Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående understöd av skatteutj åmning smedel åt synnerligt skattetyngda landskommuner.

1921-05-24 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1921:139, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående understöd av skatteutj åmning smedel åt synnerligt skattetyngda landskommuner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 13.9.

1

Nr 139.

Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1921 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till förordning angående understöd av skatteutj åmning smedel

åt synnerligt skattetyngda landskommuner.

(3:e avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 18 mars 1921 dagtecknad proposition

(nr 202), vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling,

har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att

dels antaga följande

Förslag

till

förordning angående understöd av skatteutjämningsmedel åt synnerligt

skattetyngda landskommuner.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Landskommun, som är av skatt synnerligt betungad, må kunna

under de villkor och i den utsträckning, här nedan stadgas, efter ansökning

tilldelas understöd av sådana medel, som omförmälas i 3 §

andra stycket i förordningen den 19 november 1920 (nr 761) om kommunal

progressivskatt för åren 1921—1924.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 samt. 61 höft. (Nr 139—140.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 139.

2 §•

För att understöd skall kunna erhållas, erfordras:

a) att den kommunalskatt, den landstingsskatt och den vägskatt,

som kommunen samt vederbörande landsting och väghållningsdistrikt

under det löpande året beslutat till uttaxering, skola tillhopa hava föranlett

så högt skattetryck, att detta, beräknat på sätt i 3 § sägs, överstiger

10 kronor för etthundra kronor inkomst, varjämte det skattetryck,

som, på enahanda sätt beräknat, föranletts av det löpande och de två

nästföregående årens uttaxeringar, skall i medeltal för dessa tre år likaledes

överstiga tio kronor för etthundra kronor inkomst;

b) att de utgifter för kommunens kyrko-, folkskole- och fattigvårdsväsen,

för vilkas bestridande uttaxering beslutats under det löpande

året, skola motsvara ett belopp av mer än fem kronor 50 öre för etthundra

kronor inkomst; samt

c) att beslut i laga ordning fattats, att uppbörd av minst hälften

utav den under det löpande året beslutade kommunalskatt skall verkställas

tidigast efter utgången av juni månad påföljande år; skolande,

därest uppbörd verkställes av skilda uppbördsmyndigheter för kommunalstämma

och för kyrkostämma, berörda villkor gälla för vardera xippbörden.

3 §•

Vid beräkning av det i 2 § a) angivna skattetryck skall iakttagas

följande:

a) Kommunalskatten med de jämkningar, som kunna föranledas

av föreskrifterna under b) och c) här nedan, ävensom landstingsskatten

skola upptagas till det belopp för etthundra kronor inkomst, varmed de

uttaxerats å inkomst av fast egendom, kapital och arbete. Vägskatten

skall beräknas till det belopp för etthundra kronor inkomst, som det

uttaxerade beloppet per vägfyrk utav inkomst av fast egendom, kapital

och arbete motsvarar för etthundra kronor sådan inkomst.

b) Har kommunen icke eller endast delvis begagnat den i 3 § i

lagen den 11 oktober 1912 om skogsaccis m. m. medgivna rätt att

såsom tillskott till täckande av utgifter använda skogsaccismedel, eller

har kommunen för sådant ändamål icke använt därför eljest tillgängliga

medel, skall endast den uttaxering tagas i beräkning, som skulle hava

erfordrats, därest nämnda tillgångar kommit till dylik användning.

c) Ingår bland kommunens utgifter annuitet (ränta och amortering)

å lån för annat ändamål än kyrko-, folkskole-, fattigvårds- eller sund
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 139.

3

hetsväsen, skall allenast den uttaxering beräknas, som skulle hava erfordrats,

därest dylik annuitet icke medräknats vid uttaxeringens bestämmande.

4 §•

Understöd må icke i något fall utgå med högre belopp än som erfordras

för att det av det löpande årets uttaxeringar föranledda skattetryck

för etthundra kronor inkomst, beräknat på sätt i 3 § sägs, må

kunna, till den del det föranletts av de under samma år beslutade utgifter

lör kommunens kyrko-, folkskole- och fattigvårdsväsen, nedbringas

till det i 2 § b) angivna belopp av fem kronor 50 öre.

I övrigt skall angående tilldelning av understöd gälla följande:

a) Understödet utgår, därest ej bestämmelserna i b) och c) här

nedan annat föranleda, med det belopp, som erfordras för att skattetrycket

må kunna lättas med

30 procent i den mån det överstiger 10 men icke 12 kronor,

40 » » » » » » 12 )) » 14 » och

50 » » » » » » 14 kronor,

allt för etthundra kronor inkomst.

b) Kan det höga skattetrycket anses hava väsentligen förorsakats

därav, att jordbruksfastigheterna inom kommunen taxerats lägre än vad

inom länet i allmänhet i sådant hänseende gäller, eller att kommunen

under det löpande året eller något av de två nästföregående åren vidtagit

med avsevärda utgifter förenade anstalter, vilka icke varit av

trängande behov påkallade, eller beslutat kommunalskatt för täckande

av utgifter, vilka enligt normal hushållning i stället bort bestridas med

lånemedel,

eller finner Kungl. Maj:t eljest särskilda skäl därtill föranleda,

må ansökan om understöd avslås eller ock understödet nedsättas

till lägre belopp än i a) sägs.

c) På Kungl. Maj:t ankommer att åt kommun, där skattetungan

är särskilt stor och uppenbarligen icke självförvållad, bevilja högre understöd

än i a) sägs; dock att det belopp, varmed i nu avsedda kommuner

understöden överstiga de enligt a) beräknade belopp, icke må för

varje år sammanlagt uppgå till mer än tre miljoner kronor.

5 §•

Beslut om beviljande av understöd, varom i denna förordning är

fråga, meddelas av Kungl. Maj:t efter förslag av sakkunniga personer,

vilka, jämte särskild föredragande, av Kungl. Maj:t för ändamålet för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 139.

ordnas. Ersättning åt de sakkunniga samt övriga kostnader, som av

prövningen föranledas, skola med belopp, som av Kungl. Maj:t bestämmes,

utgå av de i 1 § omförmälda medel.

6 §•

Beviljat understöd må icke, utöver vad i nästa stycke sägs, användas

för bestridande av kommunens utgifter; utan skall detsamma vid

uppbörd, varom i 2 § c) förmäles, genom avkortning å därvid förfallande

skattebelopp tillgodokomma de skattskyldiga efter storleken av vars och

ens kommunalskatt.

Överstiger avkortningsbelopp vad den skattskyldige vid ovannämnda

uppbörd har att erlägga, tillfaller det överskjutande beloppet

kommunen såsom dess inkomst. På enahanda sätt förfares med understöd,

som icke överstiger tjugufem öre för etthundra kronor inkomst;

dels medgiva, att för utbetalande av understöd jämlikt nämnda

förordning förskott må utgå av statsmedel under villkor att statsverket

av utjämningsmedel erhåller skälig ränta å förskottet;

dels ock besluta, att inflytande utjämningsmedel skola tillföras en

under statskontorets förvaltning stående fond, varav eventuell behållningmå

användas för skatteutjämning följande år.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I sammanhang med förevarande proposition har utskottet till behandling

förehaft två till utskottet remitterade motioner, väckta inom

andra kammaren, den ena (nr 319) av herr G. Olsson i Ramsta m. fl.

och den andra (nr 328) av herr V. Larsson i Västerås m. fl.

I den förstnämnda motionen har hemställts, att riksdagen måtte

bifalla Kungl. Maj:ts proposition nr 202, med förslag till förordning

angående understöd av skatteutjämningsmedel åt synnerligt skattetyngda

landskommuner, med den ändringen, att 4 § a) får följande lydelse:

Understödet utgår, därest ej bestämmelserna i b) och c) här nedan

annat föranleda, med det belopp, som erfordras för att skattetrycket

må kunna lättas med

40 procent i den mån det överstiger 10 men icke 12 kronor,

50 » » » » » » 12 » » 14 »

60 » » » » » » 14 kronor.

I den senare motionen har föreslagits, att riksdagen måtte besluta

bifalla det i förevarande proposition framlagda författningsförslaget med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 139.

den ändring, att understöd principiellt måtte utgå till alla slag av primärkommuner,

municipalsamhällen däri inbegripna, samt att vid understöds

bestämmande hänsyn måtte tagas allenast till det totala kommunala

skattetrycket och icke därjämte till utdebiteringen för vissa särskilda

ändamål.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina förslag,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag är, på sätt varom närmare redogörelse

lämnas i propositionen, föranlett av det beslut, riksdagen år 1920

fattade i kommunalskattefrågan och enkannerligen rörande upptagandet

av en kommunal progressivskatt. I den på grund av nämnda riksdagsbeslut

utfärdade förordningen om kommunal progressivskatt den 19 november

1920 stadgas i § 3, att av progressivskattens grundbelopp skola

sjuttiofem procent (kommunandelen) i den utsträckning och i enlighet

med de föreskrifter, som i förordningen samma dag angående särskilda

grunder för utgörande av 1921—1924 års allmänna kommunalutskylder

m. in. stadgas, användas till täckande av vederbörande kommuners, församlingars

och skoldistrikts skattebehov. Återstående tjugofem procent

(utjämningsandelen) skola i den utsträckning och i enlighet med de

föreskrifter, som särskilt stadgas, uttagas för användning till utjämning

av skattetrycket olika kommuner eller andra menigheter emellan. Uppbörd

av utjämningsandel skall äga rum först sedan Kung]. Maj:t för

varje år, efter att hava prövat hela behovet av medel för utjämning,

meddelat särskild föreskrift därom.

Som av detta stadgande framgår, skola särskilda föreskrifter utfärdas

rörande den utsträckning och de grunder i övrigt, enligt vilka

skatteutjämningen ifråga skall äga rum. Närmare anvisningar därom

gåvos icke i sammanhang med beslutet om den kommunala progressivskatten.

Tydligt är dock, att beslutet ifråga väsentligen hänförde sig

till de bestämmelser rörande kommunal skatteutjämning som i anknytning

till särskilda för detta ändamål lämnade statsanslag varit gällande

från och med år 1918.

Det förslag angående skatteutjämningsmedlens användning, som

nu förelagts riksdagen, har av departementschefen uttryckligt angivits

avse endast eu provisorisk lösning. I sådant hänseende åberopas, att

1920 års riksdag förutsatt, att någon mera omfattande utjämningsplan

icke skulle komma att föreläggas 1921 års riksdag. Det vore icke möjligt

att redan nu överblicka verkningarna av kommunalskattereformen

och därför ej heller möjligt att bedöma omfattningen av det behov, det

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 139.

här gällde att fylla. I vad som nu föresloges komme för visso såväl

modifikationer som utbyggnader att visa sig erforderliga.

Utskottet ansluter sig helt till denna uppfattning. Då utskottet

sålunda finner sig kunna med viss mindre betydande förändring tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag, sker det emellertid under starkt framhållande

av, att icke vare sig utskottets tid eller andra omständigheter nu

medgivit den mera ingående prövning, som för ett definitivt ordnande

av denna fråga är oundgängligen erforderlig.

En väsentlig skiljaktighet i förevarande förslag gent emot hittills

gällande bestämmelser synes vara, att anslag skall "kunna beviljas icke

blott i regel enligt vissa fixerade grunder utan även utom dessa grunders

ram i undantagsfall, som uttryckligen förutsätta en från angivna

normer mera fri behovsprövning. Utan att härigenom i någon mån

vilja binda sig beträffande det framtida förfaringssättet, har utskottet

icke velat motsätta sig att, medan den mera experimentella tillämpningen

av olika möjligheter äger rum, också denna metod må i viss

begränsad omfattning kunna komma till användning.

I ovanberörda av herr Larsson i Västerås m. fl. väckta motion, har

bland annat upptagits frågan för vilka ändamål inom den kommunala

budgeten, som skatteutjämning bör få ske, och hävdas i motionen den

uppfattningen att »vid understöds bestämmande hänsyn måtte tagas

allenast till det totala kommunala skattetrycket och icke därjämte till

utdebiteringen för vissa särskilda ändamål». I motsats härtill anser

departementschefen, att villkor för erhållande av understöd bör vara.

att utgifter för kommunens kyrko-, folkskole- och fattigvård sväsen

skola motsvara ett belopp av mer än fem kronor 50 öre för ett hundra

kronors inkomst samt att annuitet å lån för annat ändamål än kyrko-,

folkskole-, fattigvårds- eller sundhetsväsen icke må medräknas vid uttaxeringens

bestämmande. Utav dessa ändamål är de kyrkliga utgifternas

medräknande en nyhet gent emot hittills gällande utjämnings gr under.

1 sistberörda fråga finner utskottet försiktigheten bjuda att biträda

Kungl. Maj:ts ståndpunkt. Men även detta sker, vad de kyrkliga byggnadsutgifterna

beträffar, endast med stark tvekan och på grund av förslagets

provisoriska karaktär, enär konsekvenserna därav icke låta sig

närmare överblickas. Ett bifall till motionärernas förslag om principiellt

undantagslöst medräknande av alla slags kommunala utgifter finner sig

utskottet icke kunna giva sin anslutning. I varje fall kräver denna

fråga enligt utskottets mening en allsidig och ingående utredning.

Utskottet får därför bestämt avstyrka ett uttalande i detta avseende i

den riktning, motionärerna ifrågasätta.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 139.

7

1 samma motion upptages ävenledes frågan, huruvida icke alla

slag av primärkommuner, municipalsamhällen däri inbegripna, böra få

komma i åtnjutande av utjämningsbidrag. Med anledning därav linner

sig utskottet böra uttala, att, ehuru utskottet nu anser sig icke kunna

biträda motionärernas hemställan i denna del, krav på likställighet mellan

samtliga kommuner icke torde kunna avvisas. Jämväl denna fråga

tarvar emellertid ett mera ingående övervägande, innan ett positivt

beslut om förändring härutinnan bör komma till stånd.

I fråga om sättet för prövningar av ansökningar om understöd

har Kungl. . Maj:t föreslagit upprättande av en särskild, i praktiska kommunala

angelägenheter sakkunnig beredning, vars medlemmar skulle

utses av Kungl. Magt. Utskottet har icke känt sig övertygat om, att en

dylik nämnd med viss befogenhet men utan fullt ansvar vore en lämplig

utväg för dessa ärendens förberedande handläggning. I varje fall synes det

utskottet, att ett försök med på vanligt sätt inom departementet anordnad,

under odelat ämbetsmann aansvar utövad prövning bör göras, innan

den av Kungl. Maj:t föreslagna åtgärden vidtages. Utskottet har i

enlighet med denna sih åsikt föreslagit sådan ändring av förordningens

5 §, som av ett avstyrkande av förslaget på denna punkt erfordras.

I den av herr Olsson i Ramsta m. fl. inom andra kammaren

väckta motionen, nr 319, påyrkas ett i angivna fall ökat utjämningsbidrag.

Med hänsyn till nödvändigheten för närvarande att på allt sätt

förstärka benägenheten till återhållsamhet med kommunala utgifter och

att bispringa endast där oundgängliga behov framkallat det höga skattetrycket,

finner sig utskottet jämväl härutinnan böra giva Kungl. Maj:ts

förslag utskottets förord.

Vad departementschefen i övrigt uttalat har icke givit utskottet

anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) antaga följande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 139.

Förslag

till

förordning angående understöd av skatteutjämningsmedel

åt synnerligt skattetyngda landskommuner.

§ 1.

Kungl. Maj:ts förslag oförändrat.

§ 2-

Kungl. Maj:ts förslag oförändrat.

§ 3.

Kungl. Maj:ts förslag oförändrat.

§ 4-

Kungl. Maj:ts förslag oförändrat.

§

Kungl. Maj:ts förslag:

Beslut om beviljande

av understöd, varom i denna

förordning är fråga, meddelas

av Kungl. Maj:t efter

förslag av sakkunniga personer,

vilka, jämte särskild

föredragande, av Kungl.

Maj:t för ändamålet förordnas.

Ersättning åt de

sakkunniga samt övriga

kostnader, som av prövningen

föranledas, skola

med belopp, som av Kungl.

Maj:t bestämmes, utgå av

de i 1 § omförmälda medel.

§ 6.

Kungl. Maj:ts förslag oförändrat.

b) medgiva, att för utbetalande av understöd

jämlikt nämnda förordning förskott må utgå av stats
-

Vtskottets förslag:

Beslut om beviljande av

understöd, varom i denna

förordning är fråga, meddelas

av Kungl. Maj:t.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 139.

9

model under villkor att statsverket av utjämningsmedel

erhåller skälig ränta å förskottet;

c) besluta, att inflytande utjämningsmedel skola

tillföras en under statskontorets förvaltning stående

fond, varav eventuell behållning må användas för skatteutjämning

följande år;

d) avslå herr Olssons i Rarnsta m. fl. motion,

nr 319;

e) likaledes avslå herr Larssons i Västerås m. fl.

motion, nr 328.

Stockholm den 24 maj 1921.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnselius, A. C■ Lindblad, Ollas A. Ericsson, N.

A. Nilsson, J. Nilsson i Skottlandshus, II. M. Bäckström, J L. Widell, 0■ U■ B. Olsson, C. O.

Ekman, 0. Bergqvist, E. A. Hallin och A. Pers samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, J. Jönsson i Revinge, 0. H:son

Waldén, C. B. Jansson i Falun, 6''. Bengtsson i Norup, P■ B. Nilsson i Landeryd, L. J. CarlssonFroslerud,

S. E. J. Liibeck, W- Bäckström, K. A. Westman, J. D. Norman och P. M. Olsson

i Blädinge.

Reservation:

av herr 0. H. Waldén.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. ti samt. 61 höft. (Nr 139—140.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:271 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående understöd av skatteutjämning smedel åt synnerligt skattety s. 1 i texten