Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 25 § 4 och 5 mom. i förordningen den 11 oktober 1907 angående beskattning av socker, dels ock väckt motion angående bättre utnyttjande av den vid sockertillverkningen anställda kontrollpersonalens arbetskraft.

1921-04-28 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1921:29, Betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 25 § 4 och 5 mom. i förordningen den 11 oktober 1907 angående beskattning av socker, dels ock väckt motion angående bättre utnyttjande av den vid sockertillverkningen anställda kontrollpersonalens arbetskraft.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

I

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1921 kl. 12 m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse

av 25 § 4 och 5 mom. i förordningen den 11 oktober

1907 angående beskattning av socker, dels ock väckt

motion angående bättre utnyttjande av den vid sockertillverkningen

anställda kontrollpersonalens arbetskraft.

(2:a avd.)

Närvarande: herrar Röing, Antonsson, Sandler, Wohlin, Gustaf Nilsson, K. A. Nilson,

Ahlmans Olof Olsson, Rosén, Eriksson i Grängesberg, Jonsson i Hökhult,

Olsson i Kullenbergstorp, Bärg, Lilhander, Boman, P. Alb. Bergström,

Rune, Jönsson i Fridhill, Uddenberg, Lövgren i Nyborg och

Brännström.

Genom proposition nr 190 av den 25 februari 1921, vilken hänvisats

till bevillningsutskottet, bar Kungl. Maj:t, under åberopande av

vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga följande:

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 25 § 4 och 5 mom. i förordningen den 11

oktober 1907 (nr 87) angående beskattning av socker.

Härigenom förordnas, att 25 § 4 och 5 mom. i förordningen den

11 oktober 1907 angående beskattning av socker skola hava följande

ändrade lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 sarnl. 25 käft. (Nr 29.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

25 §.

4. Dagarvode utgår av statsmedel under tjänstetiden till förste

kontrollör med femton och till annan kontrollör med tio kronor, dock

att, där annan kontrollör än förste kontrollör under kalendermånad eller

del därav tjänstgjort längre tid än i medeltal åtta timmar om dagen,

särskild ersättning för överskjutande antal timmar utgår med en krona

tjugufem öre för timme. Förste kontrollör erhåller dessutom, om resa förekommer,

rese- och traktamentsersättning enligt tjärde klassen i gällande

resereglemente för varje gång, han inträder i tjänstgöring eller från en

till annan fabrik förflyttas. Förordnas förste kontrollör att verkställa

förrättning under tid, då han ej är inkallad till tjänstgöring, erhåller

han dels dagarvode med femton kronor, dels ock reseersättning enligt

fjärde klassen i resereglementet.

5. År fabrik belägen utom stad, köping eller municipalsamhälle,

vare tillverkaren pliktig att, på anmodan av Kungl. Maj:ts befallningshavande,

åt envar av den vid fabriken anställda kontrollpersonal till

pris av en krona om dagen upplåta ett eldat, städat samt med nödiga

möbler och sängkläder försett boningsrum, beläget i fabrikens närhet.

Oavsett fabrikens belägenhet vare tillverkare ock skyldig att, på anmodan

av Kungl. Maj:ts befallningshavande, åt envar av kontrollpersonalen,

som sådant önskar, anskaffa lämplig kost mot en ersättning

av två kronor femtio öre om dagen. De i detta mom. omförmälda

ersättningsbelopp avdragas från det vederbörande tillkommande arvode

och tillhandahållas tillverkaren genom Kungl. Maj:ts befallningshavande.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1921.

Beträffande vad föredragande departementschefen enligt omförmälda

statsrådsprotokoll vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t anfört

till motivering för förslaget får utskottet hänvisa till propositionen.

1 förevarande sammanhang har utskottet till behandling upptagit

eu inom andra kammaren väckt, till utskottet remitterad motion nr 25,

varuti herr Paulsen föreslagit, »att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29. 3

Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för riksdagen

framlägga förslag till sådana bestämmelser för sockerkontrollen, att kontrollpersonalens

arbetskraft fullt utnyttjas.»

Beträffande motiveringen för berörda framställning får utskottet

hänvisa till motionen.

Det nuvarande systemet för sockerbeskattningen och den därmed

sammanhängande kontrollen över sockertillverkningen tillkom efter beslut

av 1905 års riksdag och trädde i tillämpning den 1 september 1906.

Före denna tid var sockertill verkningen belagd med en skatt, som

utgick i visst förhållande till de vid råsockerfabrikerna avverkade betornas

vikt, en beskattningsform, som benämnts material beskattning. Kontrollverksamheten

gick därvid ut på att fastställa den vid varje råsockerfabrik

under vitbetskampanjen avverkade betvikten och var anordnad så,

att en statens kontrollör ständigt övervakade vägningen av den betkvantitet,

som intogs i fabriken för avverkning. I och för fullgörande

av denna kontroll tjänstgjorde i allmänhet vid varje råsockerfabrik tre

kontrolltjänstemän, varjämte ett mindre antal överkontrollörer genom

besök vid de olika fabrikerna övervakade kontrollens riktiga funktion

under kampanjen. Under tiden mellan betkampanjerna utövades ingen

kontrollverksamhet. Enligt sakens natur behövdes icke någon kontroll

över raffinaderierna.

Från och med den 1 september 1906 omlades sockerbeskattningen

så, att man övergick från materialbeskattning till produktbeskattning

och närmare bestämt den form därav, som har till föremål den för

konsumtion färdiga varan, raffinadsockret, och därför kallas konsumtionsbeskattning.

Till följd av ombytet av beskattningssystem måste hela kontrollverksamheten

omläggas och en betydligt vidlyftigare kontrollapparat

inrättas.

Denna apparat, som brukar betecknas såsom sluten produktionskontroll,

fungerar i stort sett på nedannämnda sätt.

Vid råsockerfabrikerna står under kampanjen det s. k. sockerhuset,

det vill säga den del av fabriken, där sockret framställes, under

ständig och sluten bevakning, varjämte samtliga råsockermagasin befinna

sig under kronans lås. En kontrollör övervakar ingångarna till

sockerhuset och en annan vägningen och räkningen av det färdiga

Utskottet.

Historik.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

sockret samt inläggningen å magasinen, varjämte i undantagsfall

ytterligare en kontrollör användes för andra ändamål. Därjämte

övervakar en förste kontrollör kontrollsystemets riktiga funktion och

för nödiga journaler m. m. Då bevakningen måste fortgå dygnet om,

erfordras således vid varje fabrik utom en förste kontrollör minst sex

kontrollörer. Mellan kampanjerna skötes bevakningen av en tillsyningsman,

som på tillverkarens anfordran öppnar de under lås varande magasinen

och kontrollerar utlastningen.

Vid raffinaderierna stå såväl hela fabriken som magasinen under

sluten bevakning, i det att kontrollörer bevaka samtliga utgångar.

Därjämte kontrolleras från råsockerfabrikerna ankommande råsocker

samt uppvägningen av allt till magasinen gående färdigt raffinadsocker.

Ursprungligen lärer meningen varit, att kontrollen även här skulle omfatta

inräkning av den från fabrik till magasin gående sockerkvantiteten,

men i praktiken torde man i detta fall nöja sig med tillverkarens uppgifter.

Till sist räknas och övervakas de sockerkvantiteter, som från

magasinen utlämnas till fritt bruk, och verkställes beskattningen efter

den därvid konstaterade vikten. Liksom vid råsockerfabrikerna övervakar

vid raffinaderierna en förste kontrollör hela kontrollsystemets

funktion.

Mot det gällande systemet hystes alltifrån början betänkligheter

bland annat och främst därutinnan, att detsamma för sin effektiva tilllämpning

krävde en relativt stor kontrollpersonal och såmedelst vore

förenat med betydande kostnader, som ej oväsentligt minskade skatteintäkten.

Sålunda hade sockerbeskattningskommittén i sitt år 1904 avgivna

betänkande avstyrkt införande av konsumtionsbeskattning och ansett en

förbättrad materialbeskattning mera ändamålsenlig, och vid 1906 års

riksdag väcktes av herr Lyckholm en motion, II: 126, innefattande bland

annat begäran om utredning om och i vad mån kontrollväsendet över

de extra beskattade näringarna, brännvins-, socker- och maltdrycksindustrierna,

tarvade revision för vinnande av större likformighet och

billighet. Efter tillstyrkande av bevillningsutskottet anhöll också riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t om förslag till förändrade bestämmelser

rörande kontrollen vid berörda tillverkningar i syfte att, med

bibehållande av nödig effektivitet, åstadkomma större enhetlighet i

kontrollens organisation och minskade kostnader.

Av riksdagens berörda framställning föranleddes, såvitt nu är ifråga,

framläggandet för 1907 års riksdag av förslag till ny förordning om

beskattning av socker, vilket förslag i huvudsak antogs av riksdagen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 2D. 5

cell trädde i kraft genom den ännu gällande förordningen i ämnet den

It oktober 1907. 1 denna författning bibehölls emellertid konsumtions
beskattningsprincipen

och den lokala kontrollen lämnades i allt väsentligt

orubbad.

Efter år 1907 har frågan om sockerkontrollens förbilligande upprepade

gånger varit föremål för behandling i riksdagen, varvid väckta

förslag i sådan riktning närmast åsyftat besparing genom inskränkningav

antalet förste kontrollörer. Förslag därom hava framlagts år 1912

genom en av herrar Thorsson och Waldén väckt motion, II: 152, 1913

genom en av herr Thorsson väckt motion, II: 131, 1917 genom en av

sistnämnda motionär ånyo väckt motion, II: 26 samt senast år 1919 i

Kungl. Maj:ts proposition nr 208.

Motiveringarna för 1912 och 1913 års motioner skilde sig bland

annat däruti, att i den förra såsom för ändamålet lämplig utväg anvisades

sammanförande under gemensam förste kontrollör av antingen råsockerfabrik

med närbeläget raffinaderi eller ock två eller flera med hänsyn

till inbördes läget härför lämpade råsockerfabriker, medan i den senare

förordades utredning angående indragning av vid råsockerfabrikerna

anställda förste kontrollörer och överflyttande av deras göromål på vederbörande

kontrollörer. Båda motionerna blevo i enlighet med av kontrollstyrelsen

avgivna yttranden av bevillningsutskottet avstyrkta och av

riksdagen avslagna.

Jämväl över 1917 års motion i ämnet inhämtades kontrollstyrelsens

yttrande. Ehuru i motiveringen för motionen framställdes möjligheter

för frågans lösning i båda de riktningar, som i de tidigare motionerna

förordats, förmälde sig kontrollstyrelsen denna gång icke hava något

att erinra mot, att en utredning företoges.

Sedan den högsta kontrollmyndigheten sålunda funnit frågan i

varje fall förtjäna att undersökas, fann bevillningsutskottet sig jämväl

sakna anledning att motsätta sig en sådan undersökning, företagen utan

några förutsatta direktiv beträffande vare sig sättet för eller möjligheten

över huvud taget av inskränkningar i hithörande avseende. Dock ville

utskottet såsom en oeftergivlig hållpunkt för utredningen betona, att

hänsyn i främsta rummet toges till fordran på effektiv kontroll och i

andra rummet till vinnande av besparing. I enlighet härmed hemställde

utskottet, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om

utredning angående inskränkning av antalet förste kontrollörer vid sockertillverkningen.

Utskottets hemställan blev av riksdagen bifallen.

Den av riksdagen sålunda begärda utredningen resulterade i ett av Kungl.

Maj:t i ovannämnda proposition till 1919 års lagtima riksdag framlagt för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Herr

Pauls eris

motion.

Utskottets

yttrande.

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

slag om indragning av förste kontrollörsbefattningarna vid de fristående

råsockerfabrikerna, i samband varmed förste kontrollörens göromål vid

vederbörande fabrik skulle överflyttas å någon därstädes förordnad kontrollör,

vilken skulle benämnas kontrollör-förman och erhålla ett förhöjt

dagarvode.

Den ifrågasatta reformen var, enligt vad i propositionen angivits,

förestavad dels av önskan att åstadkomma besparing i kostnaden för

kontrollen och dels av den i vissa fall yppade svårigheten att erhålla

förste kontrollörer med föreskriven kompetens.

Av utredningen i ärendet framgick emellertid, att meningarna varit

mycket delade i fråga om lämpligheten av den föreslagna förändringen.

Sålunda hade av de tre för utredningen särskilt tillkallade sakkunniga

två varit mot förslaget. Av de hörda länsstyrelserna hade fyra avstyrkt

förslaget och tre tillstyrkt detsamma. Jämväl inom kontrollstyrelsen

hade yppats meningsskiljaktighet, i det att två ledamöter reserverat sig

mot kontrollstyrelsens beslut att tillstyrka indragning av ifrågavarande

tjänster.

Bevillningsutskottet avstyrkte förslaget under hänvisning till den

meningsskiljaktighet, som yppats om dess lämplighet. Ett genomförande

av detsamma skulle efter utskottets åsikt icke stå i överensstämmelse

med grundsatsen, att hänsyn i främsta rummet skulle tagas till fordran

på effektiv kontroll och i andra rummet till vinnande av besparing,

vilken grundsats finge anses förutsätta, att man vid varje förändring i

kontrollens anordning skulle hava garanti för att kontrollens effektivitet

ej rubbades. I betraktande av de fackkunnigas inbördes oenighet angående

förslagets konsekvenser i kontrollhänseende förelåge tydligen

icke någon sådan garanti.

Denna utskottets ståndpunkt biträddes ock av riksdagen, som avslog

förslaget.

Genom herr Paulsens förevarande motion har spörsmålet om sockerkontrollens

rationella anordning ånyo förts fram. I likhet med tidigare

motionärer i ämnet anser herr Paulsen, att kontrollpersonalens arbetskraft

ej fullt utnyttjas, och att följaktligen minskning av personalen

bör äga rum.

Någon utredning till stöd för sin uppfattning har motionären ej

förebragt. Med hänsyn till vad tidigare i saken förekommit och då till

stöd för reduktion av kontrollpersonalen icke kunna åberopas några

ändrade förhållanden beträffande vare sig sockertillverkningens omfatt
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillning}nitskottets betänkande Nr 29. 7

ning eller systemet för kontrollen, kunde det ligga närmast till liands

för utskottet att avstyrka motionen under hänvisning till riksdagens

senast år 1919 uttalade mening. Utskottet har också anledning förutsätta,

att kontrollverksamheten i sin nuvarande utformning torde kräva

en så vidlyftig personal, att någon nämnvärd indragning icke kan ifrågasättas.

Till kontrollverksamhetens art hör även, att icke alla moment

däri kunna vara präglade av aktiv arbetsintensitet.

Annorlunda skulle saken emellertid ställa sig, om det befunnes,

att den nu använda kontrollapparaten kunde omformas och förenklas,

utan att statens skatteintresse äventyrades.

Enligt vad utskottet inhämtat, tillverkades under tillverkningsåret

1919—1920 142 miljoner kilogram raffinad socker. Tillverkningen bedrevs

vid 21 råsockerfabriker och 5 raffinaderier. Vid kontrollen sysselsattes

24 förste kontrollörer och 184 kontrollörer. Under kalenderåret 1920

debiterades sockerskatt med 27 miljoner kronor. Kostnaden för kontrollen

uppgick 1920 till 335,000 kronor, oberäknat dyrtidstillägg åt

personalen.

Det är således en relativt stor kostnad det nuvarande kontrollsystemet

drager med sig, och kravet på åtgärder för dess nedbringande

måste anses berättigat. Eu undersökning av hithörande förhållanden

synes därför böra utan dröjsmål äga rum.

Utgångspunkten för en sådan undersökning synes lämpligen vara

ett fastställande av de moment i fabrikationen, där kontrollen har verklig

betydelse, med andra ord, under vilka förhållanden falsarier äro tänkbara.

Vad då angår råsockerfabrikerna, är givetvis kontrollens viktigaste

funktion att tillse, att de sockerkvantiteter som bortföras från fabriken,

verkligen komma raffinaderierna tillhanda och icke på ett eller annat

sätt komma direkt i konsumenthänder. Det nuvarande förpassningssystemet

behöver alltså bibehållas. Däremot torde det vara av mindre

vikt att den sockerkvantitet, som går från fabrik till magasin, kontrolleras,

då magasinen i alla fall stå under kontrollmyndighetens lås,

utan torde utan olägenhet i detta fall tillverkarens siffror kunna godtagas.

Vidare torde det vara obehövligt att övervaka de utgångar från

sockerhuset, som ej äro avsedda för sockertransport. Det skulle ändå

säkerligen icke kunna undgå vederbörande kontrolltjänstemans kunskap,

om tillverkaren försökte uttransportera socker från sockerhuset på smygvägar.

Vad så beträffar möjligheten, att socker tillgripes av fabrikens

arbetare, torde denna i detta sammanhang icke behöva tagas med i

räkningen, eftersom tillverkaren har långt större intresse än staten att

förhindra sådana händelser.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

Vid raffinaderierna är det från kontrollsynpunkt viktigt att kontrollera

de från råsockerfabrikerna kommande sockerpartierna för konstaterande

att ingenting kommit bort under vägen. Vidare torde det ligga

vikt uppå att den sockerkvantitet, som utgår genom expeditionen till

fritt bruk, kontrolleras. Däremot torde det nuvarande kontrollerandet

av samtliga utgångar från fabriksområdet kunna anses obehövligt av

samma skäl som i fråga om råsockerfabrikerna.

Redan av vad sålunda antytts synes sannolikt, att det nuvarande

kontrollsystemet utan olägenhet och med helt visst avsevärda besparingar

i kontrollkostnad skulle kunna förändras till vad man plägar

kalla en öppen produktionskontroll. Från sakkunnigt håll har utskottet

erhållit nedanstående riktlinjer för en sådan reform.

Vid råsockerfabrikerna skulle kontrollen utövas av en förste

kontrollör och tre kontrollörer. Dessa skulle alternera så, att en av

dem städse utövade kontrollverksamhet under den tid kampanjen påginge.

Däremot skulle han ej som nu vara bunden vid en plats i

fabriken, utan skulle genom ronder i fabriken kontrollera, att tillverkningen

och magasineringen bedreves på vederbörligt sätt, att sockervågarna

fungerade oklanderligt m. m. Vidare skall han kontrollera

de sockerkvantiteter som från fabriken förpassades till raffinaderi. Tillsyningsmannens

verksamhet under mellankampanjen skulle bibehållas.

Vid raffinaderierna skulle kontrollen av inkommande råsocker

samt av utlämningen till fritt bruk bibehållas. Däremot skulle bevakningen

göras öppen och utövas av endast en kontrollör i sänder på

samma sätt som förordats för råsockerfabrikerna. Givetvis borde kontrolltjänstemännen

som hittills hava tillgång till fabrikens tillverkningsoch

expeditionsjournaler.

Enligt vad utskottet inhämtat är ett dylikt kontrollsystem redan

i tillämping vid Göteborgs sockerfabrik. Denna fabriks läge vid en lång

strandremsa av Göta älv och med allmän gata genom området har

omöjliggjort tillämpandet av det normala kontrollsystemet utan orimliga

kostnader för staten och tillverkaren. På grund härav sökte och erhöll

genom kungl. brev av den 6 maj 1906 dåvarande ägaren dispens, innebärande

att all portkontroll är överlämnad åt tillverkaren, medan i stället

fabriken i dess helhet övervakas av en vakthavande kontrollör.

Enligt uttalad uppfattning å sakkunnigt håll skulle införandet av

ett dylikt system möjliggöra indragning av minst 3 kontrollörer för

varje fabrik, vilket för sockertillverkningen i dess helhet skulle betyda

indragning av 75 å 100 kontrollörer. Till denna besparing i kostnad

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 21). •''

kuimne deu fördelen att genom eu dylik omorganisation av kontrollarbetet

do återstående kontrollörerna bleve fullt sysselsatta.

Nu kan givetvis vid eu grundligare undersökning av hithörande

förhållanden befinnas, att do ovan skisserade förenklingarna stöta på

hinder i systemet och att andra åtgärder visa sig mera ändamålsenliga.

Det kan också tilläventyrs komma att framstå såsom en bättre väg

till rationell lösning av kontrollfrågan, att själva principen för den

nuvarande kontrollen övergives och ersättes med något annat system.

Den utredning i iimnet, som utskottet ansett sig höra töioida, bör därföi

hava fria händer, dock under noga beaktande av riksdagens, enligt vad

ovan framhållits, upprepade gånger uttalade förbehåll, att kontrollen icke

finge läggas så att dess effektivitet bleve äventyrad.

Enligt vad utskottet inhämtat, pågå för närvarande dels inom kontrollstyrelsen

med biträde av tillkallade sakkunniga utredning rörande

brännvinstillverkningen, dels ock inom finansdepartementet genom tillkallade

sakkunniga utredning angående maltdryckstillverkningen, varvid

i båda fallen jämväl kontrollfrågan lärer bliva föremål för behandling.

En blivande utredning angående sockerkontrollen bör självfallet hållas i

kontakt med de förstnämnda utredningarna. Uteslutet är ju icke, att

därvid den, enligt vad ovan antytts, tidigare framkastade tanken på viss

gemensamhet uti kontrollen eller visst samarbete mellan kontrollorganen

för de skilda tillverkningarna kunde röna beaktande och leda till resultat

i större eller mindre omfattning.

Genom föreliggande proposition föreslås höjning dels av kontrollpersonalens

arvoden, dels ock av den ersättning tillverkare i förekommande

fall äger uppbära av kontrollpersonalen för kost och logi. Att

utskottet i detta betänkande ej blott sammanfört den ovanberörda motionen

med propositionen utan ock i första hand yttrat sig över motionen

och det däri framförda spörsmålet, bär sin grund däri, att utskottet i

sitt bedömande av propositionen icke kunnat undgå att påverkas av sina

svnpunkter i kontrollfrågan.

För utskottet har det synts föga lämpligt och snarast mkonsekvent

att förorda arvodeshöjning med därav föranledd kostnadsökning på

samma gång man uttalar tvivelsmal, huruvida de ifrågavarande funktionärerna

i sitt nuvarande antal äro behövliga för en rationell kontroll.

Arvodesfrågan svnes hava sin självfallna plats i den föiordade utredningen

av hithörande förhållanden i allmänhet och bör anstå till behand

ling i det sammanhanget.

Erinras må för övrigt, att det icke i propositionen är fråga om

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 samt. 25 höft- (Nr 29.) 2

Propositionen

nr 190.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

dyrtidstillägg utan om en reglering om normalarvodena. Dyrtidstillägg åtnjutas

av kontrollpersonalen enligt de allmänna reglerna för statens

tjänstemän. Då det näppeligen torde kunna komma i fråga att låta

samma procentuella dyrtidstillägg utgå på de höjda arvodena, torde ett

uppskov med den föreliggande frågan icke komma att vålla personalen

något synnerligt avbräck. Vidare märkes, att denna personals anställmng

icke är av sådan natur, att personalen kan i löneregleringshänseende

sammanställas med statens funktionärer i allmänhet. Propositionen

utgör icke något led i den successiva omregleringen av lönerna

för statens ordinarie personal.

Av dessa principiella skäl ser utskottet sig förhindrat att tillstyrka

propositionen, och har utskottet vid sådant förhållande icke haft anledning

ingå på någon prövning av detaljerna i Kungl. Maj:ts förslag.

Ej heller förslaget om höjning av tillverkares ersättning för kost

och logi åt kontrollpersonal synes vid en sådan utgång av huvudfrågan

böra föranleda någon åtgärd.

Under åberopande av det ovan anförda får utskottet hemställa,

1) att Kungl. Majrts förevarande proposition nr

190,^ med förslag till förordning om ändrad lydelse av

25 § 4 och 5 mom. i förordningen den 11 oktober

1907 angående beskattning av socker, icke må av riksdagen

bifallas;

2) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville föranstalta om

utredning, huruvida och på vad sätt kontrollen över

sockertillverkningen må kunna förenklas eller omläggas,

i syfte att kostnadeu för densamma nedbringas, utan

att därvid kontrollens effektivitet äventyras, samt att

för riksdagen måtte framläggas det förslag, som kan

av utredningen föranledas; samt

3) att herr Paulsens förevarande motion, II: 25,

må anses besvarad genom vad utskottet under 2) hemställt.

Stockholm den 28 april 1921.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTEYCKERI-AKTIEBOLAG 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:407 Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj ds proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 25 § 4 och 5 mom. i förordningen den 11 s. 5 i texten