Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förhöjt arvode åt föreståndaren för statens reproduktionsanstalt.

1921-06-02 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1921:70, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förhöjt arvode åt föreståndaren för statens reproduktionsanstalt.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

Utskottet.

Nr 70,

Ankom till riksdagens kansli den 2 juni 1921 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

förhöjt arvode åt föreståndaren för statens reproduktionsanstalt.

(l:a avd.)

I en till riksdagen den 18 mars 1921 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 229, har Kungl. Maj:t, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen besluta, att arvodet till föreståridaren vid statens

reproduktionsanstalt skall från och med år 1922 utgöra 12,300 kronor

för år.

I över propositionen avgivet utlåtande nr 38 hemställde utskottet, att

riksdagen måtte besluta att arvodet till föreståndaren vid statens reproduktionsanstalt

skulle från och med år 1922 utgöra 12,300 kronor för år,

varjämte utskottet fann vad departementschefen anfört beträffande avlöning

till vissa befattningshavare vid anstalten, för vilka ifrågasatt

lönereglering ansetts böra ankomma på Kungl. Maj:t, icke böra föranleda

någon erinran från utskottets sida.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag återförvisades

emellertid vid ärendets behandling i kamrarna berörda utlåtande till utskottet.

Av den vid behandlingen förda diskussionen framgår, att återremissen

föranletts av önskvärdheten därav, att löneregleringskommittén

sattes i tillfälle att yttra sig över den föreliggande propositionen.

I anledning härav har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat

yttrande från löneregleringskommittén. I detta yttrande har kommittén

efter att hava lämnat eu översikt över vad som tidigare förekommit

beträffande ifrågavarande anstalt och avlöningsförhållandena därstädes

för egen del anfört följande:

»Kungl. Maj:ts nu föreliggande framställning avser, att arvodet

till föreståndaren vid statens reproduktionsanstalt skulle från och med

år 1922 höjas från 10,000 kronor till 12,300 kronor för år.

Såsom av det föregående framgår, har det nu utgående arvodets

belopp, 10,000 kronor, bestämts så sent som år 1920 att tillämpas från

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande, Nr 70.

och med år 1921. Vid Siidant förhållande synes det kommittén näppeligen

i och för sig föreligga någon anledning att redan nu företaga eu

avsevärd förhöjning av nämnda arvode. Den nuvarande innehavaren

av ifrågavarande befattning är emellertid ordinarie byråchef i lantmäteristyrelsen.

Avlöningen å sådan byråchefstjänst skall enligt beslut vid

innevarande års riksdag från och med år 1922 utgå med lägst 10,500

kronor och högst (slutavlöning) 11,940 kronor. Därest det skulle befinnas

lämpligt att personen i fråga även efter 1922 års ingång bestrider

nämnda föreståndarbefattning, torde, till undvikande av minskning

i de honom tillkommande avlöningsförmåner såsom ordinarie byråchef,

bliva nödigt, att han — vilkens avlöning såsom ordinarie byråchef

skulle, enligt vad som uppgivits, komma att utgå med slutavlöningens

belopp, 11,940 kronor — erhåller en personlig arvodesfyllnad, motsvarande

skillnaden mellan sistnämnda belopp, 11,940 kronor, och arvodet

å föreståndarbefattningen, 10,000 kronor, eller sålunda 1,940 kronor.

Härvid torde dock böra iakttagas, att hans sammanlagda avlöning jämte

därå utgående dvrtidstillägg icke må överstiga vad han skulle hava

uppburit i lön och dyrtidstillägg å sin ordinarie befattning.

Vidkommande de närmare villkoren för åtnjutande av avlöningen

å föreståndarbefattningen synes kommittén, att, så länge befattningen i

fråga bestrides av den nuvarande innehavaren, i tillämpliga delar böra

gälla de för hans ordinarie tjänst fastställda bestämmelser i sådant hänseende.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser visserligen allenast

föreståndarens arvode, vid vilket förhållande kommittén skulle kunna

inskränka sig till det redan sagda. Men då departementschefen i detta

sammanhang jämväl berört frågan om assistentens, kontorsbiträdets och

faktorns avlöningsförhållanden, anser sig kommittén böra något antyda

sin uppfattning även rörande nämnda spörsmål.

Såsom i det föregående omförmälts, har vid upprepade tillfallen

den uppfattningen tagit sig uttryck, att vid bestämmande av avlöningarna

till ifrågavarande personal hänsyn borde tagas till förhållandena

å den allmänna arbetsmarknaden. I anslutning härtill synes det kommittén,

som skulle det vara mindre lämpligt att, såsom ifrågasatt blivit,

fastslå nämnda befattningshavares avlöningar i bestämt förhållande till

de för ordinarie tjänstemän stadgade lönegrader. De nu ifrågavarande

befattningshavarnas avlöningsförhållanden synas kommittén snarare böra

regleras i anslutning till vad som må bliva bestämt i avseende å ickeordinane

befattningshavare vid sådana verk, för vilka de nya avlöningsbestämmelserna

blivit vid innevarande års riksdag fastställda, och torde

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

detta böra gälla icke blott i avseende å avlöningarnas belopp utan även

beträffande avlöningsbestämmelserna i övrigt.

Då enligt de grunder för reproduktionsanstaltens organisation och

verksamhet, som blivit av statsmakterna godtagna, denna anstalt skall

bedrivas såsom ett affärsföretag, liar kommittén ansett sig böra söka

erhålla eu föreställning beträffande rörelsens omfattning och det ekonomiska

utbytet av densamma.

1 sådant hänseende har kommittén låtit med ledning av lantmäteristyrelsens

huvudbok för åren 1919 och 1920 uppgöra bifogade tablå

över reproduktionsanstaltens inkomster och utgifter för nämnda år, frånsett

utgifter för anskaffning av dyrbarare maskiner och inventarier.

Av nämnda tablå synes framgå, att under åren 1919 och 1920

anstaltens utgifter överstigit inkomsterna med i runda tal för år 1919

26,100 kronor och för år 1920 6,600 kronor. Härvid har dock, å ena

sidan, icke tagits i betraktande anstaltens andel i kostnaden för avlöning

till den byråchef i lantmäteristyrelsen, som haft inseendet över densamma,

kostnad för lokalhyra, ränta å i anstalten bundet kapital samt

å föregående års förluster å rörelsen eller avskrivningar, medan, å andra

sidan, hänsyn ej kunnat tagas till värdet av vid årsskiftet inneliggande

lager av förbrukningsartiklar.

Därest även dessa olika faktorer kunna beaktas, skulle anstaltens

verksamhet under nämnda år säkerligen haft att uppvisa vida större

underskott än som nyss angivits.

Kommittén har funnit sig böra fästa uppmärksamheten härå och

anser det kunna ifrågasättas, huruvida ej åtgärder böra vidtagas såväl

i organisativa som i andra hänseenden i syfte att anstaltens verksamhetmå

kunna bedrivas så, att ett i möjligaste mån tillfredsställande ekonomiskt

resultat vinnes. I varje fall synes kommittén, att eventuella utvidgningar

av reproduktionsanstalten icke höra vidtagas utan att dessförinnan

genom tillförlitliga utredningar en överblick kunnat erhållas

rörande de ekonomiska verkningarna därav.»

Det av löneregleringskommittén framställda förslaget att, utan att

höja den med föreståndarebefattningen förenade avlöning, genom en

personlig arvodesförhöjning bereda den nuvarande innehavaren av

samma befattning kompensation för den minskning i avlöningsförmånerna,

som med hänsyn till att denne på grund av invänta ålderstillägg

såsom byråchef i lantmäteristyrelsen eljest skulle bliva en följd

av föreståndaravlöningens bibehållande vid nuvarande belopp, synes utskottet

innebära vissa företräden framför det förslag, som innefattas i

Kung!. Maj:ts förevarande proposition. Utskottet biträder därför kom
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

7

mitténs förslag. I anslutning härtill bör för ändamålet å extra stat

för år 1922 uppföras ett anslag av 1,940 kronor. Utskottet skall härom

göra hemställan härnedan.

Beträdande avlöningarna till de befattningshavare vid anstalten,

för vilka det ansetts böra ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma avlöningarna,

delar utskottet den av kommittén uttalade uppfattningen,

att dessa böra regleras i anslutning till vad som må bliva bestämt i

avseende å icke ordinarie befattningshavare vid sådana verk, för vilka

nya avlöningsbestämmelser blivit vid innevarande års riksdag fastställda

samt att detta bör gälla även beträffande avlöningsbestämmelserna i övrigt.

Vad slutligen ang-år löneregleringskommitténs uttalande rörande

den vid anstalten bedrivna rörelsens omfattning och det ekonomiska

utbytet av denna är utskottet övertygat, att Kungl. Maj:t skall med

uppmärksamhet följa förhållandena på ifrågavarande område ävensom

vidtaga de åtgärder, som därav kunna anses vara betingade.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande framställning till personligt lönetillägg

till föreståndaren för statens reproduktionsanstalt byråchefen

Peter Alfred Eriksson, därest han fortfarande

innehar nämnda föreståndarebefattning, på extra stat

för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,940 kronor.

Stockholm den 2 juni 1921.

På jordbruksutskottets vägnar:

RAOUL HAMILTON.

Vid delta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Träff, Ingeström, Elisson, Lindskog, Dalberg och Sederhalm

samt

från andra kammaren: herrar greve Hamilton, Öberg, Johansson i Uppmälby, Otsson i

Broberg, Andersson i Grimbo, Flognfalt, Igel och Ericsson i Arboga.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:9a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet. s. 1 i texten