Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående reglering av utgifterna för kapitalökning för år 1922 i vad angår jordbruksärendena.

1921-03-15 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1921:10a, Utlåtande, angående reglering av utgifterna för kapitalökning för år 1922 i vad angår jordbruksärendena.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 10 A.

1

Nr 10 A.

Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1921 kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående reglering av utgifterna för kapitalökning för

år 1922 i vad angår jordbruksärendena.

(l:a avd.)

Med anledning av de till jordbruksutskottet hänvisade framställningar,

som röra utgifter för kapitalökning, får utskottet avgiva följande

yttrande och förslag.

Statens affärsverksamhet.

Statens domäners fond.

l:o) I punkt 1 av den till innevarande riksdag avlåtna statsverkspropositionen

avdelning: utgifter för kapitalökning i vad angår jordbruksdepartementet,

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för inköp

eller uppförande av bostäder åt revirförvaltare såsom kapitalökning för

statens domäners fond för år 1922 anvisa, att av Kungl. Maj:t för ändamålet

användas, ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

Över denna framställning har utskottet redan i särskilt utlåtande

nr 25 avgivit förslag, varom utskottet härigenom velat

erinra.

Statens utlåningsfonder.

2:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkten 2 av förenämnda avdelning

av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen dels medgiva, att

från och med år 1922 tillsvidare ett belopp av 2,500,000 kronor årligen

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 10 saml. 5 käft. (Nr 10 A —10 B.) 1

Jägmästare

bostäder.

[!•}

Odlingslåne
fonden.

[2.]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 10 A.

Motion.

Utskottet.

må av Kungl. Maj:t disponeras såsom lån från odlingslånefonden; dels

ock såsom kapitalökning för samma fond för år 1922 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

Beträffande utredningen i detta ärendet hänvisas till berörda statsrådsprotokoll.

Vid 1883 års riksdag beslutades bildandet av en fond med ändamål

att genom lån understödja odling av sänka trakter, och har denna

fond, benämnd odlingslånefonden, varit tillgänglig sedan år 1884. Enligt

av riksdagen lämnade medgivanden har till och med år 1918 ett belopp

av 1,000,000 kronor årligen fått såsom lån disponeras från fonden.

Vid lagtima riksdagen år 1919 medgavs, att från och med samma år

tillsvidare lån från fonden finge av Kungl. Maj:t beviljas till ett belopp

av högst 1,500,000 kronor årligen. Vid 1920 års riksdag höjdes detta

belopp från och med år 1921 till 2,000,000 kronor.

Under de senaste åren har riksdagen årligen såsom anslag till

kapitalökning anvisat vad som utöver till fonden inflytande kapitalinbetalningar

ansetts vara erforderligt för mötande av det beräknade

utlånine-sbehovet för året. För innevarande år har sålunda anvisats ett

anslag av 1,200,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion, nr 126

av herr Lindman m. fl., vari hemställts, att riksdagen ville medgiva, att

av de för nyodlingsverksamheten under krisåren anvisade, hittills icke

använda medlen må mot att motsvarande belopp upptages å riksstatens

inkomstsida såsom i anspråk tagna kapitaltillgångar få anvisas:

dels såsom kapitalökning för »Odlingslånefonden» å tilläggsstat

för år 1921 ett reservationsanslag av 500,000 kronor,

dels ock som förstärkning av »Allmänna avdikningsanslaget» å

tilläggstat för år 1921 ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning,

hänvisas till motionen.

Beträffande den i ämnet väckta motionen, vilken berör såväl odlingslånefonden

som allmänna avdikningsanslaget, vill utskottet erinra att

denna, vad angår allmänna avdikningsanslaget, redan behandlats i punkt

68 av utskottets utlåtande nr 9 A angående regleringen av utgifterna

under nionde huvudtiteln.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt, vilket endast

har avseende å år 1922, skulle det högsta totala utlåningsbeloppet från

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 10 A.

3

odlingslånefonden tran och med samma är höjas trän 2,000,000 kronor

till 2,500,000 kronor och ett kapitalökningsbelopp av 1,000,000 kronor

anvisas.

I motionen framhålles emellertid, hurusom enligt av motionärerna

från lantbruksstyrelsen inhämtade uppgifter med hänsyn till redan inkomna

och beräknade ansökningar om lån under år 1921 ett tilläggsbehov

för samma år skulle uppstå på omkring 1,500,000 kronor, och

hava motioniirerna, som icke redan nu velat iirågasätta uppförande av

hela detta belopp för 1921, likväl, för att icke ett uppskjutande av nödiga

företag på grund av bristande medel skulle behöva äga rum, föreslagit,

att ett belopp av 500,000 kronor måtte från uppkomna överskott a de

under kristiden beviljade anslag till vissa odlingsföretag överföras till

odlingslånefonden såsom kapitalökning till fonden å tilläggsstat för

år 1921.

I betraktande av de betydande belopp, vartill ansökning om lån

från odlingslånefonden enligt statsrådsprotokollet torde komma att föreligga

redan under år 1921, delar utskottet motionärernas uppfattning om

önskvärdheten att något ytterligare belopp utöver det Kungl. Maj:t föreslagit

linnés tillgängligt för odlingslans utlämnande under sistnämnda

år. Redan i sitt ovannämnda utlåtande nr 9 A framhöll utskottet i fråga

om allmänna avdikningsanslaget sin avsikt att utöver vad Kungl. Maj:t

redan under utgifter för kapitalökning föreslagit beträffande norrländska

och allmänna nyodlingsfonderna föreslå en ytterligare fondering av ovannämnda

överskottsmedel för odlingsändamål, vilket överskott efter de a\

Kungl. Maj:t beträffande norrländska och allmänna nyodlingsfonderna

föreslagna dispositionerna lärer uppgå till 2,500,000 kronor. Utskottet

åsyftade härvid en utökning av odlingslånefonden. Det i sådant avseende

i motionen ifrågasatta beloppet ger icke utskottet anledning till någon

erinran. Utskottet vill sålunda tillstyrka, att såsom kapitalökning anvisas

till odlingslånefonden å tilläggsstat för år 1921 ett anslag av o00,000

kronor. I samband härmed bör det av Kungl. Maj:t föreslagna högsta

totala utlåningsbeloppet höjas till 2,500,000 kronor redan från och med

innevarande år. Mot det begärda kapitalökningsbeloppet för år 1922 har

utskottet intet att erinra.

Om tilläggsanslaget gör utskottet särskild framställning.

Under åberopande av det ovan anförda hemställer utskottet nu,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande framställning och den i ämnet väckta

motionen i vad den rör odlingslånefonden

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 10 A.

Egnahems
lånefonden.

[3.]

Fiskerilånefonden.

[4-]

Utskottet.

dels medgiva, att från och med år 1921 tillsvidare

ett belopp av 2,500,000 kronor årligen må av Kungl.

Maj:t disponeras såsom lån från odlingslånefonden;

dels ock såsom kapitalökning för samma fond

för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000

kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet framdeles

komma att avgiva förslag.

3:o) Under punkt 3 av förberörda avdelning av statsverkspropositionen

bar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning

för egnahemslånefonden för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av

6,000,000 kronor.

över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed velat för riksdagen

anmäla.

4:o) Kungl. Maj:t bär vidare under punkt 4 av förenämnda avdelning

av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen dels godkänna sådan

ändring i gällande bestämmelser rörande fonden för fiskerinäringens

befrämjande, att tillämpas från och med år 1921, att låneunderstöd, som

utlämnas av hushållningssällskap eller landsting, må utgöra högst 25,000

kronor; dels medgiva, att från och med år 1921 tillsvidare ett belopp

av 1,800,000 kronor må av Kungl. Maj:t årligen disponeras såsom lån

från ifrågavarande fond; dels ock till kapitalökning för samma fond för

år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 900,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 7—13 av förberörda statsrådsprotokoll.

Högsta medgivna årsutlåningen från fiskerilånefonden är för närvarande

1,100,000 kronor och högsta beloppet av låneunderstöd, som av

hushållningssällskap eller landsting från fondens medel utlämnas till

enskilda låntagare, 15,000 kronor.

Förevarande framställning avser nu en höjning av det högsta

tillåtna utlåningsbeloppet till 1,800,000 kronor, varjämte föreslås, att

maximibeloppet för de enskilda lånen ökas till 25,000 kronor. Dessa

förändringar skulle enligt förevarande framställning tillämpas från och

med år 1921. Av departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande AV 10 A.

b

framgår emellertid, att förändringarna för att undvika allt för stort

kapitalökningsanslag å tilläggsstat avsetts att träda i kraft först från och

med år 1922. Det erforderliga kapitalökningsbeloppet för år 1922 har av

Kungl. Maj:t beräknats till 900,000 kronor. Därjämte ifrågasattes ett

kapitalökningsbelopp för år 1921 av 280,000 kronor.

Framställningen föranleder icke någon erinran från utskottets sida

i annan mån än att av skäl som ovan nämnts de föreslagna förändringarna

i gällande lånebestämmelser böra gälla först från och med år 1922.

Under erinran att utskottet kommer att göra särskild framställning

rörande tilläggsanslaget, hemställer utskottet nu,

att riksdagen må

dels godkänna sådan ändring i gällande bestämmelser

rörande fonden för fiskerinäringens befrämjande,

att tillämpas från och med år 1922, att låneunderstöd,

som utlämnas av hushållningssällskap eller landsting,

må utgöra högst 25,000 kronor;

dels medgiva, att från och med år 1922 tillsvidare

ett belopp av 1,800,000 kronor må av Kungl.

Maj:t årligen disponeras såsom lån från ifrågavarande

fond;

dels och till kapitalökning för samma fond för

år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 900,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet framdeles

komma att avgiva förslag.

5:o) Under punkt 5 av nu ifrågavarande avdelning av statsverks- Norrländska

propositionen har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels godkänna de av

departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagna villkoren för lån från j-g j*

norrländska nyodlingsfonden, att från och med år 1922 tillämpas å lån,

som därefter utlämnas; dels medgiva, att från och med år 1922 tillsvidare

lån ur sagda fond må beviljas intill ett belopp av 1,000,000 kronor

årligen; dels för tiden från och med år 1922 medgiva, att, där å lån,

som från ifrågavarande fond utlämnats av hushållningssällskap eller landsting,

uppkommit förlust, Kungl. Maj:t må äga att på framställning av

hushållningssällskapet eller landstinget och efter prövning av de i varje

fall förekommande omständigheter av fondens medel anvisa hushållningssällskapet

eller landstinget gottgörelse för den lidna förlusten med skäligt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 10 A.

Utfkottct.

belopp; dels såsom kapitalökning för ifrågavarande fond för år 1922

anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor.

Beträffande utredningen hänvisas till förberörda statsrådsprotokoll.

Riksdagen anhöll i skrivelse nr 342 år 1918 om utredning, huru

kolonisationen å bondejord i Norrland måtte kunna främjas, bland annat

genom ändring i villkoren för lån från norrländska nyodlingsfonden. I

skrivelse nr 474 samma år anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t måtte i

samband med den sålunda begärda utredningen taga i övervägande,

huruvida icke en förändring borde vidtagas jämväl av villkoren för lån

från allmänna nyodlingsfonden.

I förevarande framställning föreslås nu vissa förändrade villkor

för tillgodonjutande av lån från norrländska nyodlingsfonden avseende

att underlätta erhållandet av sådana lån.

Med avseende å de sålunda föreslagna nya bestämmelserna, vilka

utarbetats med den utgångspunkten att hittillsvarande villkor, i vad de

visat sig i praktiken ändamålsenliga, såvitt möjligt bibehållas, må framhållas,

att lånen enligt dessa kunna utlämnas till ägare eller brukare

av jord, oberoende av storleken av den fastighet, varå odlingsarbetet

är avsett att utföras, och beträffande brukare av brukningstidens längd.

Lånesumman per hektar jord har bestämts så, att låneunderstöd må kunna

utgå till högst tre fjärdedelar av den beräknade kostnaden, dock icke till

mer än 500 kronor för hektar av den jord, som är avsedd att uppodlas.

Det maximibelopp, till vilket lån till en och samma person må under ett

och samma år utlämnas, har höjts från nuvarande 500 kronor till 1,500

kronor. Den totala lånesumma, som på en gång må innehavas av enskild

låntagare, har satts till 5,000 kronor. Lånen skola återbetalas inom tio

år. Härunder åtnjutes två års rånte- och amorteringsfrihet. För

närvarande är denna tid ett år. Amorteringstiden är sålunda sju år.

Räntan är densamma som för närvarande eller 3 procent.

Motsvarande bestämmelse, har departementschefen ansett böra stadgas

beträffande lån från allmänna nyodlingsfonden.

De föreslagna villkoren beträffande norrländska nyodlingsfonden

äro av följande lydelse:

1) Hushållningssällskap eller landsting, som önskar från ifrågavarande fond

erhålla statslån för att därav utlämna nyodlingslån, må därom inom tid, som Kungl.

Maj:t bestämmer, till lantbruksstyrelsen ingiva skriftlig framställning, innehållande

uppgift å de odlingsföretag, för vilka nyodlingslån blivit hos hushållningssällskapet

eller landstinget sökta, förslag till belopp och lånetid för varje särskilt nyodlingslån

ävensom övriga för ärendets bedömande erforderliga uppgifter; ägande lantbruksstyrelsen

fastställa formulär för sådan framställning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr It) A.

7

2) Lantbruksstyrelsen mä efter prövning av sålunda gjorda framställningar

bevilja hushållningssällskap eller landsting statslån från fonden och därvid fastställa

den tid, inom vilken varje särskilt odlingsföretag skall vara påbörjat och avslutat;

ägande lantbruksstyrelsen att på framställning av hushållningssällskap eller landsting

bevilja högst ett års förlängning i den för ett visst företags påbörjande eller

fullbordande bestämda tid ävensom medgiva ändring i den fastställda arbetsplanen.

Lantbruksstyrelsen åligger att om beviljat lån meddela uppgift till statskontoret.

3) Statslån från fonden må av hushållningssällskap eller landsting under två

år från lyftningsdagen innehavas räntefritt utan amortering.

Sedan länet innehafts under sagda två år, skall vid utgången av vart och

ett av de därpå följande sju åren dels återbetalas en sjundedel av det ursprungliga

lånebeloppet dels ock gäldas ränta efter tre procent å oguldet kapitalbelopp. Med

fullgörande av betalningen må dock hushållningssällskap eller landsting åtnjuta

anstånd varje gång under tre månader.

Därest förfallet kapitalbelopp icke inom föreskriven tid inbetalas, är hushållningssällskap

eller landsting skyldigt att å det förfallna beloppet erlägga sex procent

årlig ränta från förfallodagen till dess betalning sker.

4) Finnes lånebelopp vara av hushållningssällskap eller landsting disponerat

på annat sätt än förevarande bestämmelser tillåta eller det därmed avsedda arbetet

icke vara inom den av lantbruksstyrelsen bestämda eller på grund av medgivet

uppskov slutligt fastställda tid påbörjat eller avslutat, skall sådant lånebelopp, på

yrkande av lantbruksstyrelsen, omedelbart återbetalas av hushållningssällskapet eller

landstinget, därvid bör erläggas ränta efter sex procent för år, räknat från lånets

lyftningsdag.

5) De, som av hushållningssällskap eller landsting erhålla nyodlingslån, skola

likaledes åtnjuta amorterings- och räntefrihet under två år från lyftningsdagen; och

skola jämväl i övrigt å dessa lån tillämpas ovan stadgade bestämmelser om amortering

och räntebetalning, dock att, även om hushållningssällskap eller landsting

begagnar sig av ovannämnda anstånd, hushållningssällskapet eller landstinget icke

är förpliktat medgiva låntagaren dylikt anstånd; skolande tiden för amorteringsskyldighetens

inträde räknas från den dag, då medel å lånet första gången lyftats.

6) Nyodlingslån må beviljas ägare eller brukare av jord, oberoende av storleken

av den fastighet, där arbetet är avsett att utföras, och, beträffande brukare,

av brukningstidens längd: börande såvitt möjligt tillses, att lån främst tillgodokomma

dem, som äro mest i behov därav.

7) Nyodlingslån må icke under något år beviljas låntagare till högre belopp

än 1,500 kronor, och skall lånesökande, som tidigare erhållit lån från fonden för

utförande av nyodlingsarbeten, innan nytt lån beviljas, därest så påfordras, styrka,

att den i samband med tidigare lån stadgade odlingsskyldjgheten i det väsentliga

blivit fullgjord. Ej må låntagare på grund av särskilda nyodlingslån samtidigt

häfta i skuld till högre belopp än 5,000 kronor.

8) Nyodlingslån må kunna uppgå till högst tre fjärdedelar av den beräknade

kostnaden, dock icke till mer än 500 kronor för hektar av den jord, som är avsedd

att nyodlas. Sådant lån må räknas i jämna 10-tal kronor.

9) Vid beräkning av kostnad, som nu sagts, upptages kostnaden för såväl

själva odlingsarbetet som ock för den erforderliga dikningen; dock att arbete, som

utgöres av mera omfattande upprensningar eller fördjupning av avloppsdiken och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 10 A.

avloppsgravar, ävensom egentlig täckdikning icke må inräknas i kostnaden. Ej må

i denna upptagas kostnad för dikning eller vattenavledning, för såvitt statsbidrag

under form av lån eller anslag förut utgått därtill.

10) Innan nyodlingslån beviljas, skall utlåtande i ärendet, upptagande plan

och kostnadsförslag för nyodlingen m. m. ävensom karta däröver vara uppgjort av

lantbruksingenjör, länsagronom, jordbrukskonsulent eller annan person, som hushållningssällskap

eller landsting prövar därtill kompetent, och skall denne även avgiva

yttrande om markens lämplighet till åker med avseende på dess såväl beskaffenhet

som läge. . .

11) Låntagare åligger att vid ansökningshandlingarnas ingivande eller senast

innan medel å lånet lyftas, överlämna till vederbörande hushållningssällskap eller

landsting, för att i dess arkiv förvaras, bestyrkt kopia av den över nyodlingsföretaget

uppgjorda karta ävensom bestyrkta avskrifter av därtill hörande godkänt utlåtande

med plan och kostnadsförslag m. in.

12) Hushållningssällskap eller landsting äger bestämma de närmare villkoren

för åtnjutande av nyodlingslån, dock med iakttagande att minst eu fjärdedel av

lånebeloppet skall innestå, till dess arbetet blivit avsynat och godkänt, liksom ock

tillse, att det med beviljat nyodlingslån avsedda ändamål vinnes.

13) Det åligger hushållningssällskap eller landsting, som innehar statslån, att

årligen inom tid, som lantbruksstyrelsen bestämmer, till styrelsen avgiva redogörelse

över lånerörelsen enligt av styrelsen fastställt formulär.

14) Statskontoret äger att till vederbörande hushållningssällskap eller landsting

utbetala beviljat statslån mot hushållningssällskapets eller landstingets förskrivning därå.

15) Statskontoret har att, därest stadgad kapital- eller räntebetalning icke i

rätt tid fullgöres, därom göra anmälan hos Kungl. Maj:t, som då vill bestämma,

huruvida oguldet statslånebelopp jämte ränta skall före den fastställda amorteringstidens

slut återbetalas.

16) Kungl. Maj:t äger meddela de närmare bestämmelser, som kunna erfordras

för vinnande av det med ifrågavarande lånerörelse avsedda ändamål.

Mot de sålunda föreslagna ändrade grunderna beträffande norrländska

nyodlingsfonden har utskottet intet att erinra.

Då med hänsyn till de föreslagna nya lånebestämmelserna för

ifrågavarande båda fonder en avsevärd ökning i lånefrekvensen beräknats

vara att emotse, hava de högsta totala årliga utlåningsbeloppen

från och med år 1922 föreslagits höjda beträffande norrländska nyodlingsfonden

från nuvarande 300,000 kronor till 1,000,000 kronor och

i fråga om allmänna nyodlingsfonden från nuvarande 200,000 kronor

till 500,000 kronor. Såsom kapitalökning för fonderna ifrågasättes

3,000,000 kronor beträffande den förra och 1,500,000 kronor beträffande

den senare. Dessa medel äro avsedda att tagas i anspråk från uppkommet

överskott å till understödjande under kristiden av vissa odlingsföretag

beviljade medel, vilka därtill torde lämna tillgång.

De såsom erforderliga ansedda årsutlåningsbeloppen föranleda icke

någon erinran från utskottets sida, liksom ej heller att såsom kapital
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottet* utlåtande Nr It) A.

9

ökning anvisas de därför begärda anslagen. Utskottet instämmer jämväl

i övrigt med vad departementschefen i ärendet anfört. Under åberopande

av det anförda och med förmälan att utskottet under nästföljande punkt

kommer att göra hemställan beträffande allmänna nyodlingsfonden får

utskottet hemställa,

att riksdagen må

dels godkänna de ovan intagna villkoren för lån

från norrländska nyodlingsfonden, att från och med

år 1922 tillämpas å lån, som därefter utlämnas;

dels medgiva, att från och med år 1922 tillsvidare

lån er sagda fond må beviljas intill ett belopp

av 1,000,000 kronor årligen;

dels för tiden från och med år 1922 medgiva,

att, där å lån, som från ifrågavarande fond utlämnats

av hushållningssällskap eller landsting, uppkommit

förlust, Kungl. Maj:t må äga att på framställning av

hushållningssällskapet eller landstinget och efter prövning

av de i varje fall förekommande omständigheter,

av fondens medel anvisa hushållningssällskapet eller

landstinget gottgörelse för den lidna förlusten med

skäligt belopp;

dels såsom kapitalökning för ifrågavarande fond

för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 3,000,000

kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet

framdeles komma att avgiva förslag.

6:o) Under punkt 6 av förenämnda avdelning av statsverksproposi- Allmänna

tionen har Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen dels godkänna de av

departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagna villkoren för lån från j-g.j

allmänna nyodlingsfonden, att från och med år 1922 tillämpas å lån, som

därefter utlämnas; dels medgiva, att från och med år 1922 tillsvidare

lån ur sagda fond må beviljas intill ett belopp av 500,000 kronor årligen;

dels för tiden från och med år 1922 medgiva, att, där å lån, som från

ifrågavarande fond utlämnats av hushållningssällskap eller landsting, uppkommit

förlust, Kungl. Maj:t må äga att på framställning av hushållningssällskapet

eller landstinget och efter prövning av de i varje fall

förekommande omständigheter, av fondens medel anvisa hushållningsBihang

till riksdagens protokoll 1921. 10 saml. 5 käft. (Nr 10 A—10 B.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 10 A.

sällskapet eller landstinget gottgörelse för den lidna förlusten med skäligt

belopp; dels såsom kapitalökning för ifrågavarande fond för år 1922

anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

utikottet. I avseende å lånevillkoren böra såsom utskottet redan under näst
föregående

punkt antytt gälla samma bestämmelser, som föreslagits i

fråga om norrländska nyodlingsfonden, allenast med den skillnad att

såsom departementschefen framhållit i andra stycket av mom. 3) räntefoten

bör angivas till fyra procent.

Under hänvisning i övrigt till vad utskottet under nästföregående

punkt anfört hemställer utskottet

att riksdagen må

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

föreslagna villkoren för lån från allmänna

nyodlingsfonden, att från och med år 1922 tillämpas

å lån, som därefter utlämnas;

dels medgiva, att från och med år 1922 tillsvidare

lån ur sagda fond må beviljas intill ett belopp

av 500,000 kronor årligen;

dels för tiden från och med år 1922 medgiva,

att, där å lån, som från ifrågavarande fond utlämnats

av hushållningssällskap eller landsting, uppkommit förlust,

Kungl. Maj:t må äga att på framställning av

hushållningssällskapet eller landstinget och efter prövning

av de i varje fall förekommande omständigheter,

av fondens medel anvisa hushållningssällskapet eller

landstinget gottgörelse för den lidna förlusten med

skäligt belopp;

dels såsom kapitalökning för ifrågavarande fond för

år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet

framdeles komma att avgiva förslag.

7:o) Under punkt 7 av förenämnda avdelning av statsverkspropositionen

har Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen att dels medgiva,

att från och med år i921 tillsvidare lån ur kraftledningslånefonden

må beviljas till ett belopp av högst 2,500,000 kronor årligen; dels ock

till kapitalökning för samma fond för år 1922 anvisa ett reservationsanslag

av 2,500,000 kronor.

Kraftledningslånefonden.

[7-]

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 10 A.

11

Beträffande utredningen hänvisas till berörda statsrådsprotokoll.

De till utlåning tillgängliga medlen från kraftledningslånefonden

hava utgjort för år 1918 1,000,000 kronor samt för vartdera av åren

1919 och 1920 2,500,000 kronor och utgöra för innevarande år

1,500,000 kronor. Arliga lånemaximum för år 1921 och framdeles är

bestämt till 1,500,000 kronor.

Kungörelser angående villkoren för lån från fonden hava utfärdats

den 13 september 1918 (nr 718) och den 27 juni 1919 (nr 480). Enligt

sistnämnda kungörelse bestämdes bland annat, att, enär en särskild

vattenkraftslånefond dåmera inrättats, från och med år 1920 lån till

vattenkraftsanläggningar icke skulle beviljas från kraftledningslånefonden.

Det högsta totala utlåningsbeloppet har i förevarande framställningföreslagits

höjt från 1,500,000 kronor till 2,500,000 kronor från och

med 1921, varjämte såsom kapitalökning för fonden ifrågasatts 1,000,000

kronor för 1921 och 2,500,000 för 1922. Detta förslag biträdes av

utskottet.

Om tilläggsanslaget gör utskottet särskild framställning.

Utskottet hemställer nu,

att riksdagen må

dels medgiva, att från och med år 1921 tillsvidare

lån ur kraftledningslånefonden må beviljas till

ett belopp av högst 2,500,000 kronor årligen;

dels ock till kapitalökning för samma fond för

år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 2,500,000

kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet

framdeles komma att avgiva förslag.

Låneunderstöd.

8:o) Kungl. Maj:t har slutligen under punkt 8 av förevarande

avdelning av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att såsom låneunderstöd

till svenska mosskulturföreningen för bestridande av anläggningskostnaderna

för en försöksgård å myrjord i Jämtlands län anvisa

ett förslagsanslag, högst, 20,000 kronor.

Utskottet.

Låneunderstöd

Ull

svenska

mosskulturföreningen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 10 A.

Utskottet.

I sitt utlåtande nr 9 A rörande regleringen för år 1922 av utgifterna

under riksstatens nionde huvudtitel, punkt 59, har utskottet

tillstyrkt äskande av riksdagen av låneunderstöd åt svenska mosskulturföreningen

till belopp av 60,000 kronor å tilläggsstat och 20,000 kronor

för år 1922 för försöksgård å myrjord i Jämtland.

Under åberopande av vad utskottet i sitt berörda utlåtande punkt

59 anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må såsom låneunderstöd till svenska

mosskulturföreningen för bestridande av anläggningskostnaderna

för en försöksgård å myrjord i Jämtlands

län anvisa ett förslagsanslag, högst, 20,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet

framdeles komma att avgiva förslag.

Stockholm den 15 mars 1921.

På jordbruksutskottets vägnar:

RAOUL HAMILTON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Hellström, Träff, Barthelson, Dalberg, Sederholm, Andersson

Gunnar, Pettersson Ivar och Hagfält samt

från andra kammaren: herrar greve Hamilton, Nilsson i Tånga, Öberg, Johansson i Uppmälby,

Igel, Ericsson i Arboga, Broander och Edberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:252a Skrivelse till Konungen angående reglering av utgifterna för kapitalökning för år 1922 i vad angår jordbruksärendena. s. 1 i texten