Sök i Ratio Lex

Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr JO

1921-05-24 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 1TU 1921:10, Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr JO

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr JO.

1

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1921 kl. 1 e. m

Andra hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande

nr 10, i anledning av första kammarens beslut

på grund av väckt motion angående kyrkomötets

beslut rörande ny psalmbok.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 189, har herr

Sandegård rn. fl. hemställt, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes icke bifalla kyrkomötets i

underdånig skrivelse av den 4 december 1920 gjorda hemställan om

fastställelse till jämsides bruk med 1819 års psalmbok från 1 söndagen

i advent 1922 av det av kyrkomötet sagda dag med vissa

ändringar antagna reviderade psalmboksförslag.

Till stöd för detta sitt yrkande ha motionärerna anfört i huvudsak

följande:

I anledning av Kungl. Maj:ts förslag till psalmbok för svenska

kyrkan samt på grund av detta förslag väckta motioner har kyrkomötet

i underdånig skrivelse av den 4 december 1920 dels anmält,

att kyrkomötet för sin del med vissa ändringar och tillägg antagit

det år 1920 fullbordade, reviderade psalmboksförslaget, dels ock i

underdånighet anhållit, att åt 1918 års psalmboksnämnd eller dess

sekreterare uppdrages att slutredigera det sålunda godkända förslaget

och att därvid taga vederbörlig hänsyn jämväl till de vid kyrkomötet

uttalade önskemålen beträffande återställande till likhet med

lydelsen i 1819 års psalmbok av vissa av de ställen i från denna

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 13 sand. 1 avd. 9 käft. (Nr 10.) 1

Motionen.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.

psalmbok bibehållna psalmer, vilka i det reviderade förslaget varit

föremål för ändring, samt att Kungl. Maj:t täcktes fastställa den av

kyrkomötet antagna psalmboken i sålunda slutredigerat skick att

från och med första söndagen i advent år 1922 få användas jämsidigt

med 1819 års psalmbok ävensom vidtaga de åtgärder, som kunna

finnas lämpliga till underlättande av sådant jämsides bruk av de

båda psalmböckerna.

Ända från 1868 har den Wallinska psalmboken varit föremål

för outtröttligt reformnit, ehuru något allmännare och djupare behov

av en bättre psalmbok veterligen under denna tid icke givit

sig till känna bland Sveriges kyrkofolk och lekmannamenighet.

1883 års kyrkomötes till Kungl. Maj:t avlåtna skrivelse om »en

revision i enlighet med vad kyrkomötet 1868 anhållit» resulterade

1898 i ett förslag till reviderad psalmbok, som emellertid av

sagda års kyrkomöte befanns påkalla ytterligare revision i enlighet

med de vid kyrkomötena 1868 och 1883 angivna grundsatserna.

1903 års kyrkomöten hemställde hos Kungl. Maj:t om »ej mindre

förslag till reviderad psalmbok enligt vid 1868 och 1883 års

kyrkomöten angivna grundsatser än även förslag till ett tilläggtill

psalmboken, innehållande nya psalmer, som behandlade ämnen,

vilka icke eller endast ofullständigt inginge i 1819 års psalmbok».

Sedan 1908 års kyrkomöte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhållit om

utarbetande och framläggande av »förslag till reviderad psalmbok

för svenska kyrkan», uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 27

november 1908 åt biskopen J. A. Eklund, kyrkoherden A. F. Runstedt

och redaktören E. N. Söderberg att »med varsamhet» verkställa

en revision av svenska kyrkans psalmbok, som borde åsyfta

»att ur psalmboken utgallra de psalmer, som obestridligen måste

anses matta och andefattiga och därför inom församlingarna föga

användes, samt ersätta dessa psalmer med kraftigare och anderikare,

valda ur den förefintliga psalmlitteraturen, med hänsyn tagen jämväl

därtill, att ämnen, som nu antingen icke alls eller endast svagt

vore företrädda i psalmboken, bleve behandlade. De kvarstående

psalmerna, av vilka de mest använda, så vitt sig göra läte, borde

bibehållas vid sin nuvarande nummerordning, borde i möjligaste mån

lämnas oförändrade även beträffande ålderdomliga ord och uttryck,

såvitt dessa vore karakteristiska och för vår tid begripliga.» Efter

på uppdrag fullgjord ytterligare omarbetning av detta 1911 fullbor
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10. 3

dåde förslag till reviderad psalmbok överlämnade kommitterade den

12 oktober 1914 till Ivungl. Maj:t ett av dem utarbetat »Förslag

till psalmbok för svenska kyrkan,» vilket efter sedvanlig remiss till

konsistorier och svenska akademien med dessas yttranden förelädes

1915 års kyrkomöte. Kyrkomötet beslöt i anledning av detta förslag

hemställa om ytterligare överarbetning därav, men därjämte —

för att detsamma måtte kunna bliva känt inom så vidsträckta kretsar

som möjligt — att kommitterade »måtte lämnas uppdrag att

efter förnyad granskning av nu föreliggande psalmboksförslag så

snart som möjligt utgiva en ny upplaga av detsamma,» dels ock

»att Kungl. Maj:t täcktes utse några män, åt vilka gåves uppdraget

att såsom rådgivande bistå psalmbokskommitterade vid den förnyade

granskningen.» Kungl. Maj:t tillsatte på grund av denna hemställan

den 23 december 1915 en nämnd bestående, utom av de tre

förut sagda, av biskoparna A. Gl. L. Billing och E. F. Lönegren,

skriftställaren Per Hallström och läroverksadjunkten K. Gr. E. Liedgren

med uppdrag »att efter granskning av 1914 års psalmboksförslag

utarbeta förslag till ny psalmbok för svenska kyrkan.» (I nämnden

inträdde, sedan Hallström och Liedgren 1916 på egen begäran

entledigats, docenten M. F. Böök). Den 12 juni 1917 var nämnden

färdig med sitt »Förslag till psalmbok för svenska kyrkan», vilket,

sedan vederbörliga yttranden infordrats och inkommit, framlades för

1918 års kyrkomöte, som därvid beslöt att »med uttalande, att det

ansåge det framlagda förslaget böra i huvudsak godkännas» anhålla,

»att Kungl. Maj:t täcktes bemyndiga psalmboksnämnden att med

anledning av från skilda håll gjorda uttalanden underkasta förslaget

slutgiltig granskning och däri göra de ändringar, som den kunde

finna nödiga och lämpliga, och att snarast möjligt och i alla händelser

i god tid före det kyrkomöte, som väntades skola hållas år 1920

utgiva det sålunda reviderade förslaget.» Vid föredragning den 31

januari 1919 av kyrkomötets omförmälda skrivelse ävensom av samma

möte gjorda framställningar om revision av utarbetade förslag till

ny koralbok och ny evangeliebok beslöt Kungl. Maj:t uppdraga dels

åt ledamöterna i 1915 års psalmboksnämnd Billing, Eklund och Söderberg

att med anledning av de över 1917 års psalmboksförslag

avgivna yttrandena verkställa den förnyade granskning av nämnda

förslag, som kunde befinnas erforderlig, dels ock åt en på tre avdelningar

arbetande kommitté att ej mindre revidera förslagen till ko
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra hammarens första tillfäUiga utskotts utlåtande Nr 10.

ralbok och evangeliebok, än även utarbeta ett tillägg till förutnämnda

psalmbok, innefattande psalmer och andliga sånger rörande

i 1819 års psalmbok icke eller endast ofullständigt ingående ämnen.

Till ordförande i kommittén utsåg Kung!. Maj:t ärkebiskopen L. O.

J. Söderblom samt till ledamöter i avdelningen för utarbetande av

tillägg till psalmboken doktor Natanael Beskow, ledamoten av riksdagens

andra kammare, redaktören Fabian Månsson och domprosten

Gr. M. Pfannenstill. Den 29 juli 1919 överlämnade psalmboksnämnden

efter fullgörande av sitt uppdrag »Förslag till psalmbok för

svenska kyrkan. Översedd och tillökad upplaga av 1819 års psalmbok.

» Efter det Kungl. Maj:t på av nämnden gjord framställning

den 31 december 1919 medgivit, att ifrågavarande psalmboksförslag

finge tryckas, har detta tillställts samtliga konsistorier ävensom kyrkoherdarna

i stiften för vederbörande pastorats räkning. Sedan ärkebiskop

Söderblom hos Kungl. Maj:t anmält, att av kommittén uppsatt

manuskript förelåge till psalmboken jämte tilläggsförslag, samt

Kungl. Maj:t den 5 december 1919 lämnat tillstånd till tryckning

av detta manuskript överlämnades av honom med skrivelse av den

23 september 1920 i tryck »Den svenska Psalmboken. Av Konungen

gillad och stadfäst år 1819. Jämte förslag till tillägg.» I skrivelsen

meddelades därjämte, att 1919 års psalmbok blivit vederbörligen

genomsedd. Över förslaget har svenska akademien den 14 oktober

1920 avgivit utlåtande och därvid överlämnat av tre ledamöter i

ärendet avgivna särskilda yttranden.

Intet är att invända mot en berättigad önskan att med vår

psalmbok efter hand införliva tillskott av värdefulla psalmer från

äldre och nyare tider. Tanken på ett särskilt tillägg till 1819 års

psalmbok har icke heller saknat varma och kompetenta förespråkare.

Ur svenska akademiens yttrande angående det reviderade psalmboksförslaget

(25 oktober 1917) må anföras: »Akademien finner det föreliggande

förslaget äga bestämda företräden framför 1914 årsförslag,

dels därigenom, att vid revisionen av de äldre psalmerna den hävdvunna

formuleringen vunnit större beaktande, dels därigenom att

ett antal av de svagare nytillkomna psalmerna i det föregående förslaget

nu utelämnats. Om de 115 psalmer, som nämnden anbefallt

till införande i den officiella psalmboken, torde emellertid fortfarande

få gälla, att de endast helt undantagsvis i halt och hållning gå upp

mot de bättre av de äldre, och att de ofta icke synas ägnade att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10. 5

genom sitt andliga och poetiska värde ersätta de uteslutna, som

framför dem även äga traditionens helgd. — ----vill Akademien

förorda, att 1819 års psalmbok tillsvidare bibehålies i oförändrat

skick men förses med ett tillägg, innehållande ett urval av de senast

föreslagna psalmerna, varvid en del för kärnfullhet eller innerlighet

utmärkta psalmer från kyrkans tidigare skeden främst borde

ifrågakomma. Kanske kunde även några av de »andliga sångerna»

inordnas i detta tillägg. Genom en sådan sammanställning skulle

en välbehövlig ytterligare betänketid vinnas, innan man skrider till

vad som inom nämnden kallats ett sönderbrytande av den nu gällande

psalmboken, som ännu omfattas med tillgivenhet av vårt folk,

och som, utdanad under ledning av ett stort poetiskt snille, svårligen

kan kallas föråldrad ur den litterära synpunkten, vilken ju för

akademien vid dess avgivande av yttrande är den närmast framträdande.

Därjämte skulle den ökning av psalmförrådet, som påyrkats

för tillgodoseende av nyare kyrkliga behov, kunna erhållas, utan

att den så viktiga nummerordningen brytes.»

De huvudsakliga skäl, som anförts för en revidering av 1819

års psalmbok, synas vara dels förefintligheten därinom av en del

psalmer, som betecknats som dött gods, matta, andefattiga och föga

använda, dels saknaden av sådana, som beröra ämnen, vilka antingen

icke alls eller endast svagt äro där företrädda, varjämte en

allt märkbarare känslighet för den utomkyrkliga pietistiska fromheten

otvivelaktigt är att konstatera.

Frågan om vår gamla psahnboks vara eller icke vara rör icke endast

en liten klick kyrkomän inom eller utom kyrkomötet. Den är

en hela folkets angelägenhet. Redan ur denna synpunkt vore ett

stadfästande av kyrkomötets beslut beklagligt. Ett stadfästande därav

skulle för övrigt innebära — genom tillkomsten av tvenne till jämsides

bruk officiellt antagna och gillade psalmböcker — en praktisk

oformlighet, vars konsekvenser böra ligga i öppen dag. Det skulle

innebära, att den Wallinska psalmboken påtrycktes en officiell sekunda - stämpel, som vid betraktande av det reviderade förslagets mycket

blygsamma förtjänster, måste sägas vara synnerligen ogrundad. Det

skulle i realiteten innebära dödsdomen över en psalmbok, som — för

att tala med en kyrkomötesmotionär — näst bibeln ännu är den

mest levande av kyrkans böcker. Då slutligen för att citera samma

motionär »en ny psalmbok, avsedd att ersätta ett verk av den nu
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Första kammarens

första

tillfälliga utskotts

utlåtande.

Reser
vationer.

6 Andra hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.

varandes höga valör, synes böra godtagas endast under den förutsättning,

att så stark tillgång på kristligt och litterärt fullödiga

nya psalmer — original, bearbetningar eller översättningar — finnes,

att det tillgängliga nya med egen kraft liksom av sig själv sköljer

bort det svaga och underlägsna och på detta sätt en ny klassisk bok

uppstår, i besittning av den auktoritet en kyrkans bok bör äga,»

och denna förutsättning ännu icke är för handen, torde en välbehövlig

ytterligare betänketid vara att föredraga, innan man går till

det »sönderbrytande av den nu gällande psalmboken», ett stadfästande

av kyrkomötets beslut utan tvivel skulle ha till följd.

Ovannämnda motion hänvisades till första kammarens första

tillfälliga utskott, som däröver avgav följande utlåtande:

Utskottet anser det vara självfallet, att Kungl. Maj:t vid avgörandet

av förevarande fråga, som berör vida och djupa intressen hos

hela vårt folk, kommer att ägna densamma allsidig och ingående

prövning och alltså kommer att taga hänsyn jämväl till de beaktansvärda

omständigheter och synpunkter, åt vilka motionärerna givit

uttryck.

Vid sådant förhållande och då det enligt utskottets mening ej

kan ,vara lämpligt, att riksdagen hos Kungl. Maj:t gör hemställan,

att Kungl. Maj:ts avgörande i ärendet måtte utfalla i viss av riksdagen

angiven riktning, hemställer utskottet, att förevarande motion

icke måtte till någon första kammarens åtgärd föranleda,

Vid utlåtandet voro fogade två reservationer. I den ena av

dessa uttalade friherre Barnehow, att utskottets utlåtande bort ha

följande lydelse:

»Utskottet är övertygat därom, att Kungl. Maj:t, vid avgörandet

av förevarande fråga, kommer att taga den största hänsyn till den

oro, varmed man, från olika utgångspunkter, i vida kretsar motser

ett ''sönderbrytande av den gamla psalmboken’. Då man således

vågar hysa den förhoppning, att ytterligare betänketid vinnes, innan

frågan definitivt avgöres, och då det dessutom kan sättas ifråga,

huruvida det vore lämpligt, att riksdagen i ärendet avläte någon

skrivelse till Kungl. Maj:t, hemställer utskottet, att förevarande motion

icke måtte till någon första kammarens åtgärd föranleda,»

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10. 7

I. den andra reservationen anförde herrar Lundberg och Carlsson:

''Med hänsyn till den enastående betydelse, den Wallinska

psalmboken sedan mera än ett hundra år haft och ännu har icke

blott för kyrkan utan i minst lika hög grad för skolan och för den

enskilde, må det icke anses olämpligt, att riksdagen såsom svenska

folkets representation säger sin mening angående den föreslagna

revisionen av densamma.

Om den av kyrkomötet beslutade revisionen äro meningarna i

vida kretsar mycket delade. I syfte att pietetsfullt bevara Wallins

verk anse vi det vara riktigast, att vår nuvarande psalmbok bibehålies

men förses med ett tillägg, vilket tid efter annan må kunna

revideras. I alla händelser synes den föregående behandlingen av

denna fråga giva vid handen, att den icke nu bör avgöras, utan

att saken bör ytterligare övervägas. Då detta är, vad motionärerna

åsyfta, anse vi, att utskottet bort tillstyrka bifall till motionen.»

Vid föredragning av ärendet i första kammaren avslogs utskottets

hemställan och bifölls den i ämnet väckta motionen, varefter

frågan i vederbörlig ordning delgavs andra kammaren, som hänvisade

densamma till behandling av sitt första tillfälliga utskott.

Någon avgörande betydelse kan utskottet icke tillmäta de formella

invändningar, som anförts mot att riksdagen skulle taga ståndpunkt

i psalmboksfrågan och på grundvalen härav ingå med en

framställning till Kungl. Maj:t. Riksdagens rätt att avlåta en sådan

framställning har icke på något håll kunnat förnekas. Diskussionen

har gällt, huruvida det vore lämpligt eller riksdagen värdigt, att

den begagnade sin petitionsrätt i ett sådant kyrkligt ärende, som hittills

handlagts av kyrkomötet ocli Kungl. Maj:t.

Då utskottet för sin del icke ansett sig böra på formella skäl

avböja en saklig prövning av den förevarande frågan, har det för

utskottet framstått såsom ovedersägligt, att en revision av den Wallinska

psalmboken är icke blott en prästerskapets och kyrkans angelägenhet,

utan att den lika mycket berör skolan och hela det

svenska folket. Det är icke endast en kyrklig utan i lika hög grad

en kulturell angelägenhet. Så som denna revision utförts av psalmboksnämnden

och kyrkomötet har den i omdömesgilla kretsar framkallat

mycket delade meningar och i vidsträckta lager bland vårt

Första

kammarens

beslut.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.

folk allvarlig oro. Det av psalmboksnämnden reviderade förslag,

som legat till grund för kyrkomötets beslut, mötte en mycket stark

kritik, fastän detta förslag framlagts i sådan typografisk form, att

det varit förenat med ett betydande arbete att taga kännedom om

de föreslagna ändringarna ocli jämföra dessa med lydelsen i 1819

års psalmbok. Med fog anmärktes särskilt, att förtjänt pietet icke

visats den Wallinska psalmboken. Onödiga ändringar hade vidtagits

i bibehållna psalmer, uteslutning hade skett av psalmer, som ännu,

åtminstone på en del håll, gärna läsas och även förekomma i kyrkligt

bruk, och bland de föreslagna nya psalmerna hade upptagits

sådana, som utan att äga traditionens helgd hade minst lika svaga

livsbetingelser som de uteslutna. Och om än flertalet av de gamla

och speciellt de Wallinska psalmerna bevarats, så komme likväl den

reviderade psalmboken att verka främmande dels genom den förändrade

nummerordning, som i förslaget genomförts, dels också genom

de talrika ändringar, som vidtagits i psalmernas hävdvunna

språkliga skrud.

Grenom kyrkomötets beslut undanröjdes åtskilliga av de anmärkningar,

som riktats mot psalmboksnämndens förslag. Men

många kvarstå. Såsom kyrkomötets beslut om ny psalmbok föreligger

i sin av psalmboksnämnden verkställda slutredigering, innebär

det ett i så väsentlig grad nytt förslag, att även detta bort till

offentlig diskussion framläggas i tryck, innan det antagits och anhållan

gjorts om dess fastställande till användning jämsides med

1819 års psalmbok. Något sådant framläggande har icke skett, men

genom kyrkomötets beslut har det efter utskottets mening beaktansvärda

förslaget om den Wallinska psalmbokens komplettering med

ett tillägg avvisats, och genom den praktiska utformningen av samma

beslut har vägen öppnats till oreda och förvirring i kyrka och

skola och till beklaglig söndring och strid i församlingslivet. Utskottet

kan icke finna denna lösning av psalmboksfrågan lycklig.

Den föregående behandlingen av ärendet synes giva vid handen, att

psalmboksfrågan, trots allt därpå nedlagt arbete, ännu icke är mogen

för avgörande, men att denna religiöst och kulturellt betydelsefulla

angelägenhet bör ytterligare övervägas med hänsyn tagen även

till det sökande andliga nutidsläget och den spirande religiösa nydiktning,

som i litterärt fullödig form söker tolka vad samtiden religiöst

förnimmer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10. ‘J

Utskottet, som under nuvarande förhållanden skulle finna alla

parters berättigade och lojala önskemål bäst tillgodosedda genom att

den Wallinska psalmboken bibehålies men förses med ett tillägg,

upptagande det bästa av psalmboksnämndens och psalmbokskommitténs

nyförvärv, hemställer,

att andra kammaren måtte biträda första kammarens

i ärendet fattade beslut.

Stockholm den 24 maj 1921.

På utskottets vägnar:

ANDERS OLSSON.

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Olsson i Mora, Johanson i

Gäre, Dalgren, Larsson i Jonsjö, Paulsen, Wallerius, Öhman, Jansson i,Talby,

Thorsell och Björkman i Länghem.

Reservation

av herrar Wallerius, Thorsell och Björkman i Länghem, vilka

anfört:

»1920 års kyrkomötes beslut i psalmboksfrågan innebär icke,

att 1819 års psalmbok avskaffats, då full frihet enligt detta beslut

lämnas att använda densamma. »Ingen» — så uttalade sig mötets

ordförande vid dess avslutning — »som tager reda på beslutets innebörd,

och som har förmåga av ett klarsynt och rättvist omdöme,

har anledning till väsentliga klagomål. Tvärtom motsvarar det fattade

beslutet på ett sätt, som väl ingen av oss anat på förhand det

rättmätiga i de till synes motsatta, men vad innehållet angår nära

besläktade ståndpunkterna. 1819 års psalmbok är icke på något

sätt avskaffad. Men samtidigt tillgodoses den länge närda och för

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 13 samt. 1 avd. 9 höft. (Nr 10.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra Tcammarens första tillfälliga utslcotts utlåtande Nr 10.

varje år allt allvarsammare åstundan att rikta och uppfriska vår

kyrkosång och psalmskatt med uttryck för kyrkans nya arbetsgrenar

och med nyare och äldre alster af diktning och fromhetsliv».

Det beslut, som första kammaren fattat med anledning av motionen

I: 139, innebär till sina konsekvenser ett förbud att använda

en psalmbok, som önskas, och som icke innehåller något, som från

statens synpunkt kan anses skadligt.

Ett dylikt förbud vore så mycket orimligare, som kyrkomötets beslut

ej blott grundar sig på ett mera än 50-årigt arbete, begärt av

kyrkans representation och utfört på Kungl. Maj:ts förnyade uppdrag,

utan är fattat av kyrkans lagliga representation och gäller

dess intimaste åligganden.

Dessutom torde ett riksdagens uttalande i ärendet icke vara tillrådligt

av det skäl, att det icke torde kunna tillmätas den auktoritet,

som är att förvänta av en riksdagens skrivelse. Kungl. Maj:t

har icke remitterat ärendet till riksdagen för dess yttrande, och riksdagen

skulle därför uttala sig i ärendet allenast så, som en petitionerande

församling eller ett möte kunde göra för att söka inverka

på Kungl. Maj:ts beslut.

Yi finna det icke vara med riksdagens ställning förenligt, att

den begagnar sin petitionsrätt i denna form.

På grund av vad vi här ovan anfört tillåta vi oss hemställa,

att riksdagens andra kammare icke måtte biträda

första kammarens i ärendet fattade beslut.»

Stockholm 1921, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

211204

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:268 Skrivelse till Konungen i fråga om kyrkomötets beslut rörande ny psalmbok. s. 1 i texten