Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. J\Iaj:ts proposition med förslag till förordning om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid allmän fastighetstaxering år 1922 ävensom i ämnet väckta motioner.

1921-05-10 · 47 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 40 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1921:37, Betänkande, i anledning av Kungl. J\Iaj:ts proposition med förslag till förordning om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid allmän fastighetstaxering år 1922 ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

1

Nr 37.

Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1921 kl 1 e. m.

Bevillningsutshottets betänkande, i anledning av Kungl. J\Iaj:ts

proposition med förslag till förordning om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid allmän fastighetstaxering

år 1922 ävensom i ämnet väckta motioner.

Närvarande: herrar Röing, friherre Fleming, Antonsson, Sandler, Wijk, Wohlin,

K. A. Nilson*), Örne *), Åhlmans Olof Olsson*), Rosén, Eriksson i

Grängesberg *), Jonsson i Hökhult, Olsson i Kullenbergstorp, Bärg,

Olsson i Ramsta, Björnsson, Sköld, Kant*), Lövgren i Nyborg*) och

Brännström.

*) Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Genom proposition, nr 215, den 18 mars 1921, har Kungl. Maj:t

under åberopande av propositionen bifogat utdrag av protokollet över

finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen, bland annat, att

antaga ett nedan intaget förslag till förordning om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid allmän fastighetstaxering år 1922, och har

propositionen i denna del hänvisats till bevillningsutskottet. Beträffande

vad föredragande departementschefen enligt omförmälda statsrådsprotokoll

vid ärendets föredragning anfört till motivering för förslaget får utskottet

hänvisa till propositionen.

I samband med denna proposition har utskottet till behandling

förehaft följande med anledning av propositionen väckta till utskottet hänvisade

motioner, nämligen

I: 203 av herr Johansson i Kälkebo,

I: 204 av herrar Ivar Pettersson och Tjållgren

II: 304 av herr Ericsson i Arboga,

II: 306 av herr Magnusson i Skövde m. fl. samt

II: 307 av herr Jonsson i Risinge m. fl.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 samt. 31 käft. (Nr 37.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Historik.

1920 års riksdag.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

Vad motionärerna hemställt återgives i huvudsak nedan i samband

med utskottets yttrande angående torfattningsförslagets allmänna

principer eller vid behandlingen av de speciella frågor, som motionerna

avse. I övrigt tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

Såsom utskottet i ett denna dag avgivet utlåtande, nr 36, i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition, nr 214, med förslag till föi ordning

om allmän fastighetstaxering år 1922 anfört, anhöll 1920 års riksdag

i skrivelse den 18 juni 1920, nr 444, i anledning av Kungl. Maj.ts

förslag till kommunalskattelag m. m., att Kungl. Maj:t måtte, bland

annat, föranstalta om skyndsam utredning angående ändrade grunder

för dels beskattningsnämndernas organisation och taxeringsförfarandet,

dels uppskattning av fast egendoms värde, avsedda att lända till

efterrättelse vid den allmänna fastighetstaxering, som enligt riksdagens

mening borde verkställas under år 1922, samt för 1921 års riksdag framlägga

det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

I avseende å den i förevarande sammanhang aktuella frågan om

beskattningsnämndernas organisation i och för allmän fastighetstaxering

år 1922 anförde riksdagens andra särskilda utskott, det s. k. kommunalskatteutskottet,

vars motivering av riksdagen återgavs och åberopades,

bland annat, följande.

Utskottet hade haft under omprövning att föreslå vissa provisoriska

bestämmelser angående taxeringsorganisationen, avsedda att komma

i tillämpning vid en tillämnad allmän fastighetstaxering år 1921; och

inom utskottet hade även utarbetats förslag i sådant syfte. Utskottet

hade emellertid ej tilltrott sig att framställa förslag om dessa bestämmelsers

antagande, enär de ej synts utskottet innefatta tillräckliga garantier

för en effektiv och enhetlig fastighetstaxering och således ej

heller vara ägnade att bereda ett nog tillförlitligt underlag för ett

blivande förslag till definitiv kommunalskattelag. I stället hade utskottet

funnit sig böra hemställa om påkallande i skrivelse till Kungl. Maj:t

av erforderlig utredning för framläggande till innevarande års riksdag

av förslag till mera genomgripande ändringar i hithörande bestämmelser,

syftande till att komma till användning vid ny allmän fastighetstaxering

under år 1922. Därvid hade av utskottet i första hand tagits

sikte å behovet av förändrad organisation av beskattningsnämnderna.

I sådant avseende hade det synts utskottet, att den allmänna fastighetstaxeringen

borde grundas å särskilda, under närmast föregående ars höst

för ändamålet avgivna deklarationer samt verkställas genom fristående

för dylikt syfte särskilt tillsatta beskattningsnämnder. Inom utskottet

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37. 3

hade framlagts ett detaljerat förslag i fråga om beskattningsnämndernas

sammansättning, verksamhetsområden och arbetssätt.

Detta förslag återgavs av utskottet på följande sätt:

»För granskning av de avgivna deklarationerna och inhämtande

i övrigt av nödiga upplysningar angående fastigheterna förordnar Kungl.

Maj:ts befallningshavande personer, som äga särskild sakkunskap rörande

värdering av fast egendom, att var för sitt taxeringsdistrikt bereda uppskattningen.

Distriktets storlek anpassas så, att den sakkunnige kan

förutsättas dels inom vederbörlig tid medhinna beredningsarbetetet för

distriktet och dels — i likhet med övriga för distriktet i dess helhet

utsedda ledamöter i distriktets fastighetstaxeringsnämnd — besitta erforderlig

lokalkännedom inom distriktet. I regel torde taxeringsdistrikt

böra omfatta ett flertal kommuner, exempelvis, där så lämpar sig, ett

härad eller ett tingslag. Efter det deklarationer och andra uppgifter blivit

av den sakkunnige genomgångna, fortsattes beredningen vid av honom

i orterna hållna sammanträden, där lämpligt antal för varje kommun

utsedda representanter äga att deltaga och yttra sig angående värdet

å de särskilda inom kommunerna belägna fastigheterna, dock utan att

omröstning under detta förberedande arbete synes böra företagas. Större

kommuner må kunna uppdelas i och mindre sammanslås till beredningsdistrikt.

Sedan beredningen, varmed arbetet torde böra börja på hösten

året före det, då taxeringen skall ske, blivit avslutad, verkställes taxeringen

av fastighetsnämnden, vilken bör hava slutfört sitt arbete före

mars månads utgång. Denna nämnd synes förslagsvis böra bestå av

— förutom förenämnda sakkunnige såsom föredragande ledamot —

dels ytterligare två för taxeringsdistriktet i dess helhet förordnade ledamöter,

därav en, ordföranden, utses av Kungl. Maj:ts befallningshavande

och den andra utses antingen av landsting respektive stadsfullmäktige

eller ock bland därtill av respektive nämnda representationer föreslaget

antal personer av Kungl. Maj:ts befallningshavande, dels ock — växlande

för varje kommun eller beredningsdistrikt inom kommun — två av

kommunen utsedda, med ortens fastighetsförhållanden väl förtrogna

personer. För åstadkommande av största möjliga enhetlighet beträffande

fastighetstaxeringen inom länet torde de för distriktet i dess helhet utsedda

ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnderna böra före taxeringsarbetets

påbörjande sammanträda inför Kungl. Maj:ts befallningshavande

för överläggning om de allmänna grunder, som höra följas vid taxeringarna,

om särskilda upplysningar i ett eller annat avseende eller för

viss del av länet skola infordras jämte annat som kan vara av vikt för

arbetets planmässiga och enhetliga bedrivande. Klagan över de åsätta

s. 4 Kontrollera mot PDF

Tillkallande

av sakkunniga

inom finansdepartementet.

Kungl. Maj:ts

förslag.

Principerna i

Kungl. Maj:ts

förslag.

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

taxeringsvärdena torde böra fullföljas till en för länet gemensam prövningsnämnd

för fastighetstaxering, vars ledamöter torde böra utses bland

personer som för året varit ledamöter i länets fastighetstaxeringsnämnder.

De år, då allmän fastighetstaxering icke äger rum, torde särskilda beskattningsnämnder

för fastighetstaxering ej vara erforderliga.»

Angående det nu återgivna förslaget yttrade särskilda utskottet:

»Utan att taga bestämd ståndpunkt till detaljerna i nu återgivna v

förslag har utskottet funnit grundlinjerna i detsamma vara förtjänta att

komma under prövning vid den av utskottet ifrågasatta utredningen i

ämnet. Av vikt har utskottet emellertid funnit det vara, att taxeringsdistrikten

göras så stora som omständigheterna i varje fall medgiva.

Den omständigheten, att enligt förslaget de föredragande ledamöterna i

taxeringsnämnderna torde i regel komma att under större delen av ett

halvt år bliva helt eller till väsentlig del upptagna av arbetet med

fastighetstaxeringen, lärer göra det nödigt att för erhållande av fullt

lämpliga personer till berörda uppdrag bereda dem jämförelsevis god

ersättning.»

På sätt av det vid propositionen bilagda statsrådsprotokollet framgår,

tillkallade chefen för finansdepartementet efter Kungl Maj:ts bemyndigande

särskilda sakkunniga att inom departementet biträda med verkställande

av den utav riksdagen begärda utredningen.

Det till utskottets behandling nu remitterade förslaget överensstämmer

i det väsentliga med det som utarbetats av nämnda sakkunniga.

Innehållet av förslaget till förordning om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid allmän fastighetstaxexing år 1922 sammanfattas av

chefen för finansdepartementet på i huvudsak följande sätt:

Fastighetsägarna skola utan anmaning avlämna uppgifter rörande

fastighets areal och andra förhållanden av betydelse för ett rätt värdebedömande.

Såsom material för kontrollerande av dessa uppgifter skola

utdrag av jordregistret, där sådant finnes upplagt,.ställas till förfogande.

Sedan arealuppgifterna kontrollerats, skall varje fastighets areal i olika

ägoslag införas i taxeringslängden och sålunda i lätt överskådligt skick

ständigt föreligga för samtliga taxeringsmyndigheter, vilka därigenom

bliva i stånd att utan omständlighet kunna ingå i omprövning av varje

fastighets värde. ,

Själva taxeringsapparaten har organiserats något olika på landet

och i stad.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37. 5

Innan taxeringsarbetet på landet tagit sin början, skola till möten

inför länsstyrelsen eller landskamreraren kallas alla de personer, som fått

länsstyrelsens eller landstingets uppdrag att handhava taxeringsarbetet,

ävensom andra sakkunniga personer för att överlägga och överenskomma

om en enhetlig tillämpning av värderingsgrunderna.

Därefter skall inom till storleken lämpligt avpassade distrikt taxeringen

beredas av beredningsnämnder, bestående av en utav länsstyrelsen

utsedd ordförande samt kommunvalda ledamöter. Beredningsarbetet

skall utföras under höstmånaderna 1921, varefter beredningsnämndens

lörslag skall framläggas till granskning av intresserade fastighetsägare

med rätt för dem att hos beredningsnämndens ordförande göra erinringar

.

Taxeringen skall därefter under tiden från den 20 januari till den

15 mars 1922 verkställas av särskilda för fastighetstaxeringen inrättade

taxeringsnämnder inom större distrikt, omfattande vartdera ett flertal

beredningsdistrikt. Taxeringsnämnd skall bestå av dels en ordförande

och en ledamot, utsedda av länsstyrelsen, dels två landstingsval da

ledamöter, vilka samtliga nu nämnda skola tjänstgöra i hela taxeringsdistriktet,

dels vederbörande beredningsnämnds ordförande, som skall

vara ledamot och föredragande i taxeringsnämncfen beträffande fastighetstaxeringen

i hans distrikt, dels ock slutligen två kommunvalda ledamöter

att tjänstgöra vid taxering av fastigheter inom kommun, för vilken de

blivit valda. Alltså sammanlagt sju personer. Om taxeringsnämndens

ordförande tillika varit ordförande i beredningsnämnd, skall han själv

vara föredragande vid handläggningen av fastighetstaxeringen i hans

beredningsdistrikt, och skall därunder en av länsstyrelsen i hans ställe

utsedd ledamot deltaga i taxeringsnämndens arbete.

Ordföranden skall till ett förberedande sammanträde kalla samtliga

berednmgsnämndsordförande ävensom de landstingsvalda ledamöterna i

taxeringsdistriktet, vid vilket förberedande sammanträde varje till distriktet

hörande beredningsnämndsordförande har att avgiva noggrann redogörelse

för de värderingsgrunder, som i hans beredningsdistrikt följts

vid förslagets upprättande, ävensom för sin egen mening om dessa värderingsgrunders

riktighet samt om deras överensstämmelse eller bristande

överensstämmelse med de vid mötet inför länsstyrelsen eller landskamreraren

föreslagna enhetsvärdena eller med fastighetsköpen inom distriktet.

Efter det att dessa redogörelser avgivits, skall vid det förberedande

sammanträdet företagas överläggning, huruvida och i vilken

omfattning allmän jämkning av de utav beredningsnämnderna föreslagna

värdena synes böra vidtagas för åstadkommande av en jämn och lik
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Motioner.

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

formig fastighetstaxering i hela distriktet. Därefter skall kommunvis

individualtaxering av fastigheterna företagas av taxeringsnämnden, således

under deltagande av vederbörande kommunvalda ledamöter.

Beträffande fastighetstaxeringen i stad skola enligt förslaget ävenledes

förberedande överläggningar vid möten inför länsstyrelsen eller

landskamreraren äga rum, därest sådant prövas nödigt eller lämpligt. Däremot

skall icke fastighetstaxeringen i stad beredas av särskilda beredningsnämnder,

utan skola taxeringsnämnderna omedelbart inlåta sig på själva

taxeringen. Varje stad skall i allmänhet utgöra ett enda taxeringsdistrikt

och uppdelning i två eller flera distrikt ske allenast i de större

städerna. Taxeringsnämnd i stad skall bestå av en ordförande och en

ledamot, vilka utses av länsstyrelsen, samt tre kommunvalda ledamöter.

Taxeringsnämndens arbeten skola påbörjas på hösten 1921 och vara

avslutade den 15 mars 1922.

Fastighetstaxeringen på landet och i stad skall granskas och anförda

besvär skola prövas av en särskilt för fastighetstaxeringen i varje

län inrättad prövningsnämnd, bestående av minst tolv, högst tjugufyra

ledamöter, vilka länsstyrelsen skall utse. I Stockholms stad skall

emellertid den ordinarie prövningsnämnden handhava jämväl 1922 års

fastighetstaxering.

I motion II: 306 hava herr Magnusson i Skövde m. fl. hemställt,

»att riksdagen måtte besluta sådan ändring av Kungl. Maj:ts proposition

nr 215, att den allmänna fastighetstaxering, som föreslås att utföras

under 1922, uppdrages åt ordinarie taxeringsnämnder, som väljas enligt

2 kap. förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarande vid taxering,

samt att deklarationen till fastighetstaxeringen verkställes i samband

med deklaration om inkomst och förmögenhet». Därjämte har anhållits,

att vederbörande utskott måtte vidtaga de omformuleringar i

förslaget, som ett bifall till dessa yrkanden och i motiveringen framförda

önskemål föranledde.

Till stöd för sitt yrkande anföra motionärerna, bland annat, följande.

1920 års riksdags ståndpunkt vore icke så utpräglad, att den

förutsatte ett ovillkorligt antagande av det nu i propositionen framlagda

förslaget. Mot detta kunde resas flera invändningar, bland annat därutinnan,

att genom detsamma skapades en ny taxeringsinstitution av

ämbetsverkstyp, vilket vore olämpligt och obehövligt samt innebure en

betydande inskränkning i den kommunala självstyrelsen. De vanliga

taxeringsnämnderna vore fullt kompetenta att handhava fastighetstaxeringen.

Kungl. Maj:ts förslag förutsatte särskilda fastighe.tsdeklarationer,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37. 7

ehuru allmänhetens tålamod i avseende å deklarationers avgivande vore

prövat intill bristningspunkten. För övrigt hänvisades till de avsevärda

kostnader, som skulle föranledas av den föreslagna organisationen.

I detta sammanhang torde böra redogöras även för vissa yrkanden

i motionerna I: 203 av herr Johansson i Kälkebo samt de med varandra

lika lydande I: 204 av herrar Ivar Pettersson och Tjällgren samt II: 307

av herr Jonsson i Risinge m. fl., yrkanden, som visserligen endast avse

detaljer men detaljer av sådan vikt, att de måste anses vara av synnerligen

stor betydelse för förslaget i dess helhet.

I motionen I: 203 yrkas, att riksdagen med huvudsakligt bifall

till Kungl. Maj:ts proposition nr 215 måtte i förordning om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid allmän fastighetstaxering år 1922 göra,

bland annat, sådana ändringar, att länsstyrelses rätt att utse ledamöter

i fastighetstaxeringsnämnderna inskränkes till att utöver beredningsnämndens

ordförande omfatta allenast ordföranden; att de kommunvald a

ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnden bestämmas till tre; samt att

bevillningsutskottet måtte verkställa härför erforderliga omformuleringar

i förordningen.

Såsom motivering för dessa yrkanden anför motionären:

»Med avseende på antalet ledamöter har departementschefen angivit

sig frukta, att kommunernas intressen skulle kunna få överhanden och

starkt framhållit att majoriteten borde ligga hos ledamöterna, som skola

deltaga i taxeringsarbetet i hela distriktet. Det synes dock som om det

borde vara tillräckligt att en kommuns ledamöter ej bilda majoritet, och

emot olägenheten av kommunernas övervikt måste sättas olägenheten av

myndigheternas övervikt, ty det behöves ej mer än att en till exempel

landstingsvald är frånvarande, så bildar länsstyrelsens ledamöter tillsammans

eu säker majoritet, på grund av ordförandens utslagsröst. Det

må dessutom framhållas den svaghet, som måste följa med de kommunvaldas

ställning i nämnden på grund av deras tillfälliga inträdande,

gent emot dem som deltaga i hela distriktet. Skall man överhuvud

taget hava kommunvalda ledamöter, måste man också giva dem ansvarskännånde

ställning.»

I motionerna I: 204 och II: 307 anmärkes liksom, på sätt ovan

berörts, i motionen II: 306, att Kungl. Maj:ts förslag i själva verket

innebure ett överlämnande av taxeringarna åt ämbetsmän. Med hänvisning

till grundsatsen om självstyrelse- och självbeskattningsprincipen

funne motionärerna det klart, att den av Kungl. Maj:t föreslagna sammansättningen

av taxeringsnämnderna icke kunde godtagas. I stället för

länsstyrelsen borde vederbörande hushållningssällskaps förvaltnings
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

utskott få utse en av taxeringsnämndens ledamöter. Vidare anföra motionärerna:
»Att

uti en nämnd, där tre ledamöter valdes på helt annat sätt,

och en fjärde, nämligen beredningsnämndsordföranden, ingår på grund

av förordnande från länsstyrelsen, förutsätta, att vederbörande kommuner

skulle tillerkännas så liten representation som två ledamöter, måste anses

otillfredsställande; dels på grund*att otillräcklig hänsyn till kommunens

intressen i taxeringsförrättningen härigenom tillgodoses och

dels med hänvisning till de förhållanden, som ovan anförts rörande valet

till beredningsnämnd, måste tre ledamöter anses vara en måttlig fordran

som bör tillerkännas kommunerna i dessa taxeringsnämnder. Med en

sådan sammansättning av nämnden måste dock givetvis det allmännas

intresse bevakas genom ett kronoombud, som utses av länsstyrelsen. Åven

i så sammansatta nämnder synes utseendet av ordförande att leda förhandlingarna

böra lämnas åt länsstyrelsen, då annars svårigheter möjligen

skulle möta för detta val. För förebyggande av brist på lämpliga personer

till ordförandeplatserna, bör frihet finnas för länsstyrelsen att antingen

förordna någon av de valda ledamöterna, som skola deltaga i

taxeringsarbetet i hela distriktet, till ordförande, eller ock förordna att

kronoombudet skall leda förhandlingarna. Då kronoombudet leder förhandlingarna

som ordförande, bör han såtillvida få rätt att deltaga i

nämndens beslut, att han tillerkännes utslagsröst vid lika röstetal.»

. Motionärerna föreslå sådan ändring i formuleringen av närmast

12 och 13 §§ i förslaget, som föranledes av motionärernas nu återgivna

ståndpunkt. Därjämte yrkas omformulering av vissa andra paragrafer

såsom följd av de sålunda föreslagna ändringarna.

Utskottet konstaterar, att principerna i det av Kungl. Maj:t framlagda

förslaget — vilket, som ovan framhållits, avser anordnandet av 1922 års

allmänna fastighetstaxering — i mångt och mycket överensstämma med de

riktlinjer, som 1920 års kommunalskatteutskott hade under övervägande och

förklarade värda beaktande. De av kommunalskatteutskottet särskilt uttalade

önskemålen, att den allmänna fastighetstaxeringen borde grundas å särskilda,

under närmast föregående års höst avgivna deklarationer samt verkställas

genom fristående enkom för dylikt ändamål tillsatta beskattningsnämnder,

ävensom att taxeringsdistrikten skulle göras så stora, som omständigheterna

i varje särskilt fall medgåve, hava i förslaget blivit fullt tillgodosedda.

Förslaget skiljer sig från det inom 1920 års kommunalskatteutskott

framlagda utkastet i huvudsak därigenom, att beredningsarbetet

på landet enligt Kungl. Maj:ts förslag skall verkställas, icke av

enmansberedningar, utan av särskilda beredningsnämnder, i vilka det

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37. 9

kommunala elementet skall göra sig gällande. Beredningsnämnderna

skola emellertid icke fatta beslut om taxeringen utan endast avgiva

förslag därtill. I det propositionen bilagda sakkunnigebetänkandet motiveras

denna ståndpunkt företrädesvis därmed, att svårigheter att anställa

tillräckligt antal kvalificerade föredragande torde yppa sig med

hänsyn till den avsevärda tid, dessa skulle behöva ägna sig åt uppdraget,

ävensom att tillräcklig ortskännedom icke skulle kunna vara att

tillgå bos enmansberedningar.

I motsats till vad som gjorts gällande i motionen II: 306 måste

utskottet för sin del fastslå, att ett godkännande av ett förslag, som i

huvudsak bygger på de principer, för vilka 1920 års riksdag uttalat sin

sympati, måste anses som en konsekvens av fjolårets riksdagsbeslut i

kommunalskattefrågan. För de avvikelser från sagda utkast, som återfinnas

i Kungl. Maj:ts förslag, anser utskottet tillfyllestgörande skäl förebragta.

Att det kommunala inflytandet fått en så betydande plats vid beredningsarbetet,

torde kunna betecknas såsom lyckligt. Den bästa graderingen

av värdena mellan fastigheterna inbördes å en ort lärer utan tvivel stå

att vinna därigenom att den speciella lokalkännedomen tages i anspråk.

Beredningsnämndernas värdesättning lärer för övrigt i det stora flertalet

fäll komma att godtagas av taxeringsnämnderna, och utskottet vitsordar

betydelsen av att de åsätta värdena i regel tillkommit genom bedömande

av folkvalda representanter, som äga vederbörande skattskyldigas förtroende.

Av sistnämnda förhållande följer emellertid icke, att kravet på

jämnhet och rättvisa i taxeringen får eftersättas av hänsyn till önskvärdheten,

att de skattskyldiga själva skola känna tillfredsställelse med

taxeringen. Med andra ord, taxeringsnämnderna måste erhålla en sådan

sammansättning, att det lokala inflytandet icke får komma i majoritet.

Genom det nu anförda har utskottet i själva verket tagit ställning

till de ovan återgivna yrkandena i de i detta sammanhang behandlade

motionerna.

Utskottet är, såsom i dess betänkande i anledning av propositionen

nr 214 uttalats, på det klara med, att en fastighetstaxering efter de i

förslaget till förordning om allmän fastighetstaxering år 1922 angivna

grunder, särskilt med hänsjm till skogstaxeringen, icke kan verkställas

av de ordinarie taxeringsmyndigheterna. Skall det av 1920 års riksdag

uppgjorda programmet för reformarbetet i avseende å kommunalskattefrågan

fullföljas — något som enligt utskottets förmenande måste anses

synnerligen angeläget — är en sådan taxering nödvändig och taxeringsorganisationen

måste lämpas därefter. Kungl. Maj:ts förslag i förevarande

avseende har vid den ingående granskning, som utskottet ägnat

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 samt. 31 höft. (Nr 37.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Detaljfrågor.

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

detsamma, visat sig i stort sett hålla det mått, som man bör uppställa

för en sådan organisation, och utskottet anser därför, att detsamma bör

i huvudsak godkännas och motionen II: 306 avslås. Frambärarna av

de övriga motionerna vilja åt det rent kommunala elementet bereda så

stor plats i taxeringsnämnderna, att man efter utskottets förmenande

genom antagande av de i motionerna framställda förslagen skulle

äventyra åtskilligt av den jämnhet, som man just avser att vinna med

den nya organisationen. Utskottet anser det fullt berättigat, att de

lokala synpunkterna skola kunna göra sig gällande vid åsättande av

taxeringsvärdena, men finner det icke riktigt, att personer, som representera

just samma lokala intressen, skola själva sitta inne med möjlighet

att alltid diktera besluten. Detta vore ett organisatoriskt missgrepp,

som skulle på ett betänkligt sätt rubba grundvalarna för hela

systemet och som icke skulle kunna försvaras därmed,- att de kommunvalda

representanterna med sannolikhet mera sällan skulle komma att

begagna sin makt utan i allmänhet biträda en mening, som samlade även

övriga nämndsledamöter. Vad angår den särskilda frågan, om länsstyrelse

skall få utse någon ledamot i taxeringsnämnden eller detta skall ske av

hushållningssällskapets förvaltningsutskott, finner utskottet icke tillräckliga

skäl anförda att frångå Kungl. Maj:ts förslag. Hushållningssällskapen

lära i olika delar av landet hava en ganska .olikartad sammansättning

och representera tämligen olika grader av utveckling. Redan detta gör

det mindre lämpligt att å dem överlåta den funktion, varom nu är fråga.

Gent emot det av olika motionärer framställda påståendet, att taxeringen

skulle komma att i verkligheten handhavas av ämbetsmän, må slutligen

anmärkas, att landstingen likaväl som de kommunala valkorporationerna

äro folkliga representationer, varför fyra av taxeringsnämndens ledamöter,

alltså majoriteten, tillsättas genom medborgarnas eget val. Dessutom

kan framhållas, att åtminstone ytterligare en ledamot i taxeringsnämnden,

nämligen vederbörande beredningsnämnds ordförande, med

hänsyn till den erforderliga speciella sakkunskapen i regel måste sökas

bland personer, som icke äro att hänföra till ämbetsmännens kategori.

Utskottet anser sålunda, att ej heller motionerna I: 203 och 204

samt II: 307 i nu berörda delar böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Emellertid har utskottet erinringar att framställa angående vissa

detaljfrågor i Kungl. Maj:ts förslag. För dessa ävensom de motionsvis

framställda yrkanden, vilka ej behandlats redan i det föregående, skall

utskottet nu lämna redogörelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

II

2 § 2 mom.

I 2 § 2 mom. stadgas, att, om ägare eller skattskyldig innehavare

av fastighet underlåter att inom föreskriven tid avgiva uppgift till ledning

vid fastighetstaxeringen, som han är skyldig lämna, för uppgiftens

införskaffande må anlitas biträde av länsstyrelsen, som, därest uppgiften

prövas vara för fastighetens taxering erforderlig, äger förelägga uppgiftsskyldig

lämpligt vite. Krono- eller stadsbetjänt, som verkställer

delgivande av föreläggande, som nyss nämnts, äger att därför av den

försumlige undfå gottgörelse med fem kronor för varje förrättning.

Det har utan tvivel härmed icke avsetts annat, än att länsstyrelsens

biträde skall anlitas endast om uppgiften icke kan erhållas genom

eu enkel påminnelse. Emellertid har det ansetts önskvärt med ett

uttryckligt stadgande, att länsstyrelsens biträde må begäras först sedan

anmaning om uppgiftens insändande icke efterkommits. Momentet har

i anledning därav i viss mån omformulerats.

4 §•

Enligt 4 § i förslaget skola ordförandena i berednings- och fastighetstaxeringsnämnderna

å länets landsbygd ävensom de av landstinget

utsedda ledamöterna i taxeringsnämnderna sammanträda inför länsstyrelsen

eller landskamreraren å en eller flera lämpliga orter för att

överlägga och överenskomma om eu enhetlig tillämpning av värderingsgrunderna;

och äger länsstyrelsen till dessa sammanträden kalla jämväl

andra personer med särskild sakkunskap på de områden, överläggningarna

skola beröra.

I motionen I: 203 har nu yrkats, att beredningsnämndernas ledamöter

måtte tillkallas till de sammanträden inför länsstyrelsen, som sålunda

skola hållas, och i motionerna I: 204 och II: 307 har föreslagits

sådan formulering av 4 §, att även valda ombud för beredningsnämnderna

måtte kallas till dessa sammanträden, tillika med de taxeringsnäinndsledamöter,

som enligt motionärernas hemställan skulle utses av

hushållningssällskapens förvaltningsutskott. Såsom motivering härför

anföra motionärerna i huvudsak, att tillräckliga skäl ej förebragts för

att utestänga vederbörande från mötena, vid vilka de enligt sakens natur

borde få närvara.

Chefen för finansdepartementet har vid ärendets föredragning i

statsrådet såsom skäl för att ej även beredningsnämndernas kommunvalda

ledamöter skulle erhålla kallelse till ifrågavarande sammanträden

hänvisat till att sammanträdena, därest alla dessa ledamöter vore närvarande,

skulle komma att innebära en alltför stor och ohanterlig apparat.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

Utskottet erkänner betydelsen av de praktiska skäl, som föredragande

departementschefen sålunda åberopat, men finner det å andra sidan önskvärt,

att så många som möjligt av de personer, som komma att deltaga

i taxeringsarbetet, beredas tillfälle att närvara vid de i 4 § avsedda

sammanträden. Utskottet ansluter sig därför i huvudsak till den grundtanke,

som i detta avseende gjorts gällande i motionerna I: 204 och

II: 307, att nämligen i regel ett kommunvalt ombud från varje beredningsdistrikt

skulle erhålla kallelse till sammanträdena. Att utskottet

emellertid i visst avseende skiljer sig från motionärerna beträffande

sättet för ombudens utseende m. m., framgår av vad utskottet kommer

att anföra nedan i fråga om 7 §.

Av vad utskottet tidigare anfört därom, att ledamot i taxeringsnämnd

icke bör få utses av hushållningssällskaps förvaltningsutskott,

följer, att utskottet icke finner vad i motionerna I: 204 och II: 307 yrkats

om närvaro vid sammanträde enligt 4 § av sålunda utsedd ledamot

påkalla åtgärd. Det synes ej heller nödvändigt, att den ledamot, som

den sålunda valde enligt motionen skulle ersätta, nämligen den av länsstyrelsen

utsedde, erhåller kallelse till dylikt sammanträde.

Att tidpunkten, före vilken sammanträdena skola hållas, i utskottets

förslag ändrats från den 15 till den 25 oktober, sammanhänger med

en motsvarande ändring i 7 §.

5 §•

I 5 § av förslaget stadgas, bland annat, att beredningsnämnd består

av ordförande jämte ledamöter till ett antal, som av länsstyrelsen

med hänsyn till beredningsdistriktets omfattning bestämmes, med iakttagande,

att antalet icke må understiga fyra och ej heller två från varje

distriktet tillhörande kommun. Länsstyrelsen har att indela länets landsbygd

i beredningsdistrikt, vilka böra göras så stora, som för beredningsarbetets

behöriga gång inom därtill anslagen tid anses lämpligt; ägande

länsstyrelsen därvid förena två eller flera kommuner till ett eller uppdela

kommun i två eller flera''beredningsdistrikt.

I mptionerna I: 204 och II: 307 har yrkats, dels att beredningsnämndsledamöternas

antal icke må understiga tre för varje beredningsdistrikt

tillhörande kommun, dels ock att länsstyrelsen må endast när

särskilda skäl därtill föranleda förena flera än två kommuner till ett

beredningsdistrikt.

Det senare av dessa yrkanden grundar sig därpå, att enligt motionärernas

mening Kungl. Maj:ts förslag i viss mån åsyftar en sammanslagning

i stora distrikt. En sammanslagning borde dock ske med ur
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskottets betänkande Nr 37. 13

stillning. Det förra yrkandet åter motiveras med att för erhållande av

nödig lokalkännedom ett antal av tre ledamöter från varje kommun

vore det minsta, som borde utses.

Enligt utskottets mening innebär den i motionerna anförda motiveringen

icke bindande skäl att frångå Kungl. Maj:ts förslag. Exempelvis

i sydligare Skåne med dess mängd med mycket små kommuner lär en

sammanslagning av flera än två kommuner till ett beredningsdistrikt böra

vara regel. Om flera än två kommuner utgöra ett gemensamt distrikt,

skulle enligt motionärernas förslag antalet nämndsledamöter bliva minst

nio. Detta anser utskottet icke lämpligt. Därför avstyrker utskottet

de nu berörda motionerna i här angivna delar.

6 §•

6 § i Kungl. Maj:ts förslag är av följande lj-delse:

»Ordförande i beredningsnämnd förordnas av länsstyrelsen.

Ledamöter i beredningsnämnden ävensom suppleant för en var av

dem väljas av kommunalstämma eller, där kommunalfullmäktige finnas,

av dessa. Till ledamöter och suppleanter skola väljas inom beredningsdistriktet

bosatta personer. Vid valet skall hänsyn tagas till personernas

lämplighet för uppdraget samt jämväl tillses, att ortskännedom rörande

distriktets alla delar inom nämnden kommer att förefinnas, ävensom att,

såvitt möjligt är, såväl ägare av jordbruksfastighet och annan fastighet

som näringsidkare, arbetare och andra inkomsttagare komma att bliva

företrädda i beredningsnämnden.»

I motionerna T : 204 och II : 307 yrkas, att andra punkten i andra

stycket av 6 § skall erhålla följande ändrade lydelse: »Till ledamöter

och suppleanter skola väljas inom beredningsdistriktet bosatta personer

med god kännedom om jordbruks- och fastighetsförhållandena inom

detsamma». Den följande meningen skulle sluta med ordet »förefinnas»

och de därpå följande satserna utgå.

Detta yrkande kan icke av utskottet tillstyrkas.

i §•

I första stycket av 7 § i Kungl. Maj:ts förslag stadgas, att val av

ledamöter och suppleanter i beredningsnämnden skall förrättas före den 1

oktober 1921, och bör genast efter valförrättningens slut den, som där
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

vid fört ordet, om valet underrätta ej mindre de valda än även ordföranden

i beredningsnämnden.

I motionerna I : 204 och II : 307 har — i anslutning till motionärernas

hemställan beträffande 4 § — yrkats sådant tillägg till berörda

stycke, att det skulle åligga beredningsnämndens ordförande att ofördröjligen

sammankalla de valda för att inom sig utse en ledamot att

jämte ordföranden deltaga i det i 4 § omförmälda sammanträde.

Såsom utskottet ovan vid 4 § anfört, vill utskottet tillstyrka, att

även vissa andra av beredningsnämndernas ledamöter än ordförandena

skola erhålla kallelse till de i 4 § avsedda sammanträden. Motionärernas

förslag synes i verkligheten innebära, att för varje kommun utses

ett ombud, men" om kommun består av flera distrikt ett ombud för varje

distrikt. Detta synes också vara lämpligt men bör mera direkt uttalas.

För övrigt synes det riktigare att låta kommunen själv avgöra, huruvida

den vill utse ombud eller ej — kostnaden bör utan tvivel stanna på

kommunen. Meddelande om valet bör ofördröjligen tillställas, utom de i

Kungl. Maj:ts förslag angivna personer, även länsstyrelsen. Det torde

böra anmärkas, att, om varje beredningsnämnd själv skulle äga utse ombud,

detta, om flera kommuner utgjorde gemensamt beredningsdistrikt, skulle

förutsätta ett jämförelsevis besvärligt förfarande, och att man i dylikt

fall även måste meddela föreskrifter angående fördelningen mellan de

olika kommunerna av kostnaderna för ombudets inställelse vid sammanträdet.

I första stycket av 7 § har av utskottet även gjorts den jämkning,

att den tidpunkt, före vilken val av ledamöter och suppleanter i beredningnämnd

skall äga rum, bestämts till den 15 oktober i stället för den

1 oktober 1921. Detta möjliggör valets förrättande på ordinarie oktoberstämma

eller motsvarande sammanträde med fullmäktige. Utan tvivel

har beredningsnämndsordföranden så mycket förberedande arbete med

taxeringen, att denna ej genom en sådan ändring behöver försenas.

I andra stycket av 7 § i Kungl. Maj:ts förslag stadgas, bland

annat, att, om länsstyrelse finner anledning förordna om nytt val på

grund därav, att vid valet någon grupp av skattskyldiga, varom i

sista stycket av 6 § förmäles, icke blivit tillbörligen företrädd, länsstyrelsen

har att meddela föreskrift huru många ledamöter av varje

grupp skola väljas. Varder det därefter företagna valet överklagat och

befinnes detsamma icke kunna fastställas, äger länsstyrelsen utse ledamöter

i nämnden.

I motionerna 1: 204 och II : 307 har yrkats, att denna bestäm
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37. 15

melse måtte utgå. Densamma betecknas av motionärerna såsom »en typisk

ämbetsmannatanke».

Då utan tvivel fall kunna inträffa av den art, som i det återgivna

stadgandet förutsättas, och då någon lämpligare lösning av spörsmålet

än den där angivna icke föreslagits, anser utskottet, att motionärernas

yrkande i denna punkt icke bör till någon riksdagens åtgärd föranleda.

10 §.

I 10 § 2 mom. första stycket har företagits en redaktionell ändring,

som icke torde tarva någon närmare motivering.

I 10 § 2 mom. fjärde stycket i Kungl. Maj:ts förslag stadgas, att

vid värdeberäkningar för skogstaxeringar beredningsnämnd äger åtnjuta

biträde av skogssakkunnig person, som länsstyrelsen efter förslag av

domänstyrelsen eller länets skogsvårdsstyrelse därtill förordnar.

Detta stadgande har av utskottet såtillvida omformulerats, att det

gjorts fullt tydligt, dels att länsstyrelsen ej är bunden av förslag, som

avgivits av domänstyrelsen eller skogsvårdsstyrelse, dels ock att länsstyrelsen

endast om den så finner erforderligt behöver inhämta förslag

från berörda myndigheter. Då skogsvårdsstyrelse ej finnes i alla län,

synes alternativt böra införas »skogsvårdsnämnd».

11 §•

I 11 § hava vissa tidsbestämmelser ändrats. Dessa ändringar torde

icke erfordra någon särskild motivering.

14 § 2 mom.

Kungl. Maj:ts förslag innehåller i 14 § 2 mom., bland annat, en

bestämmelse, att, innan fastighetstaxeringsnämnden på landet börjar det

egentliga taxeringsarbetet, ordföranden skall kalla de landstingsvalda

ledamöterna ävensom samtliga ordförande i beredningsnämnderna i de

till taxeringsdistriktet hörande beredningsdistrikten till ett förberedande

sammanträde, vid vilket varje beredningsnämndsordförande har att avgiva

noggrann redogörelse för de värderingsgrunder, efter vilka beredningsnämnden

upprättat sitt förslag till taxering m. in., varjämte skola

företagas vissa överläggningar.

I motionen I: 203 hemställes, att de kommunvalda ledamöterna

måtte tillkallas till det sammanträde, som sålunda skall hållas. Liknande

yrkanden hava framställts i motionerna I: 204 och II: 307.

Chefen för finansdepartementet anförde vid föredragningen av

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

denna punkt i statsrådet, att anledningen till förslagets ställning uppenbarligen

vore den, att lokala intressesynpunkter icke borde doniinera

vid berörda sammanträde. Så snart ett taxeringsdistrikt omfattade fyra

beredningsdistrikt, skulle vid sammanträdet de kommunvalda ledamöterna

befinna sig i majoritet och kunna dirigera besluten om de jämkningar,

som borde vidtagas för ernående av en jämn och likformig

taxering i distriktet. Detta under förutsättning, att varje beredningsdistrikt

omfattat allenast en kommun. Hade, såsom ofta torde bliva

förhållandet, varje beredningsdistrikt omfattat mera än en kommun,

skulle de kommunvalda ledamöterna i regel vara i majoritet vid sammanträdet.

Detta skulle enligt departementschefens uppfattning kunna

äventyra fastighetstaxeringens jämnhet i länet.

I motiveringen till motionerna I: 204 och II: 307 heter det i förevarande

avseende, bland annat:

»Vid det sammanträde, som taxeringsnämnden skall hålla enligt

14 §, innan taxeringsarbetet börjar, synes det icke möta något hinder

för att de kommunvalda ledamöterna i nämnden få deltaga; att det är

av vikt att även deras mening inhämtas vid detta tillfälle måste ligga

i öppen dag. Departementschefen har i sitt yttrande till statsrådsprotokollet

varit inne på denna fråga, men på anförda skäl icke ansett sig

höra föreslå denna bestämmelse. Om stadgandet i 14 § 2 mom. första

stycket avser att behandlingen, som där föreskrives om jämkningar,

skall innefatta slutgiltiga beslut, då bliva de kommunvalda ledamöterna

helt avkopplade från den viktigaste delen av nämndens uppgift, och det

vill synas som om detta förfaringssätt skulle rätt väsentligt komma i

strid med 15 §. Däremot vill det synas, som om det åtminstone kunde

vara avsett med det förstnämnda stadgandet, att där uppräknade ledamöterna

av nämnden hade att taga principståndpunkt, så gott det sig

göra låter vid denna tidpunkt av förrättningen, till spörsmålet om behövliga

jämkningar, och det är svårt att förstå att närvaron av de

kommunvalda ledamöterna skulle försvåra ett sådant principståndpunktstagande

för de övrigas del. Att de kommunvalda ledamöterna skulle

bliva i majoritet, måste vara rätt betydelselöst, om det hela endast betyder

en anteckning till protokollet av en personlig uppfattning.»

Utskottet torde kunna nöja sig med att i förevarande punkt hänvisa

till vad utskottet i sitt uttalande om de allmänna principerna i förslaget

yttrat därom, att i taxeringsnämnderna det kommunvalda elementet

icke får komma i majoritet. Uppenbarligen bör detta icke heller

få ske vid det förberedände sammanträde, där yttrande avgives om de

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37. 17

allmänna principer, som böra vid taxeringen följas. Utskottet, som i

övrigt åberopar chefens för finansdepartementet ovan återgivna motivering,

anser, att motionärernas nu förevarande yrkanden icke böra bifallas.

24 § 5 mom.

Enligt 24 § 5 mom. andra stycket skola av landstinget utsedda

ledamöter i taxeringsnämnd äga för sin inställelse vid taxeringsnämndens

sammanträden och det i 4 § omförmälda sammanträde inför länsstyrelsen

åtnjuta ersättning av landstingets medel efter de grunder, som

gälla för ersättning till landstingsmän för inställelse vid landstings

sammanträde.

I motion II: 304 av herr Ericsson i Arboga har yrkats, »att riksdagen

måtte besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts proposition nr 215,

att de av landstinget utsedda ledamöterna i taxeringsnämnd må äga

uppbära ersättning efter samma grunder som i nämnda proposition 24 §

6 mom. föreslås för ledamöterna i prövningsnämnd».

I motiveringen för motionen anföres i huvudsak följande. I 24 §

föresloges, att av kommun valda ledamöter i berednings- och taxeringsnämnd

äga, om kommunen så beslutar, uppbära en traktamentsersättning

med högst tio kronor, ledamöter i prövningsnämnd nitton kronor och,

om de äro boende å sammanträdesorten, femton kronor samt de av landstingen

valda ledamöterna i taxeringsnämnd ersättning efter de grunder,

som gälla för landstingsmän för inställelse vid landstings sammanträde.

Enligt landstingsförordningen vore dagtraktamentet för ledamot, boende

å den plats landstinget sammanträder, nio kronor och för annan ledamot

tolv kronor. Då de av landstinget utsedda ledamöterna i taxeringsnämnd

kunde bliva nödsakade att under avsevärd del av den tid, uppdraget

avsåge, uppehålla sig utom den plats, där de vore bosatta, syntes

den ersättning, dem blivit tillmätt, vara alldeles för knappt tilltagen.

Utskottet biträder i huvudsak den nu återgivna motiveringen men

finner, att motionären gått för långt, när han föreslagit en så avsevärd

obligatorisk höjning som från 9 till 19 kronor om dagen. Ersättningen

till landstingsvald ledamot i taxeringsnämnd synes i intet fall böra understiga

vad som utgår till kommunvald ledamot enligt 5 mom. första

stycket — dagsersättningen är enligt detta 10 kronor — men landstinget

bör äga rätt att höja denna ersättning till högre belopp, dock

enligt utskottets mening högst till 15 kronor om dagen. Omformulering

av 5 mom. andra stycket har i anslutning till denna uppfattning företagits

i utskottets förslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 sand. 31 höft. (Nr 37.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

D eklaration sformulären.

Vad beträffar de vid förevarande förslag fogade deklarationsformulär,

bar utskottet till en början bemärkt, att de inramade uppgifterna i

övre vänstra hörnen av båda formulären böra tryckas med kraftig stil.

Något beslut av riksdagen i detta avseende torde emellertid ej erfordras.

I formulär 1 torde för övrigt texten i övre högra hörnet böra

kompletteras, dels härutinnan att det något utförligare angives, vad som

där förstås med en »fastighet», dels ock härutinnan, att anvisning meddelas,

att ägare eller arrendator av kameral enhet, vilken utgör del av

taxeringsenhet, kan påfordra ett angivande av huru stor del utav taxeringsvärdet

som belöper på varje kameral enhet. Detta tillägg är en

följd av vad utskottet föreslagit i sitt betänkande i anledning av propositionen

nr 214 beträffande 5 § i förslaget till förordning om allmän

fastighetstaxering år 1922.

I formulär 1 föreslår utskottet även ett par mindre ändringar av

rent redaktionell natur.

I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts

förslag ej kunnat av riksdagen i oförändrat skick antagas,

måtte

dels A), under förutsättning att riksdagen i anledning

av bevillningsutskottets betänkande nr 36 antagit

förslag till förordning om allmän fastighetetstaxering

år 1922, antaga följande såsom utskottets förslag

betecknade förslag till

förordning om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid

allmän fastighetstaxering år 1922.

Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:

1 §-

Den taxering av fast egendom, som efter ty därom är särskilt

stadgat skall äga rum år 1922, skall verkställas i den ordning, här

nedan närmare stadgas.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

Kungl. Maj:ts förslag:

Utskottets förslag:

2 §•

1 mom. Ägare av fastighet eller sådan innehavare därav, som

jämlikt 3 § bevillningsförordningen är skattskyldig såsom ägare, vare

pliktig att utan anmaning till ledning för taxeringen avlämna uppgifter

å blankett enligt härvid fogade särskilda formulär för jordbruksfastighet

(formulär 1) och för annan fastighet (formulär 2) angående de förhållanden,

som å blanketten angivas.

Dessa uppgifter, vartill blanketter skola kostnadsfritt tillhandahållas

hos ordförande i beredningsnämnd samt därjämte i Stockholm

hos överståthållarämbetet, i övriga städer hos magistraten och å landet

hos ordförande i kommunalnämnd, skola avlämnas senast den 15 september

1921, vad angår å landet belägen fastighet, till ordföranden i beredningsnämnden

för det distrikt, landsfiskalen i det landsfiskalsdistrikt eller

länsstyrelsen i det län, varinom fastigheten är belägen, samt, vad angår

i stad belägen fastighet, till ordföranden i taxeringsnämnden för det

distrikt eller magistraten i den stad eller länsstyrelsen i det län, varinom

fastigheten är belägen, dock att i Stockholm uppgifterna skola

avlämnas till överståthållarämbetet.

Därest under tiden mellan avlämnandet av sådana uppgifter samt

1921 års utgång fastighet eller del av fastighet övergått till ny ägare

eller skattskyldig innehavare, vare såväl den förutvarande som den nye

ägaren eller innehavaren pliktiga att inom tio dagar därefter härom göra

anmälan till vederbörande beredningsnämnds ordförande å landet eller

taxeringsnämnds ordförande i stad eller till vederbörande länsstyrelse;

börande i fall, då genom överlåtelse fastighet blivit uppdelad, överlåtelsehandlingen

i huvudskrift eller bestyrkt avskrift företes.

Efter anmaning av ordförande i beredningsnämnd, ordförande i

taxeringsnämnd eller landskamreraren i länet åligger ägare eller skattskyldig

innehavare av fastighet att avgiva uppgift jämväl angående

andra förhållanden, som kunna tjäna till ledning vid fastighetens taxering,

än dem, som å ovanberörda blanketter finnas angivna; och äger

länsstyrelsen i den .omfattning, som kan anses nödig eller lämplig, att

i fråga om enskilda skogar med inskränkt dispositionsrätt, för vilka

nyare hushållningsplaner finnas upprättade, från vederbörande'' revirförvaltare

infordra för taxeringen erforderliga uppgifter ur hushållningsplanerna.

2 mom. Underlåter ägare eller 2 mom. Underlåter ägare eller

skattskyldig innehavare av fastig- skattskyldig innehavare av fastighet

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

Kungl. Maj:ts förslag:

het att inom föreskriven tid avgiva

uppgift, som han enligt denna paragraf

är skyldig lämna, må för uppgiftens

införskaffande anlitas biträde

av länsstyrelsen, som, därest uppgiften

prövas vara för fastighetens

taxering erforderlig, äger förelägga

uppgiftsskyldig lämpligt vite. Kronoeller

stadsbetj änt, som verkställer delgivande

av föreläggande, som nyss

nämnts, äger att därför av den försumlige

undfå gottgörelse med fem

kronor för varje förrättning.

Utskottets förslag:

att inom föreskriven tid avgiva uppgift,

som han enligt denna paragraf

är skyldig lämna, och ställer han sig

icke heller anmaning om uppgiftens

insändande till efterrättelse, må

för uppgiftens införskaffande anlitas

biträde av länsstyrelsen, som, därest

uppgiften prövas vara för fastighetens

taxering erforderlig, äger

förelägga uppgiftsskyldig lämpligt

vite. Krono- eller stadsbetjänt, som

verkställer delgivande av föreläggande,

som nyss nämnts, äger att

därför av den försumlige undfå gottgörelse

med fem kronor för varje

förrättning.

3 §.

Häradsskrivare, direktion för hypoteksinrättning och styrelse för

inländsk brandförsäkringsanstalt eller syssloman för utländsk sådan anstalt

skola senast den 15 september 1921 avlämna de i 11 § l:o a) och b)

samt 2:o a) förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid

taxering den 28 oktober 1910 (taxeringsförordningen) omförmälda lagfartsförteckningar

samt föreskrivna uppgifter, vad angår fastighet på landet,

direkt till ordföranden i det beredningsdistrikt eller länsstyrelsen i det

län, varinom fastigheten är belägen,'' samt, vad angår fastighet i stad,

till länsstyrelsen i det län eller magistraten i den stad, varinom fastigheten

är belägen; skolande lagfartsförteckningarna och uppgifterna från

hypoteksinrättning omfatta tiden från och med år 1918 till och med

den 30 juni 1921 och de övriga uppgifterna tiden från och med den 1

januari till och med den 30 juni 1921.

Samtliga uppgifter enligt denna paragraf avlämnas ordnade kommuneller

församlingsvis, och skall medelst särskilda omslag eller annorledes

tydligt utmärkas, vilken kommun eller församling varje grupp av uppgifter

avser.

Vid underlåtenhet att fullgöra vad i denna paragraf stadgas gälle

bestämmelserna i 19 § taxeringsförordningen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

Kungl. Maj:ts förslag:

4

Före den 15 oktober 1921 skola

efter kallelse av länsstyrelsen ordförandena

i berednings- och fastighetstaxeringsnämnderna

å länets

landsbygd ävensom de taxeringsnämndsledamöter,

vilka enligt 13 §

utsetts av länets landsting, sammanträda

inför länsstyrelsen eller landskamreraren

å en eller flera lämpliga

orter för förberedande öVerläggningar

rörande tilllämpningen

av de allmänna grunderna vid

fastighetstaxeringen; och äger länsstyrelsen

till dessa sammanträden

kalla jämväl andra personer, vilka

på grund av sin verksamhet eller

eljest kunna antagas äga sakkunskap

antingen i allmänhet rörande

fastighetsvärdena inom länet eller

delar därav eller ock särskilt rörande

värdering av skogsmark och skog.

För sådana trakter inom länet, där

jordbruksfastigheterna kunna med

avseende å ägoslag och jordens beskaffenhet

anses vara väsentligen likartade,

böra de vid dessa sammanträden

närvarande med den kännedom,

de kunna äga om priserna vid

köp och försäljning av fastigheter

under de senare åren, föreslå vissa

värden för ytenhet mark av olika

ägoslag och godhetsklasser, vilka

enhetsvärden må tjäna till ledning

vid fastighetstaxeringen.

Utskottets förslag:

§•

Före den 25 oktober 1921 skola

efter kallelse av länsstyrelsen ordförandena

i berednings- och fastighetstaxeringsnämnderna

å länets

landsbygd ävensom de beredningsnämndsledamöter,

som därtill utsetts

enligt 7 §, samt de taxeringsnämndsledamöter,

vilka enligt 13 § utsetts

av länets landsting, sammanträda

inför länsstyrelsen eller landskamreraren

å en eller flera lämpliga orter

för förberedande överläggningar

rörande tillämpningen av de allmänna

grunderna vid fastighetstaxeringen;

och äger länsstyrelsen

till dessa sammanträden kalla jämväl

andra personer, vilka på grund

av sin verksamhet eller eljest kunna

antagas äga sakkunskap antingen

i allmänhet rörande fastighetsvärdena

inom länet eller delar därav

eller ock särskilt rörande värdering

av skogsmark och skog.

För sådana trakter inom länet, där

jordbruksfastigheterna kunna med

avseende å ägoslag och jordens beskaffenhet

anses vara väsentligen likartade,

böra de vid dessa sammanträden

närvarande med den kännedom,

de kunna äga om priserna vid

köp och försäljning av fastigheter

under, de senare åren, föreslå vissa

värden för ytenhet mark av olika

ägoslag och godhets klasser med normalt

byggnadsbestånd, vilka enhetsvärden

må tjäna till ledning vid

fastighetstaxeringen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Till ledning för värdesättning av skogsmark och växande skog

skola på grundval av den redogörelse och de förslag, som jämlikt punkt

10 i instruktionen för värdesättning av skogsmark och växande skog

genom länsstyrelsens försorg avgivas, vid sammanträdena upptagas

till överläggning samt fastställas dels hjälptabell vid taxeringen inom

länet eller den del därav, som är föremål för överläggning, dels ock

de speciella anvisningar om taxeringens verkställande, som kunna finnas

erforderliga.

Vid dessa sammanträden föres protokoll av person, som länsstyrelsen

därtill utsett; börande genom länsstyrelsens försorg bestyrkta

avskrifter av protokollet skyndsamt tillställas ordförandena i beredningsoch

taxeringsnämnderna i länet. Samtidigt överlämnas till vederbörande

beredningsnämndsordförande de i punkterna 8 och 9 i ovan berörda

instruktion omförmälda längder, som kunna vara uppgjorda för kommuner,

tillhörande beredningsdistriktet, ävensom den för distriktet avsedda

hjälp tabellen.

Skulle länsstyrelsen finna lämpligt att för åstadkommande av en

jämn och likformig fastighetstaxering i stad hålla sammanträden med

ordförande och ledamöter av stadens taxeringsnämnder, må jämväl sådana

sammanträden äga rum före taxeringsarbetets påbörjande, vid vilka

sammanträden särskilda sakkunniga må tillkallas.

5 §■

Fastighetstaxeringen på landet beredes av beredningsnämnder, en

var inom dess distrikt. Beredningsnämnd består av ordförande jämte

ledamöter till ett antal, som av länsstyrelsen med hänsyn till beredningsdistriktets

omfattning bestämmes med iakttagande, att antalet icke må

understiga fyra och ej heller två från varje distriktet tillhörande kommun.

Länsstyrelsen har att indela länets landsbygd i beredningsdistrikt,

vilka böra göras så stora, som för beredningsarbetets behöriga gång

inom därtill anslagen tid anses lämpligt; ägande länsstyrelsen därvid

förena två eller flera kommuner till ett eller uppdela kommun i två eller

flera beredningsdistrikt.

6 §.

Ordförande i beredningsnämnd förordnas av länsstyrelsen.

Ledamöter i beredningsnämnden ävensom suppleant för en var av

dem väljas av kommunalstämma eller, där kommunalfullmäktige finnas,

av dessa. Till ledamöter och suppleanter skola väljas inom beredningsdistriktet

bosatta personer. Vid valet skall hänsyn tagas till personernas

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

Kungl. Maj ds förslag: Utskottets förslag:

23

lämplighet för uppdraget samt jämväl tillses, att ortskännedom rörande

distriktets alla delar inom nämnden kommer att förefinnas, ävensom att,

såvitt möjligt är, såväl ägare av jordbruksfastighet och annan fastighet

som näringsidkare, arbetare och andra inkomsttagare komma att bliva

företrädda i beredningsnämnden.

7 §•

Val av ledamöter och suppleanter

i beredningsnämnden skall förrättas

före den 1 oktober 1921, och bör

genast efter valförrättningens slut den,

som därvid fört ordet, om valet underrätta

ej mindre de valda än även

ordföranden i beredningsnämnden.

Val av ledamöter och suppleanter

i beredningsnämnden skall förrättas

före den 15 oktober 1921.

Kommun äger rätt att samtidigt bland

de sålunda utsedda ledamöterna välja

en eller, där kommun omfattar flera

beredning sdistrikt, en för varje distrikt

att på kommunens bekostnad deltaga

i det i 4 § omförmälda sammanträde.

Den som vid valförrättningen fört

ordet skall omedelbart om valet underrätta

ej mindre de valda än även

ordföranden i beredningsnämnden

samt länsstyrelsen.

Besvär över dylikt val må anföras hos länsstyrelsen senast före

kl. 12 å femtonde dagen efter valets förrättande eller, om då är helgdag,

å nästa söckendag därefter; och galle i övrigt om vals överklagande

i tillämpliga delar vad i kommunalförfattningarna är stadgat angående

besvär emot kommunala myndigheters beslut. Finner länsstyrelsen anledning

förordna om nytt val på grund därav, att vid valet någon grupp

av skattskyldiga, varom i sista stycket av 6 § förmäles, icke blivit

tillbörligen företrädd, har länsstyrelsen att meddela föreskrift huru många

ledamöter av varje grupp skola väljas. Varder det därefter företagna

valet överklagat och befinnes detsamma icke kunna fastställas, äger länsstyrelsen

utse ledamöter i nämnden.

över länsstyrelsens beslut må klagan icke föras.

8 §•

1 mom. För varje beredningsdistrikt eller, där distrikt består av

mera än en kommun, för varje kommun skola föras särskilda fastighetslängder

över förslagen till taxering dels av fast egandom, för vilken

bevillning erlägges, dels ock av fast egendom, för vilken bevillning

icke erlägges.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Har Konungen förordnat om ändring i den kommunala indelningen

att träda i kraft senast år 1923, skola i kommun, som genom

ändringen skall delas, särskilda fastighetslängder upprättas för varje

därvid uppkommande del samt förslagen till taxering uppgöras med

tillämpning av den nya kommunindelningen.

2 mom. Senast den 15 september 1921 skall länsstyrelsen tillhandahålla

ordföranden i beredningsnämnden avskrift av uppskattningslängden

för jordvärde- eller jordräntestegrings beräknande ävensom,

därest jordregister finnes upplagt, utdrag av detta register beträffande

varje till beredningsdistriktet hörande kommun.

3 mom. Senast den 1 oktober 1921 skall häradsskrivaren, vid

bot av tre kronor för varje överskjutande dag, hava till beredningsnämndens

ordförande avlämnat på 1921 års mantalslängd och i övrigt

kända förhållanden grundade fastighetslängder, upptagande dels samtliga

inom beredningsdistriktet belägna fastigheter, å vilka taxeringsvärden

skola sättas, ävensom fastigheternas ägare eller i fall, då innehavaren

är skattskyldig för fastighet, innehavare, dels ock 1921 års taxeringsvärde

å varje fastighet.

9 §•

Före beredningsnämndens sammanträden åligger ordföranden:

a) att tillhandahålla blanketter, som i 2 § omförmälas, samt på

begäran meddela ägare och skattskyldig innehavare av fastighet upplysningar

rörande beskaffenhet av honom åliggande uppgiftsskyldighet

och sättet för dess fullgörande;

b) att samla och i enahanda följd, som fastigheterna förekomma

i fastighetslängden, ordna och numrera ävensom granska avlämnade

uppgifter och andra anmälningar, vidtaga åtgärder för felande uppgifters

införskaffande samt tillse, dels att anmälda eller eljest kända förändringar

i avseende å äganderätts- och skattskyldighetsförhållandena varda

iakttagna och i längden införda, dels ock att genom infordrande av

upplysningar ledning vinnes för en noggrann och tillförlitlig fastighetstaxering,

ävensom att, då anledning till tillämpning av 19 § taxeringsförordniugen

förekommer, därom göra anmälan hos länsstyrelsen för

den åtgärd, som må på nämnda myndighet ankomma;

c) att i fastighetslängden i vederbörliga kolumner anteckna avgivna

uppgifters nummer samt, med ledning av tillhandahållna avskrifter av

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

jordregistret och fastighetsägarnas egna av ordföranden granskade uppgifter,

fastigheternas areal i olika ägoslag; samt

d) att kalla beredningsnämndens ledamöter till sammanträde.

10 §.

1 mom. Vid beredningsnämndens sammanträden, vilka hållas å

lämpligt ställe i orten å tider, som av ordföranden bestämmas, är ordföranden

föredragande och ansvarig för att nödigt protokoll föres.

2 mom. Vid nämndens första

sammanträde och innan uppskattningsarbetet

tager sin början åligger

det ordföranden att avgiva noggrann

redogörelse ej mindre rörande de

enhetsvärden, som föreslagits vid

det i 4 § omförmälda sammanträdet,

samt de värderingsgrunder i övrigt,

som å detta sammanträde ansetts

böra inom distriktet tillämpas, än

även rörande samtliga de köp av

jordbruksfastighet inom distriktet,

som under senaste fem åren förekommit,

samt de slutsatser beträffande

fastigheternas allmänna saluvärden

i orten, som enligt ordförandens

mening kunna dragas, av dessa

köp. Finnas inom distriktet fastigheter

med skog, bör i redogörelsen

tillika lämnas upplysning om de

anvisningar, som i fråga om värdesättning

av skogsmark och växande

skog lämnats vid det ovan omförmälda

sammanträdet. Redogörelsen

ävensom beredningsnämndens mening

härom böra protokollföras.

Härefter åligger det nämnden att föreslå och uti härför avsedda

kolumner i fastighetslängden införa det eller de värden, nämnden anser

varje fastighet i distriktet böra åsättas, därvid beträffande varje mera

ensartad del av distriktet början göres med de jordbruksfastigheter, som

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 sand. 31 käft. (Nr 37.) 4

2 mom. Vid nämndens första

sammanträde och innan uppskattningsarbetet

tager sin början åligger

det ordföranden att avgiva noggrann

redogörelse ej mindre rörande de enhetsvärden,

som föreslagits vid det i

4 § omförmälda sammanträdet, samt

de värderingsgrunder i övrigt, som

å detta sammanträde ansetts böra

inom distriktet tillämpas, än även

rörande samtliga de köp av jordbruksfastighet

inom distriktet, som

under senaste fem åren förekommit,

samt de slutsatser beträffande fastighetsvärdena

i orten, som enligt ordförandens

mening kunna dragas av

dessa köp. Finnas inom distriktet

fastigheter med skog, bör i redogörelsen

tillika lämnas upplysning

om de anvisningar, som i fråga om

värdesättning av skogsmark och

växande skog lämnats vid det ovan

omförmälda sammanträdet. Redogörelsen

ävensom beredningsnämndens

mening härom böra protokollföras.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

Kungl. Maj:ts förslag:

Utskottets förslag:

under de senaste fem åren gått i handel, varefter ordningen i fastighetslängden

följes.

Vid taxering av fastighet med växande skog har nämnden att

iakttaga föreskrifterna i instruktionen för värdesättning av skogsmark

och växande skog, varjämte det åligger nämnden att för varje sådan

fastighet i fastighetslängdens anmärkningskolumn anteckna de vid värdeberäkningen

begagnade silferbeteckningarna för rotvärde per kubikmeter,

medelbonitet och relativ skogstillgång i nu nämnd ordning.

Vid dessa värdeberäkningar äger Vid dessa värdeberäkningar äger

nämnden åtnjuta biträde av skogs- nämnden åtnjuta biträde av skogs
-

sakkunnig person, som länsstyrelsen

efter förslag av domänstyrelsen eller

länets skogsvårdsstyrelse därtill förordnar.

sakkunnig, som länsstyrelsen därtill

förordnar, och må länsstyrelsen från

domänstyrelsen samt länets skogsvårdsstyrelse

eller skog svår dsnämnd

inhämta förslag angående för ändamålet

lämpliga personer.

Nämnden äger, där så anses erforderligt, tillkalla sakkunnigt biträde

i övrigt, börande dock länsstyrelsens tillstånd härtill före

för taxeringen

tillkallandet inhämtas.

3 mom. Beslut må icke kunna fattas av beredningsnämnd, vars

distrikt omfattar blott en kommun eller del därav, därest icke ordföranden

och minst två ledamöter äro närvarande, ej heller av beredningsnämnd,

omfattande två eller flera kommuner, därest icke, utom

ordföranden, en ledamot från varje kommun är tillstädes; börande

ordinarie ledamot, som är förhindrad att tillstädeskomma, i sitt ställe

kalla sin suppleant och tillika härom underrätta ordföranden.

Därest vid föreslående av fastighetsvärde skiljaktiga meningar

inom beredningsnämnden uppstå, skall den mening gälla, vgrom de

flesta sig förenat, samt, om rösterna utfalla lika, den, som ordföranden

biträder.

Ordföranden åligger att i alla de fall rörande värdesättning, då hans

mening icke gjort sig gällande, i härför avsedd kolumn i fastighetslängden

upptaga det värde, han ansett böra föreslås; varande det jämväl var och

eu av de övriga ledamöterna av beredningsnämnden obetaget att få sin

särskilda mening till protokollet antecknad eller, skriftligen avfattad, vid

protokollet fogad, om den senast vid protokollsjusteringen föreligger.

I fråga om jäv för ordförande eller ledamot i beredningsnämnd

gäller vad i 52 § 3 mom. taxeringsförordningen stadgas beträffande

ordförande och ledamot i beskattningsnämnd.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

27

11 §■

Beredningsnämndens förslagskall Beredningsnämndens förslag skall

föreligga färdigt senast den 15 de- föreligga färdigt senast den 15 december

1921; och åligger ordföran- cember 1921; och åligger ordföranden

att genom kungörelse i distriktets den att genom kungörelse i distriktets

kyrkor giva tillkänna, att förslaget kyrkor giva tillkänna, att förslaget

under tio söckendagar viss angiven under tio dagar viss angiven tid

timme på dagen tillhandahålles inom på dagen tillhandahålles inom komkommunen

hos beredningsnämndens munen hos beredningsnämndens ord
-

ordförande eller någon dess ledamot,

med rätt för ägare, skattskyldig innehavare

eller brukare av fastighet

inom distriktet att före 1927 års

utgång till beredningsnämndens ordförande

avgiva skriftliga erinringar

mot förslaget.

förande eller någon dess ledamot,

med rätt för ägare, skattskyldig

innehavare eller brukare av fastighet

inom distriktet att före den 5

januari 1922 till beredningsnämndens

ordförande avgiva skriftliga

erinringar mot förslaget.

Därest erinran mot förslaget avgivits eller känt blivit, att i fastighetslängden

uppförd taxeringsenhet uppdelats, skall ordföranden före

den 15 januari 1922 hålla sammanträde med beredningsnämnden, som

har att yttra sig över inkommen erinran samt, där sådant finnes påkallat,

avgiva nytt förslag till taxering. Över vad vid sammanträdet förekommit

föres protokoll.

12 §.

Fastighetstaxeringen på landet och i stad verkställes av särskilda

taxeringsnämnder, en var inom dess distrikt. Fastighetstaxeringsnämnd

skall bestå av ordförande samt på landet sex och i stad fyra ledamöter.

Länsstyrelsen har att indela länet i fastighetstaxeringsdistrikt,

vilka böra givas den omfattning, som för taxeringsarbetets behöriga gång

inom därtill anslagen tid anses lämpligt.

Varje stad bör i allmänhet utgöra ett taxeringsdistrikt; länsstyrelsen

dock obetaget att, där sådant anses nödigt, uppdela stad i två

eller flera distrikt.

1 mom.

styrelsen.

13 §.

Ordförande i fastighetstaxeringsnämnd förordnas av läns
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

Kungl. Maj ds förslag: Utskottets förslag:

2 mom. Utav de sex ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnd på

landet skall en utses av länsstyrelsen, två väljas av länets landsting

och två av kommunalstämma eller, där kommunalfullmäktige finnas, av

dessa samt en utgöras av vederbörande beredningsnämndsordförande

eller, om ban förordnats att vara ordförande i nämnden, en ledamot,

som länsstyrelsen utser i hans ställe. De tre förstnämnda ledamöterna

skola tjänstgöra i hela taxeringsdistriktet och de tre sistnämnda allenast

då fråga är om taxering av fastighet inom kommun, av vilken de valts,

eller, vad angår beredningsnämndsordförande eller i hans ställe utsedd

ledamot, inom kommun, tillhörande ordförandens beredningsdistrikt.

Kommunernas val av ledamöter skola förrättas i december 1921,

börande därvid tillses, att minst en av de valda tjänstgjort i beredningsnämnden

inom kommunen.

3 mom. Av de fyra ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnd i

stad skall en utses av länsstyrelsen och tre väljas av stadsfullmäktige

eller, där stadsfullmäktige icke finnas, av allmän rådstuga, och skall

dylikt val förrättas i september 1921.

4 mom. Vid samma tillfälle, som val av ledamöter i taxeringsnämnden

sker, skall i enahanda ordning väljas suppleant för en var

av dem.

Om utgången av val, som förrättats av landstinget, underrättas

såväl de valda som länsstyrelsen. Om övriga här ovan omförmälda val

har den, som därvid fört ordet, att underrätta ej mindre de valda än

även ordföranden i taxeringsnämnden.

Till ledamöter i taxeringsnämnden skola väljas inom taxeringsdistriktet

eller, där distrikt utgör del av stad, inom staden bosatta

personer, som kunna anses äga erforderlig sakkunskap i fråga om värdesättning

av fast egendom och noggrann kännedom om fastighetsförhållandena

inom taxeringsdistriktet.

14 §.

1 mom. Fastighetstaxeringsnämnds arbete ledes av ordföranden,

som har att kalla ledamöterna till sammanträden å tid och ort, som av

ordföranden bestämmas. I fastighetstaxeringsnämnden på landet är beredningsnämndens

ordförande föredragande beträffande taxering av fastigheter,

tillhörande hans beredningsdistrikt. I fastighetstaxeringsnämnd

i stad är nämndens ordförande själv föredragande.

Till sitt biträde äger taxeringsnämndsordförande på landet anställa

särskild person att under ordförandens tillsyn föra taxeringsnämndens

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

protokoll och längder. I stad ställer magistraten protokolls- och längdförare

till taxeringsnämndens förfogande.

2 mom. Innan fastighetstaxeringsnämnden på landet börjar det

egentliga taxeringsarbetet, skall ordföranden kalla de landstingsvalda

ledamöterna ävensom »amtliga ordförande i beredningsnämnderna i de

till taxeringsdistriktet, hörande beredningsdistrikten till ett förberedande

sammanträde, vid vilket varje beredningsnämndsordförande bar att avgiva

noggrann redogörelse för de värderingsgrunder, efter vilka beredningsnämnden

upprättat sitt förslag till taxering, ävensom för sin egen

uppfattning, huruvida och i vad mån dessa värderingsgrunder kunna

anses överensstämma med resultatet av överläggningarna vid det i 4 §

omförmälda sammanträdet inför länsstyrelsen eller landskamreraren eller

eljest med de priser, som i orten betalts vid fastighetsköp. På grundval av

dessa redogörelser'' skola de vid detta sammanträde närvarande taga under

övervägande och till protokollet anteckna, vilka allmänna jämkningar av beredningsnämndernas

förslag finnas erforderliga för en jämn och likformig

taxering i hela taxeringsdistriktet, med rätt för eu var av de närvarande

och med skyldighet för såväl taxeringsnämndens ordförande som beredningsnämndsordförandena

att låta sin mening till protokollet antecknas,

därest den avvikit från flertalets.

Därefter tager taxeringsarbetet sin början med kommuner, där

beredningsnämndernas förslag vid det förberedande sammanträdet ansetts

i nu berörda avseende tillfredsställande, samt fortgår kommun efter

kommun och fastighet efter fastighet, därvid föredraganden bar att i

varje fall meddela såväl beredningsnämndens förslag som ock sin egen

mening ävensom redogöra för inkomna erinringar och de ändringar,

som beredningsnämnden funnit sig böra föreslå. Taxeringsnämndens

beslut antecknas i därför avsedda kolumner i fastighetslängden.

• 3 mom. Ordförande i taxeringsnämnd i stad har enahanda ålig
ganden

före taxeringsnämndens sammanträde, som i 9 § stadgats för

ordförande i beredningsnämnd på landet.

År stad indelad i två eller flera taxeringsdistrikt och bar länsstyrelsen

icke funnit erforderligt att hålla sådant sammanträde, som i 4

§ sista stycket omförmäles, skall länsstyrelsen uppdraga åt en av taxeringsnämndsordförandena

i staden att före taxeringsarbetets påbörjande

kalla övriga ordförande och ledamöterna till sammanträde för förberedande

överläggningar rörande de allmänna grunder, som böra i stadens

skilda delar komma till tillämpning vid taxeringen; och äger länsstyrelsen,

på framställning av den sammankallande ordföranden, medgiva,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:

att han må till detta sammanträde kalla jämväl andra personer, vilka

på grund av verksamhet eller eljest kunna antagas äga sakkunskap

rörande fastighetsvärdena inom staden.

4 mom. Senast den 15 november 1921 skall i stad, utom Stockholm,

vederbörande tjänsteman, vid bot av tre kronor för varje överskjutande dag,

till taxeringsnämndens ordförande hava avlämnat de i 11 § l:o) a) taxeringsförordningen

omförmälda lagfartsförteckningar ävensom på 1921 års mantalslängd

och i övrigt kända förhållanden grundade fastighetslängder,

upptagande dels samtliga inom taxeringsdistriktet belägna fastigheter, å

vilka taxeringsvärden skola sättas, ävensom fastigheternas ägare eller, i

fall då innehavaren är skattskyldig för fastighet, innehavare, dels ock i

därför avsedda kolumner 1921 års taxeringsvärde å varje fastighet.

5 mom. I fråga om taxering av fastighet med skog har taxeringsnämnd

att iakttaga vad i 10 § är stadgat för beredningsnämnd vid

avgivande av dess förslag till taxeringsvärde; och gälle jämväl vad i

samma paragraf är stadgat om rätt att för taxeringen tillkalla sakkunniga

biträden.

15 §.

Beslut må icke kunna fattas av taxeringsnämnd på landet, med

mindre ordföranden jämte föredraganden eller, där ordföranden själv såsom

beredningsnämndsordförande är föredragande, en av länsstyrelsen utsedd

ledamot ävensom en landstingsvald och en kommunvald ledamot äro tillstädes,

ej heller av taxeringsnämnd i stad, med mindre ordföranden

samt minst två ledamöter äro tillstädes; börande ordinarie ledamot, som

är förhindrad att tillstädeskomma, i sitt ställe kalla sin suppleant och

tillika härom underrätta ordföranden.

Uppstå skiljaktiga meningar ibom nämnden, gälle den mening,

varom de flesta sig förenat, eller, om rösterna utfalla lika, den, som

ordföranden biträder, med rätt för en var ledamot samt med skyldighet

för ordföranden och, i taxeringsnämnd på landet, föredraganden att låta

sin avvikande mening till protokollet antecknas.

16 §.

1 mom. Taxeringsnämndens arbete bör taga sin början på landet

före den 20 januari 1922 och i stad före den 15 december 1921 samt

vara avslutat senast den 15 mars 1922.

2 mom. Före den 1 april 1922 skall taxeringsnämndens ordförande

på landet till häradsskrivaren och i stad till vederbörande tjänsteman

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

överlämna fastighetstaxeringslängderna, behörigen summerade, med tillhörande

uppgifter. Berednings- och taxeringsnämndernas protokoll insändas

samtidigt till länsstyrelsen.

3 mom. Efter mottagandet av fastighetstaxeringslängderna åligger

det på landet häradsskrivaren och i stad vederbörande tjänsteman att

genom granskning av längderna efterforska möjligen förelupen missskrivning

eller annan oriktig anteckning och till landBkamreraren framställa

de anmärkningar, vartill granskningen givit anledning.

4 mom. Före den 1 maj 1922 skola fastighetstaxeringslängderna

med sammandrag jämte samtliga tillhörande handlingar insändas till

länsstyrelsen, på landet av häradsskrivaren och i stad genom magistratens

försorg.

5 möm. Avskrifter av fastighetstaxeringslängderna, i vad de angå

varje särskild kommun på landet, skola jämväl före den 1 maj 1922

av häradsskrivaren tillställas vederbörande kommunalstämmas ordförande,

vilken det åligger att utan dröjsmål under viss bestämd och vederbörligen

kungjord tid av fjorton dagar på lämpligt och därvid jämväl tillkännagivet

ställe hålla avskrifterna de skattskyldiga tillhanda. Avskrifterna böra sedermera

av ordföranden förvaras för att, på sätt i 29 § taxeringsförordningen

stadgas, överlämnas till ordföranden i påföljande årets taxeringsnämnd.

I stad skola genom magistratens försorg avskrifter av fastighetstaxeringslängderna

för varje särskilt distrikt i samma ordning hållas de

skattskyldiga till banda samt påföljande år överlämnas till vederbörande

ordförande i det årets taxeringsnämnd.

6 mom. Vad ovan i denna paragraf är stadgat äger icke tillämpning

i Stockholm, skolande därstädes taxeringsnämndens arbete vara

avslutat senast den 15 juni 1922.

17 §•

Skattskyldig, som är missnöjd med taxeringsnämndens beslut, X

vad hans fastighet rörer, så ock vederbörande kommun, municipalsamhälle,

vägstyrelse och landstings förvaltningsutskott, som icke åtnöjes

med taxeringsnämndens beslut, må däri söka ändring hos prövningsnämnden

genom besvär, vilka, skriftligen avfattade, skola, vid påföljd att

besvären eljest icke varda upptagna till prövning, ingivas senast före

klockan 12 på dagen till vederbörande länsstyrelse den 31 maj och

till överståthållarämbetet den 31 augusti 1922.

Finnas i stad två eller flera territoriella församlingar, vilka var för

sig enligt kyrkostämmas beslut av sina medlemmar uttaga särskilda på

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

bevillningen grundade avgifter, tillkommer sådan församling samma

besvärsrätt som kommun. Lag samma vare beträffande församling pa

landet eller skoldistrikt, där församlingens eller skoldistriktets område

icke sammanfaller med kommuns område.

18 §.

För varje län tillsättes år 1922 en prövningsnämnd, som bar att

granska fastighetstaxeringarna samt pröva och avgöra anförda besvär

eller framställda anmärkningar i anledning av fastighetstaxeringsnämndernas

beslut. Denna nämnd sammanträder i residensstaden å tid, som

utsättes av länsstyrelsen och bestämmes sålunda, att nämndens arbeten

må vara avslutade i varje län senast den 1 juli 1922.

Besvär och övriga ärenden rörande fastighetstaxeringen i Stockholms

stad handläggas av den prövningsnämnd, som enligt 40 § taxeringsförordningen

skall år 1922 tillsättas.

19 §.

Prövningsnämnd för fastighetstaxering skall bestå av minst tolv,

högst tjugufyra ledamöter, vilka länsstyrelsen utser dels bland dem, som

deltagit i fastighetstaxeringsnämndernas arbeten, dels ock bland personer

inom länet, vilka icke i nämnda arbeten deltagit men genom sin

verksamhet kunna antagas besitta sakkunskap i'' fråga om fastighetsvärdering;

och böra prövningsnämndens ledamöter så utses, att nämnden

kommer att bestå till tre fjärdedelar av ledamöter till lika antal från

var och en av de grupper av taxeringsnämndsledamöter, som tillsatts av

länsstyrelse, landsting och kommuner, och till den återstående fjärdedelen

av ledamöter, som icke deltagit i taxeringsarbetet, samt att inom

nämnden icke saknas tillförlitlig kännedom om fastighetsvärdena i länets

skilda delar.

Enligt samma grunder utser länsstyrelsen suppleanter till antal

motsvarande minst hälften av antalet ordinarie ledamöter i nämnden.

20 §.

Ordförande eller ledamot i beredningsnämnd och taxeringsnämnd ,

samt ledamot i prövningsnämnd må endast den vara, som råder över

sig och sitt gods samt icke blivit ådömd sådan påföljd, som i 2 kap.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

Kungl. Maj ds förslag: Utskottets förslag:

19 § strafflagen sägs. De åtnjuta i och för utövningen av sitt uppdrag

enahanda skydd och säkerhet, som rikets grundlagar tillförsäkra

riksdagsman.

21 §.

Före prövningsnämndens sammanträde skall landskamreraren verkställa

noggrann undersökning av taxeringslängderna ävensom de hq£

berednings- och taxeringsnämnderna förda protokollen samt därefter hos

prövningsnämnden påyrka de åtgärder, som för åstadkommande av en

jämn och likformig fastighetstaxering inom länet erfordras.

Länsstyrelsen äger, där så anses erforderligt, kalla taxeringsnämnds

ordförande eller ledamot eller andra i värdering av skog och fast egendom

i övrigt sakkunniga personer att före och under prövningsnämnds sammanträde

infinna sig för upplysningars meddelande; och må, där så

finnes lämpligt, före sammanträdet prövningsnämndsledamot inkallas

för att med landskamreraren överlägga om fastighetstaxeringen.

22 §.

1 mom. Genom allmän kungörelse, som utfärdas före den 31

augusti 1921, lämnar länsstyrelsen underrättelse om de berednings- och

taxeringsdistrikt, i vilka länet blivit indelat, och om de personer, som

komma att inom distrikten såsom ordförande leda berednings- och

taxeringsnämndernas arbeten, varjämte länsstyrelsen meddelar föreskrift

om det antal ledamöter i de särskilda berednings- och taxeringsnämnderna,

som skall inom varje kommun och av länets landsting väljas,

och om vad i övrigt bör iakttagas vid dessa val. I kungörelsen erinras

vederbörande om skyldigheten att avlämna de uppgifter, som skola

avgivas till ledning för den förestående taxeringen, samt om påföljden

för uraktlåtenhet därutinnan. Tillika meddelas underrättelse såväl om

tid och ställe för uppgifternas avlämnande samt varest uppgiftsblanketter

tillhandahållas som ock därom, att ägare eller skattskyldig innehavare

av fastighet, vilken önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom

åliggande uppgiftsskyldighet och sättet för dess fullgörande, äger att

för sådant ändamål hänvända sig till vederbörande beredningsnämnds

ordförande på landet och taxeringsnämnds ordförande i stad.

2 mom. Omedelbart efter det länsstyrelsen erhållit underrättelse

om landstingets val av ledamöter i taxeringsnämnderna på landet, lämnar

länsstyrelsen genom allmän kungörelse underrättelse om de personer,

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 sand. 31 käft. (Nr 37.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag;

som blivit av landstinget valda och av länsstyrelsen utsedda till ledamöter

i dessa taxeringsnämnder, varjämte länsstyrelsen under hänvisning

till sin förut enligt 1 mom. härovan utfärdade kungörelse ånyo

erinrar kommunerna om de val, som jämlikt 13 § 1 mom. skola företagas.

3 mom. Genom allmän kungörelse, som utfärdas före den 15

april 1922, lämnar länsstyrelsen underrättelse om de personer, som

blivit utsedda till ledamöter och suppleanter i prövningsnämnden, samt

om tid och ställe för nämndens sammanträde. I denna kungörelse erinras

de skattskyldiga om innehållet i 17 §.

Ett exemplar av kungörelsen låter länsstyrelsen tillställas, en var av

prövningsnämndens ledamöter och suppleanter, varjämte genom länsstyrelsens

försorg förteckning över de inkomna besvärsskrifterna med kortfattad

redogörelse för de i besvären gjorda yrkandena bör, så fort ske kan,

översändas till ledamöterna och suppleanterna; dock att sådan förteckning

icke erfordras för Stockholms städs prövningsnämnd.

Möter för ledamot i prövningsnämnd hinder att tillstädeskomma,

bör anmälan därom ofördröjligen göras hos länsstyrelsen, som inkallar

vederbörande suppleant.

23 §.

1 inom. Över prövningsnämndens beslut må besvär anföras hos

kammarrätten av kronans ombud ävensom, i den mån 17 § stadgar,

av vederbörande kommun, församling, skoldistrikt, municipalsamhälle,

vägstyrelse och landstingets förvaltningsutskott.

Skattskyldig må över prövningsnämnds beslut, i vad hans fastighet

rörer, anföra besvär, om han hos prövningsnämnden överklagat

taxeringsnämndens beslut och hans talan ‘därstädes icke bifallits eller

om prövningsnämnden ändrat den av taxeringsnämnden åsätta taxeringen,

utan att sådan ändring av den skattskyldige påyrkats.

Besvären ställas till kammarrätten och skola före klockan tolv på

sista helgfria dagen i december månad 1922, vid påföljd, om den tid

försittes, att besvären icke varda upptagna till prövning, ingivas till

länsstyrelsen i det län, där taxeringen ägt rum; dock må icke den omständigheten,

att besvären i stället för till sistnämnda myndighet ingivits

eller insänts till kammarrätten, utgöra hinder för deras upptagande till

prövning, därest besvären dit inkommit före utgången av den här ovan

stadgade besvärstid. I sådant fall skola besvären av kammarrätten

omedelbart överlämnas till vederbörande länsstyrelse för vidare behandling.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

• 2 mom. Inkomna besvär skola av länsstyrelsen handläggas i

enlighet med föreskrifterna i 49 § 2 mom. taxeringsförordningen.

24 §.

1 mom.. Ersättning åt ordförandena i berednings- och taxeringsnämnderna

samt de av länsstyrelsen förordnade ledamöterna i taxeringsnämnderna,

arvoden för protokolls- och längdföringen hos prövningsnämnden

ävensom gottgörelse för det i samband med taxeringsförrättningarna

lämnade biträde av städernas tjänstemän bestridas av statsmedel.

2 mom. Det åligger länsstyrelsen att senast den 15 maj 1922

till Kungl. Maj:t inkomma med yttrande angående den ersättning,

som för bestyr med taxeringsarbetet anses böra tillkomma en var av de

personer inom länet, vilka enligt bestämmelserna i 1 mom. äro därtill

berättigade; skolande därvid jämväl angivas de grunder, soni varit bestämmande

vid ersättningens beräknande.

Efter prövning av vad sålunda föreslagits bestämmer Kungl. Maj:t,

huru mycket av tillgängliga medel skall ställas till varje prövningsnämnds

förfogande. Sålunda anvisat belopp äger prövningsnämnden

efter förslag av länsstyrelsen fördela emellan de till ersättning berättigade.

Vid ersättningarnas fördelning bör fästas avseende på den för de

särskilda uppdragens utförande erforderliga skicklighet, tid och arbete.

3 mom. Till gäldande av förut icke omförmälda, av prövningsnämnds

arbeten föranledda utgifter, såsom ersättning för biträde åt kronans

ombud vid förberedande göromål, nödiga tryckningskostnader samt

gottgörelse för uppassning hos prövningsnämnden, äger varje prövningsnämnd

efter förslag av länsstyrelsen använda erforderligt belopp.

4 mom. Angående de av prövningsnämnden enligt 2 och 3 mom.

beviljade beloppen och dessas ''fördelning bör länsstyrelsen avlåta särskilt

utdrag av nämndens protokoll, varefter beloppen i vanlig ordning utbetalas

och med bifogande av protokollsutdraget i kronoräkenskaperna

redovisas.

5 mom. Av kommun valda ledamöter i berednings- och taxerings-- nämnd äga, därest sådant beslutas av vederbörande kommunalstämma

eller, där kommunalfullmäktige finnas, av dessa eller i stad av stadsfullmäktige

eller, där stadsfullmäktige ej finnas, av allmän rådstuga, att

av kommunens medel åtnjuta dels traktamentsersättning under såväl

sammanträdes- som resedagar med högst tio kronor om dagen, dels

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

ock, då de icke äro bosatta å den ort, där nämnden sammanträder,

samt då skjuts, järnväg eller ångfartyg för resa till och från sammanträdesorten

verkligen begagnats, resekostnadsersättning med högst lega

för skjuts efter en häst eller för båtskjuts eller utgift för andra klass

å järnväg eller för salongsplats å ångfartyg.

De av landstinget utsedda leda- De av landstinget utsedda ledamöterna

i taxeringsnämnd äga för möterna i taxeringsnämnd äga för

sin inställelse vid taxeringsnämndens

sammanträden och det i 4 §

omförmälda sammanträde inför läns
-

sin inställelse vid taxeringsnämndens

sammanträden och det i 4 §

omförmälda sammanträde inför läns
-

styrelsen åtnjuta ersättning av lands- styrelsen åtnjuta ersättning av landstingets

medel efter de grunder, som tingets medel efter de i föregående

gälla för ersättning till landstings- stycke angivna grunder, dock att

mån för inställelse vid landstings traktamentsersättning en, om landssammanträde.

tinget så beslutar, må utgå med

. högst 15 kronor om dagen.

6 mom. Ledamöterna i prövningsnämnd, sakkunnigt biträde hos

berednings1, taxerings- eller prövningsnämnd, de av länsstyrelsen eller

efter länsstyrelsens bemyndigande till de i 4 och 14 §§ omförmälda

sammanträden särskilt inkallade personer samt de ordförande i beredningsnämnd

och ordförande eller ledamöter i taxeringsnämnd, som på

länsstyrel|pns kallelse inställt sig antingen till sådant sammanträde,

som i 4 § omförmäles, eller före eller under prövningsnämndens sammanträde

för upplysningars meddelande, äga åtnjuta, om de äro bosatta å

annan ort än sammanträdesorten, traktamentsersättning under såväl sammanträdes-

som resedagar med nitton kronor om dagen och övrig ersättning

för resekostnaderna enligt fjärde klassen av gällande resereglemente

samt, om de äro bosatta å sammanträdesorten, traktamentsersättning

med femton kronor om dagen. Ersättning efter ovannämnda grunder

tillkommer jämväl ledamot i prövningsnämnd, som efter kallelse av ordföranden

inställt sig för att deltaga i protokollsjustering.

Om sakkunnig för sitt biträde åt beskattningsnämnd måst verkställa

mera omfattande utredning eller undersökning, ankomme på länsstyrelsen

att bestämma den särskilda gottgörelse, som härför må till

honom utgå.

7 mom. Häradsskrivare äger att för de avskrifter av taxeringslängderna,

som det enligt 16 § 5 mom. åligger dem att avlämna, undfå

ersättning med en krona arket.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

Kungl. Maj ds förslag: Utskottets förslag:

8 mom. Till den, vilken i anledning av landskamrerare beviljad

ledighet i och för granskning av fastighetstaxeringen förordnats att

landskamrerares övriga göromål förrätta, skall utgå gottgörelse, motsvarande

landskamrerares tjänstgöringspenningar.

9 mom. De belopp, som utgå enligt 6, 7 och 8 mom., böra, utan

sammanblandning med de i föregående moment omförmälda taxeringskostnaderna,

utbetalas av länsstyrelsen efter granskning av därå ingivna

rekvisitioner.

25 §.

Vad i denna förordning stadgats om länsstyrelse gälle i tillämpliga

delar, vad beträffar Stockholms stad, överståthållarämbetet.

26 §.

Bestämmelserna i 9 §, 15 § 1 mom. tredje stycket samt 3 och 4

mom., 17 §, 28 § första och andra styckena, 30 § första stycket, 31 §

1 mom. d), g), 1) och n), 32 §, 34 och 35 §§, 37 §, 42 § andra och

tredje styckena, 43 och 44 §§, 46 §, 47 § 1 mom. första stycket, 2 mom.

första stycket och 3 mom., 50 §, 52 §, 55, 56, 57 och 58 §§, 59 §

1 och 2 mom. samt 60, 61 och 62 §§ taxerings förordningen skola i

tillämpliga delar lända till efterrättelse med iakttagande, att vad i 28 §

första stycket, 30 §, 31 § 1 mom. d), g), 1) och n), 34 och 35 §§ samt

37 § sägs om taxeringsnämnd skall gälla även i fråga om beredningsnämnd.

Formulär 1.

(Intaget såsom bilaga till detta

betänkande).

Formulär 1.

Lika med Kungl. Maj:ts förslag

med följande ändringar:

Denna blankett användes--

— — — — 15 september 1921.

Med fastighet menas här taxeringsenhet,

d. v. s. fastighet, fastighetsdel

eller i sambruk nyttjat komplex

av fastigheter, som skall för

sig själv taxeras. Därest taxeringsenhet

består av flera kamerala enheter,

må ägaren eller arrendator

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

Kungl. Maj:ts förslag:

Utskottets förslag:

av sådan kameral enhet i deklarationen

påfordra, att det angives,

huru stor del av taxeringsvärdet

som belöper på varje kameral enhet.

Försummelse--infordrande.

Lägenhet, torp, stadsäga.

Fastighetens areal efter nuvarande

brukningsförhållanden:

övrig areal (berg, sjöar — —

o. d.).

dels ock B) förklara, att motionerna

I: 203 av herr Johansson i Kälkebo,

I: 204 av herrar Ivar Pettersson och Tjällgren,

II: 304. av herr Ericsson i Arboga,

II: 306 av herr Magnusson i Skövde m. fl. samt

II: 307 av herr Jonsson i Risinge m. fl.,

i den mån de icke blivit av utskottet beaktade, icke

måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Formulär 2.

(Intaget såsom bilaga till detta

betänkande).

'' Formulär 2.

Lika med Kungl. Maj:ts förslag.

Stockholm den 10 maj 1921.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär 1.

Blanketten ifylles så noggrant som möjligt, och

bör, om viss uppgift ej kan lämnas, anledningen

därtill angivas.

Bilaga.

Denna blankett användes endast lör jordbruksfastighet.

För varje fastighet lämnas särskild uppgift, vilken skall

vara till vederbörande avlämnad senast den 15 september 1921.

Försummelse att avlämna uppgift kan medföra skyldighet

för den skattskyldige att erlägga fem kronor för uppgiftens

infordrande.

UPPGIFT till ledning vid taxering av jordbruksfastighet

för år 1922.

Ägares eller skattskyldig innehavares för- och tillnamn:

Fastighetens beteckning:

Län:...........................................................................................................................................................................

Socken, köping, stad: ............................. ...................................................................................

Hemmans namn och nr: ,..... ..................................................''............................................

Lägenhet, torp. stadsäga: .................................................................................................................

Markens areal efter nuvarande brukningsförhållanden:

Åker (1 tunnland motsvarar närmast V2 hektar) ........................ tunnland eller

Tomt- och trädgårdsmark.............................................. » »

Ängsmark .............................................................................. » »

Odlingsmark1 » »

Betesmark (skoglös) ............................... » »

Produktiv skogsmark, däri inbegripen skogbeväxt hagmark ......... » »

Övrig mark (berg, sjöar och vattendrag, vägar, mossar, kärr eller

annan till skogsbörd icke tjänlig mark o. d.) ................................. » »

hektar

»

»

Summa .................. tunnland ......... eller hektar

Byggnaderna: Brandförsäkringsvärde: å mangårdsbyggnader2 ........................... .................... kr.

å driftsbyggnader.......................................................... »

Särskilda upplysningar angående byggnadernas ungefärliga ålder samt beskaffenhet med hänsyn

till byggnadsmaterial: ..................................................................................................................... ..........................................................

Köpeskilling vid senaste förvärv år : kr. .......................................

Har i köpeskillingen ingått ersättning för annat än fastigheten och i sådant fall med vilket

belopp? ..............................................................................................................................................................................................................................................

Har i köpeavtalet bestämts särskilt köpeskillingsbelopp för skogen och i sådant fall huru stort?

Har skogen köpts genom särskilt köpeavtal och i sådant fall för vilken köpeskilling?

1 Avser huvudsakligen förhållandena i Norrland.

2 Hit räknas bostadsbyggnad för ägare eller brukare med tillhörande s. k. ekonomibyggnader ävensom byggnader för ägarens eller

brukarens bekvämlighet och trevnad. Bostadsbyggnader för personal vid jordbruket eller skogsbruket hänföras däremot till driftsbyggnader.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 sand. 31 höft. (Nr 37.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till egendomen hörande särskilda förmåner (såsom vattenfall, torvmosse, stenbrott, grus- eller lertäkter,

lastageplats, fiske m. m.): ...................................................................................................

Kreatursbesättning i medeltal: hästar; .......................... nötkreatur; får och getter.

Anses fastigheten kunna föda större antal kreatur än det här uppgivna? I sådant fall huru många?

...................%...............................................................................................................................I.................................................................................................................•.....-......

Arrenden, hyror och andra avgälder: ..................................

Angående fastighetens skog lämnas svar å följande frågor:

Vilken är den närmaste avsättningsorten för virke (flottled, järnvägsstation, större samhälle, stad eller

dylik ort)? ..................................................................................................................................................

Huru lång är den genomsnittliga körvägen för virke till avsättningsorten?

Äro skogsmark och skogstillgång å fastigheten bättre eller sämre än vad som på orten vanligast förekommer

och i vilka avseenden?

Finnes skogshushållningsplan upprättad?

Vilket år upprättades den?

Huru stor är den däri beräknade årsavkastningen i kubikmeter?

Anm. Den fastighetsägare, som till ledning för skogstaxeringen vill lämna andra uppgifter än de här ovan angivna,

torde kunna här nedan under “särskilda upplysningar" uppgiva markens fördelning på olika boniteter och

åldersklasser, virkesförrådets fördelning på mogenhets- eller åldersklasser, årliga tillväxtens storlek, virkestillgångar

per hektar skogsmark, genomsnittliga virkespris, drivnings- och flottningskostnader m. m.

Särskilda upplysningar:1

Att jag efter bästa förstånd sanningsenligt lämnat förestående uppgifter, försäkras.

den

1921.

Adress:

1 Här kan den skattskyldige, om han så vill, även uppgiva det värde, vartill fastigheten enligt hans mening bör taxeras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beredningsnämndens beräkning:

I. Fastighetens jordbruksvärde:

hektar åker ..........................................................

» » ...........................................................

> » ..........................................................

» ängsmark ...............................................

» » .................................................

» odlingsmark ...».........................................

» betesmark (skoglös)..................................

Produktiv skogsmarks värde enligt beräkning här nedan

Övrig mark värderas till .......................................................

Bete å skogen värderas till....................................................

Särskilda förmåners värde ....................................................

ä kr. .......................... kr.

å » »

å » »

å » »

å » ......................... »

å » .......................... »

å » .................... »

»

Summa kr.

Beräkning av skogsmarkens värde

Virkesavkastningens rotvärde per kubikmeter ......... kr.

Skogsmarkens bonitetssiffra ......................................... » ..........................

Markvärdet per hektar enligt hjälptabellen............... kr.

Markvärdet å hela arealen .................................... hektar ..........................

utgör alltså .................................................................... kr. .........._...............

vilket sistnämnda belopp skall ingå i jordbruksvärdet här ovan.

II. Fastighetens skogsvärde:

Virkesvärdet vid normal skogstillgång utgör enligt hjälptabellen per hektar ............... kr.

Beräknade siffran för den relativa skogstillgången

Alltså värdet å skogstillgången per hektar ........................................................................... kr.

För skogsmarkens hela areal ........................................................................................... hektar

utgör skogsvärdet följaktligen ................................................................................................ kr.

III. Fastighetens tomt- och industrivärde ........................................................ kr.

Nämndens beslut:

Jordbruksvärde............................................................................................................................ kr.

Skogsvärde ...........................................................................................................;...................... »

Tomt- och industrivärde ......................................................................................................... »

Summa kr.

1003. Uaac Mar etta* Boktr.-A.-B. Stlilm 1921.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

t

*■'' ''<5'' * • • t

I

''

i;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Formulär 2.

Bilaga.

Denna blankett användes endast för »annan fastighet».

För varje fastighet lämnas särskild uppgift, vilken skall vara

till vederbörande avlämnad senast den 15 september 1921.

Försummelse att avlämna uppgift kan medföra skyldighet

för den skattskyldige att erlägga fem kronor för uppgiftens

infordrande.

UPPGIFT till ledning vid taxering av “annan fastighet**

för år 1922.

Ägares eller skattskyldig innehavares för och tillnamn;.........................................''.

Blanketten ifylles så noggrant som möjligt, och

bör, om viss uppgift ej kan lämnas, anledningen

därtill angivas.

Län: ..............................................

Socken, köping:

Hemmans namn och nr

Lägenhet:....................................

Markens areal: kvadratmeter (eller annan ytenhet, som kan noggrant uppgivas)

Fastighetens användning (såsom till bostad uteslutande för ägaren, för uthyrning eller för industriellt eller

annat affärsändamål):.................................................................................................................................................................................................................................

Fastighetens beteckning:

................. Stad:........................................... Rote:...

Församling i stad: ...........................,

.................................... Kvarter:............................................................................. Nr:

Adressnummer:

Byggnadernas antal, ålder samt beskaffenhet med avseende å byggnadsmaterial:

Finnes i fastigheten inledd elektrisk belysning?

» » » gasledning?..............................................................................................................................................................................

> » » vatten- och avloppsledning? ...................................................................................................................................

» » » centralvärmeledning? . vv........................................................................;......................,................................................

Vilka övriga bekvämligheter finnas?

Brandförsäkringsvärde: (För industrifastighet uppgives brandförsäkringsvärde särskilt för byggnader och

särskilt för fasta maskiner och fasta inventarier.)

I vilken brandförsäkringsanstalt äro byggnaderna försäkrade?

Köpeskilling vid senaste förvärv år : kr. ........

Har fastigheten efter förvärvet varit föremål för ny- eller ombyggnad eller annan dylik förändring och

i sådant fall i vilket avseende?

Från den 1 oktober 1921 avtalade hyror'' och därmed jämförliga inkomster, däri inbegripet hyresvärdet av

outhyrda eller hyresfritt upplåtna lägenheter till ägaren eller annan: kr....................................enligt specifikation å

omstående sida.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 samt. 31 höft. (Nr 37.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finnes å fastigheten park- eller trädgårdsanläggning och i sådant fall huru beskaffad?

Specifikation å hy resa vkastningen:

Lägenhetsinnehavarens namn

Verklig, resp. beräknad, årlig hyra

för uthyrda, outhyrda eller av äga- ren själv eller annan hyresfritt

disponerade lägenheter

Antal

Anteckningar

Hyra (er- sättning

för värme

ej inberäk- nad)

Tillägg

för

cen-

tral-

värme

Tillägg

för

varm-

vatten

Summa

Boningsrum

Kök

Badrum

Lokaler för

affärsändamål

..............

-

.

......................................................................................................

..........

Särskilda upplysningar:1

Att jag efter bästa förstånd sanningsenligt lämnat förestående uppgifter, försäkras

den

1921.

Adress:

Nämndens beslut:

Markvärde ....................................................................................................................................................................................... kr.

Byggnadsvärde.................................................................................................................................................................................... »

Parkvärde.............................................................................................................................................................-.............................. »

Summa kr. ...........................................

1 Här kan den skattskyldige, om''han sä önskar, även uppgiva det värde, vartill fastigheten enligt hans mening bör taxeras.

4004. Sthlin 1921, Isaac Marcus’ Boktr.-A.-B.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

39

Reservationer:

vid 7 §:

av herr Olsson i Kullenbergstorp,

vilken hemställt, att paragrafen bort i utskottets förslag hava följande

lydelse:

»Val av ledamöter och suppleanter i beredningsnämnden skall

förrättas före den 15 oktober 1921. Kommun äger rätt att samtidigt

bland de sålunda utsedda ledamöterna välja en eller, där kommun omfattar

flera beredningsdistrikt, en för varje distrikt att på kommunens

bekostnad deltaga i det i 4 § omförmälda sammanträde. Den som vid

valförrättningen fört ordet skall omedelbart om valet underrätta ej mindre

de valda än även ordföranden i beredningsnämnden samt länsstyrelsen.

Besvär över dylikt val må anföras hos länsstyrelsen senast före

klockan 12 å femtonde dagen efter valets förrättande eller, om då är

helgdag, å nästa söckendag därefter; och gälle i övrigt om vals överklagande

i tillämpliga delar vad i kommunalförfattningarna är stadgat

angående besvär emot kommunala myndigheters beslut.

Över länsstyrelsens beslut må klagan icke föras.»;

vid 10 §:

av herrar friherre Fleming, Antonsson, Wohlin, Åhlmans Olof Olsson,

Jonsson i Hökhult, Olsson i Kullenbergstorp, Olsson i Ramsta, Kant och

Brännström,

vilka ansett, att det stycke, som börjar med orden »Härefter

åligger det nämnden . . .» och slutar med orden »i fastighetslängden

följes» bort i utskottets förslag hava följande lydelse:

»Härefter åligger det nämnden att föreslå och uti härför avsedda

kolumner i fastighetslängden införa det eller de värden, nämnden anser

varje fastighet i distriktet böra åsättas.»;

vid 12 §:

av herr Åhlmans Olof Olsson,

vilken hemställt att paragrafen bort i utskottets förslag hava följande

lydelse:

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Bevillningsutskottets betänkande Nr 37.

»Fastighetstaxeringen på landet och i stad verkställes av särskilda

taxeringsnämnder, en var inom dess distrikt. Fastighetstaxeringsnämnd

skall bestå av ordförande samt på landet sju och i stad fem ledamöter.

Länsstyrelsen har att indela länet i fastighetstaxeringsdistrikt,

vilka böra givas den omfattning, som för taxeringsarbetets behöriga

gång inom därtill anslagen tid anses lämpligt.

Varje stad bör i allmänhet utgöra ett taxeringsdistrikt; länsstyrelsen

dock obetaget att, där sådant anses nödigt, uppdela stad i två

eller flera distrikt.»;

vid 13 §:

av herr Åhlmans Olof Olsson,

vilken hemställt, att paragrafen bort i utskottets förslag hava

följande lydelse:

»1 mom. Ordförande i fastighetstaxeringsnämnd förordnas av länsstyrelsen.

2 mom. Utav de sju ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnd på

landet skall en utses av länsstyrelsen, två väljas av länets landsting

och tre av kommunalstämma eller, där kommunalfullmäktige finnas, av

dessa samt en • utgöras av vederbörande beredningsnämndsordförande

eller, om han förordnats att vara ordförande i nämnden, en ledamot,

som länsstyrelsen utser i hans ställe. De tre förstnämnda ledamöterna

skola tjänstgöra i hela taxeringsdistriktet och de fyra sistnämnda allenast

då fråga är om taxering av fastighet inom kommun, av vilken de valts,

eller, vad angår beredningsnämndsordförande eller i hans ställe utsedd

ledamot, inom kommun, tillhörande ordförandens beredningsdistrikt.

Kommunernas val av ledamöter skola förrättas i december 1921,

börande därvid tillses, att minst en av de valda tjänstgjort i beredningsnämnden

inom kommunen.

3 mom. Av de fem ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnd i

stad skall en utses av länsstyrelsen och fyra väljas av stadsfullmäktige

eller, där stadsfullmäktige icke finnas, av allmän rådstuga, och skall

dylikt val förrättas i september 1921.

4 mom. Vid samma tillfälle, som val av ledamöter i taxeringsnämnden

sker, skall i enahanda ordning väljas suppleant för en var

av dem.

Om utgången av val, som förrättats av landstinget, underrättas

såväl de valda som länsstyrelsen. Om övriga bär ovan om förmälda val

har den, som därvid fört ordet, att underrätta ej mindre de valda än

även ordföranden i taxeringsnämnden.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 37. 41

Till ledamöter i taxeringsnämnden skola väljas inom taxeringsdistriktet

eller, där distrikt utgör del av stad, inom staden bosatta

personer, som kunna anses äga erforderlig sakkunskap i fråga om värdesättning

av fäst egendom och noggrann kännedom om fastighetsförhållandena

inom taxeringsdistriktet.»;

vid 19 §:

av herr Jonsson i Hökhult,

vilken hemställt, att efter orden »ledamöter så utses, att» måtte

inskjutas orden »minst halva antalet äro ägare eller innehavare av jordbruksfastighet

och att».

Bihang till riksdagens ''protokoll 1921. 7 sand. 31 käft. (Nr 37.)

6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:352 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid allmän fastighetstaxeri s. 1 i texten