Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2, 3 och 6 §§ i förordningen den 19 november 1920 om. byggnadsskatt.

1921-03-08 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1921:10, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2, 3 och 6 §§ i förordningen den 19 november 1920 om. byggnadsskatt.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

3

Sr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1921 kl. V- 12 f. in.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse

av 2, 3 och 6 §§ i förordningen den 19 november 1920

om. byggnadsskatt.

(2:a avd.)

Närvarande: herrar Röing, friherre Fleming, Wijk, Wohlin, Anders Örne, Åhlmans

Olof Olsson, Rosén, Eriksson i Grängesberg, Jonsson i Hökhult, Jönsson

i Boa, Olsson i Kullenbergstorp, Bärg, Olsson i Ramsta, Lithander,

Johansson i Kullersta, J. E. Björnsson, friherre Barnekow, A. Björkman

och Heyman.

Genom proposition nr 60 av den 4 februari 1921 har Kungl. Maj:t,

•under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga

följande

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 2, 3 och 6 §§ i förordningen den 19

november 1920 (nr 765) om byggnadsskatt.

Härigenom förordnas, att 2, 3 och 6 §§ i förordningen den 19

november 1920 om byggnadsskatt skola hava följande ändrade lydelse:

2 §•

Byggnadsskatt skall samtidigt men utan sammanblandning med

den allmänna bevillningen påföras den, som ifrågavarande år är pliktig

utgöra bevillning för bebyggd annan fastighet än jordbruksfastighet,

och utgår med 20 öre för varje fulla 100 kronor av det vid 1918 års

•taxering åbyggnaden åsätta särskilda taxeringsvärde, minskat med 10,000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet.

A I -.kV-/..., -.HV
4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.

Finnes ej särskilt sådant värde åsatt, utgår skatt med 15 öre för

varje fulla 100 kronor av fastighetens hela taxeringsvärde för nämnda

år, minskat med 15,000 kronor.

År fastighet underkastad fastighetsbevillning blott för viss del av

sitt taxeringsvärde, utgår byggnadsskatten allenast för motsvarande del

av det år 1918 åsätta taxeringsvärdet, i den mån denna del överstiger

i fall, som i första stycket avses, 10,000 kronor och i fall, som i andra

stycket avses, 15,000 kronor.

Har taxeringsvärdet på grund av nedrivning av byggnader eller

annan sådan anledning, som omförmäles i 1 § av de vid bevillningsförordningen

fogade särskilda anvisningar, efter 1918 års allmänna fastighetstaxering

blivit nedsatt, skall byggnadsskatten därefter jämkas.

3 §•

För åbyggnad, vilkens värde icke inbegripits i det fastigheten år

1918 åsätta taxeringsvärdet, utgår icke byggnadsskatt.

Staten vare från utgörande av byggnadsskatt fri.

6 §•

Därest efter anförda besvär över prövningsnämnds eller kammarrättens

beslut fastighetens taxeringsvärde ändras eller fastighet varder

för år 1918 åsatt taxeringsvärde, vidtages den jämkning i redan påförd

byggnadsskatt eller den påföring av sådan skatt, som därav må föranledas.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

^

Beträffande vad föredragande departementschefen enligt omförmälda

statsrådsprotokoll vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t anfört

till motivering för förslaget får utskottet hänvisa till propositionen.

Då 1920 års riksdag antog förordningen om byggnadsskatt, gällde

utan inskränkning regeln, att staten var befriad från skyldighet att utgöra

fastighetsbevillning. Byggnadsskattens anknytande till sagda bevillning

såsom förutsättning medförde således, såsom jämväl var avsett,

att staten skulle vara befriad även från denna skatt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Beii Minut/ trut skotteis betänkande Nr 10. 5

Efter det riksdagens beslut om byggnad sskatten redan fattats, vidtog

riksdagen i samband med kommunalskattefrågaus provisoriska lösning

vissa ändringar i bevillningsförordningen, innebärande bl. a. att staten

i vissa fall ålades bevillningsplikt såsom grundval för kommunal skattskyldighet.

Genom förevarande proposition bar nu Kungl. Maj:t velat

förhindra den konsekvensen, att staten i motsvarande fall jämväl skulle

bliva skyldig utgiva byggnadsskatt, och har stadgande i sådant syfte

förslagsvis införts i 3 § av förordningen om byggnadsskatt.

Genom propositionen har vidare åsyftats att förekomma sådan med

gällande lydelse av förordningen om byggnadsskatt möjlig tolkning, att,

då fastighet är underkastad bevillning blott för en del av sitt taxeringsvärde,

byggnadsskatt ändock skulle utgå efter hela detta värde. Något

sådant har givetvis icke av riksdagen avsetts, utan har meningen synbarligen

varit att bevillning och byggnadsskatt skulle i avseende å tilllämpningsområdet

sammanfalla. Det förtydligande härutinnan, som nu

föreslås i 2 §, torde vara på sin plats.

Slutligen har Kungl. Maj:t ansett med författningens allmänna

'' syfte överensstämmande, att eventuell förändring i 1918 års taxeringsvärde

av anledning, som omförmäles i 1 § av de vid bevillningsförordningen

fogade särskilda anvisningar, ej finge inverka på byggnadsskatten

i annat fall än då taxeringsvärdet blivit nedsatt. Föreskrift om jämkning

av byggnadsskatten i sådant fall har upptagits sist i 2 §. I samband

härmed har 6 § begränsats till processuella fall.

Emot vad sålunda föreslagits i sak eller härutöver i vissa formella

avseenden har utskottet icke funnit något att erinra, och får utskottet

i följd härav hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 60, antaga ovan införda

förslag till förordning om ändrad lydelse av 2, 3 och

6 §§ i förordningen den 19 november 1920 (nr 765)

om byggnadsskatt.

Stockholm den 8 mars 1921.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RO ING.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 sand. 9 käft. (Nr 9—10).

o

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:84 Skrivelse till Konungen i anledning a-v Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 2, 3 och 6 §§ i förordningen den 19 november s. 3 i texten