Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 30 juni 1920 med vissa föreskrifter i fråga om val av kommunal-, municipaloch stadsfullmäktige samt av landstingsmän samt en inom riksdagen i ämnet väckt motion.

1921-04-01 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1921:32, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 30 juni 1920 med vissa föreskrifter i fråga om val av kommunal-, municipaloch stadsfullmäktige samt av landstingsmän samt en inom riksdagen i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

1

Nr 32.

Ankom till riksdagens kansli den 2 april 1921 kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om fortsatt tillämpning

av lagen den 30 juni 1920 med vissa föreskrifter i fråga

om val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige

samt av landstingsmän samt en inom riksdagen i ämnet

väckt motion.

Närvarande: Herrar Larsson i Västerås, Olason, Klefbeck*), Hellberg, Johansson i

Kälkebo*), Strömberg, Ljunggren, K. J. Ekman, Reuterskiöld, Modig,

Larsén, Magnusson i Tumhult*), Jansson i Edsbäeken, Hallén, Leander,

Nilsson i Antnäs, Hansson i Gärda, Olsson i Golvvasta, Karlsson i Vadstena

och Pehrsson i Göteborg.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat

en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 104,

med följande

Förslag

till

Lag:

om fortsatt tillämpning av lagen den 30 juni 1920 med vissa föreskrifter

i fråga om val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige

samt av landstingsmän.

Härigenom förordnas, att lagen den 30 juni 1920 med vissa föreskrifter

i fråga om val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige

samt av landstingsmän, vilken lag gäller till den 1 juli 1921, skall äga

fortsatt tillämpning till den 1 juli 1922.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 sand. 19 höft. (Nr 32.) wt 21

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

Utskottets

yttrande.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till det propositionen

bifogade utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden den 25

februari 1921.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 10, har herr Johansson,

Johan Bernhard, hemställt, »att riksdagen måtte för sin del antaga

sådana ändringar och tillägg i vederbörliga förordningar, att de bestämmelser,

som återfinnas i lagen den 30 juni 1920 med föreskrifter i fråga

om val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsmän,

måtte ej mindre erhålla fortsatt giltighet, än även tillämpning

å val till riksdagens andra kammare».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

De skäl, som i departementschefens yttrande vid förevarande propositions

föredragning framlagts, äro enligt utskottets uppfattning övertygande.

Det underlättande av de kommunala valen, som 1919 års provisoriska

vallag och 1920 års prolongering i huvudsak av densamma

åvägabragte, har visat sig vara av betydande värde. Behovet av ifrågavarande

stadgande synes, såsom också i länsstyrelsernas av departementschefen

åberopade yttranden i allmänhet framhålles, till väsentlig

del kvarstå, även sedan den 1920 beslutade nya valdistriktsindelningen

genomförts. Några olägenheter av nämnda bestämmelser eller några svårigheter

vid deras tillämpning hava icke, såvitt utskottet har sig bekant,

visat sig. Utskottet, som alltså är av den uppfattningen, att bestämmelserna

i 1920 års provisoriska lag i huvudsak böra erhålla fortsatt

giltighet, anser även, i likhet med föredragande departementschefen, att

dessa bestämmelser fortfarande böra ha sin plats i särskild lag, och att

med frågan om deras inarbetande i kommunallagarna bör anstå, tills

den nu pågående utredningen rörande bl. a. frågan om införandet av en

särskild kommunal vallag blivit verkställd.

Vad beträffar den tid, för vilken ifrågavarande bestämmelser böra

prolongeras, finner utskottet den i propositionen föreslagna begränsningen

till den 30 juni 1922 mindre lämplig. För vederbörande kommuner skulle

det innebära en avgjord fördel, att det osäkerhetstillstånd, som alltid

medföljer ett provisorium, försvinner, och att man erhåller visshet om

att de nu använda bestämmelserna tillsvidare bliva gällande. Utskottet, som

alltså anser sig böra föreslå, att ifrågavarande bestämmelser utan tidsbegränsning

förlängas, vill dock härvid betona, att en sådan prolongering

på intet sätt hindrar, att bestämmelserna i fråga, om så finnes

lämpligt, inarbetas i en särskild kommunal vallag, om en sådan kommer

till stånd, eller i annat fall i kommunallagarna, och ej heller att dessa

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

3

bestämmelser i sinom tid helt eller delvis ersättas av andra regler avseende

att underlätta valdeltagandet.

Då iitskottet föreslår, att 1920 års provisoriska lag utan tidsbegränsning

prolongeras, synes den ändring i lagen böra vidtagas, att sista

punkten av 3 § borttages. Densamma utgår nämligen från att landstingsmannaval,

såsom enligt gällande bestämmelser är fallet, skola förrättas

den 24 mars. Då emellertid tiden för landstingsmannaval genom

lagen den SO juni 1920, som träder i kraft den 1 januari 1922, ändrats,

och före den 1 januari 1922 några landstingsmannaval icke enligt gällande

stadganden skola äga rum, bör denna punkt vid en prolongering

tillsvidare av lagen utgå. I samband härmed torde hänvisningen i samma

3 § till 1 § böra något modifieras.

Det i motionen 1: 10 gjorda förslaget om att bestämmelserna i 1920

års provisoriska lag även skola göras tillämpliga vid val till riksdagens

andra kammare kan utskottet icke biträda. Vad beträffar särskilt valets

fördelning på flera dagar, skulle eu bestämmelse härom tydligen nödvändiggöra

en ändring av riksdagsordningens § 17, i vilken innevarande

år införts bestämmelse om gemensam valdag; de skäl, som motiverat

denna grundlagsbestämmelse, äga emellertid enligt utskottets mening

fortfarande full giltighet. I varje fall bör någon ändring i densamma

icke vidtagas förrän de nya valrättsbestämmelserna hunnit tillämpas och

sådan erfarenhet vunnits, som visar ett uppenbart behov av ändringar i

den av motionären föreslagna riktningen.

Utskottet får alltså hemställa,

a) att riksdagen i anledning av förevarande kungl.

proposition och motionen I; 10, i vad den avser kommunala

val, måtte för sin del antaga följande

Förslag

till

Lag

med vissa föreskrifter i fråga om val av kommunal-, municipal- och

stadsfullmäktige samt av landstingsman.

Härigenom förordnas, att följande skall såsom tillägg till gällande

bestämmelser utan hinder av vad lag eller författning innehåller däremot

stridande lända till efterrättelse.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

1 §•

Val av kommunalfullmäktige skall i kommun, vars invånarantal

överstiger 3,000, med de i 3 och 4 §§ angivna undantag utsättas att

äga rum å två på varandra följande dagar, av vilka den ena skall vara

en söndag.

I sådan kommun varde ock med nyss angivna undantag val för

utseende av landstingsmän utsatt att äga rum, förutom å den i § 5

mom. 2 c) i förordningen om landsting den 21 mars 1862 åsyftade dag,

jämväl å dagen närmast efter eller, efter vederbörande valförrättares

beprövande, närmast före sagda dag.

År för val, varom ovan sagts, kommun indelad i särskilda valdistrikt,

skola stadgandena i denna paragraf i stället äga tillämpning å

varje särskilt valdistrikt, vars invånarantal överstiger 3,000.

Föreskrifterna i denna paragraf hava icke, i annat fall än som i

8 § sägs, avseende å köping, som bildar egen kommun.

2 §•

I fall, som i 1 § avses, skall valförrättningen äga rum å vanligt

ställe. Endera förrättningsdagen må valet dock äga rum å tillgänglig

lokal inom annan del av kommunen eller distriktet, därest valförrättaren

med hänsyn till samfärdsförhållandena eller andra orsaker inom kommun

eller distrikt prövar detta erforderligt.

3 §•

Utsätter valförrättaren valförrättning att äga rum å annan lokal än

den sedvanliga, äge han jämväl, där förhållandena så påkalla, förordna,

att valförrättning å lokal, som senare användes, icke skall taga sin

början förrän å andra dagen efter nästföregående förrättningsdag, dock

att endera förrättningsdagen, på sätt i 1 § stadgas, skall vara en söndag.

4 §•

Där synnerliga skäl därtill äro, må beträffande kommun eller distrikt,

som i 1 § avses, valförrättaren utsätta valförrättningen att äga rum

jämväl å en påföljande tredje förrättningsdag å tillgänglig lokal inom

sådan del av kommunen eller distriktet, där förrättning icke å första

eller andra förrättningsdagen skall hållas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitution,mtshottets utlåtande Nr 32.

o

Utsattes valet jämlikt denna paragraf att äga rum jämväl å en tredje

förrättnings dag, äga föreskrifterna i 3 § tillämpning.

5 §■

Valman vare oförhindrad att avgiva sin röst, vilken av de för valet

utsatta förrättningsdagar han helst önskar, å den för denna dag bestämda

lokalen.

6 §•

I den kungörelse, som angående valförrättningen utfärdas, skall

tydligt angivas, vilka dagar förrättningen skall hållas samt å vilken

lokal förrättningen skall för varje särskild förrättningsdag äga rum. I

kungörelsen skall ock meddelas innehållet av 5 § av denna lag.

7 §■

Vad i gällande lag föreskrives om de tider på dagen, under vilka

valförrättning, som ovan omförmälts, skall minst fortgå, skall äga tillämpning

med avseende å var och en av de dagar, å vilka enligt 1—4

§§ förrättning, som där avses, kommer att äga rum.

Å var särskild valdag skola, sedan valmännen avlämnat sina röster,

valkuverten uttagas ur valurnan och oöppnade räknas. Sedan därefter

i det protokoll, som skall vid förrättningen föras, antecknats antalet valkuvert,

inläggas dessa i ett hållfast omslag, som omsorgsfullt förseglas

under minst två närvarandes sigill. De sålunda åsätta sigillen skola

jämväl i protokollet avtryckas.

Sedan valprotokollet för dagen upplästs och dess riktighet bekräftats

av ordföranden och två av de närvarande, avslutas förrättningen

för dagen.

För varje förrättningsdag insände ordföranden ofördröjligen till vederbörande

myndighet omslaget med valkuverten.

Samtidigt med valkuverten för sista förrättningsdagen insände han

samtliga protokoll för valet.

Varje försändelse skall, om allmänna posten därvid anlitas, assureras.

8 §•

På vederbörande valförrättare ankomme att förordna, huruvida den

ovan i 1 § stadgade utsträckning av tiden för valförrättning skall äga

rum vid val av kommunalfullmäktige eller landstingsmän i köping, som

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

bildar egen kommun, samt i sådan landskommun eller valdistrikt av

landskommun, som icke uppnått ett invånarantal av 3,000.

Finnes sådan utsträckning böra äga rum, skall i tillämpliga delar

gälla vad ovan i 2, 3, 5, 6 och 7 §§ stadgas.

Vid val av municipalfullmäktige äge vederbörande valförrättare förordna,

att den i 1 § stadgade utsträckning av valet skall äga rum, och

gälle i sådant fall i tillämpliga delar vad ovan i 5, 6 och 7 §§ föreskri

ves.

9 §•

Vid val av stadsfullmäktige eller av landstingsmän i stad äge magistraten

eller, där magistrat icke finnes, den för staden särskilt tillsatta

styrelse förordna, att valet samtidigt skall äga rum å flera lokaler, avsedda

för särskilda delar av staden eller av valkrets i staden.

Magistrat och stadsstyrelse äge även befogenhet att utsträcka val,

som i denna paragraf avses, att hållas under två på varandra följande

dagar. Förordnar magistraten eller stadsstyrelsen om sådan utsträckning

av val, gälle i tillämpliga delar vad ovan i 5 och 6 §§ samt i 7 §

första stycket stadgas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1921.

b) att motionen I: 10, i vad den avser politiska

val, icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 1 april 1921.

På konstitutionsutskottets vägnar:

VIKTOR LARSSON.

Reservationer:

1) av herr K. J. Ekman, som anfört:

Enär varken i Kungl. Maj:ts proposition nr 104 eller i den av herr

J. B. Johansson väckta motionen föreslås någon ändring i de bestämmelser,

som under de särskilda paragraferna i lagen den 30 juni 1920

innehållas, samt vid sådant förhållande utskottet, enligt min mening,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 32.

7

icke ägt rätt att föreslå i stället för nämnda lag en helt ny lag med

delvis ändrat innehåll, har jag icke kunnat biträda utskottets under mom.

a) gjorda hemställan utan yrkar,

att riksdagen måtte bifalla det av Kung!. Maj:t

i förevarande proposition framlagda förslag till lag om

fortsatt tillämpning av lagen den 30 juni 1920 med

vissa föreskrifter i fråga om val av kommunal-, municipal-

och stadsfullmäktige samt av landstingsmän.

2) av herr Leander, som ansett, att val av kommunalfullmäktige

och landstingsmän i kommun, vars invånareantal överstiger 3,000, icke

ovillkorligen behövde äga rum å två på varandra följande dagar, utan

att det även i dylik kommun finge ankomma på vederbörande valförrättare

att därom förordna, ifall förhållandena så påkallade.

3) av herr Reuterskiöld mot vissa delar av motiveringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:185 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 30 juni 1920 med vissa föreskrifter'' s. 2 i texten