Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående vissa ändringar i förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

1921-05-31 · 36 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 34 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1921:44, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående vissa ändringar i förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

1

Nr 44.

Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1921 kl. 1/i2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till förordning angående vissa ändringar

i förordningen den 19 november 1914 angående

stämpelavgiften m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

Närvarande: herrar Röing, frih. Fleming, Antonsson, Wijk, K. A. Nilson, öme,

Åhlmans Olof Olsson, Eriksson i Grängesberg, Jönsson i Boa, Olsson

i Kullenbergstorp, Olsson'' i Ramsta, Rune, Johansson i Sölvedal,

Björnsson, Björkman, Sköld, Kant, Uddenberg och Lövgren i Nyborg.

Genom en den 25 februari 1921 dagtecknad, till bevillningsutskottet

hänvisad proposition, nr 232, har Kungl. Maj:t, under åberopande av

propqsitionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen att antaga nedan införda förslag dels

till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november

1914 angående stämpelavgiften, dels till förordning om ändring i vissa

delar av förordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift

vid köp och byte av fondpapper, dels ock till förordning om

ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 22 juni 1911 angående rätt

att hos statskontoret erhålla upplysning i fråga om skyldighet att utgöra

stämpelavgift.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 samt 38 käft. (Nr. 44)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914

(nr 383) angående stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, att 1, 3, 8, 9, 10, 17, 20, 21, 22, 26, 27,

34, 39, 45, 47, 54 och 56 §§ i förordningen den 19 november 1914 angående

stämpelavgiften skola i nedan angivna delar hava följande

ändrade lydelse:

1 §•

I fråga om stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna

till följande avdelningar:

Fjärde avdelningen:

Rikets hovrätter; —--patent- och registreringsverket; bank
och

fondinspektionen: riksräkenskapsverket; kontrollstyrelsen; — — —

stnteriö verstyrelsen.

Femte avdelningen:

vid Kung!. Maj:ts orden.

3 §•

I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med

de här nedan i 7 § nämnda undantag, denna tariff:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

3

Avsked......................

1

Avd.

2

Avd.

3

Avd.

4

Avd.

5

Avd.

Kr.

ö.

Er.

ö.

Kr.

frit

ö.

Kr.

ö.

Er.

ö.

Fullmakt--i övriga städer . . . "........

» annan ..................

50

-

•

Kallelsebrev — — — — — — — — —

> i mål angående konkurs, ackordsförhandling

utan konkurs, boskillnad, årsstämning el- ler försäljning av utmätt fast egendom .

Karta — — — — — — — — — — —

Kontrakt — — — — — entreprenad......

t

t,

Kungörelse, som anslås å rättens dörr, angående beslut

om egendomsavträde eller angående beslut

om inledande av offentlig ackordsförhand- ing; lika med Stämning.

> annan .................

fri

Kvittens.....................

Lantmätares — — förrättning shandling ...''..

Meddelande i mål angående konkurs........

fri

fritt

Missiv — — — — — — — — — — —

Protokoll — — — —---lika med Fullmakt.

> angående förordnande eller entledigande av

nämndeman, stämningsman, ledamot av ägo- delningsrätt eller god man vid lantmäteri- förrättning, av förvaltare i konkurs, av rät- tens ombudsman eller god man i konkurs

eller vid ackordsförhandling utan konkurs,

av syssloman i konkurs, därå konknrslagen

den 18 september 1862 är tillämplig, samt

av annan person i avseende å vård av kon- kursbo, ävensom rörande av någon bland

dem avlagd föreskriven ed........

frit

som eljest utgives; lika med Avskrift.

Underrättelse — — — gäldenär.........

fri

> i mål angående konkurs eller ackords- förhandling utan konkurs......

|

fri

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillning sutskottets betänkande Nr 44.

Underrättelse angående beslut om vägrad — — —

1

Avd.

2

Avd.

3

Avd.

4

Avd.

5

Avd.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Utdrag — — — — Vattenbok.

> av äktenskapsregistret; se Äktenskapsregistret.

Utnämning sbrev — — — — — — — — —

År spass; se Pass.

Äktenskapsregistret, utdrag av...........

Expedition, som icke bär ovan är särskilt nämnd,

varje ark..............

> som avses i de vid verkställd reglering av

statens ämbetsverks och myndigheters

löneförhållanden m. m. meddelade be- stämmelser angående indragning av ex- peditionslösen, och som är utfärdad av

ämbets- eller tjänsteman, vilken är un- derkastad sådan bestämmelse, förses ut- över eljest utgående stämpelavgift med

stämpel till belopp, motsvarande den in- dragna lösen.

—

50

—

50

50

3

1

—

1

8 §•

Följande enskilda handlingar skola, även där de äro utfärdade av

offentlig myndighet, förses med stämpel på sätt här nedan stadgas.

Aktiebrev i inländskt aktiebolag — — — — — utbekomma.

Varda aktiebrev utan erläggande av betalning utfärdade såsom

ersättning för förkomna eller förstörda sådana brev eller i utbyte

mot aktiebrev i samma bolag, och hava de äldre breven varit

försedda med stämpel i vederbörlig ordning eller icke skolat med

stämpel beläggas, äro de nya aktiebreven fria från stämpel, så

vida de icke utfärdas å högre belopp än varå de äldre breven

lytt. Utfärdas de nya aktiebr.even å högre belopp, skola de förses

med stämpel, i enlighet med vad ovan sagts, för skillnaden mellan

beloppen.

Aktiebrev, som sålunda är fritt från stämpel eller skall beläggas

med stämpel på sätt i nästföregående punkt stadgas, skall

vid utfärdandet av bolaget förses med anteckning om orsaken

härtill.

opaginerad Kontrollera mot PDF

*

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44. 5

För — — — — ledamöter.

Se för övrigt 27 §.

Aktiebrev i utländskt aktiebolag skall, där icke annorledes här nedan stadgas,

förses med stämpel, innan det första gången, sedan detsamma

blivit till riket infört, härstädes belånas, försäljes eller på vad sätt

det vara må överlåtes eller, därest det ej förut vederbörligen stämpelbelagts,

innan inregistrering sker av bouppteckning efter avliden

person, till vars efterlämnade tillgångar aktiebrevet bör. Stämpeln

utgår med 10 öre för varje fulla 10 kronor av det belopp, för vilket

stämpel å brevet enligt nedan angivna grunder skall beräknas.

Lyder aktiebrev å visst belopp, beräknas stämpel å detta belopp.

Lyder aktiebrev åter å viss kvotdel av aktiebolags egendom, beräknas

stämpel å värdebelopp, vilket i samband med stämpelbeläggning

bestämmes av magistrat i stad eller domhavande på landet

med ledning av avgiven värdedeklaration.

Yad sålunda stadgats, skall dock icke äga tillämpning på

sådant aktiebrev i utländskt aktiebolag, som hit till riket införts

före den 1 oktober 1921 samt före samma dag uppvisats hos magistrat

i stad. Om dylikt uppvisande samt om dagen därför skall

magistraten kostnadsfritt verkställa påteckning å aktiebrevet.

Varda aktiebrev i utländskt aktiebolag, vilka införts till riket,

av bolaget infordrade för att utbytas mot nya aktiebrev i

samma bolag, må innehavaren av breven med företeende av dessa

hos överståthållarämbetet eller vederbörande Konungens befallningshavande

anhålla om vidtagande av åtgärd, för att de å breven

anbragta införselstämplar eller den för desamma enligt nästföregående

stycke åtnjutna stämpelfrihet måtte kunna tillgodoräknas

de nya aktiebreven. Ingives samtidigt en förteckning, upptagande

aktiebolagets namn, antal och slag av ifrågakomna aktier, samt de

belopp eller kvotdelar i bolaget, varå dessa lyda, skall myndigheten

med en för sådant ändamål inrättad tryckstämpel annullera

införselstämplarna eller, om stämpelfrihet åtnjutes i enlighet med

vad i nästföregående stycke omförmäles, förse aktiebreven med påteckning

om företeendet och ändamålet därmed. • Tillika skall myndigheten

kostnadsfritt å förteckningen teckna bevis om densammas

riktighet och ändamålet med dess ingivande. Därest sedermera

inom ett år från utfärdandet av nämnda bevis nya aktiebrev i

bolaget, vart för sig eller sammanlagda till belopp eller kvotdelar

motsvarande de i förteckningen upptagna, företes för myndigheten

och förteckningen med å densamma tecknat bevis återställes, äger

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

stämpelfrihet rum för de nya aktiebreven; och förses dessa av

myndigheten med anteckning om orsaken härtill.

Se för övrigt 16 §.

Andelsbevis i inländskt bolag-, se Lottbrev i inländskt bolag.

Andelsbevis i utländskt företag av ekonomisk art; lika med Aktiebrev i utländskt

aktiebolag.

Anvisning; lika med Växel.

Byte av fast egendom — — — — om Köp av fast egendom.

Byte av fartyg {pråm) till värde av minst 6,000 kronor eller lott i sådant

Checkräkning, — — —• — med Depositionsråkning.

Delaktighetsbevis i inländskt bolag; se Lottbrev i inländskt bolag.

Delaktighetsbevis i utländskt företag av ekonomisk art; lika med Aktiebrev

i utländskt aktiebolag.

Depositionsräkning, kapitalräkning eller annan räkning hos bank, annan

kreditinrättning eller bankir, å vilken räkning penningar mot särskilt

bevis mottagas för att först efter viss tid eller viss tid efter

uppsägning återbetalas: räntebesked — vare sig detta meddelas insättaren

genom särskild handling eller genom anteckning å bevis

eller i bok — räntekupong, kvittens å mottagen ränta eller, därest

räntebesked, räntekupong eller kvittens ej lämnas, anteckning i

räkenskaperna, varigenom insättaren tillgodoföres ränta, skall vid

handlingens lämnande eller anteckningens förande förses med stämpel

av 5 öre, om räntebeloppet överstiger 5 men ej uppgår till 10 kronor,

samt av 10 öre för varje fulla 10 kronor av räntebeloppet, om

detta uppgår till 10 kronor eller högre belopp.

Yad —--— innestå.

Sökes på grund av bevis om insättning på sådan räkning,

som här ovan avses, betalning hos offentlig myndighet, skall beviset

förses med stämpel av 25 öre för varje fulla 100 kronor av det

kapitalbelopp, för vilket betalning sökes;

dock är dylikt bevis fritt från sistnämnda stämpelavgift, då

på grund därav fordran bevakas i konkurs.

Se för övrigt 54 och 55 §§.

fartyg:

i denna § är stadgat.

anmälan

Förpantning sbrev; lika med Skuldebrev.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

7

Förskrivning; se Obligation.

Förvärv av fast egendom i enlighet---avhandling om Köp av fast

egendom.

Förvärv av fast egendom genom skifte vid upplösning av bolag eller förening:

fångeshandling därå; lika med avhandling om Byte av fast

egendom.

Förvärv av fartyg {pråm) till värde av minst 6,000 kronor eller lott i sådant

fartyg genom skifte vid upplösning av bolag eller förening; lika

med Byte av fartyg {pråm).

Förvärv av fast egendom på grund av tillskott vid bildande av bolag eller

förening eller på grund av tillskott efter bolagets eller föreningens

bildande: fångeshandling därå; lika med avhandling om Byte av

fast egendom.

Förvärv av fartyg {pråm) till värde av minst 6,000 kronor eller lott i sådant

fartyg pa grund av tillskott vid bildande av bolag eller förening

eller på grund av tillskott efter bolagets eller föreningens bildande;

lika med Byte av fartyg {pråm).

Gåva av fast egendom: — — — — — — — — _ _ _

Interimsbevis, interimskvitto å aktiebrev, lottbrev, andelsbevis eller delaktigbetsbevis

i inländskt bolag; angående stämpelplikt se 27 §.

Kapitalräkning; se Depositionsråkning.

Kvittens,-----; lika med Växel;

dock att kvittens, som avser inkassering av penningar genom

postförskott eller s. k. efterkrav, är från stämpel fri.

Köp av fast egendom: avhandling----1 krona för varje fulla

100 kronor av egendomens värde.

Köpeavhandling----2 kronor för varje fulla 100

kronor av egendomens värde.

Där köpeavhandling----sista fånget.

Fångeshandling — —--fri.

Köp av fartyg {pråm) till värde av minst 6,000 kronor eller lott i sådant

fartyg:

anmälan om köpet----överlåtelsen.

Upphör fartyg på grund av försäljning till utlandet att vara

svenskt, skall anmälan för dess avförande ur fartygsregistret eller,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

om fartyget ej är i registret infört, anmälan till den i 34 § 2 mom. omförmälda

myndighet förses med stämpel enligt vad här ovan stadgas.

Vid köp av fartyg från utländsk ägare, vid beställning, som

avser nybyggnad av fartyg, vid köp av nybyggt fartyg omedelbart

från den, som byggt detsamma, samt vid köp av fartyg, som är

avsett att användas för skeppsbrutnas räddning eller av statens

befattningshavare i och för tjänsten, äger här ovan stadgade avgiftsskyldigbet

icke rum; dock att stämpelfriheten vid beställning

avser endast det ursprungliga beställningsavtalet men icke överlåtelse

av beställningskontrakt.

Där köpeavbanäling — — — — sista fånget.

Där köpare av fartyg inom sex månader från köpeavhandlingens

upprättande utan annan ändring i köpevillkoren än som

betingas av att flera bliva lottägare i fartyget, överlåter fartyget

eller lott däri till delägare i nybildat rederi eller till nybildat bolag,

vilka bildats i ändamål att övertaga fartyget, samt anmälan

om överlåtelsen skett inom samma tid och inom tid, som för dylik

anmälan finnes föreskriven, äger, därest i sammanhang med anmälan

om förra fånget uppgivits, eller där sådan anmälan icke är

erforderlig, vid anmälan om den senare överlåtelsen styrkes, att

förvärvet skett för att överlåtas till vederbörande rederi eller bolag,

stämpelbeläggning ej rum för sista fånget.

Anmälan---— köpet.

Sökes----järnväg.

Se för övrigt 9, 10 och 13 §§ samt 34 § 2 mom.

Lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis i inländskt — hos

bolaget utbekomma.

Varda lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis utan erläggande

av betalning utfärdade såsom ersättning för förkomna

eller förstörda sådana brev eller bevis eller i utbyte mot dylika

brev eller bevis i samma bolag, och hava de äldre breven eller bevisen

varit försedda med stämpel i vederbörlig ordning eller icke

skolat med stämpel beläggas, äro de nya breven eller bevisen fria

från stämpel, såvida de icke utfärdas å högre belopp än varå de

äldre breven eller bevisen lytt. Utfärdas de nya breven eller bevisen

å högre belopp, skola de förses med stämpel, i enlighet med

vad ovan sagts, för skillnaden mellan beloppen.

Lottbrev eller bevis, som sålunda är fritt från stämpel eller

skall beläggas med stämpel på sätt i nästföregående punkt stadgas,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

9

skall vid utfärdandet av bolaget förses med anteckning om orsaken

härtill.

För den — — — — i sparbanker.

Se för övrigt 27 §.

Lottbrev i utländskt företag av ekonomisk art; lika med Aktiebrev i utländskt

aktiebolag.

Lottsedel — — — — — — — — — — — — — —

Obligation, som utfärdas här i riket,----stadshypotekskassas

obligationer.

Sökes---— i konkurs.

Varda obligationer här i riket utfärdade endast såsom ersättning

för förkomna eller förstörda sådana handlingar eller i utbyte

mot obligationer av samma utgivare och med samma räntefot, och

hava de äldre obligationerna varit försedda med stämpel i vederbörlig

ordning eller icke skolat med stämpel beläggas, äro de nya

obligationerna fria från stämpel, såvida de icke utfärdas å högre

belopp än varå de äldre obligationerna lytt. Utfärdas de nya obligationerna

å högre belopp, skola de förses med stämpel, i enlighet

med vad ovan sagts, för skillnaden mellan beloppen.

Obligation, som sålunda är fri från stämpel eller skall beläggas

med stämpel på sätt i nästföregående punkt stadgas, skall

vid utfärdandet av obligationsutgivaren förses med anteckning om

orsaken härtill.

Därest---— i denna förordning är stadgat om obli
gation,

som utfärdas här i riket.

Se för övrigt 15, 16 och 27 §§.

Obligation, som utfärdats i utlandet, skall, där icke annorledes här nedan

stadgas, förses med stämpel, innan den första gången, efter det

densamma blivit till riket införd, härstädes belånas, försäljes eller

på vad sätt det vara må överlåtes eller, därest den ej förut vederbörligen

stämpelbelagts, innan inregistrering sker av bouppteckning

efter avliden person, till vars efterlämnade tillgångar obligationen

hör. Stämpeln utgår med 60 öre för belopp ej överstigande 100

kronor och därutöver 60 öre för varje påbörjat hundratal kronor.

I utlandet utgiven, till riket införd obligation vare fri från

sådan införselstämpel, som ovan nämnts, därest genom magistrats

påteckning å'' obligationen styrkes, att den blivit för magistraten

uppvisad före den 1 januari 1895. Är dylik obligation, som inkommit

till riket efter ingången av år 1895 men före den 1 juli

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 38 käft. {Nr 44.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

1917, försedd med påteckning av magistrat, att den före sistnämnda

dag hos magistraten uppvisats, skall obligationen beläggas med

stämpel enligt de för obligation närmast före den 1 juli 1917 gällande

bestämmelser.

Varda i utlandet utgivna obligationer, som införts hit till riket,

av utgivaren infordrade för att utbytas mot nya obligationer, utfärdade

av samma utgivare och löpande med samma ränta, må

innehavaren av obligationerna med företeende av dessa bos överståthållarämbetet

eller vederbörande Konungens befallningshavande

anhålla om vidtagande av åtgärd, för att de å obligationerna anbragta

införselstämplar eller den för desamma enligt nästföregående

stycke åtnjutna stämpelfrihet måtte kunna tillgodoräknas de

nya obligationerna. Ingives samtidigt en förteckning, upptagande

utgivarens namn, obligationernas antal samt dessas belopp och

räntefot, skall myndigheten med en för sådant ändamål inrättad

tryckstämpel annullera införselstämplarna eller, om stämpelfrihet

åtnjutes i enlighet med vad i nästföregående stycke omförmäles,

förse obligationerna med påteckning om företeendet och ändamålet

därmed. Tillika skall myndigheten kostnadsfritt å förteckningen

teckna bevis om densammas riktighet och ändamålet med dess ingivande.

Därest sedermera inom ett år från utfärdandet av nämnda

bevis, nya, av samma utgivare utfärdade obligationer, till räntefot

och, var och en för sig eller sammanlagda, till belopp motsvarande

de i förteckningen upptagna, företes för myndigheten och

förteckningen med å densamma tecknat bevis återställes, äger stämpelfrihet

rum för de nya obligationerna; och förses dessa av myn,

dighéten med anteckning om orsaken härtill.

Därest hit till riket inkommit löpande förskrivningar, som i

utlandet utfärdats för särskilda delar av skuldbelopp och vilka

uppenbarligen äro avsedda att utsläppas i den allmänna rörelsen,

gälle angående dylik förskrivning, ändock att den ej betecknats som

obligation, vad i denna förordning är stadgat om obligation, som

utfärdats i utlandet.

Se för övrigt 16 §.

Postremissväxel; se Växel.

Räkning,---— järnväg.

Rätt till elektrisk kraft; se Nyttjanderätt till fast egendom.

Servitutsavtal, — — — — egendom.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande AV 44.

11

Skogsavverkning: avhandling, varigenom rätt till skogsavverkning upplåtes

eller vari vid försäljning av fastighet sådan avverkningsrätt förhehålles,

skall, då den för vinnande av inteckning företes, förses

med stämpel av 1 krona för varje fulla 100 kronor av vad för

rättigheten blivit utfäst eller, om detta icke blivit i avhandlingen

till visst belopp bestämt, av 10 öre för varje fullt antal av 10 ar

utav det upplåtna skogsskiftet.

Sökes på — — — — sökes.

Växel — — — — — — — — — — — — — —

b) Växel, som utfärdas inom riket och ställes att å utrikes

ort betalas eller som är utfärdad å utrikes ort, skall i förra fallet,

då den utställes, samt i senare fallet, innan den här i riket överlåtes

eller till godkännande eller betalning företes eller godkännes

eller betalas, beläggas med stämpel av 50 öre för belopp, ej överstigande

1,000 kronor, och därutöver 50 öre för varje påbörjat tusental

kronor, varå den lyder;

och skall handling, vilken är avsedd att såsom växel utställas

utom riket men före utställandet varder här i riket försedd

med godkännande, stämpelbeläggas såsom växel, innan den översändes

till utrikes ort.

Utom i fall--- — — bevakas i konkurs.

Se för övrigt 16 §.

9 §•

Stämpel----slutat är.

Då lagfart sökes å fång, som skett genom inrop å exekutiv auktion

eller genom skifte eller på grund av tillskott eller i enlighet med gällande

---gäldas. Vid förvärv av fartyg genom skifte eller på grund

av tillskott skall förvärvaren ensam gälda stämpeln. Likaledes skall

vid köp av fartyg genom inrop å exekutiv auktion köparen ensam betala

stämpeln.

10 §.

2. Vid----värde.

Vid byte av fartyg, vid förvärv av fartyg genom skifte eller på

grund av tillskott samt vid köp av fartyg, där köpeskillingen----

män.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Vad sålunda är stadgat i fråga om fartyg äger motsvarande tillämpning

beträffande lott i fartyg.

3. De bevis----införskaffas. Underlåter vid köp av far
tyg

eller lott i fartyg den avgiftsskyldige att lämna uppgift om köpeskillingen,

äger rätten efter framställning av vederbörande myndighet

att genom vite tillhålla honom att lämna dylik uppgift.

17 §.

Därest handling, vilken för vinnande av lagfart, inteckning, inskrivning

eller betalning varit inför offentlig myndighet företedd och därvid

blivit försedd med stämpel, ånyo i samma avseende som tillförene ingives,

äge förnyad stämpelbeläggning ej rum, dock med undantag för de i 14 §

omförmälda fall ävensom för det fall, då inteckning, som meddelats på

grund av skuldebrev eller annat fordringsbevis, till följd av uraktlåten

förnyelse förfallit eller av domstol dödats och ny inteckning därefter ej

blivit sökt, på landet sist vid det ting, som infaller näst efter ett år, och

i stad inom ett år.

Där på grund av skuldebrev eller annat fordringsbevis betalning

sökes för belopp, för vilket inteckning tillförene varit sökt, eller där inteckning

sökes för belopp, för vilket betalning tillförene varit sökt, sker

ej förnyad stämpelbeläggning.

Äskas — — — — med stämpel.

20 §.

Vill någon föra talan om återfående av stämpelavgift, som av ämbets-

eller tjänsteman debiterats eller i enlighet med dennes tillsägelse

blivit erlagd för sådan handling, vars stämpelbeläggning enligt 35 § skall

i hovrätt granskas, må dylik talan inom sex månader från det ifrågakommen

stämpelbeläggning ägt rum anhängiggöras i den hovrätt, varunder

ämbets- eller tjänstemannen lyder; dock att nämnda tid, där talan

grundar sig på förhållande, som tillkommit efter stämpelbeläggningen,

räknas från tiden för samma förhållandes tillkomst. Part, som ej nöjes

åt hovrättens beslut, —--— penningar.

21 §.

Förmår i fall, som avses i 20 §, den, vilkens rätt är av skedd stämpelbeläggning

beroende, visa, att talan om återfående av stämpelavgift

icke kunnat av honom föras i den ordning, som i samma § är föreskriven,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

13

ankomme efter därom gjord ansökning på Konungen att efter prövning av

föreliggande omständigheter förordna om restitution av vad i stämpelavgift

för mycket erlagts.

Vad — — — — erlagda.

22 §.

1. Stämplar skola vara att tillgå av följande slag, nämligen:

a) helarksstämplar,

b) enkla och dubbla beläggningsstämplar samt

c) bank- och växelstämplar.

I vilka valörer dessa stämplar skola tillhandahållas, bestämmes av

generalpoststyrelsen.

Dessutom äger stämpling av blanketter till aktiebrev, lottbrev, andelsbevis

och delaktighetsbevis i inländska bolag samt obligationer, som

utfärdas här i riket, rum i den ordning, 27 § föreskriver.

2. När----stämplar begagnas.

Där----närmast, begagnas.

26 §.

Generalpoststyrelsen — — — — tillgå.

Ett exemplar av denna förordning jämte av generalpoststyrelsen

utfärdad förteckning över de valörer, i vilka stämplar tillhandahållas,

skola för allmänheten finnas tillgängliga å varje postanstalt.

Därest å postanstalt befintligt stämpelförråd icke innehåller stämplar

av det slag eller i de valörer, som enligt författningen och generalpoststyrelsens

förteckning skola vara att tillgå samt i gjord rekvisition begäras,

åligger det postanstaltens föreståndare att så snart ske kan anskaffa

och rekvirenten tillhandahålla de rekvirerade stämplarna ävensom att underrätta

rekvirenten om dagen, då stämplarna kunna till honom utlämnas.

Huru — — — — och 33 §§.

27 §.

Då aktiebrev, lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis i inländska

bolag eller obligationer, som utfärdas här i riket, enligt 8 § skola

förses med stämpel, skall detta äga rum sålunda, att stämpling av blanketterna

till aktiebreven, lottbreven, bevisen eller obligationerna sker

genom generalpoststyrelsens försorg. Den, som vill låta stämpla dylika

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

blanketter, anmäle sig därom skriftligen hos generalpoststyrelsen med bifogande

av blanketterna samt uppgift å dessas valör och antalet av

varje valör ävensom, då fråga är om stämpling av aktiebrev, lottbrev

eller bevis, intyg om det belopp, som enligt bolagets beslut skall erläggas

i betalning för aktien, lotten eller andelen. Generalpoststyrelsen fastställer

därefter det belopp, med vilket stämpel enligt bestämmelserna i

denna förordning skall utgöras, och låter, sedan det erforderliga stämpelbeloppet

blivit inbetalt, verkställa stämplingen.

Därest någon vill låta utfärda interimsbevis eller interimskvitton a

aktiebrev, lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis, som här ovan avses,

skall därom — — — — åliggande.

Talan — — — — allmänhet.

34 §.

1. Ämbets- eller tjänsteman — — — — föreskrives.

Är anmälan om köp av fartyg eller fartygslott stats
verket.

Är annan handling — — — — icke mottagas. Ämbets- eller

tjänsteman, som* uppburit betalning för dubbel beläggningsstämpel utan

att samtidigt belägga handlingen med av honom kontant inköpta stämplar,

åligger att med användande av blanketter, som avgiftsfritt tillhandahållas

honom av generalpoststyrelsen jämlikt av Konungen utfärdade

bestämmelser, omedelbart och utan ersättning lämna kvitto å sålunda

uppburna medel.

Då--— — erfordras.

2. Senast inom en månad efter det avtal, vare sig skriftligt eller

muntligt, träffats om köp av ej registreringspliktigt och i fartygsregistret

icke infört fartyg till värde av minst 6,000 kronor eller av lott i sådant

fartyg, skola — — — — träffade avtalet. Är köparen ej bosatt här i

riket, åligger anmälningsskyldighet endast säljaren. Anmälan skall--

--tillhör.

Länsmannen----underlåtenhet.

Sedan----ägare.

3. Vad i mom. 1 och 2 är stadgat beträffande köp av fartyg äger

motsvarande tillämpning med avseende å byte av fartyg samt förvärv

av fartyg genom skifte eller på grund av tillskott.

4. Ingives för inregistrering till domstol efter avliden person upprättad

bouppteckning, däri upptagits aktiebrev ''i utländskt aktiebolag

eller lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis i utländskt företag av

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44

15

ekonomisk art eller obligation, som utfärdats i utlandet, åligger det domstolen

att före inregistreringen tillse, att den i 8 § för dylika handlingar

föreskrivna stämpelskyldighet blivit fullgjord.

39 §.

Stämpelförsäljare, som i räkning — — — — stämpelförsäljaren.

Sådana — — — — medlen.

Stämpelförsäljare, som, enligt vad i 34 § sägs, uppburit betalning

för dubbel beläggningsstämpel utan att samtidigt belägga handlingen

med av honom kontant inköpta stämplar, åligger att inom åtta dagar

efter varje månads slut till generalpoststyrelsen inleverera vad sålunda

må hava influtit under den tilländalupna månaden med bifogande därvid

av de till blanketterna höljande talonger, som motsvara de under

månaden utfärdade kvittona. Sålunda överlämnade talonger skola i generalpoststyrelsen

undergå behörig granskning.

45 §.

1. De — — — — månaden.

2. Generalpoststyrelsen har att inom den 1 april till riksräkenskapsverket

överlämna ej mindre — — — —^ inventeringar.

47 §.

1. Den, som utgiver, överlåter eller till godkännande eller betalning

företer växel eller annan handling, som enligt 8 § skall lika med

växel stämpelbeläggas, eller här i riket godkänner eller betalar växel eller

annan handling av nyssnämnd beskaffenhet, som utfärdats utom riket,

eller godkänner och till utrikes ort översänder sådan handling, som omförmäles

i 2 stycket av mom. b) under rubriken växel i 8 §, utan att,

där handlingen skolat förses med stämpel, — — — — bot fem kronor.

2. Åsidosätter någon vad i 8 § finnes föreskrivet om stämpelbeläggning

av aktiebrev, lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis i inländskt

bolag, då brevet eller beviset utfärdas, böte tio gånger den felande

stämpelns belopp; dock vare minsta bot tjugufem kronor.

Till enahanda ansvar vare den förfallen, som belånar, försäljer eller

på vad sätt det vara må överlåter aktiebrev i utländskt aktiebolag eller

lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis i utländskt företag av ekonomisk

art, utan att handlingen är försedd med i 8 § föreskriven stämpel

eller sådan påteckning av magistrat, som där omförmäles.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Utgiver någon interimsbevis eller interimskvitto, som i 27 § avses,

i annan ordning än där stadgas, böte — —--dock minst tjugufem

kronor.

3. Den obligationsutgivare----bot tjugufem kronor.

4. Den obligationsutgivare----bot tjugufem kronor.

Varder, enligt vad i 8 § stadgas, aktiebrev, lottbrev, andelsbevis

eller delaktighetsbevis i inländskt bolag eller bär i riket utfärdad obligation,

som utlämnas i ersättning — — — — etthundra kronor.

6. Om köpare av registreringspliktigt eller eljest registrerat fartyg

till värde av minst 6,000 kronor eller av lott i sådant fartyg

— — dock minst tjugufem kronor. Lag samma vare för den, som genom

byte eller skifte eller på grund av tillskott blivit ägare av fartyg, som

här sägs, eller av lott däri. ''

Om säljare och köpare av icke registreringspliktigt och i fartygsregistret

icke infört fartyg till värde av minst 6,000 kronor eller av lott

i sådant fartyg underlåta att — — — — hot tjugufem kronor. Lag

samma vare för dem, som trätfat avtal om byte av fartyg, som här sägs,

eller av lott däri, eller om förvärv av dylikt fartyg eller lott däri genom

skifte eller på grund av tillskott.

Där säljare-----tjugufem kronor; och gäller vad här är

stadgat i tillämpliga delar även med avseende å dem, vilka med varandra

träffat avtal om byte av fartyg, som här sägs, eller av lott däri, eller

om förvärv av dylikt fartyg eller lott däri genom skifte eller pa grund

av tillskott.

54 §.

Den i 8 §----utgöras.

Bank — — — — säkerhet.

Sedan —---generalpoststyrelsen. Konungens befallnings
havande

skall ock förordna ett ombud att hos banken utöva den befattning,

varom i denna förordning stadgas, och skall därvid iakttagas att,

därest så lämpligen kan ske, vid bankbolag skall till sadant ombud utses

det allmänna ombud, som av bankinspektionen jämlikt gällande lag

om bankrörelse förordnats för bolaget.

Den —---erlägga.

Verkställes — — — — rättighet.

Vad i denna § är stadgat i fråga om bank, skall äga motsvarande

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskottets betänkande Nr 44.

17

tillämplighet i fråga om annan kreditinrättning, sparbank, bankir eller

ekonomisk förening; dock skall i fråga om sparbank sådant intyg, som

omförmäles i 4 stycket av denna §, utfärdas och till generalpoststyrelsen

insändas av Konungens befallningshavande eller dess för undersökning av

sparbanks förvaltning förordnade ombud, samt utfärdandet av intyget ske

i samband med dylik undersökning, även om denna äger rum efter det

stämpel beloppet av sparbanken insänts till generalpoststyrelsen.

56 §.

f

Generalpoststyrelsen äge medgiva, att den, som erhållit tillstånd till

anordnande av lotteri — ----dragningen.

Inbetalas--— — därå.

Å lottsedel, som enligt generalpoststyrelsens medgivande må utlämnas

— — — — påtryckas.

Denna förordning träder i kraft, i vad den avser 3 § rubrikerna

Kallelsebrev, Kungörelse, Meddelande, Protokoll och Underrättelse den 1

januari 1922, samt i övriga delar den 1 augusti 1921.

Bihang till riksdagens protokoll 1021. 7 sand. 38 käft. {Nr 44.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande År 44.

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 6 november 1908

(nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.

Härigenom förordnas, att 14 § i förordningen den 6 november

1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper

skall upphöra att gälla samt att 3, 4, 5, 7, 9, 10, 11, 15 och 18 §§

i samma förordning skola i nedan angivna delar hava följande ändrade

lydelse:

3 §•

3. Stämpelplikt äger icke rum i följande fall nämligen:

a) -------------------

b) -------------------

C)------------:

d)--------------------

e) vid utlämnande av här i riket utfärdad obligation, då enligt förordningen

angående stämpelavgiften obligationen skall före utlämnandet

förses med särskild stämpel.

4. Värdet----gällande.

4 §•

2. Vid — —---köpeskillingen.

Skyldigheten----kommissionär.

Är--— — avräkningsnotan.

Där —---namn.''

Då fondhandlare avslutar köpävtal, icke för egen räkning utan såsom

kommissionär, skall han förse avräkningsnota med påskrift: i kommission

(avräkningsnota i kommission). Avslutar annan än fondhandlare köpavtal

för annans räkning, skall i avräkningsnotan utsättas för vems räkning

avslutandet skett.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

19

Avräkningsnota behöver icke vara underskriven — — — —

5 §.

Då--— — — blanketter.

Fondhandlare, som vid köp eller byte mottagit ostämplad avräkningsnota

i kommission, skall fastsätta densamma vid det hos honom

förvarade exemplaret av den utav honom själv över köpet eller bytet

utfärdade notan.

7 §.

1. För stämpelbeläggning av avräkningsnota skall användas dubbel

beläggningsstämpel (överlåtelsestämpel). Överlåtelsestämplar skola

vara att tillgå i valörer, som av generalpoststyrelsen bestämmas.

De två exemplaren — — — — — — — — — — — — — —

9 §•

Tillsyn över efterlevnaden av de i denna förordning givna föreskrifter

tillkommer bank- och fondinspektionen.

10 §.

Inom tre månader efter utgången av varje kalenderkvartal skall

fondhandlare till bank- och fondinspektionen insända de blankettböcker

med tillhörande exemplar av upprättade avräkningsnotor, vilka han använt

under det kvartal, varom fråga är.

11 §•

Underlåter fondhandlare att fullgöra vad honom enligt stadgandet i

10 § åligger, äge rätten på framställning av bank- och fondinspektionen

genom vite tillhålla den försumlige att fullgöra sitt åliggande.

15 §.

De i 12 och 13 §§ omförmälda — — — — allmän domstol.

Varder kontrahent —---- ålegat.

18 §.

Generalpoststyrelsen — — — — av de särskilda slag, som skola

vara att tillgå — —--försäljningsställe.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Denna förordning träder i kraft, i vad den avser 3, 4, 5, 7 och 18

§§ den 1 augusti 1921, samt i övriga delar den 1 januari 1922; dock att

de jämlikt nu gällande bestämmelser utsedda tillsyningsman icke äga att

granska de avräkningsnotor, som upprättas efter den 1 oktober 1921,

utan skola dessa på sätt i 10 § stadgas insändas till bank- och fondinspektionen.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 22 juni 1911 angående

rätt att hos statskontoret erhålla upplysning i fråga om skyldighet att

utgöra stämpelavgift.

Härigenom förordnas, att 1 § i förordningen den 22 juni 1911

angående rätt att bos statskontoret erhålla upplysning i fråga om skyldighet

att utgöra stämpelavgift skall erhålla följande ändrade lydelse:

1 §•

Önskar någon på förband vinna upplysning, huruvida eller med

vilket belopp i visst fall stämpelavgift skall utgå enligt gällande författningar

angående stämpelavgifter, äge han bos statskontoret erhålla dylik

upplysning, utom vad angår dels sådana enskilda handlingar, vilka vid

ingivandet till statsmyndighet skola förses med stämpel eller vilkas stämpling

skall ske genom generalpoststyrelsens försorg, dels ock statsmyndighets

expeditioner.

Av statskontoret meddelad upplysning är för statsverket bindande.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1921.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

21

I samband med behandlingen av förevarande proposition har utskottet

förehaft dels två i anledning av densamma inom första kammaren

väckta motioner, nr 205 och 206, dels ock en under motionstiden vid

riksdagens början, likaledes inom första kammaren väckt motion, nr 122,

vilken även avser viss ändring i gällande stämpelförordning. I den förstnämnda

motionen har herr Rogberg hemställt,

»l:o) att riksdagen, med godkännande i övrigt av Kungl. Maj:ts

förslag till lydelse av 34 §, måtte besluta att avslå förslaget om ändrad

lydelse av 1 mom. tredje stycket i paragrafen.

2:o) att riksdagen måtte besluta att 39 § skall erhålla följande

lydelse:

39 §.

Stämpelförsäljare, som i räkning — — — — stämpelförsäljaren.

Sådana — — — — medlen.

Stämpelförsäljare, som, enligt vad i 34 § sägs, uppburit betalningför

dubbel beläggningsstämpel, utan att handlingen samtidigt därmed

stämpelbelagts, åligger att, så snart lämpligen ske kan och minst en gång

i månaden, till generalpoststyrelsen inleverera vad sålunda må hava influtit,

med bifogande därvid av ej mindre den del av den i samma paragraf

omförmälda talong, som motsvarar de utfärdade kvittona, än även

summarisk uppgift över vad han sedan föregående månadsleverans uppburit

i betalning i fall av ovan nämnd beskaffenhet. Överlämnad del

av talong skall i generalpoststyrelsen undergå behörig granskning.

3:o) att riksdagen för sin del måtte besluta, att 49 § i förordningen

om stämpelavgiften skall erhålla följande ändrade lydelse:

49 §.

Har ämbets- eller tjänsteman tillhandahållit annan ämbets- eller

tjänsteman stämplar i syfte att på detta sätt bereda sig eller den andre

stämpelprovision till högre belopp än som skolat utgå, därest en var av

dem redovisat för de stämplar, som tillhört hans stämpeluppbörd, eller

har han begagnat borgen eller annan ställd säkerhet i syfte att fördröja

leverering av betalning för dubbel beläggningsstämpel, som han uppburit,

utan att handlingen samtidigt därmed stämpelbelagts, straffes såsom för

tjänstefel efter allmän lag.

Detsamma gäller ock — — — — sålunda försålda stämplarna».

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Utskottet.

Förslag av

särskilda

sakkunniga.

Depositions■

räkning.

I motionen nr 206 i första kammaren har friherre Fleming hemställt,

»att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts i förevarande proposition

framställda förslag, såvitt det avser införande av stämpelplikt vid förvärv

av fast egendom eller av fartyg genom skifte vid upplösning av bolag

eller förening och på grund av tillskott vid bildande av bolag eller förening

eller på grund av tillskott efter bolagets eller föreningens bildande».

Slutligen har herr Asplund i motionen nr 122 i samma kammare

hemställt,

»att riksdagen ville besluta sådana förändringar i 1 § av kungl.

förordningen den 19 nov. 1914 angående stämpelavgiften, att stämpel

för mutsedel höjes till 30 kronor och för viloståndsresolutioner för varje

gruvutmål och år, som avses under 1 avd. till 15 kronor och''under

4 avd. till 30 kronor».

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1919 tillkallades

av chefen för finansdepartementet särskilda sakkunniga att inom departementet

verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om ändringar i

förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften m. m.

Nämnda sakkunniga avgåvo den 16 februari 1920 förslag i ämnet

jämte motivering. Båda finnas fogade såsom bilaga vid propositionen.

Förslaget avser en mångfald ändringar, av vilka en del äro föranledda

av riksdagsskrivelser, en del utgöra resultatet av utredningar, som de

sakkunniga verkställt i vissa till dem överlämnade frågor, och en del

leda sitt ursprung från uppslag, som framkommit bland de sakkunniga.

T. f. chefen för finansdepartementet har vid framläggandet av propositionen

ur de sakkunnigas förslag utmönstrat en del punkter, där ändring

redan kommit till stånd. I sitt anförande till statsrådsprotokollet har t. f.

departementschefen yttrat sig endast rörande de punkter, beträffande

vilka propositionen innefattar avvikelser från vad de sakkunniga föreslagit.

Beträffande motiveringen för det föreläggande förslaget, i den mån

densamma icke här nedan återgives, får utskottet hänvisa såväl till de

sakkunnigas ovannämnda motivering som till vad t. f. departementschefen till

statsrådsprotokollet anfört. För egen del har utskottet ansett sig kunna

begränsa sitt yttrande till att avse de delar, där utskottet föreslår avvikelser

från Kungl. Maj:ts förslag, eller eljest haft någon erinran att

framställa mot detsamma.

Rörande den föreslagna ändringen i fråga om rubriken depositionsräkning

hava de sakkunniga anfört:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

23

»Rubriken depositionsräkning i § 8 stämpelförordningen har i sin De sakkunnuvarande

avfattning varit föremål för olika tolkningar. Å ena sidan har mga8*/g°r''

man menat, att densamma stadgar, att så snart insättare genom någon

handling delgives, att honom tillgodogjorts ränta, eller erkänt, att lian

mottagit sådan, skall stämpeln läggas å denna handling och endast för det

fall, att dylik handling ej växlas mellan insättaren och kreditinrättningen

eller bankiren, skall stämpeln läggas å de räkenskaper, vari räntebeloppet

gottskrivits insättaren. Enligt den andra åsikten skulle det åter stå kreditinrättningen

eller bankiren fritt att stämpelbelägga antingen den handling,

som växlats med insättaren, eller den anteckning i räkenskaperna, varigenom

räntebeloppet gottskrivits. I enlighet med denna senare tolkning förforo

också t. ex. Skandinaviska Kredit A.-B. och A.-B. Industribanken under

år 1918. För samtliga stämpelpliktiga räkningar fördes särskilda liggare,

i vilka dag för dag noterades under dagen utbetalta räntor och därå

belöpande stämpelavgifter. För slutsumman av upplupna stämpelbeloppet

anbringades sedan stämplar å respektive liggare vid kontorstidens slut varje

dag. Vid kvartals-, halvårs- och årsskiften uppfördes likaledes å liggare

samtliga räntor, som då skulle gottgöras respektive räkningar, och däremot

svarande stämpelbelopp. För slutsumman av stämpelbeloppen anbringades

därvid å liggarna motsvarande stämplar. Genom nu beskrivna förfarande

befriades ovannämnda bankinrättningar från besväret med att under

löpande expeditionstid förse de mellan banken och kunderna växlade beskeden,

respektive kvittona med stämplar utan att dock behöva tillgripa

den i 54 § anvisade utvägen. Att detta förfarande skulle överensstämma

med vad stadgandet åsyftat, torde med skäl kunna ifrågasättas, även om

det ej kan sägas vara helt oförenligt med lagens ordalydelse. De båda

nämnda bankerna hava nu visserligen övergivit anmärkta förfarandet, då

dess laglighet dragits i tvivel, men som detsamma för bankerna vore

bekvämt, har från sådant håll ifrågasatts, om det ej kunde uttryckligen

och otvetydigt lagfästas.

Enligt de sakkunnigas mening resa sig häremot emellertid starka

betänkligheter. Allmänhetens kontroll i de fall, då stämpeln skulle läggas

å° den utväxlade handlingen, faller ju vid sådant förfarande he*lt och

hållet bort, och i dess ställe sättes ingen kontroll från myndigheternas

sida, motsvarande den, vilken avses i 54 § stämpelförordningen. För att

ovan beskrivna förfarande skulle kunna tillåtas, borde det därför enligt

de sakkunnigas mening kompletteras med ett stadgande av innehåll, att

den, som ville begagna sig av detsamma, jämväl måste underkasta sig

kontroll av sådant allmänt ombud, som omförmäles i 54 §. Måste ändå

kontrollvägen med allmänt ombud anlitas, torde det emellertid för en

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

bankinrättning ställa sig ungefär lika bekvämt att föra ett särskilt stämpelkonto

och inbetala stämpelavgiften direkt, d. v. s. använda sig av det i

54 § anvisade sättet, som att på ovan beskrivet vis förse de förut omnämnda

liggarna med stämplar. Vid sådant förhållande finna därför de

sakkunniga intet skäl föreligga att tillstyrka, att ovan ifrågasatta sätt för

stämpelbeläggning av här behandlade räkningar under någon form lagfästes;

och hava de i enlighet härmed nöjt sig med att omredigera gällande

stadganden på sådant sätt, att tvekan ej längre bör kunna råda

angående dess tolkning.»

Pr°nen.tl<>'' Kungl. Maj:t har i propositionen upptagit de sakkunnigas förslag

oförändrat i denna del.

Utskottets

yttrande.

Enligt utskottets mening är det ur kontrollens synpunkt lämpligast,

om ifrågavarande skatteplikt fullgöres genom sådan kontant inbetalning till

generalpoststyrelsen, varom stadgas i 54 § stämpelförordningen. Skola

däremot stämplar komma till användning, vore det otvivelaktigt att föredraga,

om icke mer än ett sätt för stämpelbeläggning vore medgivet.

Och då något större .värde icke torde kunna tillmätas den kontroll från

allmänhetens sida, som skulle möjliggöras genom obligatorisk stämpelbeläggning

av utfärdat räntebesked eller annan dylik handling, vill det

synas utskottet, som om den lämpligaste utvägen vore att föreskriva

stämpelbeläggning i bankens böcker. Härmed borde förenas bestämmelser

om kontroll genom allmänt ombud, i likhet med vad som stadgas i 54 § för

där berörda fall. Denna fråga tarvar emellertid en vidlyftigare utredning

än utskottets begränsade tid medgivit, varför utskottet icke är berett att

framlägga något eget förslag vid denna punkt. Utskottet vill emellertid

uttala sin förhoppning, att Kungl. Maj:t måtte upptaga denna fråga till

förnyat övervägande och för en kommande riksdag framlägga det förslag

till ändring, vartill Kungl. Maj:t må finna fog. Då nu Kungl. Maj:ts

förslag i förevarande del icke avser annat än att förtydliga gällande

bestämmelser, har utskottet ansett sig böra tillstyrka detsamma.

•

fast^egendom I fråga om stämpelskatteplikt vid förvärv av fast egendom eller far
eiier

fartyg tyg genom skifte vid upplösning av bolag eller förening hava de sakvMuppiösnfng^-unQiga

till en början erinrat om en av advokatfiskalen i Svea hovrätt

av bolag e//ertill expeditionschefen i finansdepartementet den 3 maj 1917 avlåten

igenom till^ skrivelse, däri den förre fäst uppmärksamheten på två särskilda rättsfall

skott. rörande återbekommande av stämpelavgift.

1)6niga''111'' I båda fallen hade vederbörande underrätter belagt vid rätten för

lagfart företedd handling om skifte av bolags fasta egendom med stämpel

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

25

efter enahanda grund, som iir stadgad beträffande lagfart å köp av fast

egendom, men i bägge fallen hade efter ansökningar om återfående av

stämpelavgiften sökandena härtill berättigats, enär de till grund för lagfartsansökningarna

åberopade handlingarna icke innefattade fång, därför

stämpelskyldighet funnes föreskriven. I det ena fallet hade avsetts

skifte av ett aktiebolags i likvidation behållna tillgångar, som tilldelats

annat aktiebolag såsom ägare av samtliga aktierna, och i det andra

hade det rört sig om skifte av ett upplöst handelsbolags tillgångar mellan

dess delägare.

Därefter hava de sakkunniga redogjort för ett av statskontoret i

anledning av sistnämnda skrivelse avgivet utlåtande, däri statskontoret

uttryckt den uppfattningen, att friheten från lagfartsstämpel vid skifte

stode i full överensstämmelse med grunderna för vält stämpelbeskattningsväsen,

och därför hemställt, att den ifrågavarande skrivelsen icke

måtte föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Vidare hava de sakkunniga

anfört följande:

»Från ett senare eller den 28 januari 1919 meddelat Svea hovrätts

utslag rörande återbekommande av stämpelavgift, mot vilket utslag talan

icke fått fullföljas, hava de sakkunniga inhämtat, att ett handelsbolags

tillgångar och skulder, i vilka förstnämnda ingått fast egendom, övertagits

av ett under bildning varande aktiebolag, mot det att handelsbolaget

i enlighet med vad i aktiebolagets stiftelseurkund angivits, skulle

äga teckna visst antal aktier i aktiebolaget, att då aktiebolaget vid vederbörande

underrätt sökte lagfart a den fasta egendomen på grund av

vid rätten företedd handling rörande övertagande av handelsbolagets tillgangar

och skulder, rätten belagt handlingen med stämpel efter reglerna

för köp av fast egendom, och att efter det aktiebolaget till hovrätten

ingivit ansökan om återbekommande av det erlagda stämpelbeloppet,

hovrätten bifallit denna ansökan, enär aktiebolaget blivit ägare av den

fasta egendomen, därigenom att i sammanhang med bolagets bildande en

av stiftarna jämlikt därom i stiftelseurkunden intaget förbehåll tillskjutit

fastigheten för av honom tecknade aktier samt stämpelskyldighet icke

funnes föreskriven i fråga om dylikt fång.»

För egen del hava de sakkunniga vid denna punkt uttalat till en

början följande:

»I enlighet med överrätternas ovan anmärkta beslut anse de sakkunniga

tämligen otvivelaktigt, att fastighets- och fartygsfång genom

skifte vid upplösning av handels- eller aktiebolag enligt gällande lag

icke äro underkastade stämpelavgift. De fall, som äro angivna i de tre

prejudikaten äro ganska typiska. I dem givas exempel på fall, då ett

Bihang, till riksdagens protokoll 1921. 7 sand. 38 höft. (Nr 44.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

aktiebolags egendom övertagits av ett annat aktiebolag, da ett handels

bolags egendom uppdelats mellan delägarna, och då ett handelsbolags

egendom övergått till aktiebolag genom handelsbolagets ombildning till

aktiebolag.» Vidare hava de sakkunniga anfört följande exempel på

fastighetsfång, där stämpelkostnad genom särskilt förfarande syntes kunna

på olämpligt sätt minskas. »Några personer besluta bilda aktiebolag för

inköp och förvaltning av en fastighet. För att undgå den för aktiebolag

vid lagfart å fastighetsfång stadgade högre (dubbla) stämpelavgiften,

bilda de först ett handelsbolag, som inköper och mot erläggande av enkel

stämpelavgift lagfar fastigheten, samt låta därefter det sedan bildade

aktiebolaget övertaga handelsbolagets tillgångar och skulder, varpå handelsbolaget

upplöses och fastigheten jämte övriga tillgångar tilldelas

aktiebolaget, som vid lagfart å detta fastighetsfång icke är skyldigt betala

stämpel.»

Av ovan åberopade förekomna fall och angivna exempel syntes

enligt de sakkunnigas mening framgå önskvärdheten av en ändring i

gällande bestämmelser. De sakkunniga hade med anledning härav funnit

skäl föreslå bland annat, att fastighetsförvärv, som skett genom skifte

vid upplösning av handels- eller aktiebolag, matte medföra stämpelskyl

dighet, liksom fallet vore vid förvärv genom köp och byte samt i^ fråga

om fast egendom jämväl vid gåva och testamente. Då vad sålunda

föresloges syntes böra gälla även fastighetsfång genom upplösning av

förening, som lagligen kunde förvärva rättigheter och ikläda sig förbindelser,

hemställde de sakkunniga, att den ifrågasatta förändringen måtte

gälla jämväl dessa sistnämnda fång. Ytterligare hava de sakkunniga

anfört följande:

»I det ovan anmärkta, av Svea hovrätt den 28 januari 1919 avgjorda

rättsfall har vid upplösning av handelsbolag detta tillhörig fast

egendom tillskjutits för tecknade aktier i under bildning varande aktiebolag.

Sådant tillskjutande av fast egendom mot tecknade aktier vid

aktiebolags bildning kan emellertid förekomma även vid andra tillfällen,

än då bolag eller förening upplöses. Som dylikt fång synes de sakkunniga

falla under befintliga bestämmelser om byte av fast egendom, har

ej ansetts erforderligt upptaga detsamma såsom stämpelpliktigt under

särskild rubrik.»

T.f. departe- j §jtt anförande till ovannämnda statsrådsprotokoll har t. f. departe
Zfen.

mentschefen, efter erinran om de sakkunnigas senast återgivna uttalande,

meddelat, att en motsatt uppfattning kommit till synes i ett Kungl. Mapts

utslag den 4 februari 1921. Det hade därför ansetts nödigt att upptaga

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

27

två rubriker, varigenom gjorts tydligt, att stämpel skulle utgå, då vid

bildande av bolag eller förening bolagsman eller föreningsmedlem såsom

sin insats tillsköte fast egendom eller fartyg. Detsamma skulle gälla, då

efter bolagets eller föreningens bildande på enahanda sätt tillskott av

fast egendom eller fartyg gjordes.

Till stöd för sitt i ovannämnda motion nr 206 i första kammaren

framställda yrkande om avslag å Kungl. Maj:ts i förevarande proposition

framställda förslag, såvitt det avsåge införande av stämpelplikt vid förvärv

av fast egendom eller av fartyg genom skifte vid upplösning av

bolag eller förening samt på grund av tillskott vid bildande av bolag

eller förening eller på grund av tillskott efter bolagets eller föreningens

bildande, har friherre Fleming, bland annat, fäst uppmärksamheten på

den under nuvarande förhållanden synnerligen menliga inverkan, som ett

bifall till förslaget i dessa delar skulle hava på möjligheterna att utan

allt för betungande kostnader genomföra av den rådande depressionen

nödvändiggjorda rekonstruktioner av företag i aktiebolagsform. Den vanligaste

formen för en sådan rekonstruktion vore, att ett nytt bolag bildades,

som övertoge det gamla bolagets fordringar och skulder. Att i

ett sådant fall utkräva lagfartsstämpel vid fastigheternas övergång från

det ena bolaget till det andra förefölle motionären nära nog obilligt.

Vid bedömande av friherre Flemings förslag, i vad det avser att

stämpelfrihet fortfarande skall äga rum vid förvärv genom skifte vid

upplösning av bolag eller förening, har utskottet funnit, att den nuvarande

stämpelfriheten visat sig bereda möjlighet att undgå utgörande av

lagfartsstämpel, även då sådan ostridigt bort utgå. Under hänvisning

till de sakkunnigas ovan återgivna uttalanden vid denna punkt, har utskottet

velat särskilt framhålla följande. Det har i åtskilliga fall förekommit,

att bolag bildats i syfte att genom inköp av aktierna i ett annat

bolag, som varit i besittning av fast egendom, förvärva nämnda

egendom sgmt att, sedan aktieköpet kommit till stånd, bolaget upplösts

och dess egendom skiftats. För det förvärv av fast egendom,

som sålunda kommit till stånd, har enligt gällande tolkning av nuvarande

bestämmelser lagfartsstämpel icke behövt erläggas. Det har synts

utskottet vara av så stor vikt att rätta den sålunda förefintliga ojämnheten

i lagstiftningen, att utskottet icke kunnat biträda motionärens hemställan

i denna del; här ansluter sig utskottet följaktligen till vad Kungl.

Maj:t föreslagit.

Annat är förhållandet, då fråga är om förvärv av fastighet genom

Motion

I: 306.

Utskottets

yttrande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

tillskott vare sig vid eller efter bolags eller förenings bildande. Det förekommer

nämligen icke sällan, att, då bolag eller förening önskar förvärva

fastighet, en eller flera av de intresserade inköpa fastigheten, vilken sedermera

mot aktier eller andelar överlåtes å bolaget eller föreningen. Ett

sådant tillvägagångssätt, som avser att undgå den uppskruvning av priset

för fastigheten, som visat sig ofta förekomma då ett bolag eller en förening

uppträder såsom hågad köpare, måste anses vara fullt lojalt. Vid bifall

till vad Kungl. Maj:t i denna del föreslagit skulle, då det gäller bolag,

tredubbel och, då fråga är om förening, dubbel stämpelavgift komma att

utkrävas, vilket icke har synts utskottet vara motiverat. Utskottet har

därför ansett sig böra förorda, att riksdagen såtillvida tillmötesgår friherre

Flemings yrkande i denna del, att såsom regel uppställes, att vid

bolags förvärv av ifrågavarande art endast enkel stämpel uttages samt

vid förenings enahanda förvärv ingen stämpelplikt stadgas. Därigenom

upprätthållas i realiteten de allmänna reglerna om stämpelns storlek. I

syfte att förebygga missbruk har utskottet dock ansett undantag böra

stadgas för sådana fall, då egendomen vid dess överlåtande på bolaget eller

föreningen åsatts högre värde än det, för vilket den som tillskjuter egendomen

förvärvat densamma, varjämte för de tillfällen, då detta värde

tilläventyrs icke kan utrönas, vissa kompletterande bestämmelser ansetts

erforderliga.

34 § 1 mom.

och 39 §.

Proposi
tionen.

Yrkandet i

motionen

1:205.

Nu gällande

bestämmelser.

I 34 § 1 mom. 3 stycket samt i 39 § hava ändringar föreslagits i

syfte att medel, influtna vid försäljning av s. k. dubbla beläggningsstämplar,

måtte snarast möjligt inbetalas till statsverket. Förslaget är föranlett

av en av riksdagens justitieombudsman i skrivelse den 11 november

1920 hos Kungl. Maj:t gjord framställning.

Det i herr Rogbergs motion, nr 205 i första kammaren, framställda,

ovan intagna yrkandet avser ändring av vad Kungl. Maj:t i förevarande

hänseende föreslagit. I motiveringen till sin hemställan har herr Högberg

lämnat en kort redogörelse för nu gällande bestämmelser på området

ävensom för innehållet i justitieombudsmannens framställning, en

redogörelse som utskottet tillåter sig att här återgiva:

»Som bekant skola vissa handlingar, som till underdomstolarna ingivas,

stämpelbeläggas. Ansvarigheten därför att handling i vederbörlig

ordning stämpelbelägges åvilar på landet domhavanden och i stad viss

medlem av rådstuvurätten, vilka äga att mot kontant likvid eller, om de

ställa säkerhet, i räkning mot redovisningsskyldighet av statsverket genom

generalpoststyrelsen utfå behövliga stämplar. Skall handling stämpelbeläggas,

bör det ske vid ingivandet. Till vissa handlingar skola så kallade

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

29

dubbla beläggningsstäinplar brukas. I avseende å dessa stämplar har av

praktiska skäl stadgats, att ämbets- eller tjänsteman må vid handlingens

inlämning uppbära betalning för dylik stämpel men dröja med stämpelns

påsättning till den i regel kort efter ingivandet infallande dag, då handlingen

skall återställas. Anlitas detta förfaringssätt, är det föreskrivet, dels

att mottagaren — stämpelförsäljaren skall med användande av i löpande

följd numrerade blanketter omedelbart och utan ersättning lämna kvitto

å uppburna medel samt därvid anteckna kvittots huvudsakliga innehåll å

eu till blanketterna hörande talong, och dels till främjande av en rask

leverans av stämpelpengarna, att stämpelförsäljaren, vilken eljest skall

kvartalsvis leverera i räkning mottagna stämplar, skall minst en gång i

månaden till generalpoststyrelsen inleverera vad sålunda må hava influtit

med bifogande av den talong, som motsvarar de utfärdade kvittona. På

det att stämpelförsäljarens många övriga krävande göromål ej må av stämpelleveranserna

allt för mycket förryckas, har författningen givit honom

rättighet att själv bestämma dag för den månatliga leveransen, dock

med maning till honom att fullgöra densamma så snart lämpligen

ske kan.

Emellertid har justitieombudsmannen i skrivelse till Konungen uppgivit

sig hava erfarit, att blanketterna ej alltid kommit till användning,

att följaktligen ej alltid, såsom vederbort, talongerna blivit till generalpoststyrelsen

insända, samt att — och det torde vara huvudsaken — icke

heller bestämmelserna om den månatliga inlevereringen av stämpelförskottsmedel

kommit att följdriktigt tillämpas. Inlevereringen av stämpelmedel

hade blivit beroende av den borgen eller annan säkerhet, som

stämpelförsäljaren ställt för rättighet att bekomma stämplar på kredit.

Väl hade i fall då behovet av stämplar överstigit säkerhetens storlek

en tidigare insättning av stämpelmedel blivit nödvändig, men eljest hade

inleverering av medlen till statskassan icke ägt rum mer än kvartalsvis.

Då det icke överensstämde med vare sig den skattskyldiges eller statens

berättigade intresse, att stämpelmedel först efter tidsutdräkt inflöte i statskassan,

men sådant kunde äga rum utan att stämpelförordningens bestämmelser

åsidosattes, syntes en ändring av dessa vara av behovet påkallad.

»

Kungl. Maj:ts förslag i denna del avser att för ifrågavarande stämpelförsäljare

genom tillhandahållande avgiftsfritt av lämpligt anordnade

blanketter underlätta fullgörandet av försäljarna åliggande skyldighet att

omedelbart lämna kvitto å uppburen betalning för dubbel beläggningsstämpel,

där handlingen icke samtidigt belagts med av försäljaren kon
-

Justitie
ombuds
mannen.

Proposi
tionen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande År 44.

tant inköpta stämplar. Förslaget innebär vidare, att sålunda uppburen

betalning skall till generalpoststyrelsen inlevereras inom åtta dagar efter

varje månads slut.

motion Efter att hava angivit innebörden av Kungl. Maj:ts förslag har

gei; *205 °n herr Rogberg anfört:

»Kungl. Maj:t har dock vid detta förslag, som nog är verksamt,

icke tagit hänsyn till förslagets påföljder för den rättssökande allmänheten.

Därutinnan får jag, med upplysning att om blanketterna i enskilda

fall ej kommit till användning detta berott därpå att vederbörande inlämnare

för tidsbesparing vid rättegångsförhandlingarna undanbett sig kvitto

å de ofta kanske till 50 öre eller ett par kronor uppgående stämpelavgifterna,

framhålla, att den eftertraktade förmånen av press till snabb leverans

från en tilläventyrs dröjande stämpelförsäljare enligt förslaget måste

köpas mot eftersättande av allmänhetens berättigade anspråk på rask expedition

i övrigt från stämpelförsäljarens sida. Tvånget att fullgöra

leveransen, vilken ju måste till siffran uträknas, just under den för

stämpelförsäljarna i förhållande till allmänheten ofta särskilt besvärliga

första veckan i månaden lärer medföra, att allmänheten får vänta på

papper, vilkas snabba utfående kan vara av stor vikt. Detta kan ej vara

önskligt».

Utskottets De av ifrågavarande motionär föreslagna författningsändringarna

yttrande. innefatta i huvudsak, att ett användande av borgen eller annan säkerhet

för inköp av stämplar skulle, då syftet vore att åstadkomma uppskov

med månadsleveranserna, straffas såsom tjänstefel samt att leveransernas

fullständiga verkställande skulle på visst sätt kontrolleras.

I likhet med Kungl. Maj:t anser bevillningsutskottet, att någon

åtgärd erfordras för att förebygga onödig tidsutdräkt med inbetalning av

stämpelmedel. Att, på sätt Kungl. Maj:ts förslag (39 §) avser, inleverera

influtna stämpelmedel inom åtta dagar efter varje månads Slut, torde

dock för många domare bliva allt för betungande. Utskottets väsentligaste

betänklighet mot Kungl. Maj:ts förslag i förevarande delar gäller

emellertid de i samband med nyssberörda ändringsförslag beträffande 39 §

föreslagna ändringarna i 34 § 1 mom. 3 stycket. De senare avse visserligen,

på sätt ovan är antytt, att för vederbörande domare underlätta

uppfyllandet av en redan nu stadgad plikt, nämligen att lämna

kvitto å stämpelmedel, uppburna utan att stämpelbeläggning samtidigt

kommit till stånd. Men särskilt i större domsagor skulle det, även med

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillning»utekottets betänkande Nr 44.

31

de lättnader som ett bifall till Kungl. Maj:ts ändringsförslag i ifrågavarande

del må kunna medföra, säkerligen föranleda en för allmänheten, högst

besvärande tidsutdräkt, om kvitto komme att utfärdas å alla, även de

minsta stämpelbelopp.

Om utskottet på sålunda anförda skäl funnit sig icke kunna tillstyrka

bifall till vad Kungl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit, så

har utskottet å andra sidan ansett de av justitieombudsmannen påvisade

förhållandena vara av den art, att det vore synnerligen önskvärt att få

erforderliga ändringar införda i författningen. Utskottet har därför varit

betänkt på att söka åstadkomma ytterligare utredning i ärendet och därvid

närmast tänkt sig att bereda de förefintliga sammanslutningarna

mellan dels lantdomare och dels stadsdomare tillfälle att yttra sig. Med

hänsyn till nödvändigheten att så vitt möjligt påskynda arbetet har utskottet

emellertid nödgats avstå från att fullfölja berörda tanke och

stannat vid att avstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag, i vad det rör

34 § 1 mom. 3 stycket samt 39 §. Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl.

Maj:t kommer att ägna frågan fortsatt uppmärksamhet och därvid undersöka

de olika utvägar, vilka må kunna erbjuda sig för att avhjälpa här

ifrågavarande missförhållanden, samt därefter för riksdagen framlägga

förslag i ämnet.

Vad den föreliggande propositionen i övrigt innehåller har icke

från utskottets sida föranlett någon erinran.

Utskottet har slutligen att yttra sig i anledning av herr Asplunds

ovan omnämnda motion, nr 122 i första kammaren. För den däri föreslagna

höjningen av stämpelavgifterna för mutsedel och viloståndsresolution

har motionären anfört följande motivering:

»Stämpel- och lösenavgiften för mutsedlar och viloståndsresolutioner hava

ända sedan år 1883 utgått med följande oförändrade belopp:

Stämpel Lösen

för mutsedel.....................kr. 10: — kr. 1: 50

» viloståndsresolution för varje utmål och år, som avses

i densamma: då den beviljas av bergmästare . » 5: — »2: —

då den beviljas av kommerskollegium.........» 10: —

Antalet beviljade mutsedlar och vilostånd har varit

Åren Mutsedlar

1911 ......... 865

1912 .........1,584

Vilostånd, i regel å 4 år, beviljade

av bergmästare: av kommerskollegium:

205 65

228 120

Motion

I: 122.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Åren Mutsedlar

1913 .........2,023

1914 .........1,692

1915 .........2,204

1916 ........2,605

1917 .........3,161

1918 .........3,515

1919 .........2,149

1912—1919......19,798

Medeltal per år 2,200

Vilostånd, i regel ä 4 år, beviljade

av bergmästare: av kommerskollegium:

204

272

221

81

232

50

428

40

285

96

302

44

479

51

,584

819

287

91

Bortser man därifrån att en del av dessa matsedlar och resolutioner, såsom

beviljade åt kronan som inmutare, varit befriade från avgifter, har således i

medeltal årligen erlagts för dessa handlingar:

För av bergmästare utfärdade Stämpel tillkommande Lösen tillkommande

° kronan bergmastarne

mutsedlar 2,200 st.........kr. 22,000 kr. 3,300

viloståndsresolutioner 287 st. . . . » 5,740 » 574

Summa kronor 27,740 3,874

för av kommerskollegium utfärdade viloståndsresolutioner 3,640 kr.

Övriga av bergsstatens befattningshavare utfärdade stämpel- och lösenbelagda

expeditioner inbringa ej så stora belopp, att det här ansetts nödigt medräkna

desamma.

Till bergsstatstjänstemännens avlöning åtgick oberäknat de sista årens

dyrtidstillägg årligen under tiden före 1912 33,000 kronor och under åren 1912—

1919 44,250 kronor. Efter bergsstatens från början av 1920 genomförda omorganisation,

därvid de förut endast med expektansarvoden avlönade gruvingenjörerna

erhållit full avlöning med åtföljande tjänstgöringsskyldighet och ordinarie skrivbiträden

blivit anställda, äro statens årliga utgifter för bergsstaten, oberäknat

utgående dyrtidstillägg, 95,200 kronor.

Medan sålunda under tiden före 1912 statens ovannämnda stämpelinkomster

täckte en väsentlig del av omkostnaderna för bergsstaten, i medeltal 84 % och

under åren 1912—1919 dessa inkomster ännu utgjorde över 62 % av utgifterna,

så utgöra de efter 1920 års ingång, under antagande av samma antal mutsedlar

och resolutioner per år som förut, endast 29 % av utgifterna, oberäknat dyrtidstillägg.

Då beträffande andra ämbetsverk, vilkas arbete till väsentlig del består i

meddelande åt enskilda av vissa förmåner och rättigheter, exempelvis patent- och

registreringsverket, omkostnaderna helt eller till väsentlig del täckas av stämpeleller

andra avgifter, så bör här ovan påpekade missförhållande beträffande bergsstaten

och dess verksamhet snarast undanröjas. Det kan icke vara rimligt, att

staten fortfarande underlåter att genom tillräckligt höga avgifter direkt å upplåtelsehandlingar,

som till äventyrs åt upptäckarne eller sökandena upplåta mycket

stora värden, göra sig så långt möjligt är betald för sina utgifter för under
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

33

hållet av det ämbetsverk, vars huvudsakliga uppgift det är att öva tillsyn över

den sålunda gynnade näringen.

Även rent praktiska motiv tala för en höjning av ifrågavarande stämpeloch

lösenavgifter. Medan det lagstadgade försvarsarbetet å en inmutning förr i

tiden i allmänhet kunde utföras för en kostnad av femtio kronor per år, måste

man numera beräkna en kostnad av ungefär 150 kronor för samma arbete. Detta

utgör en stark lockelse för alla dem, som göra inmutningar mera för att förtjäna

på försäljning av desamma än av intresse av att undersöka fyndigheterna

och få en brytning till stånd, att i stället ideligen ånyo inmuta fyndigheterna,

då man undslipper med en utgift av kronor 11:50 per mutsed.el och år. Beträffande

avgiften för vilostånd är ju också missförhållandet till nuvarande arbetskostnader

alltför stort.

Jag anser därför, att såväl för täckande i mesta möjliga mån av statens

ökade utgifter för bergsstaten, som för motverkande av mutsedelsjobberi, starka

skäl förefinnas för en ökning i arbetskostnad motsvarande tredubbling av förut

omförmälda stämpel- och lösenavgifter för mutsedlar och viloståndsresolutioner.

Efter en sådan tredubbling skulle, under antagande av förut angivna medelantal

för mutsedlar och viloståndsresolutioner per år, statens inkomster av desamma

bliva:

• Stämpel Lösen

Mutsedlar, 2,200 st.................kr. 66,000 kr. 9,900

Vilostånd, beviljade av bergmästarne, 287 utmål å

4 år .... ''..................» 17,220_» 1,722

Summa kronor 83,220 11,622

Av lösen få bergmästarne behålla högst 1,000 kr. var kr. 6,000

medan staten erhåller återstoden..........kr. 5,622

Summa inkomster för staten av bergsstatens verksamhet

.....................kr. 88,842 motsvarande 93 %

av statens utgifter för bergsstaten, oberäknat utgående dyrtidstillägg.

För viloståndsresolutioner, beviljade av kommerskollegium, skulle erhållas

årligen i stämpelavgifter 10,920 kronor.»

Vad motionären sålunda anfört har synts utskottet innefatta skäl

att taga under övervägande, huruvida icke eu höjning av stämpelavgifterna

. för mutsedel och viloståndsresolution kunde böra vidtagas. Med

hänsyn till den inbördes avvägning, som givetvis iakttagits vid fastställandet

av olika stämpelavgifters belopp, och då enahanda skäl, som må

kunna åberopas för eu höjning av nu ifrågavarande stämpelavgifter, tilläventyrs

borde föranleda höjning även av andra, har bevillningsutskottet

emellertid icke ansett sig böra förorda bifall till motionen eller i anledning

av densamma överhuvud föreslå någon höjning. Däremot har utskottet

funnit lämpligt, att Kungl. Maj:ts uppmärksamhet fästes vid det i

motionen framförda önskemålet; och uttalar utskottet sin förväntan,

att Kungl. Maj:t låter verkställa den undersökning, till vilken motionen

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 7 sand. 38 käft. (Nr 44.) 5

Utskottets

yttrande.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

må anses kunna giva anledning, samt för riksdagen framlägger det förslag,

som må av undersökningen framgå.

I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte,

A) med förklarande att det med förevarande proposition,

nr 232, framlagda förslaget till förordning om

ändring i vissa delar av förordningen den 19 november

1914 (nr 383) angående stämpelavgiften icke kunnat

av riksdagen i oförändrat skick godkännas, samt

med anledning av friherre Flemings motion I: 206, i

vad densamma avser stämpelfrihet vid bolags eller förenings

förvärv av fast egendom på grund av tillskott,

och med avslag å sistnämnda motion i övrigt ävensom

i anledning av'' herr Rogbergs motion I: 205, antaga

Kungl. Maj:ts omförmälda förslag med följande ändringar,

nämligen att

1) i stället för den i 8 § av Kungl. Maj:ts förslag

intagna bestämmelsen om Förvärv av fast egendom

på grund av tillskott införas följande bestämmelser:

Förvärv av fast egendom på grund av tillskott vid

bildande av bolag eller på grund av tillskott efter bolagets

bildande: avhandling därom skall, då den för

lagfart företes, förses med stämpel, som, utom i de

fall, varom nedan stadgas, skall utgöra 1 krona för

varje fulla 100 kronor av egendomens värde.

Har den tillskjutna fasta egendomen i avhandlingen

åsatts högre värde än det, som svarar mot det

belopp, för vilket den, som tillskjuter egendomen, själv

förvärvat densamma, eller, därest detta belopp icke

kan utrönas, än egendomens taxeringsvärde eller,''därest

sådant icke finns, än det värde, vartill egendomen

skattas enligt intyg av trovärdiga män eller efter domarens

prövning, skall avhandlingen beläggas med

stämpel av 2 kronor för varje fulla 100 kronor av

egendomens värde.

Avhandling, på grund varav lagfart sökes å järnväg,

är fri från stämpel.

Förvärv av fast egendom på grund av tillskott vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

BemllningmtskottetH betänkande Nr 44.

3ft

bildande av förening eller på grund av tillskott efter

föreningens bildande: då avhandling därom för lagfart

företes, skall i det fall, att den tillskjutna fasta egendomen

i avhandlingen åsatts högre värde än det, som

svarar mot det belopp, för vilket den, som tillskjuter

egendomen, själv förvärvat densamma, eller därest

detta belopp icke kan utrönas, än egendomens taxeringsvärde

eller, därest sådant icke finns, än det värde,

vartill egendomen skattas enligt intyg av trovärdiga

män eller efter domarens prövning, avhandlingen beläggas

med stämpel av 1 krona för varje fulla 100

kronor av egendomens värde;

2) de i 34 § 1 mom. 3 stycket och 39 § av

Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna icke av riksdagen

godkännas;

B) antaga Kungl. Maj:ts med propositionen nr

232 framlagda, ovan införda förslag till förordning om

ändring i vissa delar av förordningen den 6 november

1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid

köp och byte av fondpapper;

C) antaga Kungl. Maj:ts likaledes med förevarande

proposition framlagda och ovan införda förslag

till förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen

den 22 juni 1911 angående rätt att hos statskontoret

erhålla upplysning i fråga om skyldighet att utgöra

stämpelavgift; samt

D) besluta, att herr Asplunds motion, I: 122, om

höjning av stämpelavgiften för mutsedlar och viloståndsresolutioner,

icke skall föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 31 maj 1921.

Pa bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Reservation

av herrar friherre Fleming och Antonsson, vilka yrkat bifall till frihene

Flemings motion I: 206.

Stockholm 1921. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.

211616

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:398 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående vissa ändringar i förordningen den 19 november 1914 angåe s. 3 i texten