Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till befrämjande av lufttrafik.

1921-05-20 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1921:134, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till befrämjande av lufttrafik.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 134.

1

Nr 134.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1921 kl. 2 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till befrämjande av lufttrafik.

(4:de avd.)

Uti den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov i avseende å sjätte huvudtiteln,

innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av punkt 48 i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samma dag föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition, som kunde komma att i ämnet

avlåtas, för befrämjande av lufttrafik på extra stat för år 1922 beräkna,

ett förslagsanslag, högst, 750,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 11

mars 1921 dagtecknad proposition (nr 286), under åberopande av propositionen

bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels under sjätte huvudtiteln för befrämjande av lufttrafik å tilläggsstat

för år 1921 bevilja ett reservationsanslag å 170,000 kronor och å

extra stat för år 1922 ett reservationsanslag å 360,000 kronor,

dels under nionde huvudtiteln för komplettering av den officiella

väderlekstjänsten å tilläggsstat för år 1921 bevilja ett reservationsanslag

å 60,200 kronor och å extra stat för år 1922 ett reservationsanslag å

60,800 kronor,

dels ock besluta, att anslagen må användas i huvudsaklig överensstämmelse

med de i statsrådsprotokollet angivna grunder och enligt de

närmare bestämmelser, som Kungl. Maj:t meddelar.

Förevarande proposition har för förberedande behandling hänvisats,

såvitt densamma avser anslag under nionde huvudtiteln, till jordbruksutskottet

och i övrigt till statsutskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 saml. 57 käft. (Nr 134.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 134.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I skrivelse den 11 maj 1918 anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t

måtte låta verkställa utredning angående reguljär flygtrafik och särskilt

vilka åtgärder, som från statens sida borde vidtagas för befrämjandet av

en sådan trafik, samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill denna

utredning kunde giva anledning. Med anledning härav uppdrog Kungl.

Maj:t den 2 maj 1919 åt en kommitté, lufttrafikkommittén, att verkställa

den av riksdagen begärda utredningen.

I skrivelse den 2 december 1920 anmälde kommittén, att kommittén

hade för avsikt att under den närmaste tiden till Kungl. Maj:t

avgiva vissa förslag, vilka komme att medföra kostnader för statsverket,

och anhöll kommittén att, i avvaktan på den skrivelse kommittén komme

att inom kort ingiva, i statsverkspropositionen till 1921 års riksdag måtte

å tilläggsstat för år 1921 beräknas 964,800 kronor och å 1922 års stat

1,530,000 kronor. Med hänsyn till rådande finansiella förhållanden ansåg

sig departementschefen dock endast kunna förorda, att å 1922 års

stat för avsedda ändamål tillsvidare beräknades 750,000 kronor, och

fattade Kungl. Maj:t beslut i enlighet härmed.

Kommittén har nu den 11 februari 1921 inkommit med skrivelse

i ämnet och däruti meddelat, att särskilt vissa omfattande specialutredningar

— i flera fall förbundna med utländska studier — vilka måst

verkställas för att på luftfartens nuvarande experimentella utvecklingsstadium

klarlägga det svenska lufttrafikproblemet, krävt lång tid, och att

till följd härav kommitténs betänkande icke kunde avgivas förrän senare

under år 1921. Under sådana förhållanden och då vissa av kommitténs

utredningar och förslag synts särskilt brådskande, har kommittén inskränkt

sig till att för närvarande ur det kommande betänkandet ingiva vissa

utredningar och förslag angående statsåtgärder, vilka böra snarast möjligt

vidtagas och avse vissa allmänna förutsättningar för bedrivande av

lufttrafik mellan Sverige och- utlandet.

På grundval av kommitténs förslag har nu i propositionen äskats

anslag, förutom till väderlekstjänst, varom icke här är fråga, till följande

ändamål, nämligen

* för år 1921:

till flygstationer (närmast avsett för anläggning av en

flygstation i Södra Sverige) .............................................

kronor 170,000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 134.

3

för år 1922:

till flygstationer, tullandningsplatser, ävensom med ett

mindre belopp till subvention åt luftposttrafik......... kronor 217,000

» utbildning av flygare ...................................................... » 135,000

)> en sakkunnig inom kommunikationsdepartementet » 8,000

Summa kronor 360,000.

Utskottet underskattar visserligen icke betydelsen av det nya samfärdselmedel,

som synes erbjuda sig genom luftfartens alltjämt fortgående

utveckling. Det torde ävenledes få anses uppenbart, att utvecklingen

på detta område är förtjänt av den största uppmärksamhet från

de svenska statsmakternas sida.

Det har emellertid det oaktat synts utskottet kunna ifrågasättas

om de nya trafikproblem, som sålunda äro förbundna med uppkomsten

av detta nya samfärdselmedel, för vårt lands vidkommande för närvarande

befinna, sig i ett så utrett läge, att det ännu kan med tillräcklig

grad av tillförlitlighet avgöras på vad sätt och i vilken omfattning

statens medverkan vid deras lösande bör ifrågakomma.

Utskottet har också vid bedömande av förevarande fråga ansett

sig böra taga särskilt hänsyn till den föreliggande statsfinansiella: situationen,

som nödvändiggör de största bemödanden för att bringa ned

statsutgifterna och som manar till den största varsamhet, särskilt när

det gäller utgifter för nya ändamål av sådan omfattning som de, varom

här är fråga.

På grund härav och då den i ärendet lämnade utredningen icke

synes giva vid handen, att några större olägenheter skulle vara förbundna

med att ifrågavarande anslagskrav åtminstone tillsvidare undanskötes,

har utskottet ansett sig böra ställa sig avvisande mot Kungl. Maj:ts

förslag, i vad detsamma nu är föremål för omprövning.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet

hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke

må av riksdagen bifallas.

Utskottets

yttrande.

Stockholm den 20 maj 1921.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 134.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnselius, A. C. Lindblad, Ollas A. Ericsson,

N. A. Nilsson, H. F. Lamm, J. Nilsson i Skottlandshus, H. M. Bäckström, J. L. Widell.

O. Bergqvist, E. A. Hallin, J. Pålsson och J. Nilsson i Malmö samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, .7. Jönsson i Revinge, 0. H:son

Waldén, C. B. Jansson i Falun, P. B. Nilsson i Landeryd, L. J. Carlsson-Frosterud, S. E. J.

Liibeck, W. Bäckström, J. D. Norman, P. M. Olsson i Blädinge, L. Olsson i Hov och J. E.

Andersson i Ovanmyra.

'' * Reservation:

av herrar H. F. Lamm och S. E. J. Liibeck, vilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Åven om utvecklingen på lufttrafikens område ännu icke helt nått

över försöksstadiet, måste luftfartygens användbarhet för praktiska kommunikationsändamål

dock redan anses ådagalagd. Därom vittnar den

livliga verksamhet, som pågår i utlandet och som bland annat tagit sig

uttryck i organiserandet av ett dag för dag allt större antal regelbundna

trafikleder. Insikten om betydelsen härav har också föranlett statsmakterna

i en del främmande länder såväl inom som utom Europa att trots

föreliggande statsfinansiella svårigheter anslå betydande belopp till flygsakens

befrämjande.

Det synes utskottet uppenbart, att icke heller svenska staten kan

underlåta att lämna sin ekonomiska medverkan för att vårt land även

i fråga om detta nya transportmedel må kunna beredas den ställning,

som med hänsyn till dess geografiska läge och förhållandena i övrigt

bör tillkomma detsamma. De belopp, som i detta hänseende kunna

visa sig erforderliga, skola måhända i och för sig befinnas vara betydande;

i betraktande av innebörden av den fråga det här gäller, nämligen

utvecklingen av ett helt nytt samfärdselsystem, och vad som i

främmande länder härutinnan åtgjorts, torde emellertid desamma få

anses väl motiverade.

Såsom av propositionen framgår och ytterligare bestyrkts under

utskottets behandling av ärendet, är det särskilt den rådande bristen på

lämpliga flyghamnar, som kan befaras medföra, att Sverige kommer i

efterhand vid , den planläggning av de internationella luftvägarna, som

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 134. 5

för närvarande pågår inom .Europa. Särskilt med hänsyn till de stora

möjligheter, som anses föreligga för ett dragande över vårt land av de

internationella luftfartsförbindelser med Finland och Ryssland, varå planer

redan äro å bane, synas snara åtgärder vara av nöden för att de

krav på förefintligheten av lämpliga landningsmöjligheter, som därvid

komma att uppställas, må från svensk sida kunna uppfyllas. Att i

detta hänseende räkna med privat eller endast kommunal företagsamhet

torde icke vara möjligt eller ens lämpligt. Åven om det måste förväntas

att vissa bidrag för ändamålet skola komma att beviljas av vederbörande

kommuner, torde dock statens medverkan komma att erfordras

för genomförandet av de anläggningar, som för ändamålet kunna ur

rikssynpunkt visa sig av behovet påkallade.

De platser, å vilka flygstationer, erforderliga för den internationella

lufttrafiken, skulle komma till utförande, hava ansetts vara Stockholm,

Göteborg och Malmö (eller möjligen annan stad i södra Sverige).

I propositionen har nu begärts anvisande av ett belopp av 170,000

kronor på tilläggsstat för innevarande år för utbyggandet av en dylik

station i Malmö, varjämte vissa ytterligare belopp ansetts böra anvisas

å 1922 års riksstat dels till bestridande av kostnaderna för driften av

denna station dels ock för eventuellt påbörjande av dylika stationsanläggningar

även i Stockholm och Göteborg samt för åstadkommandet

av vissa tullandningsplatser. Sammanlagt har för nu angivna ändamål

av departementschefen ansetts böra ställas till förfogande 170,000

kronor för år 1921 och omkring 200,000 kronor för ar 1922. Utskottet

vill tillstyrka att anslag för anläggning av lufthamnar och tullandningsplatser

beviljas såväl å årets tilläggsstat som 1922 års riksstat. De

belopp, som i detta hänseendet böra utgå, synas emellertid utskottet

kunna begränsas till 150,000 kronor för innevarande år och ungefär

motsvarande belopp för år 1922. Åven om dessa belopp i betraktande

av omfattningen, av de anläggningar, varom här är fråga, synas jämförelsevis

små, torde det kunna förväntas att förefintligheten av desamma

skall framkalla villighet till ekonomisk medverkan från de kommuner,

som närmast skulle komma att draga nytta av desamma, samt att tack

vare de erbjudanden, som således från kommunal sida höra kunna påräknas,

åtminstone någon av de tre flyghamnar i Stockholm, Göteborg

och Malmö, som närmast äro påtänkta till utförande, redan inom den

närmaste tiden skall kunna fullbordas. Den närmare fördelningen av

ifrågavarande anslag torde böra ankomma pa Kungl. Maj:t och lärer,

såsom ovan nämnts, bliva beroende bland annat på storleken av de

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 134.

kommunala bidrag som för ändamålet därjämte kunna komma

att utgå.

Av det i propositionen å 1922 års stat begärda anslaget har ett

belopp av högst 135,000 kronor ansetts böra reserveras för utbildning

av svenska trafikflygare. Med hänsyn till önskvärdheten av att vårt

and i möjligaste mån göres oberoende av utländska flygare, vill utskottet

tillstyrka, att medel för detta ändamål i viss utsträckning beviljas.

Det synes böra uppmärksammas, att den utbildning, en stor del av våra

svenska flygare hittills undergått, är otillräcklig för avläggande av de

kompetensprov, som numera måste presteras för rätten att tjänstgöra

såsom trafikflygare.

I likhet med departementschefen anser utskottet därjämte åtgärder

böra företagas för att den ur säkerhetssynpunkt synnerligen betänkliga

bristen på ett centralt kontrollorgan på luftfartens område må åtminstone

tillfälligt kunna avhjälpas. Icke minst med hänsyn till den internationella

luftlagstiftningen och de förpliktelser, som densamma medfört för vårt

lands vidkommande, synes det nödvändigt att så sker. Enligt det nu

föreliggande förslaget skulle ifrågavarande uppgifter tillsvidare anförtros

åt en särskild sakkunnig, som skulle anställas å den byrå inom kommunikationsdepartementet,

som handlägger luftfartsärenden. Arvodet,

som skulle bliva beroende av det arbete som komme att åligga den sakkunnige

och den kompetens han innehade, skulle icke behöva överstiga

omkring 8,000 kronor för år, oberäknat dyrtidstillägg i enlighet med de

grunder, som kunde komma att gälla för befattningshavarna i allmänhet

inom statsdepartementen. Det har i propositionen förutsatts, att nämnda

sakkunnige kunde komma att anställas redan under innevarande år,

varvid emellertid sjätte huvudtitelns allmänna besparingar kunde anlitas

för beredande av arvodesersättning åt denne. Vad sålunda föreslagits

har utskottet funnit sig böra biträda. Under erinran att en del av de

kontrolluppgifter, som således skulle ankomma på ifrågavarande sakkunnige,

för närvarande'' utövas av den av Kungl. Maj:t närmast för

militära ändamål tillsatta flygkommissionen, anser sig utskottet dock

böra uttala en förväntan, att i den män sagda uppgifter överflyttas på

nämnda sakkunnige en motsvarande avveckling av flygkommissionens

verksamhet äger rum.

Ytterligare skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag ett visst mindre

belopp stå till förfogande under år 1922 för understödjande av något

svenskt luftrederi, som kunde befinnas villigt att bedriva posttrafik

mellan Sverige och kontinenten. Ej heller häremot har utskottet något

att invända.

s. 7 Kontrollera mot PDF

• Statsutskottets utlåtande Nr 134. 7

Beträffande därefter storleken av de anslag, som böra för samtliga

ovan angivna ändamål under sjätte huvudtiteln beviljas och som av

Kungl. Magt upptagits till 170,000 kronor å tilläggsstat och 360,000

kronor å 1922 års riksstat, har utskottet funnit dessa böra begränsas till

150,000 kronor för år 1921 och 250,000 kronor för år 1922. Av dessa summor

skulle hela det på tilläggsstat beviljade beloppet och omkring 150,000 kronor

av det å riksstaten anvisade anslaget reserveras för åstadkommande av

flyghamnar och till landningsplatser. Återstoden av det å riksstaten anvisade

anslaget, eller omkring 100,000 kronor, skulle enligt den närmare plan för fördelningen

av detta belopp, vars fastställande utskottet ansett böra

ankomma på Kungl. Maj:t, stå till förfogande för övriga ovannämnda

ändamål nämligen för flygutbildning, för anordnande av statlig kontroll

över flygtrafiken och för understödjande av posttrafik.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må

I. under sjätte huvudtiteln för befrämjande av

lufttrafik bevilja

a) å tilläggstat för år 1921 ett reservationsanslag

å 150,000 kronor,

b) å extra stat för år 1922 ett reservationsanslag

å 250,000 kronor;

II. besluta, att anslagen må användas i huvudsaklig

överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 11 mars 1921 angivna

grunder och enligt de närmare bestämmelser, som

Kungl. Maj:t må äga meddela.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:6a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under)'' riksstatens för år 1922 sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartem s. 1 i texten