Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om arbetstidens begränsning, dels i anledning därav väckta motioner, dels ock väckta motioner om upphävande eller suspension av samma lag m. m.

1921-06-02 · 51 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 48 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1921:32, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om arbetstidens begränsning, dels i anledning därav väckta motioner, dels ock väckta motioner om upphävande eller suspension av samma lag m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

1

Nr

32.

Ankom till riksdagens kansli den 3 juni 1921 kl. •/» 1 e- ''ro
-

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om arbetstidens begränsning, dels i anledning

därav väckta motioner, dels ock väckta motioner om upphävande

eller suspension av samma lag m. m.

Närvarande: herrar von Sneidern, von Sydow, Carl E. Svensson, Hult, Tjällgren,

Linder*, Boberg, Sigfrid Hansson, Andersson i Knäppinge, Karlsson i

Gasabäck, Hagman, Nilsson i Vibberbo, Carlsson i Solberga, Johanson

i Stockholm, Holmström och Sundling.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom en den 6 maj 1921 dagtecknad proposition, nr 359, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av i

statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga

här nedan införda förslag till lag om arbetstidens begränsning.

I sammanhang med berörda proposition har utskottet till behandling

i ett sammanhang förehaft följande inom riksdagen väckta motioner,

nämligen

inom första kammaren:

nr 71 av herrar Trygger, Aaby Ericsson, Joh. Nilsson i Skottlandshus,

greve Spens, Boberg, Heyman, Joh. Carlsson i Hällsbäck, Rooth,

Gustafsson, Frändén, Bogberg, Jeansson, Antonsson, Enhörning, Boman,

von Hofsten, Jesper son och J. B. Johansson;

nr 230 och 231 av herr von Sydow;

nr 232 av herrar Sigfrid Hansson och C. E. Svensson;

nr 233 av friherre Adelswärd;

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 9 samt. 2 avd. 26 höft. (Nr 32.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

nr 234 av herrar von Kock, Hult och Pers;

nr 235 av herr Irändén med instämmande av herrar Högberg och

Olofsson;

nr 236 av herrar von Hofsten, Berg qvist, Aaby Ericsson, Hellberg,

Arvid Erikson, Lyberg, Edw. Larson, August Johansson och Borell med

instämmande i motionens syfte av herrar Bune och Reuterskiöld;

nr 237 av herrar friherre Barnekow, Bondeson, Pålsson, K. A.

Nilson, Edw. Larson, Ingeström, S. M. Petterson, August Johansson och

Elof B. Andersson; samt

nr 238 av herr Lindley;

inom andra kammaren:

nr 117 av herrar Lindman, Nilsson i Bonarp, Magnusson i Tumhult,

Norman, Öberg, Lithander, Svensson i Betingetorp, friherre Hermelin,

Erlansson, Söderhielm, Carlsson i Solberga, Nyländer, Olsson i Broberg,

Block, Olsson i Berg, Holmgren, Falk, Andersson i Knäppinge, Bengtsson

i Kullen, Kaijser, Lindström i Mörby, Wiklund, Pettersson i Bjälbo,

Winkler, Jönsson i Boa, Persson i Fritorp, Broander, Nilsson i Antnäs,

Thore, Clemedtson, Gustafson i Kasenberg, Leffler, Sundling, Fjellman,

Lindmark, Lubeck, Gustafsson i Örebro, friherre Stjernstedt, Sommelius,

Andersson i Storegården, Poppius, Larsson i Sjötorp, Thorsell, Bos,

Nilsson i Landeryd, Svensson i Långelanda, Starbäck, Jonson i Remröd;

Björkman i Länghem, Corneliusson, Olsson i Blädinge, Laurén, Hederstierna

och Brännström;

nr 363 av herr Wahren med instämmande i motionens syfte av

herrar Björkman i Norrköpiug och Kant;

nr 364 av herrar Olsson i Ramsta, Olsson i Rösta, Andersson i

Milsmaden, Sehlin, Olsson i Hov, Johansson i Edsbyn, Hansson i Bäck,

Osberg, Bergström i Bäckland, Danielsson, Ödström, Jönsson i Fridhill,

Pehrsson i Bramstorp, Jansson i Edsbäcken, Godén i Skälby, Janson i

Kungsör, Igel, Olsson i Labbemåla, Schill, Carlsson i Gävle och Godin

i Vike;

nr 365 av herrar Johanson i Stockholm, Holmström och Hagman;

nr 366 av herr Kaijser;

nr 367 av herrar Magnusson i Tumhult och Bengtsson i Norup; samt

nr 368 av herrar Rehn, Olsson i Mora, Persson i Tofta, Hamrin,

Bäckström och Holmner.

I de lika lydande motionerna nr 71 i första kammaren av herr

Trygger m. fl. och nr 117 i andra kammaren av herr Lindman

m. fl., vilka motioner väckts inom den ordinarie motionstidens utgång,

hemställes, att riksdagen måtte för sin del besluta, att lagen den

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32. 3

17 oktober 1919 om arbetstidens begränsning skall omedelbart upphöra

att gälla eller åtminstone tillämpningen därav inställas tillsvidare.

Beträffande grunderna för det med propositionen avsedda lagförslag

ävensom de skäl. som i motionerna åberopas till stöd för däri

gjorda yrkanden, lar utskottet, i den mån ej redogörelse därför här

nedan lämnas, hänvisa till den kungl. propositionen respektive motionerna.

Vid 1920 års riksdag förelåg till behandling ett flertal motioner

angående upphävande eller suspension av lagen om arbetstidens begränsning

eller ändring i samma lag. Över berörda motioner avgav

andra lagutskottet yttrande och anförde därvid följande:

»Utskottet vill till en början erinra om, att genom antagande av

ifrågavarande lag om arbetstidens begränsning förverkligats ett önskemål,

som sedan länge med stor skärpa framförts från arbetarhåll och

som först efter stora strider vunnit statsmakternas erkännande.

Det torde sålunda vara uppenbart, att utskottet icke utan tungt

vägande skäl kan tillstyrka upphävande av eller vittgående förändringar

i denna lag. Såvitt utskottet har sig bekant, hava de förhållanden, som

rådde vid lagens antagande, sedermera icke i avsevärd mån ändrats.

Att vissa olägenheter kunde komma att följa av en sådan lagstiftning

var redan vid dess tillkomst förutsett, och den omständigheten, att sådana

nu också i större eller mindre grad framträtt, kan icke utgöra tillräckligt

skäl att uppgiva de viktiga önskemål, som lagen avser att

främja. Vid sådant förhållande får utskottet, under hänvisning jämväl

till vad de i ärendet hörda myndigheterna härom och i övrigt yttrat,

avstyrka de motioner, som åsyfta upphävande eller suspension av lagen.

Utskottet anser sig ej heller kunna tillstyrka de motioner, som

åsyfta möjlighet för arbetsgivare och arbetare att avtala om arbetstidens

längd. Det torde kunna starkt ifrågasättas, huruvida med hänsyn

till de starka organisationer, som nu i vårt land finnas av både

arbetsgivare och arbetare, en dylik avtalsfrihet i realiteten skulle kunna

i någon väsentlig grad genomföras. Men därtill kommer, att avtalsfriheten

skulle innebära en återgång till förhållandena före lagens antagande

å de mer eller mindre vidsträckta områden, för vilka motionärerna

vilja förbehålla en sådan avtalsfrihet och således faktiskt i stor

utsträckning innebära ett upphävande av lagen. Dessa motioner träffas

således i huvudsak av samma anmärkningar, som riktats mot yrkandena

om lagens fullständiga upphävande eller suspension.

I likhet med socialstyrelsen finner emellertid utskottet, att lagen

om arbetstidens begränsning möjligen genom en del förändringar

1920 års

riksdag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande År 32.

skulle kunna utan att dess effektivitet därigenom avsevärt förringades,

i vissa avseenden bättre anpassas efter praktiska livets krav.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om, att när lagen erhöll

giltighet för endast ett begränsat antal år, så avsågs härmed att särskilt

understryka dess karaktär av försökslagstiftning, och statsmakterna

hava sålunda från början varit medvetna om, att förändringar

kunde komma att visa sig behövliga. Då utskottet tagit del

av arbetsrådets av trycket utgivna beslut, har det ej kunnat undgå

att finna, att den förväntan med avseende på lagens förmåga av

smidig anpassbarhet efter förhållandena i det enskilda fallet ej blivit

till fullo infriad. Av formuleringen av vissa av arbetsrådets beslut

synes utskottet framgå, att lagens snäva avfattning för arbetsrådet

känts som ett band, då framställningar måst avvisas, vilkas beviljande

uppenbart skulle hava varit till gagn för såväl arbetare som

arbetsgivare, men som omöjliggjorts av lagens tydliga bestämmelser.

Detta gäller exempelvis vissa avslag på framställningar att på fem

dagar fördela veckans 48 timmar eller mindre del därav, dock så

att de lagstadgade 8V2 timmarna om dagen överskredos. Av andra

arbetsrådets beslut har utskottet åter funnit anledning ifrågasätta en

prövning av lagens formulering i avsikt att åstadkomma jämkningar,

vilka kunna möjliggöra en något vidare tolkning än den nu av arbetsrådet

tillämpade. Så har utskottet fäst sig vid, att lagens begrepp

rörelse ansetts ha så vidsträckt omfattning, att därunder måste inbegripas

arbete exempelvis vid fattigvård och å kyrkogård. Vidare synas

några av de bestämmelser, som avse att i enskilda fäll bereda möjlighet

till undantag, vara så avfattade, att det därmed avsedda syftet ej blivit

uppnått. Att döma av vissa arbetsrådets beslut synes så vara förhållandet

med möjligheten att bereda undantag från hela lagen på

grund av arbetets oregelbundna natur och från dess 4 §:s bestämmelser

om arbetstiden på grund av arbetets beskaffenhet att medföra synnerligen

ringa ansträngning.

Utskottet anser, att dessa redan yppade brister i lagen ävensom

sådana, vilka under dess fortsatta tillämpning kunna bliva uppenbara,

böra giva anledning till omedelbar undersökning samt framläggande

snarast, möjligt av de ändringsförslag, vartill utredningen kan giva

anledning. Denna överarbetning av lagen bör utgå ifrån att utan

rubbning av de principer, varpå densamma är byggd, söka ur den

bortarbeta vad som under tillämpningen visat sig vara till hinder för

en skälig jämkning mellan olika intressen. Tillfälle till en sådan

överarbetning erbjuder sig enligt utskottets uppfattning i samband

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32. 5

med deu prövning av lämpligheten för Sveriges del att ratificera

det vid den internationella arbetskonferensen i Washington sistlidna

höst antagna förslaget till arbetstidskonvention, till vilket även de

svenska ombuden vid kongressen gåvo sin anslutning. Då detta förslag

i vissa avseenden icke överensstämmer med den svenska lagen

och en ratifikation skulle medföra förbindelse att bringa konventionens

bestämmelser i verkställighet senast den 1 juli 1921, torde Kungl.

Maj:t för eventuella förslags framläggande för nästa riksdag behöva

snarast till undersökning upptaga frågan om den svenska lagens ställning

till konventionen. Med detta uttalande vill utskottet givetvis ej

på något sätt föregripa lösningen av frågan, huruvida Sverige skall

ansluta sig till den internationella konventionen eller ej. Ej heller

huruvida anslutningen skall ske med reservation för av svenska förhållanden

förorsakade avvikelser — dessa må redan nu vara lagfästade

eller påkallade av vunnen erfarenhet vid den nuvarande lagens tilllämpning.

Åt utredningen må även överlämnas att pröva, huruvida

en på vissa områden önskvärd ökad rörelsefrihet lämpligast kan vinnas

genom jämkningar av de bestämmelser i den svenska lagen, som

reglera dessa områden, genom medgivande av ökad befogenhet åt

arbetsrådet eller genom tillämpning av vissa bestämmelser i konventionen,

exempelvis dess friare bestämmelser beträffande övertid.

Vid den av utskottet förordade överarbetningen av lagen bör även

det av herr Jeansson i Kalmar i motion nr 124 i första kammaren

väckta spörsmålet bliva föremål för uppmärksamhet.

Vad beträffar herr Bengtssons i Norup motion, finner utskottet

de av arbetsrådet åberopade skälen för lagens tillämpning å den personal,

som avses i herr Bengtssons motion, övertygande. Under

sådana förhållanden kan utskottet ej tillstyrka en lagändring, varigenom

denna personal uteslutes från en förmån, som den redan

kommit eller efter utlupen anståndstid skulle komma i besittningav.

En sådan åtgärd skulle säkerligen även på många håll giva anledning

till en icke önskvärd friktion mellan personal och sjukhusledning.

Emellertid vill utskottet påpeka lämpligheten av, att en skälig

anståndstid lämnas sjukhusen, innan lagen bringas i tillämpning. Detta

särskilt med hänsyn till svårigheter med bostäders beredande åt den

ökade personalen vid å landsorten belägna sjukvårdsinrättningar.»

På grund härav blevo samtliga motioner av utskottet avstyrkta.

Utskottet hemställde emellertid, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte anhålla, att Kungl. Magt i samband med förestående prövning av

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskott ei.

Herr von

Sydows

motion

6 Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

Sveriges anslutning till den vid den internationella arbetskonferensen i

Washington antagna konventionen snarast måtte låta utreda och för

riksdagen framlägga de förslag till ändringar i lagen om arbetstidens

begränsning av den 17 oktober 1919, som, i anslutning till vad ovan

i motiveringen anförts, kunde finnas påkallade av vunnen erfarenhet

om lagens tillämpning, och vilka, utan att rubba lagens grunder, kunde

vara ägnade att bättre anpassa densamma efter det praktiska livets krav.

Yad utskottet hemställt blev av riksdagen bifallet.

Vidkommande först yrkandena om upphävande eller suspension av

lagen om arbetstidens begränsning anser utskottet, att anledning icke

förekommit att frångå den ståndpunkt utskottet nästlidet år intog till

frågan. Det torde höra framhållas, att Sverige genom sin anslutning

till nationernas förbund i princip uttalat sig för en begränsning av arbetstiden

till 8 timmars arbetsdag och 48 timmars arbetsvecka. Vid sådant

förhållande är det av internationella hänsyn icke möjligt att nu avskaffa

den redan införda arbetstidslagen, även om Sverige för sin del icke kan

ratificera den vid Washingtonkonferensen den 29 oktober—29 november

1919 föreslagna konventionen rörande samma lag.

Vad härefter angår den kungl. propositionen kan utskottet i huvudsak

dela föredragande departementschefens omdöme om det av socialstyrelsen

reviderade förslaget till arbetstidslag, nämligen att detsamma på det hela

taget väl lyckats att i skälig mån och på tillfredsställande sätt tillgodose

de önskemål, som givit anledning till riksdagens ovanberörda hemställan

om revision. De avvikelser, som Kungl. Maj:t funnit sig böra göra från

socialstyrelsens förslag, anser utskottet motiverade.

Utskottet har därför i huvudsak funnit sig kunna tillstyrka bifall

till den kungl. propositionen. På några särskilda punkter föreslås dock

vissa ändringar. Redogörelse för dessa lämnas här nedan vid de särskilda

lagrummen. I samband härmed skall utskottet jämväl till behandling

upptaga de i motionerna väckta frågorna.

1 §•

Herr von Sydow har i sin motion yrkat, att paragrafen måtte

erhålla följande ändrade lydelse:

»Denna lag äger tillämpning å varje rörelse, som är att hänföra

till industri eller hantverk eller som avser person- eller godsbefordran

så ock å hus-, väg- eller vattenbyggnad, vattenavledning eller annat

dylikt särskilt arbetsföretag, för såvitt i rörelsen eller företaget till arbete

för arbetsgivares räkning i regel användas flera än fyra arbetare.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32. 7

Från lagens tillämpning undantagas dock

a) arbete, som utforsa i arbetarens hem eller eljest under sådana

förhållanden, att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över

arbetets anordnande,

b) arbete, som utföres av medlem av arbetsgivarens familj,

c) arbete, som till sin natur är så oregelbundet, att det icke kan

förläggas till bestämda tider,

d) arbete, som bedrives av staten,

e) skeppstjänst, som omförmäles i lagen om arbetstiden å svenska

fartyg ävensom fiske,

f) skogsarbete samt kolning i mila, ändock att arbetet icke är att

hänföra till skogsarbete, ävensom flottning,

g) industriel! rörelse, som är att betrakta såsom binäring till jordbruk

och

h) arbete som åligger trafikpersonal vid järnväg, som är upplåten

för allmän trafik.»

I herrar Sigfrid Hanssons och C. E. Svenssons samt herr Johansons

i Stockholm m. fl. motioner har yrkats,

att undantag från lagens tillämpning å rörelse eller företag, som

ej använder flera än fyra arbetare, måtte ur lagförslaget utgå;

att punkterna d) och h) i lagförslaget måtte utgå;

samt att punkt f) måtte erhålla följande lydelse:

»Skogsarbete, kolning därunder inbegripen, samt flottning utom

vid skiljeställen.»

Friherre Adelswärd samt herr Rehn m. fl. hava ansett, att lagens

tillämplighetsområde om möjligt redan nu borde inskränkas till industriell

rörelse, ungefärligen uti den genom Washingtonkonventionen angivna

omfattning, men med det i lagförslaget och i gällande svensk lag

gjorda undantag för de minsta företagen.

I varje fall borde de i 5 § av förslaget uppräknade »rörelserna»

undantagas från bestämmelser, som närmast avsetts för en industriell

arbetstidslag.

I undantagsbestämmelser under f) borde strykning ske av orden

»utom vid skiljeställe», enär sakens natur och vunnen erfarenhet visade

att varje slag av flottningsarbete borde undantagas.

Bland undantagen under g) borde tilläggas »torvupptagning».

Herrar

Sigfrid Hanssons

och C K

Sv nssons

samt herr

Johansons t

Stock olm

m. flis

motioner.

Friherre

Adelsvärds

samt herr

Ethns m. fl:s

motioner.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Herr von

Kochs m. flis

motion.

8 Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

Herr von Koch och hans medmotionärer hava yrkat, att § 5 mom.

a) i förslaget till lag om arbetstidens begränsning måtte utgå, och att

i stället såsom ett särskilt moment i förslagets § 1 införes en undantagsbestämmelse,

omfattande de i mom. a) upptagna verksamhetsgrenarna.

Herr Frän- I herr Frändéns motion har yrkats, att riksdagen måtte besluta,

déns motion. a^t arbeten med väg- och vattenbyggnad ävensom under virkesflottning

vid skiljeställen undantagas i lagen om arbetstidens begränsning.

„ tt r Herr von Hofsten och hans medmotionärer samt herrar Magnusson

stens rn. fl.-s i Tumhult och Bengtsson i Norup hava hemställt, att riksdagen matte

mZIusZZi för sil1 del besluta sådan ändring i det av Kungl. Maj:t i proposition

Tumhult och nr 359 framlagda förslaget till lag om arbetstidens begränsning, att

Bengtssons 5 a) utgår, och att i stället såsom ett särskilt moment i förslagets 1 §

motioner, införes en undantagsbestämmelse, omfattande de i 5 §: a) upptagna

verksamhetsgrenarna.

Herr Kaijsers 1 herr Kaijsers motion yrkas, att riksdagen måtte, för den händelse

motion. riksdagen antager den av Kungl. Maj:t föreslagna lagen om arbetstidens

begränsning, för sin del besluta sådan lydelse av § 1, att efter mom. i)

insättes ett så lydande mom. j): »arbete som utföres av vid sjukvårdsinrättning

anställd personal».

Utskottet

De framställda yrkandena om inskränkning av lagens tillämplighetsområde

till motsvarighet med Washingtonkonferensens beslut angående

arbetstidens begränsning, d. v. s. i huvudsak till fabriks- och hantverksrörelse,

inklusive byggnadsverksamhet, jämte transportverksamhet,

kan utskottet icke förorda. Genom ett bifall till berörda hemställan

skulle nämligen betydande grupper av arbetare, t. ex. handelsarbetarna,

som redan kommit i åtnjutande av lagens skydd, ställas utanför densamma.

Härigenom skulle onödigtvis fram skapas arbetskonflikter. Härtill

kommer att vår lagstiftning på förevarande område ännu befinner

sig på försöksstadiet, varför några så genomgripande förändringar icke

böra vidtagas utan tungt vägande skäl. Sådana skäl hava emellertid

icke anförts till stöd för motionärernas hemställan.

av herrar Sigfrid Hansson och C. E. Svensson samt herr

i Stockholm m. fl. framställda yrkandet, att undantaget från

Det

Johanson

lagens tillämpning å rörelse eller företag, som ej använder flera än fyra

arbetare, måtte ur lagförslaget utgå, har jämväl framförts inom social

opaginerad Kontrollera mot PDF

<)

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

styrelsen vid ärendets behandling därstädes. 1 sitt betänkande yttrar

socialstyrelsen — efter att hava påpekat, att genom den nu gällande

lagens bestämmelser avskiljas från lagens tillämpning sädana rörelser

med högst fyra arbetare, som bedrivas på landet eller i stad, köping

eller municipalsamhälle med högst 1,500 mantalsskrivna innevånare —

bland annat följande:

»Dessa företag skötas till stor del av företagaren själv med biträde

av hustru och barn, vilkas arbetstid ej regleras av arbetstidslagen. Användes

i sådant fall ett eller annat till familjen icke hörande biträde,

bibehåller företaget likväl ofta i viss mån karaktären av ett hem, och

det kan icke gärna förväntas, att lagens bestämmelser med hänsyn till

de utom familjen stående biträdena skola komma till någon noggrannare

tillämpning. 1 de små företagen äro arbetarna i många fall, s\mnerligast

vid ackordsarbete, vana att få ganska självständigt bestämma sina arbefstider

— äro de borta den ena dagen, taga de skadan igen genom förlängt

arbete den andra. För en del av de allra minsta företagen, såsom

små matserveringar, kaféer, bagerier, åkerier m. fl., ställer sig även lagens

genomförande mycket ekonomiskt betungande. Erinras må också därom,

att en effektiv kontroll över lagens efterlevnad inom dessa företag knappast

låter sig praktiskt genomföra.

Ser man till, huru arbetstidsförhållandena faktiskt gestalta sig

inom småföretagen, vitsordas från olika håll, bland annat från yrkesinspektionen,

att arbetstidslagen i stor utsträckning åsidosattes inom

dylika företag i städer, köpingar och municipalsamhällen med över

1,500 invånare. En allmänt utbredd uppfattning lär också vara, att

alla företag med färre än fem arbetare, oavsett var de bedrivas, äro

fritagna från lagens tillämpning.

Om än den förevarande geografiska uppdelningen sålunda icke

vunnit åsyftad tillämpning, har den likväl i åtskilliga fall medfört förargelseväckande

förhållanden. Om exempelvis en smed bedriver sin

rörelse inom gränsen för ett samhälle med över 1,500 invånare men å

plats, som fullständigt har karaktären av landsbygd — en del städers

jurisdiktion sträcker sig ju ganska långt utom stadsplaneområdet —

måste det förefalla honom som en obegriplig och upprörande orättvisa,

att han men ej hans värsta konkurrent, som har sin smedja strax

utanför gränsen, skall vara kringskuren i sin verksamhet av arbetstidslagen.

Klagomål över dylika förhållanden ha framställts, men har det

från myndigheternas sida givetvis ej kunnat göras något för att komma

den klagande till hjälp. Särdeles egendomlig måste ifrågavarande bestämmelse

te sig för småföretagen i samhällen, vilkas folkmängd sa att

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 9 samt. 2 avd. 26 höft. (Nr 32.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

säga pendlar på själva gränstalet 1,500 — det ena året skola de vara

underkastade lagstadgad arbetstidsbegränsning, det andra icke.

Såsom ovan redan angivits, gäller här omhandlade geografiska

uppdelning icke i fråga om sådana arbetsföretag, där verksamheten ej

är att hänföra till rörelse, utan äro dessa, när arbetarantalet i regel

understiger fem, undantagna från lagens tillämpning, var de än bedrivas.

Vid övervägande vilka förändringar av lagen lämpligen skulle

kunna ifrågakomma för att tillgodose riksdagens syfte med den begärda

revisionen, har styrelsen icke kunnat undgå att uppmärksamma härovan

berörda geografiska uppdelning av de små rörelserna med i regel färre

än fem arbetare. Ett borttagande av denna uppdelning, så att alla

dylika rörelser, oberoende av platsen för rörelsens utövande, skulle fritai>as

från den lagstadgade arbetstid sregleringen, synes nämligen icke

blott vara ägnat att medföra viss lindring av sådan art, som riksdagen

torde åsyftat, utan även vara väl motiverat med hänsyn till förut anförda

omständigheter. Någon större omgestaltning av de faktiskt bestående

arbetstidsförhållandena skulle förändringen för övrigt med hänsyn

till lagens förut berörda bristande efterlevnad sannolikt icke komma

att medföra.

I enlighet med vad sålunda anförts har åt huvudbestämmelsen

rörande lagens tillämpningsområde givits eu förändrad avfattning, som

i avseende å såväl rörelse som särskilt arbetsföretag, utan hänsyn till

platsen för dess bedrivande, begränsar lagens tillämpning till verksamhet,

vari i regel användas flera än fyra arbetare.»

De skäl, som socialstyrelsen sålunda anfört, anser utskottet vara

av så avgörande betydelse, att utskottet icke tvekar att tillstyrka bifall

till propositionen på denna punkt. Utskottet anser den av motionärerna

uttryckta farhågan, att skickliga och ordentliga arbetare skulle, till förfång

för de mindre hantverkarna, i allmänhet föredraga anställning med

kortare arbetstid, vara betydligt överdriven.

Herr Frändéns yrkande, att arbeten med väg- och vattenbyggnad

måtte helt och hållet undantagas från lagens tillämpning, kan utskottet

icke förorda. De arbeten på ifrågavarande områden, som icke utföras

under sådana förhållanden, att det tillkommer arbetsgivaren att vaka

över arbetets anordnande, torde redan enligt gällande bestämmelser vara

undantagna från lagens tillämpning. Beträffande övriga arbeten av

ifrågavarande slag föreligger ingen anledning till undantag.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

Herrar Sigfrid Hanssons och C. E. Svenssons samt herr Johansons

i Stockholm m. fl:s yrkande, att mom. d) och h) måtte utgå, avser att

under lagens tillämpning införa arbete, som bedrives av staten, ävensom

arbete, som åligger trafikpersonal vid för allmän trafik upplåten järnväg.

Frånsett det oiämpliga att under ifrågavarande försökslagstiftniug införa

stora grupper arbetare, som nu äro därifrån undantagna, torde den

föreslagna åtgärden komma att medföra konsekvenser, som nu icke

kunna överskådas. Utskottet avstyrker bifall till yrkandet.

Utskottet delar departementschefens och socialstyrelsens uppfattning,

att jämväl s. k. platskolning bör undantagas från lagens tillämpning,

i följd varav utskottet avstyrker herr Sigfrid Hanssons m. H:s

yrkande i denna del.

I propositionen har bibehållits bestämmelsen i nuvarande lagen

beträffande flottning vid skiljeställe. Inom socialstyrelsen framställdes

reservationsvis vid arbetet med lagens revidering samma yrkande som

nu i ett flertal av motionerna, nämligen att flottning jämväl vid skiljeställe

skulle undantagas. Mot de skäl, som i reservationen framfördes,

har departementschefen gjort följande invändning: »Frågan om lagens

tillämpning å arbetet vid skiljestallena har allt ifrån utarbetandet av

den nu gällande lagen givit anledning till skarpa meningsmotsättningar,

och jag vill icke förneka, att det för lagstiftaren erbjuder svårighet

att taga ståndpunkt i denna fråga. Ifrågavarande arbete ställer sig

nämligen i hög grad skiftande — från arbete uppe vid de små skiljeställena,

vilket i fråga om oregelbundenhet, kortvarighet och omöjlighet

för arbetsgivaren att övervaka nära nog fullständigt överensstämmer

med flottningsarbete i allmänhet, och till det regelbundet industrimässigt

ordnade, kanske över halva året pågående, med 100 tåls arbetare

bedrivna arbetet nere vid de stora skiljeställena i älvmynningarna.

Redan under förarbetena till lagen ifrågasattes en uppdelning

av skiljeställena, så att vissa av dem, i regel de mindre, skulle undantagas

från lagen, under det de övriga, i regel de större, skulle inbegripas

under lagens tillämpning, men det visade sig omöjligt att finna

någon tillfredsställande bestämning av gränsen dem emellan. I utskottsutlåtandena

vid de båda riksdagarna år 1919 hänvisade man i

stället till möjligheten att efter ansökan hos arbetsrådet erhålla undantag.

Denna möjlighet har även i avsevärd mån kommit till användning,

varjämte arbetsrådet för åtskilliga företag med ett betydande antal

arbetare beviljat anstånd med lagens tillämpning. Rådet lär för övrigt

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Andra lagutskottets utlåtande .AV 32.

ha för avsikt att inom kort ägna förevarande fråga särskild uppmärksamhet.

Det vill även synas, som om man med den ökade möjlighet

till medgivanden, lagförslaget innehåller, skulle kunna skäligen tillfredsställa

berättigade behov av ökad arbetstid vid skiljeställena. Med hänsyn

till vad sålunda anförts och då det torde vara att förvänta, att arbetsrådet

under nuvarande ekonomiska situation skall medgiva de eftergifter,

som kunna vara erforderliga för undvikande av alltför stora ombvsremadskostnader,

har j a g icke funnit de båda reservanternas yrkande

i förevarande avseende böra föranleda någon ändring i socialstyrelsens

förslag.»

De av departementschefen åberopade undantag från lagen, som

ar betsrådet i nu ifrågavarande avseende beviljat, bestå huvudsakligen

däri, att arbetsrådet beviljat ett stort antal flottningsföreningar anstånd

med lagens tillämpning. Ifrågavarande anstånd utlöpte i allmänhet den

1 januari 1921. Flertalet av de flottningsföreningar, som erhållit dylikt

anstånd, hava emellertid före början av innevarande års flottningssäsong

inkommit till arbetsrådet med anhållan om förlängt anstånd, och enligt

vad utskottet yihämtat har arbetsrådet funnit sig nödsakat att i så gott

som alla dylika fall tills vidare medgiva förlängt anstånd. Denna omständighet

synes tyda på, att svårigheterna att vid skiljeställena tillämpa

arbetstidslagen äro avsevärda och svåra att övervinna. I en hel del

fall torde de ombyggnadsarbeten, som äro nödvändiga för lagen3 tililämpning,

icke kunna genomföras under lagens giltighetstid, och man

kan således motse, att vid åtskilliga skiljeställen anstånd med lagens

tillämpning skola komina att gälla så länge lagen har gällande kraft.

Utsikten till ett sådant sakernas tillstånd synes icke tilltalande. Härtill

kommer, att arbetsförhållandena vid skiljeställena äro av synnerligen

växlande natur. Vid en hel del smärre skiljeställen, särskilt de, som

äro belägna högre upp i vattendragen, är arbetet så oregelbundet, att

arbetsrådet förklarat, att detsamma är undantaget från arbetstidslagens

tillämpning enligt bestämmelserna i lagens 1 § c). Visserligen finnas

å andra sidan skiljeställen, där arbetet bedrives fullt industrimässigt

och regelbundet och där arbetstidslagen följaktligen kan tillämpas och

delvis redan kommit i tillämpning. Men mellan dessa båda grupper av

skiljeställen finnes ett stort antal dylika, där arbetet är mer eller mindre

oregelbundet och där således arbetstidslagens tillämpning stöter på svårigheter

av snart sagt för varje skiljeställe skiftande art och grad. Liksom

det hittills icke lyckats lagstiftningen att uppdraga någon gräns

mellan de skiljeställen, där lagen kan tillämpas, och de skiljeställen,

där så icke kan ske, torde det även för arbetsrådet komma att möta

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

synnerlig svårighet att finna en dylik gräns, och följden härav torde

bliva, att därest arbetet vid skiljeställena fortfarande bibehålies under

lagen, anstånd med lagens tillämpning måste beviljas i vida större utsträckning

än vad som med bestämmelserna om beviljande av anstånd

varit avsett.

På grund av dessa skäl, och då ett genomdrivande av arbetstidslagens

tillämpning vid de skiljeställen, där densamma ännu icke blivit

genomförd, skulle föranleda högst betydande och under nuvarande ekonomiska

förhållanden särdeles betänkliga ombyggnadskostnader, anser utskottet

lämpligast, att arbetet vid samtliga skiljeställen i likhet med övrigt

flottningsarbete undantages från lagens tillämpning.

Friherre Adelswärds yrkande, att bland undantagen under g) borde

tilläggas »torvupptagning», kan utskottet icke tillstyrka. Genom den

möjlighet till erhållande av undantag från lagen, som införes genom

den av Kungl. Maj:t föreslagna lydelsen av bestämmelserna i 6 § 1 mom.,

torde industriens behov av lättnader i arbetstidslagens bestämmelser

bliva fullt tillfredsställande tillgodosett.

Herr von Sydows yrkande beträffande mom. g) och i) följer av

hans principiella ståndpunkt till lagens tillämplighetsområde och torde

vara bemött genom vad utskottet ovan anfört.

Enligt gällande lag undantages från lagens tillämpning under

mom. e) arbete, som är att hänföra till hälso- och sjukvård samt under

mom. k) sådant arbete i hotell-, restaurang- eller kaférörelse, som är att

hänföra till allmänhetens direkta betjänande. Beträffande hälso- och sjukvård

har lagen tillämpats så, att från densamma undantagits den egentliga

sjukvårdspersonalen, men däremot icke sjukvårdsanstalternas ekonomioch

verkstads personal. Vad angår arbete vid fattigvårds- och andra

liknande inrättningar har sådant ansetts falla under lagen.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag under 5 § skulle dels rörelse, som

har till ändamål att bereda sjukvård, fattigvård, uppfostran eller undervisning

eller att tillgodose annat därmed jämförligt behov, dels ock

hotell-, restaurang- eller kaférörelse falla under lagen men med rätt för

arbetsrådet att medgiva utsträckt arbetstid.

Propositionen avser sålunda att utvidga lagen att omfatta jämväl

det egentliga sjukvårdsarbetet samt det arbete vid hotell-, restaurangeller

kaférörelse, som är att hänföra till allmänhetens direkta betjänande.

Vad till en början beträffar arbetet vid sjukvårdsanstalterna anser

sig utskottet kunna konstatera, att bestämmelserna i gällande arbetstids
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

lag-, genom vilka arbetstiden reglerats för en del av personalen vid

respektive anstalter men lämnats oreglerad för en annan del av personalen

vid samma anstalter, varit ägnade att framkalla synnerliga olägenheter.

Vissa befattningshavare vid sjukvårdsanstalterna hava ett arbete av sådan

art, att det möter svårighet att avgöra, huruvida de rätteligen höra

hänföras till ekonomipersonal eller egentlig sjukvårdspersonal. Härtill

kommer, att en avsevärd del av den s. k. egentliga sjukvårdspersonalen

med avseende på göromål, utbildning och ställning står ekonomipersonalen

så nära, att det icke vare sig ur principiell eller praktisk synpunkt

låter sig göra att tillämpa olika arbetstidsregleringar för de respektive

grupperna. Den gräns, som enligt gällande arbetstidslag dragits mellan

ekonomipersonal och egentlig sjukvårdspersonal, bör därför enligt utskottets

mening icke upprätthållas. Ur denna synpunkt innebär Kungl.

Maj:ts förslag en förbättring av nu gällande bestämmelser, i det att genom

detsamma möjlighet beredes till eu enhetlig reglering av arbetstiden för

varje anstalt,'' allt efter dess möjlighet att åstadkomma eu dylik reglering.

Emellertid har utskottet från ett stort antal medlemmar av sjuksköterskekåren

mottagit skrivelser och mötesresolutioner, däri vederbörande

inlagt sin gensaga emot att sjuksköterskornas arbete skulle

förläggas under arbetstidslagen. I dessa resolutioner har särskilt framhållits,

att arbetstidslagens tillämpning å sjuksköterskornas verksamhet

skulle vara ägnad att motverka den ideella uppfattning av denna verksamhet,

som det vore av vikt att upprätthålla såväl bland allmänheten

som inom sjuksköterskornas egna led. Over huvud taget synes av de

utskottet tillställda yttrandena framgå, att rikets sjuksköterskekår icke

önskar komma i åtnjutande av den av Kungl. Maj:t föreslagna regleringen

av arbetstiden.

Oaktat utskottet finner det ådagalagt, att sjuksköterskepersonalen

väl är i behov av en förkortning i sm nu ofta betänkligt långa arbetstid,

synes utskottet, att en reglering av arbetstiden för nämnda personal

mot densammas uttryckta önskan icke bör ifrågakomma. På grund härav

anser utskottet, att sjuksköterskorna böra helt undantagas frän tillämpningen

av lagen om arbetstidens begränsning. Härav torde emellertid

enligt utskottets mening böra följa, att jämväl afl övrig personal vid

sjukvårdsanstalter förlägges utanför lagen. Som ovan framhållits, har

en av de största olägenheterna vid tillämpningen av nuvarande bestämmelser

i ämnet just varit uppdelningen av anstaltspersonalen i en grupp,

å vars arbete lagen är tillämplig, och en grupp, vars arbete faller utanför

lagen. De erfarenheter, som gjorts angående verkningarna av denna

uppdelning, inskärpa nödvändigheten av att icke nu skapa en ny gräns

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

mellan personalgrupper vid samma anstalt. Härtill kommer, att eu

reglering av arbetstiden för sjuk vårdsanstalternas personal givetvis är

ägnad att medföra betydande kostnader för det allmänna, särskilt för

landstingen, vilket under nu rådande ekonomiska läge så vitt möjligt

torde böra undvikas. Den förbättring i sjukhuspersonalens arbetsförhållanden,

som otvivelaktigt är behövlig, torde under dessa förhållanden

lör närvarande lå överlämnas åt vederbörande sjukhusledningar samt åt

den inspektion medicinalstyrelsen har att utöva på detta område. Enligt

vad här nedan framgår, föreslår utskottet en utredning rörande arbetsförhållandena

på hithörande område.

Eu konsekvens av utskottets ovan angivna ståndpunkt i fråga om

sjukhuspersonalen torde bliva, att jämväl arbetet inom de övriga verksamhetsgrenar,

som omförmälas under 5 § a) av Kungl. Maj:ts förslag, undantages

från arbetstidslagens tillämpning. Ett undantagande av dessa

verksamhetsgrenar står även i överensstämmelse med den uppfattning,

varåt i utskottets utlåtande förra året gavs uttryck. Inom dessa verksamhetsgrenar

torde för övrigt behovet av en arbetstidsreglering icke

i någon mån vara så stort som inom sjukvården.

Beträffande därefter Kungl. Maj:ts förslag i fråga om arbetet inom

hotell-, restaurang- och kaférörelsen finner utskottet icke tillrådligt att

nu utvidga arbetstidslagen till att omfatta den del av nämnda arbete,

som avser allmänhetens direkta betjänande. Däremot anser utskottet

sig böra förorda, att det arbete inom ifrågavarande rörelser, som för

närvarande faller under arbetstidslagens tillämpning, fortfarande bibehålies

under lagens skydd. Den vidgade dispensrätt för arbetsrådet, som

5 § i Kungl. Maj:ts förslag avser att införa, torde med den ståndpunkt

utskottet sålunda intagit knappast vara motiverad. Av de arbetargrupper,

som beröras av bestämmelserna i nämnda paragraf, skulle enligt utskottets

förslag under lagens tillämplighet kvarstå endast den hotell-, restaurangoch

kafépersonal, som icke är sysselsatt med allmänhetens direkta betjänande.

Ifrågavarande arbetargrupp lärer till sitt antal vara så begränsad,

att det synes oegentligt att allenast med hänsyn till densamma

införa en ny art av dispenser från lagen. Dessutom torde böra beaktas,

att de svårigheter, som gjort sig gällande med avseende på arbetstidslagens

tillämpning vid restauranger och kaféer, i huvudsak uppträtt vid

de minsta företagen inom denna näringsgren, och dessa företag skulle

genom den av Kungl. Maj:t föreslagna omformuleringen av bestämmelserna

i lagens 1 § första stycket komma att i stor utsträckning falla

utanför lagen, varför bestämmelser om särskilda dispensmöjligheter för

dem icke synas erforderliga.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

2 §•

Herrar sig- Herrar Sigfrid Hansson, och C. E. Svensson samt herr Johanson

fridochTTS i Stockholm m. fl. hava yrkat, att paragrafen måtte erhålla följande

Svenssons ändrade lydelse:

*ataneons T »Såsom arbetare skall vid tillämpningen av denna lag ej räknas

Stockholm verkmästare eller annan befattningshavare i överordnad ställning».

rn. fl:s moiio
vtskottet

Den av Kungl. Maj:t föreslagna ändringen i denna paragraf inné
bär

allenast ett förtydligande av den nuvarande lagtexten.

Herrar Sigfrid Hanssons och C. E. Svenssons samt herr Johansons

i Stockholm m. flis yrkande, att under lagens tillämpning skulle

föras all kontorspersonal utom sådan personal i överordnad ställning,

anser sig utskottet icke kunna biträda. Utskottet får fördenskull hemställa,

att paragrafen antages med den av Kungl. Maj:t föreslagna lydelsen.

4 §•

Hers von Sy- Herr von Sydow har yrkat, att paragraten måtte erhålla följande

dows motion, ändrade lydelse:

»Arbetsgivare må icke använda arbetare till arbete under längre

tid, raster oräknade, än 8 timmar av dygnet eller 48 timmar i veckan;

dock må, därest nyssnämnda begränsning av arbetstiden för vecka icke

därigenom överskrides, arbetstiden under något eller några av veckans

dygn utsträckas till högst nio och en halv timme.

Bedrives arbete med regelbunden skiftindelning, må annan arbetstid

än nyss angivits tillämpas, såvitt därigenom icke uppkommer längre

sammanlagd arbetstid för en tidrymd av högst tre veckor, än att den

motsvarar 48 timmar i veckan».

Herrar sig- Herrar Sigfrid Hansson och C. E. Svensson samt herr Johanson

frid Hanssons ^ Stockholm m. fl. hava vrkat, att första stycket matte bibehållas i

Svenssons nedanstående lydelse:

samt herr Jo- »Arbetare må icke användas till arbete under längre tid, raster

suekhZ t, oräknade, än 8 timmar av dygnet eller 48 timmar i veckan; dock må,

fl.-s motioner, därest nyssnämnda begränsning av arbetstiden per vecka icke därigenom

överskrides, arbetstiden under veckans fem första söckendagar utsträckas

till 8 och en halv timmar».

samt att andra stycket måtte erhålla följande ändrade lydelse:

»Bedrives arbete med regelbunden skiftindelning, må annan arbetstid,

än nyss angivits, tillämpas vid skiftväxling, såvitt därigenom icke

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32. 17

uppkommer längre sammanlagd arbetstid för eu tidrymd av högst tre

veckor, än att den motsvarar 48 timmar i veckan».

Beträffande den av Kungl. Maj:t föreslagna ändringen i denna

paragraf har socialstyrelsen anfört följande:

»Senare delen av paragrafens förra stycke har ändrats i två avseenden.

Dels har nämligen den där medgivna arbetstiden för dag utsträckts

från 8 Va till 9 timmar, och dels har inskränkningen för den

ifrågavarande eftergiften till att gälla allenast veckans fem första söckendagar

borttagits.

Förstberörda förändring, eller arbetstidens utsträckning till 9 timmar,

har närmast föranletts av åtskilliga framställningar till arbetsrådet om

rätt att få förlänga arbetstiden under måndag — fredag för att, med

bibehållen arbetstid av 48 timmar i veckan, kunna nedsätta arbetstiden

å lördag under 5 Va timmar eller då helt inställa arbetet. Jämväl från

yrkesinspektörernas sida har framhållits, att en dylik omläggning av

arbetstiden under vissa förhållanden visat sig önskvärd. Såsom exempel

på förhållanden, vilka åberopats till stöd för här ifrågavarande framställningar,

må anföras:

Arbetarna bruka på lördagen resa in till en närbelägen stad för

att göra uppköp och måste på grund av kommunikationsförhållandena

avresa tämligen tidigt på förmiddagen. Största delen av arbetarna äro

bosatta på längre avstånd från arbetsstället och pläga vid veckans slut

besöka sina hem för att proviantera m. m. Personalen önskar under

sommarmånaderna få tillbringa lördagar och söndagar på landet. Fölen

kemisk tvättinrättning lönar det sig ej att elda upp och tillreda de

kemiska tvättmedlen för det korta lördagsarbetet. Tåglägenheterna medgiva

icke arbetarna, som i regel äro bosatta i en närbelägen stad, att

lämna arbetsstället, förrän 2 timmar efter arbetets slut, om arbetstiden

begränsas till 8 Va timmar.

Skulle möjlighet beredas näringsidkarna att med fullständigt inställande

av driften å lördagarna uppehålla 48 timmars arbetsvecka, måste

tydligtvis medgivande lämnas till eu arbetstid av 9 timmar 36 minuter

å övriga söckendagar. En dylik utsträckning av arbetstiden skulle dock

enligt styrelsens mening innebära en alltför långtgående avvikelse. Såsom

en lämplig medelväg har styrelsen ansett sig böra föreslå 9 timmar, till

stöd för vilken begränsning även kan anföras, att den motsvarar Washingtonkonventionens

stadgande uti ifrågavarande avseende.

Beträffande den andia förändringen i förevarande lagrum, eller

borttagandet av inskränkningen till de fem första söckendagarna, torde

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 9 samt. 2 avd. 26 höft- (Nr 32.) 8

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

kunna anmärkas, att denna förändring ej har mycket skäl för sig, då ju

den förkortade arbetstiden, där sådan förekommer, i regel infaller på

lördag. Styrelsen vill icke bestrida riktigbeten av en sådan anmärkning

och åsyftar ingalunda någon förändring av den numera synnerligen

allmänt genomförda arbetstidsförkortningen å lördag. Inskränkningen

har emellertid i enstaka fall medfört vissa olägenheter ävensom

tolkningssvårigheter, och har det då, när bestämmelsen ifråga ändock

skulle omformuleras, synts lämpligt att undanröja anledningen därtill. I

Washingtonkonventionen förekommer ej heller någon dylik inskränkning.

Slutligen må framhållas, att här föreslagna förändring skulle vara ägnad

att i viss mån tillmötesgå förut berörda av herr Jeansson i motion vid

1920 års riksdag gjorda hemställan om medgivande att vid yrkesmässig

tillverkning för avsalu av mjukt bröd utsträcka arbetstiden å lördag

och dag före helgdag till högst 10 timmar — en hemställan som enligt

riksdagens beslut borde uppmärksammas vid lagens revision.»

Utskottet delar socialstyrelsens uppfattning och anser därför, att

riksdagen, med avslag å motionerna, bör antaga det kungl. förslaget.

Genom den ändring av 6 § 4 mom., som utskottet kommer att föreslå,

lämnas för det fall, att en begränsning till färre antal veckodagar av

veckans 48 timmar av både arbetsgivare och arbetare anses fördelaktig, möjlighet

till att erhålla arbetsrådets medgivande till en sådan arbetsfördelning.

Vad beträffar den av herrar Hansson och Svensson m. fl. föreslagna

ändringen av andra stycket finner utskottet visserligen möjligheten

att vid skiftindelning fördela veckans 48 timmar på 4 dygn ej

hava varit av lagstiftaren avsett, men utskottet anser i likhet med departementschefen,

att, då den ifrågavarande anordningen av arbetet ej

kommit till större användning och onekligen i vissa fall varit till arbetarnas

fördel, den av Kungl. Maj:t föreslagna lydelsen av stycket bör

antagas. En så pass stor avvikelse från 8-timmarsdagens princip, som

i detta fall äger rum, torde i regel förutsätta arbetarnas samtycke.

5 §''

Herr von Sydow har yrkat, att paragrafen måtte utgå.

Herrar Sigfrid Hansson och C. E. Svensson samt herrar Johanson

frid Hanssons j Stockholm m. fl. hava yrkat, att riksdagen måtte uttala, att dessa

Svenssons undantag enligt paragrafen måtte göras med den allra största försiksamt

herr Jo- tighet och i intet fall medgivas, där lagen om begränsad arbetstid redan

Mockhoim nu tillämpades eller där svårigheterna för lagens tillämpning icke vore

m.fl smoiio- av c|en art att de icke rimligtvis kunde övervinnas, och att i intet fall

ner. 7 °

Herr von Sydows

motion.

Herrar Sia
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32-

den omständigheten, att arbetstiden tidigare varit oreglerad och oskäligt

lång, finge utgöra skäl till särskilda undantag från lagens tillämpning.

Friherre Adelswärd samt herr Rehn in. fl. hava yrkat, att para- Friherre Adel
«

p . . . 9 sioärds samt

grafen matte utgå. herr Eehna

m. flis motioner.

Herr von Koch rn. fl. hemställa i sin motion att § 5 mom. a) i Herr von

förslaget till lag om arbetstidens begränsning måtte utgå och att i Aoct^0™onfls

stället såsom ett särskilt moment i förslagets § 1 införes eu undantagsbestämmelse,

omfattande de i mom. a) upptagna verksamhetsgrenarna.

Herr von Hofsten m. fl. samt herrar Magnusson i Tumhult och Herr von

Bengtsson i Norup hemställa, att riksdagen måtte för sin del besluta sådan H„°J^ n™rar

ändring i det av Kungl. Magt i proposition nr 359 framlagda förslaget Ma/nussom i

till lag om arbetstidens begränsning, att 5 §: a) utgår, och att i stället Bengtsson* i

såsom ett särskilt moment i förslagets 1 § införes en undantagsbestäm- Norup motiomelse,

omfattande de i 5 §: a) upptagna verksamhetsgrenarna.

Utskottet får, med hänvisning till vad utskottet i ämnet anfört vid uukottet.

1 §, tillstyrka, att de i propositionen under 5 § upptagna bestämmelserna

måtte utgå.

6 §.

Herr von Sydow har i sin motion yrkat, att paragrafen måtte Herr von syerhålla

följande ändrade lydelse: dows motu>n''

y>l mom. År för visst arbete arbetstiden i väsentlig mån beroende

av årstiden eller väderleken eller är den på grund av aunat förhållande

av växlande längd, må arbetsrådet, i den mån så finnes tjänligt för

verksamhetens ändamålsenliga bedrivande, medgiva, att arbetstiden, med

avvikelse från vad i 4 § stadgas, allenast begränsas så, att den i genomsnitt

för viss angiven tidrymd kommer att uppgå till högst 48

timmar i veckan.

2 mom. Om vid arbete, som är anordnat i tre skift, av tekniska,

ekonomiska eller andra skäl är av nöden att arbetet fortgår jämväl

under sön- och helgdagar, må den i 4 § angivna arbetstids begränsningen

överskridas under villkor, att arbetstiden i medeltal för fyra

veckor icke överstiger 56 timmar i veckan.

3 mom. Beträffande arbete, som fortgår allenast under kortare tid

eller medför synnerligen ringa ansträngning eller tillgodoser ändamål av

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

synnerligen stort allmänt intresse, må arbetsrådet, i den mån så prövas

påkallat, medgiva undantag från de i 4 § angivna begränsningar.

4 mom. Skulle i annat fall, än som avses i 1, 2 eller 3 mom.,

undantag från bestämmelse i 4 § prövas påkallat till undvikande av

allvarligt missförhållande, må arbetsrådet efter börande av vederbörande

arbetsgivare och arbetare lämna medgivande till undantaget.»

Herrar sig■ Herrar Sigfrid Hansson och C. E. Svensson samt herr Johanson

lr%och<c>EnS i Stockholm m. fl. hava hemställt,

Svenssons dels att 1 utom. måtte erhålla följande ändrade lydelse:

Ranson* i°~ utom. År för visst arbete arbetstiden i väsentlig män beroende

Stockholm m. av årstiden eller väderleken eller är den på grund av annat förhållande

fi-.s motioner. av Axlande längd, må arbetsrådet, i den mån så prövas påkallat, medgiva,

att annan arbetstid än i 4 § stadgas må tillämpas, såvitt därigenom

icke sammanlagda arbetstiden för en tidrymd av högst 4 veckor blir

längre, än att den motsvarar 48 timmar i veckan»;

dels ock att 4 mom. måtte utgå.

Friherre Adel- Friherre Adelswärd samt herr Rehn m. fl. hava hemställt, att

*herr "iiehns paragrafen måtte erhålla följande ändrade lydelse:

m. fl-.s motio- mom. Särskilt med anledning av den tillämpning, som gällande

regler om lättnader vid s. k. säsongarbete hittills erhållit, ifrågaBättes,

att i orden: »År för visst arbete arbetstiden i väsentlig mån beroende

av årstiden» etc. det kursiverade uttrycket ersättes med bestämmelse,

som stödjer en friare tillämpning.

2 mom. I överensstämmelse med Washingtonkonventionen synes en

56 timmars arbetsvecka böra vid tre-skifts-arbete medgivas genom uttrycklig

bestämmelse i lagen och ej behöva bero på arbetsrådets lämplighetsprövning

för särskilda fall.

3 mom. På grund av den uppfattning, som kommit till uttryck

beträffande vad som avses med »arbete: som medför synnerligen ringa

ansträngning», torde berörda uttryck böra ändras exempelvis till »ringa»

eller »mindre» ansträngning.

4 mom. Så snart »allvarligt missförhållande» finnes uppstå genom

lagens bokstavliga tillämpning enligt denna paragraf, synes arbetsrådet

böra vara skyldigt att medge undantag. Dessutom kan ifrågasättas rätt

för arbetsrådet att göra undantag, då vederbörande organisationer äro

överens och särskild olägenhet genom att medge sådant undantag icke

kan befaras.»

s. 21 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32. 21

Herr Lindley har i sin motion yrkat, att 1 mom. måtte utgå.

Herr Wahren har i Bin motion yrkat,

dels att 2 mom. måtte erhålla följande ändrade lydelse:

~S)2 mom. De i § 4 angivna begränsningarna av arbetstiden må

överskridas vid sådant arbete, som av synnerliga skäl finnes böra drivas

kontinuerligt med varandra avlösande skiftlag under villkor likväl, att

arbetstiden i medeltal icke överskrider 56 timmar i veckan»;

dels ock att 4 mom. måtte ändras sålunda:

y>4 mom. Skulle i annat fall, än som avses i 1, 2 eller 3 mom.,

undantag från bestämmelse i § 4 prövas påkallat till undvikande av

allvarligt missförhållande, äger arbetsrådet lämna medgivande till undantaget.

»

1 mom.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna ändringen avser uteslutande av

tidsbegränsningen fyra veckor för genomsnittsberäkningen. Sådan begränsning

skulle i stället få fritt bestämmas av arbetsrådet. Herrar Sigfrid

Hanssons och C. E. Sveussons samt herr Johansons i Stockholm

m. fl:s motioner avse ett bibehållande av nuvarande bestämmelser,

varemot herr Lindleys yrkande går ut på att bestämmelsen bör

utgå. De av herr von Sydow samt friherre Adelswärd m. fl. framställda

yrkandena avse en friare tillämpning. Den förändring av nuvarande

lag, som Kungl. Maj:t här föreslår, torde tillgodose ett verkligt

behov vid säsong- och annat av väderleken beroende arbete. De allvarliga

olägenheter, som begränsningen till fyra veckor inneburit exempelvis

för torvindustrien, varifrån klagomål avhörts, torde genom den

nu föreslagna ändringen kunna bliva avhjälpta. Någon förändring av

lagens formulering har utskoitet ej ansett påkallad. De farhågor, som

framförts i herrar Hanssons och Svenssons m. fl:s motioner, anser utskottet

med hänsyn till av arbetsrådet tillämpad praxis vara av teoretisk

art.

2 mom.

Berörda moment motsvarar gällande bestämmelser i 5 § andra

stycket. Den omformulering, som av Kungl. Maj:t föreslås, innebär

emellertid en avsevärd uppmjukning av gällande bestämmelser, varigenom

i varje fall trygghet vinnes för beståndet av hittills av arbetsrådet

med stöd av nuvarande lag medgivna undantag, på samma gång

som större frihet lämnas arbetsrådet vid blivande avgöranden.

Herr Lindleys

motion.

Herr Wuhrens

motion.

TJtsJcottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

Utskottet delar herr von Sydows uppfattning om önskvärdheten

av att så långt sig göra låter bestämda lagföreskrifter utarbetas och att

åt administrativ myndighets diskretionära prövning endast överlämnas

vad på annat sätt ej lämpligen kan ordnas. Men utskottet hålUr före

att ej minst för industriens skull i detta fall är önskvärt, att den smidighet

bevaras, som vinnes genom arbetsrådets prövning. Antagande av

Washingtonkonferensens formulering skulle antagligen snävare begränsa

möjligheten till 56 timmars vecka än som sker genom antagandet av nu

föreslagna formulering. Herr von Sydow har ej heller föreslagit den

formulering som återfinnes i Washingtonkonventionen utan en egen, som

är såpass tänjbar, att anspråk på rätt till 56 timmars vecka kan tänkas

framställas i mycket vidsträckt omfattning och snart sagt vid varje fall,

då treskiftsindelning genomföres, vilket dock icke kan vara förenligt med

lagstiftningens mening. Svårigheten att finna eu lämplig formulering av

lagtexten, varigenom möjlighet till 56 timmars vecka i önskvärd utsträckning

gives, är därför uppenbarligen mycket stor. Åven bör uppmärksammas,

att frågan om behörigheten att tillämpa 56 timmars vecka, även

om tillåtelse därtill ej skulle erfordras av arbetsrådet, när som helst kan

bringas inför arbetsrådets prövning. I händelse en arbetsgivare i ett

tveksamt fall tillämpar 56 timmars vecka, kan nämligen arbetarna bringa

frågan inför arbetsrådet eller också arbetsgivaren härför åtalas, varvid

domstolen sannolikt ej torde underlåta att enligt bestämmelserna i lagens

3 § tredje stycke inhämta arbetsrådets utlåtande. 1 båda fallen torde

vid avgivande av dylikt utlåtande vara påtagligt, att arbetsrådet måste

anlägga mera formella synpunkter än vid prövning av dispensärende,

varav industrien givetvis ej är betjänad.

Till förebyggande av osäkerhetstillstånd för industrien anser utskottet,

där skäl till dispens föreligger, inga hinder nu böra föreligga för

arbetsrådet att medgiva tillstånd för lagens återstående tillämplighetstid.

Vidare är att märka, att genom den praxis som uppkommer eller redan

uppkommit osäkerheten om vilka industrier eller industrigrenar, som

kunna medgivas rätt till 56 timmars arbetsvecka, snart bör vara avlägsnad.

3 mom.

Momentet motsvarar nuvarande 5 § första stycket. Friherre Adelswärds

in. flis förslag om modifiering av uttrycket »synnerligen ringa»

har utskottet icke ansett sig kunna bifalla. Utskottet finner dock, i

överensstämmelse med vad andra lagutskottet förra året yttrade, lämpligt

uttala, att vid arbetsrådets tillämpning av detta moment det vore ömkligt,

om något mindre fordringar ställdes på arbetets art, för att det

skall anses medföra synnerligen ringa ansträngning.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

23

4 mom.

I detta moment har utskottet funnit sig böra förorda en modifiering

i de av Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna. Utskottet anser

nämligen, att undantag från bestämmelse i 4 § bör kunna medgivas

såväl, då så prövas påkallat till undvikande av allvarligt missförhållande

som då det framgår av uttalande av arbetarnas sammanslutning eller

sammanslutningar eller annorledes, att det stora flertalet av de arbetare,

som skulle beröras av undantaget, finna detsamma önskvärt och arbetstiden

icke därigenom kommer att oskäligt utsträckas eller lagens syfte

uppenbart att äventyras. Genom denna om formulering har den på

Kungl. Maj:ts godkännande beroende avtalsfrihet, som i 9 § medgives

rikssammanslutningar, utsträckts till andra arbetsgivare och arbetare, varvid

åt arbetsrådet överlämnats kontrollen av arten och omfattningen

av gjorda överenskommelser. I paragrafen gives för arbetsrådets rätt

att medgiva undantag vissa direktiv, varigenom ett obehörigt utnyttjande

av denna möjlighet till undantag torde vara utesluten.

Genom 5 §:s bortfallande komma 6 och följande paragrafer att

erhålla annan nummerbeteckning.

Friherre Adelswärd samt

paragrafen måtte bringas mera

konventionen.

7 §•

herr

Rehn m. fl. hava hemställt, att Friherre Adel
-

i överensstämmelse

med Washington- swärds samt

° herr Rehn»

m. flis motion.

Utskottet anser icke skäl föreligga att tillstyrka bifall till motionen, utskottet.

8 §•

Herr von Sydow har hemställt, att paragrafen måtte erhålla föl- Berr von

jande ändrade lydelse: Motion

y>l mom. För utförande av nödvändiga förberedelse- eller avslutningsarbeten

må arbetare till nödigt antal användas under högst sju

timmar i veckan utöver den tid, varunder sådan arbetare enligt denna

lag eller med stöd av densamma meddelad eftergift må användas till

sitt egentliga arbete.

2 mom. Finner arbetsgivare i annat fall, än som avses i 7 § med

hänsyn till särskilt förhållande påkallat att använda arbetare till arbete

utöver tid, som angives i 4 § eller kan hava bestämts med stöd av 5

eller 6 §, vare därtill berättigad för högst 30 timmar under loppet av

en kalendermånad.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

3 mom. År ytterligare eftergift av trängande behov påkallad, må

sådan, dock för högst 20 timmar under loppet av en kalendermånad

och 150 timmar under loppet av ett kalenderår, meddelas av arbetsrådet.»

Herrar Herrar Sigfrid Hansson och C. E. Svensson samt herr Johanson

M9jTochHcnE i Stockholm m. fl. hava yrkat, att paragrafen måtte erhålla följande

Svensons ändrade lydelse:

samt herr )>1 m0m. Till nödvändiga förberedelse- eller avslutningsarbeten

Stockholm ma enstaka arbetare, som tyllt aderton ar, utöver tid, varunder han en
"*•

ligt denna lag eller med stöd av densamma meddelad eftergift må an
vändas

till sitt egentliga arbete, användas under högst 10 timmar under

loppet av en kalendermånad.

2 mom. Finner arbetsgivare i annat fall än som avses i 7 § med

hänsyn till särskilt förhållande påkallat att använda arbetare till arbete

utöver tid, som angives i 4 § eller kan hava bestämts med stöd av 5

eller 6 §, vare därtill berättigad i avseende å arbetare, som fyllt aderton

år, för högst 25 timmar under loppet av en kalendermånad och 150

timmar under loppet av ett kalenderår.

3 mom. År ytterligare eftergift av trängande behov påkallad, må

sådan, dock för högst 10 timmar under loppet av en kalendermånad

och 75 timmar under loppet av ett kalenderår, meddelas av socialstyrelsen.

4 mom. På socialstyrelsen ankommer att pröva i vad mån minderårig,

som fyllt sexton år, må användas till arbete, som avses i denna

paragraf.

5 mom. I fråga om arbetares skyldighet att utföra arbete, som

avses i denna paragraf, gäller vad därom kan vara med arbetsgivaren

överenskommet.»

Friherre

Adelswdrds

motion.

Friherre Adelswärd yrkar i sin motion,

beträffande 2 mom. att möjligheten till övertidsarbete bör underlättas,

förslagsvis intill en gräns av 300 timmar per år; samt

beträffande 3 mom. att i detta moment bör vidtagas motsvarande

jämkning samt att momentet eventuellt bör inarbetas i 2 momentets

bestämmelse.

Herr Sehns

m. fl,:s motion.

Herr Rehn m. fl. hemställa i sin motion,

beträffande 2 mom. att möjligheten till övertidsarbete ytterligare

underlättas; samt

beträffande 3 mom. att i detta moment bör vidtagas motsvarande

jämkning samt att momentet eventuellt bör inarbetas i 2 momentets

bestämmelse.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

Herr VVahren yrkar i sin motion,

dels att 1 och 2 mom. måtte erhålla följande ändrade lydelse:

y>1 mom. För utförande av nödvändiga förberedelse- eller avslutningsarbeten

må arbetare, till nödigt antal användas under högst 7

timmar i veckan utöver den tid, varunder sådan arbetare enligt denna

lag eller med stöd av densamma meddelad eftergift må användas till

sitt egentliga arbete.

2 mom. Finner arbetsgivare i annat fall, än som avses i § 7 med

hänsyn till särskilt förhållande påkallat att använda arbetare till arbete

utöver den tid, som angives i § 4 eller kan hava bestämts med stöd

av 5 eller 6 §, vare därtill berättigad för högst 30 timmar under loppet

av en kalendermånad och 360 timmar under loppet av ett kalenderår.))

dels ock att 4 mom. måtte utgå.

Herr Wahren*

motion.

De i propositionen föreslagna ändringarna avse att i skälig mån utskottet.

utöka möjligheterna till övertidsarbete och att således råda bot för de

många klagomål, som framställts däröver, att den gällande arbetstidslagens

medgivanden i berörda hänseende varit allt för snävt tillmätta.

Beträffande övertidsarbete för minderåriga har i motsats till den nuvarande

lagen den möjligheten lämnats arbetsgivaren att få använda

16-åringar dock först efter arbetsrådets medgivande. De motionsvis

framställda ändringsförslagen avse såväl inskränkning i som utökning

av de i propositionen föreslagna bestämmelserna. Det har inom utskottet

ifrågasatts att utsträcka rätten till övertidsarbete till alla 16-åringar

oberoende av särskilt medgivande från arbetsrådet. I betraktande av

att särskilt en del av det i 1 mom. omhandlade förberedelse- och avslutningsarbetet

torde mindre väl lämpa sig för barn och att med av

vederbörande myndighet tillämpat expeditionssätt något oskäligt besvär

ej åstadkommes för industrien, har utskottet ansett sig böra bifalla

Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Genom den betydande utökningen av antalet timmar för förberedelse-

och avslutningsarbeten i paragrafen 1 mom. torde ett behov,

som gjort sig starkt gällande under lagens hittillsvarande tillämpning,

blivit tillgodosett.

Vad beträffar de motionsvis framförda kraven på ökat antal övertidstimmar

enligt 2 och 3 mom. är att märka, att ingen av motionärerna

föreslår ett större antal timmar i månaden än Kungl. Maj:t. Då den

tillåtna övertiden uppenbarligen är avsedd att tillgodose ett tillfälligt

arbetsbehov, men ej en utökning av arbetstiden för hela året, som kunde

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 9 samt. • 2 avd. 26 käft. (Nr 32.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

Herrar Sigfrid

Hanssons

och C. E.

Svenssons

samt herr Johansons

i

Stockholm ra.

fl: s motioner.

Friherre

Barnekows

m. flis motion.

TJtskottet.

26 Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

bliva en följd av bifall till motionärernas förslag, har utskottet ej funnit

skäl att frångå Kungl. Maj:ts förslag. Herrar Hanssons och Svenssons

m. fl:s motioner, som innebära ett bibehållande av nuvarande rätt till

övertid, kan utskottet ej bifalla, då uppenbarligen ett behov av ökad

övertid gjort sig gällande, vilket genom bifall till Kungl. Maj:ts förslagtorde

bliva tillgodosett.

9 §■

Herrar Sigfrid Hansson och C. E. Svensson samt herr Johanson

i Stockholm m. fl. hemställa, att paragrafen måtte utgå.

Friherre Barnekow m. fl. yrka i sin motion,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 359

måtte besluta sådan ändring i § 9 i förslag till lag om arbetstidens

begränsning, att eftergift må lämnas icke allenast däri åsyftade rikssammanslutningar,

utan jämväl enskilda företag, arbete och rörelse,

som anses hänförligt till 5 och 6 §§, när det visas, att arbetsgivare och

arbetare träffat överenskommelse om arbetstidens längd,

samt att vederbörande utskott måtte formulera erforderlig lagtext.

I motiveringen till förevarande paragraf har föredragande departementschefen

anfört följande:

»Med bestämmelserna i denna paragraf, som utgöra en nyhet för

vår lagstiftning, har socialstyrelsen åsyftat att på grundval av samförstånd

mellan de organiserade arbetsgivarna och arbetarna inom respektive

fack åvägabringa en del allmängiltiga eftergifter i sådana avseenden,

där på grund av praxis eller eljest en enhetlig tillämpning av eftergiftsbestämmelserna

finnes kunna komma till stånd. Genom denna anordning,

som även skulle tjäna att minska arbetsrådets börda, skulle man tillmötesgå

det från arbetsgivarnas sida starkt betonade önskemålet om direkt tilllämpliga

eftergifter. Den föreslagna anordningen, som vilar på den

förut berörda i Washingtonkonventionen och på andra håll rätt allmänt

framträdande uppfattningen om parternas samtycke såsom basis för

eftergifter, synes mig väl ägnad att medverka till förverkligandet av

förevarande revisions ändamål att bättre anpassa arbetstidslagstiftuingen

efter det praktiska livets krav. Den medverkan från Kungl. Maj:ts och

arbetsrådets sida, som förutsättes i paragrafen, torde få anses bereda

tillfyllestgörande säkerhet mot alltför långt gående eller eljest olämpliga

eftergifter.»

Utskottet delar departementschefens uppfattning om lämpligheten

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

att i vår lagstiftning införa ifrågavarande bestämmelser. Det av friherre

Barnekow m. fl. framförda kravet torde genom den ändring utskottet

föreslagit av § 6 mom. 4 vara tillgodosett.

10 §.

Herr von Sydow yrkar i sin motion, att paragrafen måtte utgå.

Herr von

Sydows

motion.

Friherre Adelswärd samt herr Rehn in. fl. hava i sina motioner

framställt enahanda yrkande.

Utskottet delar motionärernas uppfattning, att den föreslagna bestämmelsen

lätt skulle kunna föranleda missbruk och kringgående av

lagen, så att i praktiken intet därmed vunnes. Utskottet finner även

i de föreslagna bestämmelserna en tendens till själva arbetets kriminaliserande,

som utskottet på intet sätt vill understödja. Utskottet hemställer

därför, att paragrafen måtte utgå.

Friherre

Adelwärds

och Rehn m.

fl:s motioner.

Utskottet.

12 §.

Herr von Sydow har i sin motion hemställt, att 10 mom. måtte BsJdows

erhålla följande ändrade lydelse: motion.

t>10 mom. över beslut av arbetsrådet må klagan föras hos

Konungen i vederbörande statsdepartement inom tid, som är bestämd

för överklagande av förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut,

men gånge beslutet utan hinder av besvären i verkställighet, såvida ej

annorlunda bestämmes av arbetsrådet,))

Vidare har herr von Sydow uti en inom första kammaren väckt

motion nr 231 angående ändring i lagen den 26 maj 1909 om Kungl.

Maj:ts regeringsrätt hemställt, att riksdagen måtte för sin del besluta

att 2 § i denna lag måtte givas följande förändrade lydelse:

y>2 §. Besvär som jämlikt — — — handräckningsmål;

19:o) mål om arbetsrådets beslut i fråga, som avses i lagen om

arbetstidens begränsning.))

Motionärens yrkande om appelrätt beträffande arbetsrådets beslut utskottet.

kan utskottet icke biträda. Med den sakkunskap arbetsrådet besitter

och med den erfarenhet rådet vunnit på hithörande område torde rättssäkerheten

enligt utskottets förmenande vara tillgodosedd. Utskottet

befarar även, att det syfte, som med arbetsrådets skapande avsågs att

vinna, eller en smidig tillämpning av gällande rätt, i hög grad skulle

äventyras genom införande av appellrätt. Om arbetsrådet vid varje av
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Herrar Sigfrid

Hanssons

och G. E.

Svenssons

samt herr

Johansons i

Stockholm m.

fl:s motioner.

Utskottet.

Herr von

Sydows

motion.

28 Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

görande måste tänka sig möjligheten, att dess beslut skulle kunna bliva

föremål för omprövning av en efter strängt formella grunder dömande

domstol som regeringsrätten, är uppenbart, att de formella synpunkternas

avgörande inflytande vid arbetsrådets beslut måste ytterligare ökas på

bekostnad av lämplighets- och billighetssynpunkter. Möjligheten av en

betydligt ökad arbetsbörda för regeringsrätten med därav följande långsamma

behandling av under regeringsrättens prövning kommande ärenden

torde även böra beaktas.

Föreslagen ny paragraf.

Herrar Sigfrid Hansson och C. E. Svensson samt herr Johanson

i Stockholm m. fl. hava i sina motioner föreslagit, att i lagförslaget

måtte på lämpligt ställe införas en paragraf av följande lydelse:

»1 mom. Användes arbetare av samma arbetsgivare under ett

kalenderdygn ej blott till arbete, varå denna lag enligt 1 § äger tillämpning,

under mer än 2 timmar utan jämväl till annat arbete, vilket

bedrives under sådana förhållanden, att det kan anses tillkomma arbetsgivaren

att vaka över dess anordnande, skall arbetarens användande till

de båda slagen av arbete tillhopa vara underkastat bestämmelserna i

denna lag.

2 mom. Fördelar sig beträffande arbetare, som användes ej blott

till arbete, varå denna lag enligt 1 § äger tillämpning, utan jämväl till

annat arbete, användandet till de båda slagen av arbete olika under

skilda dygn, må arbetsrådet på framställning av arbetsgivaren, alltefter

som arbetarens användande till det förra slaget av arbete måste anses

genomsnittligt över- eller understiga 2 timmar för arbetsdygn, bestämma,

att arbetarens användande till de båda slagen av arbete tillhopa skall,

oberoende av vad i mom. 1 stadgas, vara underkastat lagens bestämmelser

eller ock att så icke skall vara förhållandet.»

Under hänvisning till vad utskottet anfört under 10 § i Kungl.

Maj:ts förslag avstyrker utskottet bifall till motionärernas yrkande.

Övergångsbestämmelser.

Herr von Sydow har yrkat, att övergångsbestämmelserna till lagen

måtte erhålla följande lydelse:

s. 29 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

29

»Övergångsbestämmelser.

1) Denna lag träder i kraft den 1 juli 1921 samt gäller till och

med den 31 december 1923; skolande i fråga om sådan under tiden för

lagens giltighet begången förseelse, som avses i 14 eller 15 §, vad i

lagen är stadgat fortfara att gälla även efter sistnämnda dag.

2) Arbetsrådet äger att, där särskilda skäl därtill äro, medgiva

anstånd med tillämpningen av denna lag.

3) Vederbörande myndighet äger att jämväl innan denna lag trätt

i kraft vidtaga åtgärd, som avses i 6, 8 eller 9 §.

4) Då denna lag träder i kraft, upphör lagen den 17 oktober 1919

om arbetstidens begränsning att gälla, men skola de eftergifter, som

med stöd av sistnämnda lag beviljats, fortfarande äga giltighet, intill

dess den för eftergiftens tillgodonjutande bestämda tiden utlupit eller

ock eftergiften återkallats av vederbörande myndighet. Beträffande

sådan under tiden för lagens giltighet begången förseelse, som avses i

lagens 11 och 12 §, skall vad i lagen är stadgat fortfara att gälla, även

efter det lagen enligt vad nyss är sagt upphört att äga giltighet.»

Motionärens förslag hava föranletts av de av honom framställda

yrkanden om ändringar i lagen. Utskottet tillstyrker motionärens förslag

beträffande de redaktionella ändringar, som föranledas av utskottets

ovan fattade beslut.

Skrivelseförslag.

Friherre Adelswärd samt herr Rehn m. fl. hava, med hänvisning

till vad i motionerna anförts, hemställt om skyndsam utredning beträffande

de förutsättningar, under vilka vårt land borde ansluta sig

till en speciellt inom industrien önskvärd internationell lagstiftning, och

vilka jämkningar för sådant syfte borde eftersträvas i den s. k. Washingtonkonventionen.

Denna utredning borde innefatta eu allsidig och

grundlig undersökning om arbetstidslagens praktiska verkningar i socialt,

ekonomiskt och tekniskt avseende, vilken undersökning under alla omständigheter

borde föreligga vid tiden för den nuvarande svenska lagstiftningens

utlöpande.

Vidare har hemställts, att, därest, på sätt ovan förutsatts, den

egentliga »åttatimmarslagen» inskränktes till att gälla det rent industriella

arbetsområdet, borde slutligen särskild utredning verkställas

rörande behovet och arten av bestämmelser om arbetstid i de av

Utskottet.

Friherre

Adelsvärds

samt herr

Rebus m. flis

motioner.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Herr von

Kochs m. fl:s

motion.

Utskottet.

30 Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

5 § i förslaget berörda fall (sjukvård, fattigvård, hotell-, restaurang- eller

kaférörelse m. m.).

Herr von Koch och hans medmotionärer hava hemställt, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville

utarbeta och om möjligt för nästa års riksdag framlägga ett förslag

till bestämmelser, åsyftande att utgöra grundvalen för en reglering av

arbetsförhållandena inom de verksamhetsgrenar som innefattades i propositionens

5 § mom a).

Då Sverige genom medlemskapet i nationernas förbund åtagit sig

förbindelse att verka för åttatimmarsarbetsdagen och 48-timmarsarbetsveckan,

är det givetvis önskvärt, att vårt land, med hänsyn tagen till

våra nationella förhållanden så snart förutsättningar härför föreligga,

söker anknytning med sin lagstiftning på ifrågavarande område till

motsvarande internationella lagstiftning. Utskottet vill därför tillstyrka

en förutsättningslös utredning i av motionärerna angivet syfte.

Såsom utskottet vid behandlingen av 1 § av Kungl. Maj:ts förslag

anfört är det utskottets uppfattning, att en reglering av arbetsförhållandena

på åtminstone vissa av hithörande områden är behövlig. Utskottet anser

det därför välbetänkt att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära en allsidig

utredning beträffande behovet och arten av reglering av arbetsförhållandena

inom de verksamhetsgrenar som omfattas av förslagets 5 § a).

I anledning därav att utskottet föreslagit, att 5 och 10 §§ av förslaget

måtte utgå, har utskottet vidtagit vissa redaktionella ändringar i

lagtexten.

På grund av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

A) att riksdagen, med förklarande att Kungl.

Maj:ts förevarande förslag icke kunnat av riksdagen

i oförändrat skick antagas, måtte för sin del antaga

följande

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

K uttal. Maj.-ts försina: Utskottets förslag:

Lag om arbetstidens begränsning.

1 §■

Denna lag äger tillämpning å varje rörelse, industriell eller icke,

så ock å hus-, väg- eller vattenbyggnad, vattenav ledning eller annat

dylikt särskilt arbetsföretag, för såvitt i rörelsen eller företaget till arbete

för arbetsgivares räkning i regel användas flera än fyra arbetare.

Från lagens tillämpning undantagas dock

a) arbete, som utlöres i arbetarens hem eller eljest under sådana

förhållanden, att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över

arbetets anordnande,

b) arbete, som utföres av medlem av arbetsgivarens familj,

c) arbete, som till sin natur är så oregelbundet, att det icke kan

förläggas till bestämda tider,

d) arbete, som bedrives av staten,

e) arbete, som har till ändamål

att bereda sjukvård, fattigvård, uppfostran

eller undervisning eller att

tillgodose annat därmed jämförligt

behov,

f) skeppstjänst, som omförmäles

i lagen om arbetstiden å svenska

fartyg, ävensom fiske,

g) skogsarbete samt kolning i

mila, ändock att arbetet icke är att

hänföra till skogsarbete, ävensom

flottning,

h) jordbruk jämte sådana därtill

hörande binäringar, vilka icke bedrivas

såsom självständiga företag,

ävensom trädgårdsskötsel och djurskötsel,

ändock att arbetet bedrives

utan samband med jordbruk,

e) skeppstjänst, som omförmäles

i lagen om arbetstiden å svenska

fartyg, ävensom fiske,

f) skogsarbete samt kolning i

mila, ändock att arbetet icke är att

hänföra till skogsarbete, ävensom

flottning utom vid skiljeställe,

g) jordbruk jämte sådana därtill

hörande binäringar, vilka icke bedrivas

såsom självständiga företag,

ävensom trädgårdsskötsel och djurskötsel,

ändock att arbetet bedrives

utan samband med jordbruk,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

Kungl. Maj:ts förslag:

h) arbete, som åligger trafikpersonal

vid järnväg, som är upplåten

för allmän trafik, samt

i) arbete, som åligger biträde i

handelsbod, rakstuga, frisersalong

eller badinrättning.

Utskottets förslag:

i) arbete, som åligger trafikpersonal

vid järnväg, som är upplåten

för allmän trafik,

j) arbete, som åligger biträde i

handelsbod, rakstuga, frisersalong

eller badinrättning, samt

k) sådant arbete i hotell, restaurang

eller kaférörelse, som är att hänföra

till allmänhetens direkta betjänande.

2 i
Såsom

arbetare skall vid tillämpning av denna lag ej räknas _

verkmästare eller annan befattningshavare i överordnad ställning,

ritare, bokhållare eller därmed jämställd person,

kontorsvaktmästare eller annat underordnat kontorsbiträde.

3 §•

På begäran av domstol eller den, vars rätt därav beröres, åligger

det arbetsrådet att avgöra, huruvida visst arbete är att hänföra till sådant,

varå denna lag äger tillämpning, eller huruvida viss arbetstagare är att

enligt lagen räkna såsom arbetare.

År mål, som handlägges vid domstol, beroende av fråga, varom

i första stycket förmäles, skall domstolen hänskjuta frågan till arbetsrådet,

när part sådant äskar eller domstolen finner det nödigt; och må

slutligt utslag av domstolen ej meddelas, förrän arbetsrådets beslut

kommit domstolen tillhanda. ''

I annan fråga rörande lagens tillämpning, än som i första stycket

avses, har arbetsrädet att på begäran av domstol eller den, vars rätt av

frågan beröres, avgiva utlåtande.

4 §•

Arbetsgivare må icke använda arbetare till arbete under längre

tid, raster oräknade, än 8 timmar av dygnet eller 48 timmar i veckan;

dock må, därest nyssnämnda begränsning av arbetstiden för vecka icke

därigenom överskrides, arbetstiden under något eller några av veckans

dygn utsträckas till högst 9 timmar.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Bedrives arbete med regelbunden skiftindelning, må annan arbetstid

än nyss angivits tillämpas, såvitt därigenom icke uppkommer längre

sammanlagd arbetstid för en tidrymd av högst tre veckor, än att den

motsvarar 48 timmar i veckan.

5 §.

Arbetsrådet må, i den mån så

prövas påkallat, medgiva annan begränsning

av arbetstiden, än i 4 §

stadgas, för

a) rörelse, som har till ändamål

att bereda sjukvård, fattigvård, uppfostran

eller undervisning eller att

tillgodose annat därmed jämförligt

behov, samt

b) hotell-, restaurang- eller kaférörelse.

6 §■ 5 §.

1 mom. År för visst arbete arbetstiden i väsentlig mån beroende

av årstiden eller väderleken eller är den på grund av annat förhållande

av växlande längd, må arbetsrådet, i den mån så prövas påkallat, medgiva,

att arbetstiden, med avvikelse från vad i 4 § stadgas, allenast begränsas

så, att den i genomsnitt för viss angiven tidrymd kommer att

uppgå till högst 48 timmar i veckan.

2 mom. Finnes arbete, som bedrives med tre skiftlag, på grund av

synnerliga skäl böra fortgå jämväl under sön- och helgdagar, må arbetsrådet,

i den mån så prövas påkallat, medgiva därför erforderligt undantag.

3 mom. Beträffande arbete, som fortgår allenast under kortare

tid eller medför synnerligen ringa ansträngning eller tillgodoser ändamål

av synnerligen stort allmänt intresse, må arbetsrådet, i den mån

så prövas påkallat, medgiva undantag från de i 4 § angivna begränsningar.

4 mom. Skulle i annat fall, än 4 mom. Skulle i annat fall, än

som avses i 1, 2 eller 3 mom., un- som avses i 1, 2 eller 3 mom., undantag

från bestämmelse i 4 § prövas dantag från bestämmelse i 4 § prövas

påkallat till undvikande av allvarligt påkallat till undvikande av allvarmissförhållande

och framgår av ut- ligt missförhållande, äger arbetsrådet

talande av arbetarnas sammanslut- lämna medgivande därtill.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 9 samt. 2 avd. 26 käft. (Nr 32.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

Kungl. Maj:ts förslag:

ning eller sammanslutningar eller annorledes,

att det stora flertalet av de

arbetare, som skulle beröras av undantaget,

finna detsamma önskvärt,

äger arbetsrådet lämna medgivande

till undantaget.

Utskottets förslag:

Undantag må ock av arbetsrådet

medgivas, då det av uttalande av arbetarnas

sammanslutning eller sammanslutningar

eller annorledes framgår,

att det stora flertalet av de arbetare,

som skulle beröras av undantaget,

finna detsamma önskvärt, och

arbetstiden ej därigenom kommer att

oskäligt utsträckas eller lagens syfte

uppenbart att äventyras.

6 §.

Har natur- eller olyckshändelse

eller annan omständighet, som ej

kunnat förutses, vållat avbrott i ett

företags drift eller ock medfört

överhängande fara för sådant avbrott

eller för skada å liv, hälsa

eller egendom, må arbetare, i den

män så är nödigt med hänsyn till

berörda förhållande, användas till

arbete utöver tid, som finnes angiven

i 4 § eller kan hava bestämts

med stöd av 5 §. Om sådant arbete

samt dess anledning, omfattning

och varaktighet åligger det

arbetsgivaren att senast inom två

dygn från dess början göra anmä
___________

lan till arbetsrådet.

Arbetet må icke fortsättas utöver sist angivna tid, utan att tillstånd

därtill sökts hos nämnda myndighet. Angående sådan ansökan

har arbetsrådet att ofördröjligen meddela beslut.

Anmälan eller ansökan, varom här är sagt, må anses gjord, när

densamma i betalt brev avlämnats till allmänna posten.

^ §■

Har natur- eller olyckshändelse

eller annan omständighet, som ej

kunnat förutses, vållat avbrott i ett

företags drift eller ock medfört

överhängande fara för sådant avbrott

eller för skada å liv, hälsa

eller egendom, må arbetare, i den

mån så är nödigt med hänsyn till

berörda förhållande, användas till

arbete utöver tid, som finnes angiven

i 4 § eller kan hava bestämts

med stöd av 5 eller 6 §. Om sådant

arbete samt dess anledning,

omfattning och varaktighet åligger

det arbetsgivaren att senast inom

två dygn från dess början göra anmälan

till arbetsrådet.

SS- 7 S
1

mom. För utförande av nödvändiga förberedelse- eller avslutningsarbeten

må arbetare, som fyllt aderton år, till nödigt antal användas

under högst sju timmar i veckan utöver den tid, varunder sådan arbetare

s. 35 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

35

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

enligt denna lag eller med stöd av densamma meddelad eftergift må

användas till sitt egentliga arbete.

2 mom. Finner arbetsgivare i

annat fall, än som avses i 7 §, med

hänsyn till särskilt förhållande påkallat

att använda arbetare till arbete

utöver tid, som angives i 4 §

eller kan hava bestämts med stöd

av 5 eller 6 §, vare därtill berättigad

i avseende å arbetare, som fyllt

2 mom. Finner arbetsgivare i

annat fall, än som avses i 6 §, med

hänsyn till särskilt förhållande påkallat

att använda arbetare till arbete

utöver tid, som angives i 4 §

eller kan hava bestämts med stöd

av 5 §, vare därtill berättigad i avseende

å arbetare, som fyllt aderton

år, för högst 30 timmar under

loppet av en kalendermånad och 200

timmar under loppet av ett kalenderår.

3 mom. År ytterligare eftergift av trängande behov påkallad, må

sådan, dock för högst 20 timmar under loppet av en kalendermånad

och 120 timmar under loppet av ett kalenderår, meddelas av arbetsrådet.

4 mom. På arbetsrådet ankommer att pröva i vad mån den, som

fyllt sexton men ej aderton år, må användas till arbete, som avses i

denna paragraf.

5 mom. I fråga om arbetares skyldighet att utföra arbete, som

avses i denna paragraf, gäller vad därom kan anses vara med arbetsgivaren

överenskommet.

aderton år, för högst 30 timmar

under loppet av en kalendermånad

och 200 timmar under loppet av ett

kalenderår.

9 §.

Äro sådana rikssammanslutningar

av arbetsgivare och arbetare,

som kunna anses företräda flertalet

arbetsgivare och arbetare inom visst

verksamhetsområde, ense om viss

eftergift i något avseende, varom

stadgas i 5 eller 6 § eller 8 § 3

mom., må Konungen på framställning

av arbetsrådet eller efter dess

hörande förordna, att eftergiften må

inom verksamhetsområdet i fråga

allmänt tillgodonjutas.

<5 §.

Åro sådana rikssammanslutningar

av arbetsgivare och arbetare,

som kunna anses företräda flertalet

arbetsgivare och arbetare inom visst

verksamhetsområde, ense om viss

eftergift i något avseende, varom

stadgas i 5 § eller 7 § 3 mom., må

Konungen på framställning av arbetsrådet

eller efter dess hörande

förordna, att eftergiften må inom

verksamhetsområdet i fråga allmänt

tillgodonjutas.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

Kungl. Maj:ts förslag:

10 §.

Användes arbetare av mer än en

arbetsgivare till arbete, vara denna

lag äger tillämpning, eller användes

arbetare ej blott i avsevärd mån till

arbete av nämnda slag utan ock till

hemarbete eller annat arbete, varå

lagen ej är tillämplig; kommer därigenom

hans sammanlagda arbetstid att

oskäligt utsträckas över den begränsning,

som med lagen avses, eller föranledes

därigenom eljest, att lagens

syfte uppenbart äventyras, må arbetsrådet,

på framställning av yrkesinspektör

eller bergmästare eller av annan

förekommen anledning, meddela sådant

förbud mot arbetares användande till

arbete, som för undanröjande av berörda

missförhållande finnes erforderligt.

11 §.

Rörande arbetares användande

till arbete enligt 7 eller 8 § åligger

det arbetsgivaren att senast näst

därpå följ ande dag göra anteckning i

särskild journal, upprättad enligt

formulär, som fastställes av arbetsrådet.

I fråga om sådan förlängd

arbetstid, som avses i 8 § 1 mom.,

är dock arbetsgivaren icke pliktig

göra dylik anteckning, där arbetstiden

finnes behörigen upptagen å

det i 13 § 2 mom. föreskrivna arbetstidsschema.

Beslut av arbetsrådet enligt 7

eller 8 § skall biläggas journalen

å det arbetsställe, beslutet rör, och

Utskottets förslag:

9 §.

Rörande arbetares användande

till arbete enligt 6 eller 7 § åligger

det arbetsgivaren att senast näst

därpå följande dag göra anteckning i

särskild journal, upprättad enligt

formulär, som fastställes av arbetsrådet.

I fråga om sådan förlängd

arbetstid, som avses i 7 § 1 mom.,

är dock arbetsgivaren icke pliktig

göra dylik anteckning, där arbetstiden

finnes behörigen upptagen å

det i 11 § 2 mom. föreskrivna arbetstidsschema.

Beslut av arbetsrådet enligt 6

eller 7 § skall biläggas journalen

å det arbetsställe, beslutet rör, och

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

Kungl. Maj:ts förslag:

skall journalen jämte bilagda beslut

förvaras å arbetsstället under minst

tre år, räknat beträffande journalen

från den tid, då sista anteckningen

gjordes däld, och beträffande beslutet

från detsammas datum.

Utskottets förslag:

skall journalen jämte bilagda beslut

förvaras å arbetsstället under minst

tre år, räknat beträffande journalen

från den tid, då sista anteckningen

gjordes däri, och beträffande beslutet

från detsammas datum.

12 §. io §.

1 mom. Arbetsrådet består av minst sju ledamöter, utsedda av

Konungen för en tid av två år i sänder. Av ledamöterna skola utses

två bland personer, föreslagna av sådana rikssammanslutningar av arbetsgivare,

vilkas medlemmar sysselsätta tillhopa minst 50,000 arbetare,

samt två bland personer, föreslagna av sådana rikssammanslutningar av

arbetare, som räkna minst 50,000 medlemmar. För nämnda fyra ledamöter

skola i enahanda ordning utses minst dubbelt så många suppleanter.

Förslag, som ovan sägs, skall, för att vinna avseende, upptaga

minst dubbelt så många personer som de, vilka skola med ledning av

förslaget förordnas till ledamöter eller suppleanter. Har förslag icke

avgivits, varde förordnande ändock av Konungen meddelat.

Övriga ledamöter skola utses bland personer, som icke kunna anses

företräda arbetsgivar- eller arbetarintressen, och förordnar Konungen

en av dessa ledamöter till rådets ordförande och chef samt en till ställföreträdare

för denne. Minst en av de utan förslag utsedda ledamöterna

skall vara lagkunnig man, vilken fullgjort vad författningarna

föreskriva om dem, som må nyttjas uti domarämbeten.

2 mom. Ledamot eller suppleant, som i 1 mom. avses, skall vara

svensk medborgare och hava uppnått tjugufem års ålder. Ej må befattningen

innehavas av den,

som står under förmynderskap,

som är i konkurstillstånd eller vars egendom, utan att vara avträdd

till konkurs, förvaltas för borgenärers räkning,

som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas eller eljest

på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning

eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till

straffpåföljd, varom sist förmärs, eller som är under framtiden ställd

för brott, vilket kan medföra sådan påföljd, eller

som blivit dömd ovärdig att föra andras talan inför rätta.

3 mom. Mot ledamot av arbetsrådet gälla samma jäv, som i rättegångsbalken

stadgas i fråga om domare.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

4 mom. Har ledamot eller suppleant, som representerar arbetsgivare

eller arbetare, åtagit sig uppdraget, äge han ej att varda därifrån

entledigad, med mindre särskilda omständigheter därtill föranleda.

Avsägelse av uppdraget prövas av Konungen.

Avgår ledamot eller suppleant, förordnar Konungen för återstående

delen av den tid, för vilken den avgångne varit förordnad, annan ledamot

eller suppleant.

5 mom. Skulle ledamot, som representerar arbetsgivare eller arbetare,

vid sammanträde utebliva eller finnas vara av jäv hindrad att tjänstgöra,

och kan ej suppleant tillkallas, äger arbetsrådet utse lämplig person att

vid det tillfället träda i den uteblivne eller jävige ledamotens ställe.

6 mom. Årenden, som behandlas av arbetsrådet, må avgöras av

fem ledamöter, så ock av fyra, där de äro om beslutet ense. Ej må

flera än sju ledamöter deltaga i behandlingen av ärende inför arbetsrådet.

Vid besluts fattande skola lika antal representanter för arbetsgivare

och arbetare samt minst en lagfaren ledamot bland dem, som

utsetts utan förslag, närvara.

7 mom. Vid handläggning av 7 mom. Vid handläggning av

annat på arbetsrådet ankommande annat på arbetsrådet ankommande

ärende rörande förhållandet mellan ärende rörande förhållandet mellan

arbetsgivare och arbetare än sådant, arbetsgivare och arbetare än sådant,

som avses i 6 § 4 mom. eller 9 §, bör som avses i 5 § 4 mom. senare stycket

eller 8 §, bör rådet i regel ej blott

bereda vederbörande arbetsgivare

och arbetare tillfälle att yttra sig

utan även på lämpligt sätt söka

samråd med representanter för arbetsgivare

och arbetare inom verksamhetsområdet

ifråga. Beslut, som

avses i

möjligt,

7 § 4

mom.

skall, såvitt

samråd med

rådet i regel ej blott bereda vederbörande

arbetsgivare och arbetare

tillfälle att yttra sig utan även på

lämpligt sätt söka samråd med representanter

för arbetsgivare och

arbetare inom verksamhetsområdet

ifråga. Beslut, som avses i 8 § 4

mom., skall, såvitt möjligt, fattas

efter samråd med socialstyrelsen.

Till utredning av ärende må

arbetsrådet låta vid allmän underrätt

höra vittnen och sakkunniga. Finner

arbetsrådet sådan åtgärd nödig, äger arbetsrådet sådan åtgärd nödig, äger

rådet därom göra framställning hos rådet därom göra framställning hos

den underrätt, inom vars område den underrätt, inom vars område

den, som skall höras, har sitt hem- den, som skall höras, har sitt hemvist

eller någon tid uppehåller sig, vist eller någon tid uppehåller sig,

fattas efter

socialstyrelsen.

Till utredning av ärende må

arbetsrådet låta vid allmän underrätt

höra vittnen och sakkunniga. Finner

s. 39 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

39

Kandi. Maj:ts förslag:

och varde denne genom rättens eller

domarens försorg till rätten kallad.

Rätten äger tillägga vittne och sakkunnig

ersättning med vad som

prövas skäligt. Sedan förhöret hållits,

skall rätten tillställa arbetsrådet

protokoll däröver.

Kostnaderna för förhör, som ovan

sägs, bestridas av allmänna medel.

Arbetsrådets beslut och utlåtanden

meddelas avgiftsfritt.

8 mom. Beslut, som enligt 7 eller

8 § ankommer på arbetsrådet, må

i brådskande fall meddelas av dess

ordförande. Har detta skett, tage

arbetsrådet vid sitt första därefter

följande sammanträde under omprövning,

huruvida beslutet skall

äga bestånd.

9 mom. Arbetsrådet äger att, när skäl därtill föreligga, i avbidan

på närmare utredning meddela beslut, som gäller endast tills vidare.

10 mom. Över arbetsrådets beslut må klagan ej föras.

11 mom. Närmare föreskrifter angående avgivande av förslag, som

i 1 mom. sägs, och om arbetsrådets verksamhet må meddelas av Konungen.

Utskottets förslag:

och varde denne genom rättens eller

domarens försorg till rätten kallad.

Rätten äger tillägga vittne och sakkunnig

ersättning med vad som

prövas skäligt. Sedan förhöret hållits,

skall rätten tillställa arbetsrådet

protokoll däröver.

Kostnaderna för förhör, som ovan

sägs, bestridas av allmänna medel.

Arbetsrådets beslut och utlåtanden

meddelas avgiftsfritt.

8 mom. Beslut, som enligt 6 eller

7 § ankommer på arbetsrådet, må

i brådskande fall meddelas av dess

ordförande. Har detta skett, tage

arbetsrådet vid sitt första därefter

följande sammanträde under omprövning,

huruvida beslutet skall

äga bestånd.

13 §.

11 §.

1 mom. Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas av yrkesinspektionens

befattningshavare; och skall därvid i tillämpliga delar lända

till efterrättelse vad som finnes stadgat rörande tillsyn å efterlevnaden

av lagen om arbetarskydd den 29 juni 1912.

2 mom. A arbetsställe, där sådant arbete, som avses i 15 § lagen

om arbetarskydd, bedrives på stadigvarande sätt, skall å lämplig plats

finnas anslagna ej mindre denna lag än även arbetstidsschema, angivande

när arbetet börjar och slutar eller, där arbetet bedrives med skiftlag,

när arbetet börjar och slutar för varje sådant lag, ävensom såvitt möjligt

början och slut för varje rast, varigenom arbetet avbrytes.

14 §.

Använder arbetsgivare arbetare

till arbete i strid mot vad i denna

12 §.

Använder arbetsgivare arbetare

till arbete i strid mot vad i denna

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

Kungl. Maj ds förslag:

lag är stadgat eller mot förbud, som

avses i 10 §, straffes med böter från

och med tio till och med ettusen

kronor. År arbetaren under aderton

år och har användandet skett med

faders eller målsmans vetskap och

vilja, vare fadern eller målsmannen

förfallen till böter från och med fem

till och med femtio kronor.

Utskottets förslag:

lag är stadgat, straffes med böter

från och med tio till och med

ettusen kronor. År arbetaren under

aderton år och har användandet

skett med faders eller målsmans vetskap

och vilja, vare fadern eller

målsmannen förfallen till böter från

och med fem till och med femtio

kronor.

Den, som under tid, då han är ställd under åtal för förseelse, varom

i denna paragraf förmäles, fortsätter samma förseelse, skall, när han

varder därtill lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats

och delgivits, fällas till det ansvar, som är bestämt för sådan förseelse.

15 §.

Försummar arbetsgivare att fullgöra

anmälningsskyldighet, som föreskrives

i 7 §, eller att iakttaga

vad enligt 11 § eller 13 § 2 mom.

åligger honom, straffes med böter

från och med fem till och med

femhundra kronor.

Har arbetsgivare mot bättre vetande

lämnat oriktig uppgift i journal,

som avses i 11 §, straffes med

böter från och med femtio till och

med ettusen kronor.

13 §■

Försummar arbetsgivare att fullgöra

anmälningsskyldighet, som föreskrives

i 6 §, eller att iakttaga

vad enligt 9 § eller 11 § 2 mom.

åligger honom, straffes med böter

från och med fem till och med

femhundra kronor.

Har arbetsgivare mot bättre vetande

lämnat oriktig uppgift i journal,

som avses i 9 §, straffes med

böter från och med femtio till och

med ettusen kronor.

16 §. 11 §■

Förseelser mot denna lag åtalas vid polisdomstol, där särskild sådan

är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan ej finnes, vid

allmän domstol.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

17 §. 15 §■

Beträffande verksamhet, som bedrives av kommun, skall vad i denna

lag är stadgat angående arbetsgivare gälla arbetsföreståndaren.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

18 §. 16 §.

Skulle tillämpningen av denna lag medföra sådana svårigheter för

visst arbete eller företag, att dess fortsatta bedrivande därigenom äventyras,

må Konungen, efter arbetsrådets hörande, medgiva av förhållandena

påkallat undantag från lagens tillämpning.

19 §. 17 §.

Där i lag eller författning ytterligare begränsning stadgats beträffande

användande av minderårig eller kvinna till arbete, skall sådan

begränsning lända till efterrättelse.

1) Denna lag träder i kraft beträffande

sådant arbete, som avses i

5 §, den 1 januari 1922 och beträffande

annat arbete den 1 juli 1921

samt gäller till och med den 31

december 1923; skolande i fråga

om sådan under tiden för lagens

giltighet begången förseelse, som

avses i 14 eller 15 §, vad i lagen

är stadgat fortfara att gälla även

efter sistnämnda dag.

2) Arbetsrådet äger att, där särskilda

skäl därtill äro, medgiva anstånd

med tillämpningen av denna

lag.

3) Vederbörande myndighet äger

att jämväl innan denna lag trätt i

kraft vidtaga åtgärd, som avses i

5, 6, 8 eller 9 §.

4) Då denna lag träder i kraft

beträffande visst slag av arbete,

upphör lagen den 17 oktober 1919

om arbetstidens begränsning att

gälla beträffande sådant arbete, men

skola de eftergifter, som med stöd

av sistnämnda lag beviljats, fortBihang

till riksdagens protokoll 1921. 9

1) Denna lag träder i kraft den

1 juli 1921 samt gäller till och med

den 31 december 1923; skolande i

fråga om sådan under tiden för

lagens giltighet begången förseelse,

som avses i 12 eller 13 §, vad i

lagen är stadgat fortfara att gälla

även efter sistnämnda dag.

2) Arbetsrådet äger att, där särskilda

skäl därtill äro, medgiva anstånd

med tillämpningen av denna

lag.

3) Vederbörande myndighet äger

att jämväl innan denna lag trätt i

kraft vidtaga åtgärd, som avses i

5, 7 eller 8 §.

4) Med ikraftträdandet av denna

lag upphör lagen den 17 oktober

1919 om arbetstidens begränsning

att gälla, men skola de eftergifter,

som med stöd av sistnämnda lag

beviljats, fortfarande äga giltighet,

intill dess den för eftergiftens tillin^.

2 avd. 26 käft. (Nr 32.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Andra lagutskottets utlåtande Nr. 32.

Utskottets förslag:

farande äga giltighet, intill dess den

för eftergiftens tillgodonjutande bestämda

tiden utlupit eller oek eftergiften

återkallats av vederbörande

myndighet. Beträffande sådan under

tiden för den äldre lagens giltighet

begången förseelse, som avses i

lagens 11 eller 12 §, skall vad i

lagen är stadgat fortfara att gälla,

även efter det lagen enligt vad nyss

är sagt upphört att äga giltighet.

Kungl. Maj:ts förslag:

godonj utande bestämda tiden utlupit

eller ock eftergiften återkallats av

vederbörande myndighet. Beträffande

sådan under tiden för den

äldre lagens giltighet begången förseelse,

som avses i lagens 11 eller

12 §, skall vad i lagen är stadgat

fortfara att gälla, även efter det

lagen enligt vad nyss är sagt upphört

att äga giltighet.

B) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t begära en allsidig utredning beträffande

1. arbetstidslagens verkningar och dess anpassning

efter den internationella lagstiftningen,

2. behovet och arten av reglering av arbetsförhållandena

inom de verksamhetsgrenar, som omförmälas

i det i propositionen intagna lagförslagets 5 § a);

C) att motionerna I: 71 och II: 117 icke måtte

till någon riksdagens åtgärd föranleda; samt

D) att motionerna I: 230, 231, 232, 233, 234,

235, 236, 237 och 238 samt II: 363, 364, 365, 366,

367 och 368, i den mån de icke kunna anses besvarade

genom vad utskottet ovan under A) och B) hemställt,

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 2 juni 1921.

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL von SNEIDERN.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

48

Reservationer:

av herr von Sydow, som anfört följande:

»8-timmarslagens genomförande var en fruktansvärd olycka för

det svenska näringslivet. I en tid, då för världskrisens lindrande varje

man och kvinna bort anstränga sina arbetskrafter till det yttersta, införde

man genom lag en förkortad arbetstid för så gott som hela det

svenska näringslivet utom jordbruket. Huru tungt detta slag drabbade

de svenska näringarna har tillräckligt visat sig redan under den korta

tid, under vilken lagen varit i kraft. Detta gäller i främsta rummet

industrien, å vilken lagen direkt fick tillämpning, men i själva verket

även lantbruket, som endast indirekt, men icke desto mindre mycket

kännbart betungats av lagen. Under dessa omständigheter ligger det

nära till hands att instämma i yrkandet om lagens omedelbara upphävande.

Emellertid måste jag för min del i denna fråga ansluta mig

till utskottsmajoritetens synpunkt. Genom vårt inträde i Nationernas

förbund har Sverige automatiskt blivit medlem i en internationell organisation,

som har till mål att genomföra 8-timmarsdagen i alla länder,

där det hittills icke skett, och med denna förbundsplikt torde det icke

stå tillsammans att för vårt land, där lagen redan genomförts, nu upphäva

den. I denna situation synes det mig emellertid ligga så mycket mera

vikt uppå, att man i stället ändrar lagen så, att dess tryck över näringslivet

så långt möjligt är lindras. Det må villigt erkännas, att Kungl.

Maj:ts förslag innebär några förbättringar i den förutvarande lagen samt

att utskottet också föreslagit eu del förbättringar i Kungl. Maj:ts förslag.

Men det är här endast fråga om detaljer, i stort sett synes det mig

kunna påstås, att även med utskottets förslag den förutvarande lagen i

det väsentligaste bibehålies och förhållandena sålunda i stort sett bliva

oförändrade. De punkter, i vilka jag anser, att ytterligare eftergifter

bort ske till förmån för näringslivet, finnas angivna i min motion, nr

230, och ber jag att under åberopande av denna motion här allenast i

största korthet få peka på några av de viktigaste av dessa punkter.

Jag anser, att utskottet bort i enlighet med Washingtonkonventionen

inskränka lagens omfattning att gälla endast industriellt arbete

och hantverk inklusive byggnadsindustri och transportverksamhet, genom

vilken förändring man skulle undanröjt en stor del av det missnöje,

som givit anledning till kraven om lagens revidering. Jag anser vidare,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

att man till förmån för såväl arbetsgivare som arbetare bort genomföra

en möjlighet att uttaga hela veckans arbetstid 48 timmar på fem dagar.

Jag anser i högsta grad beklagligt, att icke heller utskottet velat gå

med på yrkandet, att i sådana fall, där det av tekniska, ekonomiska

eller samhälleliga motiv är nödvändigt att låta arbetet fortgå i skiftlag

veckan runt, arbetsgivaren måtte få en otvetydlig rätt till 56 timmars

arbetstid i veckan. Jag anser, att utskottet bort dels tillstyrka rätt för

arbetsgivaren att inom de fastställda gränserna för övertidsarbete få

använda därtill även minderåriga arbetare, utan vilken rätt i många

industrier övertidsarbete icke kan begagnas, dels ock tillstyrka den av

herr Wahren och mig begärda utökningen av övertiden. Slutligen anser

jag, att utskottet icke bort förorda bibehållande av arbetsrådets suveräna

ställning i de ärenden, som höra till dess behandling, utan tillstyrka rätt

för parterna att föra talan mot rådets beslut.

Jag anser alltså, att utskottet bort hemställa, att 1 §, 4 §, 6 §,

1, 2 och 3 mom. 8 §, 12 §, 10 mom. och övergångsbestämmelserna i

Kungl. Maj:ts förslag måtte givas den lydelse, som föreslås i min motion

nr 230 samt att utskottet bort tillstyrka bifall till min motion nr 231.»

av herrar Carl E. Svensson, Linder, Sigfrid Hansson, Hagman,

Johanson i Stockholm och Holmström, vilka anfört följande:

»Utskottets här föreliggande förslag till revision av lagen om

arbetstidens begränsning kunna vi icke i alla delar biträda. Utskottets

ledande princip har varit att överallt där lindringar föreslagits biträda

dessa, men däremot har utskottet, på de punkter där en skärpning vore

påkallad för att få vår svenska lag i överensstämmelse med Washingtonkonventionen,

motsatt sig varje förändring i denna riktning. Då

redan den nu gällande lagen ur arbetaresynpunkt ingalunda är tillfredsställande,

måste förändringar i den riktning, som utskottet föreslår, komma

att betyda en ytterligare försämring.

Vid prövning av de erfarenheter som hittills vunnits beträffande

lagens tillämpning, ha vi därför funnit det oundgängligen nödvändigt

att på flera punkter påyrka förändringar från utskottsmajoritetens förslag.

Dessa ändringsyrkandeu upptaga icke alla de tillägg och ändringar,

som vi för vår del anse borde genomföras beträffande en lagstiftning

på detta område, men vi ha medtagit de önskemål som för

närvarande måste betecknas såsom de viktigaste.

I ingressen till lagens 1 § föreslås nu den förändringen att lagen

endast skall gälla för arbetsgivare eller företag som i regel sysselsätta flera

än fyra arbetare. Genom en dylik inskränkande bestämmelse kommer

s. 45 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32. 45

en mycket stor del av hantverkets arbetare att ställas utanför lagen.

I)å det emellertid torde vara så att inom liertalet arbetsområden gälla

kollektivavtal, och det för såväl arbetare som arbetsgivare är ett gemensamt

intresse att arbetsvillkoren på viss plats är o likartade, och då fackföreningarna

aldrig komma att medgiva annan arbetstid för de små

företagen än för de större, har man mycket svårt att uppfatta fördelen

i en anordning som ställer företag med fyra arbetare utanför lagen.

Stadgandet strider därjämte mot Washingtonkonventionen, som saknar

dylikt undantag.

Tidigare bar från vår sida påyrkats att nu gällande lags undantag

under 1 § d) »arbete, som bedrives av staten», samt under i) »arbete,

som åligger trafikpersonal vid järnväg, som är upplåten för allmän

trafik», borde ur lagen utgå, och jämväl genom motionerna 232 i första

kammaren och 365 i andra kammaren bär yrkandena återupprepats.

Med hänsyn till den omständigheten att på dessa arbetsområden på

annat sätt en övergång till en arbetstid av 8 timmar kommit till stånd,

samt omöjligheten att vid denna revision av lagen vinna gehör för en

dylik utsträckning, låta vi yrkandena härpå falla, men förbehålla vi oss

rätt att vid den övergång till definitiv lagstiftning på området, som

sedermera torde komma till stånd, återupptaga även dessa yrkanden.

Kolning i mila, så kallad platskolning, likaväl som arbete vid

skiljeställen, anse vi fortfarande böra falla under lagen.

Beträffande 2 § synes oss inga tillräckligt starka skäl hava anförts

för att från lagens skydd utesluta »ritare, bokhållare, eller därmed jämnställd

person, kontorsvaktmästare eller annat underordnat koDtorsbiträde».

I 4 § föreslår utskottet att arbetstiden skall vara 8 timmar om

dygnet eller 48 timmar i veckan, dock skall arbetstiden, därest icke

48 timmar per vecka överskridas, under något eller några av veckans

dygn, kunna utsträckas till högst 9 timmar. Något verkligt behov av

en dylik förändring, som under ända till fem av veckans dagar kan

medföra en nio-timmars-dag, torde ej föreligga.

Däremot torde andra delen av 4 § böra omformuleras på sådant

sätt att möjlighet icke föreligger att under vissa av veckans dygn utsträcka

arbetstiden till 12 timmar, och föreslå vi därför att 4 § må bibehållas

i sin hittills gällande lydelse, med den ändringen att orden »vid

skiftväxling» införes i andra stycket.

I propositionen nr 359 har föreslagits en helt ny 5 § innehållande

rätt för arbetsrådet att för vissa arbetsområden fastställa annan arbetstid

än i 4 § angivna. Utskottet har emellertid strukit hela denna paragraf

samt genom att under undantagen i 1 § införa såväl »arbete som har

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

till ändamål att bereda sjukvård, fattigvård, uppfostran eller undervisning

eller att tillgodose annat därmed jämförligt behov», samt »sådant arbete

i hotell, restaurang eller kaférörelse, som är att hänföra till allmänhetens

direkta betjänande» möjliggjort att den förbättring av dessa gruppers

arbetsförhållanden som ställts i utsikt, icke allenast försvinner, utan

jämväl att sjukhusens ekonomipersonal, som för närvarande faller under

lagen, ställts utanför densamma. För vår del hemställa vi om bifall

till 5 § i Kungl. Maj:ts proposition.

I 5 § 1 mom. av utskottets förslag biträder utskottet Kungl. Maj:ts

proposition, som kommer att medföra synnerligen långt gående verkningar.

Tidigare ha undantag kunnat beviljas så att arbetstiden allenast

i genomsnitt under en tidrymd av högst 4 veckor kom att uppgå till 48

timmar i veckan. Genom borttagandet av tidsbestämningen 4 veckor

kan genomsnittsberäkningen komma att omfatta huru lång tid som helst,

varav följer att för vissa säsongfack faktiskt ingen lag om arbetstidens

begränsning kommer att gälla. En dylik beräkningsgrund kunna vi

under inga förhållanden godkänna, varför vi hemställa om bifall till

yrkandet i denna punkt sådant det formulerats i motion 232 i första

kammaren och 365 i andra kammaren.

Vidare föreslår utskottet ett tillägg till 5 § i sitt utlåtande gående

ut på ökade möjligheter för arbetsrådet att bevilja undantag, varvid de

arbetares mening som beröras av undantagen skall tillerkännas viss

avgörande betydelse. Ehuruväl det rent teoretiskt sett kan förefalla

praktiskt med en dylik anordning, kan det dock befaras att denna bestämmelse

leder till att stora oregelbundenheter på skilda områden komma

att göra sig gällande. För vår del anse vi därför att 4 mom. i 5 § av

utskottets utlåtande bör utgå.

Rörande övertidsarbetet där utskottet föreslår en ökning av antalet

övertidstimmar, hemställa vi om bifall till det yrkande som framställts

i motion 232 i första kammaren och 365 i andra kammaren.

1 8 § av utskottets utlåtande medgives att därest rikssammanslutningar

av arbetare och arbetsgivare ena sig om viss eftergift i något

avseende varom stadgas i 5 § eller 7 § 3 mom. och arbetsrådet därom

gör framställning, Konungen må förordna att sagda eftergift skall inom

verksamhetsområdet allmänt tillgodonjutas. Då en dylik förutsättning

säkerligen aldrig kommer att föreligga, anse vi det ej nödigt att införa

ett dylikt stadgande.

Med bifall till att 10 § i Kungl. Maj:ts proposition helt utgår, anse vi,

att bestämmelser böra intagas, som angiva, huru förfaras skall, då arbetare

arbeta vissa timmar av dagen, inom arbetsområden, som faller under

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

lagen, samt vissa timmar på arbetsområden, där lagen ej gäller, på det

att icke arbetstiden hos samma arbetsgivare skall kunna utsträckas huru

länge som hälst.

Med utgångspunkt från vad vi här ovan anfört, få vi därför hemställa,

att 1 § måtte erhålla följande lydelse:

Denna lag äger tillämpning å varje rörelse, industriell

eller icke, så ock å hus-, väg- eller vattenbyggnad,

vattenavledning eller annat dylikt särskilt

arbetsföretag för så vitt i rörelsen eller företaget arbete

utföres för arbetsgivares räkning.

Från lagens tillämpning undantages dock

a) arbete, som utföres---arbetets anord
nande,

b) arbete, som utföres — — — arbetsgivarens

familj,

c) arbete, som till sin natur--— bestämda

tider,

d) arbete, som bedrives av staten,

e) skeppstjänst — — — ävensom fiske,

f) skogsarbete, kolning därunder inbegripen, samt

flottning utom vid skiljeställe,

g) jordbruk, jämte — — — med jordbruk,

h) arbete, som åligger —--allmän trafik,

samt

i) arbete, som åligger — — — badinrättning.

att 2 § måtte erhålla följande lydelse:

Såsom arbetare skall vid tillämpningen av denna

lag ej räknas verkmästare eller annan befattningshavare

i överordnad ställning.

att 4 § måtte erhålla följande lydelse:

Arbetare må icke användas till arbete under

längre tid, raster oräknade, än 8 timmar av dygnet

eller 48 timmar i veckan; dock må därest nyssnämnda

begränsning av arbetstiden per vecka icke därigenom

överskrides, arbetstiden under veckans fem första

söckendagar utsträckas till 8 och en halv timmar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

Bedrives arbete med regelbunden skiftindelning,

må annan arbetstid än nyss angivits tillämpas vid

skiftväxling, såvitt därigenom icke uppkommer längre

sammanlagd arbetstid för en tidrymd av högst tre

veckor, än att. den motsvarar 48 timmar i veckan.

att 5 § införes med samma lydelse som i Kungl.

Maj:ts proposition.

att 6 § i Kungl. Maj:ts proposition (5 § utskottets

utlåtande) måtte erhålla följande lydelse:

1 mom. År för visst arbete arbetstiden i väsentlig

mån beroende av årstiden eller väderleken eller är

den på grund av annat förhållande av växlande längd,

må arbetsrådet, i den mån så prövas påkallat, medgiva,

att annan arbetstid än i 4 § stadgas må tilllämpas,

såvitt därigenom icke sammanlagda arbetstiden

för en tidrymd av högst 4 veckor blir längre,

än att den motsvarar 48 timmar i veckan.

2 mom. Finnes arbete — — — undantag.

3 mom. Beträffande arbete, — — — begränsningar.

att 8 § i Kungl. Maj:ts proposition (7 § i utskottets

utlåtande) måtte erhålla följande lydelse:

1 mom. Till nödvändiga förberedelse- eller avslutningsarbeten

må enstaka arbetare, som fyllt 18 år,

utöver tid, varunder han enligt denna lag eller med

stöd av densamma meddelad eftergift må användas till

sitt egentliga arbete, användas under högst 10 timmar

under loppet av en kalendermånad.

2 mom. Finner arbetsgivare i annat fall, än som

avses i 7 § med hänsyn till särskilt förhållande påkallat

att använda arbetare till arbete utöver tid, som

angives i 4 § eller kan hava bestämts med stöd av

5 § eller 6 § vare därtill berättigad i avseende å arbetare,

som fyllt 18 år, för högst 25 timmar under loppet av

eu kalendermånad och 150 timmar under loppet av ett

kalenderår.

3 mom. År ytterligare eftergift av trängande

behov påkallad, må sådan, dock för högst 10 timmar

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

under loppet av en kalendermånad och 75 timmar under

loppet av ett kalenderår, meddelas av arbetsrådet.

4 mom. På arbetsrådet ankommer---denna

paragraf.

5 mom. 1 fråga om — — — överenskommet.

att 8 § i utskottets utlåtande måtte helt utgå.

att en helt ny paragraf av följande lydelse måtte

införas:

1 mom. Användes arbetare av samma arbetsgivare

under ett kalenderdygn ej blott till arbete, varå

denna lag enligt 1 § äger tillämpning, under mer än

två timmar utan jämväl till annat arbete, vilket bedrives

under sådana förhållanden, att det kan anses

tillkomma arbetsgivaren att vaka över dess anordnande,

skall arbetarens användande till de båda slagen av

arbete tillhopa vara underkastat bestämmelserna i

denna lag.

2 mom. Fördelar sig beträffande arbetare, som

användes ej blott till arbete, varå denna lag enligt

1 § äjjer tillämpning, utan jämväl till annat arbete,

användandet till de båda slagen av arbete olika under

skilda dygn, må arbetsrådet på framställning av arbetsgivaren,

allt efter som arbetarens användande till det

förra slaget av arbete måste anses genomsnittligt övereller

understiga 2 timmar för arbetsdygn, bestämma,

att arbetarens användande till de båda slagen av arbete

tillhopa skall, oberoende av vad i mom. 1 stadgas,

vara underkastat lagens bestämmelser eller ock att så

icke skall vara förhållandet.»

av herrar Boberg, Andersson i Knäppinge, Carlsson i Solberga och

Sundling, vilka anfört följande:

»Åttatimmarsdagens generella genomförande i vår lagstiftning har

utan tvivel varit olycklig i flera avseenden. Från alla håll .ingå meddelanden

om denna lags bedrövliga verkningar. I hela landet har lagen

vållat ekonomiska och andra rubbningar, som medfört många svårigheter

och fördyrat så gott som allt arbete. Och som följderna av denna

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 9 samt. 2 avd. 26 höft. (Nr 32.) '' 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

lag visat sig i vårt land ha de visat sig i andra, där förutsättningarna

varit lika våra.

Icke underligt. Ty denna lag är naturstridig till sitt innersta

väsen, enär den lägger en hämmande boja på själva livets inneboende

lust och behov att utlösa sin kraft i arbete till förkovran. I hela naturen

finna vi icke någon motsvarighet till denna lag. Allt får där utveckla

sig enligt sin egen inneboende livskraft. Där denna utveckling

hämmas, blir resultatet förkrympning och död.

Om lagen varit begränsad att gälla arbeten av särskild hälsofarlig

och ansträngande art, så hade den varit rätt inriktad och haft en mission

att fylla. Men så är icke förhållandet.

Lagen åsyftar närmast att stävja överproduktion och fallande arbetspriser.

Men. den ger ingen garanti mot bristande produktion och stigande

dyrtidspris. Den har också enbart sikte på kroppsarbetet. Det

andliga, det intellektuella arbetet, som är det planläggande, bärande och

ledande arbetet och ofta kan vara av mycket mer ansträngande art,

går icke in och kan icke gå in under lagen. Ingen önskar väl heller det.

Lagen skapar rent av arbetslöshet därigenom att den fördyrar och

därmed försvårar all produktion, varigenom jämväl vår konkurrenskraft

på den utländska marknaden och vår export förminskas.

Vi erkänna villigt, att det lagförslag, som Kungl. Maj:ts proposition

innehåller jämte de smärre förändringar, som utskottet företagit

däri, innebär någon förbättring av den i hast författade och genomdrivna

lagen av 1919. Vi sympatisera också livligt med de ytterligare

förbättringar i lagen, som innefattas i herr von Sydows motion, ävensom

i ett par andra.

Men då vi ha den uppfattningen, att hela lagen bör i sin nuvarande

form upphävas, enär den utan rimliga skäl förnekar folk att arbeta den

tid, som de själva önska, och därigenom förhindrar dem att skaffa sig

ökad inkomst, tveka vi icke att yrka bifall till de av herr Trygger

m. fl. och herr Lindman m. fl. väckta motionerna, som avse lagens avskaffande

eller tillfälliga suspension.

Vårt inträde i Nationernas förbund har visserligen sagts utgöra

ett hinder härför. Detta är dock icke riktigt. De makter, som i första

hand bildade detta förbund, ha för övrigt icke ens själva bundit sig vid

en dylik lagstiftning. England har icke gjort det. Det är en plikt för

de särskilda ländernas folkrepresentanter att yrka på denna lags avskaffande,

om dess verkningar visa sig ödesdigra för landets ekonomiska

liv.

Under sådana förhållanden tillåta vi oss hemställa om bifall till

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Andra lagutskottets utlåtande Nr 32.

herr Tryggers m. flis och herr Lindmans m. flis ovan omförmälda motioner.

»

av heiT Karlsson i Gasabäck beträffande 1 § g) i utskottets förslag

till lag.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:341 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om arbetstidens begränsning, dels i anledning därav väckta motioner, s. 7 i texten