Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillläggspension åt läroverksadjunkten A. Hesslén.

1921-04-28 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1921:37, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillläggspension åt läroverksadjunkten A. Hesslén.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

1

Nr 37.

Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1921 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillläggspension

åt läroverksadjunkten A. Hesslén.

I en till riksdagen den 18 mars 1921 avlåten, till bankoutskottet hänvisad

proposition nr 291 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att adjunkten vid högre allmänna

läroverket i Uppsala August Hesslén må, efter erhållet avsked från

adjunktsbefattningen, under sin återstående livstid uppbära utöver den

pension, vartill han enligt gällande bestämmelser är berättigad, en tilläggspension

från allmänna indragningsstaten till sådant belopp, att sammanlagda

pensionsbeloppet uppgår till 2,500 kronor för år.

Av utredningen i ärendet framgår bland annat, att Hesslén, som är

född den 20 september 1854 och genom Kungl. Maj:ts resolution den 6

oktober 1899 förklarats behörig att söka och innehava vissa adjunkts- och

kollegabefattningar vid allmänna läroverk och folkskoleseminarier, under

omkring 17 y2 år varit anställd såsom lärare med full tjänstgöring vid Fjellstedtska

skolan i Uppsala och från och med ingången av läsåret 1906—1907

tjänstgjort vid statens läroanstalter i egenskap av ordinarie adjunkt samt

att han, som den 20 september 1919 uppnått föreskriven pensionsålder,

erhållit tillstånd att kvarstå i tjänst intill utgången av juni månad 1921.

Genom 1911 års riksdags beslut erhöll Hesslén rätt att från och med 1912

års ingång åtnjuta avlöning i tredje lönegraden och uppbär numera avlöning

i högsta lönegraden såsom adjunkt.

Hos Kungl. Maj:t har nu Hesslén anhållit att få såsom tjänstår för

pension tillgodoräkna sig den tid, han vid Fjellstedtska skolan i Uppsala

bestritt full adjunktstjänstgöring eller, om detta icke kunde beviljas, minst

5 år av sagda tid.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 saml. 30 käft. (Nr 87.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

BankoutsJcotlets utlåtande Nr 37.

Denna ansökan synes hava ställts i samband med en bland de enskilda

läroanstalternas lärare allmänt utbredd föreställning, att den genom kungörelse

den 29 maj 1874 medgivna rätten för lärare vid vissa enskilda läroverk

att under vissa förutsättningar efter vunnen befordran till ordinarie

tjänst vid de allmänna läroverken för lönetursberäkning räkna sig till godo

viss tid av sin tjänstgöring vid enskilt läroverk jämväl medfört rätt att

betrakta lönetursåren såsom tjänstår för erhållande av pension vid avgång

från lärarbefattning vid allmänt läroverk. Nu angivna lönetursrätt upphörde

i samband med genomförandet av den utav 1904 års riksdag beslutade

nya löne- och pensionsregleringen för, bland andra, de allmänna

läroverkens lärare.

Till stöd för framställningen har vidare åberopats, bland annat, den

omständigheten, att 1917 års riksdag medgivit, att läroverksadjunkten

J. H. Hjorth, vilken under en lång följd av år tjänstgjort såsom lärare vid

Beskowska skolan i Stockholm finge, efter erhållet avsked från adjunktsbefattningen,

under sin återstående livstid uppbära, utöver den pension,

vartill han enligt gällande bestämmelser vore berättigad, en tilläggspension

från allmänna indragningsstaten till sådant belopp,, att sammanlagda pensionsbeloppet

uppginge till 2,500 kronor för år, samt att denna tilläggspension

av 1919 års lagtima riksdag höjts på det sätt, att sammanlagda pensionsbeloppet

uppginge till 3,100 kronor för år.

Beträffande utredningen i övrigt tillåter sig utskottet att hänvisa

till åberopade statsrådsprotokollet.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

»Den framställning, varom här är fråga, kan icke stödja sig på några

skäl, som innebära, att densamma vore rättsligt grundad. För bifall till

densamma kunna anföras endast billighetsskäl.

Jag ber att få i sådant hänseende framhålla, att Hesslén i likhet med

åtskilliga andra lärare levat i den, låt vara oriktiga, föreställningen, att

hans tjänstgöring vid den enskilda, statsunderstödda läroanstalt, där han

under många år varit anställd, av honom finge tillgodoräknas ej blott för

lönetursberäkning utan ock för beräkning av pension. I och för sig innebär

detta ju intet egentligt skäl för bifall annat än så till vida, att då sagda uppfattning

varit så allmänt spridd och under så lång tid bibehållits, däri dock

kan ligga en giltig förklaring till att Hesslén liksom flera andra lärare försummade

att i tid övergå i statstjänst. Vidare vill jag starkt betona, att

Hesslén, även om han ej under ifrågavarande tid stått i statens tjänst,

likväl under densamma utövat en nyttig och förtjänstfull verksamhet i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 37. 3

det allmännas tjänst, och slutligen anser jag mig böra framhålla, att den

pension, Hesslén lagenligt är berättigad att erhålla, är så ringa, att den

knappast kan anses under nuvarande förhållanden motsvara, vad som

kan för honom anses utgöra tillräcklig bärgning.

De synpunkter-jag nu framlagt hava, såsom förut nämnts, också av

riksdagen beaktas i ett tidigare, likartat fall, och riksdagens ifrågavarande

beslut synes mig bära vittne om att riksdagen ansett sig böra taga hänsyn

till sådana särskilda omständigheter som här föreligga och som under nu

rådande förhållanden ej torde kunna åter uppkomma.

Jag anser mig alltså kunna och böra livligt tillstyrka framställning

till riksdagen om beviljande av tilläggspension åt Hesslén. I fråga om dess*

belopp skilja sig skolöverstyrelsen och statskontoret blott obetydligt. Jag

vill för min del ansluta mig till statskontorets förslag, som innebär, att

Hesslén skulle få sig tillerkänd tilläggspension till så stort belopp, att densamma

jämte den till honom lagenligt utgående pensionen uppginge till

2,500 kronor för år.»

Frågan om rätt för lärare vid statsläroverk att för pension tillgodoräkna

sig föregående tjänstgöring vid enskild läroanstalt har, såsom i stätsrådsprotokollet

berörts, tidigare varit förelagd riksdagen. I en till 1907

års riksdag avlåten proposition nr 96 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

medgiva, att ordinarie ämneslärare och ämneslärarinna vid allmänt läroverk,

folkskoleseminarium och högre lärarinneseminariet måtte för rätt

till pension få tillgodoräkna sig intill tio år av den tid, han eller hon, efter

fullgörandet av de för behörighet till sådan tjänst erforderliga prov, vid

enskilt läroverk med nit och skicklighet bestritt viss närmare angiven tjänstgöring.

Statsutskottet, som hade att behandla propositionen, avstyrkte

bifall till densamma, under anförande att förslaget innebure avvikelse såväl

från hittills tillämpade regler för tjäristårsberäkning i berörda hänseende

som ock från de grunder för sådan tjänstårsberäkning, vilka innehölles i det

av Kungl. Maj:t för riksdagen då framlagda och av riksdagen i huvudsakliga

delar godkända förslag till lag angående civila tjänstinnehavares rätt

till pension.

I detta ärende fattade kamrarna skiljaktiga beslut, vadan frågan förföll.

Något nytt förslag i ämnet har sedermera från Kungl. Maj:ts sida icke

framlagts.

I sitt den 31 maj 1918 avgivna betänkande IV:1 föreslog sedermera

lärarlönenämnden, att lärare vid statsanstalt måtte vid beräkning av

tjänstår för erhållande av pension få tillgodoräkna sig de tjänstår utöver

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

tre, han kunde hava varit anställd som lärare vid kommunal anstalt, dock

högst 15 sådana tjänstår.

I häröver avgivet betänkande anförde löneregleringskommittén huvudsakligen,

att spörsmålet om ändrade bestämmelser angående beräkning av

tjänstår för erhållande av statspension borde tillsvidare anstå för att upptagas

till prövning först efter erhållande av en allsidig utredning, huruvida

samt i jakande fall i vilken omfattning och under vilka förutsättningar

statstjänsteman kunde böra vid tjänstårsberäkning i pensionshänseende

få tillgodoräkna sig verksamhet annorledes än i statstjänst, varjämte kommittén

hemställde om åtgärder för åvägabringande av en dylik utredning.

Såvitt utskottet har sig bekant, har någon sådan utredning hittills icke blivit

igångsatt. Frågan torde emellertid, i vad den avser lärarpersonalen, inom en

nära framtid komma att upptagas i samband med vissa för närvarande under

utredning varande spörsmål rörande omorganisation av undervisningsväsendet.

Då sålunda frågan om rätt för lärare vid statliga läroanstalter att i

pensionshänseende tillgodoräkna sig tjänstår vid enskilda läroverk är att

betrakta såsom ett spörsmål av vittomfattande principiell betydelse, torde

enligt utskottets uppfattning, innan en allsidig utredning i ämnet verkställts,

i enskilda fall icke böra fattas beslut av beskaffenhet att kunna verka prejudicerande

för en lösning av frågan i dess helhet.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra, att riksdagen tidigare behandlat

en fråga rörande tilläggspension av enahanda art som den här föreliggande.

Såsom i statsrådsprotokollet omnämnts, gjorde Kungl. Maj:t i proposition

till 1914 års förra riksdag (tionde huvudtiteln, punkt 37) framställning,

att åt adjunkten vid högre lärarinneseminariet i Stockholm E. G. J.

Lilljebjörn, som på grund av jämförelsevis kort anställning i statstjänst

kunde erhålla endast avkortad pension å 1,920 kronor, motsvarande 23/35

av hel pension, måtte med hänsyn till hans långvariga lärarverks imhet vid

Fjellstedtska skolan i Uppsala beviljas tilläggspension till sådant belopp,

att hans sammanlagda pension uppginge till 2,800 kronor. På hemställan av

bankoutskottet beslöt riksdagen, enär tillräckliga skäl icke blivit anförda

för en förhöjning av den honom lagligen tillkommande pensionen och då

icke heller i övrigt några särskilda omständigheter förekommit, som påkallade

en dylik höjning, att avslå propositionen.

Vad angår det ovannämnda, i statsrådsprotokollet såsom precedensfall

åberopade beslutet av 1917 års riksdag, varigenom läroverksadjunkten

J. H. Hjorth tillerkändes viss tilläggspension, vill utskottet framhålla, att

de i nämnda fall åberopade omständigheterna näppeligen kunna anses vara

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 37.

5

likartade med de här föreliggande. Hos Kungl. Maj:t hade Hjorth hemställt

om rätt att vid avskedstagandet från sin tjänst vid statens läroverk räkna

sig tillgodo 10 år av sin tjänstgöring vid Beskowska skolan i Stockholm.

1 häröver avgivet utlåtande anförde statskontoret, bland annat, att det

måste anses betänkligt, att sålunda avvika från en av den civila pensionslagens

huvudgrunder och att statskontoret av sådan anledning för sin del

icke kunde förorda en framställning till riksdagen i den form, som vore

föreslagen. Med hänsyn till Hjorths framstående verksamhet som lärare

och pedagogisk författare ville statskontoret emellertid tillstyrka, att honom

vid avgången bereddes en tilläggspension till förut angivet belopp. Departementschefen

åberopade vad statskontoret anfört. Statskontorets uppfattning

delades även av riksdagen. Den tilläggspension, som beviljades Hjorth,

kan sålunda enligt utskottets mening icke åberopas såsom prejudikat i fråga

om rätt för läroverkslärare att i pensionshänseende tillgodoräkna sig enskild

lärartjänst utan måste närmast uppfattas såsom ett uttryck av erkännande

för framstående pedagogiskt författarskap.''

Enligt utskottets mening synes det kurina medföra betydande principiella

betänkligheter att i särskilda fall avvika från gällande grunder för

beräknande av tjänstår för erhållande av statspension. Härigenom* skulle

vidare föregripas den utredning, som bör föregå införande av ändrade^grunder

för sådan tjänstårsberåkning. Under sådana förhållanden och då i övrigt

icke anförts några särskilda omständigheter, som kunna påkalla,en höjning

av den Hesslén lagligen tillkommande pensionen, har utskottet ansett sig

böra avstyrka bifall till Kungl. Maj:ts proposition.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att Kungl. Majrts ifrågavarande proposition icke

må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 28 april 1921.

På bankoutskottets vägnar:

EMIL KRISTENSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Gustafsson, öhngren, Vindahl, Johansson i Friggeråker, Wigfors,

Östberg, Walles och Söderbom samt

av andra kammaren: herrar Kristensson, Gustafsson i Örebro, Borg, Sommelius, Ryberg,

Wikström, Persson i Björsbyholm och Höglund.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 8 saml. 30 käft. (Nr 37).

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:197 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tilläggspension åt läroverksadjunkten A. Hesslén. s. 6 i texten