Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av vissa av Kungl. Maj:t dels i statsverkspropositionen, dels ock i propositionen nr 2 om tilläggsstat för år 1921 gjorda framställningar.

1921-05-19 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1921:59, Utlåtande, i anledning av vissa av Kungl. Maj:t dels i statsverkspropositionen, dels ock i propositionen nr 2 om tilläggsstat för år 1921 gjorda framställningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 59.

1

Nr 59.

Ankom till riksdagens kansli den 19 maj 1921 kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning av vissa av Kungl. Maj:t dels i statsverkspropositionen,

dels ock i propositionen nr 2 om tilläggsstat

för år 1921 gjorda framställningar.

(l:a avd.)

l:o.

I den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t i punkt 14

under nionde huvudtiteln föreslagit riksdagen att, med uteslutande av

de under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»

upptagna ordinarie anslagen å dels 9,000 kronor till

mejerielevers undervisande vid enskilda mejerier och dels 3,000 kronor

till stipendier åt personer, vilka vid enskilda mejerier genomgå fullständig

lärokurs i mejerihantering, under samma anslagstitel uppföra

till lägre mejeriskolor för kvinnor ett ordinarie anslag av 35,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till det vid nämnda

proposition fogade statsrådsprotokollet.

Såsom departementschefen erinrat finnes för närvarande till mejerielevers

undervisande och till stipendier åt personer, som vid enskilda

mejerier genomgå fullständig lärokurs i mejerihantering, under ordinarie

anslagstiteln undervisningsanstalten för jordbruk och lantmannanäringar

anslag å tillhopa 12,000 kronor. Vidare ger statsrådsprotokollet vid

handen, att Kungl. Maj:t för vart och ett av åren 1917—1921 utöver

berörda 12,000 kronor för undervisning av mejerielever anvisat ett belopp

av 7,400 kronor, som senast utgått från den till Kungl. Maj:ts

förfogande ställda delen av anslaget till undervisningsanstalter för jordBihang

till riksdagens protokoll 1921. 10 samt. 32 höft. (Nr 59.) 1

Lägre mejeriskolor

för

kvinnor.

Ut eko t tet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 59.

bruk och lantmannanäringar. Slutligen har Kungl. Maj :t från och med

år 1916 årligen anvisat medel — huvudsakligen från sistnämnda anslagsdel

— till uppehållande av den lägre mejeriskolan för kvinnliga

elever vid Alnarp, som för år 1920 uppgått till 5,500 kronor.

Omförmälda anslag med undantag av anslaget till sistnämnda skola

utgå som understöd till s. k. mejeristationer, för vilka reglemente fastställts

av lantbruksstyrelsen (bih. till Svensk författningssamling 24 år 1890).

Av reglementet framgår, att de nuvarande mejeristationernas ändamål

vore att vid enskilda välskötta, tidsenligt inrättade mejerier genom

praktisk och teoretisk undervisning utbilda antagna elever till dugliga och

skickliga mejerskor. Denna undervisning, som vore avsedd att lör varje

elev upptaga en tid av två år, skulle inhämtas vid två särskilda mejeristationer,

varvid ett år tillbringades vid vardera stationen. Av statsrådsprotokollet*

inhämtas vidare, att vid första årets stationer, 1/ till

antalet, undervisades i regel 2 och vid andra årets stationer 4 6 elever.

Andra årets stationer, vid vilka undervisningen bedreves mera skolmässigt,

kunde i viss mån betraktas som skolor. Inom landet funnes för närvarande

7 andra årets stationer. Från dem utexaminerades årligen omkring

38 mejerskor. Till bestridande av kostnaderna för de båda undervisningsåren

hade för varje elev av allmänna medel utgått i medeltal 510

kronor.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser en omorganisation

av den lägre mejeriundervisningen för kvinnor. _ Enligt detta förslag

skulle inrättas sju ettåriga mejeriskolor för kvinnliga elever att förläggas

till välskötta tidsenliga mejerier. Elevantalet vid varje skola

beräknades till i medeltal 8. Huvudläraren vid dylik skola skulle vara

mejerikonsulent eller äga därmed jämförliga betingelser att meddela har

ifrågavarande undervisning. Den av sakkunniga i ärendet föreslagna

timplanen för den teoretiska undervisningen skulle i huvudsak tillämpas

vid skolorna. Minst två års praktik i mejer^rket skulle fordras för inträde

i mejeriskola. Såsom föreståndare för sådan skola skulle mejeri

ägaren vara skyldig att emottaga ett visst antal frielever, som på hans

bekostnad avgiftsfritt åtnjöte undervisning, kost och bostad mot det arbete

eleverna utförde i mejeriet. Antalet frielever vid varje skola skulle med

tao-en hänsyn till hela elevantalet vid skolan bestämmas av lantbruksstyrelsen.

Vid samtliga skolor har dock ansetts kunna mottagas sammanlagt

minst 42 frielever. Föreståndaren borde vidare vara skyldig att

mottaga visst antal betalande elever. Jämväl detta antal har ansetts böra

bestämmas av lantbruksstyrelsen, dock så att minst 14 elever skulle kunna

autagas vid samtliga skolor. Åvenså skulle lantbruksstyrelsen bestämma

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 59.

3

de betalande elevernas avgift. Föreståndaren skulle slutligen vara skyldig

att anställa kompetent instruktionsmejerska, ställa lämpliga undervisningslokaler

med värme och lyse samt tidsenliga mejeriinventarier till förfogande,

bekosta läkarvård åt frieleverna ävensom bestrida nödiga skjutsar

för lärare och elever samt annonsering. Enligt förslaget skulle lian

härför åtnjuta eu ersättning i ett för allt av 2,000 kronor. Till mejeriskolas

huvudlärare, vilken, bland annat, skulle handhava undervisningen

i mejerilära, skulle enligt förslaget utgå en fast lön av 800 kronor jämte,

därest han ej vore boende på platsen, 300 kronor till bestridande av utgifterna

för resor till samt kost och bostad under vistelse vid skolan.

Till dylik befattning syntes annan person än mejerikonsulent icke gärna

böra ifrågakomma.

I likhet med vad som förekommer vid lantbruksskolor, lantmannaskolor

och lanthushållsskolor skulle enligt det föreliggande förslaget

stipendier kunna beredas obemedlade och mindre bemedlade elever vid

de kvinnliga mejeriskolorna. Beloppen härav hava liksom beträffande

lantbruksskola föreslagits till 180 respektive 100 kronor.

Under ärendets behandling har från vissa håll någon tveksamhet

gjort sig gällande rörande lämpligheten av att, såsom det föreliggande

förslaget innebär, i vårt vidsträckta land med i skilda trakter därav

rådande olikartade förhållanden ordna ifrågavarande undervisning efter

en och samma linje. Visserligen vore den föreslagna undervisningsformen

ägnad att bättre än hittills tillgodose det teoretiska kravet, men å

andra sidan kunde, vad anginge den praktiska utbildningen, därav föranledas

vissa olägenheter. I sistnämnda avseende har sålunda särskilt

uttalats, att för de delar av Norrland och mellersta Sverige, som vore

i saknad av sådana större mejerier, vid vilka — efter den nuvarande

första årskursens borttagande — den för inträde till de föreslagna mejeriskolorna

erforderliga förutbildningen lämpligen skulle kunna beredas,

svårigheter skulle uppstå att till elever vid skolorna erhålla personer,

vilka efter vid skolan åtnjuten teoretisk undervisning kunde beräknas

vara skickade såsom mejeriledare. Det vore ock så mycket mera angeläget

att i nämnda landsdelar till dessa befattningar kunna erhålla verkligt

dugande personer, som mejerierna därstädes i allmänhet vore förenade

med smör- och osttillverkning.

Vid prövning av det föreliggande förslaget har utskottet funnit

övervägande skäl tala för bifall till förslaget, varför utskottet biträder

detsamma. I anledning emellertid av vad, såsom ovan nämnts, framhållits,

vill utskottet uttala den förvissningen att, därest det skulle visa

sig möta svårigheter, att på sätt i Kungl. Majrts förevarande framställ
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 59.

Ökat understöd

åt lantmannaskolor

och lanthushållsskolor

för

läsåret 1921

—1922.

ning förutsattes, åvägabringa den erforderliga förutbildningen, lantbruksstyrelsen

icke skall underlåta att fästa Kungl. Maj:ts uppmärksamhet

på saken samt föreslå Kungl. Maj:t vidtagande av de åtgärder, som

kunna anses vara av förhållandena påkallade. Med hänsyn till att såsom

ovan nämnts Kungl. Maj:t för mejeriundervisningens uppehållande,

utöver det ordinarie anslaget å 12,000 kronor, jämväl tagit i anspråk viss

del av den till Kungl. Maj:ts disposition ställda delen av anslagstiteln

»undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar» och det nu

föreslagna till 35,000 kronor förhöjda ordinarie anslaget enligt förslaget

icke skulle medföra annan anslagsminskning än att ovanberörda 12,000

kronor uteslutas, torde Kungl. Maj:t icke heller sakna nödiga medel till

sådana åtgärders vidtagande.

Under åberopande av det anförda och med erinran att de föreslagna

stipendiebeloppen motsvara de av riksdagen på statsutskottets

hemställan för elever vid folkhögskolor bestämda, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med uteslutande av de under

anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och

lantmaunanäringar» upptagna ordinarie anslagen å dels

9,000 kronor till mejerielevers undervisande vid enskilda

mejerier och dels 3,000 kronor till stipendier

åt personer, vilka vid enskilda mejerier genomgå fullständig

lärokurs i mejerihantering, under samma anslagstitel

uppföra till lägre mejeriskolor för kvinnor

ett ordinarie anslag av 35,000 kronor.

Vid bifall härtill kommer förenämnda anslagstitel att undergå

höjning med 23,000 kronor.

2:o.

I statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t

vidare i punkt 24 föreslagit riksdagen att å extra stat för år 1922 såsom

särskilda förslagsanslag anvisa dels för beredande av ökat understöd för

läsåret 1921—1922 åt lantmannaskolor 106,500 kronor, dels ock för

beredande av ökat understöd för samma läsår åt lanthushållsskolor 52,200

kronor, att i vartdera fallet utgå med högst 30 procent av skolan eljest

enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd av statsmedel, anslag

till ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke

inräknat, samt i varje fall oberoende av huruvida inom orten tillskjutes

däremot helt eller delvis svarande belopp.

Uti propositionen med förslag till tilläggsstat för år 1921 (nr 2)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 59.

har Kungl. Maj:t därjämte i punkten 8 under nionde huvudtiteln föreslagit

riksdagen att å tilläggsstat för år 1921 såsom särskilda förslagsanslag

anvisa dels för beredande av ökat understöd för läsåret 1920—1921

åt lantmannaskolor 71,000 kronor, dels ock för beredande av ökat understöd

för samma läsår åt lanthushållsskolor 34,800 kronor, att i vartdera fallet

utgå med belopp, som tillika med understöd från av 1920 års riksdag för

ändamålet anvisat anslag uppgå till högst 40 procent av skolan eljest enligt

gällande bestämmelser tillkommande understöd av statsmedel, anslag till

ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat,

samt i varje fall oberoende av huruvida inom orten tillakjutes däremot

helt eller delvis svarande belopp.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 50—53 i nionde huvudtiteln.

För tid, då den vid 1919 års lagtima riksdag beslutade regleringen

av lönerna vid statsunderstödda lantmanna- och lanthushållsskolor hittills

varit gällande, har riksdagen såsom förslagsanslag anvisat å extra stat

till beredande av ökat understöd åt lantmannaskolor för år 1920 60,000

kronor och för år 1921 80,000 kronor samt för beredande av ökat

understöd åt lanthushållsskolor för år 1920 (januari—oktober) 21,000

kronor och för år 1921 35,000 kronor. Beträffande anslagen för år

1921 har tillika föreskrivits, att dessa skulle utgå med högst 20 procent

av lantmanna- och lanthushållsskola eljest enligt gällande bestämmelser

tillkommande understöd av statsmedel, särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen

icke inräknat, oberoende av huruvida inom orten tillskötes

däremot helt eller delvis svarande belopp.

Kungörelser om dessa för år 1921 anvisade understöd hava utfärdats

den 30 juni 1920 (nr 468 och 470).

För innevarande år utgår till lantmannaskolor och lanthushållsskolor

ett extra understöd motsvarande 20 procent av de för skolorna

uppförda ordinarie anslagen.

Förevarande framställning avser dels beredande åt nämnda skolor

för år 1921 av ett till 40 procent förhöjt extra understöd, dels beviljande

för år 1922 av ett efter 30 procent av de ordinarie anslagen beräknat

ökat understöd.

Då innevarande riksdag redan på statsutskottets hemställan såsom

ökat understöd för åren 1921 och 1922 till folkhögskolor beviljat ett

efter enahanda grunder, som föreslagits i Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

beräknat anslag och då enligt utskottets mening likformighet

i förevarande avseende bör vara rådande mellan ifrågavarande skolor, har

utskottet icke velat motsätta sig det föreliggande förslaget.

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

0, Jordbruksutskottets utlåtande Nr 59.

Till utskottets kännedom har emellertid kommit, att fall inträffat,

då lantmannaskola kommit i åtnjutande av statsunderstöd, oaktat skolan

under en följd av år icke uppfyllt det för sådant statsbidrags utgående

stadgade villkor med avseende å visst minimiantal elever ävensom

att vid en del skolor det erforderliga antalet kunnät erhållas

endast genom antagande av jämväl underåriga elever. Utskottet vill

visserligen icke bestrida, att sådana omständigheter kunna vara för

handen, då för en skola undantag från nämnda föreskrift bör lämnas

och det är just med hänsyn härtill, som Kungl. Maj:t medgivits viss

dispensrätt i nu ifrågavarande avseende. Det bristande elevantalet i

de nu åsyftade fallen torde dock vara att hänföra till att lantmannaskolornas

antal utan direkt avseende å det verkliga behovet ökats i

sådan omfattning, att skolorna i konkurrens med varandra icke kunnat

uppnå det stadgade elevantalet. Lanthruksstyrelsen har ock i sitt den

18 december 1920 till Kungl. Maj it avgivna utlåtande angående statsunderstöd

för läsåret 1920—1921 åt lantmannaskolor uttalat, att den

alltjämt minskade elevfrekvensen vid dessa skolor tydde på att skolornas

antal vore väl högt och att sålunda vissa av dem näppeligen torde för

framtiden böra understödjas med statsmedel. Av utlåtandet framgår jämväl,

att styrelsen beträffande viss skola huvudsakligen för att icke de därvid

anställda lärarna skulle berövas sin utkomst tillstyrkt statsbidrags utgående.

Då det enligt utskottets mening är en angelägenhet av vikt, att

antalet lantmannaskolor hålles inom gränsen för vad som kan anses motsvara

det verkliga behovet inom respektive orter, är utskottet av den

förvissningen, att Kungl. Maj:t skall med uppmärksamhet följa förhållandena

å ifrågavarande område, och förväntar utskottet, att Kungl. Maj .t

skall med all den varsamhet, som dessa kunna betinga, använda den

Kungl. Maj:t tillkommande dispensrätten i fråga om minimiantalet elever.

Under uttalande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) å extra stat för år 1922 såsom särskilda förslagsanslag

anvisa

dels för beredande av ökat understöd för läsåret

1921—1922 åt lantmannaskolor 106,500 kronor,

dels ock för beredande av ökat understöd för

samma läsår åt lanthushållsskolor 52,200 kronor,

att i vartdera fallet utgå med högst 30 procent

av skolan eljest enligt gällande bestämmelser tillkommande

understöd av statsmedel, anslag till ålderstill
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 59.

7

lägg samt särskilt dyrtid st i Hägg till lärarpersonalen icke

inräknat, samt i varje fall oberoende av huruvida inom

orten tillskjutes däremot helt eller delvis svarande belopp;

2) att å tilläggsstat för år 1921 såsom särskilda

förslagsanslag anvisa

dels för beredande av ökat understöd för läsåret

1920—1921 åt lantmannaskolor 71,000 kronor,

dels ock för beredande av ökat understöd för

samma läsår åt lanthushållsskolor 34,800 kronor,

att i vartdera fallet utgå med belopp, som tilllika

med understöd från av 1920 års riksdag för

ändamålet anvisat anslag uppgå till högst 40 procent av

skolan eljest enligt gällande bestämmelser tillkommande

understöd av statsmedel, anslag till ålderstillägg samt

särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat,

samt i varje fall oberoende av huruvida inom orten

tillskjutes däremot helt eller delvis svarande belopp.

3:o.

Under punkt 25 i nionde huvudtiteln har Kungl. Maj:t slutligen

föreslagit riksdagen att för beredande av höjda stipendier åt obemedlade

och mindre bemedlade elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter

under läsåret 1921—1922 å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag

av 90,000 kronor.

I riksstaten linnes under ordinarie anslagstiteln »undervisningsanstalter

för jordbruk och lantmannanäringar» upptaget ett förslagsanslag

å 100,000 kronor till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter.

För beredande av höjda stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid dylika anstalter har riksdagen å extra stat för vart

och ett av åren 1919—1921 anvisat ett förslagsanslag av 30,000 kronor.

Det för år 1921 anvisade anslaget är avsett för läsåret 1920—1921, och

har Kungl. Maj:t den 30 juni 1920 utfärdat kungörelse härom (nr 471).

För närvarande utgå vid lantmannaskola, lanthushållsskola, vid

teoretisk vinterkurs vid lantbruksskola i Norrland och Dalarna samt vid

utbildningskurs för kvinnliga ladugårdsskötare i nämnda landsdelar stipendier

med 35 kronor för obemedlad och 20 kronor för mindre bemedlad

elev för månad. Dessa stipendier föreslås nu höjda till 45 respektive

25 kronor. Till elever vid vanlig kurs vid lantbruksskola utgå

Höjda stipel

dier åt elever

vid lägre lantbruksundervisningsanstalter.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 59.

för läsår stipendier om 140 respektive 80 kronor. Enligt förevarande

framställning skulle dessa höjas till 180 respektive 100 kronor per år.

Till deltagare i fast småbrukarkurs med särskilt antagna elever utgå

nu 1 krona 50 öre per dag, och föreslås ej någon ändring däri med

hänsvn till att detta understöd motsvarar för månad om 30 dagar 45

kronor eller det belopp, som föreslagits för obemedlad elev vid lantmannaskola

m. fl. o

De höjda stipendierna äro avsedda att utgå från och med läsaret

1921 —1922, och beräknas för ändamålet ett anslag för år 1922 av

90,000 kronor. Vad sålunda föreslagits tillstyrkes av utskottet. I samband

härmed vill utskottet lika med departementschefen framhålla vikten

av att en undersökning rörande frågan om de av statsmedel utgående

stipendierna kommer till stånd för utrönande huruvida och i vad män

enhetliga grunder för bestämmande av stipendiebeloppen lämpligen

kunna införas.

Under erinran att riksdagen redan på statsutskottets hemställan

beträffande folkhögskolor beviljat ett efter motsvarande stipendiebelopp

beräknat förhöjt anslag och då jämväl i nu förevarande avseende likformighet

bör råda mellan dessa skolor och nu ifrågavarande undervisningsanstalter,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må för beredande av höjda stipendier

åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid

lägre lantbruksundervisningsanstalter under läsåret 1921

— 1922 å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag

av 90,000 kronor.

Stockholm den 19 maj 1921.

På jordbruksutskottets vägnar:

RAOUL HAMILTON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Ericsson Aaby, Norm, Hellström, Träff, Ingeström, Elisson,

Barthelson och Lindskog samt

från andra kammaren: herrar greve Hamilton, Nilsson i Tånga, Öberg, Johansson

i Uppmälby, Olsson i Broberg, Ericsson i Arboga, Broander och Danielsson.

STOCKHOLM, ISA AC MARCUS’ BOKTRYCKLKi-AivTIEBOLaG, 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1921:9a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1921:9b Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under tillag g sstatens för år 1921 nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdeparteme s. 1 i texten