Sök i Ratio Lex

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21

1921-05-17 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 1TU 1921:21, Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21.

1

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 18 maj 1921 kl. 2 e. m.

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 21,

i anledning av väckta motioner i fråga om vissa ändringar

i kungörelsen angående boställsordning för lärarpersonalen

vid folk- och småskolor.

I en inom första kammaren av herr Almkvist väckt och till första kammarens

första tillfälliga utskott för förberedande behandling hänvisad motion,

nr 35, hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa

om sådan ändring i boställsordningen för personalen vid folk- och småskolor

den 18 september 1918, att tjänstebostad för folk- eller småskollärarinnor må

kunna förläggas över skollokal, att bostad för folkskollärare om 3 rum och

kök må kunna inrymmas i skolhus avsett för endast en läraravdelning, att

den tid, inom vilken av- och tillträdessyn skall äga rum, utsträckes till 4

månader, samt att Kungl. Maj:t för övrigt måtte vidtaga de ändringar, som

med anledning härav kunna visa sig vara behövliga i denna förordning.

En likalydande motion, nr 142, har i andra kammaren väckts av herr

Sehlin.

Beträffande vad motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden hänvisas

till motionerna.

Ovanberörda motion nr 142 remitterades till andra kammarens första

tillfälliga utskott, som behandlade densamma i samband med en i andra

kammaren av herr Johansson i Brånalt väckt och till samma utskott remitterad

motion, nr 225, angående suspendering tills vidare i viss mån av

gällande föreskrifter om kommuners byggnadsskyldighet för folkskoleväsendets

behov.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 12 saml. 1 avd. 15 käft. (Nr 21.) 1

Motionerna.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21.

över de i andra kammaren väckta motionerna inhämtade andra kammarens

utskott skolöverstyrelsens yttranden, och är det över motionen nr

142 avgivna yttrandet såsom bilaga fogat vid detta utlåtande.

Andra kammarens utskotts utlåtande är, efter uteslutning av vad särskilt

har avseende å den utav herr Johansson i Brånad väckta motionen,

av följande lydelse:

Andra kam- »I herr Sehlins motion framhålles, att erfarenheten visat åtskilliga moditillfälliga

hkationer vara onskvarda i boställsordning^! för lärarpersonalen vid folkutskott.

småskolorna. I synnerhet hava bestämmelserna i paragraf 2 rörande

tjänstebostadens läge visat sig väl trånga och i liera fall svåra att efterkomma.

Mom. 2 av denna paragraf innehållen förbud mot att förlägga

tjänstebostad över eller under skollokal. Enligt motionärens uppfattning

kan dock en för lärarinna avsedd hostad utan väsentliga olägenheter förläggas

till andra våningen, även om därvid någon del därav skulle komma

att ligga över skolsalen. Häremot har den invändningen gjorts, att utsikten

för en lärarinna till räddning genom flykt, om ett hemfridsbrott göres, blir

mindre, därest hon har sin bostad i övre våningen. Detta synes dock vara

en teori av ringa praktisk betydelse. En våldsverkare kan icke lika lätt

utifrån orientera sig och planlägga sitt dåd, om bostaden ligger på andra

våningen, och han riskerar också i sådant fall att lättare bli ertappad. En

lärarinna, som blir överfallen i sin bostad, torde för övrigt knappast kunna

eller komma sig för att söka räddning genom flykt, även om bostaden är

förlagd till nedre botten. Av meddelanden från ensamboende lärarinnor

framgår, att dessa känna sig mera ogenerade och ostörda av förbipasserande

och även tryggare, om bostaden ligger i övre våningen.

Då byggnadskostnaderna, om hänsyn tages även till tomt och grund,

måste ställa sig åtskilligt lägre, därest bostaden förlägges över skollokalen,

och då några väsentliga olägenheter därav icke följa vare sig för lärarinnan

eller skolarbetet, anser motionären, att förbudet mot att förlägga tjänstebostad

över skollokal bör utgå, när denna bostad icke omfattar mer än 2 rum

och kök.

Enligt paragraf 2 i nämnda förordning måste vidare tjänstebostad, som

omfattar mer än 2 rum och kök, vara förlagd till särskilt hus i skolans närhet,

för såvitt icke särskilda omständigheter föranleda undantag. Nu händer

det dock rätt ofta, att en församling, utan att några särskilda omständigheter

föreligga, önskar uppföra ett skolhus med en lärosal och bostad

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21.

3

för en manlig folkskollärarekraft t. ex. så anordnad, att 2 rum och kök förläggas

å nedre botten och i direkt förbindelse därmed 1 rum i andra våningen.

I de nya för folk- och småskolor avsedda normalritningar, som nu utarbetats,

finnas också ett par förslag, som uppta just denna anordning, ehuru de däri

betecknas såsom undantagsförhållanden. Att på detta sätt sammanbygga

en lärarebostad och eu lärosal i ett hus synes motionären böra vara fullt

tillåtet utan några särskilda omständigheter och utan att anses som undantag

från det normala.

Enligt motionärens mening bidraga de nu gällande stränga bestämmelserna

angående tjänstebostaden till att öka de redan förut på grund av ekonomiska

förhållanden stora svårigheterna att i denna kristid anskaffa tjänliga

lokaler för folk- och småskolan, och de hava också uti bygderna mötts

av mycken ovilja. På grund härav synas också väl grundade skäl föreligga

att däri företaga de jämkningar, som kunna göras utan att försämra lärarpersonalens

bostadsförmåner eller försvåra skolarbetet. Visserligen står möjligheten

att söka dispens i varje särskilt fall öppen, men denna väg förefaller

i nu berörda fall vara oviss, onödig och tidsödande.

Med stöd av det anförda anser motionären, att mom. 2 i § 2 av ovannämnda

boställsordning borde erhålla följande lydelse:

»Där skolhus är avsett för endast en läraravdelning, må tjänstebostaden

inrymmas i skolhuset, dock bör i sådant fall bostad om mer än 2 rum

och kök icke vara belägen över eller under skollokalen; skolande bostaden

vara väl avskild från denna och dess ingång skild från ingången till skollokalen».

I § 10 av samma boställsordning bestämmes angående av- och tillträdessyn

å tjänstebostad, att sådan syn ej må hållas tidigare än 3 månader

före dagen för tjänstebostadens avträdande, resp. tillträdande, eller senare än

3 månader efter samma dag. Det synes motionären önskligt, att den tid,

inom vilken dessa av- och tillträdessyner böra hållas, något utökas t. ex. till

4 månader. Då skulle i ett fall, där en lärare avträder sin plats den 1 januari

och en annan tillträder samma tjänst den 1 juli, både av- och tillträdare

kunna kallas till samma syn. Genom denna tidsutsträckning skulle också

vinnas större möjlighet för inspektören att inordna dessa syneförrättningar

i den övriga resplanen.

Utskottet är medvetet om att folkskolväsendets utveckling föv närvarande

ställer stora ekonomiska krav särskilt på många landsbygdskommuner.

I saknad av den skatteutjämning, som skulle följa av att staten läm
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21.

nade bidrag till uppförande av byggnader för folkskoleväsendet, kännas dessa

krav dubbelt betungande. Efter utskottets mening får det dock icke förbises,

att åtskilliga skoldistrikt icke kunna helt frikännas från ansvar för de

nu rådande svårigheterna, ehuru dessa i väsentlig grad härröra av den med

världskriget sammanhängande ekonomiska krisen. Åtskilliga om- och nybyggnader

samt reparationer ha till följd därav behövt eller behöva uppskjutas,

och där dylika arbeten måst utföras, ha de i många fall känts synnerligen

tyngande.

Den ekonomiska kristiden nädvändiggör en begränsning av de kommunala

lika väl som de statliga utgifterna. Men skolan kan icke, utan allvarlig

fara för hela vår folkuppfostran, hänföras till sådana improduktiva

företag, över vilka den framtvungna sparsamheten i första hand skall gå ut.

En avvägning måste emellertid även här ske mellan det önskvärda och det

ekonomiskt möjliga och sådana lättnader medgivas, vilka erfarenheten visat

vara sakligt motiverade och vilka kunna ske utan hämmande av folkskolans

utvecklingsmöjligheter.

Från denna utgångspunkt har utskottet på de skäl, motionären anfört,

ansett sig böra tillstyrka den av herr Sehlin väckta motionen. Överstyrelsen

har visserligen — under erkännande av att flera skäl tala för de av

motionären framställda ändringsförslagen och att från olika håll en bestämd

önskan i sådan riktning försports — uttryckt en viss tveksamhet rörande

lämpligheten av de båda första av motionären föreslagna ändringarna. Så

har överstyrelsen anfört, att med förläggandet av bostad om två rum och

kök över skollokal torde den möjligheten ligga nära till hands, att man i

skolor av denna typ inreder tvårumsbostäder även i de fall, då en tjänstebostad

på tre rum och kök för manlig innehavare skulle med hänsyn till

tjänstens beskaffenhet vara lämpligare. Mot denna invändning måste emellertid

utskottet anmärka, att denna möjlighet redan enligt nu gällande boställsordning

förefinnes. Större avseende förtjänar överstyrelsens invändning,

att ett medgivande av att tjänstebostad av intill två rum och kök må

kunna förläggas över skollokal, torde komma att motverka strävandena att

inrätta särskild gymnastiklokal. När fråga är om skolor med endast en

läraravdelning, kan dock utskottet ej tillmäta denna synpunkt avgörande

betydelse gent emot de starka skäl, som tala för motionärens förslag.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

1) att andra kammaren med bifall till herr Sehlins motion nr 142 för

sin del ville besluta, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hem
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21.

5

ställa om sådan ändring i boställsordningen för personalen vid folk- och

småskolor den 18 september 1918, att tjänstebostad för folk- eller småskollärarinnor

må kunna förläggas över skollokal, att bostad för folkskollärare

om 3 rum och kök må kunna inrymmas i skolhus avsett för endast en

läraravdelning, att den tid, inom vilken av- och tillträdessyn skall äga rum,

utsträckes till 4 månader, samt att Kungl. Maj-.t för övrigt måtte vidtaga de

ändringar, som med anledning härav kunna visa sig vara behövliga i denna

förordning; ävensom

2) att herr Johanssons i Brånalt motion icke måtte till någon andra

kammarens åtgärd föranleda.»

Andra kammaren biföll sitt utskotts hemställan, varefter ärendet överlämnades

till första kammaren, som den 12 maj 1921 beslöt hänvisa detsamma

till sitt första tillfälliga utskott.

Lika med andra kammarens utskott och på av detsamma anförda skäl

anser sig utskottet böra tillstyrka sådan ändring uti ifrågavarande kungörelse,

att i skolhus, som är avsett för endast en läraravdelning, må inrymmas en

tjänstebostad av högst två rum och kök, förlagd över skollokal, eller ock en

tjänstebostad om mer än två rum och kök, under förutsättning dock att

sistnämnda lokal icke förlägges över eller under skollokal. Likaledes ansluter

sig utskottet till andra kammarens utskotts tillstyrkande av den av

motionären föreslagna ändringen i § 10 av boställsordningen.

Utskottet får alltså hemställa,

att första kammaren måtte biträda andra kammarens

i ärendet fattade beslut.

Stockholm den 17 maj 1921.

På utskottets vägnar:

TH. BORELL.

Närvarande vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet: herrar Boren, Lundberg,

Carlsson, friherre Barnekow, Grevesmiihl, Struts och Johansson i Tväråselet.

Reservation

av herrar Lundberg och Carlsson.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 21.

Bilaga.

Till andra kammarens första tillfälliga utskott.

Genom nådig remiss den 11 februari 1921 har Skolöverstyrelsen efter anhållan

av andra kammarens första tillfälliga utskott anbefallts avgiva utlåtande

med anledning av en av herr Sehlin i riksdagens andra kammare väckt motion

om skrivelse till Kungl. Maj:t i fråga om vissa ändringar i kungörelsen angående

boställsordning för lärarpersonalen vid folk- och småskolor. Överstyrelsen får

i anledning härav anföra följande.

Bestämmelserna i boställsordningens § 2, rörande vilka ändring ifrågasättes

av motionären, hava till syfte att skapa garantier för att tjänstebostäder

för folkskolans lärarpersonal på ett tillfredsställande sätt isoleras från egentliga

skollokaler samt olika tjänstebostäder från varandra. Betydelsen härav torde

vara påtaglig. För arbetet inom skolan är det till uppenbar fördel, om det kan

bedrivas utan störande inverkningar från omgivningen, och för tjänstinnehavarna

och deras familjer är det icke blott ur trevnadens utan även ur hygienisk

synpunkt av stor vikt, att bostäderna äro på verkningsfullt sätt isolerade

från skollokalerna och från varandra. Särskilt torde en sådan isolering vara

betydelsefull i betraktande av de icke så sällan inträffande fallen av smittosamma

sjukdomar i skolan eller i lärarfamiljerna.

Vad beträffar motionärens förslag om sådan ändring uti ifrågavarande

stadgande, att tjänstebostad av intill två rum och kök må kunna förläggas över

skollokal, torde höra erinras, att ett medgivande härutinnan i vissa fall torde

komma att motverka strävandena att även i skolor av här ifrågavarande typ

inrätta särskild gymnastiklokal, vilken för åstadkommande av möjligast billiga

byggnadskostnad lämpligen kan inredas å vinden. Om här åsyftad bostad''

disponeras av ensamboende lärarinna, vilket väl oftast kommer att bliva fallet,

torde ingen eller blott ringa olägenhet kunna befaras av det omedelbara grannskapet

mellan skola och bostad. Men om bostaden dessutom bebos av andra

till lärarinnans familj hörande personer, blir förhållandet ett annat. I varje fall

torde det erfordras, att bjälklaget mellan skollokalen och bostaden göres i möjligaste

mån ljuddämpande. Om vidare, såsom motionären antager, förläggandet

av bostad om två rum och kök över skollokal kommer att föranleda lägre

byggnadskostnader än vid bostadens förläggande i samma byggnad bredvid

skollokalen, något varom överstyrelsen, under förutsättning att tillfredsställande

ljudisolerande anordningar vidtagas, icke är övertygad, torde den möjligheten

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Fr 21. 7

ligga nära till hands, alt man i skolor av denna typ inreder tvårumsbostäder

även i de fall, då eu tjänstebostad på tre rum och kök för manlig innehavare

skulle med hänsyn till tjänstens beskaffenhet vara lämpligare. Följden kan

bliva, antingen att eu tjänstebostad om två rum och kök, förlagd över skollokal,

kommer att upplåtas åt manlig tjänstinnehavare med familj, ehuru boställsordningen

tillförsäkrar honom en rymligare bostad, eller ock att församlingen

vid val av ny tjänstinnehavare anser sig på grund av tjänstebostadens

läge och beskaffenhet nödsakad att välja kvinnlig lärare även i de fall, då

manlig lärare ur andra synpunkter skulle vara att föredraga.

Mot motionärens förslag att vidtaga sådan ändring i § 2 av boställsordningen,

att i skolbyggnad, som är avsedd för endast en läraravdelning, jämväl

må kunna inrymmas tjänstebostad om mer än två rum och kök under förutsättning

dock, att sådan bostad icke förlägges över eller under skollokal, samt

att den är väl skild från skollokalen och har ingången skild från ingången till

skollokalen, torde visserligen kunna invändas, att en friliggande tjänstebostad i

allmänhet erbjuder större lugn och trevnad för innehavaren. Men i skolanläggningar

med den ringa omfattning, varom här är fråga, torde i allmänhet inga

mera väsentliga olägenheter av den nämnda anordningen behöva befaras.

Beträffande slutligen motionärens yrkande, i vad detta avser § 10 i samma

boställsordning, finner Överstyrelsen goda skäl tala för detsamma.

Överstyrelsen hyser, såsom av det sagda torde framgå, en viss tveksamhet

rörande lämpligheten av de båda första av motionären föreslagna ändringarna

i boställsordningen och kan ej avvisa den tanken, att en författningsändring i

enlighet med motionärens yrkande kan tänkas komma att i vissa fall medföra

olägenheter. Å andra sidan finner överstyrelsen det uppenbart, att flera skäl

tala för de ifrågavarande ändringsförslagen. Från olika håll har ock en bestämd

önskan i sådan riktning försports, något som framgår bland annat av de rätt

talrika ansökningar om dispens från berörda föreskrifter, som från olika delar

av landet ingivits. I varje fall skulle Överstyrelsen dock icke anse lämpligt, att

en förändrad lydelse av § 2 i boställsordningen utan ytterligare övervägande

fastsloges i enlighet med motionärens förslag. En eventuell förändring synes

nämligen böra föregås av en mera ingående undersökning än Överstyrelsen nu

kunnat ägna detta spörsmål. Skulle riksdagen finna en ändring av ifrågavarande

bestämmelser önskvärd, torde det, föreställer sig Överstyrelsen, vara tillfyllest,

att framställning göres till Kungl. Maj:t om en omarbetning av desamma

uti angivet syfte.

Stockholm den 15 mars 1921.

K. E. SANDBERG.

Ivar Skantze.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:257 Riksdagens skrivelse Nr 257 s. 8 i texten