Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maf.ts ''proposition med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

1921-04-26 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1921:40, Utlåtande i anledning av Kungl. Maf.ts ''proposition med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 40.

1

Nr 40.

Ankom till riksdagens kansli den 27 april 1921 kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maf.ts

''proposition med förslag till lag om ändrad lydelse i

vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på

landet den 21 mars 1862.

Närvarande: Herrar Clason, Hellberg, Johansson i Kälkebo*), Ljunggren, Thulin, Reuterskiöld,

Lyberg, Norling, Larsén, Stendahl, Magnusson i Tumhult, Jansson

i Edsbäcken, Sävström, Leander, Nilsson i Antnäs, Hansson i Gärda,

Hansson i Sölvesborg, Olsson i Golvvasta och Karlsson i Vadstena.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat

en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 299, vari

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga här nedan intagna förslag

till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till propositionen bifogade

utdrag av protokollet över socialärenden den 18 mars 1921.

I sin skrivelse nr 86 anhöll 1919 års lagtima riksdag »det täcktes

Kungl. Maj:t, eventuellt i samband med en allmän revision av förordningen

om kommunalstyrelse på landet, upptaga spörsmålet, huru gränsen

mellan kommunalstämmas och kommunalfullmäktiges befogenheter

måtte bliva på ett noggrannare sätt bestämd, än i nu gällande lagstiftning

är fallet, samt till riksdagen snarast möjligt inkomma med förslag

i ämnet».

Resultatet av den utredning, som i anledning av denna riksdagens

skrivelse igångsattes, föreligger i kommunalförfattningssakkunnigas betänkande

II, avgivet den 12 februari 1921, vari bl. a. lagändringar,

åsyftande att bestämma gränsen mellan kommunalstämmas och kommunalfullmäktiges

befogenhet, föreslås. Av de sålunda av de sakkunniga

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 sand. 25 Käft. (Nr 40). 1042 21

Utskottets

yttrande.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 40.

gjorda lagändringsförslagen hava i förevarande proposition endast upptagits

de, som befunnits vara av trängande behov påkallade; man har, såsom

departementschefen i sitt yttrande vid propositionens föredragningutvecklat,

ansett att med regleringen av en del i de sakkunnigas betänkande

upptagna spörsmål bör anstå, tills en allmän revision av förordningen

om kommunalstyrelse på landet kommer till stånd. På grund

härav hava endast föreslagits vissa lagändringar, varigenom gränsen

mellan stämmas och fullmäktiges beslutanderätt klargöres.

Enligt utskottets mening skulle det utan tvivel, såsom också departementschefen

framhållit, hava inneburit en påtaglig fördel, om frågan

om gränsen mellan stämmas och fullmäktiges befogenhet samt därmed

sammanhängande spörsmål kunnat lösas i ett sammanhang och om

därmed kunnat anstå, till dess en allmän revision av förordningen

om kommunalstyrelse på landet kommit till stånd. A andra sidan

har emellertid, som vid propositionens föredragning anmärktes, ett

så starkt behov av omedelbar klarläggning av här berörda spörsmål

yppats, att det icke torde vara möjligt att uppskjuta frågan, till dess

detta omfattande arbete slutförts. Sålunda har från svenska landskommunernas

förbund med styrka framhållits, att ett uppskov med regleringen

av gränsen mellan stämmas och fullmäktiges befogenhet skulle

vålla avsevärda svårigheter för de talrika landskommunerna med fullmäktigsystem.

Under sådana förhållanden anser sig utskottet böra tillstyrka

den klarläggning av berörda spörsmål i dess huvudsakliga delar,

som i förevarande proposition framlagda förslag avser att åstadkomma.

Utskottet, som i huvudsak intet har att erinra mot förevarande

förslag, anser emellertid vissa smärre ändringar i detsamma påkallade.

Sålunda torde i § 27 i anslutning till paragrafens nuvarande lydelse och

för undvikande av missförstånd betonas, att bestämmelsen avser den

kommunen i kommunala angelägenheter tillkommande beslutanderätt. Därjämte

synes stadgandet i § 36 mom. 4 böra ändras därhän, att även

vid val omröstning bör ske med slutna sedlar endast därest någon det

fordrar; härigenom uppnås överensstämmelse med vad som gäller om

val vid kommunalstämma.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, med förklaring, att Kungl. Maj:ts i

förevarande proposition framlagda förslag icke kunnat

a tf riksdagen i oförändrat skick antagas, måtte för sin

del antaga följande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 40. 3

(Kungl. Maj.ts Jörslag.) (Utskottets förslag.)

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse I vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att § 17 mom. 1, § 27 mom. 1 samt §§ 35

och 36 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars i862

skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 17.

Mom. 1. I kommun, där kommunalfullmäktige icke finnas, skola årligen

tre ordinarie kommunalstämmor hållas: en under senare hälften av

mars månad för besluts fattande i anledning av berättelsen om föregående

årets räkenskaper och förvaltning samt för val av ledamöter i

valnämnd, enligt vad därom är särskilt stadgat; en i oktober för bestämmande

av kommunens utgifts- och inkomststat enligt § 63; och en

i december månad för granskning av debiterings- och uppbördslängden

samt för anställande av val till de befattningar inom kommunen, vilka

vid årets slut bliva lediga, ävensom av revisorer; dock att i kommun

inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län de

två först nämnda stämmorna, därest skäl därtill föreligger, må kunna

hållas högst fjorton dagar före eller högst fjorton dagar efter den för

dessa stämmor ovan stadgade tid.

7 kommun, där kommunalfullmäktige finnas, skall årligen ordinarie

kommunalstämma hällas i december månad för granskning av debiteringsoch

uppbördslängden och för anställande av val, som på stämman ankomma.

Ordinarie kommunalstämma i december må kunna beträffande de

ordinarie kommunalstämmorna under nästföljande år eller någon av dem

besluta, å vilken dag sådan stämma skall hållas eller, därest så ej finnes

lämpligt, huruvida stämma skall utsättas till sön- eller helgdag.

Om val av nämndemän är särskilt stadgat.

Den, vilken såsom ledamot av kommunalnämnd eller eljest är redovisningsskyldig

till kommunen, må icke väljas till revisor av förvaltning,

för vilken han har att redovisa, ej heller deltaga i val av revisor av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 40.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

sådan förvaltning eller i beslut i anledning av revisorernas granskning

av sagda förvaltning.

§ 27.

Mom. 1. I kommun med över

1,500 invånare skall den kommunen

tillkommande beslutanderätt, med de

undantag, om vilka här nedan i § 35

förmäles, uppdragas åt kommunalfullmäktige.

§ 27.

Mom. 1. I kommun med över

1,500 invånare skall den kommunen

i kommunala angelägenheter tillkommande

beslutanderätt, med de undantag,

om vilka här nedan i § 35 förmäles,

uppdragas åt kommunalfullmäktige.

§ 35.

Mom. 1. Följande ärenden må ej av kommunalfullmäktige upptagas:

a) val av kommunalfullmäktige, vilka val skola förrättas inför valnämnden

i den ordning, som i § 29 sägs;

b) nedanstående ärenden, vilka alltid skola behandlas å kommunalstämma,

nämligen

ärenden, varom förmäles i § 10 mom. 2 och § 11 mom. 2,

justering av den i § 65 omförmälda längd,

val till ordförande och vice ordförande i kommunalstämma,

beslut i frågor, varom i §§ 16, 21 och 28 sägs, ävensom beslut

enligt § 17 angående dag för kommunalstämma.

Mom. 2. Där annorstädes än i denna förordning stadgas, att beslutanderätt

i ärende tillkommer kommun på landet eller kommunalstämma,

skall beslutanderätten utövas av fullmäktige, där sådana finnas, dock att

ärende, för vars avgörande gäller annan grund för rösträtten än i § 8 sägs,

alltid skall å kommunalstämma företagas, samt att val av nämndemän och

av so eken fullmäktige för utseende av vattenrättsnämndemän ej må förrättas

av kommunalfullmäktige.

§ 36.

Mom. 1. Kungörelse om — — — — — honom översändas.

Mom. 2. Kommunalfullmäktige må —---— eller upplösas.

Mom. 3. Vid kommunalfullmäktiges — — — — — besluten

deltaga.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 40.

5

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Mom. 4. Kommunalfullmäktiges förhandlingar skola vara offentliga;

dock kunna fullmäktige för någon särskild fråga besluta, att överläggningen

skall inom lyckta dörrar hållas.

Vid omröstning äger varje Vid omröstning äger varje

kommunalfullmäktig en röst. Åskas kommunalfullmäktig en röst. Åskas

omröstning, skall den verkställas öppet, omröstning, skall den verkställas öppet,

utom vid val, da den bör ske med utom vid val, då den, där någon

slutna sedlar. det fordrar, bör ske med slutna sedlar.

Till beslut i frågor, som angivas i § 21 mom. 2, erfordras två

tredjedelar av de i omröstningen deltagandes röster. I övriga frågor

bestämmes utgången genom enkel röstpluralitet; falla därvid rösterna

lika för olika meningar, bliver den mening, som ordföranden biträder,

fullmäktiges beslut.

I övrigt gäller, i avseende å kommunalfullmäktige och deras beslut,

till efterrättelse vad som är stadgat för kommunalstämma i kommun, där

fullmäktige icke finnas.

Mom. 5. Vad i denna förordning eller annan författning stadgas om

befogenhet eller skyldighet för kommunalstämmans ordförande att ined

diende taga befattning, skall i kommun, där fullmäktige finnas, anses gälla

fullmäktiges ordförande, såvida beslutanderätten i ärendet icke enligt § 35

är förbehållen kommunalstämman.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1321.

Stockholm den 26 april 1921.

På konstitutionsutskottets vägnar:

SAM. CLASON.

Reservationer:

1) av herr Ljunggren.

2) av herr Reuterskiöld, som ansett, att utskottets yttrande bort hava

följande lydelse:

1042 21

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlutande Nr 40.

»Av det omfattande förslag till reglering av gränsen mellan kommunalstämmas

och kommunalfullmäktiges befogenhet, som av tillkallade

sakkunniga den 12 februari 1921 avgivits, har Kungl. Maj:t utbrutit och

på ett formellt såväl som reellt föga lyckligt sätt delvis omformat en

mindre del, vilken nu framlagts i propositionen om vissa ändringar i

kommunalstyrelseförordningen för landet. Det härvid önskade och åsyftade

klargörandet av förhållandet mellan stämman och fullmäktige har

dock varken vunnits eller genom förslaget ens kunnat vinnas, utan

oklarhet kommer att råda, även om förslaget godtages.

Exempelvis må framhållas, att när förslaget i § 35 mom. 1 uppräknar

vissa ärenden, som »ej må» av fullmäktige upptagas, så kvarstår,

trots § 27, såsom ovisst, huru förhållas skall med ärenden, varom samma

lag i andra paragrafer ger till synes klara föreskrifter. När sålunda i

§ 40 fortfarande säges, att »kommunalstämman utser» kommunalnämndens

ledamöter, så iippstår frågan, huruvida både bestämmandet av antalet

ledamöter jämlikt §§ 27 och 35 och valet av dessa bör anses som uttryck

för den »beslutande rätt», som enligt dessa paragrafer bör utövas av

fullmäktige eller om ettdera eller båda ärendena på grund av § 40 såsom

specialstadgande fortfarande tillhör stämman ja, det kan t. o. m.

vara tveksamt, huruvida ej viss valfrihet här finnes för kommunen.

Visserligen anser utskottet för sin del, att, enligt sammanhanget, det

blir stämman och icke fullmäktige, som uppgiften, sådan lagen blir, om

förslaget antages, måste tillkomma, men även den motsatta felaktiga

meningen har med styrka inom utskottet förfäktats.

Likaså avser § 35 mom. 2 genom ordet »annorstädes» att till fullmäktige

överflytta stämmans valrätt i sådana fall, då valet beror av

frivilligt åtaget uppdrag från enskild organisation eller person, t. ex.

val av brandstodskommittéer eller dyl. Men detta syfte vinnes icke

härigenom, då det icke finnes något, som hindrar vare sig stämma eller

fullmäktige att utanför kommunalförfattningarna mottaga erbjudna funktioner,

liksom än mindre något som tvingar dylika organisationer eller

personer att vända sig till fullmäktige eller till stämman efter eget

behag. Lagen kan icke genom denna bestämmelse nå det åsyftade målet.

Ännu betänkligare är den i § 35 mom. 2 avsedda uppräkningen av

undantag för vissa val, vilka skola å stämma företagas, såsom val av

nämndemän och vattenrättsnämndemän. Det är icke kommunalstyrelseförordningen,

som utgör rättsgrunden för stämmans befattning med

dessa val, utan gällande allmänna civillag och denna beror på intet sätt

av vad kommunalstyrelseförordningen uttalar. Följaktligen innebär bestämmelsens

införande i lag eu autentisk förklaring av civillag men då

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 40.

7

en sådan icke kan grundlagsenlig! ske på annat sätt än stiftande av

sådan lag, och då den kungl. propositionen icke åtföljes av vare sig

förslag om sådan förklaring av vederbörliga civillagsstadganden härom

eller ens av lagrådets härför erforderliga yttrande, finner utskottet denna

fråga, som borde av lagutskott behandlas, icke kunna i den nu tillämnade

ordningen avgöras.

Betänkligt är slutligen, att i § 36 mom. 4 inryckts eu bestämmelse

angående omröstning, vilken både tydligare och riktigare redan finnes

uttalad i § 21 mom. 1 och § 22, vilka genom slutorden i samma mom.

4 bliva — liksom de redan nu utan allt tvivel äro — å fullmäktige

tillämpliga. Vad angår § 36 mom. 5 nödgas utskottet erinra, att

stämmans ordförande just i följd av sina särskilda uppgifter väljas för

4 år på samma sätt som nämnden och att, om det skulle finnas'' lämpligare

att till fullmäktiges ordförande överflytta den förres uppgifter,

varom ingen verklig utredning eller bevisning föreligger, det bort stadgas,

att fullmäktiges ordförande skulle väljas på samma sätt som nu

stämmans och att den senare i stället måhända borde utses såsom nu

fullmäktiges ordförande. Hela detta spörsmål är efter utskottets tanke

så föga utrett, att utskottet icke kan tillstyrka den föreslagna lagändringen.

Med stöd av det sagda och då utskottet anser något års uppskov

med frågans avgörande uteslutande vara till gagn, enär därigenom kan

vinnas, att riksdagen undgår eu eljes säkerligen oundviklig omarbetning

inom mycket kort av den lag, som nu skulle antagas, hemställer utskottet,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition

nr 299.»

3) av herr Lybercj mot de av utskottet föreslagna ändringarna i

Kungl. Maj:ts förslag.

4) av herr Stendahl.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:187 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på lan s. 10 i texten