Utlåtande, i anledning av vissa av Kungl. Maj:t dels i statsverkspropositionen, dels ock i propositionen nr 2 om tilläggsstat för år 1921 gjorda framställningar.
1921-05-19 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1921:59, Utlåtande, i anledning av vissa av Kungl. Maj:t dels i statsverkspropositionen, dels ock i propositionen nr 2 om tilläggsstat för år 1921 gjorda framställningar.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 59.
1
Nr 59.
Ankom till riksdagens kansli den 19 maj 1921 kl. 4 e. m.
Utlåtande, i anledning av vissa av Kungl. Maj:t dels i statsverkspropositionen,
dels ock i propositionen nr 2 om tilläggsstat
för år 1921 gjorda framställningar.
(l:a avd.)
l:o.
I den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t i punkt 14
under nionde huvudtiteln föreslagit riksdagen att, med uteslutande av
de under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»
upptagna ordinarie anslagen å dels 9,000 kronor till
mejerielevers undervisande vid enskilda mejerier och dels 3,000 kronor
till stipendier åt personer, vilka vid enskilda mejerier genomgå fullständig
lärokurs i mejerihantering, under samma anslagstitel uppföra
till lägre mejeriskolor för kvinnor ett ordinarie anslag av 35,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till det vid nämnda
proposition fogade statsrådsprotokollet.
Såsom departementschefen erinrat finnes för närvarande till mejerielevers
undervisande och till stipendier åt personer, som vid enskilda
mejerier genomgå fullständig lärokurs i mejerihantering, under ordinarie
anslagstiteln undervisningsanstalten för jordbruk och lantmannanäringar
anslag å tillhopa 12,000 kronor. Vidare ger statsrådsprotokollet vid
handen, att Kungl. Maj:t för vart och ett av åren 1917—1921 utöver
berörda 12,000 kronor för undervisning av mejerielever anvisat ett belopp
av 7,400 kronor, som senast utgått från den till Kungl. Maj:ts
förfogande ställda delen av anslaget till undervisningsanstalter för jordBihang
till riksdagens protokoll 1921. 10 samt. 32 höft. (Nr 59.) 1
Lägre mejeriskolor
för
kvinnor.
Ut eko t tet.
2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 59.
bruk och lantmannanäringar. Slutligen har Kungl. Maj :t från och med
år 1916 årligen anvisat medel — huvudsakligen från sistnämnda anslagsdel
— till uppehållande av den lägre mejeriskolan för kvinnliga
elever vid Alnarp, som för år 1920 uppgått till 5,500 kronor.
Omförmälda anslag med undantag av anslaget till sistnämnda skola
utgå som understöd till s. k. mejeristationer, för vilka reglemente fastställts
av lantbruksstyrelsen (bih. till Svensk författningssamling 24 år 1890).
Av reglementet framgår, att de nuvarande mejeristationernas ändamål
vore att vid enskilda välskötta, tidsenligt inrättade mejerier genom
praktisk och teoretisk undervisning utbilda antagna elever till dugliga och
skickliga mejerskor. Denna undervisning, som vore avsedd att lör varje
elev upptaga en tid av två år, skulle inhämtas vid två särskilda mejeristationer,
varvid ett år tillbringades vid vardera stationen. Av statsrådsprotokollet*
inhämtas vidare, att vid första årets stationer, 1/ till
antalet, undervisades i regel 2 och vid andra årets stationer 4 6 elever.
Andra årets stationer, vid vilka undervisningen bedreves mera skolmässigt,
kunde i viss mån betraktas som skolor. Inom landet funnes för närvarande
7 andra årets stationer. Från dem utexaminerades årligen omkring
38 mejerskor. Till bestridande av kostnaderna för de båda undervisningsåren
hade för varje elev av allmänna medel utgått i medeltal 510
kronor.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser en omorganisation
av den lägre mejeriundervisningen för kvinnor. _ Enligt detta förslag
skulle inrättas sju ettåriga mejeriskolor för kvinnliga elever att förläggas
till välskötta tidsenliga mejerier. Elevantalet vid varje skola
beräknades till i medeltal 8. Huvudläraren vid dylik skola skulle vara
mejerikonsulent eller äga därmed jämförliga betingelser att meddela har
ifrågavarande undervisning. Den av sakkunniga i ärendet föreslagna
timplanen för den teoretiska undervisningen skulle i huvudsak tillämpas
vid skolorna. Minst två års praktik i mejer^rket skulle fordras för inträde
i mejeriskola. Såsom föreståndare för sådan skola skulle mejeri
ägaren vara skyldig att emottaga ett visst antal frielever, som på hans
bekostnad avgiftsfritt åtnjöte undervisning, kost och bostad mot det arbete
eleverna utförde i mejeriet. Antalet frielever vid varje skola skulle med
tao-en hänsyn till hela elevantalet vid skolan bestämmas av lantbruksstyrelsen.
Vid samtliga skolor har dock ansetts kunna mottagas sammanlagt
minst 42 frielever. Föreståndaren borde vidare vara skyldig att
mottaga visst antal betalande elever. Jämväl detta antal har ansetts böra
bestämmas av lantbruksstyrelsen, dock så att minst 14 elever skulle kunna
autagas vid samtliga skolor. Åvenså skulle lantbruksstyrelsen bestämma
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 59.
3
de betalande elevernas avgift. Föreståndaren skulle slutligen vara skyldig
att anställa kompetent instruktionsmejerska, ställa lämpliga undervisningslokaler
med värme och lyse samt tidsenliga mejeriinventarier till förfogande,
bekosta läkarvård åt frieleverna ävensom bestrida nödiga skjutsar
för lärare och elever samt annonsering. Enligt förslaget skulle lian
härför åtnjuta eu ersättning i ett för allt av 2,000 kronor. Till mejeriskolas
huvudlärare, vilken, bland annat, skulle handhava undervisningen
i mejerilära, skulle enligt förslaget utgå en fast lön av 800 kronor jämte,
därest han ej vore boende på platsen, 300 kronor till bestridande av utgifterna
för resor till samt kost och bostad under vistelse vid skolan.
Till dylik befattning syntes annan person än mejerikonsulent icke gärna
böra ifrågakomma.
I likhet med vad som förekommer vid lantbruksskolor, lantmannaskolor
och lanthushållsskolor skulle enligt det föreliggande förslaget
stipendier kunna beredas obemedlade och mindre bemedlade elever vid
de kvinnliga mejeriskolorna. Beloppen härav hava liksom beträffande
lantbruksskola föreslagits till 180 respektive 100 kronor.
Under ärendets behandling har från vissa håll någon tveksamhet
gjort sig gällande rörande lämpligheten av att, såsom det föreliggande
förslaget innebär, i vårt vidsträckta land med i skilda trakter därav
rådande olikartade förhållanden ordna ifrågavarande undervisning efter
en och samma linje. Visserligen vore den föreslagna undervisningsformen
ägnad att bättre än hittills tillgodose det teoretiska kravet, men å
andra sidan kunde, vad anginge den praktiska utbildningen, därav föranledas
vissa olägenheter. I sistnämnda avseende har sålunda särskilt
uttalats, att för de delar av Norrland och mellersta Sverige, som vore
i saknad av sådana större mejerier, vid vilka — efter den nuvarande
första årskursens borttagande — den för inträde till de föreslagna mejeriskolorna
erforderliga förutbildningen lämpligen skulle kunna beredas,
svårigheter skulle uppstå att till elever vid skolorna erhålla personer,
vilka efter vid skolan åtnjuten teoretisk undervisning kunde beräknas
vara skickade såsom mejeriledare. Det vore ock så mycket mera angeläget
att i nämnda landsdelar till dessa befattningar kunna erhålla verkligt
dugande personer, som mejerierna därstädes i allmänhet vore förenade
med smör- och osttillverkning.
Vid prövning av det föreliggande förslaget har utskottet funnit
övervägande skäl tala för bifall till förslaget, varför utskottet biträder
detsamma. I anledning emellertid av vad, såsom ovan nämnts, framhållits,
vill utskottet uttala den förvissningen att, därest det skulle visa
sig möta svårigheter, att på sätt i Kungl. Majrts förevarande framställ
-
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 59.
Ökat understöd
åt lantmannaskolor
och lanthushållsskolor
för
läsåret 1921
—1922.
ning förutsattes, åvägabringa den erforderliga förutbildningen, lantbruksstyrelsen
icke skall underlåta att fästa Kungl. Maj:ts uppmärksamhet
på saken samt föreslå Kungl. Maj:t vidtagande av de åtgärder, som
kunna anses vara av förhållandena påkallade. Med hänsyn till att såsom
ovan nämnts Kungl. Maj:t för mejeriundervisningens uppehållande,
utöver det ordinarie anslaget å 12,000 kronor, jämväl tagit i anspråk viss
del av den till Kungl. Maj:ts disposition ställda delen av anslagstiteln
»undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar» och det nu
föreslagna till 35,000 kronor förhöjda ordinarie anslaget enligt förslaget
icke skulle medföra annan anslagsminskning än att ovanberörda 12,000
kronor uteslutas, torde Kungl. Maj:t icke heller sakna nödiga medel till
sådana åtgärders vidtagande.
Under åberopande av det anförda och med erinran att de föreslagna
stipendiebeloppen motsvara de av riksdagen på statsutskottets
hemställan för elever vid folkhögskolor bestämda, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med uteslutande av de under
anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och
lantmaunanäringar» upptagna ordinarie anslagen å dels
9,000 kronor till mejerielevers undervisande vid enskilda
mejerier och dels 3,000 kronor till stipendier
åt personer, vilka vid enskilda mejerier genomgå fullständig
lärokurs i mejerihantering, under samma anslagstitel
uppföra till lägre mejeriskolor för kvinnor
ett ordinarie anslag av 35,000 kronor.
Vid bifall härtill kommer förenämnda anslagstitel att undergå
höjning med 23,000 kronor.
2:o.
I statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t
vidare i punkt 24 föreslagit riksdagen att å extra stat för år 1922 såsom
särskilda förslagsanslag anvisa dels för beredande av ökat understöd för
läsåret 1921—1922 åt lantmannaskolor 106,500 kronor, dels ock för
beredande av ökat understöd för samma läsår åt lanthushållsskolor 52,200
kronor, att i vartdera fallet utgå med högst 30 procent av skolan eljest
enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd av statsmedel, anslag
till ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke
inräknat, samt i varje fall oberoende av huruvida inom orten tillskjutes
däremot helt eller delvis svarande belopp.
Uti propositionen med förslag till tilläggsstat för år 1921 (nr 2)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 59.
har Kungl. Maj:t därjämte i punkten 8 under nionde huvudtiteln föreslagit
riksdagen att å tilläggsstat för år 1921 såsom särskilda förslagsanslag
anvisa dels för beredande av ökat understöd för läsåret 1920—1921
åt lantmannaskolor 71,000 kronor, dels ock för beredande av ökat understöd
för samma läsår åt lanthushållsskolor 34,800 kronor, att i vartdera fallet
utgå med belopp, som tillika med understöd från av 1920 års riksdag för
ändamålet anvisat anslag uppgå till högst 40 procent av skolan eljest enligt
gällande bestämmelser tillkommande understöd av statsmedel, anslag till
ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat,
samt i varje fall oberoende av huruvida inom orten tillakjutes däremot
helt eller delvis svarande belopp.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 50—53 i nionde huvudtiteln.
För tid, då den vid 1919 års lagtima riksdag beslutade regleringen
av lönerna vid statsunderstödda lantmanna- och lanthushållsskolor hittills
varit gällande, har riksdagen såsom förslagsanslag anvisat å extra stat
till beredande av ökat understöd åt lantmannaskolor för år 1920 60,000
kronor och för år 1921 80,000 kronor samt för beredande av ökat
understöd åt lanthushållsskolor för år 1920 (januari—oktober) 21,000
kronor och för år 1921 35,000 kronor. Beträffande anslagen för år
1921 har tillika föreskrivits, att dessa skulle utgå med högst 20 procent
av lantmanna- och lanthushållsskola eljest enligt gällande bestämmelser
tillkommande understöd av statsmedel, särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen
icke inräknat, oberoende av huruvida inom orten tillskötes
däremot helt eller delvis svarande belopp.
Kungörelser om dessa för år 1921 anvisade understöd hava utfärdats
den 30 juni 1920 (nr 468 och 470).
För innevarande år utgår till lantmannaskolor och lanthushållsskolor
ett extra understöd motsvarande 20 procent av de för skolorna
uppförda ordinarie anslagen.
Förevarande framställning avser dels beredande åt nämnda skolor
för år 1921 av ett till 40 procent förhöjt extra understöd, dels beviljande
för år 1922 av ett efter 30 procent av de ordinarie anslagen beräknat
ökat understöd.
Då innevarande riksdag redan på statsutskottets hemställan såsom
ökat understöd för åren 1921 och 1922 till folkhögskolor beviljat ett
efter enahanda grunder, som föreslagits i Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
beräknat anslag och då enligt utskottets mening likformighet
i förevarande avseende bör vara rådande mellan ifrågavarande skolor, har
utskottet icke velat motsätta sig det föreliggande förslaget.
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
0, Jordbruksutskottets utlåtande Nr 59.
Till utskottets kännedom har emellertid kommit, att fall inträffat,
då lantmannaskola kommit i åtnjutande av statsunderstöd, oaktat skolan
under en följd av år icke uppfyllt det för sådant statsbidrags utgående
stadgade villkor med avseende å visst minimiantal elever ävensom
att vid en del skolor det erforderliga antalet kunnät erhållas
endast genom antagande av jämväl underåriga elever. Utskottet vill
visserligen icke bestrida, att sådana omständigheter kunna vara för
handen, då för en skola undantag från nämnda föreskrift bör lämnas
och det är just med hänsyn härtill, som Kungl. Maj:t medgivits viss
dispensrätt i nu ifrågavarande avseende. Det bristande elevantalet i
de nu åsyftade fallen torde dock vara att hänföra till att lantmannaskolornas
antal utan direkt avseende å det verkliga behovet ökats i
sådan omfattning, att skolorna i konkurrens med varandra icke kunnat
uppnå det stadgade elevantalet. Lanthruksstyrelsen har ock i sitt den
18 december 1920 till Kungl. Maj it avgivna utlåtande angående statsunderstöd
för läsåret 1920—1921 åt lantmannaskolor uttalat, att den
alltjämt minskade elevfrekvensen vid dessa skolor tydde på att skolornas
antal vore väl högt och att sålunda vissa av dem näppeligen torde för
framtiden böra understödjas med statsmedel. Av utlåtandet framgår jämväl,
att styrelsen beträffande viss skola huvudsakligen för att icke de därvid
anställda lärarna skulle berövas sin utkomst tillstyrkt statsbidrags utgående.
Då det enligt utskottets mening är en angelägenhet av vikt, att
antalet lantmannaskolor hålles inom gränsen för vad som kan anses motsvara
det verkliga behovet inom respektive orter, är utskottet av den
förvissningen, att Kungl. Maj:t skall med uppmärksamhet följa förhållandena
å ifrågavarande område, och förväntar utskottet, att Kungl. Maj .t
skall med all den varsamhet, som dessa kunna betinga, använda den
Kungl. Maj:t tillkommande dispensrätten i fråga om minimiantalet elever.
Under uttalande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) å extra stat för år 1922 såsom särskilda förslagsanslag
anvisa
dels för beredande av ökat understöd för läsåret
1921—1922 åt lantmannaskolor 106,500 kronor,
dels ock för beredande av ökat understöd för
samma läsår åt lanthushållsskolor 52,200 kronor,
att i vartdera fallet utgå med högst 30 procent
av skolan eljest enligt gällande bestämmelser tillkommande
understöd av statsmedel, anslag till ålderstill
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 59.
7
lägg samt särskilt dyrtid st i Hägg till lärarpersonalen icke
inräknat, samt i varje fall oberoende av huruvida inom
orten tillskjutes däremot helt eller delvis svarande belopp;
2) att å tilläggsstat för år 1921 såsom särskilda
förslagsanslag anvisa
dels för beredande av ökat understöd för läsåret
1920—1921 åt lantmannaskolor 71,000 kronor,
dels ock för beredande av ökat understöd för
samma läsår åt lanthushållsskolor 34,800 kronor,
att i vartdera fallet utgå med belopp, som tilllika
med understöd från av 1920 års riksdag för
ändamålet anvisat anslag uppgå till högst 40 procent av
skolan eljest enligt gällande bestämmelser tillkommande
understöd av statsmedel, anslag till ålderstillägg samt
särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat,
samt i varje fall oberoende av huruvida inom orten
tillskjutes däremot helt eller delvis svarande belopp.
3:o.
Under punkt 25 i nionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t slutligen
föreslagit riksdagen att för beredande av höjda stipendier åt obemedlade
och mindre bemedlade elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter
under läsåret 1921—1922 å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag
av 90,000 kronor.
I riksstaten linnes under ordinarie anslagstiteln »undervisningsanstalter
för jordbruk och lantmannanäringar» upptaget ett förslagsanslag
å 100,000 kronor till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter.
För beredande av höjda stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade
elever vid dylika anstalter har riksdagen å extra stat för vart
och ett av åren 1919—1921 anvisat ett förslagsanslag av 30,000 kronor.
Det för år 1921 anvisade anslaget är avsett för läsåret 1920—1921, och
har Kungl. Maj:t den 30 juni 1920 utfärdat kungörelse härom (nr 471).
För närvarande utgå vid lantmannaskola, lanthushållsskola, vid
teoretisk vinterkurs vid lantbruksskola i Norrland och Dalarna samt vid
utbildningskurs för kvinnliga ladugårdsskötare i nämnda landsdelar stipendier
med 35 kronor för obemedlad och 20 kronor för mindre bemedlad
elev för månad. Dessa stipendier föreslås nu höjda till 45 respektive
25 kronor. Till elever vid vanlig kurs vid lantbruksskola utgå
Höjda stipel
dier åt elever
vid lägre lantbruksundervisningsanstalter.
Utskottet.
8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 59.
för läsår stipendier om 140 respektive 80 kronor. Enligt förevarande
framställning skulle dessa höjas till 180 respektive 100 kronor per år.
Till deltagare i fast småbrukarkurs med särskilt antagna elever utgå
nu 1 krona 50 öre per dag, och föreslås ej någon ändring däri med
hänsvn till att detta understöd motsvarar för månad om 30 dagar 45
kronor eller det belopp, som föreslagits för obemedlad elev vid lantmannaskola
m. fl. o
De höjda stipendierna äro avsedda att utgå från och med läsaret
1921 —1922, och beräknas för ändamålet ett anslag för år 1922 av
90,000 kronor. Vad sålunda föreslagits tillstyrkes av utskottet. I samband
härmed vill utskottet lika med departementschefen framhålla vikten
av att en undersökning rörande frågan om de av statsmedel utgående
stipendierna kommer till stånd för utrönande huruvida och i vad män
enhetliga grunder för bestämmande av stipendiebeloppen lämpligen
kunna införas.
Under erinran att riksdagen redan på statsutskottets hemställan
beträffande folkhögskolor beviljat ett efter motsvarande stipendiebelopp
beräknat förhöjt anslag och då jämväl i nu förevarande avseende likformighet
bör råda mellan dessa skolor och nu ifrågavarande undervisningsanstalter,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må för beredande av höjda stipendier
åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid
lägre lantbruksundervisningsanstalter under läsåret 1921
— 1922 å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag
av 90,000 kronor.
Stockholm den 19 maj 1921.
På jordbruksutskottets vägnar:
RAOUL HAMILTON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Ericsson Aaby, Norm, Hellström, Träff, Ingeström, Elisson,
Barthelson och Lindskog samt
från andra kammaren: herrar greve Hamilton, Nilsson i Tånga, Öberg, Johansson
i Uppmälby, Olsson i Broberg, Ericsson i Arboga, Broander och Danielsson.
STOCKHOLM, ISA AC MARCUS’ BOKTRYCKLKi-AivTIEBOLaG, 1921.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1921:9a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet. s. 1 i texten
- Rskr. 1921:9b Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under tillag g sstatens för år 1921 nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdeparteme s. 1 i texten