Sök i Ratio Lex

Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8

1921-04-20 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 1TU 1921:8, Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 21 april 1921 kl. 4 e. m.

Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 8,

i anledning av dels motion i fråga om vissa ändringar

i kungörelsen angående boställsordning för lärarpersonalen

vid folk- och småskolor, dels motion angående

suspendering tillsvidare i viss mån av gällande föreskrifter

om kommuners byggnadsskyldighet för folkskoleväsendets

behov.

I en inom andra kammaren av herr Sehlin väckt motion, nr 142, hem- Motionerna.

ställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om sådan

ändring i boställsordningen för personalen vid folk- och småskolor den 18

september 1918, att tjänstebostad för folk- eller småskollärarinnor må kunna

förläggas över skollokal, att bostad för folkskollärare om 3 rum och kök må

kunna inrymmas i skolhus avsett för endast en läraravdelning, att den tid,

inom vilken av- och tillträdessyn skall äga rum, utsträckes till 4 månader,

samt att Kungl. Maj:t för övrigt måtte vidtaga de ändringar, som med anledning

härav kunna visa sig vara behövliga i denna, förordning.

I en annan, likaledes inom andra kammaren väckt motion, nr 225,

hemställer herr Johansson i Brånad, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder i syfte att

åstadkomma, att författningarnas föreskrifter om kommunernas byggnadsskyldighet

för folkskoleväsendets ändamål tillsvidare på det sätt suspenderas

och tillämpas, att dylik byggnadsskyldighet kan åläggas kommun eller skolBihang

till riksdagens protokoll 1921. 13 sand. 1 avd. 7 käft. (Nr 8.) ]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra kammanens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

distrikt endast i fråga om sådant byggnadsföretag, vars utförande är oundgängligt

nödvändigt för undervisningens upprätthållande i dess hittillsvarande

omfattning.

Beträffande vad motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden hänvisas

till motionerna.

Utskottet har ansett de båda motionerna vara av den natur, att de böra

behandlas i samma utlåtande.

Över motionerna har infordrats skolöverstyrelsens yttranden, vilka som

bilagor äro vidfogade detta utlåtande.

v

I den av herr Johansson i Brånad väckta motionen framhålles, att den

ekonomiska depressionen framtvingar eu sparsamhetspolitik även i avseende

på kommunernas skolhusbyggnader. »Den makt och bestämmanderätt, som

en del, för att ej säga största delen av vårt lands skolinspektörer fått eller

själva tillägnat sig», har blivit en fara för kommunernas finanser. Genom

beredande av anslag måste staten träda hjälpande emellan, och 1920 års

riksdag avlät för sin del skrivelse härom. Sedan dess har emellertid det

ekonomiska läget i vårt land till den grad försämrats, att det under den

närmaste tiden utan tvivel blir synnerligen svårt för staten att anskaffa de

betydande summor, som äro erforderliga för att hjälpa kommunerna. Då

vi nu ha att räkna med ett sådant läge, att kommunerna varken själva

kunna bestrida ifrågavarande kostnader eller få effektiv hjälp av staten,

återstår endast att tillsvidare uppskjuta alla byggnadsföretag för folkskoleväsendet,

vilka icke äro oundgängliga för undervisningens upprätthållande i

dess hittillsvarande omfattning.

I herr Sehlins motion framhålles, att erfarenheten visat åtskilliga modifikationer

vara önskvärda i boställsordningen för lärarpersonalen vid folkoch

småskolorna. I synnerhet hava bestämmelserna i paragraf 2 rörande

tjänstebostadens läge visat sig väl trånga och i flera fall svåra att efterkomma.

Mom. 2 av denna paragraf innehåller förbud mot att förlägga

tjänstebostad över eller under skollokal. Enligt motionärens uppfattning

kan dock en för lärarinna avsedd bostad utan väsentliga olägenheter förläggas

till andra våningen, även om därvid någon del därav skulle komma

att ligga över skolsalen. Häremot har den invändningen gjorts, att utsikteji

för en lärarinna till räddning genom flykt, om ett hemfridsbrott göres, blir

mindre, därest hon har sin bostad i övre våningen. Detta synes dock vara

en teori av ringa praktisk betydelse. En våldsverkare kan icke lika lätt

utifrån orientera sig och planlägga sitt dåd, om bostaden ligger på andra

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8. 3

våningen, och han riskerar också i sådant fall att lättare bli ertappad. Eu

lärarinna, som blir överfallen i sin bostad, torde för (ivrigt knappast kunna

eller komma sig för att söka räddning genom llykt, även om bostaden är

förlagd till nedre botten. Av meddelanden från ensamboende lärarinnor

framgår, att dessa känna sig mera ogenerade och ostörda av förbipasserande

och även tryggare, om bostaden ligger i övre våningen.

Då byggnadskostnad^-^, om hänsyn tages även till tomt och grund,

måste ställa sig åtskilligt lägre, därest bostaden förlägges över skollokalen,

och da några väsentliga olägenheter därav icke följa vare sig för lärarinnan

eller skolarbetet, anser motionären, att förbudet mot att förlägga tjänstebostad

över skollokal bör utgå, när denna hostad icke omfattar mer än 2 rum

och kök.

Enligt paragraf 2 j nämnda förordning måste vidare tjänstebostad, som

omfattar mer än 2 rum och kök, vara förlagd till särskilt hus i skolans närhet,

för såvitt icke särskilda omständigheter föranleda undantag. Nu händer

det dock rätt ofta, att eu församling, utan att några särskilda omständigheter

föreligga, önskar uppföra ett skolhus med en lärosal och bostad

för en manlig folkskollärarekraft t. ex. så anordnad, att 2 rum och kök förläggas

å nedre botten och i direkt förbindelse därmed 1 rum i andra våningen.

I de nya för folk- och småskolor avsedda normalritningar, som nu utarbetats,

finnas också ett par förslag, som uppta just denna anordning, ehuru de däri

betecknas såsom undantagsförhållanden. Att på detta sätt sammanbygga

en lärarebostad och en lärosal i ett hus synes motionären böra vara fullt

tillåtet utan några särskilda omständigheter och utan att anses som undantag

från det normala.

Enligt motionärens mening bidraga de nu gällande stränga bestämmelserna

angående tjänstebostaden till att öka de redan förut på grund av ekonomiska

förhållanden stora svårigheterna att i denna kristid anskaffa tjänliga

lokaler för folk- och småskolan, och de hava också uti bygderna mötts

av mycken ovilja. På grund härav synas också väl grundade skäl föreligga

att däri företaga de jämkningar, som kunna göras utan att försämra lärarpersonalens

bostadsförmåner eller försvåra skolarbetet. Visserligen står möjligheten

att söka dispens i varje särskilt fall öppen, men denna väg förefaller

i nu berörda fall vara oviss, onödig och tidsödande.

Med stöd av det anförda anser motionären, att mom. 2 i § 2 av ovannämnda

boställsordning borde erhålla följande lydelse:-

»Där skolhus är avsett för endast en läraravdelning, må tjänstebostaden

inrymmas i skolhuset, dock bör i sådant fall hostad om mer än 2 rum

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

Utskottet.

och kök icke vara belägen över eller under skollokalen; skolande bostaden

vara väl avskild från denna och dess ingång skild från ingången till skollokalen».

I § 10 av samma boställsordning bestämmes angående av- och tillträdessyn

å tjänstebostad, att sådan syn ej må hållas tidigare än 3 månader

före dagen för tjänstebostadens avträdande, resp. tillträdande, eller senare än

3 månader efter samma dag. Det synes motionären önskligt, att den tid,

inom vilken dessa av- och tillträdessyner böra hållas, något utökas t. ex. till

4 månader. Då skulle i ett fall, där en lärare avträder sin plats den 1 januari

och en annan tillträder samma tjänst den 1 juli, både av- och tillträdare

kunna kallas till samma syn. Genom denna tidsutsträckning skulle också

vinnas större möjlighet för inspektören att inordna dessa syneförrättningar

i den övriga resplanen.

«

Utskottet är medvetet om att folkskolväsendets utveckling föv närvarande

ställer stora ekonomiska krav särskilt på många landsbygdskommuner.

I saknad av den skatteutjämning, som skulle följa av att staten lämnade

bidrag till uppförande av byggnader för folkskoleväsendet, kännas dessa

krav dubbelt betungande. Efter utskottets mening får det dock icke förbises,

att åtskilliga skoldistrikt icke kunna helt frikännas från ansvar för de

nu rådande svårigheterna, ehuru dessa i väsentlig grad härröra av den med

världskriget sammanhängande ekonomiska krisen. Åtskilliga om- och nybyggnader

samt reparationer ha till följd därav behövt eller behöva uppskjutas,

och där dylika arbeten måst utföras, ha de i många fall känts synnerligen

tyngande.

Att emellertid med hänsyn till den ekonomiska depressionen och kommunernas

skattebelastning, såsom hr Johansson i Brånad ifrågasatt, tillsvidare

uppskjuta alla byggnadsföretag för folkskoleväsendet, vilka icke äro

oundgängliga för undervisningens upprätthållande i dess hittillsvarande omfattning,

kan utskottet under inga förhållanden tillstyrka. Ett beträdande

av denna väg skulle nämligen ej blott kunna bli hinderlig! för varje än så

naturlig och behövlig utveckling på folkskoleundervisningens område. Förslaget

skulle också för en lättnad i dagens omsorger leda till en fördubbling

av morgondagens. Byggnadsbehoven skulle säkerligen inom kort, liksom

efter krigsåren, med ökad styrka framträda på nytt och då genom sin anhopning

kännas än mer betungande.

Vad folkskoleinspektionen angår, har utskottet ingen direkt anledning

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

5

att uttala sig därom. Med anledning av vissa orättvisa överdrifter i hr Johanssons

i Brånalt motion vill emellertid utskottet framhålla, å ena sidan,

att folkskoleinspektörerna endast fullgöra sin tjänsteplikt, när de i författningsenlig

ordning verka för skolväsendets utveckling, och å andra sidan,

att utskottet tror sig hos inspektörerna kunna förutsätta såväl den kännedom

om rådande ekonomiska förhållanden, att de vid påyrkandet av nya

skolbyggnader iakttaga av tidsläget betingad varsamhet, som ock det psykologiska

omdöme, att de ej till allvarligt men för utvecklingen av vår folkundervisning

irritera en på nu ifrågavarande område mer än vanligt känslig

folkopinion genom att i oträngt mål ställa i utsikt avstyrkande av begärt

statsbidrag.

Den ekonomiska kristiden nädvändiggör en begränsning av de kommunala

lika väl som de statliga utgifterna. Men skolan kan icke, utan allvarlig

fara för hela vår folkuppfostran, hänföras till sådana improduktiva

företag, över vilka den framtvungna sparsamheten i första hand skall gå ut.

En avvägning måste emellertid även här ske mellan det önskvärda och det

ekonomiskt möjliga och sådana lättnader medgivas, vilka erfarenheten visat

vara sakligt motiverade och vilka kunna ske utan hämmande av folkskolans

utvecklingsmöjligheter.

Från denna utgångspunkt har utskottet på de skål, motionären anfört,

ansett sig böra tillstyrka den av herr Sehlin väckta motionen. Överstyrelsen

har visserligen — under erkännande av att flera skäl tala för de av

motionären framställda ändringsförslagen och att från olika håll en bestämd

önskan i sådan riktning försports — uttryckt en viss tveksamhet rörande

lämpligheten av de båda första av motionären föreslagna ändringarna. Så

har överstyrelsen anfört, att med förläggandet av bostad om två rum och

kök över skollokal torde den möjligheten ligga nära till hands, att man i

skolor av denna typ inreder tvåi-umsbostäder även i de fall, då en tjänstebostad

på tre rum och kök för manlig innehavare skulle med hänsyn till

tjänstens beskaffenhet vara lämpligare. Mot denna invändning måste emellertid

utskottet anmärka, att denna möjlighet redan enligt nu gällande boställsordning

förefinnes. Större avseende förtjänar överstyrelsens invändning,

att ett medgivande av att tjänstebostad av intill två rum och kök må

kunna förläggas över skollokal, torde komma att motverka strävandena att

inrätta särskild gymnastiklokal. När fråga är om skolor med endast en

läraravdelning, kan dock utskottet ej tillmäta denna synpunkt avgörande

betydelse gent emot de starka skäl, som tala för motionärens förslag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Avdra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande AV 8.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

1) att andra kammaren med bifall till herr Sehlins

motion nr 142 för sin del ville besluta, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om sådan

ändring i boställsordningen för personalen vid folk- och

småskolor den 18 september 1918, att tjänstebostad för

folk- eller småskollärarinnor må kunna förläggas över

skollokal, att bostad för folkskollärare om 3 rum och

kök må kunna inrymmas i skolhus avsett för endast en

läraravdelning, att den tid, inom vilken av- och tillträdessyn

skall äga rum, utsträckes till 4 månader, samt

att Kungl. Maj:t för övrigt måtte vidtaga de ändringar,

som med anledning härav kunna visa sig vara, behövliga

i denna förordning; ävensom

2) att herr Johanssons i Brånalt motion icke måtte

till någon andra kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 april 1921.

På utskottets vägnar:

A. OLSSON.

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Olsson i Mora, Björkman i Norrköping,

Bergström i Högsön, Dalgren, Paulsen, Wallerius, Öhman, Jansson i Talby, Johansson i Edsbyn

och Granalh.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

7

inlaga A.

Till andra kammarens första tillfälliga utskott.

Genom nådig remiss den 11 februari 1921 har Skolöverstyrelsen efter anhållan

av andra kammarens första tillfälliga utskott anbefallts avgiva utlåtande

med anledning av en av herr Sehlin i riksdagens andra kammare väckt motion

om skrivelse till Kungl. Maj:t i fråga om vissa ändringar i kungörelsen angående

boställsordning för lärarpersonalen vid folk- och småskolor. Överstyrelsen får

i anledning härav anföra följande.

Bestämmelserna i boställsordningens § 2, rörande vilka ändring ifrågasattes

av motionären, hava till syfte att skapa garantier för att tjänstebostäder

för folkskolans lärarpersonal på ett tillfredsställande sätt isoleras från egentliga

skollokaler samt olika tjänstebostäder från varandra. Betydelsen härav torde

vara påtaglig. För arbetet inom skolan är det till uppenbar fördel, om det kan

bedrivas utan störande inverkningar från omgivningen, och för tjänstinnehavarna

och deras familjer är det icke blott ur trevnadens utan även ur hygienisk

synpunkt av stor vikt, att bostäderna äro på verkningsfullt sätt isolerade

från skollokalerna och från varandra. Särskilt torde en sådan isolering vara

betydelsefull i betraktande av de icke så sällan inträffande fallen av smittosamma

sjukdomar i skolan eller i lärarfamiljerna.

Yad beträffar motionärens förslag om sådan ändring uti ifrågavarande

stadgande, att tjänstebostad av intill två rum och kök må kunna förläggas över

skollokal, torde böra erinras, att ett medgivande härutinnan i vissa fall torde

komma att motverka strävandena att även i skolor av här ifrågavarande typ

inrätta särskild gymnastiklokal, vilken för åstadkommande av möjligast billiga

byggnadskostnad lämpligen kan inredas å vinden. Om här åsyftad bostad

disponeras av ensamboende lärarinna, vilket väl oftast kommer att bliva fallet,

torde ingen eller blott ringa olägenhet kunna befaras av det omedelbara grannskapet

mellan skola och bostad. Men om bostaden dessutom bebos av andra

till lärarinnans familj hörande personer, blir förhållandet ett annat. I varje fall

torde det erfordras, att bjälklaget mellan skollokalen och bostaden göres i möjligaste

mån ljuddämpande. Om vidare, såsom motionären antager, förläggandet

av bostad om två rum och kök över skollokal kommer att föranleda lägre

byggnadskostnader än vid bostadens förläggande i samma byggnad bredvid

skollokalen, något varom överstyrelsen, under förutsättning att tillfredsställande

ljudisolerande anordningar vidtagas, icke är övertygad, torde den möjligheten

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

e

ligga nära till hands, att man i skolor av denna typ inreder tvårumsbostäder

även i de fall, då en tjänstebostad på tre rum och kök för manlig innehavare

skulle med hänsyn till tjänstens beskaffenhet vara lämpligare. Följden kan

bliva, antingen att en tjänstebostad om två rum och kök, förlagd över skollokal,

kommer att upplåtas åt manlig tjänstinnehavare med familj, ehuru boställsordningen

tillförsäkrar honom en rymligare bostad, eller ock att församlingen

vid val av ny tjänstinnehavare anser sig på grund av tjänstebostadens

läge och beskaffenhet nödsakad att välja kvinnlig lärare även i de fall, då

manlig lärare ur andra synpunkter skulle vara att föredraga.

Mot motionärens förslag att vidtaga sådan ändring i § 2 av boställsordningen,

att i skolbyggnad, som är avsedd för endast en läraravdelning, jämväl

må kunna inrymmas tjänstebostad om mer än två rum och kök under förutsättning

dock, att sådan bostad icke förlägges över eller under skollokal, samt

att den är väl skild från skollokalen och har ingången skild från ingången till

skollokalen, torde visserligen kunna invändas, att en friliggande tjänstebostad i

allmänhet erbjuder större lugn och trevnad för innehavaren. Men i skolanläggningar

med den ringa omfattning, varom här är fråga, torde i allmänhet inga

mera väsentliga olägenheter av den nämnda anordningen behöva befaras.

Beträffande slutligen motionärens yrkande, i vad detta avser § 10 i samma

boställsordning, finner Överstyrelsen goda skäl tala för detsamma.

Överstyrelsen hyser, såsom av det sagda torde framgå, en viss tveksamhet

rörande lämpligheten av de båda första av motionären föreslagna ändringarna

i boställsordningen och kan ej avvisa den tanken, att en författningsändring i

enlighet med motionärens yrkande kan tänkas komma att i vissa fall medföra

olägenheter. Å andra sidan finner överstyrelsen det uppenbart, att flera skäl

tala för de ifrågavarande ändringsförslagen. Från olika håll har ock en bestämd

önskan i sådan riktning försports, något som framgår bland annat av de rätt

talrika ansökningar om dispens från berörda föreskrifter, som från olika delar

av landet ingivits. I varje fall skulle Överstyrelsen dock icke anse lämpligt, att

en förändrad lydelse av § 2 i boställsordningen utan ytterligare övervägande

fastsloges i enlighet med motionärens förslag. En eventuell förändring synes

nämligen böra föregås av en mera ingående undersökning än Överstyrelsen nu

kunnat ägna detta spörsmål. Skulle riksdagen finna en ändring av ifrågavarande

bestämmelser önskvärd, torde det, föreställer sig Överstyrelsen, vara tillfyllest,

att framställning göres till Kungl. Maj:t om en omarbetning av desamma

uti angivet syfte.

Stockholm den 15 mars 1921.

K. E. SANDBERG.

Ivar Skantze.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

9

Bilaga B.

Till andra kammarens första tillfälliga utskott.

Genom nådig remiss den 11 februari 1921 har Skolöverstyrelsen anbefallts

att till Kungl. Maj:t inkomma med av andra kammarens första tillfälliga utskott

begärt yttrande rörande, bland annat, motion av herr Johansson i Brånalt om

skrivelse till Kungl. Maj:t angående suspendering tills vidare i viss mån av gällande

föreskrifter om kommuners byggnadsskyldighet för folkskoleväsendets

behov. I anledning härav får Överstyrelsen anföra följande.

Gällande föreskrifter om kommunernas byggnadsskyldighet för folkskoleväsendets

behov äro att finna dels i kap. 7 av gällande folkskolestadga, dels i

kungl. kungörelsen den 18 september 1918 angående boställsordning för lärarpersonalen

vid folk- och småskolor. Motionärens yrkande syftar till eu sådan

suspendering av nämnda föreskrifter eller en sådan tillämpning av dem, att

byggnadsskyldighet skulle tills vidare kunna åläggas skoldistrikt endast i fråga

om sådant byggnadsföretag, vars utförande vore oundgängligt nödvändigt för

undervisningens upprätthållande i dess hittillsvarande omfattning.

I sin motivering för det framställda yrkandet erinrar motionären om nödvändigheten

av att iakttaga den största sparsamhet och försiktighet på alla områden

samt framhåller såsom ett område, inom vilket tidsomständigheterna

framtvinga en övergång till sparsamhetspolitik, de krav på tidsenliga undervisningslokaler

och bostäder för lärarpersonalen, som enligt gällande förordningar

åläggas skoldistrikten, varvid motionären erinrar om den makt och bestämmanderätt,

som vårt lands folkskolinspektörer »fått eller själva tillägnat sig», och

som de enligt motionärens mening begagnat sig av för att tvinga särskilt lantkommunerna

att vidtaga stora och mycket dyrbara omläggningar av sitt skolväsende,

som kräva kostsamma om- eller nybyggnader av skolhus och lärarbostäder.

Innan Överstyrelsen ingår på frågan om motionärens yrkande, finner sig

Överstyrelsen böra i förbigående med några ord beröra de uttalanden, som

gjorts i motionen angående folkskolinspektörernas ställning och åtgöranden i

förevarande hänseende. Det är ingalunda överstyrelsen obekant, att mycket av

det missnöje, som här och var framkallats med anledning av folkskoleväsendets

reformering och därav föranledda ökade kostnader, i främsta rummet riktas

mot folkskolinspektörerna, som ha att öva tillsyn över folkskoleväsendet samt

främja dess utveckling. Överstyrelsen finner det angeläget att framhålla, att

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 13 samt. 1 avd. 7 käft. (Nr 8.J 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Andra kammarens första tillfälliga utskotis utlåtande Nr 8.

inspektörernas åtgöranden i detta hänseende tillhöra deras författningsenliga

tjänstplikt. Gällande instruktion ålägger inspektören att verka för och, i den

mån det är honom möjligt, övervaka bland annat, »att var och en av de särskilda

skolorna anordnas efter den med hänsyn till rådande förhållanden möjligast

bästa typen, varvid särskilt bör beaktas, att, där icke medellöshet eller

avskilt läge och litet barnantal, gles befolkning och långa skolvägar lägga hinder

i vägen, barnen erhålla så lång undervisningstid, som i gällande folkskolestadga

avses, samt att mindre folkskolor ej uppehållas eller anordnas i annat

fall, än då i folkskolestadgan angivna betingelser äro för handen»; och »att

skollokalerna äro i fråga om storlek och form, inredning, belysningsförhållanden,

uppvärmning och luftväxling inrättade med hänsyn till sina särskilda ändamål

och i överensstämmelse med sundhetens fordringar, samt att bostäder,

som äro upplåtna åt den vid skolan anställda personalen, äro lämpliga för sitt

ändamål». Till folkskolinspektörens författningsenliga uppgift hör jämväl att

granska och vitsorda vederbörande skolråds rekvisitioner av statsbidrag till

lärares avlöning. Som villkor för erhållande av sådant statsbidrag är bland

annat föreskrivet, att skolan är anordnad i enlighet med gällande föreskrifter,

att skoldistriktet för undervisningen tillhandahåller lämpliga lokaler samt ändamålsenliga

skolmöbler och erforderlig undervisningsmateriel! samt att lärarens

avlöningsförmåner, såväl den kontanta avlöningen som ock naturaförmånerna,

fullt motsvara vad i sådant avseende stadgas.

Det lärer icke kunna undgås, att folkskolinspektörens här ifrågavarande

tjänsteåligganden esomoftast ställa honom inför nödvändigheten att påyrka nödiga

förbättringar i skolväsendet, vilka icke alltid kunna av skoldistrikten gillas

eller till sitt värde och sin lämplighet fullt uppskattas. Den uppfattningen,

att folkskolinspektörerna själva tillägnat sig en makt, som icke enligt gällande

författningar tillkommer dem, saknår, såsom av det nyss anförda framgår, varje

berättigande. Inspektörerna äro uppenbarligen av sin tjänsteplikt förhindrade

att tillstyrka statsbidrags utgående, när härför bestämda villkor icke blivit uppfyllda,

och ett tillkännagivande från inspektörens sida av vad skoldistriktet har

att iakttaga för utfående av statsbidrag synes icke rättvisligen kunna eller böra

betecknas såsom »hot». Avgörandet huruvida ett skoldistrikt skall erhålla begärt

statsbidrag eller ej tillkommer vederbörande länsstyrelse, och distriktet

äger, därest det ej åtnöjes med länsstyrelsens beslut, rätt att draga saken inför

Kungl. Maj:ts prövning. Redan härutinnan torde ligga en betryggande garanti

mot missbruk från inspektörernas sida i fråga om granskningen och vitsordandet

av skoldistriktens ansökningar om statsbidrag. Det torde ock i själva verket

vara ytterst sällsynt, att folkskolinspektören på här ifrågavarande område

överskrider sin befogenhet, och Överstyrelsen kan icke angiva något bestämt

sådant fall. Däremot anser sig Överstyrelsen kunna vitsorda, att folkskolinspektörerna

under de senaste ekonomiskt bekymmersamma åren i förhållande

till de verkligen förefintliga behoven i allmänhet lagt i dagen stor varsamhet

beträffande påyrkandet av sådana skolförbättringar, som kräva ekonomiska

uppoffringar från skoldistriktens sida.

Vad så beträffar motionärens jakande om en inskränkning i byggnadsverksamheten

för skolväsendets behov, sjmes det Överstyrelsen uppenbart, att den

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

11

rådande ekonomiska kristiden på detta liksom andra samhällslivs områden

kräver all möjlig sparsamhet och försiktighet. Redan vid det möte med statens

folkskolinspektörer, som överstyrelsen höll våren 1919, betonades detta från

Överstyrelsens sida, och överstyrelsen anbefallde inspektörerna att därutinnan

iakttaga nödig varsamhet. Det förhåller sig emellertid så, att hehovet av förbättrade

lokaler för folkskoleväsendet på många håll i vårt land är synnerligen

stort och att även om man ställer fordringarna ganska lågt, såväl undervisningslokaler

som lärarbostäder mångenstädes måste betecknas såsom otjänliga, ja,

stundom rent hälsovådliga. Därtill kommer, alt skolväsendets organisation i

många fall är synnerligen otillfredsställande. Men för förbättringar därvidlag

krävas i allmänhet nybyggnader. Att behovet av organisatoriska förbättringar

inom vårt folkskoleväsen är stort har erkänts bland annat av 1917 års riksdag,

som hos Kungl. Maj:t begärt utredning angående de åtgärder, som i detta hänseende

kunna finnas erforderliga. Det lider enligt Överstyrelsens mening intet

tvivel, att, med något enstaka undantag, de byggnadsarbeten för folkskoleväsendets

behov, som under senare åren utförts eller igångsatts, måste betecknas såsom

behövliga och i många fall fullkomligt oundgängliga, därest över huvud

undervisningen för den stora huvudparten av vårt lands barn skall kunna

hållas uppe på eu ståndpunkt, som åtminstone någorlunda motsvarar vad vår

ställning som eu kulturnation därutinnan kräver. Framhållas må slutligen, att

de byggnadsföretag för folkskoleväsendet, som komma till utförande långt ifrån

alltid igångsättas på grund av från myndigheterna framställda fordringar utan

föranledas av skoldistriktens egen lovvärda omsorg om sitt skolväsen.

I detta sammanhang bör ock erinras om det kända förhållandet, att alltsedan

världskrigets utbrott byggnadsverksamheten i vårt land till stor del legat

nere, vilket haft till följd, att även många redan före denna tid planerade och

såsom nödvändiga ansedda skolbyggen måst anstå till kommande bättre tider,

varjämte reparation och underhåll av befintliga skolbyggnader i många fall uppskjutits

till skada för byggnadernas bestånd. På grund härav torde behovet

av ny- och ombyggnader för folkskoleväsendets tillgodoseende för närvarande

vara betydligt större än före världskriget. Inom många av landets skoldistrikt föreligga

ock sedan flera år tillbaka lagståndna beslut om genomförande av skolförbättringar

av ena eller andra slaget, och i icke få fall äro distrikten genom

beslut av vederbörande myndigheter, domkapitlen eller Kungl. Maj:t, ålagda att

till viss tid hava genomfört vissa förbättringar i sitt skolväsen, utan att dock

på grund av de rådande ekonomiska svårigheterna något blivit åtgjort för beslutens

verkställande.

En stark garanti mot igångssättande av icke nödiga byggnadsföretag för

skolväsendets behov ligger däruti, att skoldistrikten i de allra flesta fall äro

nödsakade att för sådana byggnadsföretags utförande upptaga amorteringslån

och att de för erhållande av rätt härtill äro beroende av Kungl. Maj ds medgivande.

I cirkulärskrivelser till länsstyrelserna den 12 augusti 1915, den 26 november

1918 och den 26 november 1920 har statsrådet och chefen för finansdepartementet

erinrat kommunerna om nödvändigheten av att iakttaga sparsamhet

i den kommunala upplåningen och att icke, innan rättighet att upptaga

lån beviljats, igångsätta företag, för vilkas utförande upptagande av amorterings
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 8.

lån erfordras. För att på det område, som närmast hörer under Överstyrelsens

verksamhet, främja avsikten med nämnda cirkulär har Överstyrelsen i skrivelse

den 17 december 1920 till samtliga folk skolinspektörer anbefallt dessa att, när

fråga om skolbyggnad föreligger, kraftigt framhålla för vederbörande, att företaget

icke må igångsättas, förrän den ekonomiska utredningen blivit fullt klar

även beträffande det sätt, varpå företaget skall kunna finansieras. Sedan med

anledning av den rådande kapitalknappheten möjligheterna att bevilja kommunernas

ansökningar om rätt att upptaga lån minskats och en strängare prövning

än hittills vanligen varit fallet måste äga rum, har Överstyrelsen under

den senaste tiden enligt Kungl. Maj:ts åläggande haft att till prövning upptaga ett

flertal ansökningar om rätt att upptaga lån för skolbyggnadsändamål. Överstyrelsen

har därvid låtit sig angeläget vara att genom inhämtande av noggranna

upplysningar, såsom beträffande skolorganisation, befintliga byggnaders mått

och beskaffenhet i övrigt m. in., anskaffa material för en grundlig prövning av

behovet av ny- eller ombyggnader och har jämväl i flera fall sökt att genom

besök på platsen av den ledamot inom Överstyrelsen, som fått den närmaste

handläggningen av hithörande ärenden sig anförtrodd, skaffa sig närmare

kännedom om förhållandena. Det har därvid visat sig, att de byggnadsföretag,

för vilka rätt till upptagande av lån begäres, med ytterst få undantag måste

betecknas såsom högst behövliga och i de flesta fall fullkomligt oundgängliga

för skolundervisningens behöriga uppehållande eller för beredande av drägliga

bostadsförhållanden för lärarpersonalen. Det skulle vara lätt att ur de rikhaltiga

material, som sålunda saminanbragts, lämna de mest drastiska och åskådliga

bevis för hur otillfredsställande de befintliga skollokalerna i många fall äro

och huru stort behovet av nya eller förändrade skolbyggnader sålunda är.

Av vad Överstyrelsen anfört liksom av vad Överstyrelsen i övrigt har sig

bekant rörande de förhållanden, varom här är fråga, har Överstyrelsen kommit

till den övertygelsen, ''att den byggnadsverksamhet för folkskoleväsendets behov,

som för närvarande förekommer eller är under förberedelse i vårt land, måste

i det hela betecknas såsom nödvändig, därest vårt folkskoleväsen skall kunna

uppehållas på sin hittillsvarande nivå och de allra nödvändigaste, av omsorg

om det uppväxande släktets bästa påkallade förbättringarna däri skola komma

till stånd. Enligt Överstyrelsens mening utgöra också de varningar i fråga om

kommunal skuldsättning, som tillställts kommunerna och folkskolinspektörerna,

samt den prövningsrätt beträffande upplåningen för skolbyggnadsändamål, som

tillkommer Kungl. Maj:t, en fullt tillräcklig garanti för att inga byggnadsföretag,

som ej måste betecknas såsom verkligt nödvändiga, komma till stånd.

Åtgärder i det syfte, som av motionären ifrågasatts, kan Överstyrelsen

därför icke finna vara av behovet påkallade. De skulle ock enligt Överstyrelsens

mening vara skadliga därutinnan, att de skulle verka fullständigt förlamande

på alla strävanden att under den närmaste tiden åstadkomma även sådana

förbättringar i fråga om folkskoleväsendet, som måste betecknas såsom högeligen

nyttiga och nödvändiga. Genom att inställa all byggnadsverksamhet, som

nödvändiggöres av skolväsendets utveckling, åstadkommer man endast, såsom

erfarenheten från tiden efter krigsutbrottet lärt, att behoven inom kort med

ökad styrka göra sig gällande, och då genom sin anhopning komma att kännas

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens första tillf Ulliga utskotts utlåtande Nr 8. 13

än mer betungande. Överstyrelsen skulle därför finna det beklagligt, om genom

ett bifall till ifrågavarande motion de författningsbestämmelser, som utgöra en

av de viktigaste grunderna för folkskoleväsendets uppehållande och utveckling,

skulle sättas ur kraft.

Stockholm den 15 mars 1921.

K. E. SANDBERG.

Ivar Skantze.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:257 Riksdagens skrivelse Nr 257 s. 8 i texten