Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändring i tryckfrihetsförordningens stadganden om hemlighållande av protokoll i ministeriella ärenden och kommandomål samt statsrådsprotokoll m. m.

1921-05-30 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1921:44, Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändring i tryckfrihetsförordningens stadganden om hemlighållande av protokoll i ministeriella ärenden och kommandomål samt statsrådsprotokoll m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 44.

1

Nr 44.

Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1921 kl. 4 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion angående

ändring i tryckfrihetsförordningens stadganden

om hemlighållande av protokoll i ministeriella ärenden

och kommandomål samt statsrådsprotokoll m. m.

Närvarande: herrar Larsson i Västerås, Clason, Klefbeck*, Thulin, Reuterskiöld, Norling,

Andersson i Kolstad*, Almkvist*, Bruhn, Stendahl*, Jansson i Edsbäcken*,

Hallén, P. S. Hedlund i Östersund, Sävström, Leander, Nilsson i Antnäs*,

Hansson i Gärda, Gustafson i Kasenberg* och Pehrsson i Göteborg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 172, har herr Lindhagen

hemställt, »att riksdagen ville för sin de! besluta eller hos regeringen

anhålla om förslag till sådan ändring i 2 § 4 mom. i andra och

tredje styckena i tryckfrihetsförordningen, att vad däri stadgas om, att

statsrådsprotokollen samt protokoll i ministeriella ärenden och kommandomål

m. m. skola hållas hemliga under femtio år, måtte åtminstone

väsentligen upphävas».

Beträffande den till stöd för detta yrkande förebragta motiveringen

får utskottet hänvisa till motionen.

Den av motionären berörda frågan om ändrade bestämmelser

rörande den sekretess, som för vissa handlingar finnes stadgad i 2 §

4 mom. tryckfrihetsförordningen, finner utskottet vara väl värd uppmärksamhet.

Detta gäller emellertid icke endast med hänsyn till det i

motionen berörda området, vilket, såsom av densamma framgår, begränsar

sig till de sekretessbestämmelser, som avse dels statsrådsprotokoll och

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 samt. 29 häft. (Nr 44.) 1

Utskottets

yttrande.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 44.

protokoll i ministeriella ärenden samt kommandomål dels även i övrigt

i ministeriella och diplomatiska aktstycken. I fråga om dessa områden

anser utskottet fastmera, att motionären i sina yrkanden om upphävande

»väsentligen» av nu gällande bestämmelser om sekretess tager spörsmålet

allt för generellt. Utskottet håller visserligen före, att statsrådsprotokoll

ofta utan någon olägenhet skulle kunna göras offentliga antingen omedelbart

eller tidigare än efter 50 år; i ett stort flertal fall innehåller nämligen

protokollet över ett visst ärende icke något väsentligt utöver den i ärendet

utfärdade expeditionen, som i regel är offentlig. Däremot finner sig utskottet

icke övertygat, att den begränsning av sekretessen, som sålunda

i fråga om vanliga statsrådsprotokoll kan tänkas genomförd, kan på

liknande sätt tillämpas i fråga om sådana protokoll och handlingar i

ärenden, angående rikets förhållande till främmande makt, vilkas offentliggörande

Konungen med hänsyn till rikets säkerhet eller andra synnerligen

viktiga skäl förbjudit. Utskottet vill i detta hänseende påpeka,

att på samma gång 1909—1912 års tryckfrihetskommitterade ansågo

beträffande vissa handlingar i diplomatiska och konsulära ärenden en

sekretesstid av 25 år tillräcklig, de å andra sidan för nyssnämnda grupp

handlingar — de, vilkas offentliggörande Konungen av ovanberörda skäl

förbjudit — föreslogo, att Konungen skulle, där rikets säkerhet och rätt

det fordrade, kunna förordna, att en handling skulle hemlighållas även

efter en tid av 50 år. Över huvud torde i det internationella umgänget,

varom här är fråga, den offentlighet, som en stat giver åt förhandlingar

mellan dem och andra makter, icke kunna regleras oberoende av vad

eljes i samma internationella umgänge anses lämpligt.

Den revision av hithörande sekretessbestämmelser, som utskottet

sålunda anser böra kunna ske, synes emellertid, såsom ovan antytts,

böra utsträckas till även andra grupper av sekretessområdet. Utskottet

anser sig särskilt böra påpeka följande omständigheter.

Såsom bekant hava under senare år förhållanden, som stått i samband

med nutida samhällsutveckling, särskilt med den utvidgning av

statens verksamhet på områden, som förut voro mera hänvisade till det

enskilda livet, medfört, att det oavlåtligt befunnits erforderligt att komplettera

de förutvarande sekretessbestämmelserna i 2 § 4 mom. tryckfrihetsförordningen

med nya. I all synnerhet hava de senaste åren

medfört ett betydande antal dylika tillägg, och förslag om ytterligare

sådana framträda icke sällan. Anledningarna härtill synas hava varit

två. Dels har det i vissa fäll befunnits nödigt att, där staten har att

utöva viss affärsdrivande verksamhet, staten icke skulle gent emot enskilda

affärsintressenter nödgas komma i ofördelaktig ställning genom

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 44.

3

att vara förbunden till att rörande sin affärsverksamhet offentliggöra vad

varje enskild affärsman äger ovillkorlig rätt att hålla hemligt beträffande

sin. Av dessa grunder hava sålunda under senare år införts bestämmelser

om viss sekretess i ärenden angående upphandling eller utförande

av arbete för statens räkning samt i fråga om kontrakt rörande

leverans från vattenfallsstyrelsen av elektrisk energi. Dels har man

ansett erforderligt att medgiva skydd mot offentliggörande i ett flertal

fall, då eu enskild person av olika anledningar varit nödsakad att anlita

medverkan av statsmyndigheter i angelägenheter av sådan natur,

att han rörande rent privata förhållanden haft att meddela uppgifter,

vilkas offentliggörande vare sig över huvud taget eller före viss tidpunkt

måst anses för honom menliga, eller då staten i sådana angelägenheter

haft anledning att av olika skäl från den enskilde infordra

uppgifter av dylik natur. Som exempel på dylika fall kan erinras om

bestämmelserna till skydd för offentliggörandet av yrkeshemligheter i

vissa rättegångsmål, av läkares och medicinalstyrelsens utlåtanden i

vissa ärenden angående äktenskaps ingående och upplösning samt angående

alkoholistvård, av handlingar och protokoll i äktenskapsmål med

flera besläktade ärenden, av handlingar i ärenden angående vissa åtgärder

mot utbredning av könssjukdomar, av vissa till försäkringsrådet

eller riksförsäkringsanstalten inkomna handlingar rörande enskildas personliga

förhållanden eller näringsverksamhet, av deklarationsuppgifter,

av vissa statistiska uppgifter, av vissa handlingar rörande enskildas förhållanden

till bank och dylikt. På detta sätt har 2 § 4 mom. tryckfrihetsförordningen

efterhand svällt ut till ett formellt mycket ohanterligt

moment, utan att dock, enligt vad erfarenheten givit vid handen,

dess utveckling i dylik riktning ännu kan beräknas vara avslutad,

eftersom nya förslag i likartat syfte alltjämt föreläggas riksdagen.

Redan av formella skäl synes här en revision vara påkallad; och det

skulle enligt utskottets uppfattning därvid vara önskligt, om det vore

möiligt att erhålla en något starkare formell sammanfattning av de

många, tämligen diffust fördelade detaljbestämmelserna. Om det tillika

skulle visa sig genomförbart att mera generellt klassificera de olika områden,

på vilka det vore önskvärt att äga skydd mot obehörigt offentliggörande

genom utomstående av vad som principiellt måste anses

falla inom den enskildes rent privata förhållanden, skulle detta enligt

utskottets mening vara en fördel.

En revision synes emellertid jämväl vara önskvärd i fråga om den

tid, under vilken ett hemlighållande skall anses vara av behovet påkallat.

Tryckfrihetsförordningen har nu i fråga om denna tidpunkt synnerligen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 44.

växlande bestämmelser för olika grupper av handlingar. För en viss

grupp (handlingar m. m. angående upphandling) är föreskriften så formulerad,

att hemlighållandet är begränsat vare sig till dess ärendet blivit

prövat eller till högst ett år från handlingens upprättande. För andra

grupper (dels uppgifter för officiell statistik, dels vissa till försäkringsrådet

och riksförsäkringsanstalten inkomna handlingar) gäller hemlighållandet

fem år från handlingens datum, och är under denna tid icke

undantagslöst. För en tredje grupp (vissa handlingar från eller hos

bankinspektionen) är motsvarande tid 15 år; för eu fjärde mycket betydande

grupp (statsrådsprotokoll och ett flertal andra protokoll, rättegångshandlingar

i mål rörande rikets säkerhet samt i mål angående

yrkeshemligheter o. dyl.) är den 50 år; för en femte grupp (ministeriel!a

handlingar o. dyl.) talas om »minst 50 år»; och för en sjätte och

sjunde (protokoll och handlingar i förlikta brottmål samt i äktenskapsmål

o. dyl.) om 50 år efter parternas död. Men även andra tidsbestämmelser

finnas. Vattenfallsstyrelsens kontrakt äro i regel hemliga, till dess de

upphört att gälla. I andra fall (enskilda brev eller hos publik vård

anförtrodda deposita samt medicinska utlåtanden i äktenskapsmål och

mål om alkoholistvård) är tiden för offentliggörandet beroende på deras

tillstånd, som handlingarna vare sig »angå» eller »angå eller tillhöra»;

och huru det skall förfaras, om dessa avlidit, är icke stadgat. För vissa

grupper handlingar (militära hemliga handlingar, handlingar av viss

beskaffenhet rörande kyrkodisciplin och själavård, handlingar angående

könssjukdomar, taxeringsuppgifter m. fl.) är icke någon bestämd tidpunkt

föreskriven, då hemlighållandet skall upphöra. Det vill synas, som även

inom detta område möjligheten av en systematisering borde undersökas.

I de fall, då tiden för hemlighållandet är obegränsad, bör uppenbarligen

en inskränkning av sagda tid kunna äga rum. Men även beträffande

sådana fall, då tiden för hemlighållandet är angiven till ett visst antal

år, bör en omprövning företagas, huruvida icke en reduktion av tidsbegränsningen

är motiverad.

I detta sammanhang vill utskottet slutligen framhålla önskvärdheten

att till prövning upptages spörsmålet vilka bestämmelser böra

träffas i sjffte, dels att hemligstämpel icke obehörigen användes dels att

man från hemligstämpel må kunna befria handlingar, vilka tidigare

blivit sådan stämpel åsätta. För närvarande saknas alla föreskrifter i

sistnämnda hänseende, och för det slag av handlingar, för vilka obegränsad

sekretesstid råder, finnes ingen utväg angiven att möjliggöra

deras offentliggörande, därest icke Kungl. Maj:t begagnar sin rätt att

förordna om hemligstämpelns avlägsnande. 1 all synnerhet hava de

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 44.

senare krigsåren, enligt vad utskottet inhämtat, gjort föreskrifter i denna

lråga erforderliga. Under denna krigstid lärer nämligen i mycket stor

utsträckning hemligstämpling av .handlingar hava förekommit; och därvid

torde även grupper av handlingar medtagits, exempelvis angående landets

ekonomiska förbindelser med främmande länder och dess ekonomiska

. ^ uvud taöet, vilkas hemlighållande under pågående kris

visserligen kunde vara erforderlig, men vilkas fortsatta hemlighållande

numera torde_ vare sig vara obehövligt eller åtminstone kunna väsentligen

inskränkas. Aven ur denna synpunkt är en snar revision av tryckfrihetsförordningens

sekretessbestämmelser av behovet påkallad.

På dessa grunder får utskottet föreslå,

att riksdagen med anledning av motionen 1: 172,

av herr Lindhagen, ville i skrivelse till Kungl. Maj:t

hemställa, att Kungl. Maj:t ville i enlighet med ovanstående

riktlinjer föranstalta om en snar revision av

tryckfrihetsförordningens sekretessbestämmelser.

Stockholm den 30 maj 1921.

På konstitutionsutskottets vägnar:

VIKTOR LARSSON.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 samt. 29 höft. (Nr 44.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:315 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående ändring i tryckfrihetsförordningens stadganden om hemlighållande av protokoll i ministeriella ärend s. 1 i texten