Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen jämte i ämnet väckta motioner. •

1921-05-30 · 46 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 46 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1921:49, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen jämte i ämnet väckta motioner. •

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

1

Nr 49.

Ankom till riksdagens kansli den 2 juni 1921 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition

med förslag till lag om ändring i vissa delar av

lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen jämte

i ämnet väckta motioner.

• Närvarande: Herrar Clason, Klefbeck*, Hellberg, Johansson i Kälkebo, Strömberg,

K. J. Ekman, Reuterskiöld, Lyberg*, Larsén, Bruhn, Jansson i Edsbäcken*,

Hallén, af Ekenstam*, P. S. Hedlund i Östersund, Sävström,

Leander, Hansson i Gärda, Persson i Fritorp, Andersson i Igelboda

och Gustafson i Kasenberg*.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat

en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 353, däri

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga följande:

Förslag

till

Lag

om ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 om val

till riksdagen.

Härigenom förordnas, att 15, 17—21, 23—28, 30—33, 54, 56,

59, 69, 79, 80, 83, 87, 95 och 96 §§ i lagen den 26 november 1920 om

val till riksdagen skola erhålla följande ändrade lydelse.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 saml. 34 käft. (Nr 49.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

15 §.

Val — —--— kännetecken.

Å valsedel skall, på sätt formulär 1 vid denna lag utvisar, ovanför

namnen utsättas partibeteckning (partinamn eller annan beteckning i

ord för viss grupp av valmän eller för viss meningsriktning); och skall

sedeln jämväl i övrigt avfattas i överensstämmelse med nämnda formulär.

Varje valsedel må å sedelns vänstra sida upptaga högst två namn

utöver det antal riksdagsmän valet avser. Namnen skola uppföras var

för sig i de särskilda rummen och gälla själva riksdagsmannavalet samt,

i den mån namnen därvid icke tagas i anspråk, val av efterträdare åt avgången

riksdagsman. För efterträdarevalet må dessutom i motsvarande rum

å sedelns högra sida uppföras högst två namn för vart och ett av de för

själva riksdagsmannavalet upptagna namnen. Upptager rum å sedelns

högra sida två namn, skola de förekomma det ena under det andra.

Blanketter till valsedlar skola finnas tillgängliga vid valet.

17 §.

Ogin —----med avsikt där anbragt;

vilken saknar partibeteckning eller upptager sådan å annat ställe

än ovanför namnen;

vilken icke upptager något giltigt namn.

18 §.

Är något namn å valsedel överstruket, eller framgår med avseende

å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem som därmed

åsyftas, eller upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, anses

sådant namn såsom obefintligt.

Finnas å valsedel flera namn för själva riksdagsmannavalet än

som enligt 15 § är medgivet, eller äro namn, som särskilt upptagits

för val av efterträdare åt riksdagsman, flera än två, anses det eller de

sista, övertaliga namnen såsom obefintliga.

För val av efterträdare särskilt upptaget namn, som saknar motsvarande

namn för själva riksdagsmannavalet, anses såsom obefintligt.

19 §.

1. Sedan valsedlarna ordnats efter partibeteckning, skall inom

varje parti, till den utsträckning, som för utseendet av stadgat antal riksdagsmän

är nödig, genom särskilda sammanräkningar bestämmas ordning

mellan de namn å partiets valsedlar, vilka avse själva riksdagsmannavalet.

Vid varje sammanräkning gäller valsedel allenast för ett namn.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

3

2. Vid första sammanräkningen gäller valsedel för det namn, som

står först å sedeln.

Partiets valsedlar ordnas i grupper så, att sedlar med samma första

namn bilda en grupp.

Valsedlarna inom varje grupp räknas, och deras antal utgör gruppens

rösttal. Samma tal är också jämförelsetal för det namn, som står

först på gruppens valsedlar.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller första platsen i

ordningen.

3. Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel för det

namn, vilket, bortsett från namn, som redan erhållit plats i ordningen,

står främst å sedeln.

Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående

sammanräkning gällde för det namn, som erhöll plats i ordningen, upplösas,

och nämnda valsedlar ordnas i nya grupper så, att sedlar, som

vid den pågående sammanräkningen gälla för ett och samma namn, bilda

en grupp; däremot bibehållas övriga befintliga grupper oförändrade.

Valsedlarna inom varje nybildad grupp räknas, och deras antal

utgör gruppens rösttal.

För de namn, för vilka finnas gällande valsedlar, beräknas rösttal

och jämförelsetal
Rösttalet

för ett namn är lika med rösttalet för den grupp eller

sammanlagda rösttalet för de grupper, vilkas valsedlar gälla för namnet.

Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess rösttal, där icke

grupp av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut

utdelad plats. Har så skett, erhålles namnets jämförelsetal genom att

dela dess rösttal med det tal, som motsvarar den del, gruppen tagit i

besättandet av plats eller platser, som utdelats (gruppens platstal), ökat

med 1, eller, om flera grupper av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit

i besättandet av förut utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda

platstal, ökat med 1. Platstalet för en grupp beräknas sålunda,

att gruppens rösttal delas med största jämförelsetalet vid sammanräkningen

närmast före gruppens bildande.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen.

4. Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas i decimaler,

två till antalet. Höjning av den sista decimalsiffran må ej äga rum.

20 §.

1. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de

olika partierna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas det parti,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

vilket för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal.

Plats, som blivit ett parti tilldelad, besattes genast så, att partiets

första plats tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen inom

partiet, partiets andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,

partiets tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och så

vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen,

redan fått sig tillerkänd plats från ett eller flera andra partier.

Jämförelsetalet är lika med partiets rösttal, så länge partiet ännu

icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för

varje gång så, att partiets rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet

av partiet tilldelade platser, ökat med 1. Har samma person

erhållit platser från två partier, skall dock, vid beräkning av det antal

platser, som utdelats, vardera platsen anses blott såspm en halv plats;

har någon erhållit platser från tre partier, anses varje sådan plats såsom

en tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.

Har ett parti redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som

motsvarar antalet av de namn å partiets valsedlar, vilka avse själva

riksdagsmannavalet, varde det från vidare jämförelse uteslutet.

2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn

står främst i ordningen inom det parti, som, enligt vad i 1 mom. sägs,

har största jämförelsetalet.

21 §•

1. Sedan valet av riksdagsmän blivit avslutat, skall för varje riksdagsman

företagas en ny sammanräkning inom det parti, för vilket han

blivit vald, för utseende av efterträdare åt riksdagsmannen. Har riksdagsman

fått sig tillerkänd plats från flera partier, anses han vald för

det parti, från vilket plats först tilldelades honom.

Vid varje ny sammanräkning tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka gällde för riksdagsmannens namn vid den sammanräkning, då namnet

tilldelades plats i ordningen. Yarje valsedel gäller som hel röst. Med

iakttagande av att namn å någon, som blivit utsedd till riksdagsman,

anses såsom obefintligt skall röstvärdet tillgodoräknas det namn, som står

främst av de för den ifrågavarande riksdagsmannen särskilt upptagna efterträdarenamnen,

eller, om sådant namn ej finnes, det namn för själva riksdagsmannavalet,

som står främst å sedeln, eller, om ej heller sådant namn finnes,

det namn, som står främst bland samtliga efterträdarenamnen å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet, är vald till efterträdare.

2. Där någon, som blivit utsedd till riksdagsman, vid valtillfället

avsäger sig uppdraget, skall valförrättaren förklara den avgångnes efter
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

5

trädare vald i den avgångnes ställe. I sammanhang härmed utses jämlikt

de i 1 mom. stadgade grunder efterträdare åt den sålunda valde, så

ock åt annan riksdagsman, för vilken den valde tillika må hava varit

efterträdare; och skall vid utseende av eftertädare åt riksdagsman, som

själv varit efterträdare, så förfaras, som gällde det att utse efterträdare

åt den ursprungligen valde riksdagsmannen.

Skulle efterträdare vid valtillfället avsäga sig sitt uppdrag, utses

ny efterträdare enligt förut i detta moment givna bestämmelser.

23 §.

Hava vid valet riksdagsmän icke blivit till föreskrivet antal utsedda,

anställes genast nytt val för utseende av felande antal riksdagsmän

jämte efterträdare.

För utseende allenast av efterträdare må nytt val ej anställas.

24 §.

Vid rösternas sammanräknande användas av Konungen fastställda

blanketter med anvisningar, och skall vid valet föras protokoll

enligt formulär, som av Konungen fastställes.

De avgivna valsedlarna skola av valförrättaren inläggas under försegling,

de godkända och de underkända var för sig, samt jämte valprotokollet

ofördröjligen insändas till den Konungens befallningshavande,

som enligt vad i riksdagsordningen stadgas har att taga befattning med valet.

Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen assureras.

25 §.

Fullmakt — — — — — Ort och tid.

Valförrättaren läte ofördröjligen utan lösen tillställa utsedd efterträdare

utdrag av valprotokollet i vad det efterträdaren rörer.

26 §.

Har riksdagsman annorledes än i 21 § 2 mom. sägs avgått före

utgången av den tid, för vilken han blivit utsedd, och skall platsen besättas

från den valkrets, som utsett den avgångne, eller har efterträdare annorledes

än i nämnda moment sägs avgått före utgången av den tid, för

vilken han blivit utsedd, då skall Konungens befallningshavande vid

offentlig förrättning, som hålles så snart ske kan och varom underrättelse

minst åtta dagar förut meddelas genom anslag och medelst tryck så

som med Konungens befallningshavandes kungörelser vanligen förfa
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

res, företaga erforderliga åtgärder enligt de i 21 § 2 mom. och 22 §

angivna grunder för utseende, i förra fallet av ny riksdagsman jämte

efterträdare och i senare fallet av ny efterträdare.

Vid förrättningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas under

försegling.

27 §.

Vid förrättning, som i nästföregående paragraf avses, skall Konungens

befallningshavande i protokoll upptaga de föreliggande omständigheterna

samt uppgift å envar, som på grund därav blivit utsedd till

riksdagsman eller efterträdare. Sedan detta protokoll vid förrättningen

upplästs, utfärde Konungens befallningshavande omedelbart fullmakt för

utsedd riksdagsman och late ofördröjligen utan lösen tillställa utsedd

efterträdare utdrag av protokollet i vad det efterträdaren rörer.

Fullmakt, som nu sagts, skall vara av följande lydelse:

»Sedan» N. N. — — — — — Ort och tid.

28 §.

Finnes i fall, som i 26 § avses, å valsedlarna icke namn å någon,

som kan inträda såsom ledamot i avgången riksdagsmans ställe, skall

nytt val anställas för utseende av riksdagsman jämte efterträdare.

Omfattar valkretsen landstingsområden, tillhörande olika län, skall

Konungens befallningshavande, som verkställer förrättningen, hos Konungen

anmäla behovet av nytt val för ledighetens fyllande.

Är riksdagsman utsedd, men finnes a valsedlarna icke namn å

någon, som kan inträda såsom efterträdare, skall därvid bero.

30 §.

För valen till andra kammaren indelas riket i tjuguåtta valkretsar,

nämligen:

Stockholms stad;

Malmöhus läns norra valkrets, innefattande Luggude, Rönnebergs,

Onsjö, Harjagers, Frosta och Färs härad samt städerna Hälsingborg,

Landskrona och Eslöv;

Malmöhus läns'' södra valkrets, innefattande Torna, Bara, Oxie,

Skytts, Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads härad samt städerna Malmö,

Lund, Ystad, Trälleborg och Skanör med Falsterbo;

Göteborgs och Bohus läns landstingsområde;

Göteborgs stad;

Älvsborgs läns norra valkrets, innefattande Nordals, Sundals, Valbo,

Tössbo, Vedbo, Flundre, Väne, Bjärke, Vätle, Ale, Kullings och Gäsene

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

7

härad samt städerna Åmål, Vänersborg, Alingsås och Trollhättan;

Älvsborgs läns södra valkrets, innefattande Ås, Kinds, Redvägs,

Marks, Vedens och Bollebygds härad samt städerna Borås och Ulricehamn;

vart och ett av rikets övriga län.

31 §.

1. Valkrets, som består av en stad, skall delas i lämpligt antal

valdistrikt.

32 §.

1. Förslag om — — — — — olika valdistrikt.

Utan föregående framställning vare Konungens befallningshavande

berättigad och i fall, varom stadgas i 31 § 1 och 5 mom., pliktig att

om indelning i valdistrikt eller ändring i redan skedd indelning förordna,

sedan på landet kommunalstämma och i stad stadsfullmäktige beretts

tillfälle att i ärendet avgiva yttrande. Om ändring----för kom
munalfullmäktigeval.

Beslut angående — —--— upprättade röstlängden.

33 §.

För varje valdistrikt å landet skall finnas en valnämnd av fem inom

distriktet boende personer. Ordförande i denna nämnd jämte suppleant

för honom förordnar Konungens befallningshavande årligen före februari

månads utgång. De fyra ledamöterna jämte två suppleanter väljas varje

år å ordinarie kommunalstämma i mars eller, i kommun, där fullmäktige

finnas, å fullmäktiges ordinarie sammanträde i samma månad. Det åligger

i förra fallet kommunalstämmans och i senare fallet kommunalfullmäktiges

ordförande att ofördröjligen utan lösen låta tillställa en var av de valda

ledamöterna och suppleanterna i valnämnden ett utdrag av stämmoprotokollet,

i vad dem rörer. Om de personers namn och bostad, som

blivit till ordförande och suppleant för honom utsedda, låter Konungens

befallningshavande i länskungörelserna meddela underrättelse.

54 §.

1. Val i hela riket till andra kammaren förrättas, då valen ske

på grund av 17 § 1 mom. riksdagsordningen, å tredje söndagen i sep
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

tember månad samt i fall, som i 17 § 2 mom. riksdagsordningen avses,

å den sön- eller helgdag, som av Konungen bestämmes.

I stad må dock valet av Konungens befallningshavande utsättas

att äga rum å den söckendag, vilken infaller närmast före sön- eller

helgdag, som ovan sagts.

Då synnerliga skäl därtill äro, må Konungen förordna, att val till

andra kammaren för viss valkrets skall förrättas å annan dag än i första

stycket sägs, dock att val på grund av 17 § 1 mom. riksdagsordningen

alltid skola utsättas till dag under september månad.

2. Annat val till andra kammaren än i 1 mom. sägs förrättas

å sön- eller helgdag. I stad, som bildar egen valkrets, må dock

valet av Konungens befallningshavande utsättas att äga rum å söckendag,

som infaller omedelbart före sön- eller helgdag, och i annan stad å

söckendagen närmast före sön- eller helgdag, som för valkretsen i övrigt

bestämmes till valdag. Då synnerliga skäl därtill äro, må Konungen

förordna, att valet skall hållas å annan dag än i förevarande moment sägs.

56 §.

Valförrättare vare på landet valnämnden; i stad, som utgör ett

valdistrikt, magistraten; och i annan stad magistratens deputerade, varom

i 91 § här nedan sägs.

59 §.

Vid--—--kännetecken.

Å valsedel skall ovanför namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp av väljare eller för

viss meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i eu följd, det ena under det

andra, och må utgöra högst två utöver det antal riksdagsmän valet

avser.

Valsedel---7--åsyftas.

69 §.

När-----avslutad.

Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas

oöppnade. I det protokoll, som i överensstämmelse med formulär 2 vid

denna lag samt i formuläret gjorda anvisningar skall föras vid förrättningen,

antecknas antalet valkuvert. Jämväl —---i valet.

Valkuverten-----valkuverten inlagts.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

9

79 §.

Ogin — — — — — med avsikt där anbragt;

vilken saknar partibeteckning eller upptager sådan å annat ställe

än ovanför namnen;

vilken icke upptager något giltigt namn.

Finnas — — — — — ogilla.

80 §.

Är något namn å valsedel överstruket, eller framgår med avseende

å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem som därmed

åsyftas, eller upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, anses

sådant namn såsom obefintligt.

Finnas å valsedel flera namn än som enligt 59 § är medgivet,

anses det eller de sista, övertaliga namnen såsom obefintliga.

83 §.

Vid rösternas sammanräknande användas av Konungen fastställda

blanketter med anvisningar, och läte Konungens befallningshavande vid

förrättningen föra protokoll enligt formulär, som av Konungen fastställes.

Samtliga valsedlar inläggas, de godkända och de underkända var

för sig, i omslag, vilka, innan förrättningen avslutas, förses med minst

två närvarandes sigill. De sålunda inlagda valsedlarna skola förvaras

intill utgången av den tid, för vilken valet gäller.

87 §.

1. Har någon, som blivit vald till riksdagsman, avsagt sig uppdraget

eller eljest avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit

vald, då skall Konungens befallningshavande ofördröjligen vid offentlig

förrättning, så kungjord, som i 26 § sägs, verkställa ny röstsammanräkning

inom det parti, för vilket den avgångne blivit vald. Blev den

avgångne vald för flera partier, skall sammanräkningen ske inom det

parti, från vilket plats först tilldelades honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka gällde för den avgångnes namn vid den sammanräkning, då

namnet tilldelades plats i ordningen. Varje valsedel gäller såsom hel röst,

och röstvärdet skall tillgodoräknas den av de förut ej valde, vilkens

namn står främst på sedeln. Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 sand. 34 käft. (Nr 49.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

såsom ledamot i den avgångnes ställe. Mellan lika rösttal skilje lotten.

Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas

under försegling.

2. Lag samma vare, där riksdagsman, som blivit utsedd jämlikt

1 mom., avgått före utgången av den tid, för vilken lian blivit utsedd;

och skall vid den nya sammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott

till de valsedlar, som gällde för den först avgångnes namn vid den

sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen.

95 §.

Valnämnden-----verkställas.

Kostnaden för dessa anordningar och för kungörande, som åligger

valnämndens ordförande eller magistrat, samt utgifter för stämplar skola

gäldas av kommunerna, vilka jämväl hava att tillhandahålla lämpliga

vallokaler. Valkuvert och de i 69 § nämnda omslag bekostas av stats-f

verket.

96 §.

Ytterkuvert och innerkuvert, varom i 63 och 74 §§ sägs, skola vara

av ogenomskinligt papper och försedda med ändamålsbeteckning samt,

vad varje särskilt slag angår, lika till storlek och beskaffenhet.

Formulär--—--fastställas av Konungen.

Övergångsstadgande.

Denna lag träder med nedan stadgade undantag i kraft den 1 juli

1921.

Vid tiden för lagens trädande i kraft bestående indelning i valdistrikt

skall oberoende av den nya lagen gälla, till dess annorlunda

varder förordnat i den ordning 32 § föreskriver.

Har riksdagsman, som blivit utsedd enligt äldre lag, avgått före

utgången av den tid, för vilken han blivit utsedd, skall vid ledighetens

fyllande äldre lag tillämpas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

11

Formulär 1.

Formulär till valsedel vid val till första kammaren.

Valsedelns storlek och antalet rum å sedeln må lämpas efter behovet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

Formulär 2.

Formulär till protokoll vid riksdagsmannaval.

Protokoll i N. N. valdistrikt vid val av

ledamot i riksdagens andra kammare å---

(vallokalen) i---(orten) den---

(dag, månad och år).

Till förrättande av det riksdagsmannaval, som blivit utsatt att hållas härstädes

denna dag, sammanträdde klockan — —--den för sådant ändamål ut
sedda

valnämnd (eller i stad, som utgör ett valdistrikt: »stadens magistrat»; eller

i stad, som består av flera valdistrikt: »magistratens deputerade»).

Valet fortgick till klockan---eftermiddagen med uppehåll---2

Vid valet avlämnades i vederbörlig ordning ----4 valkuvert. Antalet av de

personer, som enligt anteckningarna i röstlängden deltagit i valet, utgjorde---,4

____________5

Samtliga valkuvert inlades i---4 omslag, vilket (vilka) förseglades med —

--6 sigill, som här nedan finnas avtryckta.

____________7

Vid protokollet

N. N.

(Avtryck (Avtryck

av av

sigill) sigill)

Att detta protokoll vid valförrättningen upplästs och befunnits riktigt, bekräftas,

N. N.

Ordförande vid valet.

N. N. N. N.

Anvisningar:

1 Har valet till följd av gudstjänst ej kunnat börja å bestämd tid, varde det här anmärkt.

2 Här angives tiden, varunder uppehåll i förrättningen, även på grund av gudstjänst, ägt rum.

8 Har någon förvägrats att utöva rösträtt, varde det, med tydligt angivande av personens namn och

orsaken till denna vägran, här anmärkt.

4 Antalet.

8 Skulle antalet valkuvert icke vara lika med antalet personer, som enligt anteckningarna i röstlängden

deltagit i valet, angivas här sannolika anledningen till detta förhållande.

6 Antalet, som skall vara minst två.

1 Här upptages vad i övrigt förekommit av beskaffenhet att böra i protokollet antecknas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

13

Beträffande motiveringen för detta Kung]. Maj:ts förslag får utskottet

hänvisa till det vid propositionen fogade utdraget av protokollet

över justitiedepartementsärenden den 22 april 1921.

Samtidigt har utskottet till behandling förehaft följande inom riksdagen

i anledning av förenämnda proposition väckta motioner, nämligen

nr 221 i första kammaren, vari herr Stendahl hemställt, »att därest

riksdagen beslutar ny valmetod för valen till riksdagen, riksdagen ock

måtte för sin del besluta sådant tillägg till § 59 vallagen, att ’ogill är

valsedel, som nedanför listnummer upptager namn, som ej förekommer

å motsvarande vallista, så ock valsedel, som upptager sagda namn i

omkastad ordning’, (Ifrån § 80 i de sakkunniges förslag) samt sådan

ändring i § 80 i vallagen enligt sakkunniges förslag, att första stycket

får följande lydelse: ’Är något namn å valsedel överstruket, eller framgår

med avseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt,

vem som därmed åsyftas, eller upptager valsedel namn på någon, som

ej är valbar, eller upptager valsedel namn nedanför den för sifferbetecknipgen

avsedda plats utan att å nämnda plats angiva, till vilken av de

numrerade vallistorna sedeln skall hänföras, anses sådant namn såsom

obefintligt.’»

nr 222 i första kammaren, vari herr Stendahl hemställt, »att riksdagen

för sin del ville besluta ett sådant tillägg i § 59 i vallagen att å

valsedels nedersta del må meddelas, vilken organisation som utsänt valsedeln»;
nr

223 i första kammaren, vari herr Stendahl hemställt, »att, därest

riksdagen beslutar större valkretsar och ändrad sammanräkningsmetod vid

val till riksdagen, riksdagen ock ville besluta införandet av officiella valförberedelser

i överensstämmelse med proportionsvalsakkunniges förslag

med här ovan upptagna mindre ändringar»;

nr 224 i första kammaren, vari herr Stendahl hemställt, »att, därest

riksdagen beslutar större valkretsar och ändrad sammanräkningsmetod

vid val till riksdagen, riksdagen ock ville besluta införande av ''subsidiär

liströstning’ i överensstämmelse med proportionvalssakkunniges förslag»;

nr 225 i första kammaren, vari herr Stendahl hemställt, »att riksdagen

ville hos Kungl. Maj:t begära utredning om nytt valsätt på basis

av nu föreliggande förslag till proportionellt valsätt vid riksdagsmannaval,

för val såväl till som inom landsting, stadsfullmäktige, kommunalfullmäktige

etc., samt att förslag om dylikt valsätt måtte i god tid föreläggas

nästa års riksdags;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

nr 226 i första kammaren, vari herrar Schotte och Rosén hemställt,

»att 54 § 1 måtte erhålla följande ändrade lydelse:

1. Val i hela riket till andra kammaren förrättas, då valen ske på

grund av 17 § mom. 1 riksdagsordningen å den söndag i september månad,

som Konungens befallning shav ande, var för sitt län, bestämmer samt i fall

som i 17 § 2 mom. riksdagsordningen avses, å den sön- eller helgdag som

av Konungen bestämmes.

I städerna Stockholm och Göteborg må dock valet utsättas till någon

lördag under september månad.»

samt alternativt

natt hela förevarande kungl. proposition nr 353 måtte av riksdagen

avslås»;

nr 227 i första kammaren, vari herr Pålsson hemställt, »att riksdagen

beslutar sådan ändring i kungl. propositionen nr 353,

l:o) att Malmöhus och Älvsborgs län i likhet med övriga län utgöra

en valkrets vartdera,

2:o) eller, därest detta mitt yrkande icke bifalles, att i fråga om.

Malmöhus län, Lunds stad och Torna härad föras till norra valkretsen

med 10 representanter»;

nr 350 i andra kammaren, vari herr Olsson i Kullenbergstorp^hemställt,

»att riksdagen måtte för sin del besluta sådan ändring av i Kungl.

Maj:ts proposition nr 353 intagna förslag till lag om ändring i vissa delar

av lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen, att 30 § måtte

lyda sålunda:

För valen-----nämligen: Stockholms stad; Malmöhusläns

samtliga städer; Malmöhus läns landsbygd; Göteborgs landstingsområde;

Göteborgs stad; Älvsborgs läns Trollhättan;

Älfsborgs läns — — — — Ulricehamn; vart och län.»

nr 351 i andra kammaren, vari herr Olsson i Rösta m. fl. hemställt,

»att för de fyra norrländska länen Norrbotten, Västerbotten, Jämtland

och Västernorrland nuvarande antal valkretsar och bestämmelsen angående

antal riksdagsmän måtte bibehållas samt att konstitutionsutskottet

måtte göra de ändringar i lagtexten som härför bliva erfoderliga»;

nr 352 i andra kammaren, vari herr Jönsson i Fridhill hemställt,

»att riksdagen med avslag å Kungl. Maj:ts proposition nr 353 ville hos

Kungl. Maj:t anhålla om utredning i syfte att för val till riksdagens

andra kammare snarast ersätta nu gällande bestämmelser med lag om införande

av enmansvalkretsar, majoritetsval och tilläggsmandat samt härefter

för riksdagen framlägga förslag»;

samt nr 353 i andra kammaren, vari herr Hage hemställt,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 40.

15

■»dels att riksdagen måtte vid behandling av prop. 353 ändra ''Lagen

om val till riksdagen av den 26 november 1920’ på sådant sätt, att vid

val till riksdagens kamrar vid fördelningen av platserna mellan partierna

det bestämmes, att den s. k. valkvotsregeln (och det största överskottets

regel) skall användas;

dels ock att riksdagen måtte vid behandling av nämnda proposition

i § 21 (andra stycket, tredje punkten) i ovannämnda lag insätta orden:

''inom valkretsen’».

Beträffande de till stöd för dessa yrkanden förebragta motiveringarna

får utskottet hänvisa till respektive motioner.

I sin skrivelse nr 226 anhöll 1918 års lagtima riksdag, »det Kungl.

Maj:t täcktes låta verkställa utredning om de åtgärder, som må kunna

vidtagas till undvikande av de olägenheter, som enligt vunnen erfarenhet

vidlåda gällande regler för proportionellt valsätt samt för riksdagen

framlägga de förslag, vilka utredningen må kunna föranleda». I anledning

av denna skrivelse tillsatte chefen för justitiedepartementet den 28

november 1919 jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande vissa sakkunniga,

de s. k. proportionsvalssakkunniga, för verkställande av den begärda utredningen.

Dessa sakkunniga hava i ett den 18 april 1921 avgivet betänkande

föreslagit omfattande förändringar i valsättet vid valen till

riksdagens båda kamrar.

De förslag till förbättrande av det nuvarande valsättet till andra

kammaren, som de sakkunniga framlagt, innebära dels valkretsarnas förstorande

(i huvudsak införande av länsvalkretsar), dels nytt sammanräkningsförfarande,

dels införande av officiella valförberedelser och dels möjliggörande

av vad de sakkunniga benämna personröstning med subsidiär

liströstning. Av dessa förslag ha i förevarande kungl. proposition endast

upptagits de, som röra valkretsindelningen och sammanräkningsförfarandet;

detta beror, enligt vad chefen för justitiedepartementet vid

propositionens föredragning framhållit, därpå, att man ansett de övriga

förslagen innebära så vittgående nyheter, att dels dessa nyheter kräva

ett grundligare övervägande än som i betraktande av den långt framskridna

tiden blivit möjligt, dels under alla förhållanden deras omedelbara

genomförande kan tänkas vålla svårigheter vid tillämpningen. Detta

har i främsta rummet ansetts gälla anordningen med officiella valförberedelser.

Utskottet inser tillfullo, att den korta tid, som stått till buds för

förevarande propositions utarbetande, icke givit möjlighet till den grund
-

Utskottets

yttrande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets utlåtande År 49.

liga prövning av de sakkunnigas förslag, som varit nödvändig för att en

kungl. proposition, berörande alla av de sakkunniga behandlade spörsmål,

skulle kunnat för innevarande års riksdag framläggas. Utskottet

är däremot icke övertygat om lämpligheten av att, såsom här föreslås,

ur de sakkunnigas förslag utbryta vissa spörsmål till omedelbart avgörande.

Såsom föredragande departementschefen framhållit, sammanhänga

de olika delarna av sakkunnigförslaget på ett organiskt sätt med varandra,

och en reform, som byggde på de sakkunnigas förslag i dess helhet,

komme därför att kännetecknas av enhetlighet och jämvikt mellan

dess olika moment. De skäl, som departementschefen i det följande,

visserligen med erkännande av det ur vissa synpunkter mindre lämpliga

i ett dylikt förfaringssätt, anför för att till avgörande för sig upptaga

frågorna om valkretsindelning och sammanräkningsförfarande, finner utskottet

icke övertygande. Vad valkretsindelningen beträffar, hava de

sakkunniga i sitt betänkande (sid. 76 ff.) framhållit,- att deras förslag i

denna del »står i oskiljaktigt samband» med förslaget angående en även

i övriga stycken reformerad valmetod. Såsom korrektiv mot ogynnsamma

följder av valkretsförstoringen — särskilt personmomentets försvagande

— hava de sakkunniga angivit införande av officiella valförberedelser;

de hava uttryckligen gjort gällande, att valkretsförstoringen icke bör företagas

utan i samband med officiell kandidatnominering och officiellt förbundsförfarande.

Beträffande det föreslagna nya sammanräkningsförfarandet

framhålla även de sakkunniga, att detsamma står i intimt sammanhang

med andra i de sakkunnigas men icke i Kungl. Maj:ts förslagupptagna

spörsmål.

Den synnerligen begränsade tid, som stått utskottet till buds för

behandling av denna fråga, har icke givit möjlighet till en så ingående

undersökning av här berörda spörsmål, att utskottet anser sig kunna uttala

ett bestämt omdöme om, huruvida en ändring i antydd riktning av

valkretsindelningen och genomförandet av en ny sammanräkningsmetod

kan ske utan införande av officiella valförberedelser och andra av de

sakkunniga föreslagna åtgärder. De refererade betänkligheterna häremot

synas emellertid vara av den styrka, att utskottet anser sig för närvarande

böra avstyrka Kungl. Maj:ts förslag. Det innebär enligt utskottets

mening påtagliga fördelar, att möjlighet beredes till en fullständig och

allsidig granskning av de sakkunnigas förslag i dess helhet från Kungl.

Majrts sida och att först sedan en dylik granskning ägt rum frågan om

ändringar i valsättet till riksdagens andra kammare upptagas till slutgiltig

prövning från riksdagens sida. Utskottet vill uttryckligen betona,

att i utskottets avstyrkande av förevarande förslag icke ligger något som helst

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

17

underkännande av de i de sakkunnigas betänkande och den kungliga propositionen

angivna reformlinjerna, och utskottet vill uttrycka den förhoppningen,

att ett på en fullständig prövning av i de sakkunnigas betänkande

utredda spörsmål byggt förslag inom en snar framtid måtte

föreläggas riksdagen.

Till dessa skäl för ett avslag å den kungl. propositionen vill utskottet

tillägga, att en omedelbar reform av valsättet till riksdagens

andra kammare — huru behövlig eu dylik än i och för sig är — torde

möta vissa betänkligheter. Om nämligen nyval till riksdagens andra

kammare skulle äga rum först i normal tid 1924, är beslut om ändring

av vallagen redan i år överllödigt, och skulle extra sådana val av Kungl.

Maj:t anordnas exempelvis redan i höst, torde en genomgripande reform

av valkretsindelningen och sammanräkningsförfarandet så sent under

riksdagstiden orsaka betydande olägenheter. Den korta tid, som återstår,

innan de nya valen sannolikt komma att äga rum, torde icke vara tillräcklig

varken för vidtagande av valförberedelser på grundval av en helt

ny valkretsindelning eller för ett fullständigt inträngande i nya sammanräkningsregler

från väljares och valförrättares sida. De olägenheter, som

en revision av valsättsbestämmelserna vid denna tidpunkt alltså skulle

medföra, äro enligt utskottets mening ingalunda mindre än de brister,

som vidlåda de nu gällande bestämmelserna.

Då utskottet icke funnit sig kunna tillstyrka förevarande kungl.

proposition, anser sig utskottet icke heller kunna tillstyrka de i anledning

av densamma väckta motionerna.

Utskottet får alltså hemställa,

1) att förevarande kungl. proposition icke måtte

av riksdagen bifallas,

2) att motionerna

a) I: 221, b) I: 222, c) I: 223, d) I: 224, e) I: 225

f) I: 226, g) I: 227, h) II: 350, i) II: 351, k) II: 352

och 1) II: 353 icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda. v

Stockholm den 30 maj 1921.

På konstitutionsutskottets vägnar:

SAM. CLASON.

Bihang till riksdagent protokoll 1921. 5 saml. 34 käft. (Nr 49.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 40.

Reservationer:

1) av herrar Glasört, Hellberg, K. J. Ekman, Lyberg, af Ekenstam,

Leander, Hansson i Gärda, Persson i Fritorp, Andersson i Igelboda och

Gustafson i Kasenberg, som anfört följande:

»Utskottets beslut att avstyrka Kungl. Maj:ts proposition nr 353

om förändringar i vallagen, avseende länge eftersträvade förbättringar i

nuvarande valsätt, blev inom utskottet fattat med tillhjälp av den förseglade

sedeln. Den genom lotten segrande hälften var, vad sakens realitet

angår, i själva verket till och med svagare än berörda uppdelning

antyder, i det att den bestod av dels motståndare till det kungl. förslaget,

dels personer, som principiellt voro sympatiskt stämda för detsamma,

ehuru de för närvarande önskade ett uppskov med dess realbehandling

till nästa riksdag, dels slutligen anhängare av dess antagande redan nu,

ehuru med en detaljförändring i fråga om valkretsindelning inom ett län.

Beslutet om förslagets avstyrkande fattades genom en koalition av dessa

grupper, sedan en majoritet inom utskottet tidigare vid en preliminär

votering beslutat tillstyrka förslaget. Detta bar i följ d härav också inom

utskottet underkastats en detalj behandling paragraf för paragraf, i vilken

samtliga medlemmar deltagit ävensom sakkunnige utanför utskottet rådfrågats,

och det har alltså härutinnan undergått den närmare granskning

inom utskottet, som är erforderlig för ett ståndpunktstagande även till

de enskilda detaljerna. Formellt har förslaget sålunda erhållit den

förberedande behandling, som är av nöden för dess antagande.

Ur realitetssynpunkt anse vi mycket starka skäl tala för, att det

i huvudsak nu antages. Det är i själva verket framkallat av önskemål,

som riksdagen vid mer än ett tillfälle uttalat.

Redan 1911 års riksdag anhöll, på grund av dittills gjorda erfarenheter

rörande den proportionella valmetodens tillämpning, i skrivelse

till Kungl. Maj:t, att Kungl. Maj:t ville låta utreda, på vilket sätt de

brister, som visat sig vidlåda denna metod, kunde avhjälpas. De sakkunnige,

som med anledning härav tillsattes, blevo emellertid anbefallda

att iakttaga, att grunderna för metoden icke finge rubbas, och det förslag,

som de i december 1913 framlade, kom i följd härav icke att få

den allsidiga omfattning, som det eljest kunnat erhålla. De modifikationer

i metoden, som de förordade, gingo emellertid framförallt ut på

att åstadkomma en bättre ordning av fördelningen av platserna inom

partierna, och för vinnande av detta ändamål företogo de bland annat ett

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskott eu utlåtande Nr 4!>.

19

strängare genomförande av rangordningsregeln än för närvarande är fallet.

Vad åter angick frågan om fördelning av platserna mellan partier,

framhöllo de, att valkretsarna voro för små för att platsfördelningsmetoden

skulle giva fullt tillfredsställande resultat, men ansågo frågan om

ändring av bestämmelserna härutinnan icke falla under det dem lämnade

uppdraget. Enda påföljden av detta sakkunnigförslag blev, att vid 1913

och 1914 årens riksdagar vissa ändringar antogos angående sättet förutseende

av dels suppleanter till landsting och stadsfullmäktige, dels ersättare

till riksdagsmän.

1917 års val till andra kammaren gjorde emellertid åter frågan om

förändrade bestämmelser i fråga om valsättet i hög grad brännande. De

utvisad» sålunda bland annat ett valresultat, som i avsevärd grad åt

flertalet partier gav en annan representation än det antal mandat, vartill

respektive parti på grund av sin samlade röststyrka varit berättigat.

Två partier hade sålunda erhållit sammanlagt 16 platser mera (14 + 2),

än de efter sin röststyrka bort hava att påräkna, under det att de övriga

partierna erhöllo sammanlagt samma antal platser mindre (4 -j- 3 -j2

+ 7).

Men även i fråga om platsernas fördelning inom varje särskilt

parti framträdde alltjämt den redan tidigare iakttagna bristen i sammanräkningsmetoden,

i det att vid mer än ett tillfälle på grund av sättet

för valmännens röstgivning rangordningsregeln icke blev genomgående tilllämpad

och i följd därav genom reduktionsregelns användning andra

personer blevo valda, än valmännens flertal önskat.

På grund av dessa ledsamma erfarenheter upptog 1918 års riksdag

hela frågan till förnyad omprövning och avlät den skrivelse i ämnet, som

utskottet omnämner, och som i sin ordning framkallat nu förevarande

kungl. proposition. I fråga om valkretsproblemet underströk denna skrivelse

särskilt olägenheten av, att flertalet valkretsar blott ägde tre till

fem representanter — i själva verket hade 1920 av rikets dåvarande 56

valkretsar 22 blott tre representanter var, 18 blott fyra, 10 fem och

endast de 6 övriga mer än fem representanter — och betonade tillika

lämpligheten av att i regel göra länen till valkretsar. Beträffande platstillsättningarna

inom partierna framhöll skrivelsen, att den otillfredsställande

ordningen därutinnan under de senare åren framträtt i än klarare

belysning än tidigare.

När denna skrivelse 1918 avläts, var det säkerligen riksdagens förhoppning,

att icke ytterligare ett andrakammareval skulle försiggå, utan

att man fått de önskade reformerna genomförda. Emellertid hade vid

1920 års riksdag den begärda utredningen icke hunnit så långt, att för
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

slag från regeringens sida kunde framläggas. Frågan upptogs i stället

av enskilda motionärer, och konstitutionsutskottet framlade i anslutning

härtill ett förslag om införande i regel av länsvalkretsar, för att icke vid

1920 års val man alltjämt skulle vara bunden vid de mindre valkretsar,

vilka vid tidigare val visat sig så hinderliga för ernående av proportionell

rättvisa i platsfördelningen mellan partierna. Förslaget vann dock,

som bekant, icke riksdagens bifall, men för att icke efter 1920 ännu ett

andrakammarval skulle försiggå utan att erforderliga reformer vidtagits,

antog riksdagen såsom vilande i grundlagsenlig ordning ett förslag till

sådan ändring av § 14 RO, att dess bestämmelser om valkretsindelningen

flyttades ut ur grundlagen och ersattes med en hänvisning till vallagen.

Det vilande grundlagsändringsförslaget har vid innevarande riksdag

antagits definitivt. Det framgår otvetydigt av sistlidne riksdags förhandlingar

vid behandlingen av nämnda förslag, att riksdagen förutsatte,

att förslag om ny valkretsindelning också skulle komma till stånd vid

innevarande års riksdag och innan ännu ett andrakammarval försiggår.

Även erfarenheterna från 1920 års val hava visat, att vissa partier

blevo överrepresenterade och andra underrepresenterade; det förra

inträffade sålunda enligt statistiska centralbyråns senaste redogörelse

denna gång i 14 fall (6 -j— 5 —j— 1 —j— 2) och det senare i likaledes 14

(4 + 3 + 7).

Från synpunkten av det proportionella valsystem, som för närvarande

är det för vårt representationsskick gällande, kunna dylika förhållanden

icke anses tillfredsställande. I betraktande av det icke ringa

antal fall, då ett avgörande i kammare eller riksdag hänger på ett fåtal

röster, kan det ur det nämnda systemets synpunkt icke anses vara likgiltigt,

om valmetoden ger så otillfredsställande utslag som de ovan berörda.

När partiernas antal, såsom numera hos oss, är flera än tre,

ligger det ock i sakens natur, att i så små valkretsar som de med

endast tre eller fyra mandat det knappast finnes möjlighet för något

parti att ernå fullt rättvis representation. I ett land med så skiftande

lokala förhållanden som vårt kan det icke heller vara likgiltigt för en

viss meningsgrupp, om den på grund av mandatens ringa antal i en

valkrets icke kan inom en särskild landsända förvärva en representant,

vartill den vid något större valkretsar även där bort vara berättigad.

Den nuvarande valkretsindelningen kan under sådana förhållanden förhindra

för ett icke obetydligt antal valmän i vissa kretsar att understödja

den politiska meningsriktning, vars stärkande de anse för landet

gagneligast, och nödgar dem i följd härav att antingen nedlägga sina

röster eller rösta på andra kandidater, än dem, som äro deras egentliga

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande. Nr 49.

21

meningsfränder. De valkarteller mellan olika meningsriktningar, som

härigenom understundom framdrivas, hava jämväl ej sällan visat sig

leda till valresultat, som icke på förhand varit av valmännen påräknade.

Vi finna alltså ur det proportionella systemets synpunkt goda skäl föreligga

för åvägabringande av större valkretsar.

Även för genomförandet’ snarast möjligt av eu bättre sammanrältningsmetod

tala synnerligen starka skäl. De otillfredsställande förhållanden

på detta område, som. den nuvarande metoden medför, äro alltför

bekanta för att här behöva närmare belysas. Den förstoring av valkretsarna,

som nyss tillstyrkts, gör eu förbättrad metod ännu behövligare.

Till de skäl för en reform, som hittills plägat anföras, har också den

betydande rösträttsutvidgning, som vid nästkommande val skall tillämpas,

lagt ytterligare nya. Om nämligen valmanskårens starka utökning

skulle föranleda en stegrad benägenhet hos enskilda grupper av väljare

att gå fram med särkandidater, är det att antaga, att de fall skola ökas,

då rangordningsregeln häves, och i följd därav också de fall växa, % då

platsfördelningen inom partierna blir en annan, än de väljande beräknat,

och alltså ger anledning till berättigat missnöje. Just väljarekårens förstoring

synes oss därför vara ett synnerligen vägande skäl att omedelbart

genomföra en sammanräkningsmetod, som i vida högre grad än den

nuvarande är byggd på en genomförd rangordningsregel.

I båda de avseenden, vilka nu berörts — större valkretsar och

bättre sammanräkningsmetod'' — synes oss den kungl. propositionen tillmötesgå

de reformkrav på området, som de senare årens erfarenheter

visat vara mest trängande. Vi hava därför ansett, att utskottet bort i

huvudsak tillstyrka detsamma.

Vad angår dess detalj bestämmelser, så synes oss den i propositionen

föreslagna valkretsindelningen väl avpassad. För dess närmare beskaffenhet

hänvisa vi till dels § 30 i förslaget, dels till den vid denna reservation

fogade bilagan. Vid en jämförelse mellan det kungl. förslagets

valkretsindelning och de motionsvis framburna yrkandena om jämkningar

av vissa detaljer däri, hava vi funnit övervägande skäl tala för det kungl.

förslaget, vars bestämmelser i detta hänseende också överensstämma med

det resultat, vartill proportionsvalssakkunnige efter sin noggranna utredning

av frågan kommit.

I fråga om sammanräkningsmetoden ansluta vi oss likaledes till

det kungl. förslaget. Vi hava vid den granskning av densamma, som

företagits inom utskottet, funnit oss övertygade, att den besitter mycket

stora företräden framför nuvarande metod. Det strängare iakttagande

av rangordningsregeln, som den nya metoden innebär, står tillika i full

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

överensstämmelse med vad man numera sedan länge ganska allmänt torde

anse såsom ett nödvändigt villkor för en rationell sammanräkningsmetod.

Enligt vår uppfattning vore det högeligen att beklaga, om man icke dess

mindre skulle vid nästa riksdagsmannaval vara nödsakad att använda en

föråldrad metod, om vars brister alla torde vara ense.

Det bör i detta sammanhang också erinras, att metoden icke innebär

något, som behöver föranleda någon ändrad taktik från valmännens

sida i fråga om deras uppgörande av sina vallistor. Redan nu torde

merendels väljarna själva därvid räkna med att rangordningsregeln skall

vid sammanräkningen bliva den behärskande, och ett strängare tillämpande

av denna regel torde i följd härav blott komma att innebära, att

de i färre fall än nu komma att missräkna sig.

Införandet av denna nya sammanräkningsmetod står därjämte synnerligen

väl i samband med de större valkretsarna. Om uti dessa, såsom

möjligt är, väljare i en viss ort — exempelvis i någon av de förutvarande

mindre valkretsar, av vilka den större är sammansatt — önska gå

fram till valet med en särlista, representerande den ortens speciella intressen,

så underlättar rangordningsregelns genomförande väsentligt ett

dylikt förfaringssätt. Väljarna behöva, efter den nya metodens införande,

icke befara de obehagliga överraskningar, som reduktionsregeln förut beredde

dem, utan kunna, såsom de sakkunniga framhållit, vara vida mer

förvissade om att själva avgöra placeringen av sina kandidater och av

eventuella ersättare. »Varje fraktion kan framföra sina kandidater just

i den ordning, som beräknats.»

Vi överensstämma vidare med den kungl. propositionen därutinnan,

att det icke synes oss välbetänkt att för närvarande gå längre än propositionen

gjort. Vi äro nämligen övertygade om, att sådana nyheter

som införande av officiella valförberedelser och möjliggörande av s. k.

personröstning med subsidiär liströstning ännu torde ligga det allmänna

föreställningssättet så pass fjärran, att de icke bort medtagas i det nu

framlagda förslaget. De motioner, som åsyftat genomförande redan nu

av dylika förändringar, hava vi alltså funnit böra avstyrkas.

I ett avseende har den inom utskottet verkställda granskningen

givit anledning till ett frångående av vad Kung]. Maj:t med stöd av proportionsvalsakkunniges

utredning föreslagit. Enligt 21 § i lagförslaget

skulle vid val till ledamöter av första kammaren ersättareuträkningen

icke uppskjutas tills vakansen inträffat, utan företagas i sammanhang

med det ordinarie valet. Efter att hava omnämnt, hurusom i det utskottsutlåtande,

som låg till grund för riksdagens skrivelse den 30 maj 1919

angående utvidgningen av den politiska rösträtten in. in., denna utväg

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

23

för höjande av intresset för ersättarevalen anvisats, göra de sakkunniga

härom i sitt betänkande (sid. 61) följande uttalande:

»Det synes de sakkunniga, som om eu dylik reform skulle vara väl

ägnad att stimulera valkorporationerna till att med omsorg behandla även

efterträdarefrågan. Ett val, vars resultat omedelbart konstateras, måste

tillvinna sig ett större intresse än ett val, om vilket man icke vet, huruvida

det över huvud kommer att följas av någon röstsammanräkning,

och där denna under alla förhållanden uppskjutes till en obestämd framtid.

De sakkunniga föreslå en sådan anordning av ersättarevalen, att

det samtidigt med valet av ordinarie förstakammarledamöter blir klart,

vem som vid inträffande avgång av ordinarie ledamot skall inträda i

hans ställe.»

Att en dylik anordning kan vara ägnad att åtminstone i någon

mån tillgodose sitt syfte, torde visserligen icke böra förnekas. Men å

andra sidan äro därmed förbundna olägenheter, som dels i och för sig

möta betänkligheter och dels synas vara av beskaffenhet att indirekt

motverka syftet, att på ersättareplatserna upptagas de bäst kvalificerade,

tillgängliga kandidaterna.

Då valet av riksdagsman (och ersättare) anses avslutat först, när

röstsammanräkningen blivit slutförd, samt besvär för att komma under

prövning måste anföras inom viss tid därefter, lärer en persons valbarhet

såsom efterträdare till en under valperioden avgången riksdagsman vara

beroende i första hand av förhållandena vid den tidpunkt, då han enligt

verkställd sammanräkning utses till efterträdare. Härav har ansetts följa,

att enligt nu gällande bestämmelser till ersättarekandidat kunnat å valsedel

upptagas person, vilken vid valtillfället (valsedlarnas avlämnande) ännu icke

är valbar, men förmodas bliva det, då fyllande av ledighet erfordras och

ersättarevalet för den skull avslutas genom röstsammanräkning. Om en

i övrigt för uppdraget väl kvalificerad person är endast 34 år gammal

eller under endast två av åren närmast före valsedlarnas avlämnade

skattat till staten för erforderlig inkomst, kan under sådana omständigheter

möjlighet finnas att vid ett förstakammarval försäkra sig om hans

namn för en eventuell ersättaresammanräkning.

Men vid tillämpning av lagförslagets bestämmelser måste namnet

å dylik person på ett tidigare stadium prövas och, eventuellt efter anförda

besvär över sammanräkningen, förklaras såsom obefintligt. Å andra

sidan torde, om lagförslaget i denna del antages, en vid tiden för röstsammanräkningen,

men icke vid inkallandet till tjänstgöring efter avgången

riksdagsman valbar person kunna inträda i utövande av riks
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

dagsmannakallet, såvida han icke själv anmäler sin obehörighet eller vid

prövning enligt § 32 riksdagsordningen befinnes diskvalificerad.

Då emellertid vid valbarhetsvillkorens uppställande den bestämmande

synpunkten måste hava varit, att de föreskrivna kvalifikationerna

skola vara fyllda, när riksdagsmannaskapets utövande påkallas, måste en

dylik förskjutning i den avgörande tidpunkten betecknas såsom oegentlig.

Och då utövande av riksdagsmannaskapet med numera antagna bestämmelser

angående första kammaren kan tänkas komma i fråga först åtta

år efter röstgivningen, skulle genom den föreslagna ändringen valbarhetsåldern

för ersättare i realiteten avsevärt böjas. Därjämte kan erinras,

att med hänsyn till de långa valperioderna och ersättarens rätt att, när

ledighet uppkommer, avsäga sig uppdraget en avsevärd del av företagna

röstsammanräkningar sannolikt skulle bliva alldeles utan praktisk betydelse,

även om på grund av riksdagsmans avgång ersättare behöver inkallas.

Till sist har även satts i fråga, huruvida den föreslagna ändringen

står i god överensstämmelse med ordalydelsen i riksdagsordningen,

som förutsätter, att riksdagsman »utses» i den avgångnes ställe (R. O.

§ 28 mom. 1).

Av sålunda anförda skäl bar det ansetts lämpligast, att sammanräkning

för utseende av efterträdare bör likasom hittills ske först vid

uppkommande ledighet; och har lagförslaget i enlighet härmed omarbetats.

Detta har dels påkallat förändringar i de av Kungl. Maj:t framlagda

förslagen till lydelse av §§ 21 och 26 i vallagen, dels medfört att

§§ 23, 25, 27 och 28 böra kvarstå i sin nuvarande lydelse.

Slutligen hava dels i 17 § införts ett förtydligande av innebörd,

att valsedel blir ogin även för det fall, att giltigt namn å särskild ersättarekandidat

visserligen finnes å sedeln, men sådant namn för själva

riksdagsmannavalet saknas, dels i 21 § angivits, att vid ny sammanräkning

endast namn å vid valet utsedd riksdagsman skall anses såsom

obefintligt, dels ock i förtydligande syfte vissa förändringar gjorts i det

formulär, vartill i 15 § hänvisas.

Av ovanstående framgår, att vi, likasom utskottet, avstyrkt det

stora flertalet av de framlagda motionerna. En av dessa, motionen 1:225

av hr Stendahl, synes oss emellertid böra i viss omfattning tillstyrkas.

Motionären förordar i densamma, att den i det kungl. förslaget ingående

nya valmetoden måtte snarast komma till tillämpning vid val såväl till

som inom landsting, stadsfullmäktige, kommunalfullmäktige etc., och föreslår

i detta syfte en skrivelse till Kungl. Maj:t. Då det torde vara obestridligt,

att bristerna i nuvarande sammanräkningsmetod framträtt icke

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

25

blott vid val till riksdagen, utan även vid val till övriga representativa

myndigheter såsom till landsting, stadsfullmäktige och kommunalfullmäktige,

synes det önskvärt, att den nya förbättrade metoden måtte snarast

möjligt komma till användning även vid dylika val-. Till ett omedelbart

införande av densamma även vid val inom ifrågavarande myndigheter

anse vi däremot icke tillräckliga skäl förefinnas. Med denna begränsningvilja

vi alltså föreslå en skrivelse i motionens syfte.

På grund av ovanstående få vi föreslå,

1) att riksdagen, med förklaring att förevarande

kungl. proposition icke kunnat av riksdagen i oförändrat

skick antagas, måtte för sin del antaga följande

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 samt. 34 käft. (Nr 49.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

Förslag

till

Lag

om ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 om val

till riksdagen.

(.Kungl. Maj:ts förslag:) (Reservanternas förslag:)

Härigenom förordnas, att 15,

17—21, 23—28, 30—33, 54, 56, 59,

69, 79, 80, 83, 87, 95 och 96 §§ i

lagen den 26 november 1920 om

val till riksdagen skola erhålla följande

ändrade lydelse.

Härigenom förordnas, att 15,

17—21, 24, 26, 30—33, 54, 56, 59,

69, 79, 80, 83, 87, 95 och 96 §§ i

lagen ,den 26 november 1920 om

val till riksdagen skola erhålla följjande

ändrade lydelse.

15 §.

Val — — — — — kännetecken.

Å valsedel skall, på sätt formulär 1 vid denna lag utvisar, ovanför

namnen utsättas partibeteckning (partinamn eller annan beteckning i

ord för viss grupp av valmän eller för viss meningsriktning); och skall

sedeln jämväl i övrigt avfattas i överensstämmelse med nämnda formulär.

Varje valsedel må å sedelns vänstra sida upptaga högst två namn

utöver det antal riksdagsmän valet avser. Namnen skola uppföras vart

för sig i de särskilda rummen och gälla själva riksdagsmannavalet samt,

i den mån namnen därvid icke tagas i anspråk, val av efterträdare åt

avgången riksdagsman. För efterträdarevalet må dessutom i motsvarande

rum å sedelns högra sida uppföras högst två namn för vart och ett av

de för själva riksdagsmannavalet upptagna namnen. Upptager rum å

sedelns högra sida två namn, skola de förekomma det ena under det

andra.

Blanketter till valsedlar skola finnas tillgängliga vid valet.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottet!) utlåtande Nr 49.

27

(Kungl. Maj:ts förslag:) (lleservanternas förslag:)

§ 17.

Ogin — — — — — med

avsikt där anbragt;

vilken saknar partibeteckning

eller upptager sådan å annat ställe

än ovanför namnen;

vilken icke upptager något giltigt

namn.

17 §.

Ogin — — — — — med

avsikt där anbragt;

vilken saknar partibeteckning

eller upptager sådan å annat ställe

än ovanför namnen;

vilken icke för själva riksdagsmannavalet

upptager något giltigt

namn.

18 §.

Är något namn å valsedel överstruket, eller framgår med avseende

å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem som därmed

åsyftas, eller upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, anses

sådant namn såsom obefintligt.

Finnas å valsedel flera namn för själva riksdagsmannavalet än

som enligt 15 § är medgivet, eller äro namn, som särskilt upptagits för

val av efterträdare åt riksdagsman, flera än två, anses det eller de sista,

övertaliga namnen såsom obefintliga.

För val av efterträdare särskilt upptaget namn, som saknar motsvarande

namn för själva riksdagsmannavalet, anses såsom obefintligt.

19 §.

1. Sedan valsedlarna ordnats efter partibeteckning, skall inom

varje parti, till den utsträckning, som för utseendet av stadgat antal riksdagsmän

är nödig, genom särskilda sammanräkningar bestämmas ordning

mellan de namn å partiets valsedlar, vilka avse själva riksdagsmannavalet.

Vid varje sammanräkning gäller valsedel allenast för ett namn.

2. Vid första sammanräkningen gäller valsedel för det namn, som

står först å sedeln.

Partiets valsedlar ordnas i grupper så, att sedlar med samma första

namn bilda en grupp.

Valsedlarna inom varje grupp räknas, och deras antal utgör gruppens

rösttal. Samma tal är också jämförelsetal för det namn, som står

först på gruppens valsedlar.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller första platsen i

ordningen,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Reservanternas förslag:)

3. Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel för det namn,

vilket, bortsett från namn, som redan erhållit plats i ordningen, står

främst å sedeln.

Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående

sammanräkning gällde för det namn, som erhöll plats i ordningen, upplösas,

och nämnda valsedlar ordnas i nya grupper så, att sedlar, som

vid den pågående sammanräkningen gälla för ett och samma namn, bilda

en grupp; däremot bibehållas övriga befintliga grupper oförändrade.

Valsedlarna inom varje nybildad grupp räknas, och deras antal

utgör gruppens rösttal.

För de namn, för vilka finnas gällande valsedlar, beräknas rösttal

och jämförelsetal.

Rösttalet för ett namn är lika med rösttalet för den grupp eller

sammanlagda rösttalet för de grupper, vilkas valsedlar gälla för namnet.

Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess rösttal, där icke

grupp av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut

utdelad plats. Har så skett, erhålles namnets jämförelsetal genom att

dela dess rösttal med det tal, som motsvarar den del, gruppen tagit i

besättandet ■ av plats eller platser, som utdelats (gruppens platstal), ökat

med 1, eller, om flera grupper av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit

i besättandet av förut utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda

platstal, ökat med 1. Platstalet för en grupp beräknas sålunda,

att gruppens rösttal delas med största jämförelsetalet vid sammanräkningen

närmast före gruppens bildande.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen.

4. Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas i decimaler,

två till antalet. Höjning av den sista decimalsiffran må ej äga rum.

20 §.

1. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de

olika partierna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas det parti,

vilket för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämföielsetal.

Plats, som blivit ett parti tilldelad, besättes genast så, att partiets

första plats tillerkännes den, vars namn är det första i ordningen inom

partiet, partiets andra plats den, som bär andra namnet i ordningen,

partiets tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och så

vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättigad till platsen,

redan fått sig tillerkänd plats från ett eller flera andra partier.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

29

(Kungl. Maj:ts förslag:)

{Reservanternas förslag:)

Jämförelsetalet är lika med partiets rösttal, så länge partiet ännu

icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för

varje gång så, att partiets rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet

av partiet tilldelade platser, ökat med 1. Har samma person

erhållit platser från två partier, skall dock, vid beräkning av det antal

platser, som utdelats, vardera platsen anses blott såsom en halv plats;

har någon erhållet platser från tre partier, anses varje sådan plats såsom

eu tredjedels plats; och så vidare efter samma grund.

Har ett parti redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som

motsvarar antalet av de namn å partiets valsedlar, vilka avse själva

riksdagsmannavalet, varde det från vidare jämförelse uteslutet.

2. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn

står främst i ordningen inom det parti, som, enligt vad i 1 mom. sägs,

har största jämförelsetalet.

21 §.

1. Sedan valet av riksdagsmän

blivit avslutat, skall för varje riksdagsman

företagas eu ny sammanräkning

inom det parti, för vilket

han blivit vald, för utseende av

efterträdare åt riksdagsmannen. Har

riksdagsman fått sig tillerkänd plats

från flera partier, anses han vald

för det parti, från vilket plats först

tilldelades honom.

Vid varje ny sammanräkning

tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka gällde för riksdagsmannens

namn vid den sammanräkning, då

namnet tilldelades plats i ordningen.

Varje valsedel gäller som hel röst.

Med iakttagande av att namn å

någon, som blivit utsedd till riksdagsman,

anses såsom obefintligt

skall röstvärdet tillgodoräknas det

nam som står främst av de för den

ifrågavarande riksdagsmannen sär
-

21 §.

Där någon, som blivit vald till

riksdagsman, vid valtillfället avsäger

sig uppdraget, skall valförrättaren genast

företaga ny röstsammanräkning

inom det parti, för vilket den avgångne

blivit vald. Blev den avgångne

vald för flera partier, skall

sammanräkningen ske inom det parti,

från vilket plats först tilldelades honom.

Vid den nya sammanräkningen

tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka gällde för den avgångnes namn

vid den sammanräkning, då namnet

tilldelades plats i ordningen. Varje

valsedel gäller såsom hel röst. Med

iakttagande av att namn å någon,

som blivit genom valet utsedd till

riksdagsman, anses såsom obefintligt,

skall röstvärdet tillgodoräknas det

namn, som står främst av de för den

avgångne riksdagsmannen särskilt

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Konstitutionsuttkottets utlåtande Nr 49.

(Kung!. Maj:ts förslag:) (Reservanternas förslag:)

skilt upptagna efterträdarenamnen,

eller, om sådant namn ej finnes,

det namn för själva riksdagsmannavalet,

som står främst å sedeln, eller,

om ej heller sådant namn finnes, det

namn, som står främst bland samtliga

efterträdarenamnen å sedeln.

Den, som erhållit högsta rösttalet,

är vald till efterträdare.

2. Där någon, som blivit utsedd

till riksdagsman, vid val tillfället

avsäger sig uppdraget, skall

valförrättaren förklara den avgångnes

efterträdare vald i den avgångnes

ställe. I sammanhang härmed

utses jämlikt de i 1 mom. stadgade

grunder efterträdare åt den sålunda

valde, så ock åt annan riksdagsman,

för vilken den valde tillika må hava

varit efterträdare; och skall vid utseende

av efterträdare åt riksdagsman,

som själv varit efterträdare,

så förfaras, som gällde det att utse

efterträdare åt den ursprungligen

valde riksdagsmannen.

Skulle efterträdare vid valtillfället

avsäga sig sitt uppdrag, utses

ny efterträdare enligt förut i detta

moment givna bestämmelser.

23 §.

Hava vid valet riksdagsmän icke

blivit till föreskrivet antal utsedda,

anställes genast nytt val för utseende

av felande antal riksdagsmän

jämte efterträdare.

För utseende allenast av efterträdare

må nytt val ej anställas.

upptagna efterträdarenamnen eller,

om sådant namn ej finnes, det namn

för själva riksdagsmannavalet, som

står främst å sedeln, eller, om ej

heller sådant namn finnes, det namn,

som står främst bland samtliga efterträdar

enamnen å sedeln. Den, som

erhållit högsta röstetalet, är vald i den

avgångnes ställe.

Skulle jämväl sålunda utsedd

riksdagsman vid valtillfället avsäga

sig uppdraget, förfares på enahanda

sätt; och skall vid den nya sammanräkningen

såsom förut hänsyn tagas

blott till de valsedlar, som gällde för

den först avgångnes namn vid den

sammanräkning, då namnet tilldelades

plats i ordningen.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

31

(.Kungl. Maj.is förslag:)

(Reservanternas förslag:)

24 §.

Vid rösternas sammanräknande användas av Konungen fastställda

blanketter med anvisningar, och skall- vid valet föras protokoll enligt

formulär, som av Konungen fastställes.

De avgivna valsedlarna skola av valförrättaren inläggas under försegling,

de godkända och de underkända var för sig, samt jämte valprotokollet

ofördröjligen insändas till den Konungens befallningshavande,

som enligt vad i riksdagsordningen stadgas har att taga befattning med

valet. Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen assureras.

25 §.

Fullmakt — — — — — Ort

och tid.

Valförrättaren läte ofördröjligen

utan lösen tillställa utsedd efterträdare

utdrag av valprotokollet i

vad det efterträdaren rörer.

26 §.

Har riksdagsman annorledes än

i 21 § 2 mom. sägs avgått före

utgången av den tid, för vilken han

blivit utsedd, och skall platsen besättas

från den valkrets, som utsett

den avgångne, eller har efterträdare

annorledes än i nämnda moment

sägs avgått före utgången av den

tid, för vilken han blivit utsedd, då

skall Konungens befallningshavande

vid offentlig förrättning, som hålles

så snart ske kan och varom underrättelse

minst åtta dagar förut meddelas

genom anslag och medelst

tryck så som med Konungens befallningshavandes

kungörelser vanligen

förfares, företaga erforderliga

åtgärder enligt de i 21 § 2 mom.

och 22 § angivna grunder för ut
-

26 §.

Har riksdagsman annorledes än i

21 § sägs avgått före utgången av

den tid, för vilken han blivit vald,

och skall platsen besättas från den

valkrets, som utsett den avgångne, då

skall Konungens befallningshavande

vid offentlig förrättning, som hålles

sä snart ske kan och varom underrättelse

minst åtta dagar förut meddelas

genom anslag och medelst tryck

så som med Konungens befallningshavandes

kungörelser vanligen förfares,

verkställa ny röstsammanräkning

enligt de i 21 och 22 §§ angivna

grunder.

Efter sammanräkningens avslutande

skola valsedlarna åter inläggas

under försegling.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

(.Kungl. Maj:ts förslag:)

seende, i förra fallet av ny riksdagsman

jämte efterträdare och i

senare fallet av ny efterträdare.

Vid förrättningens avslutande

skola valsedlarna åter inläggas under

försegling.

27 §.

Vid förrättning, som i nästföregående

paragraf avses, skall Konungens

befallningshavande i protokoll

upptaga de föreliggande omständigheterna

samt uppgift å envar,

som på grund därav blivit utsedd

till riksdagsman eller efterträdare.

Sedan detta protokoll vid förrättningen

upplästs, utfärde Konungens

befallningshavande omedelbart fullmakt

för utsedd riksdagsman och

läte ofördröjligen utan lösen tillställa

utsedd efterträdare utdrag av

protokollet i vad det efterträdaren

rörer.

Fullmakt, som nu sagts, skall

vara av följande lydelse:

»Sedan» N. N. — — — — —

Ort och tid.

28 §.

Finnes i fall, som i 26 § avses,

å valsedlarna icke namn å någon,

som kan inträda såsom ledamot i

avgången riksdagsmans ställe, skall

nytt val anställas för utseende av

riksdagsman jämte efterträdare.

Omfattar valkretsen landstingsområden,

tillhörande olika län, skall

Konungens befallningshavande, som

verkställer förrättningen, hos Ko
-

(Reservanternas förslag:)

s. 33 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

33

(Kung!. Maj:ts förslag:) (Reservanternas förslag:)

nungen anmäla behovet av nytt val

för ledighetens fyllande.

Är riksdagsman utsedd, men

finnes å valsedlarna icke namn å

någon, som kan inträda såsom efterträdare,

skall därvid bero.

30 §.

För valen till andra kammaren indelas riket i tjuguåtta valkretsar,

nämligen:

Stockholms stad;

Malmöhus läns norra valkrets, innefattande Luggude, Rönnebergs,

Onsjö, Harjagers, Frosta och Färs härad samt städerna Hälsingborg,

Landskrona och Eslöv;

Malmöhus läns södra valkrets, innefattande Torna, Bara, Oxie,

Skytts, Yemmenhögs, Ljunits och Herrestads härad samt städerna Malmö,

Lund, Ystad, Trälleborg och Skanör med Falsterbo;

Göteborgs och Bohus läns landstingsområde;

Göteborgs stad;

Älvsborgs läns norra valkrets, innefattande Nordals, Sundals, Valbo^

Tössbo, Vedbo, Flundre, Väne, Bjärke, Vätte, Ale, Kullings och Gäsene

härad samt städerna Åmål, Vänersborg, Alingsås och Trollhättan;

Älvsborgs läns södra valkrets, innefattande Ås, Kinds, Redvägs,

Marks, Vedens och Bollebygds härad samt städerna Borås och Ulricehamn;

vart och ett av rikets övriga län.

31 §.

1. Valkrets, som består av en stad, skall delas i lämpligt antal

valdistrikt.

32 §.

1. Förslag om--—--olika valdistrikt.

Utan föregående framställning vare Konungens befallningshavande

berättigad och i fall, varom stadgas i 31 § 1 och 5 mom., pliktig att

om indelning i valdistrikt eller ändring i redan skedd indelning förordna,

sedan på landet kommunalstämma och i stad stadsfullmäktige beretts

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 5 sand. 34 käft. (Nr 49.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Reservanternas förslag:)

tillfälle att i ärendet avgiva yttrande. Om ändring — —--— för

kommunalfullmäktigeval.

Beslut angående--— — — upprättade röstlängden.

33 §.

För varje valdistrikt å landet skall finnas en valnämnd av fem

inom distriktet boende personer. Ordförande i denna nämnd jämte suppleant

för honom förordnar Konungens befallningshavande årligen före

februari månads utgång. De fyra ledamöterna jämte två suppleanter

väljas varje år å ordinarie kommunalstämma i mars eller, i kommun,

där fullmäktige finnas, å fullmäktiges ordinarie sammanträde i samma

månad. Det åligger i förra fallet kommunalstämmans och i senare fallet

kommunalfullmäktiges ordförande att ofördröjligen utan lösen låta tillställa

en var av de valda ledamöterna och suppleanterna i valnämnden

ett utdrag av stämmoprotokollet, i vad dem rörer. Om de personers

namn och bostad, som blivit till ordförande och suppleant för honom

utsedda, låter Konungens befallningshavande i länskungörelserna meddela

underrättelse. "

54 §.

1. Val i hela riket till andra kammaren förrättas, då valen ske

på grund av 17 § 1 mom. riksdagsordningen, å tredje söndagen i september

månad samt i fall, som i 17 § 2 mom. riksdagsordningen avses,

å den sön- eller helgdag, som av Konungen bestämmes.

I stad må dock valet av Konungens befallningshavande utsättas

att äga rum å den söckendag, vilken infaller närmast före sön- eller

helgdag, som ovan sagts.

Då synnerliga skäl därtill äro, må Konungen förordna, att val till

andra kammaren för viss valkrets skall förrättas å annan dag än i första

stycket sägs, dock att val på grund av 17 § 1 mom. riksdagsordningen

alltid skola utsättas till dag under september månad.

2. Annat val till andra kammaren än i 1 mom. sägs förrättas å

sön- eller helgdag. I stad, som bildar egen valkrets, må dock valet av

Konungens befallningshavande utsättas att äga rum å söckendag, som

infaller omedelbart före sön- eller helgdag, och i annan stad å söckendagen

närmast före sön- eller helgdag, som för valkretsen i övrigt bestämmes

till valdag. Då synnerliga skäl därtill äro, må Konungen förordna,

att valet skall hållas å annan dag än i förevarande moment sägs.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

35

(Kungl. Maj:ts förslag:)

(Reservanternas förslag:)

56 §.

Valförrättare vare på landet valnämnden; i stad, som utgör ett

valdistrikt, magistraten; och i annan stad magistratens deputerade, varom

i 91 § här nedan sägs.

59 §.

Vid — — —--kännetecken.

Å valsedel skall ovanför namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp av väljare eller för

viss meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det

andra, och må utgöra högst två utöver det antal riksdagsmän valet

avser.

Valsedel — — — — — åsyftas.

69 §.

När--— — — avslutad.

Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas

oöppnade. I det protokoll, som i överensstämmelse med formulär 2 vid

denna lag samt i formuläret gjorda anvisningar skall föras vid förrättningen,

antecknas antalet valkuvert. Jämväl — — — — — i valet.

Valkuverten — —--— valkuverten inlagts.

. 79 §.

Ogin — — — — — med avsikt där anbragt;

vilken saknar partibeteckning eller upptager sådan å annat ställe

än ovanför namnen;

vilken icke upptager något giltigt namn.

Finnas — — —--ogilla.

80 §.

Är något namn å valsedel överstruket, eller framgår med avseende

å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem som därmed

åsyftas, eller upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, anses

sådant namn såsom obefintligt.

Finnas å valsedel flera namn än som enligt 59 § är medgivet,

anses det eller de sista, övertaliga namnen såsom obefintliga.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr åd.

(Kungl. Maj.is förslag:) (Reservanternas förslag:)

83 §.

Vid rösternas sammanräknande användas av Konungen fastställda

blanketter med anvisningar, och läte Konungens befallningshavande vid

förrättningen föra‘protokoll enligt formulär, som av Konungen fastställes.

Samtliga valsedlar inläggas, de godkända och de underkända var

för sig, i omslag, vilka, innan förrättningen avslutas, förses med minst

två närvarandes sigill. De sålunda inlagda valsedlarna skola förvaras

intill utgången av den tid, för vilken valet gäller.

87 §.

1. Har någon, som blivit vald till riksdagsman, avsagt sig uppdraget

eller eljest avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit

vald, då skall Konungens befallningshavande ofördröjligen vid offentlig

förrättning, så kungjord, som i 26 § sägs, verkställa ny röstsammanräkning

inom det parti, för vilket den avgångne blivit vald. Blev den

avgångne vald för flera partier, skall sammanräkningen ske inom det

parti, från vilket plats först tilldelades honom.

Tid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka gällde för den avgångnes namn vid den sammanräkning, då

namnet tilldelades plats i ordningen. Varje valsedel gäller såsom hel

röst, och röstvärdet skall tillgodoräknas den av de förut ej valde, vilkens

namn står främst på sedeln. Den, som erhållit högsta rösttalet, inträde

såsom ledamot i den avgångnes ställe. Mellan lika rösttal skilje lotten.

Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas

under försegling.

2. Lag samma vare, där riksdagsman, som blivit utsedd jämlikt

1 mom., avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit utsedd;

och skall vid den nya sammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott

till de valsedlar, som gällde för den först avgångnes namn vid den sammanräkning,

då namnet tilldelades plats i ordningen.

95 §.

Valnämnden — — — — — verkställas.

Kostnaden för dessa anordningar och för kungörande, som åligger

valnämndens ordförande eller magistrat, samt utgifter för stämplar skola

gäldas av kommunerna, vilka jämväl hava att tillhandahålla lämpliga

vallokaler. Valkuvert och de i 69 § nämnda omslag bekostas av statsverket.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

37

(Kungl. Maj:ts förslag:)

(llescrvanternas förslag:)

96 §.

Ytterkuvert och innerkuvert, varom i 63 och 74 §§ sägs, skola vara

av ogenomskinligt papper och försedda med ändamålsbeteckning samt,

vad varje särskilt slag angår, lika till storlek och beskaffenhet.

Formulär — —--— fastställas av Konungen.

Övergångsstadgande.

Denna lag träder med nedan stadgade undantag i kraft den

1 juli 1921.

Vid tiden för lagens trädande i kraft bestående indelning i valdistrikt

skall oberoende av den nya lagen gälla, till dess annorlunda

varder förordnat i den ordning 32 § föreskriver.

Har riksdagsman, som blivit utsedd enligt äldre lag, avgått före

utgången av den tid, för vilken han blivit utsedd, skall vid ledighetens

fyllande äldre lag tillämpas.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

Formulär 1.

Formulär till valsedel vid val till första kammaren.

Plats för ''partibeteckning.

Valsedelns storlek och antalet rum å sedeln må lämpas efter behovet.

Vänstra sidan är avsedd för riksdagsmanna- och efterträdarenamn;

högra sidan är avsedd för särskilda efterträdarenamn.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

39

Formulär 2.

Formulär till protokoll vid riksdagsmannaval.

Protokoll i N. N. valdistrikt vid val av

ledamot i riksdagens andra kammare å---

(vallokalen) i —--(orten) den---

(dag, månad och år).

Till förrättande av det riksdagsmannaval, som blivit utsatt att hållas härstädes

denna dag, sammanträdde klockan----den för sådant ändamål ut
sedda

valnämnd (eller i stad, som utgör ett valdistrikt: »stadens magistrat»; eller

i stad, som hestår av flera valdistrikt: »magistratens deputerade»).

____________1

Valet fortgick till klockan---eftermiddagen med uppehåll---2

Vid valet avlämnades i vederbörlig ordning---4 valkuvert. Antalet av de

personer, som enligt anteckningarna i röstlängden deltagit i valet, utgjorde---4

____________5

Samtliga valkuvert inlades i---4 omslag, vilket (vilka) förseglades med —

--6 sigill, som här nedan finnas avtryckta.

Vid protokollet

N. N.

(Avtryck (Avtryck

av av

sigill) sigill)

Att detta protokoll vid valförrättningen upplästs och befunnits riktigt, bekräftas,

N. N.

- Ordförande vid valet.

N. N. N. N.

Anvisningar:

1 Har valet till följd av gudstjänst ej kunnat börja å bestämd tid, varde det bär anmärkt.

2 Här angives tiden, varunder uppebäll i förrättningen, även på grund av gudstjänst, ägt rum.

3 Har någon förvägrats att utöva rösträtt, varde det, med tydligt angivande av personens namn och

orsaken till denna vägran, här anmärkt.

4 Antalet.

6 Skulle antalet valkuvert icke vara lika med antalet personer, som enligt anteckningarna i röstlängden

deltagit i valet, angivas här sannolika anledningen till detta förhållande.

6 Antalet, som skall vara minst två.

1 Här upptages vad i övrigt förekommit av beskaffenhet att höra i protokollet antecknas.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

2) att riksdagen, i anledning av motionen I: 225,

ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl.

Maj:t ville, om möjligt till nästa riksdag, framlägga

förslag, innebärande att den i den knngl. propositionen nr

353 föreslagna sammanräkningsmetoden för val till

riksdagens andra kammare måtte införas att gälla även

vid val till landsting, stadsfullmäktige och kommunalfullmäktige.

3) att motionerna

a) I: 221, b) I: 222, c) I: 223, d) I: 224, e) I: 226,

f) I: 227, g) 11:350, h) 11:351, i) II: 352 och k) II: 353

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

2) av herrar Hellberg och Lyberg, som ytterligare anfört:

På samma gång som vi instämt i den av herr Clason m. fl. avgivna

reservationen till förmån för det kungliga förslaget, vilket synes

oss innebära en avgjord förbättring i förhållande till den nu bestående

valordningen, ha vi också velat giva uttryck åt vår principiella uppfattning

i den föreliggande frågan. Enligt vår övertygelse är det proportionella

valsättet i varje-form genom den matematisk-mekaniska karaktär

det ger åt valförrättningen och den skarpa gränsskillnad, som det praktiskt

taget alltid kommer att uppdraga mellan partierna, ägnat att förrycka

och försvaga det personliga förhållande mellan valmännen och den

valde, vilket ensamt verkligen kan göra röstgivningen till den förtroendeförläning

som den hör vara och därmed också att borttaga det omedelbara

och levande intresse, varförutan det politiska livet kommer att avmattas

och förtvina i saknad av folkets sympati. Det är därför vår förhoppning

att inom en ej allt för avlägsen framtid den redan nu på

många håll förefintliga opinionen för en återgång till majoritetsval i enmanskretsar

skall bliva allt allmännare, framkalla ett valsätt som byggande

på den gamla hävdvunna grunden samtidigt genom kompletterande

anordningar kan tillgodose minoriteternas berättigade krav att i representationen

bliva företrädda.

Skulle även med tillämpning av de nu ifrågasatta valkrets- och

valmetodsbestämmelserna icke endast'' ovan omförmälda, med själva det

proportionella systemet förbundna olägenheter kvarstå, utan jämväl, trots

de onekliga förbättringarna, från proportionell synpunkt mindre tillfredsställande

valresultat erhållas, våga vi förmoda, att den redan nu på

många håll starka opinionen för återgång till majoritetsval bliver allt

starkare och förr eller senare tränger igenom.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

41

3) av herr Klefbeck, som med avseende å det önskvärda i att återgå

till majoritetsval instämt med herrar Hellberg och Lyberg.

4) av herr Leander, som ytterligare anfört:

Då Kungl. Maj:ts förslag synes ägnat att avlägsna de mest i ögonen

fallande brister uti vår nu gällande valmetod, har jag inom utskottet

tillhört dem, som påyrkat, att förslaget borde tillstyrkas. Utan att

vara synnerlig vän av proportionalismen anser jag dock, att så länge

den är i lag påbjuden, bör den tillämpas på ett så rättvist och rationellt

sätt som möjligt. Då emellertid utskottsmajoriteten funnit sig böra

hemställa om avslag å den Kungl. propositionen och i varje fall fortsatt

utredning i ärendet väl kommer att äga rum, har jag ansett, att därvid

jämväl borde undersökas, huruvida icke ett återvändande i viss grad till

majoritetsvalsprineipen vore bästa sättet att lösa det invecklade spörsmålet.

Jag är nämligen livligt övertygad om, att därförutan skall det

visa sig omöjligt att låta den »personmetod», som proportionsvalsakkunnige

giva avgjort företräde framför »partimetoden», komma till sin fulla rätt.

Jag har därför yrkat, att utskottet med anledning av herr Jönssons i

Fridhill motion 11:352 bort hemställa,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville

anhålla, att under den försätta revisionen av lagen den

26 november 1920 om val till riksdagen måtte tagas i

övervägande, huruvida och i vad mån en återgång till

enmansvalkretsar och majoritetsval i fråga om valen

till andra kammaren lämpligen må äga rum.

5) av herrar Johansson i Kälkebo och P. S. Hedlund i Östersund,

som anfört:

Sedan ett inom utskottet väckt förslag om sammanförande av de

båda nuvarande stadsvalkretsarna Malmö samt Hälsingborg, Landskrona

och Lund till en valkrets och de tre återstående valkretsarna inom Malmöhus

län till en valkrets, liksom ock det förslag, som innefattas i herr Olssons

i Kullenbergstorp motion, icke vunnit utskottets bifall, hava vi för

närvarande biträtt utskottets avslagsyrkande av den kungl. propositionen.

Storstädernas avskiljande till egna valkretsar utan förening med landsbygd

synes oss vara en riktig tanke, som även i fråga om en stad av

Malmö storlek med den modifikation som ovan framhållits borde förverkligas.

Då vidare utskottet ej ansett sig kunna upptaga de andra förslag,

som framlagts i de sakkunnigas betänkande och i olika motioner, till be
Bihang

till riksdagens protokoll 1921. 5 sand. 34 käft. (Nr 49.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

handling och härigenom ett bifall till den kungliga propositionen endast

torde innebära en lösning av föreliggande problem av kort varaktighet,

hava vi även härigenom funnit, att propositionen trots de i densamma

framlagda förbättringarne av den proportionella valmetoden för närvarande

kunde avstyrkas. Skulle emellertid herr Olssons i Kullenbergstorp

motion nr II: 350 vinna bifall eller ännu hällre det inom utskottet väckta

förslaget, om de båda stadsvalkretsarnas i Malmöhus län sammanslagning

till en valkrets och återstående delar av länet till en valkrets, äro vi om

också med en viss tvekan beredda att stödja förslagets genomförande i

den form detsamma i herr Clasons m. fl. reservation erhållit, dock med

den ändring, att § 30 får följande lydelse:

»För valen----nämligen:

Stockholms stad;

Göteborgs stad;

Göteborgs och Bohus läns landstingsområde;

Malmö, Hälsingborgs, Landskrona och Lunds städer;

Malmöhus läns valkrets, innefattande länets landsbygd samt städerna

Ystad, Trälleborg, Skanör med Falsterbo och Eslöv.

Älvsborgs läns norra — — — — övriga län.»

6) av herr Reuterskiöld, som ansett, att utskottets motivering bort

hava följande lydelse:

»I sin skrivelse — —--måtte för riksdagen föreläggas. ■

Utskottet, som särskilt funnit införandet av större valkretsar, så

länge det proportionella systemet och samfällda val bibehållas, vara av synnerlig

vikt, vill dock framhålla, att därvid landsbygd icke bör sammanföras

med storstäder. I det kungliga förslaget hava ock Stockholm och

Göteborg gjorts till självständiga valkretsar, men utskottet anser, att

även beträffande Malmö en liknande anordning bort träffas eller, där

Malmö icke ensam kunnat bilda lämplig valkrets, en sammanslagning av

Malmö, som nu utgör egen valkrets, med den n. v. stadsvalkretsen Hälsingborg—Lund—Landskrona

bort ifrågasättas, varvid Malmöhus län i

övrigt skulle bilda en valkrets. Å andra sidan synes det utskottet, som

skulle den av Kungl. Maj:t föreslagna uppdelningen av Älvsborgs län å

två valkretsar vara både godtycklig och olämplig. Då emellertid frågan

om valkretsarnas omreglering i antydd riktning förutsätter en förbättrad

valmetod, och för så vitt förslaget härom, på ovan anförda skäl, icke

nu slutgiltigt prövas — vilket åter förutsätter, att frågan om de s. k.

officiella valförberedelserna definitivt får utan prövning falla — lärer även

s. 43 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlutande Nr 49.

43

frågan om valkretsregleringen böra anstå, av huru stor vikt den än måste

erkännas vara.

Slutligen anser sig utskottet böra erinra därom, att den framlagda

propositionen avser ändringar i den vallag, som utfärdades 26 nov. 1920

och som ännu ej tillämpats. Utskottet vill i detta sammanhang uttala,

att det synes utskottet hava varit riktigare, då ändringar i valsätt och

valkretsindelning förutsågos skola 1921 föreslås, om Kungl. Maj:t låtit

med vallagens utfärdande anstå, tills de grundlagsändringar genomförts,

vilka voro dess nödvändiga förutsättningar. Nu har denna vallag redan

i en punkt vid denna riksdag ändrats, och skulle Kungl. Maj:ts föreliggande

proposition bifallas, innebure detta nya, särdeles vittgående

ändringar i denna alldeles nya lag såväl i år som sannolikt även nästa

år, därest proportionsvalsakkunniges övriga förslag då skulle till prövning

framläggas och i en eller annan form godkännas. När den äldre vallagen

1907 av riksdagen villkorligt antogs på liknande sätt som nya vallagen

1919, dröjde Kungl. Maj:t med utfärdandet till 1909, och utskottet

finner, att det även beträffande 1919.års villkorligt antagna, av riksdagen

redan 1920 före utfärdandet i vissa delar ändrade vallag varit

med vår konstitutionella rätt mest förenligt, om med lagens utfärdande

fått anstå till 1921, så mycket mera som Kungl. Maj:t icke funnit sig

böra före 1920 års riksdags sammanträdande utfärda den samma. Efter

utskottets mening förelåg i själva verket icke något slutgiltigt riksdagsbeslut

rörande nya vallagen, förrän förutsättningen — grundlagsändringarna

av 1921 — blivit uppfylld, och riksdagen kunde, såsom även 1920 faktiskt

skedde, ända till dess ensidigt ändra sitt beslut, en möjlighet, som

också tillkommit 1921 års riksdag före grundlagsändringarnas antagande,

så vida utfärdandet 26 nov. 1920 ej ägt rum: Kungl. Maj:t hade rätteligen

icke något definitivt riksdagsbeslut att dessförinnan för sin del pröva.

Då utskottet icke--— — motionerna.»

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

Bilaga till herr Clasons m. fl. reservation.

Folkmängd och antal riksdagsmän i andra kammarens valkretsar.

1. Med nu gällande valkretsindelning.

Valkrets

Folkmängd

d. 1 jan.

19i0

Antal

represen-

tanter

Folkmängd

per repre- sentant

Stockholms stads första...................

215,768

8

26,971

> t andra...................

199,433

8

24,929

Stockholms läns södra...................

153,052

6

25,509

> » norra....................

83,963

3

27,988

Uppsala län........................

135,167

5

27,033

Södermanlands läns norra..................

74,561

3

24,854

> > södra ..................

114,417

4

28,604

O.stergötlands läns norra.................

97,438

4

24,360

Norrköping oeh Linköping..................

86,884

3

28,961

Östergötlands läns södra...................

118,626

5

23,725

Jönköpings läns östra....................

90,950

4

22,738

» > västra...................

134,599

5

26,920

Kronobergs läns östra....................

90,354

3

30,118

> , » västra...................

67,595

3

22,532

Kalmar läns norra.......!.............

92,807

4

23,202

s » södra .....................

137,080

5

27,416

Gottlands län.........................

55,982

3

18,661

Blekinge län ................

147,729

6

24,622

Kristianstads läns nordvästra................

131,617

5

26,323

» > sydöstra.................

107,863

4

26,966

Malmöhus läns norra....................

76,691

3

25,564

> » mellersta........''..........

111.444

4

27,861

> » södra . ...................

93,279

4

23,320

Hälsingborg, Landskrona och Lund..............

88,296

3

29,432

Malmö stad.........................

111,931

4

27,983

Hallands län........................

147,753

6

24,626

Göteborgs och Bohns läns södra...............

125,356

5

25,071

> > » > norra...............

94,619

4

23,655

s. 45 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 41).

45

Valkrets

Folkmängd

d. 1 ian.

1920

Antal

represen-

tanter

Folkmängd

per repre- sentant

Göteborgs stad .......................

200,577

8

25,072

Älvsborgs läns norra ....................

68,342

3

22,781

> > mellersta..................

102,443

4

25,611

> » södra...................

127,294

5

25,459

Skaraborgs läns norra....................

119,030

5

23,806

» > södra ....................

124,128

5

24,826

Värmlands läns norra....................

65,686

3

21,895

> > östra ....................

110,928

4

27,732

> > västra ...................

89,027

3

29,676

Örebro läns norra.....................

121,801

5

24,360

> > södra ......................

94,280

4

23,570

Västmanlands läns östra..................

88,913

3

29,638

> » västra ..................

78,606.

3

26,202

Kopparbergs läns östra...................

80,782

3

26,927

» > västra...................

94,738

4

23,685

> > norra ...................

75,535

3

25,178

Gästrikland........................

106,732

4

26,683

Hälsinglands södra.....................

70,263

3

23,421

> norra .....................

88,235

3

29,412

Medelpad.........................

105,511

4

26,378

j Ångermanlands södra....................

90,522

4

22,631

> norra ....................

66,707

3

22,236

Jämtlands läns södra....................

68,116

3

22,705

> > norra ....................

63,869

3

21,290

Västerbottens läns södra..................

101,101

4

25,275

» > norra..................

78,275

3

26,092

Norrbottens läns södra...................

90,417

4

22,604

» > norra ...................

89,925

3

29,975

Samtliga valkretsar

5,847,037

230

25,422

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 49.

2. Med den föreslagna valkretsindelningen.

Valkretsar

Folkmängd

den 1 jan.

1920

Antal

riksdags-

män

enligt

R.O. §15

mom. 1

Rest

Tillägg enligt

R. O. § 15

Summa

riksdags-

mom. 2

mom. 3

män

1

Stockholms stad.............

415,201

16

8,449

_

_

16

2

Stockholms län.........

237,015

9

8,217

—

—

9

3

Uppsala > .........

135,167

5

8,057

—

—

5

4

Södermanlands > .........

188,978

7

11,024

—

—

7

5

Östergötlands » .........

302,948

11

23,306

—

1

12

6

Jönköpings > .........

225,549

8

22,173

—

1

9

7

Kronobergs > ........

157,949

6

5,417

-

—

6

8

Kalmar > .........

229,887

9

1,089

—

—

9

9

Gottlands > ........

55,982

2

5,138

1

—

3

10

Blekinge > .........

147,729

5

20,619

—

1

6

11

Kristianstads » .........

239,480

9

10,682

—

—

9

12

Malmöhus läns norra ..........

210,957

8

7,581

—

—

8

13

> » södra ..........

270,684

10

16,464

—

1

11

14

Hallands län..............

147,753

5

20,643

—

1

6

15

Göteborgs o. Bohus läns landstingsområde .

219,975

8

16,599

—

1

9

16

Göteborgs stad.............

200,577

7

22,623

—

1

8

17

Älv sborgs läns norra...........

170,785

6

18,253

—

1

7

18

> > södra ...........

127,294

5

184

—

—

5

19

Skaraborgs län.........

243,158

9

14,360

—

1

10

20

Värmlands > .........

265,641

10

11,421

—

—

10

21

Örebro > .........

216,081

8

12,705

—

1

9

22

Västmanlands > .........

167,519

6

14,987

—

1

7

23

Kopparbergs > .........

251,005

9

22,257

—

1

10

24

Gävleborgs > ........ .

265,230

10

11,010

—

—

10

25

Västernorrlands » .........

262,740

10

8,520

—

—

10

26

Jämtlands > .........

131,985

5

4,872

—

—

5

27

Västerbottens > .........

179,376

7

1,422

—

—

7

28

Norrbottens » .........

180,342

7

2,388

—

—

7

Summa

5,847,037

217

330,463

1

12

230

Stockholm 1921. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

211340

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:320 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.js proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 om val till riksda s. 1 i texten