Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om ändring i vissa delar av lagen den 2 december 1892 angående lindring i rustningsoch roteringsbesvären jämte tvä i ämnet väckta motioner.

1921-05-03 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1S2LU 1921:4, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om ändring i vissa delar av lagen den 2 december 1892 angående lindring i rustningsoch roteringsbesvären jämte tvä i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 4.

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 4 maj 1921 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om

ändring i vissa delar av lagen den 2 december 1892

angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären jämte

tvä i ämnet väckta motioner.

Närvarande: se utlåtandet nr 3.

Uti en den 11 februari 1921 dagtecknad proposition; nr 86, vilken

blivit hänvisad till behandling av statsutskottet, har Kungl. Maj:t, under

åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels antaga följande

Förslag

till

Lag

om ändring i vissa delar av lagen den 2 december 1892 (nr 108) angående

lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

Härigenom förordnas,

dels att de i § 2 av lagen den 2 december 1892 angående lindring i

rustnings- och roteringsbesvären meddelade bestämmelser om vissa värden

å rustnings- och roteringsbesvären vid båtsmanshållet skola, såvitt angår

rusthåll och rotar, av vilka dylikt besvär fortfarande utgår, upphöra att

gälla,

dels ock att § 3 i samma lag skall erhålla följande ändrade lydelse:

§ 3.

Länsstyrelse i län, varest ett eller flera effektiva rusthåll eller rotar

vid truppförband eller båtsmanshållet finnas, skall första gången år 1922

för åren 1922—1926 samt därefter år 1926 och vart femte följande år,

varje gång för de närmast kommande fem åren, i enlighet med av Kungl.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 4. 25

Maj:t utfärdade närmare föreskrifter bestämma rustnings- och roteringsbesvärens

värde för det i § 1 angivna ändamål beträffande samtliga inom

länet befintliga rusthåll eller rotar, därvid särskilt värde skall fastställas

för varje rusthåll eller rote.

Besvär över länsstyrelses beslut i fråga, som ovan sägs, må anföras

hos kammarkollegiet före klockan tolv å sextionde dagen från det beslutet

gavs, och må över kammarkollegiets beslut besvär anföras hos Konungen

före klockan tolv å sextionde dagen från det kollegiets beslut gavs.

Länsstyrelses beslut rörande rustnings- eller roteringsbesvärs värde

varde genom länsstyrelsens försorg ofördröjligen delgivet advokatfiskalen

i kammarkollegiet, vilken äger att mot beslutet föra talan för bevarande .

av kronans rätt.

Underrättelse om att länsstyrelse eller kammarkollegiet meddelat beslut

angående rustnings- eller roteringsbesvärs värde och om tiden då

det skett skall genom myndighetens försorg ofördröjligen införas i allmänna

tidningarna och i tidning inom orten samt med posten sändas

till enskild part.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1922.

dels ock medgiva

a) att, därest vid uppskattning av rustnings- och roteringsbesvär

erfordras, att länsstyrelse biträdes av särskild sakkunnig, härav föranledda

utgifter må bestridas av vederbörande anslag till ersättning för

rustning och rotering, och

b) att — utan hinder av vad i § 3 av lagen den 2 december 1892

angående lindring i rustnings- och roteringsbesvären stadgas om bestämmande

vart tionde år, varje gång för de närmast följande tio åren, av

rustnings- och roteringsbesvärens värde för det i § 1 av samma lagangivna

ändamål — de genom kungörelsen den 31 december 1909 angående

ny uppskattning av rustnings- och roteringsbesvären vid vissa

truppförband för en tid av tio år, räknat från början av år 1910, fastställda.

värden må gälla jämväl under år 1921.

Beträffande den till grund för Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition

liggande utredningen tillåter sig utskottet hänvisa till det propositionen

bifogade utdraget av statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 sand. 2 avd. 2 höft. (Nr 3—5.) 1060 8i 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 4.

Motioner.

Utskottets

yttrande.

Med anledning av Kungl. Maj:ts förevarande proposition hava framställningar

i ämnet gjorts i två inom andra kammaren väckta motioner,

nämligen nr 274 av herr Karl Magnusson i Skövde och nr 275 av herr

Bernhard Nilsson i Landeryd m. fl. Uti dessa motioner hemställes

av herr Magnusson:

att riksdagen måtte för sin del uttala, att Kungl. Maj:t vid utfärdande

av närmare föreskrifter för bestämmande av rustnings- och roteringsbesvärens

värde måtte förordna, dels att vid värderingen hänsyn

tages till eventuell nybyggnadsplikt, så att åtminstone någon ersättning

därför beredes åt rust- och rotehållarna, dels att dessa genom någon

sin sakkunniga representant lämnas tillfälle att direkt deltaga vid uppskattningen

av rustnings- och roteringsbesvärets värde.

av herr Nilsson m. fl.:

att riksdagen måtte i motiveringen till sitt beslut i anledning av

ifrågavarande proposition göra ett uttalande därom, att i sådana fall,

då rusthåll eller rote varit skyldig att tillhandahålla torp, men genom

skriftligt avtal med vederbörande emot vederlag befriats härifrån, vid

den uppskattning som sker 1922 jämväl värdet av dylikt vederlag skall

beräknas ändock att avtal därom träffats efter den 31 december 1919,

dock högst till ett belopp av 200 kronor per år.

Beträffande motiven till de sålunda framställda yrkandena tillåter

sig utskottet hänvisa till motionerna.

Efter beslut av statsutskottet har Kungl. Maj ds ifrågavarande proposition

ävensom förenämnda båda motioner hänskjuta till behandlingav

sammansatta stats- och andra lagutskottet nr 1.

Uti § 1 av lagen den 2 december 1892 angående lindring i rustnings-

och roteringsbesvären stadgas, att i nämnda besvär skall, på

sätt i lagen närmare angives, lindring äga rum att årligen utgå under

åren 1893—1903 med vissa procent av dessa besvärs uppskattade värde

samt från och med år 1904 med hela beloppet av samma värde. Sedan

därefter i § 2 angivits, till vilka värden prestationerna för varje rusthåll

eller rote skulle vid uppskattning av rustnings- och roteringsbesvären

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sammanfatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 4. 27

för det i § 1 angivna ändamål bestämmas dels vid båtsmanshåll dels

ock för tiden intill år 1900 vid rust- och rotehållet i övrigt, föreskrives

i § 3 bland annat följande: År 1899 och därefter vart tionde år, varje

gång för de närmast följande tio åren, bestämmer Konungen rustningsoch

roteringsbesvärens värde för det i § 1 angivna ändamål efter föregående

utredning av en för varje landstingsområde, inom vilket finnas

rusthåll eller rotar, tillhörande regemente eller kår, på visst sätt utsedd

nämnd och utlåtande av vederbörande landsting, dock att, där inom ett

landstingsområde antalet rusthåll eller rotar vid samma regemente eller

kår understiger femtio, beträffande dessa icke erfordras något yttrande av

nämnd. Efter det nämndernas förslag avgivits och vederbörande landstings

yttranden inhämtats, bestämmas ifrågavarande värden till ett för

varje rusthåll eller rote vid samma regemente eller kår i fullt tiotal av

kronor angivet, lika belopp.

I enlighet med stadgande i § 13 av förenämnda lag att de ytterligare

bestämmelser, som för tillämpning av föreskrifterna i lagen

kunna finnas erforderliga, meddelas av Konungen, har i kungörelse

den 23 juli 1897 föreskrivits, bland annat, att vederbörande länsstyrelse

skall vidtaga åtgärder för utseende av uppskattningsnämnd,

att nämnden skall sammanträda första gången år 1898 och därefter

vart tionde år senast under förra hälften av juli månad, samt att det

åligger vederbörande länsstyrelse att efter mottagandet av de vid

nämndens sammanträde förda protokoll däröver inhämta landstingets yttrande

samt till Kungl. Maj:t före den 15 oktober ovan angivna år insända

landstingets yttrande jämte eget utlåtande och övriga handlingar

i ärendet.

Sedan genom kungörelse den 31 december 1909 värdena å rustningsoch

roteringsbesvären fastställts för tidsperioden 1910—1919, förordnade

Kungl. Maj:t, efter riksdagens därtill lämnade medgivande, genom kungörelse

den 19 mars 1920, att de sålunda fastställda värdena finge gälla

jämväl under år 1920. För innevarande år hava några värden ännu

icke blivit fastställda.

Det av Kungl. Maj:t framlagda lagförslaget avser dels att ett individuellt

värde skall fastställas för varje särskild rote eller rusthåll, dels

att nämnda värden, i anseende till de inträdda osäkra prisförhållandena,

skola erhålla en giltighetstid av fem år i stället för tio år, dels oclc att

den nuvarande ordningen för uppskattning av värdet av besvären förenklas

därhän, att det överlämnas åt länsstyrelserna att, i enlighet med

av Kungl. Maj:t utfärdade närmare föreskrifter, bestämma värdena ifråga,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 4.

med rätt för såväl enskilda rust- och rotehållare som kronan att fullfölja

talan mot länsstyrelsernas beslut.

Då den nya anordningen är avsedd att tillämpas först från och

med år 1922, föreslår Kungl. Maj:t vidare, att de genom kungörelsen

den 31 december 1909 för åren 1910—1919 fastställda värdena å rustnings-

och roteringsbesvären skola, i likhet med vad som beslutats för

år 1920, gälla jämväl för innevarande år.

Slutligen begär Kungl. Maj:t riksdagens medgivande att från vederbörande

anslag till ersättning för rustning och rotering bestrida sådana

utgifter, som kunna föranledas därav, att länsstyrelse vid uppskattning

av rustnings- och roteringsbesvär biträdes av särskild sakkunnig.

Att nu gällande föreskrifter rörande uppskattning av värdet av rustnings-

och roteringsbesvären icke äro tillfredsställande samt att en revision

av samma föreskrifter erfordras för möjliggörande av en- rättvis

uppskattning av kostnaderna för ifrågavarande besvärs fullgörande, torde

genom den i ärendet förebragta utredningen vara till fullo ådagalagt.

Vid sådant förhållande och då den av Kungl. Maj:t föreslagna ordningen

för uppskattningen av värdet av besvären icke blott innebär en avsevärd

förenkling i det hittills tillämpade förfarandet utan jämväl synes på ett

bättre sätt än nu är fallet tillförsäkra vederbörande rust- och rotehållare

ersättning för dem påvilande kostnader, finner utskottet sig böra tillstyrka

bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet framställda förslag.

Enligt lagförslaget skall det ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda

närmare föreskrifter för bestämmande av rustnings- och roteringsbesvärens

värde. Dessa föreskrifter avse dels formen för verkställande av den

förberedande utredning, som bör föregå länsstyrelsernas beslut, dels vissa

allmänna grunder för värdesättningen. Då de i ovannämnda motioner

i förevarande hänseende framhållna synpunkterna synas utskottet beaktansvärda,

torde behörig hänsyn härtill böra tagas vid utfärdandet av

berörda närmare föreskrifter.

Mot Kungl. Maj:ts förslag att de genom kungörelsen den 31 december

1909 för åren 1910—1919 fastställda värdena må gälla jämväl

under år 1921 ävensom att vederbörande anslag till ersättning för rustning

och rotering må tagas i anspråk för gäldande av vissa med uppskattningen

förenade kostnader har utskottet icke något att erinra.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bifalla Kungl. Majrts i propositionen nr 86

framlagda förslag;

s. 29 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och andra lagutskottets nr 1 utlåtande Nr 4. 29

b) finna den av herr Magnusson i Skövde i andra

kammaren avgivna motionen nr 274 ävensom den av

herr Nilsson i Landeryd m. -fl. i samma kammare avgivna

motionen nr 275 besvarade genom vad utskottet

ovan anfört och hemställt.

Stockholm den 3 maj 1921.

På det sammansatta utskottets vägnar:

LUDVIG WIDELL.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 samt. 2 avd. 2 käft. (Nr 3—5.) ioeo 21 5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:202 Skrivelse till Konungen i anledning av Kung!. Maj:ts proposition om ändring i vissa delar av lagen den 2 december 1892 angående lindring i rustningsoch rotering s. 19 i texten