Utlåtande, angående reglering av utgifterna för kapitalökning för år 1922 i vad angår jordbruksärendena.
1921-03-15 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1921:10a, Utlåtande, angående reglering av utgifterna för kapitalökning för år 1922 i vad angår jordbruksärendena.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 10 A.
1
Nr 10 A.
Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1921 kl. 4 e. m.
Utlåtande, angående reglering av utgifterna för kapitalökning för
år 1922 i vad angår jordbruksärendena.
(l:a avd.)
Med anledning av de till jordbruksutskottet hänvisade framställningar,
som röra utgifter för kapitalökning, får utskottet avgiva följande
yttrande och förslag.
Statens affärsverksamhet.
Statens domäners fond.
l:o) I punkt 1 av den till innevarande riksdag avlåtna statsverkspropositionen
avdelning: utgifter för kapitalökning i vad angår jordbruksdepartementet,
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för inköp
eller uppförande av bostäder åt revirförvaltare såsom kapitalökning för
statens domäners fond för år 1922 anvisa, att av Kungl. Maj:t för ändamålet
användas, ett reservationsanslag av 250,000 kronor.
Över denna framställning har utskottet redan i särskilt utlåtande
nr 25 avgivit förslag, varom utskottet härigenom velat
erinra.
Statens utlåningsfonder.
2:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkten 2 av förenämnda avdelning
av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen dels medgiva, att
från och med år 1922 tillsvidare ett belopp av 2,500,000 kronor årligen
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 10 saml. 5 käft. (Nr 10 A —10 B.) 1
Jägmästare
bostäder.
[!•}
Odlingslåne
fonden.
[2.]
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 10 A.
Motion.
Utskottet.
må av Kungl. Maj:t disponeras såsom lån från odlingslånefonden; dels
ock såsom kapitalökning för samma fond för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.
Beträffande utredningen i detta ärendet hänvisas till berörda statsrådsprotokoll.
Vid 1883 års riksdag beslutades bildandet av en fond med ändamål
att genom lån understödja odling av sänka trakter, och har denna
fond, benämnd odlingslånefonden, varit tillgänglig sedan år 1884. Enligt
av riksdagen lämnade medgivanden har till och med år 1918 ett belopp
av 1,000,000 kronor årligen fått såsom lån disponeras från fonden.
Vid lagtima riksdagen år 1919 medgavs, att från och med samma år
tillsvidare lån från fonden finge av Kungl. Maj:t beviljas till ett belopp
av högst 1,500,000 kronor årligen. Vid 1920 års riksdag höjdes detta
belopp från och med år 1921 till 2,000,000 kronor.
Under de senaste åren har riksdagen årligen såsom anslag till
kapitalökning anvisat vad som utöver till fonden inflytande kapitalinbetalningar
ansetts vara erforderligt för mötande av det beräknade
utlånine-sbehovet för året. För innevarande år har sålunda anvisats ett
anslag av 1,200,000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion, nr 126
av herr Lindman m. fl., vari hemställts, att riksdagen ville medgiva, att
av de för nyodlingsverksamheten under krisåren anvisade, hittills icke
använda medlen må mot att motsvarande belopp upptages å riksstatens
inkomstsida såsom i anspråk tagna kapitaltillgångar få anvisas:
dels såsom kapitalökning för »Odlingslånefonden» å tilläggsstat
för år 1921 ett reservationsanslag av 500,000 kronor,
dels ock som förstärkning av »Allmänna avdikningsanslaget» å
tilläggstat för år 1921 ett reservationsanslag av 250,000 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning,
hänvisas till motionen.
Beträffande den i ämnet väckta motionen, vilken berör såväl odlingslånefonden
som allmänna avdikningsanslaget, vill utskottet erinra att
denna, vad angår allmänna avdikningsanslaget, redan behandlats i punkt
68 av utskottets utlåtande nr 9 A angående regleringen av utgifterna
under nionde huvudtiteln.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt, vilket endast
har avseende å år 1922, skulle det högsta totala utlåningsbeloppet från
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 10 A.
3
odlingslånefonden tran och med samma är höjas trän 2,000,000 kronor
till 2,500,000 kronor och ett kapitalökningsbelopp av 1,000,000 kronor
anvisas.
I motionen framhålles emellertid, hurusom enligt av motionärerna
från lantbruksstyrelsen inhämtade uppgifter med hänsyn till redan inkomna
och beräknade ansökningar om lån under år 1921 ett tilläggsbehov
för samma år skulle uppstå på omkring 1,500,000 kronor, och
hava motioniirerna, som icke redan nu velat iirågasätta uppförande av
hela detta belopp för 1921, likväl, för att icke ett uppskjutande av nödiga
företag på grund av bristande medel skulle behöva äga rum, föreslagit,
att ett belopp av 500,000 kronor måtte från uppkomna överskott a de
under kristiden beviljade anslag till vissa odlingsföretag överföras till
odlingslånefonden såsom kapitalökning till fonden å tilläggsstat för
år 1921.
I betraktande av de betydande belopp, vartill ansökning om lån
från odlingslånefonden enligt statsrådsprotokollet torde komma att föreligga
redan under år 1921, delar utskottet motionärernas uppfattning om
önskvärdheten att något ytterligare belopp utöver det Kungl. Maj:t föreslagit
linnés tillgängligt för odlingslans utlämnande under sistnämnda
år. Redan i sitt ovannämnda utlåtande nr 9 A framhöll utskottet i fråga
om allmänna avdikningsanslaget sin avsikt att utöver vad Kungl. Maj:t
redan under utgifter för kapitalökning föreslagit beträffande norrländska
och allmänna nyodlingsfonderna föreslå en ytterligare fondering av ovannämnda
överskottsmedel för odlingsändamål, vilket överskott efter de a\
Kungl. Maj:t beträffande norrländska och allmänna nyodlingsfonderna
föreslagna dispositionerna lärer uppgå till 2,500,000 kronor. Utskottet
åsyftade härvid en utökning av odlingslånefonden. Det i sådant avseende
i motionen ifrågasatta beloppet ger icke utskottet anledning till någon
erinran. Utskottet vill sålunda tillstyrka, att såsom kapitalökning anvisas
till odlingslånefonden å tilläggsstat för år 1921 ett anslag av o00,000
kronor. I samband härmed bör det av Kungl. Maj:t föreslagna högsta
totala utlåningsbeloppet höjas till 2,500,000 kronor redan från och med
innevarande år. Mot det begärda kapitalökningsbeloppet för år 1922 har
utskottet intet att erinra.
Om tilläggsanslaget gör utskottet särskild framställning.
Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet nu,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande framställning och den i ämnet väckta
motionen i vad den rör odlingslånefonden
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 10 A.
Egnahems
lånefonden.
[3.]
Fiskerilånefonden.
[4-]
Utskottet.
dels medgiva, att från och med år 1921 tillsvidare
ett belopp av 2,500,000 kronor årligen må av Kungl.
Maj:t disponeras såsom lån från odlingslånefonden;
dels ock såsom kapitalökning för samma fond
för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000
kronor.
Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet framdeles
komma att avgiva förslag.
3:o) Under punkt 3 av förberörda avdelning av statsverkspropositionen
bar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning
för egnahemslånefonden för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av
6,000,000 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen
anmäla.
4:o) Kungl. Maj:t bär vidare under punkt 4 av förenämnda avdelning
av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen dels godkänna sådan
ändring i gällande bestämmelser rörande fonden för fiskerinäringens
befrämjande, att tillämpas från och med år 1921, att låneunderstöd, som
utlämnas av hushållningssällskap eller landsting, må utgöra högst 25,000
kronor; dels medgiva, att från och med år 1921 tillsvidare ett belopp
av 1,800,000 kronor må av Kungl. Maj:t årligen disponeras såsom lån
från ifrågavarande fond; dels ock till kapitalökning för samma fond för
år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 900,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 7—13 av förberörda statsrådsprotokoll.
Högsta medgivna årsutlåningen från fiskerilånefonden är för närvarande
1,100,000 kronor och högsta beloppet av låneunderstöd, som av
hushållningssällskap eller landsting från fondens medel utlämnas till
enskilda låntagare, 15,000 kronor.
Förevarande framställning avser nu en höjning av det högsta
tillåtna utlåningsbeloppet till 1,800,000 kronor, varjämte föreslås, att
maximibeloppet för de enskilda lånen ökas till 25,000 kronor. Dessa
förändringar skulle enligt förevarande framställning tillämpas från och
med år 1921. Av departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande AV 10 A.
b
framgår emellertid, att förändringarna för att undvika allt för stort
kapitalökningsanslag å tilläggsstat avsetts att träda i kraft först från och
med år 1922. Det erforderliga kapitalökningsbeloppet för år 1922 har av
Kungl. Maj:t beräknats till 900,000 kronor. Därjämte ifrågasattes ett
kapitalökningsbelopp för år 1921 av 280,000 kronor.
Framställningen föranleder icke någon erinran från utskottets sida
i annan mån än att av skäl som ovan nämnts de föreslagna förändringarna
i gällande lånebestämmelser böra gälla först från och med år 1922.
Under erinran att utskottet kommer att göra särskild framställning
rörande tilläggsanslaget, hemställer utskottet nu,
att riksdagen må
dels godkänna sådan ändring i gällande bestämmelser
rörande fonden för fiskerinäringens befrämjande,
att tillämpas från och med år 1922, att låneunderstöd,
som utlämnas av hushållningssällskap eller landsting,
må utgöra högst 25,000 kronor;
dels medgiva, att från och med år 1922 tillsvidare
ett belopp av 1,800,000 kronor må av Kungl.
Maj:t årligen disponeras såsom lån från ifrågavarande
fond;
dels och till kapitalökning för samma fond för
år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 900,000 kronor.
Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet framdeles
komma att avgiva förslag.
5:o) Under punkt 5 av nu ifrågavarande avdelning av statsverks- Norrländska
propositionen har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels godkänna de av
departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagna villkoren för lån från j-g j*
norrländska nyodlingsfonden, att från och med år 1922 tillämpas å lån,
som därefter utlämnas; dels medgiva, att från och med år 1922 tillsvidare
lån ur sagda fond må beviljas intill ett belopp av 1,000,000 kronor
årligen; dels för tiden från och med år 1922 medgiva, att, där å lån,
som från ifrågavarande fond utlämnats av hushållningssällskap eller landsting,
uppkommit förlust, Kungl. Maj:t må äga att på framställning av
hushållningssällskapet eller landstinget och efter prövning av de i varje
fall förekommande omständigheter av fondens medel anvisa hushållningssällskapet
eller landstinget gottgörelse för den lidna förlusten med skäligt
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 10 A.
Utfkottct.
belopp; dels såsom kapitalökning för ifrågavarande fond för år 1922
anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor.
Beträffande utredningen hänvisas till förberörda statsrådsprotokoll.
Riksdagen anhöll i skrivelse nr 342 år 1918 om utredning, huru
kolonisationen å bondejord i Norrland måtte kunna främjas, bland annat
genom ändring i villkoren för lån från norrländska nyodlingsfonden. I
skrivelse nr 474 samma år anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t måtte i
samband med den sålunda begärda utredningen taga i övervägande,
huruvida icke en förändring borde vidtagas jämväl av villkoren för lån
från allmänna nyodlingsfonden.
I förevarande framställning föreslås nu vissa förändrade villkor
för tillgodonjutande av lån från norrländska nyodlingsfonden avseende
att underlätta erhållandet av sådana lån.
Med avseende å de sålunda föreslagna nya bestämmelserna, vilka
utarbetats med den utgångspunkten att hittillsvarande villkor, i vad de
visat sig i praktiken ändamålsenliga, såvitt möjligt bibehållas, må framhållas,
att lånen enligt dessa kunna utlämnas till ägare eller brukare
av jord, oberoende av storleken av den fastighet, varå odlingsarbetet
är avsett att utföras, och beträffande brukare av brukningstidens längd.
Lånesumman per hektar jord har bestämts så, att låneunderstöd må kunna
utgå till högst tre fjärdedelar av den beräknade kostnaden, dock icke till
mer än 500 kronor för hektar av den jord, som är avsedd att uppodlas.
Det maximibelopp, till vilket lån till en och samma person må under ett
och samma år utlämnas, har höjts från nuvarande 500 kronor till 1,500
kronor. Den totala lånesumma, som på en gång må innehavas av enskild
låntagare, har satts till 5,000 kronor. Lånen skola återbetalas inom tio
år. Härunder åtnjutes två års rånte- och amorteringsfrihet. För
närvarande är denna tid ett år. Amorteringstiden är sålunda sju år.
Räntan är densamma som för närvarande eller 3 procent.
Motsvarande bestämmelse, har departementschefen ansett böra stadgas
beträffande lån från allmänna nyodlingsfonden.
De föreslagna villkoren beträffande norrländska nyodlingsfonden
äro av följande lydelse:
1) Hushållningssällskap eller landsting, som önskar från ifrågavarande fond
erhålla statslån för att därav utlämna nyodlingslån, må därom inom tid, som Kungl.
Maj:t bestämmer, till lantbruksstyrelsen ingiva skriftlig framställning, innehållande
uppgift å de odlingsföretag, för vilka nyodlingslån blivit hos hushållningssällskapet
eller landstinget sökta, förslag till belopp och lånetid för varje särskilt nyodlingslån
ävensom övriga för ärendets bedömande erforderliga uppgifter; ägande lantbruksstyrelsen
fastställa formulär för sådan framställning.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr It) A.
7
2) Lantbruksstyrelsen mä efter prövning av sålunda gjorda framställningar
bevilja hushållningssällskap eller landsting statslån från fonden och därvid fastställa
den tid, inom vilken varje särskilt odlingsföretag skall vara påbörjat och avslutat;
ägande lantbruksstyrelsen att på framställning av hushållningssällskap eller landsting
bevilja högst ett års förlängning i den för ett visst företags påbörjande eller
fullbordande bestämda tid ävensom medgiva ändring i den fastställda arbetsplanen.
Lantbruksstyrelsen åligger att om beviljat lån meddela uppgift till statskontoret.
3) Statslån från fonden må av hushållningssällskap eller landsting under två
år från lyftningsdagen innehavas räntefritt utan amortering.
Sedan länet innehafts under sagda två år, skall vid utgången av vart och
ett av de därpå följande sju åren dels återbetalas en sjundedel av det ursprungliga
lånebeloppet dels ock gäldas ränta efter tre procent å oguldet kapitalbelopp. Med
fullgörande av betalningen må dock hushållningssällskap eller landsting åtnjuta
anstånd varje gång under tre månader.
Därest förfallet kapitalbelopp icke inom föreskriven tid inbetalas, är hushållningssällskap
eller landsting skyldigt att å det förfallna beloppet erlägga sex procent
årlig ränta från förfallodagen till dess betalning sker.
4) Finnes lånebelopp vara av hushållningssällskap eller landsting disponerat
på annat sätt än förevarande bestämmelser tillåta eller det därmed avsedda arbetet
icke vara inom den av lantbruksstyrelsen bestämda eller på grund av medgivet
uppskov slutligt fastställda tid påbörjat eller avslutat, skall sådant lånebelopp, på
yrkande av lantbruksstyrelsen, omedelbart återbetalas av hushållningssällskapet eller
landstinget, därvid bör erläggas ränta efter sex procent för år, räknat från lånets
lyftningsdag.
5) De, som av hushållningssällskap eller landsting erhålla nyodlingslån, skola
likaledes åtnjuta amorterings- och räntefrihet under två år från lyftningsdagen; och
skola jämväl i övrigt å dessa lån tillämpas ovan stadgade bestämmelser om amortering
och räntebetalning, dock att, även om hushållningssällskap eller landsting
begagnar sig av ovannämnda anstånd, hushållningssällskapet eller landstinget icke
är förpliktat medgiva låntagaren dylikt anstånd; skolande tiden för amorteringsskyldighetens
inträde räknas från den dag, då medel å lånet första gången lyftats.
6) Nyodlingslån må beviljas ägare eller brukare av jord, oberoende av storleken
av den fastighet, där arbetet är avsett att utföras, och, beträffande brukare,
av brukningstidens längd: börande såvitt möjligt tillses, att lån främst tillgodokomma
dem, som äro mest i behov därav.
7) Nyodlingslån må icke under något år beviljas låntagare till högre belopp
än 1,500 kronor, och skall lånesökande, som tidigare erhållit lån från fonden för
utförande av nyodlingsarbeten, innan nytt lån beviljas, därest så påfordras, styrka,
att den i samband med tidigare lån stadgade odlingsskyldjgheten i det väsentliga
blivit fullgjord. Ej må låntagare på grund av särskilda nyodlingslån samtidigt
häfta i skuld till högre belopp än 5,000 kronor.
8) Nyodlingslån må kunna uppgå till högst tre fjärdedelar av den beräknade
kostnaden, dock icke till mer än 500 kronor för hektar av den jord, som är avsedd
att nyodlas. Sådant lån må räknas i jämna 10-tal kronor.
9) Vid beräkning av kostnad, som nu sagts, upptages kostnaden för såväl
själva odlingsarbetet som ock för den erforderliga dikningen; dock att arbete, som
utgöres av mera omfattande upprensningar eller fördjupning av avloppsdiken och
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 10 A.
avloppsgravar, ävensom egentlig täckdikning icke må inräknas i kostnaden. Ej må
i denna upptagas kostnad för dikning eller vattenavledning, för såvitt statsbidrag
under form av lån eller anslag förut utgått därtill.
10) Innan nyodlingslån beviljas, skall utlåtande i ärendet, upptagande plan
och kostnadsförslag för nyodlingen m. m. ävensom karta däröver vara uppgjort av
lantbruksingenjör, länsagronom, jordbrukskonsulent eller annan person, som hushållningssällskap
eller landsting prövar därtill kompetent, och skall denne även avgiva
yttrande om markens lämplighet till åker med avseende på dess såväl beskaffenhet
som läge. . .
11) Låntagare åligger att vid ansökningshandlingarnas ingivande eller senast
innan medel å lånet lyftas, överlämna till vederbörande hushållningssällskap eller
landsting, för att i dess arkiv förvaras, bestyrkt kopia av den över nyodlingsföretaget
uppgjorda karta ävensom bestyrkta avskrifter av därtill hörande godkänt utlåtande
med plan och kostnadsförslag m. in.
12) Hushållningssällskap eller landsting äger bestämma de närmare villkoren
för åtnjutande av nyodlingslån, dock med iakttagande att minst eu fjärdedel av
lånebeloppet skall innestå, till dess arbetet blivit avsynat och godkänt, liksom ock
tillse, att det med beviljat nyodlingslån avsedda ändamål vinnes.
13) Det åligger hushållningssällskap eller landsting, som innehar statslån, att
årligen inom tid, som lantbruksstyrelsen bestämmer, till styrelsen avgiva redogörelse
över lånerörelsen enligt av styrelsen fastställt formulär.
14) Statskontoret äger att till vederbörande hushållningssällskap eller landsting
utbetala beviljat statslån mot hushållningssällskapets eller landstingets förskrivning därå.
15) Statskontoret har att, därest stadgad kapital- eller räntebetalning icke i
rätt tid fullgöres, därom göra anmälan hos Kungl. Maj:t, som då vill bestämma,
huruvida oguldet statslånebelopp jämte ränta skall före den fastställda amorteringstidens
slut återbetalas.
16) Kungl. Maj:t äger meddela de närmare bestämmelser, som kunna erfordras
för vinnande av det med ifrågavarande lånerörelse avsedda ändamål.
Mot de sålunda föreslagna ändrade grunderna beträffande norrländska
nyodlingsfonden har utskottet intet att erinra.
Då med hänsyn till de föreslagna nya lånebestämmelserna för
ifrågavarande båda fonder en avsevärd ökning i lånefrekvensen beräknats
vara att emotse, hava de högsta totala årliga utlåningsbeloppen
från och med år 1922 föreslagits höjda beträffande norrländska nyodlingsfonden
från nuvarande 300,000 kronor till 1,000,000 kronor och
i fråga om allmänna nyodlingsfonden från nuvarande 200,000 kronor
till 500,000 kronor. Såsom kapitalökning för fonderna ifrågasättes
3,000,000 kronor beträffande den förra och 1,500,000 kronor beträffande
den senare. Dessa medel äro avsedda att tagas i anspråk från uppkommet
överskott å till understödjande under kristiden av vissa odlingsföretag
beviljade medel, vilka därtill torde lämna tillgång.
De såsom erforderliga ansedda årsutlåningsbeloppen föranleda icke
någon erinran från utskottets sida, liksom ej heller att såsom kapital
-
Jordbruksutskottet* utlåtande Nr It) A.
9
ökning anvisas de därför begärda anslagen. Utskottet instämmer jämväl
i övrigt med vad departementschefen i ärendet anfört. Under åberopande
av det anförda och med förmälan att utskottet under nästföljande punkt
kommer att göra hemställan beträffande allmänna nyodlingsfonden får
utskottet hemställa,
att riksdagen må
dels godkänna de ovan intagna villkoren för lån
från norrländska nyodlingsfonden, att från och med
år 1922 tillämpas å lån, som därefter utlämnas;
dels medgiva, att från och med år 1922 tillsvidare
lån er sagda fond må beviljas intill ett belopp
av 1,000,000 kronor årligen;
dels för tiden från och med år 1922 medgiva,
att, där å lån, som från ifrågavarande fond utlämnats
av hushållningssällskap eller landsting, uppkommit
förlust, Kungl. Maj:t må äga att på framställning av
hushållningssällskapet eller landstinget och efter prövning
av de i varje fall förekommande omständigheter,
av fondens medel anvisa hushållningssällskapet eller
landstinget gottgörelse för den lidna förlusten med
skäligt belopp;
dels såsom kapitalökning för ifrågavarande fond
för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000
kronor.
Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet
framdeles komma att avgiva förslag.
6:o) Under punkt 6 av förenämnda avdelning av statsverksproposi- Allmänna
tionen har Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen dels godkänna de av
departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagna villkoren för lån från j-g.j
allmänna nyodlingsfonden, att från och med år 1922 tillämpas å lån, som
därefter utlämnas; dels medgiva, att från och med år 1922 tillsvidare
lån ur sagda fond må beviljas intill ett belopp av 500,000 kronor årligen;
dels för tiden från och med år 1922 medgiva, att, där å lån, som från
ifrågavarande fond utlämnats av hushållningssällskap eller landsting, uppkommit
förlust, Kungl. Maj:t må äga att på framställning av hushållningssällskapet
eller landstinget och efter prövning av de i varje fall
förekommande omständigheter, av fondens medel anvisa hushållningsBihang
till riksdagens protokoll 1921. 10 saml. 5 käft. (Nr 10 A—10 B.) 2
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 10 A.
sällskapet eller landstinget gottgörelse för den lidna förlusten med skäligt
belopp; dels såsom kapitalökning för ifrågavarande fond för år 1922
anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.
utikottet. I avseende å lånevillkoren böra såsom utskottet redan under näst
föregående
punkt antytt gälla samma bestämmelser, som föreslagits i
fråga om norrländska nyodlingsfonden, allenast med den skillnad att
såsom departementschefen framhållit i andra stycket av mom. 3) räntefoten
bör angivas till fyra procent.
Under hänvisning i övrigt till vad utskottet under nästföregående
punkt anfört hemställer utskottet
att riksdagen må
dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet
föreslagna villkoren för lån från allmänna
nyodlingsfonden, att från och med år 1922 tillämpas
å lån, som därefter utlämnas;
dels medgiva, att från och med år 1922 tillsvidare
lån ur sagda fond må beviljas intill ett belopp
av 500,000 kronor årligen;
dels för tiden från och med år 1922 medgiva,
att, där å lån, som från ifrågavarande fond utlämnats
av hushållningssällskap eller landsting, uppkommit förlust,
Kungl. Maj:t må äga att på framställning av
hushållningssällskapet eller landstinget och efter prövning
av de i varje fall förekommande omständigheter,
av fondens medel anvisa hushållningssällskapet eller
landstinget gottgörelse för den lidna förlusten med
skäligt belopp;
dels såsom kapitalökning för ifrågavarande fond för
år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.
Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet
framdeles komma att avgiva förslag.
7:o) Under punkt 7 av förenämnda avdelning av statsverkspropositionen
har Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen att dels medgiva,
att från och med år i921 tillsvidare lån ur kraftledningslånefonden
må beviljas till ett belopp av högst 2,500,000 kronor årligen; dels ock
till kapitalökning för samma fond för år 1922 anvisa ett reservationsanslag
av 2,500,000 kronor.
Kraftledningslånefonden.
[7-]
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 10 A.
11
Beträffande utredningen hänvisas till berörda statsrådsprotokoll.
De till utlåning tillgängliga medlen från kraftledningslånefonden
hava utgjort för år 1918 1,000,000 kronor samt för vartdera av åren
1919 och 1920 2,500,000 kronor och utgöra för innevarande år
1,500,000 kronor. Arliga lånemaximum för år 1921 och framdeles är
bestämt till 1,500,000 kronor.
Kungörelser angående villkoren för lån från fonden hava utfärdats
den 13 september 1918 (nr 718) och den 27 juni 1919 (nr 480). Enligt
sistnämnda kungörelse bestämdes bland annat, att, enär en särskild
vattenkraftslånefond dåmera inrättats, från och med år 1920 lån till
vattenkraftsanläggningar icke skulle beviljas från kraftledningslånefonden.
Det högsta totala utlåningsbeloppet har i förevarande framställningföreslagits
höjt från 1,500,000 kronor till 2,500,000 kronor från och
med 1921, varjämte såsom kapitalökning för fonden ifrågasatts 1,000,000
kronor för 1921 och 2,500,000 för 1922. Detta förslag biträdes av
utskottet.
Om tilläggsanslaget gör utskottet särskild framställning.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må
dels medgiva, att från och med år 1921 tillsvidare
lån ur kraftledningslånefonden må beviljas till
ett belopp av högst 2,500,000 kronor årligen;
dels ock till kapitalökning för samma fond för
år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 2,500,000
kronor.
Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet
framdeles komma att avgiva förslag.
Låneunderstöd.
8:o) Kungl. Maj:t har slutligen under punkt 8 av förevarande
avdelning av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att såsom låneunderstöd
till svenska mosskulturföreningen för bestridande av anläggningskostnaderna
för en försöksgård å myrjord i Jämtlands län anvisa
ett förslagsanslag, högst, 20,000 kronor.
Utskottet.
Låneunderstöd
Ull
svenska
mosskulturföreningen.
12
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 10 A.
Utskottet.
I sitt utlåtande nr 9 A rörande regleringen för år 1922 av utgifterna
under riksstatens nionde huvudtitel, punkt 59, har utskottet
tillstyrkt äskande av riksdagen av låneunderstöd åt svenska mosskulturföreningen
till belopp av 60,000 kronor å tilläggsstat och 20,000 kronor
för år 1922 för försöksgård å myrjord i Jämtland.
Under åberopande av vad utskottet i sitt berörda utlåtande punkt
59 anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må såsom låneunderstöd till svenska
mosskulturföreningen för bestridande av anläggningskostnaderna
för en försöksgård å myrjord i Jämtlands
län anvisa ett förslagsanslag, högst, 20,000 kronor.
Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet
framdeles komma att avgiva förslag.
Stockholm den 15 mars 1921.
På jordbruksutskottets vägnar:
RAOUL HAMILTON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Hellström, Träff, Barthelson, Dalberg, Sederholm, Andersson
Gunnar, Pettersson Ivar och Hagfält samt
från andra kammaren: herrar greve Hamilton, Nilsson i Tånga, Öberg, Johansson i Uppmälby,
Igel, Ericsson i Arboga, Broander och Edberg.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1921:252a Skrivelse till Konungen angående reglering av utgifterna för kapitalökning för år 1922 i vad angår jordbruksärendena. s. 1 i texten