Statsutskottets utlåtande Nr 168
1921-06-03 · 55 sidor, varav 45 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 45 av 55 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1921:168, Statsutskottets utlåtande Nr 168
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
1
Nr 168.
Anlcom till riksdagens kansli den 3 juni 1921 kl. 4 e. m.
Utlutande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående
lönereglering för arméns och marinens personal jämte
i ämnet väckta motioner. (Ua avd.)
Uti en till riksdagen avlåten, den 8 april 1921 dagtecknad proposition
(nr 350), vilken, atom i vad avser pensionsförhållanden, för förberedande
behandling hänvisats till statsutskottet, bar Kungl. Maj:t, under
åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen
beträffande lönereglering för det fast anställda manskapet
dels godkänna det vid statsrådsprotokollet fogade förslag (Bil. A) till
avlöningsreglemente för fast anställt manskap vid armén och marinen,
dels medgiva, att dagavlöningen till skeppsgossar må från och med
den 1 oktober 1921 utgå med följande förhöjda belopp, nämligen:
för skeppsgosse i första årskursen med 15 öre
» » )) andra )) »25 »
» » » tredje » »35 »
dels medgiva, att förhöjning i de kontanta avlöningsförmånerna till
båtsmän må från och med den 1 november 1921 utgå enligt de grunder,
som i det föreslagna avlöningsreglementet tillämpats i fråga om avlönings
förhöj ning för arméns indelta manskap;
dels medgiva, att den ökning i kostnaderna för avlöning till arméns
och marinens manskap, som under år 1921 uppkommer vid det
föreslagna avlöningsreglementets ikraftträdande redan under samma år
ävensom till följd av den här ovan föreslagna avlöningsförhöjningen för
skeppsgossar och båtsmän, må bestridas från vederbörliga under fjärde
huvudtiteln för år 1921 uppförda avlöningsanslag;
dels besluta att, därest innehavare av manskapsbeställning vid armén
eller marinen, vilken enligt äldre avtal eller eljest är bunden vid anställBihang
till riksdagens protokoll 1921. 6 sand. 72 käft. (Nr 168.) 126921 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
ning föi'' tid efter ingången av november eller, såvitt angår beställningshavare
vid flottan, som vnnnit anställning genom karlskrivning från
skeppsgossekåren, efter ingången av oktober månad 1921 och å vilken
avlöningsreglementet vid nämnda tidpunkt skall vinna tillämpning, enligt
dittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen
— såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring —
i förskott, skall vid ingången av november (oktober) månad 192i till
honom på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad
beställningshavaren skulle hava i den beställning, han vid utgången av
oktober (september) månad 1921 innehade, i förskott uppburit för november
(oktober) månad samma år, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande;
dels medgiva, att kostnaderna för senast berörda övergångsanordning
må bestridas från vederbörliga under fjärde huvudtiteln för år 1921
uppförda avlöningsanslag;
dels och medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas
i 8, 9, 10 och 12 §§ av förslaget till avlöningsreglemente, må
bestridas i enlighet med de grunder, som av särskilda sakkunniga angivits
och av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkts;
beträffande lönereglering för officerare och nnderofficerare samt
civilmilitära beställningshavare på aktiv stat.
dels provisoriskt för år 1922 godkänna det vid statsrådsprotokollet
fogade förslag (Bil. B) till avlöningsreglemente för officerare och underofficerare.
samt civilmilitära beställningsliavare på aktiv stat m. fl. vid
armén och marinen, att träda i tillämpning från och med 1 januari 1922;
dels medgiva, att Kung!. Maj:t må, i huvudsaklig överensstämmelse
med de av särskilda sakkunniga angivna och av departementschefen i
statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder, utfärda nödiga bestämmelser i
fråga om övergång på ny stat för de beställningshavare, å vilka avlöningsreglementet
skulle äga tillämpning;
dels besluta, att det av 1921 års riksdag godkända avlöniugsreglementet
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk,
tillhörande den civila statsförvaltningen, skall från och med år 1922 tilllämpas
på nedannämnda civila beställningshavare vid försvarsväsendet,
ävensom medgiva, att till en var av dem skall utgå lön enligt följande
lönegrader inom avdelningen B i den löneplan, som intagits i berörda
reglemente, nämligen:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 1(18.
till professor vid generalstaben....................................
» krigsarkivarie vid generalstaben
» registrator och aktuarie vid marinstaben
» förste expeditionsvakt
» expeditionsvakt ..........................................................
dels besluta att, där beställningshavare, å vilken den nu föreslagna
löneregleringen skulle äga tillämpning, enligt dittills gällande avlönmgsbestämmelser
ägt uppbära någon del av avlöniug — - såväl i stat upptagen
avlöning som tillfällig löneförbättring i förskott, skall vid ingången
av januari månad 1922 till honom på statsverkets bekostnad utbetalas
ett belopp, motsvarande vad beställningshavaren skulle hava ii den
befattning, han vid utgången av år 1921 innehade, i förskott uppburit
för januari månad 1922, om de dittillsvarande avlönmgsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande, vilket belopp för beställningshavare,
som utöver kontant avlöning åtnjuter förmånen av bostad eller servis
in natura, bör ökas med beloppet av det inkvarterings-, eller servisbidrag,
som därvid bort till honom utgå, därest han ej åtnjutit dylik förmån
in natura; „
dels medgiva, att kostnaderna för senast berörda övergangsanord
ning
må bestridas från vederbörliga under fjärde huvudtiteln uppförda
avlöningsanslag;
dels medgiva, att kostnaderna för de förmaner, som omiormalas i 22,
24 25 26, 27, 28, 29, 30 och 34 §§ av förslaget till avlöningsreglemente,
må bestridas i enlighet med de grunder, som av departementschefen
^dels medgiva, att beställningshavare, vilken åtnjuter avlöning enligt
äldre stat än den nuvarande, må, därest han kvarstannar å sådan stat,
bibehållas vid samtliga enligt denna stat utgående avlöningsförmåner
jämte tillfällig löneförbättring; „ , .
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva, att
det föreslagna avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl å bestallningshavare,
vilken kvarstår å äldre stat än den nuvarande, därest denne
förklarar sig villig underkasta sig bestämmelserna i nämnda reglemente;
dels medgiva, att marindirektören av 1 graden, i flottan C. K.
Richson och flaggkvartersmannen i marinen A. G. Sjöqvist må för ar
1922 uppbära personliga lönetillägg i enlighet med vad av särskilda
sakkunniga angivits och av departementschefen tillstyrkts;
dels ock medgiva att, därest Kungl. Maj:t så finner erforderligt, de
i förslaget till avlöningsreglemente omförmälda bostads- och lönenämnder
må träda i verksamhet redan under år 1921.
20 lönegraden
15 i>
13 »
3 »
1 »
Motioner.
4 Statsutskottets utlåtande Nr 168.
Därjämte har Kung]. Maj:t i samma proposition föreslagit att till
beställnmgshavare, vilken tillhör arméns eller marinens reservstat, arméns
övertaliga personal eller personal vid marinen, som erhållit tillstånd att
kvarstå såsom lönlös i flottan eller kustartilleriet, eller arméns eller marinens
reserv av befäl och civilmilitär personal, må, oavsett de nya avlönmgsföresknfter,
som enligt, beslut , av 1921 års riksdag kunna bliva
gällande för personal på aktiv stat, tills vidare utgå de vederbörande författningsenligt
tillförsäkrade avlöningsförmåner, med iakttagande därvid att
i avseende å beloppet av nämnda avlöningsförmåner skall så anses, som
om bestämmelserna i de för år 1921 gällande stater fortfarande ägt giltighet.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 1 —
224 av åberopade statsrådsprotokollet.
Härjämte hava till utskottet remitterats följande i ämnet väckta
motioner, nämligen
nr 215 inom första kammaren av herr J. E. Berglund, vilken
hemställt, att riksdagen måtte besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts förslag
att tyghantverkarne vid artilleriets fabriker och tyganstalter måtte uppflyttas
i fjärde lönegraden i stället för den nu föreslagna tredje lönegraden;
nr 216 inom samma kammare av herr A. Petrén, vilken hemställt!
att riksdagen ville besluta, att nedanstående beställningar i löneplanen
och tjänsteförteckning för civilmilitär personal m. fl. upptagas i följande
lönegrader:
batalj onsveterinär...............................................
bataljonsläkare, regementsveterinär, överläkare med bataljonsläkares
lön vid garnisonssjukhuset i Stockholm
......................................................
regementsläkare, fältveterinär, överläkare tillika chefläkare
vid garnisonssjukhuset i Stockholm...............
fältläkare ........................................................
överfältläkare och öv er fältveterinär......................................
marinläkare av ha graden.................................................
förste marinläkare...............................................
marinöverläkare.........................................................
svarande 7:e lönegraden för
i 9 lönegraden
i 10 lönegraden
i 12 lönegraden
i 14 lönegraden
i 15 lönegraden
i 11 lönegraden
i 14 lönegraden
lönegrad motofficerare
m. fl.
nr 217 inom samma kammare av herr N. J. F. Almkvist, vilken
hemställt, dels att riksdagen måtte medgiva sådan ändring i Kungl.
Maj:ts proposition nr 350,
att poliskommissarien vid fästningspolisen måtte placeras i 7:de
lönegraden, löneplan...............................................................
(C.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
överkonstapel i 4:e lönegraden, löneplan .......................................... ((’•)
poliskonstapel och extra konstapel i 3:dje lönegraden samt löneplan
......................... .................................................................o.....
att flottans polispersonal, som för närvarande uppbär arvode, måtte
på samma grunder tillerkännas arvoden till samma belopp som
här ovan föreslagits för arméns polispersonal, nämligen:
överkonstapel i 4:de lönegraden, löneplan ....................................... (^v
poliskonstapel i 3:dje lönegraden, löneplan ................................. (''-''•)
dels ock att nämnda personal måtte, i likhet med vad som nu tilllämpas
för fästningspolisen, få tillgodoräkna sig föregående, anstfillning
på aktiv stat vid armén eller marinen för erhållande av tjänsteår och
ålderstillägg;
nr 333 inom andra kammaren av herr K. E. W. Söderhtelm, vilken
hemställt, ,
att riksdagen ville besluta eu sådan ändring av Kung!. Maj.ts förslag
till löneplan för underofficerare m. fl. (Uo.), att lönesatserna i 4:de
lönegraden bestämmas i överensstämmelse med följande förslag.
Förslag till Löneplan för underofficerare in. fl. (Uo.), 4:de lönegraden.
Lönegrad
Lönc-
Ort
s g r
u p p
klass
A
B
C
D
E
F
G
7
3,600
3,756
3,912
4,068
4,224
4,380
4,536
8
3,900
4,062
4,224
4,386
4,558
4,710
4,872
4:de lönegraden....................................''
9
4,200
4,374
4,548
4,722
4,896
5,070
5,244
10
4,500
4,686
4,872
5,058
5,244
5,430
5,616
11
4,800
4,998
5,196
5,394
5,592
5,790
5,988
nr 334 inom samma kammare av herr Bj. Holmgren m. fl., vilka
hemställt, , ,
att riksdagen ville besluta, att musikdirektör vid armén och marinen,
som avlagt musikdirektörsexamen vid musikaliska akademien, skall placeras
i 4:de lönegraden (Uo); / ...
nr 335 inom samma kammare av herr Bj. Holmgren, vilken hemställt,
att riksdagen ville besluta att i löneplan för underofficerare m. fl. (Uo) inom
lista lönegraden införa en 5:te löneklass;
nr 338 inom samma kammare av herr L Brännström, vilken gjort enahanda
hemställan, som i motionen nr 217 i första kammaren.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
nr 339 inom samma kammare av herrar K. Starbäck och Bj. Holmgren,
vilka hemställt, att riksdagen måtte för vartdera av åren 1921 och
1922 bevilja för arméns och marinens reservstater å extra stat ett anslag
av inalles 177,000 kronor, därav för arméns reservstatspersonal 165,000
kronor och för marinens reservstatspersonal 12,000 kronor, i enlighet med
de grunder, som bifogade förslag av arméns och marinens avlönino-ssakkunniga
den 30 maj 1919 angiva;
m''_ 340 inom samma kammare av herrar K. Starbäck och Bj. Holmgren,
vilka föreslagit, att riksdagen ville besluta, att till beställningshavare
tillhöiande arméns eller marinens reserv av befäl och civilmilitär personal
må utgå per tjänstgöringsdag V»65 av årsbeloppet av samtliga avlöningsförmåner,
som tillkomma fast anställd personal av motsvarande tjänstegrad;
nr 341 inom samma kammare av herr E. Laurén, vilken hemställt,
att i den tjänsteförteckning, som anger de särskilda lönegrader, till vilka
den civilmilitära personalen vid armén är att hänföra i avlöuingsväg,
följande flyttningar må ske:
Tyg- och fabriksskrivare till 4:de lönegraden;
Tyg- och fabriksförvaltare av 2:dra klass till 7:de lönegraden;
Besiktningsrustmästare till 7:de lönegraden; och
Tyg- fabriksförvaltare av l:a klass till 8:de lönegraden;
nr 342 inom samma kammare av herr U. Leander m. fl., vilka
hemställt, att riksdagen ville medgiva,
att § 11 i avlöningsreglementet för fast anställt manskap vid armén
och marinen måtte få följande ändrade lydelse:
Furir vid armén, sa ock korpral eller till l:sta klass sjöman uppflyttad
menig vid marinen, vilken intjänat den lön, som är bestämd för
sådan beställningshavare efter eu beräknad tjänstetid av minst 72 månader,
äger, därest han är gift eller ock varit gift samt fortfarande har
minderårigt barn hos sig, åtnjuta årligt hyresbidrag med 405 kronor för
beställningshavare, som har sin förläggningsort (station) i Stockholm,
Göteborg, Vaxholm eller Boden, samt med 315 kronor för beställningshavare
å annan förläggningsort (station); och
att de beräknade anslagen höjas: för armén från 45,000 kronor till
67,500 kronor och för marinen från 112,500 kronor till 168,750 kronor;
nr 343 inom samma kammare av herr P. A. Hansson i Stockholm’
vilken hemställt, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t angående lönereglering
för arméns och marinens personal m. m. måtte uttala som sin
mening, att bestämmelserna under § 26 mom. 3 och 5 i reglementet för
arméns avlöning under ired samt motsvarande bestämmelser i reglementena
för marinen rörande förverkande av sparbanksmedel till kronan icke
vidare synas böra tillämpas;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr Kitt. ''
nr 844 inom samma kammare av herrar F. Kaijser och /''. Block,
vilka gjort enahanda hemställan som i motionen nr 216 i första kammaren;
nr 345 inom samma kammare av herr G. W. Hansson i Gärda,
vilken hemställt, att § 11 i avlöningsreglementet för fast anställt manskap
vid armén och marinen måtte få följande lydelse:
Furir vid armén, så ock korpral eller till 1 klass sjöman uppflyttad
menig vid marinen, äger, därest han antingen är gift eller ock varit
gift samt fortfarande har minderårigt barn hos sig, åtnjuta årligt hyresbidrag
med 270 kronor för befattningshavare, som har sin förläggmngsort
(station) i Stockholm, Göteborg, Vaxholm eller Boden, samt med
210 kronor för beställningshavare å annan förläggningsort (station),
nr 346 inom samma kammare av herr J. IV. Billqvist m. fl., vilka
gjort enahanda hemställan, som i motionen nr 215 i första kammaren.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar
får utskottet hänvisa till motionerna.
Det av Kungl. Maj:t i förevarande proposition framlagda löneregleringsförslaget
grundar sig pa av särskilt" tillkallade sakkunniga avgivna
betänkanden i ämnet.
Löneregleringen avser, att det för kommunikationsverkens personal
vid 1919 års riksdag beslutade lönesystemet även genomföres för den
militära personalens vidkommande. Härigenom komme den nuvarande
skillnaden mellan lön och dagavlöning att för framtiden upphöra, varjämte
den sedan år 1918 utgående tillfälliga löneförbättringen skulle
indragas.
För arméns manskap har av Kungl. Maj:t föreslagits följande löne
-
plan:
Löhe-
grad.
Beställningshavare.
Begyn
nelselön.
Lön efter en tjänstetid av
12 må- nader.
24 må- nader.
36 må- nader.
48 må- nader.
00 må- nader.
72 må- nader.
84 må- nader.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
5
Furir av 1. klassen...............
1,644
1,644
1,644
1,824
1,944
2,064
2,184
2,280
4
» » 2. » ..............
1,572
1,572
1,572
1,752
1,872
1,992
2,112
2,208
3
Korpral ...............................
1,332
1,332
1,452
1,632
1,752
1,872
—
—
2
Vice korpral ........................
1,164
1,224
1,344
1,524
1,644
—
—
—
1
Menig .................................
1,080
1,140
1,260
1,440
1,560
—
—
—
För marinens manskap har upptagits följande löneplan.
Kungl. Maj:ts
förslag.
Fast an ställt
manskap.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
Officerare, underofficerare
och civilmilitär
personal.
Löne-
grad.
Beställningshavare.
Begyn-
nelselön.
Lön
efter en
tjänstetid av
12må-[24må-
nader.j nader.
36 må- nader.
48 må- nader.
60 må- nader.
72 må- nader.
84 må- nader.
96 må- nader.
Kr.
Kr. 1 Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
2
Korpral ......................
1,620
1,620 1,620
1,800
1,896
1,992
2,088
2,184
2,280
1
Menig ........................
1,080
1,200 | 1,320
1,500
1,596
1,692
1,788
1,884
1,980
Av de sakkunniga hade föreslagits att begynnelseavlöningen för
menig skulle utgöra 1,140 kronor, varjämte av en ntav de sakkunniga,
herr Nilsson i Kabbarp, reservationsvis ifrågasatts en begynnelseavlönmg
av 960 kronor.
Å begynnelseavlöningens belopp, vilket beräknats med hänsyn till
rådande dyrtid, har dyrtidstillägg icke ansetts böra utgå.
Kungl. Maj.t har vidare framlagt förslag till avlöningsreglemente
lör last •anställt manskap vid armén och marinen, till vilket utskottet
tillåter sig hänvisa i fråga om detaljerna i förslaget.
För underofficerspersonalen har Kungl. Makt framlast följande
löneplan: J
Lönegrad.
Löne
klass.
Orts
P P
-
A.
B.
C.
D.
E.
F.
G.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
2,190
2,292
2,394
2,496
2,598
2,700
2,802
2,370
2,478
2,586
2,694
2,802
2,910
3,018
2,580
2,700
2,820
2,940
3,060
3,180
3,300
2,790
2,916
3,042
3,168
3,294
3,420
K546
2,580
2,700
2,820
2,940
3,060
3,180
3.300
2,790
2,916
3,042
3,168
3,294
3,420
3!f)46
3,060
3,198
3,336
3,474
3,612
3,750
3,888
3,330
3,474
3,618
3,762
3,906
4,050
4,194
3,600
3,756
3,912
4,068
4,224
4,380
4,536
3,060
3,198
3,336
3,474
3,612
3,750
3,888
3,330
3,474
3,618
3,762
3,906
4,050
4,194
3,600
3,756
3,912
4,068
4,224
.4,380
L536
3,900
4,062
4,224
4,386
4,548
4,710
4,872
4,200
4,374
4,548
4,722
4,896
5,070
5,244
3,330
3,474
3,618
3,762
3,906
4,050
4.194
3,600
3,756
3,912
4,068
4,224
4,380
4,536
3,900
4,062
4,224
4,386
4,548
4,710
4,872
4,200
4,374
4,548
4,722
4,896
5,070
5,244
4,500
4,686
4,872 |
5,058 |
5,244
5,430
5,616 1
l:a lönegraden
2:a lönegraden
3:e lönegraden ..........
4:e lönegraden
1
2
3
4
3
4
5
6
7
5
6
7
8
9
6
7
8
9
10
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 168. y
Den av Kungl. Maj:t för officerspersonalens vidkommande uppgjorda
löneplanen har följande utseende:
L ii n e g r a d.
Löne-
O r t
s g r u
P P-
klass.
A.
B.
C.
D.
E.
F.
G.
1
kr.
2,580
kr.
2,700
kr.
2,820
kr.
2,940
kr.
3,060
kr.
3,180
kr.
3,300
l:a lönegraden .......................j
2
2,940
3,072
3,204
3,336
3,468
3,600
3,732
l
3
3,360
3,510
3,660
3,810
3,960
4,110
4,260
4
3,840
4,002
4,164
4,326
4,488
4,650
4,812
2:a lönegraden ........................1
5
4,320
4,494
4,668
4,842
5,016
5,190
5,364
6
4,800
4j998
5,196
5,394
5,592
5,790
5,988
|
7
5,580
5,796
6,012
6,228
6,444
6,660
6,876
l
8
6,180
6,408
6,636
6,864
7,092
7,320
7,548
3:e lönegraden ........................<
9
6,780
7,014
7,248
7,482
7,716
7,950
8,184
10
7,380
7,620
7,860
8,100
8,340
8,580
8,820
r
11
8,340
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
9,780
4:e lönegraden ........................1
12
8,940
9,180
9,420
9.660
9,900
10,140
10,380
5:e lönegraden ........................
13
9,540
9,780
10,020
10,260
10,500
10,740
10,980
6:e lönegraden ........................
14
12,480
12,720
12,960
13,200
13,440
13,680
13,920
7:e lönegraden ........................
15
13,200
13,500
13,800
14,100
14,400
14,700
15,000
8:e lönegraden ........................
16
15,240
15,540
15,840
16,140
16,440
16,740
17,040
Den av Kungl. Maj:t föreslagna löneplanen för officerare skiljer sig
från det av de sakkunniga framlagda förslaget endast i fråga om 7:e
lönegraden, varest för samtliga ortsgrupper en förhöjning föreslagits.
Bland de sakkunniga hava emellertid i fråga om löneplanernas uppgörande
särskilda meningar uttalats bl. a. av herr Nilsson i Kabbarp,
varjämte av herr Widell i detta avseende framlagts ett alternativt förslag.
I fråga om maskinistunderofficerna vid flottan innebär förslaget, att den
till dem nu utgående högre avlöningen bortfaller.
De särskilda militära befattningshavarnas placering å löneskalorna
framgår av nedanstående
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 saml. 72 käft. (Nr 168.)
1269 21 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
Tj änsteförteckning.
Officerare in. fl. (O).
Lönegrad.
Beställningar
vid
armén.
marinen.
Fänrik.
, Fänrik.
l:a lönegraden
2:a lönegraden
3:e lönegraden
4:e lönegraden
S:e lönegraden .
6:e lönegraden .
Underlöj tnant.
j \
I Löjtnant.
[; Kapten.
I'' Hyttmästare,
t; Tygmästare av 2. klassen.
Major.
Chefen för artilleristaben.
Chefen för artilleri- och ingenjör- j
högskolan.
Styresman vid artilleriets fabriker, t
Tygmästare av 1. klassen.
O verstelöj tnant.
Chefen för krigshögskolan.
Chefen för krigsskolan.
Fälttygmästaren.
Överste.
Underlöjtnant.
Marinund erintendent.
Löjtnant.
Marinintendent av 2. graden.
Kapten.
Marinintendent av 1. graden.
Kommendörkapten av 2. graden.
Major.
Förste marinintendent av 2. löneklassen.
Kommendörkapten av 1. graden.
Överstelöjtnant.
Förste marinintendent av 1. löneklassen.
Kommendör.
Överste.
Marinöverintendent.
7:e lönegraden .......J
Inspektören för kavalleriet.
Kommendanten i Boden.
—
1
8:e lönegraden .......{
Militärhefälhavaren pä Gottland.
Arméfördelningschef och likställd
Flaggman.
generalsperson.
Chefen för kustartilleriet.
Underofficerare ni. fl.
(Uo).
Beställni
n g x r vid
Lönegrad.
_
armén.
marinen.
l:a lönegraden .......
—
Underofficer av 3. graden.
2:a lönegraden .......|
Sergeant.
Mnsiksergeant.
Underofficer av 2. graden.
3:e lönegraden .......<
Fanjunkare.
Styckjunkare.
Musikf anj unkare.
Musiksty ckj unkare.
Tygunderofficer.
Flaggunderofficer.
Underofficer av 1. graden.
4:e lönegraden .......j
Förvaltare vid intendenturkåren.
Bedogöraren vid ridskolan.
—
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
11
Vad därefter angår den civilmilitära personalen har för dess vidkommande
av Kungl. Maj:t föreslagits nedan angivna löneplan.
ff r a (1.
Löne
klass.
A.
B.
O r t s g r u p p.
C. j D. 1 E.
F.
l:a lönegraden.
2:a lönegraden.
3:e lönegraden....
4:e lönegraden .
5:e lönegraden.
6:e lönegraden .
7:e lönegraden.
8:e lönegraden.........
1
2
3
4
5
4
5
6
7
8
6
7
8
9
10
8
9
10
11
12
9
10
11
12
13
11
12
13
14
15
12
13
14
15
16
14
15
16
17
kr.
2,220
2,340
2,460
2,580
2,730
2,580
2,730
2,880
3,060
3,240
2,880
3,060
3,240
3,450
3,660
3,240
3,450
3,660
3,960
4,260
3,450
3,660
3,960
4,260
4.560
3,960
4,260
4.560
4,860
5,160
4,260
4.560
4,860
5,160
5,520
4,860
5,160
5,520
5.880
kr.
2,322
2,448
2,574
2,700
2,856
2,700
2,856
3,012
3,198
3,384
3,012
3,198
3,384
3,600
3,816
3,384
3,600
3,816
4,122
4,434
3,600
3,816
4.122
4,434
4,746
4.122
4,434
4,746
5,058
5,370
4,434
4,746
5,058
5.370
5,736
5,058
5.370
5,736
6,102
kr.
2,424
2,556
2,688
2,820
2,982
2,820
2,982
3,144
3.336
3,528
3,144
3.336
3,528
3,750
3,972
3,528
3,750
3,972
4,284
4,608
3,750
3,972
4,284
4,608
4,932
4,284
4,608
4,932-
5,256
5,580
4,608
4,932
5,256
5,580
5.952
5,256
5,580
5.952
6.324
kr.
2,526
2,664
2,802
2,940
3,108
2,940
3,108
3,276
3,474
3,672
3,276
3,474
3,672
3,900
4.128
3,672
3,900
4.128
4,446
4,782
3,900
4.128
4,446
4,782
5,118
4,446
4,782
5,118
5,454
5,790
4,782
5,118
5,454
5,790
6,168
5,454
5,790
6,168
6,546
kr.
2,628
2,772
2,916
3,060
3,234
3,060
3,234
3,408
3,612
3,816
3,408
3,612
3,816
4,050
4,284
3,816
4,050
4,284
4,608
4,956
4,050
4,284
4,608
4,956
5,304
4,608
4.956
5,304
5,652
6,000
4.956
5,304
5,652
6,000
6,384
5,652
6,000
6,384
6,768
kr.
2,730
2,880
3,030
3,180
3,360
3,180
3,360
3,540
3,750
3,960
3,540
3,750
3,960
4,200
4,440
3,960
4,200
4,440
4,770
5.130
4,200
4,440
4,770
5.130
5,490
4,770
5.130
5,490
5,850
6,210
5,130
5,490
5.850
6,210
6,600
5.850
6,210
6,600
6,990
kr.
2,832
2,988
3,144
3,300
3,486
3,300
3,486
3,672
3,888
4,104
3,672
3,888
4,104
4,350
4,596
4,104
4,350
4,596
4,932
5,304
4,350
4,596
4,932
5,304
5,676
4,932
5,304
5,676
6,048
6,420
5,304
5,676
6,048
6,420
6,816
6,048
6,420
6,816
7,212
12
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
Ortsgrupp.
Löne
-
9:e lönegraden.........
10:e lönegraden
ll.e lönegraden.
12:e lönegraden
10,500
13:e lönegraden
10,740
10,020
10,500
10,980
9,540
10,020
10,500
14:e lönegraden.......
10,740
10,980
10,740
11,940
15:e lönegraden
16:e lönegraden
12,720
13,200
16,440
Av efterföljande tabell framgår de civilmilitära beställningshavarnas
placering på ovan angivna löneplan.
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
13
Beställni
n g a r vid
Lönegrad.
-- - v i
armén.
marinen.
l:a lönegraden ......
Förräds vakt mästare.
—
2:a lönegraden ......
Poliskonstapel.
—-
Tygskrivare.
Fabriksskrivare.
Tyghantverkare.
3:e lönegraden ......
Gevärshantverkare.
Hantverkare.
Fortmaskinist.
Polisöverkonstapel.
4:e lönegraden ......
Verkmästare av 2. klassen.
—
5:e lönegraden ......
(
Tygförvaltare av 2. klassen.
Departementsskrivare.
_
6:e lönegraden ......I
i
Besiktningsrustmästare.
Tygverkmästare.
Verkmästare av 1. klassen.
Poliskommissarie.
7:e lönegraden .....j
Tygförvaltare av 1. klassen.
Fabriksförvaltare av 1. klassen.
—
Fortifikation skassör.
8:e lönegraden ......|
Bataljons veterinär.
Öververkmästare.
—
B åt alj onsläk are.
Mariningenjör av 2. graden.
9:e lönegraden ......1
1
Regementsveterinär.
Överläkare med bataljonsläkares lön
Andre kemist (i marinförvaltningen).
vid garnisonssjukhuset i Stock- holm.
Marinläkare av 1. graden.
Mariningenjör av 1. graden 2. löne-
10:e lönegraden ......
klassen.
1
Specialingenjör av 3. graden.
Regementsläkare.
—
ll:e lönegraden ......j
Fältveterinär.
Överläkare, tillika chefläkare, vid
gamisonssjukhuset i Stpckholm.
Tygingenjör.
Mariningenjör av 1. graden 1. löne-
12:e lönegraden ......•
Fabriksingenj ör.
kl assen.
Specialingenjör av 2. graden.
Kemist (i marinförvaltningen).
Fältläkare.
1
Marindirektör av 2. graden.
j 13:e lönegraden ......
Specialingenjör av 1. graden.
Förste marinläkare.
14:e lönegraden ......
f Överfältläkaren.
: Överfältveterinären.
Marindirektör av 1. graden.
15:e lönegraden ......
—
Marinöverläkaren.
16:e lönegraden ......
1 Generalfältläkaren.
—
14
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
Kostnaderna
för löneregleringen.
Reservstatsoch
reservpersonal.
Utskottets
yttrande.
Allmänna
synpunkter.
Beträffande den civilmilitära personalen överensstämmer Kungl. Maj:ts
förslag med de sakkunnigas.
I fråga om nu utgående arvoden har allenast den ändring vidtagits,
som betingas av det nya lönesystemets införande. Därjämte hava emellertid
nya arvoden föreslagits skola utgå till vissa intendenturofficerare
och till varvscheferna vid flottans stationer.
\ idare skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag utgå ekiperingshjälp med
1,000 respektive 600 kronor till nyutnämnd officer, respektive underofficer,
varjämte i vissa fall ersättning för tjänstgöring å egen förläggningsort
efter Kungl. Maj:ts beprövande skulle kunna tillerkännas personalen.
Särskilt kallortstillägg har i Kungl. Majrts förslag upptagits med
belopp, varierande alltefter kallortsklass från 60 till 600 kronor.
Slutligen hava särskilda bestämmelser ’ föreslagits rörande tjänstledighetsavdrag,
vikariatsersättning in. m., vilka bestämmelser ingå i det
av Kungl. Maj:t framlagda förslaget till avlöningsreglemente, till vilket
utskottet får hänvisa beträffande detaljerna i förslaget.
Den föreslagna löneregleringen har avsetts att bliva definitiv för
mauskåpet, varemot den för officerare, underofficerare och civilmilitär
personal skulle antagas endast provisoriskt för år 1922.
Nettoökningen av kostnaderna i förhållande till nu utgående anslag
(dyrtidstillägg inberäknat) uppgår enligt de sakkunnigas förslag till följande
belopp:
för manskapet ................................................................. kronor 4,809,920: —
» officerare in. fl........................................................ » 5,713,000: —
Summa kronor 10,522,920: —
Ökningen i de ordinarie kostnaderna skulle emellertid enligt samma
förslag uppgå till närmare 25,000,000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts
förslag har ökningen i de ordinarie kostnaderna ansetts kunna begränsas
till 21,400,000 kronor, beroende på av Kungl. Maj:t föreslagen reduktion
av det fast anställda manskapets avlöning samt på vidtagen nedsättning
i anslagsbeloppen på grund av vakanser.
Slutligen innehåller Kungl. Maj:ts förslag bestämmelser för reglerandet
efter 1921 års utgång av löneförhållandena för reservstats- och reservpersonal
m. fl. för vilken någon lönereglering icke av Kungl. Maj:t
ansetts böra vidtagas.
1920 års riksdag framhöll, i anslutning till ett av dåvarande departementschefen
gjort uttalande, att en lönereglering av mera definitiv
art för arméns och marinens personal snarast borde åvägabringas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlutande Nr 108. ''
Det syntes riksdagen önskvärt, att förslag i sådant sylte framlades lör
1921 års riksdag och prövades i samband med då ifrågasatt lönereglering
för vissa grupper civila befattningshavare.
Då lönereglering av definitiv karaktär redan blivit vid innevarande
års riksdag beslutad för befattningshavare vid den civila statsförvaltningen,
synes det enligt utskottets mening vara med rättvisa och billighet
överensstämmande, att jämväl lönefrågan för armens och maiinens
personal vid denna riksdag erhåller en mera slutgiltig lösning än den
vid 1918 och 1920 års riksdagar åvägabragta. Det av Kungl. Maj:t i
sådant hänseende framlagda förslaget, vilket, såsom ovan nämnts, grundar
sig på en av särskilda sakkunniga verkställd utredning, synes utskottet
härvid ägnat att tjäna som underlag för en dylik lönereglering. Om
än utskottet icke, såsom här nedan närmare utvecklas, kan i alla avseenden
godtaga Kung!. Maj:ts förslag, anser sig utskottet alltså kunna
i huvudsak ansluta sig till detsamma i fråga om löneregleringens anordnande
och genomförande. Utskottet delar således den uppfattningen
att ett lönesystem av huvudsakligen samma typ, som vunnit tillämpningvid
löneregleringen år 1919 för kommunikationsverkens personal och
vid den av innevarande års riksdag beslutade löneregleringen för statsdepartementens
och de centrala ämbetsverkens personal bör med föidel
kunna användas även då det gäller arméns och marinens personal.
Utskottet övergår härefter att behandla de frågor, som beröra, de
särskilda personalgruppernas inpassande i lönesystemet ävensom vissa
med löneregleringen sammanhängande detalj bestämmelser.
I fråga om de lönebelopp, som enligt det av Kungl. Maj: t framlagda
förslaget ansetts böra tillgodokomma det fast anställda manskapet
vid armén och marinen, grunda sig dessa på en begynnelseavlöning av
1,080 kronor för menig. Detta belopp har beräknats med hänsyn till
den för närvarande till ogift lantarbetare i husbondes kost enligt senaste
avtal utgående lön. Nämnda belopp, 1,080 kronor, har beräknats
på sådant sätt, att något dyrtidstillägg icke skall å samma belopp utgå.
Då emellertid arbetslönerna över huvud taget för närvarande enligt
utskottets mening äro alltför växlande för att kunna läggas till grund
för en lönereglering för arméns och marinens manskap samt lönerna tilllika
i fria marknaden under den senaste tiden avsevärt nedgått, synes
utskottet nyssnämnda belopp icke kunna läggas till grund för löneregleringen.
Begynnelseavlöningen synes utskottet utan risk för rekryteringen
av det fast anställda manskapet och i betraktande av den
starkt sjunkande levnadskostnadsindexen kunna nedsättas till ett belopp
Det fast
anställda
manskapet.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
av 960 kronor, vilket föreslagits av herr Nilsson i Kabbarp i en vid de
sakkunnigas utlåtande fogad reservation. Med utgångspunkt från nämnda
belopp, vilket innebär en reduktion av begynnelseavlöningen enligt
Kungi. Maj :ts förslag med 120 kronor, böra jämväl samtliga i den av
Kung!. Maj:t föreslagna löneplanen ingående beloppen nedsättas med
120 kronor.
I enlighet härmed skulle löneplanen för arméns manskap bliva följande.
Löne-
grad.
Beställningshavare
Begyn-
nelselön.
Lön efter en tjänstetid av
12 må- nader.
24 må- nader.
36 må- nader.
48 må- nader.
60 må- nader.
72 må- nader.
84 må- nader.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
5
Furir av 1. klassen..............
1,524
1,524
1,524
1,704
1,824
1.944
2,064
2,160
4
» » 2. »
1,452
1,452
1,452
1,632
1,752
1,872
1,992
2,088
3
Korpral ..............................
1,212
1,212
1,332
1,512
1,632
1,752
—
—
2
Vice korpral ........................
. 1,044
1,104
1,224
1,404
1,524
—
—
—
1
Menig .................................
960
1,020
1,140
1,320
1,440
—
—
Löneplanen för marinens manskap skulle i enlighet med vad ovan
sagts erhålla följande utseende.
Löne-
grad.
Beställningshavare.
Begyn-
nelselön.
Lön
e f t e
ren
tjänstetid av
12 må- nader.
24 må- nader.
36 må- nader.
48 må- nader.
60 må- nader.
72 må- nader.
84 må- nader.
96 må- nader.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
2
Korpral ............
1,500
1,500
1,500
1,680
1,776
1,872
1,968
2,064
2,160
1
Menig ........................
960
1,080
1,200
1,380
1,476
1,572
1,668
1,764
1,860
I fråga om de av Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsbeloppen för
skeppsgossar och båtsmän har utskottet icke funnit anledning till
erinran.
Den besparing, som genom den sålunda föreslagna nedsättningen
av lönebeloppen, skulle komma att uppstå i det av Kungl. Maj:t såsom
erforderligt beräknade anslaget uppgår till omkring 2,260,000 kronor.
o J fråga om det hyresbidrag, som enligt Kungl. Maj:ts förslag borde
utgå till visst försörjningspliktigt manskap, efter en beräknad tjänstetid
av minst 72 månader med högst 270 kronor och lägst 210 kronor, bar
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
17
motionsvis gjorts framställning om att denna förmån skulle åtnjutas oberoende
av tjänstetidens längd (345 11) samt att bidragsbeloppen borde
höjas till respektive 405 och 315 kronor (342 II). Enligt utskottets
mening är det emellertid nödvändigt att viss miunmtianstetid stadgas
beträffande denna förmån, då det ur disciplinär synpunkt måste anses
ofrånkomligt att hava eu del av underbefälet förlagt till kasernerna.
Gent emot framställningen om hyresbidragets förhöjning vill utskottet
framhålla, att detsamma icke är avsett att vara någon hyresersättnmg,
utan allenast ett bidrag till byresomkostnaderna. I betraktande harav
torde någon höjning av de av Kungl. Maj:t angivna beloppen icke hora
ifrågakomma. , „ TT ... ,
Med anledning av det i motionen nr 343/11 vackta förslaget om
att riksdagen måtte uttala, att bestämmelserna om förverkande i vissa
fäll av sparbanksmedel till kronan icke vidare böra tillämpas, har utskottet,
som delar den av motionären angivna uppfattningen, velat framhålla
önskvärdheten av att Kungl. Maj:t tager under övervägande huruvida
icke nämnda bestämmelser må kunna ändras.
Departementschefen har i fråga om beredandet av viss tjänstledighet
åt manskapet framhållit, att utöver en tjänstledighet om 20 sockendagar
per år ytterligare ledighet bör efter Kungl. Maj:ts bestämmande
kunna beredas manskapet i enlighet med ett hos de särskilda sakkunniga
reservationsvis framfört förslag. En utsträckning av manskapets
ledighet utöver nämnda 20 dagar, som sålunda av departementschefen
ifrågasatts, har utskottet icke funnit behövlig. Enligt utskottets mening
bör i allmänhet ledighet med bibehållande av full avlöning utöver namnda
tid icke beviljas för hel tjänstgöringsdag, sön- och helgdag dock oräknad.
I det föreslagna avlöningsreglementets 3 § 2 monn synes andra
stycket böra utgå med hänsyn till de konsekvenser ett bifall till Kungl.
Maj:ts förslag i fråga om tillgodoräknande av viss värnpliktstid lärer
I överensstämmelse med vad utskottet sålunda anfört, har utskottet
låtit utarbeta nytt förslag till avlöningsreglemente för fast anställt manskap
vid armén och marinen (Bil. A).
*
Utskottet övergår härefter till frågan om de för officeraie och undeiofficerare
föreslagna löneskalorna och avlöningsbestämmelserna.
Innan utskottet ingår på bedömandet av de särskilda lönebeloppen,
har utskottet velat erinra om den jämförelse mellan olika grupper av
militär och civil personal, som av'' de sakkunniga gjorts och av dem
åberopats till stöd för vissa militära personalkategoriers placering å loneBihang
till riksdagens protokoll 1921. 6 sand. 72 imf t. (Nr 168.) 126021 .i
Officerare,
underofficerare
och cmlmilitär
personal.
18
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
skalorna. Den sålunda gjorda jämförelsen bär av departementschefen
ansetts vara såvitt möjligt fullständig och följdriktigt genomförd, varvid
departementschefen jämväl framhållit, att vid denna jämförelse tvekan
kunde råda, huruvida icke i en del fall densamma bort föranleda till
bestämmande av högre lönebelopp för den militära personalen.
Med anledning härav har utskottet ansett sig böra framhålla, att
utskottet för sin del måste finna en dylik jämförelse med hänsyn till
den militära och den civila personalens väsentligt olika utbildning och
tjänstgöringsförhållanden samt den olika tiden för tillträde till och avgång
från tjänsten synnerligen svår att på ett fullt rättvist sätt genomföra
samt i vissa fall knappast möjlig att åstadkomma. Mot den av de
sakkunniga och departementschefen gjorda jämförelsen kunna enligt utskottets
mening i vissa avseenden så vägande erinringar göras, att utskottet
icke funnit sig kunna tillmäta densamma någon större betydelse.
Då utskottet därefter övergår till att pröva de olika förslag i fråga
om avlöningsbeloppens utmätande till officers- och underofficerspersonalen
som framlagts, har utskottet velat erinra om de väsentliga förhöjningar
i avlöningen som av 1918 och 1920 års riksdagar i form av tillfällig
löneförbättring tillerkänts den militära personalen. Att härutöver denna
personal i samband med lönesystemets omläggning skulle beviljas ytterligare
avlöningsförhöjning i den utsträckning, som av de sakkunniga
och departementschefen ifrågasatts, anser sig utskottet icke kunna tillstyrka.
Det i de sakkunnigas betänkande av herr Widell alternativt
framlagda förslaget till löneplaner för officerare och underofficerare finner
utskottet i stort sett motsvara de berättigade anspråk i avlöningshänseende,
som för denna personals vidkommande kunna framställas. Utskottet
tvekar så mycket mindre att tillstyrka detta förslag, som härigenom
den ojämnhet bortfaller, som vidlåder Kungl. Maj:ts förslag i fråga
om proportionen mellan den rent militära och den civilmilitära personalens
avlöning och som funnit uttryck i vissa motioner, som väckts för
bättre tillgodoseende av viss civilmilitär personal.
I löneplanen för underofficerare bör emellertid, såsom i motionen
nr 335 II påyrkats, inom första lönegraden införas en femte löneklass,
varigenom en något förbättrad ställning beredes de äldsta underofficerarna
av 3:e graden vid marinen. För tillgodoseende av speciellt de
vid intendenturkåren anställda förvaltarna, vilka för närvarande åtnjuta
ett ålderstillägg å 300 kronor, synes vidare i anslutning till vad i
motionen nr 333 II anförts böra i fjärde lönegraden införas en elfte
löneklass, med pa A-ort 300 kronor högre belopp än tionde löneklassen.
I samband härmed bör sjätte löneklassen inom fjärde lönegTaden utgå.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1!)
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag till löneplan för officerare har utskottet
icke ansett sig kunna biträda det från de sakkunniga avvikande
förslaget om höjning av avlöningen till ö verste-(kommendör s-)graden
(6:e lönegraden). Utskottet vill dock icke förneka att vissa skal kunna
anföras för ett bättre tillgodoseende-i avlöningshänseende av vissa överstar
och regementschefer, men å andra sidan synas ingå vägande skal toreligga
för att andra överstar, såsom t. ex. byråcheferna å de militära
byråerna i armeförvaltningen, samt kommendörerna vid flottan placeras
högre än som av de sakkunniga föreslagits. Utskottet anser sig alltså
i denna del böra tillstyrka det av de sakkunniga framlagda förslaget.
Det av de sakkunniga framlagda och av departementschefen biträdda
förslaget i fråga om maskinistunderofficerarnas avlöning har utskottet
funnit sig böra tillstyrka. Utskottet förutsätter dock, att det i
utsikt ställda företrädet för maskinistpersonalen i fråga om sjotillaggen
utmätes på sådant sätt, att denna personal beredes tillräcklig ersättning
för dess under sjötjänstgöring mera krävande arbete.
För officerare och underofficerare böra följaktligen laststallas följande
löneplan er:
Löneplan för officerare in. fl. (0).
Lönegrad.
Löne-
O
r t s g r
u p i
).
klass.
A.
B.
C.
D.
E.
F.
G.
1
kr.
''2,340
kr.
2,448
kr.
2,556
kr.
2,664
kr.
2,772
kr.
2,880
kr.
2,988
i l:a lönegraden ....................
2
2/700
2,826
2,952
3,078
3,204
3,330
3,456
3
3,120
3,264
3,408
3,552
3,696
3,840
3,984
1
4
3^600
3,756
3,912
4,068
4,224
4,380
4,536
2:a lönegraden ........................1
5
4,080
4.248
4,416
4,584
4,752
4,920
5,088
1
6
4,560
4,746
4,932
5,118
5,304
5,490
5,676
t
7
5,160
5,370
5,580
5,790
6,000
6,210
6,420
1
8
5'',760
5*976
6,192
6,408
6,624
6,840
7,056
3:e lönegraden ........................j
9
6360
6,588
6,816
7,044
7,272
7,500
7,728
10
6,960
7,200
7,440
7,680
7,920
8,160
8,400
4:e lönegraden ........................"j
11
7,860
8,100
8,340
8,580
8,820
9,060
9,300
12
8,460
8,700
8,940
9,180
9,420
9,660
9,900
5:e lönegraden ..,....................
13
9,060
9,300
9,540
9,780
10,020
10,260
10,500
6:e lönegraden .......................
14
11,580
11,820
12,060
12,300
12,540
12,780
13,020
7:e lönegraden ........................
15
13,200
13,500
13,800
14,100
14,400
14,700
15,000
8:e lönegraden ........................
16
15,240
15,540
15,840
16,140
16,440
116,740
17,040
20
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
Löneplan för underofficerare in. fi. (Uo).
Lönegrad.
Löne
klass.
•
Ort
s g r
u p
P-
....
A.
B.
C.
L>.
E.
F.
G.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
| kr.
kr.
1,980
2,070
2,160''
2,250
2,340
2,430
2,520
2,100
2,196
2,292
2,388
2,484
2,580
2,676
2,280
2,382
2,484
2,586
2,688
2,790
2,892
2,520
2,634
2,748
2,862
2,976
3,090
3,204
2.760
2,886
3,012
3,138
3,264
3,390
3,516
2,280
2,382
2,484
2,586
2,688
2,790
2,892
2,520
2,634
2,748
2,862
2,976
3,090
3,204
2,760
2,886
3,012
3,138
3,264
3,390
3,516
3,030
3,168
3,306
3.444
3,582
3,720
3,858
3,300
3,450
3,600
3,750
3,900
4,050
4,200
2,760
2,886
3,012
3,138
3,264
3,390
3,516
3,U30
3,168
3,306
3,444
3,582
3,720
3,858
3,300
3,450
3,600
3,750
3,900
4,050
4^200
3,600
3,756
3,912
4,068
4,224
4,380
4,536
3,900
4,062
4,224
4,386
4,548
4,710
4,872
3,300
3,450
3,600
3,750
3,900
4,050
4,200
3,600
3,756
3,912
4,068
4,224
4,380
4,536
3,900
4,062
4,224
4,386
4,548
4,710
4,872
4,200 |
4,374
4,548
4,722
4,896
5,070
5,244
4,500 1
4,686
4.872
5,058
5,244 !
5.430 1
5,616
ha lönegraden
2:a lönegraden i
3:e lönegraden
4:e lönegraden
1
2
3
4
5
3
4
5
6
7
5
6
7
8
9
7
8
9
10
11
\ id ett godkännande av de utav utskottet sålunda föreslagna lönepfanerna
skulle en besparing uppstå i det utav Kungl. Makt äskade anslaget
av omkring 2,610,000 kronor.
Utskottet övergår härefter att behandla frågan om de olika civilmilitara
beställningshavarnes placering å löneplanen. I ett flertal motioner
hava framställningar gjorts om bättre tillgodoseende av följande civilmilitära
grupper:
motionerna nr 215 I och 346/11 — — — — tyghantverkare,
motionerna nr 216/1 och 344 II---1- läkare vid armén
och marinen,
.. motjoneraa nr 217/1 och 338 II — — — — viss polispersonal
vid armén och marinen,
motion nr 341 II — — — — viss tygstatspersonal.
Såsom utskottet ovan omnämnt, hava genom de av utskottet
föreslagna jämkningarna i löneplanerna för officerare och underofficerare
de i motionerna gjorda framställningarna blivit i viss mån beaktade i
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr Kitt.
det att den civilmilitära personalens ställning i förhållande till den rent
militära personalen något förbättrats. Ett ytterligare tillmötesgående
av motionerna i fråga om avlöningsförmånerna åt de civilmilitara personalgrupperna
anser sig utskottet icke kunna tillstyrka, i synnerhet
som ett uppflyttande i högre lönegrad av en personalgrupp givetvis
kommer att medföra konsekvenser i fråga om andra gruppers placering.
Utskottet anser sig alltså böra avstyrka ifrågavarande motioner.
Det i motionerna urs 217 1 och 338/11 gjorda yrkandet rörande ratt
för flottans polispersonal att tillgodoräkna sig föregående anställning pa
aktiv stat vid armén eller marinen för erhållande av tjänstår- och alderstillägg
anser sig utskottet icke heller kunna tillstyrka.
I motionen nr 334 II har vidare påyrkats, att musikdirektor vid
armén och marinen, som avlagt musikdirektörsexamen vid musikaliska
akademien, skall placeras i fjärde lönegraden för underofficerare. Da
genom ett bifall till detta förslag, som synes ägnat att bereda de musikdirektörer,
som underkastat sig högre utbildning, en harav betingad
förmånligare ställning, en blivande omorganisation av musiken icke
torde kunna föregripas, har utskottet ansett sig hora tillstyrka detsamma.
Bestämmelse i förevarande hänseende har införts i den vid avlöningsreglementet
fogade tjänsteförteckningen.
Vad därefter angår frågan om särskilda arvoden och ersättningar
har utskottet icke funnit anledning till annan erinran beträffande Kung .
Maj-ts förslag i fråga om redan nu utgående arvoden än att de arvoden,
som av de sakkunniga ansetts böra utgå med oförändrade belopp, men av
Kungl. Maj:t föreslagits till förhöjning, enligt utskottets mening- icke
böra utgå på av Kungl. Maj:t föreslaget sätt längre än till den 1 juli
1922. Det synes utskottet önskvärt, att frågan om samtliga arvoden
underställes nästkommande års riksdags prövning. _
Kungl. Maj:t har emellertid vidare föreslagit, att nya arvoden skota
utgå till vissa officerare vid intendenturkåren och varvschefer vid flottans
båda stationer. Utskottet anser för sin del icke tillräckliga skäl föreligga
för införande av särskilda arvoden i dessa båda fall.
Kungl. Maj-.t har vidare föreslagit, att särskild ekipermgshjalp med
1,000 kronor respektive 600 kronor skall utgå vid första anställningen
som officer, respektive underofficer, samt att i vissa tall särskild ersättning
skall utgå vid tjänstgöring å egen förläggningsort. Utskottet har
icke velat fatta ståndpunkt till frågan, om dessa förmåner över huvud
böra utgå, innan ytterligare utredning i ärendet skett. I varje fall synes
emellertid denna fråga böra underställas riksdagens provning. Utskottet
har på grund härav ur förslaget till avlönmgsreglemente uteslutit hithörande
bestämmelser.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Reservstats
och reservpcreonal.
Kostnaderna
för löneregleringen.
-2 Statsutskottets utlåtande Nr 168.
Beträffande departementschefens yttrande rörande utsträckt ledighet
med bibehållen avlöning för officerare och underofficerare m. fl. har utskottet
velat hänvisa till vad utskottet anfört i fråga om sådan ledighet
för manskapet. °
I övrigt har utskottet icke funnit anledning till erinran mot vad av
Kungl. Maj:t föreslagits i fråga om avlöning m. m. åt officerare, underofficerare
och civilmilitär personal.
I anslutning till vad utskottet här ovan anförf, har utskottet upprattat
nytt förslag till avlöningsreglemente för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat vid armén och
marinen med därtill hörande tjänsteförteckning (Bil. B.)
Från löneregleringen skulle, såsom ovan nämnts, undantagas personalen
å arméns och marinens reservstater samt arméns och marinens
reservpersonal. Nu har emellertid i motionerna nr 339 II och 340 II
påyrkats, att jämväl för nämnda personalgrupper viss lönereglerino- borde
i detta sammanhang genomföras.
Utskottet anser sig i fråga om reservstatspersonalens avlöning böra
ansluta sig till de sakkunnigas och Kungl. Maj:ts förslag. Med anledning
av motionen 339 II vill utskottet erinra om, att genom utskottets
förslag den nuvarande skillnaden mellan reservstatspersonalens och den
aktiva personalens å A-ort avlöning i allmänhet icke ökas, utan tvärtom
i flera fall minskas.
Utskottet finner sig följaktligen böra avstyrka ifrågavarande motioner.
Vad därefter beträffar frågan om reservpersonalens avlöning, har i
motionen nr 340/11 påyrkats att densamma måtte utgå per tjänstgöringsdag
med Vass av årsbeloppet .av samtliga avlöningsförmåner, som tillkomma
den aktiva personalen i motsvarande tjänstegrad. Då ett bifall
till motionen icke lärer kunna i nämnvärd utsträckning föregripa det
resultat i fråga om- reservernas organisation, vartill försvarsrevisionen
kan komma, och då det vidare enligt utskottets mening måste anses
billigt, att reservpersonalens avlöning under tjänstgöring höjes i samma
proportion som den ordinarie personalens, anser sig utskottet böra tillstyrka
det i motionen framlagda förslaget.
•n ordmarie kostnaderna för löneregleringen, om hänsyn icke tages
till vakanser, uppgå enligt av utskottet verkställda beräkningar (Bil. C) till
för manskapet ................................................................. kronor 24,720,000: —
» officerare och underofficerare m. fl. (reservstats-
och reservpersonal ej medräknad) ........ » 35,960,000: —
Summa kronor 60,680,000: —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statmtskottets utlåtande Nr 168.
215
Den verkliga kostnadsökningen för löneregleringens genomförande
om dyrtidstillägg beräknas på samma sätt som av Kungl. Maj:t i förevarande
proposition, nr 350, och under förutsättning att hänsyn icke
tages till vakanser, skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag belöpa å omkring
9.400.000 kronor och enligt utskottets förevarande förslag å omkring
3.300.000 kronor.
Ifråga om de särskilda anslag under fjärde huvudtiteln, som oeröras
av utskottets ovan angivna förslag, kommer utskottet att framdeles
yttra sig.
På grund av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må
I. beträffande löneregleringen för det fast anställda
manskapet.
a) med avslag å motionerna 342 II och 345, II
godkänna det vid detta utlåtande fogade förslag (Bil. A)
till avlöningsreglemente för fast anställt manskap vid
armén och marinen;
b) medgiva, att dagavlöningen till skeppsgossar
må från och med den 1 oktober 1921 utgå med följande
förhöjda belopp, nämligen
för skeppsgosse i första årskursen med 15 öre
» » » andra » » 25 »
» » » tredje » » 35 »
c) medgiva, att förhöjning i de kontanta avlöningsförmånerna
till båtsmän må från och med den 1 november
1921 utgå enligt de grunder, som i det föreslagna
avlöningsreglementet tillämpats i fråga om avlöningsförhöjning
för arméns indelta manskap;
d) medgiva, att den ökning i kostnaderna för
avlöning till arméns och marinens manskap, som under
år 1921 uppkommer vid det föreslagna avlöningsreglementets
ikraftträdande redan under samma år ävensom
till följd av den här ovan föreslagna avlöningsförhöjningen
för skeppsgossar och båtsmän, må bestridas
från vederbörliga under fjärde huvudtiteln för år 1921
uppförda avlöningsanslag;
e) besluta att, därest innehavare av manskapsbeställning
vid armén eller marinen, vilken enligt äldre
24
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
avtal eller eljest är bunden vid anställning- för tid efter
ingången av november eller, såvitt angår beställningsliavare
vid flottan, som vunnit anställning genom
karlskrivning från skeppsgossekåren, efter ingången
av oktober månad 1921 och å vilken avlöningsreglementet
vid nämnda tidpunkt skall vinna tillämpning-,
enligt dittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära
någon del av avlöningen — såväl i stat upptagen
avlöning som tillfällig löneförbättring — i förskott,
skall vid ingången av november (oktober) månad 1921
till honom på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp,
motsvarande vad beställningshavaren skulle hava
i den beställning, han vid utgången av oktober (september)
månad 1921 innehade, i förskott uppburit för
november (oktober) månad samma år, om de dittillsvarande
avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit
gällande;
f) medgiva, att kostnaderna för senast berörda
övergångsanordning må bestridas från vederbörliga
under fjärde huvudtiteln för år 1921 uppförda avlöningsanslag;
g)
medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som
omförmälas i 8, 9, 10 och 12 §§ av förslaget till avlöningsreglemente,
må bestridas i enlighet med de grunder,
som av de särskilda sakkunniga angivits och av
departementschefen tillstj^rkts;
h) förklara att motionen nr 343 II må anses besvarad
genom vad utskottet ovan anfört.
IL beträffande löneregleringen för offieerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningsliavare på
aktiv stat ni. fl.
aj med bifall till motionerna nr 334 II och 335 II,
i anledning av motionen nr 333 II samt med avslag
å motionerna nr 215/1, 216 1, 217/1, 338/11, 341 II,
344/11 och 346 II provisoriskt för år 1922 godkänna
det vid detta utlåtande fogade förslag (Bil. B) till avlöningsreglemente
för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m.
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
25
fl. vid armén och marinen, att träda i tillämpning från
och med 1 januari 1922;
b; medgiva, att Kungl. Maj:t må, i huvudsaklig
överensstämmelse med de av departementschefen
angivna grunder, utfärda nödiga bestämmelser i fråga
om övergång på ny stat för de beställningshavare,
å vilka avlöningsreglemontet skulle äga tillämpning;
c) besluta, att det av 1921 års riksdag godkända
avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen, skall från och med år 1922
tilllämpas på nedannämnda civila beställningshavare
vid försvarsväsendet, ävensom medgiva, att till en var
av dem skall utgå lön enligt följande lönegrader inom
avdelningen B i den löneplan, som intagits i berörda
reglemente, nämligen:
till professor vid generalstaben ........... 20. lönegraden
» krigsarkivarie vid generalstaben 15. »
» registrator och aktuarie vid marinstaben
............................................... 13. »
» förste expeditionsvakt ........................ 3. ))
» expeditionsvakt .................................. !• •»
d) besluta att, där beställningshavare, å vilken
den nu föreslagna löneregleringen skulle äga tillämpning,
enligt dittills gällande avlöningsbe3tämmelser ägt
uppbära någon del av avlöning — såväl i stat upptagen
avlöning som tillfällig löneförbättring — i förskott
skall vid ingången av januari månad 1922 till
honom på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp,
motsvarande vad beställningskavaren skulle hava i den
befattning, han vid utgången av år 1921 innehade, i
förskott uppburit för januari månad 1922, om de dittillsvarande
avlöningsbestämmelserna då fortfarande
varit gällande, vilket belopp för beställningshavare,
som utöver kontant avlöning åtnjuter förmånen av
bostad eller servis in natura, bör ökas med beloppet
av det inkvarterings- eller servisbidrag, som därvid
bort till honom utgå, därest han ej åtnjutit dylik förmån
in natura;
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 samt. 72 käft. (Nr 168.) 126921 4
26
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
e) medgiva, att kostnaderna för senast berörda
övergångsanordning må bestridas från vederbörliga
under fjärde huvudtiteln uppförda avlöningsanslag;
f) medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som
omförmälas i 23—30 och 34 §§ av förslaget till avlöningsreglemente,
må bestridas i enlighet med de
grunder, som av departementschefen angivits;
g) medgiva, att beställningshavare, vilken åtnjuter
avlöning enligt äldre stat än den nuvarande, må,
därest han kvarstannar å sådan stat, bibehållas vid
samtliga enligt denna stat utgående avlöningsförmåner
jämte tillfällig löneförbättring;
h) bemyndiga Kungl. Maj:t att i förekommande
fall medgiva, att det föreslagna avlöningsreglementet
må äga tillämpning jämväl å beställningshavare, vilken
kvarstår å äldre stat än den nuvarande, därest denne
förklarar sig villig underkasta sig bestämmelserna i
nämnda reglemente;
i) medgiva, att marindirektören av 1. graden i
flottan C. E. Richson och flaggkvartersmannen i marinen
A. G. Sjöqvist må för år 1922 uppbära personliga
lönetillägg i enlighet med vad av departementschefen
angivits;
j) medgiva att, därest Kungl. Maj:t så finner erforderligt,
de i förslaget till avlöningsreglemente omförmälda
bostads- och lönenämnder må träda i verksamhet
redan under år 1921.
m. beträffande personalen å arméns och marinens
reservstater in. fl.
med avslag å motionen nr 339/11 medgiva, att
till beställningshavare, vilken tillhör arméns eller marinens
reservstat, arméns övertaliga personal eller
personal vid marinen, som erhållit tillstånd att kvarstå
såsom lönlös i flottan eller kustartilleriet, må, oavsett
de nya avlöningsföreskrifter, som enligt beslut av 1921
års riksdag kunna bliva gällande för personal på aktiv
stat, tills vidare utgå de vederbörande författningsenligt
tillförsäkrade avlöningsförmåner, med iaktta
-
Statsutskottets utlåtande. Nr 168.
27
tagande därvid att i avseende å beloppet av nämnda
avlöningsförmåner skall så anses, som om bestämmelserna
i de för år 1921 gällande stater fortfarande ägt
giltighet.
IV. beträffande bef«äl och civilmilitfir personal
i arméns och marinens reserv.
med bifall till motionen nr 340/11 medgiva, att
till beställningshavare tillhörande arméns eller marinens
reserv av befäl och civilmilitär'' personal ma utgå per
tjänstgöringsdag x/365 av årsbeloppet av samtliga avlöningsförmåner,
som tillkomma fast anställd personal
av motsvarande tjänstegrad.
Stockholm den 3 juni 1921.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. G. Lindblad, Ollas A. Ericsson,
N. A. Nilsson, H. F. Lamm, J. Nilsson i Skottlandshus, H. M. Bäckström, J. L. Widell,
O. U. B. Olsson, C. G. Ekman, O. Bergqvist och E. A. Hallin samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, J. Jönsson i Revinge,
O. H:son Waldén, P. Nilsson i Bonarp, P. B. Nilsson i Landeryd, L. J. Carlsson-Frosterud,
S. E. J. Liibeck, W. Bäckström, K. E. W. Söderhielm, A. E. Ljungberg, L. Olsson i Hov
och J. E. Andersson i Ovanmyra.
Reservationer:
av herrar A. C. Lindblad och K. E. W. Söderhielm.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
Bil. A.
Förslag:
till
Avlöningsreglemente
för
fast anställt manskap vid armén och marinen.
, . 1§-
Arméns och marinens fast anställda manskap äger, i enlighet med de i
detta reglemente givna särskilda stadgande^ under fred åtnjuta lön samt de
Övriga förmåner och ersättningar, om vilka nedan förmäles i 7—11 §§. Rörande
manskapets avlöning på krigsfot gäller vad därom må vara särskilt stadgat.
T„ . ...... 2§.
Lön utgår enligt följande löneplaner, vilka för varje lönegrad upptaga dels
den arliga begynnelselönen, dels ock jlen förhöjda lön, för helt år räknat, som
tillkommer bestallningsliavare efter viss enligt bestämmelserna i 3 8 beräknad
tjänstetid.
töneplan för manskap vid armén (Ma).
Löne-
grad.
Beställningshavare.
Begyn-
nelselön.
Lön efter en tjänstetid av
12 må- nader.
24 må- nader.
36 må- nader.
48 må- nader.
60 må- nader.
72 må- nader.
84 må- nader.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
5
Furir av 1. klassen..............
1.524
1.524
1,524
1,704
1,824
1,944
2.064
2,160
4
» »2. *
1,452
1,452
1,452
1,632
1,752
1.872
1,992
2*088
3
Korpral ..............................
1,212
1,212
1,332
1,512
1,632
1,752
2
Vice korpral ........................
1,044
1,104
1,224
1,404
1,524
1
Menig .................................
960
1,020
1,140
1,320
1,440
—
—
Anm. Förutom ovan angivna bestallningsliavare skola hänföras:
till 5. lönegraden: med furir av 1. klassen likställd beställningsman;
till 4. lönegraden: med furir av 2. klassen likställd beställningsman; musikfurir av 2. klassen
musikkonstapef-11^1^011
konstapel; metl korPrai eller konstapel likställd beställningsman; musikkorpral;
till 2. lönegraden: med vicekorpral likställd beställningsman; musikvicekorpral; musikvicekonstapel;
samt
till 1. lönegraden: menig beställningsman; menigt musikmanskap.
Löneplan för manskap vid marinen (Mm).
1
Löne-
grad.
1
Beställningshavare.
Begyn-
nelselön.
Lön efter en tjänstetid av
12 må- nader.
24 må- nader-
36 må- nader.
48 må- nader.
60 må- nader.
72 må- nader.
84 må- nader.
96 må- nader.
2
1
Korpral .....................
Menig ........
Kr.
1,500
960
Kr.
1,500
1,080
Kr.
1.500
1,200
Kr.
1,680
1,380
Kr.
1,776
1,476
Kr.
1,872
1,572
Kr.
1,968
1,668
Kr.
2,064
1,764
Kr.
2,160
1,860
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
20
3 §■
1. Vid tillämpning av bestämmelserna i 2 § skall, med iakttagande i övrigt
av vad nedan i denna paragraf sägs, såsom tjänstetid beraknas tiden från tillträdandet
av första anställning vid armén, resp. flottan eller knstaitillerieu.
2 Kontraktsanställd beställningshavare, som tillträtt sm forsta anställning
senare än vid anställningsårets början, må, därest lian befunnits kunna tillgodogöra
sig den vid tillträdandet av anställningen pågående soldatutbildnmg, rekrytutbildning
eller motsvarande utbildning, efter vederbörande regements-(kår-)chefs
prövning8såsom tjiinstetid tillgodoräkna sig tiden från anställningsårets borjam
3 Beställningshavare vid armén ägor såsom tjänstetid tillgodoräkna si0
föregående tjänstgöring vid samma truppslag, oberoende av huruvida densamma
fullgjorts vid samma eller olika truppförband.
Likaledes äger beställningshavare vid flottan, resp. kustaitilleiiet sason
tjänstetid tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring vid flottan, resp. kustartilleret,
oberoende av huruvida densamma fullgjorts vid samma ellei olika stationei elle
kuPP^et tillkommer vederbörande regements-(kår-)chef att pröva, i vad mån tillgodoräknande
i förevarande avseende må äga rum: . -i
b a) beträffande beställningshavare vid armen, då tjänstgöringen fullgjoits vid
annat truppslag av armén eller vid marinen, och .. . i, „
b) beträffande beställningshavare vid marinen, da tjänstgöringen fullgjoits,
av den, som tillhör flottan, vid kustartilleriet eller vid armén och av den, som
tillhör kustartilleriet, vid flottan eller vid armén. , . .
4 Beställningshavare vid marinen, vilken karlskrivits från skeppsgossekåren
eller som före vinnande av anställning genom kontrakt vant inmönstrad
till sjöfart eller vid antagning i bestallning såsom menig hanforts till liogi
tjänstbarhetsklass än den lägsta, äger tillgodoräkna sig extra tjänstetid enligt de
ÄnÄltäM b«Sll™f>«. icke b«r«knas
tid, som infallit före den 1 november det ar, under vilket han uppnår 18 ai
Beställningshavare må för tillträdande av löneförhöjning icke tillgodoräkna
sig tid, varunder han haft avsked, undergått straffarbete eUerfangeisestraff eller
varit rymd. Har beställningshavare på grund av sjukdom vant hindrad att tjänstgöra
eller eljest åtnjutit ledighet från tjänstgöring under mer anJ^jlagarav ett
och samma anställningsår, må den Överskjutande tiden, dar ej Kung . Kaj i för
särskilt fall annorlunda förordnar, icke tillgodoräknas såsom tjänstetid, dock att
härvid icke skall räknas beställningshavare till last den tid, varunder han jämlikt
4 § eller 5 § 1 mom. ägt åtnjuta oavkortad lön, och ej heller tid, som avses i
Löneförhöjning å innehavande beställning tillträdes vid början av kalendermånaden
näst efter den, varunder den för sådan förhöjning stadgade tjänstetiden
^an^ått. ^ ^ för menig att tillträda löneförhöjning gäller såsom
villkor:
vid1 infanteriet och trängen: att antingen hava erhållit godkänd vicekorpralsutbildning
eller hava uttagits för utbildning till beställnmgsman, och
30
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
,, ,vid kavalleri©/ artilleriet och ingenjör trupp ernå: att antingen hava erhållit
nhf^i? ryttar-(artillerist-, soldat-)utbildning och beordrats till underbefälsutbild
g rem°ntryttare dler fÖr utbildning beställningsman;
f°”J? iö^örhöjningen: att hava erhållit godkänd rekrytutbildning och
eller *“ W “““ S°dkä"d
finger8’ • ?estallnmgsba^ar®i yars tjänstgöring vederbörande regements-(kår-)chef
förhöjning ™ beskaffenhet att kunna väl vitsordas, må icke tillträda löne
viss
tillämpning av 7 eller 8 mom. först efter
höra A-tt ^“förhöjning, ma, om hans fortsatta tjänstgöring anses
l ora foranleda därtill, vederbörande regements-(kår-)chef kunna bestämma att
S^ aT^if<ir tillträdandet av ytterligare löneförhöjning skall äga såsom
tjänstetid tillgodoräkna sig jämväl den tid uppskovet varat. 8
4 §•
i. Därest beställningshavare av sjukdom i andra fall än i 2 mom avses
45dSSra^t 5rStfra’ ager ha,n.1f“juta oavkortad lön under sammanlagt högst
avdif • r 00 u mai men skall för tid därutöver vidkännas
avdrag å lonen med följande belopp, för dag räknat, nämligen:
dar lönen överstiger 2,000 kronor: 1 krona
där lönen överstiger 1,500, men icke 2,000 kronor: 75 öre samt
dar löpen icke överstiger 1,500 kronor: 50 öre.
• „ Det tillkommer arméförvaltningens civila departement, resp. marinförvaltningen
att prova, huruvida på grund av bevekande omständigheter lönen må
under viss längre tid, dock sammanlagt högst sex månader under ett och
samma anställningsår, nyssnämnda tid av 45 dagar däri inbegripen, utgå oavkortad
eller avdrag göras med lägre belopp än ovan sagts. 8 1 g
n ‘A .be s tält fn gs havar e i tjänsten blivit skadad till följd av olycksfall
hiva *T beskaffenhet, att tjänstgöringen skäligen kan Lfagai
„ava 1 1 af *• ,tlU densamma, och har han därigenom blivit hindrad tjänstgöra
skall han åtnjuta oafkortad lon for hela den tid, nämnda hinder varar, i den män
den^lS^iuuf I^OQ111 llonom. “%år sjukhjälp enligt bestämmelserna i förordningen
g 1 a “mg kroppssk,da''
hestäii^n^ob.lSftycff68 “liB‘ ”imn<''a Krord“in&
mande av"mnittofara ^förbjudit^att^^nstgöra.08*^11^^^^^’ ” “
4 8 Jw ?est‘lllnl“gsbavare som åtnjuter tjänstledighet av annan anledning än i
-ig i t ??,m- iaij nedan omformäles eder hindras att tjänstgöra på grund
av giltigt förfall, skall for sådan tid av sin lön avstå ett belopp, motsvarande
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
31
det i 4 § 1 mom. angivna löneavdrag, samt kan genom beslut av vederbörande
regements-(kår-)chef förpliktas att av lönen ytterligare avstå vad som med hänsyn
till omständigheterna prövas skäligt; dock att oavkortad lön må utgå vid tjänstledighet
av ifrågavarande slag, som beviljas för sön- eller helgdag, och därutöver
under sammanlagt högst 20 söckendagar av ett och samma anställningsår..
2. I fråga om rätt för beställningshavare, som till vinnande av civilan
ställning
erhållit tjänstledighet för fullgörande av övnings- eller provtjänstgöring
vid något av statens civila verk, att bibehålla lön gälla de bestämmelser, som
av Kungl. Maj:t meddelas. . , ... , ...
3. Musikmanskap vid infanteriet, som enligt darom meddelade föreskrifter
under viss tid av året icke är inkallat till tjänstgöring, skall för sådan tid av sin
lön avstå ett belopp, motsvarande det i 4 § 1 mom. omförmälda löneavdrag.
6§-
1. Den, som undergår straffarbete, håller sig undan eller är rymd, må därunder
icke åtnjuta någon avlöning. ..... ., ..
2. För den, som undergår fängelse eller arrest med förbud att gorå tjänst
eller hålles häktad för brott, skall avlöningen under tiden innehållas, så framt
ej vederbörande regements-(kår-)chef finner skäligt låta honom uppbära någon
del därav. Blir för brott häktad frikänd, skall vad av lönen innehållits till honom
utbetalas.
7 §•
Till den, som erhåller fast anställning vid armén eller marinen och icke
förut innehaft ’ sådan anställning vid krigsmakten, utgår anställningspenning med
60 kronor.
8 §•
Inkvartering, beklädnad, förplägnad och sjukvård eller ersättning för dylik
förmån utgår till manskapet enligt de bestämmelser, som av Kungl. Maj:t
meddelas.
9 §•
1. För resa i tjänsten samt för tjänstgöring å annan ort än eget regementes
(kårs) förläggningsort eller egen station må ersättning utgå enligt de bestämmelser,
som av Kungl. Maj:t meddelas.
2. Enligt av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter må särskilda förmåner
utgå under sjökommendering, under flygtjänstgöring eller vid utförande av dykeriarbete.
10 §.
Furir vid armén eller korpral vid marinen, som förflyttas från en förläggningsort
(station) till en annan, må i fall, då Kungl. Maj:t prövar omständigheterna
därtill föranleda, åtnjuta ersättning för flyttningskostnad enligt de grunder,
som av Kungl. Maj:t fastställas.
32
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
11 §.
• n 3™;lr Vld armén, så ock korpral eller till 1. klass sjöman uppflyttad menig
d marinen, vilken mtjanat den lon, som är bestämd för sådan beställningshavare
efter eu beraknacl tjänstetid av minst 72 månader, äger, därest lian antmgen
ar gift eller ock vant gift samt fortfarande bär minderårigt barn bos sig
åtnjuta ärligt byresbidrag med 270 kronor för beställningshavare, som bär sin
forlapnngsort (station) i Stockholm, Göteborg, Vaxholm eller Boden, samt med
/1U kionor för bestallmngshavare å annan förläggningsort (station).
12 §•
Avlider beställningshavare, skall, därest hans begravning icke verkställes
genom vederbörande myndighets försorg, till hans dödsbo såsom begravningshjälp
utbetalas ett belopp, motsvarande eu tiondel av beställningshavarens oavkortade
årslön vid tiden for dödsfallet, dock lägst 150 kronor; skolande i de
tall, da begravningshjälp utgår enligt förordningen den 18 juni 1909 om ersättmng
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, ersättning
pligt denna paragraf åtnjutas endast i den mån densamma överstiger begravningshjalpens
belopp enligt nyssnämnda förordning.
13 §‘
i Lön utgår från och med den dag, beställning tillträdes, till och med den
dag bestallmngshavare avgår på grund av avsked, entledigande eller dödsfall
samt utbetalas manadsvis i efterskott i den ordning, som av Kungl Makt bestämmes
med iakttagande därvid, att viss del av lönen skall enligt av Kungl
Maj.t meddelade föreskrifter innehållas för att insättas i bankinrättning. " ''
Hyresbidrag anses tillhöra lönen och utbetalas i samma ordning som denna
Anstallnmgspenning utbetalas vid inträdet i tjänstgöring.
14 §.
“ställningsår enligt detta reglemente förstås beträffande kontraktsanstalld
bestallmngshavare tiden från och med den 1 november under ett kalenderår
till och med den 31 oktober under nästpåfoljande kalenderår.
, . , . .ga beställningshavare vid flottan, som vunnit anställning genom
karlskrivning från skeppsgossekåren, förstås med anställningsår tiden från och
SUNUMä* taIender5t “ och med *» 30 •**''»»''>« «*•«
15 §•
, Aviomngen till skeppsgossar bestämmes i vederbörlig stat; och skola beKungl
dMakt''^meddeks åtujutande och utbetalning gälla de föreskrifter, som av
16 §•
Över regements-(kår-)ckefs beslut i frågor, som omförmälas i 3 S 2 mom
L“an icke6 föras 7 ’ °Ch 9 m°m-’ 5 § 1 mom’ samt 6 § 2 “å
Ej heller må klagan föras över sådant beslut av arméförvaltningens civila
departement, resp. marinförvaltningen, varom i 4 § 1 mom. andra stycket sägs
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
33
Övergångsbestämmelser.
1 Bestämmelserna i detta reglemente skola äga tillämpning beträffande
eu var, som, efter det föreskrift i ämnet utfärdats vinner fast anställning vid
armén eller marinen för tid efter ingången av november (oktober) 1921.
2 Den, som enligt äldre avtal eller på grund av reglementsforeskrift ai
bunden vid anställning för tid efter ingången av november (oktober) 1921,, ar
berättigad att fortfarande uppbära den honom omedelbart dessförinnan tillkommande
avlöning enligt stat. Önskar lian komma i åtnjutande av de genom detta
reglemente medgivna löneförmånerna, skall lian av anställnings- eller lekapitulationspremie,
som av honom uppburits för anställning under tid efter ingången
av november (oktober) 1921, månadsvis återleverera så stor del, som på månaden
belöper. ^ ^ kvarstående indelt manskap vid armén äger, förutom underhåll
in natura under tjänstgöring, från och med den 1 november 1921 åtnjuta ersättning
av statsmedel enligt nedannamnda grunder. . Tinr
b Lön utgår till korpral med 144 kronor och till vicekorpral med 72 kionoi,
aUt f Daga vigning utgår under all tjänstgöring, till vilken ifrågavarande manskap
inkallas8med 90 öre för dag till korpral och med 60 ore for dag till ovngt
manskap.^ d vlöni utgår till ifrågavarande manskap för tid, varunder manskapet
är inkallat till tjänstgöring i egenskap av underbefäl, instruktörer eller
beställningsmän vid skolor och övningar utom vanliga repetitionsovnmgar, tillägg
till dagavlöningen med 2 kronor 50 öre för dag. ... . ,;il • lf''
I8 fråga om åtnjutande och utbetalning av lon och dagavlonmg till indelt
manskap vid armén skall gälla vad i fredsavloningsreglementet för armén den 11
oktober^ 1907 är stadgat rörande dylika avlöningsförmåner till fast anstallt manskap-
skolande beträffande tillägg till dagavlomngen i tillämpliga delar landa till
efterrättelse sagda reglementes föreskrifter om dagavlonmg.
4. Beställningshavare i nuvarande 1. lönegraden för manskap vid marinen,
å vilken detta reglemente vinner tillämpning, skall aga åtnjuta lön i lonegra
den enligt den i 2 § här ovan intagna löneplanen for manskap vid marinen.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 samt. 72 käft. (Nr 168.)
1269 21 5
34
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
Bil. B.
Förslag
till
Avlöningsreglemente
för
officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen.
1 avd. Ordinarie beställningshavare.
1 kap. Allmänna bestämmelser.
1 §’
Detta reglemente innehåller föreskrifter rörande avlöning under fred
1 fråga om avlöning på krigsfot gäller vad därom må vara särskilt stadgat.
2 §■
... ... -1, ,.Pe } reglemente avsedda beställningar tillsättas, i enlighet med
darfor gällande föreskrifter, antingen genom fullmakt eller konstitutorial eller ock
genom förordnande pa viss tid eller tills vidare.
2. Antalet ordinarie beställningar vid staber, truppförband, kårer och
strida Staterm'' bestammes 1 vederbörliga av Kungl, Maj:t och riksdagen fast
3.
Ordinarie beställningshavare äger åtnjuta avlöning enligt de i detta
reglemente givna föreskrifter och under de i detsamma stadgade villkor
Avlonmg utgår där ej annorlunda i reglementet stadgas, från och med den
ag, tjänsten tillträdes, till och med den dag, beställningshavaren avgår på grund
av avsked, entledigande eller dödsfall. 6 v 8
Utbetalning av avlöning sker månadsvis i efterskott.
, " 5''. J^-n8a®nde beställningshaväres rätt till pension samt skvldighet att avgå
från tjänsten ar särskilt stadgat. 6 °
. b r^,ed ordinarie beställning — bataljonsläkarbeställning vid fältläkarkåren
och marinlakarbestallmng av 2. graden undantagna — må icke förenas vare sig
annan till den civila förvaltningen hörande tjänst å rikets stat än gymnastiklärar
befattmng eller tjänst a riksdagens stat.
2. Ej heller må med ordinarie beställning — med de i 1 mom. angivna
undantag förenas vare sig annan till den militära förvaltningen hörande befattning
eller gymnastiklärarbefattning eller tjänst å kommuns stat eller uppdrag
såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett med
-kungl. Maj:ts oktroj^ eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning
såsom tjänstemän i sadant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad
slag som helst, så framt ej, vad angår beställningshavare, som av Kungl. Makt
utnamnes, Kungl. Maj:t eller, vad angår innehavare av annan beställning, den,
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
35
som äger tillsätta beställningen, uppå därom gjord framställning och efter prövning,
att ifrågavarande tjänst, uppdrag eller befattning ej må anses hinde
ligt för tjänstgöringen vid försvarsvasendet, finner tjänsten, uppdraget eller be
ningen kunna få mottagas och tillsvidare bibehållas.
2 kap. Ordinarie beställningshavare, som tillsättas genom fullmakt eller
konstitutorial.
4 §•
För beställning, som jämlikt 2 § 1 mom. tillsättes genom fullmakt eller
konstitutorial, utgår lön enligt vederbörlig under 5 § införd loneplan, vilken för
varje lönegrad upptager en eller flera löneklasser med särskilda, for olika ort
grupper<fastiställda^o foga<je tjänsteförteckning angives, till vilken lone
Dian
och lönegrad varje särskild beställning är att hänföra.
1 Fördelningen av vederbörande orter mellan de sju ortsgrupper som upptagits
i de under 5 § införda löneplaner, faststalles av Kungl. Maj:t pa grundval
av utredning rörande de för orterna gällande allmänna levnadskostnaderna.
Där flera löneklasser äro upptagna för den lönegrad ''
ningshavares lön skall utgå, fastställes loneklassen i enlighet med föreskrifterna
1 6 Inom löneklass bestämmes lönebeloppet efter den ortsgrupp, till vilken^den
olats blivit hänförd, som enligt av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter ar att
anse såsom beställningshavares förläggningsort (ordinarie J^^onngsort). OMcei%
som kommenderats såsom aspirant.vid generalstaben eller gsom elev ™
någon av de militära högskolorna eller vid den för transport till mtendenturkaren
föreskrivna militärförvaltningskursen, äger dock att, utan avseende a forl^mg - ort, under kommenderingstiden åtnjuta lon efter den ortsgrupp, till vilken block
h°lm Förutom lön kunna utgå kallortstillägg enligt stadgande i 12 § samt de särskilda
förmåner, ersättningar och arvoden, som omformaias i ll 0/ gg.
36
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
5§-
Löneplaner.
Löneplan för officerare (0).
Lönegrad.
Löne-
klass.
Ort
s g r
u p
P-
A.
B.
C.
D.
E.
F.
1 G''
l:a lönegraden ............ j
1
2
kr.
2,340
2,700
kr.
2,448
2,826
kr.
2,556
2,952
kr.
2,664
3,078
kr.
2,772
3,204
kr.
2,880
3,330
kr.
2,988
3,456
2:a lönegraden ........................j
3
4
5
6
3,120
3,600
4,080
4,560
3,264
3,756
4,248
4,746
3,408
3,912
4,416
4,932
3,552
4,068
4,584
5,118
3,696
4,224
4,752
5,304
3,840
4,380
4,920
5,490
3,984
4,536
5,088
5,676
3:e löneqraden ........ 1
7
8
9
10
5,160
5,760
6,360
6,960
5,370
5,976
6,588
7,200
5,580
6,192
6,816
7,440
5,790
6,408
7,044
7,680
6,000
6,624
7,272
7,920
6,210
6,840
7,500
8,160
6,420
7,056
7,728 1
8,400 I
4:e lönegraden ........................j
5:e lönegraden ........................
6:e lönegraden .......................
7:e lönegraden .......................
8:e lönegraden........
11
12
13
14
15
16
7,860
8,460
9,060
11,580
13,200
15,240
8,100
8,700
9,300
11,820
13,500
15,540
8,340
8,940
9,540
12,060
13,800
15,840
8,580
9,180
9,780
12,300
14,100
16,140
8,820
9,420
10,020
12,540
14,400
16,440
9,060
9,660
10,260
12,780
14,700
16,740
9,300
9,900
10,500
13,020
15,000
17,040
Löneplan för underofficerare (Uo).
Lönegrad.
Löne
klass.
Ort
s g r
4
u p
P-
A.
B.
C.
1 D-
E.
1 F-
1 G-
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
1,980
2.070
2,160
2,250
2,340
2,430
2,520
2,100
2,196
2,292
2.388
2,484
2,580
2j676
2,280
2,382
2,484
2,586
2,688
2,790
2,892
2,520
2,634
2,748
2,862
2,976
3,090
3,204
2,760
2,886
3,012
3,138
3,264
3,390
3;516
2,280
2,382
2,484
2,586
2,688
2,790
2,892
2,520
2,634
2,748
2,862
2,976
3,090
3,204
2,760
2,886
3,012
3,138
3,264
3,390
3j516
3,030
3,168
3,306
3,444
3,582
3,720
3,858
3,300
3,450
3,600
3,750
3,900
4,050
4,200
2,760
2,886
3,012
3,138
3,264
3,390
3,516
3,030
3,168
3,306
3,444
3,582
3,720
3,858
3,300
3,450
3,600
3,750
3,900
4,050
4,200
3,600
3,756
3,912
4,068
4,224
4,380
4,536
3,900
4,062
4,224
4,386
4,548
4,710
4''872
3,300
3,450
3,600
3,750
3,900
4,050
4,200
3,600
3,756
3,912
4,068
4,224
4,380
4,536
3,900
4,062
4,224
4,386
4,548
4.710
4,872 i
4,200
4,374
4,548
4,722
4,896
5,070
5,244 i
4,500
4,686
4,872
5.058
5.244
5,430
5,616 1
l:a lönegraden ...........
2:a lönegraden
3:e lönegraden ........
4:e lönegraden ..
1
2
3
4
5
3
4
5
6
7
5
6
7
8
9
7
8
9
10
11
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
37
Löneplan för civilmilitär personal m. fl. (C).
Lönegrad.
Löne
-
O
t s g
upp.
A.
B.
C.
D.
E.
F.
G.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
1
2,220
2,322
2,424
2,526
2,628
2,730
2,832
2
2^340
2,448
2,556
2,664
2,772
2,880
2,988
3
2^460
2,574
2,688
2,802
2,916
3,030
3,144
4
2^580
2,700
2,820
2,940
3,060
3,180
3,300
5
2,730
2,856
2,982
3,108
3,234
3,360
3,486
4
2,580
2,700
2,820
2,940
3,060
3,180
3,300
5
2,730
2,856
2,982
3,108
3,234
3,360
3,486
6
2^880
3,012
3,144
3,276
3,408
3,540
3,672
7
3*060
3,198
3,336
3,474
3,612
3,750
3,88b
8
3,240
3,384
3,528
3,672
3,816
3,960
4,104
6
2.880
3,012
3,144
3,276
3,408
3,540
3,672
7
3,060
3,198
3,336
3,474
3,612
3,750
3,888
8
3*240
3,384
3,528
3,672
3,816
3,960
4,104
9
3450
3,600
3,750
3,900
4,050
4,200
4,350
10
3,'' 660
3,816
3,972
4,128
4,284
4,440
4,596
8
3 240
3,384
3,528
3,672
3,816
3,960
4,104
9
3,450
3,600
3,750
3.900
4,050
4,200
4,350
10
3*660
3,816
3,972
4,128
4,284
4,440
4,596
11
3''960
4,122
4,284
4.446
4,608
4,770
4,932
12
4^260
4,434
4,608
4,782
4,956
5,130
5,304
9
3,450
3,600
3,750
3,900
4,050
4,200
4,350
10
3*660
3,816
3,972
4,128
4,284
4,440
4,596
11
3,960
4,122
4,284
4,446
4,608
4,770
4,932
12
4,260
4.434
4,608
4,782
4,956
5,130
5,304
13
4i560
4,746
4,932
5,118
5,304
5,490
5,676
11
3,960
4,122
4,284
4,446
4,608
4,770
4,932
12
4,260
4,434
4,608
4,782
4,956
5,130
5,304
13
4|560
4,746
4,932
5,118
5,304
5,490
5,676
14
4^860
5,058
5,256
5,454
5,652
5,850
6,048
15
5|l60
5,370
5,580
5,790
6,000
6,210
6,420
12
4,260
4,434
4,608
4,782
4,956
5,130
5,304
13
4,560
4,746
4,932
5,118
5,304
5,490
5,676
14
4,860
5,058
5,256
5,454
5,652
5,850
6,048
15
5,160
5,370
5,580
5,790
6,000
6,210
6,420
16
5,520
5,736
5,952
6,168
6,384
6,600
6,8l6
14
4.860
5,058
5,256
5,454
5,652
5,850
6,048
15
5,160
5,370
5,580
5,790
6.000
6,210
6,420
16
5*520
5,736
5,952
6,168
6,384
6,600
6,816
17
5,880
6,102
6,324
6,546
6,768
6,990
1 7,212
l:a lönegraden
2:a lönegraden .
3:e lönegraden
4:e lönegraden
5:e lönegraden
6:e lönegraden
7:e lönegraden
8:e lönegraden
38
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
Lönegrad.
Löne-
Ort
s g r
u p
P-
A.
B.
C.
D.
E.
P.
Gr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
1
16
5,520
5,736
5,952
6,168
6,384
6,600
6,816
9:e lönegraden...............<
17
5,880
6,102
6,324
6,546
6,768
6.990
7,212
18
6,300
6,528
6,756
6,984
7,212
7,440
7,668
l
19
6,720
6,954
7,188
7,422
7,656
7,890
8,124
|
18
6,300
6,528
6,756
6,984
7,212
7,440
7,668
10:e lönegraden...............[
l
19
6,720
6,954
7,188
7,422
7,656
7,890
8424
20
7,140
7,380
7,620
7,860
8.100
8,340
8,580
21
7,620
7,860
8,100
8,340
8,580
8,820
9,060
t
20
7,140
7,380
7,620
7,860
8,100
8,340
8,580
ll:e lönegraden...............J
21
7,620
7,860
8,100
8,340
8,580
8,820
9,060
22
8,100
8.340
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
l
23
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
9,780
10,020
(
21
7,620
7,860
8,100
8,340
8.580
8,820
9,060
12:e lönegraden...............J
22
8,100
8,340
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
23
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
9,780
10,020
(
24
9,060
9,300
9,540
9,780
10,020
10,260
10,500
(
22
8,100
8,340
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
13:e lönegraden...............[
1
23
8,580
8,820
9,060
9.300
9,540
9,780
10,020
24
9,060
9,300
9,540
9,780
10,020
10,260
10,500
25
9,540
9,780
10,020
10,260
10,500
10,740
10,980
(
24
9,060
9,300
9,540
9,780
10.020
10,260
10,500
14:e lönegraden...............''
1
25
9,540
9,780
10,020
10,260
. 10.500
10,740
10,980
26
10,020
10,260
10,500
10,740
10,980
11,220
11,460
27
10,500
10,740
10,980
11,220
11,460
11,700
11,940
15:e lönegraden...............
28
12,480
12,720
12,960
13,200
13,440
13,680
13,920
16:e lönegraden..............
29
15,240
15,540
15,840
16,140
16,440
16,740
17,040
6§.
1- Vid tillträdandet av ordinarie beställning, tillhörande i flera löneklasser
uppdelad lönegrad, erhåller beställningshavare, vare sig han förut innehade sådan
bestälnnng eller ej, lön enligt lägsta löneklassen för den lönegrad, till vilken beställningen
hör, där ej föreskrifterna i 7, 8, 9 eller 10 §§ giva anledning till avvikelse
härutinnan. ö
2. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas
innehavare av i 1 mom. avsedd beställning till närmast högre löneklass samt
. ytterligare tre år till den därpå följande högre löneklassen och så vidare
intill dess den for lönegraden fastställda högsta löneklassen uppnåtts, allt så framt
ej annat följer av föreskrifterna i 7, 8, 9 eller 10 §§
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
39
3. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet
näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade tjänstetiden i
den liigre löneklassen tilländagått. .
I övrigt gäller såsom villkor för beställningshavares uppflyttning till högre
löneklass:
a) att han under minst fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras for
vinnande av uppflyttning, skall hava bestritt sin egen eller på grund av förordnande
annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid
icke skall föras honom till last den tid, lian åtnjutit semester eller annan
tjänstledighet med oavkortad lön, och ej heller tid, som avses i 15 § 2 mom;
b) att uppskov med uppflyttningen icke prövats böra äga rum med hänsyn
till mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid, beställningshavaren tillhört
den lägre löneklassen, dock att härvid viss i tjänsten begången förseelse, för
vilken beställningshavaren särskilt bestraffats, icke i och för sig må räknas honom
till last, utan hänsyn därtill tagas endast, då förseelsen kan sägas karakterisera
arten av tjänstgöringen i dess helhet; samt ^
c) att beställningshavaren icke redan uppnått den åldersgräns, vid vdnen
han, enligt vad därom särskilt är stadgat, är berättigad till såväl pension som
fyllnadspension. _ .
Beslut om uppskov av anledning, som i b) sägs, må icke fattas utan att
beställningshavaren lämnats tillfälle att förklara sig, och skall sadant beslut avse
viss tid, minst ett och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall uppflyttning
ske, om ej tjänstgöringen under nämnda tid givit anledning till förnyat
uppskov därmed. _
4. Har beställningshavare med tillämpning av föreskriften i o mom. b)
först efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må sedermera,
om hans fortsatta tjänstgöring anses höra föranleda därtill, kunna medgivas, att
lian för uppflyttning till än högre löneklass skall äga såsom tjänstetid tillgodoräkna
sig jämväl den tid uppskovet varat.
‘ §•
1. Underlöjtnant (marinunderintendent) må för bestämmandet av begynnelselön
i denna beställning och sedermera för uppflyttning till högre löneklass såsom
tjänstetid tillgodoräkna sig tiden från det han, efter avlagd officersexamen (avgångsexamen
från marinintendentskolan) vunnit första anställningen såsom officer
(marinunderintendent), vare sig beställning pa stat erhållits samtidigt eller senare.
Sergeant (musiksergeant) vid armén och underofficer av 3:e graden vid marinen
må för bestämmandet av begynnelselön i resp. beställning och sedermera
för uppflyttning till högre löneklass såsom tjänstetid tillgodoräkna sig viss tid,
under vilken han omedelbart före tillträdandet av underofficersbeställning på
stat i en följd varit fast anställd vid krigsmakten, enligt följande grunder, nam
ligen:
v ,.
a) sergeant vid armén, som avlagt antingen underofficersexamen enligt de
före utbildningsåret 1916—1917 tillämpade bestämmelser eller furirsexamen enligt
de från och med nämnda utbildningsår gällande föreskrifter: tiden efter avläggandet
av sådan examen, minskad med sex år;
40
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
b) musiksergeant vid armén, oavsett huruvida han avlagt någondera av de
under a) omförmälda examina eller ej: den tid efter fyllda 18 år, varunder den
fasta anställningen varat, minskad med nio år;
c) underofficer av 3. graden vid marinen: tiden från det han uppfyllt villkoren
beträffande såväl kunskapsprov som tjänstetid för vinnande av anställning
i nämnda egenskap.
2. Har beställningshavare eljest omedelbart före tillträdandet av ordinarie
beställning i en följd i statens tjänst utfört arbete, som må anses likvärdigt med
eller av högre värde än det, han har att utföra å beställningen, må för bestämmandet
av hans begynnelselön i denna beställning och sedermera för hans uppflyttning
till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid, han i statens tjänst
utfört sådant arbete.
3. För beställningshavare, vilken, efter erhållet avsked, med bibehållen befordringsrätt
kvarstått såsom lönlös och därefter ånyo vunnit beställning på stat,
skola bestämmelserna i 1 och 2 mom. äga tillämpning i fråga om tillgodoräknande
av tid, varunder han före avskedet tjänstgjort.
4. På Kung! Maj:ts prövning är i varje särskilt fall beroende, huruvida
och i vad man tillgodoräknande, som i 1 och 2 mom. avses, må ske jämväl av
tid, som icke infaller i en följd omedelbart före tillträdandet av beställningen.
Det ankommer jämväl på Kungl. Maj:t att i tvivelaktiga fall avgöra, huruvida
arbete i statens tjänst, som avses i 2 mom., må anses likvärdigt med det,
som beställningshavare har att i sin beställning utföra.
5- ^ Beställningshavare, som från reservstat eller reserv övergått till beställning
på aktiv stat, må av den tid, varunder han tillhört reservstaten eller reserven,
tillgodoräknas så stor del, som av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall bestämmes.
6. För samma ändamål, som avses i 2 mom., må beställningshavare, efter
prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas
jämväl den tid, han utom statens tjänst utfört arbete, som ur det allmännas
synpunkt må anses likvärdigt med eller av högre värde än det, han har att utföra
å beställningen.
8 §•
1. Därest beställningshavare vid befordran till beställning inom högre lönegrad
åtnjöt eller från tiden för den högre beställningens tillträdande skulle i den
lägre beställningen hava kommit i åtnjutande av lön enligt sådan löneklass, som
är gällande jämväl för den högre lönegraden, skall han vara berättigad att omedelbart
erhålla lön enligt närmast högre löneklass.
Beställningshavare, som före tillträdandet av högre beställning åtnjöt lön
enligt löneklass, som är närmast lägre än den, till vilken han på grund av nyssnämnda
föreskrift eller stadgandet i 6 § 1 mom. bör vid befordran hänföras, äger
att, för omedelbar eller framtida uppflyttning till högre löneklass i den nya beställningen,
räkna sig tillgodo den tid intill tre år, varunder han tillhört berörda
lägre löneklass, dock att kapten (ryttmästare) må i sådant hänseende tillgodoräkna
sig intill sex år av tjänstetid inom högsta löneklassen av närmast lägre
lönegrad.
"S äd sålunda stadgats äger icke tillämpning vid befordran från beställningi
3. lönegraden till beställning i 4. lönegraden enligt den under 5 § intagna löneplanen
för officerare m. fl. (O) och ej heller då befordran till tjänst inom högre
Statsutskottets utlåtande Nr 168. 41
lönegrad inträffar före det tre år förflutit från tiden för en föregående befordran,
som medfört dylikt tillgodoräknande. ,
2. Beställningshavare, som efter egen ansökning förflyttas. från bestallning
inom högre till beställning inom lägre lönegrad, åtnjuter lön enligt den lönegrad,
lian vid förflyttningen tillhörde; dock må lönen därvid icke i något fall utgå
enligt högre löneklass än dén högsta för den lägre beställningen gällande.
9 §•
1. Innehavare av till 4. lönegraden hänförd beställning såsom chef för
artilleristaben eller chef för artilleri- och ingenjörhögskolan må åtnjuta lön i 12.
löneklassen enligt den under 5 § intagna löneplanen för officerare m. fl. (O),
även om han icke på grund av 6 § 2 mom. är berättigad därtill.
Yad sålunda stadgats skall jämväl gälla beträffande major (kommendörkapten
av 2. graden), vilken förordnas eller placeras i befattning såsom:
chef för särskilt för sig bestående militär kår,
byråchef i arméförvaltningen,
avdelningschef i marinförvaltningen,
avdelningschef vid generalstabens huvudstation,
avdelningschef .i marinstaben,
chef för sjökrigshögskolan, eller
chef för sjökrigsskolan.
Den, som jämlikt detta mom. tillträtt lön i 12. löneklassen, ma bibehålla
denna lön, så länge han kvarstår i 4. lönegraden.
2. Kapten (ryttmästare), som är eller varit anställd vid generalstaben, ma
för bestämmande av den löneklass, till vilken han skall hänföras, utöver vad
eljest är medgivet tillgodoräkna sig tre tjänstår.
10 §.
1. Därest den lön, varav beställningshavare vid övergång från beställning,
hörande till en av de under 5 § intagna löneplanerna, till beställning inom annan
löneplan skulle komma i åtnjutande, understiger den, han vid övergången innehade,
skall sistnämnda lön till honom utgå, intill dess han på grund av befordran’eller
uppflyttning till högre löneklass kommer i åtnjutande av motsvarande
eller högre lön. , , . .
2. Utöver vad i mom. 1 stadgats skall beträffande den, som befordras från
beställning såsom underofficer på stat till beställning såsom underlöjtnant (fänrik),
gälla, att han för bestämmandet av löneklass vid denna befordran eller för framtida
uppflyttning till högre löneklass inom lönegraden må tillgodoräkna sig den
tid, varunder han innehaft beställning såsom underofficer på stat.
11 §•
1. Beställningshavare skall vara underkastad icke blott föreskrifterna i de för
krigsmakten gällande reglementen och instruktioner m. m., utan även den utvidgade
eller ändrade tjänstgöring, som vid en möjligen inträdande förändrad
organisation av försvarsväsendet eller eljest kan varda stadgad, ävensom den
förflyttning till annan förläggningsort (ordinarie tjänstgöringsort) eller till annan
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 samt. 72 höft. {Nr 168.) 120921 6
42 Statsutskottets utlåtande Nr 168.
befattning vid försvarsväsendet, vilken kan bliva honom ålagd enligt grunderna
tor nu gällande organisation eller i enlighet med de ändrade föreskrifter, som
Kung!. Maj:t och riksdagen därutinnan må besluta.
?'' Nedflyttas beställning till lägre lönegrad, äger den, som då innehar beställningen
uppbara lön i den lönegrad, beställningen förut tillhörde, intill dess
han avgar från beställningen i fråga.
12 §.
,, Till beställningshavare, som har sin förläggningsort (ordinarie tjänstgöringsort)
å sådan plats mom de norra delarna av landet, där vistelsen på grund av
klimatiska och fysiologiska förhållanden kan, frånsett ökade levnadskostnader
anses medföra avsevärda olägenheter, utgår kallortstillägg med nedanstående, för
S6X olika kuiloTts/clcisscv bestämda belopp för år räknat, nämligen;
60 kronor
120 »
195 »
300
450
600
„ Pf* ank°mmer på Kungl. Maj:t att bestämma de orter, där kallortstillägg
ma utgå, samt dessa orters fördelning å nämnda sex kallortsklasser.
för kallortsklass I
» » II
» » III
» » IV
» » y
» » Yl
13 §.
i n P^taUmngshavare äger uppbära oavkortad lön jämte, i förekommande fall,
kallortstdlagg icke blott för deri . tid, han tjänstgjort å egen eller annan tjänst
T1''p lo^syarsvasendet eller tjänstgjort såsom lärare vid eller deltagit såsom elev
i utbildningskurs vid försvarsväsendet, utan även för den tid, under vilken han
enligt bestämmelserna i 18 § åtnjutit semester eller därmed jämförlig ledighet
eller vilken han på grund av kommendering eller av Kungl. Maj:t meddelat förordnande
anvant for att gorå iakttagelser eller idka studier, som av Kungl Mai!
provas tjäna, forsvarsyäsendets intressen, eller för tid, som åtgått för fullgörande
av de skyldigheter, vilka ålegat honom såsom styrelsemedlem, ombud fullmäktig
eller revisor i statsunderstödd pensionsanstalt, däri beställningshavaren uti dennä
sm egenskap ar delägare.
14 §.
1. Därest beställningshavare av behörigen styrkt sjukdom i andra fall än
uti 2 mom. avses hindras att tjänstgöra, äger han åtnjuta oavkortad lön jämte,
i förekommande fall, kallortstillägg under högst så lång tid av ett och samma
kalenderår att ledigheten for sjukdom tillika med semester eller därmed jämförlig
ledighet icke överstiger 45 dagar, men skall, så framt ej Kungl. Maj:t för särskilt
fall fanner skal annorlunda medgiva, för tid därutöver å lönen vidkännas ett
tganstledighetsavdrag till belopp för dag räknat, som framgår av nedanstående
tabell .*
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
43
För officerare m. fl.
Löneklass
enligt 5 §
löneplan 0.
Tjänst-
ledigkets-
avdrag.
Löneklass
enligt 5 §
löneplan 0.
Tjänst-
ledighets-
avdrag.
Löneklass
enligt 5 §
löneplan 0.
Tjänst-
ledighets.
avdrag.
N:r
Kr.
öre
N:r
Kr.
öre
N:r
Kr.
öre
1
1
50
7
4
13
8
50
2
1
80
8
5
—
14
10
50
3
2
30
9
5
50
15
12
—
4
2
75
10
6
—
16
14
—
5
3
—
11
7
—
6
3
50
12
8
—
För underofficerare m. fl.
Löneklass
enligt 5 §
löneplan Uo.
Tjänst-
ledighets-
avdrag.
Löneklass
enligt 5 §
löneplan Ilo.
Tjänst-
ledighets-
avdrag.
Löneklass
enligt 5 §
löneplan Uo.
Tjänst-
ledighets-
avdrag.
N:r
Kr.
öre
N:r
Kr.
öre
N:r
Kr.
öre
1
1
20
5
1
95
9
3
__
2
1
30
6
2
10
10
3
25
3
1
50
7
2
50
11
3
50
4
1
65
8
2
75
För civilmilitär personal
m.
fl-
Löneklass
enligt 5 §
löneplan C.
Tjänst-
ledigkets-
avdrag.
Löneklass
enligt 5 §
löneplan C.
Tjänst-
ledighets-
avdrag.
Löneklass
enligt 5 §
löneplan C.
Tjänst-
ledighets-
avdrag.
N:r
Kr.
öre
N:r
Kr.
öre
N:r
Kr.
öre
1
1
20
11
2
75
21
6
50
2
1
30
12
3
—
22
7
—
3
1
40
13
3
25
23
7
50
4
1
50
14
3
50
24
8
—
5
1
65
15
3
75
25
8
50
6
1
80
16
4
—
26
9
—
7
1
95
17
4
50
27
9
50
8
2
10
18
5
—
28
10
50
9
2
30
19
5
50
29
14
—
10
2
50
20
6
—
44
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
. 2'' Har. beställningshavare skadats till följd av olycksfall i tjänsten och
därigenom blivit hindrad att tjänstgöra å egen eller annan beställning, skall han:
a) om olycksfallet medfört sjukdom, åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande
fall, kallortstillägg, så länge sjukdomen varar, samt
b) om olycksfallet, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom, medfört
under längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan, under tiden
likaledes åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande fall, kallortstillägg, dock
högst intill dess sex månader förflutit från dagen från olycksfallet, men skall
bestallningshavaren för tid därutöver av sin lön avstå ett belopp, motsvarande
det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag, så framt ej i vederbörlig ordning
medgives, att sådant avdrag icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp
än nyss sagts. '' 11
3. Har ^ beställningshavare till förekommande av smittofara förbjudits att
tjänstgöra, må han under tiden åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande fall,
kallortstillägg, dock högst under sex månader, men skall beställningshavaren för
tid därutöver av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna
tjänstledighetsavdrag, så framt ej i vederbörlig ordning medgives, att sådant avdrag
icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än nyss sagts.
4- Föreskrifterna i denna paragraf gälla endast för tid, intill dess, enligt
vad därom är särskilt stadgat, skyldighet att avgå från tjänsten inträder.
15 §.
1. Beställningshavare, vilken beviljats tjänstledighet av annan anledning än i
13 och 14 §§ omförmäles eller är hindrad att bestrida sin tjänst på grund av giltigt
förfall, skall för sådan tid av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 14 §
1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag, samt kan förpliktas att av avlöningen
ytterligare avstå vad med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt.
. 2. Musikunderofficer eller övertalig gevärshantverkare vid infanteriet, som
enligt därom meddelade föreskrifter under viss tid av året icke är inkallad till
tjänstgöring, skall för sådan tid av sin lön avstå ett belopp, motsvarande hälften
av det i 14 § 1 mom. omförmälda tjänstledighetsavdrag.
16 §.
Beställningshavare, som kommenderas eller förordnas att uppehålla beställning
inom högre lönegrad, äger i de fall, då sådant av Kungl. Maj.t medgives,
uppbära särskild vikariatsersättning med ett belopp för dag räknat, motsvarande
skillnaden mellan^ det i 14 § 1 mom. angivna tjänstledighetsavdraget i lägsta
löneklassen för, å ena sidan, den högre beställningen och, å andra sidan, den
kommenderades eller förordnades egen tjänst, dock med minst 50 öre om dagen.
Yad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning i fråga om beställningshavare,
som uppehåller ledig tjänst eller kommenderas eller förordnas att
bestrida göromål, vilka eljest ankomma på beställningshavare inom högre lönegrad.
17 §.
1. Den, som håller sig undan eller är rymd, må för den tid icke åtnjuta
någon avlöning.
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
45
2. För den, som undergår fängelse eller hålles häktad för brott, skall avlöningen
under tiden innehållas, så framt ej befmnes skäligt lata honom uppbära
någon del därav. Blir för brott häktad frikänd, skall vad av lönen innehållits
till honom utbetalas.
18 §.
Beställningsliavare äger årligen, när det kan ske utan hinder för tjänstgöringens
behöriga gång, åtnjuta semester eller därmed jämförlig ledighet under
nedan angivna antal dagar: * •
Beställningshavare, tillgörande 1. lönegraden i någon av de under 5 §
upptagna löneplanerna O, Ilo eller C .........................................
Beställningsliavare, tillhörande 2. lönegraden i löneplan O, 2.-4. löne
graderna i löneplan Uo eller 2.-9. lönegraderna i löneplan C........
Beställningsliavare, tillhörande 3. eller 4. lönegraden i löneplan O eller
10.—13. lönegraderna i löneplan C .................................:.......
Beställningshavare, tillhörande 5.-8. lönegraderna i löneplan O eller 14.-16.
lönegraderna i löneplan C ...................................................
Intill det år,
under vilket
beställnings- havaren
fyller 40 år.
Från och med
det år, under
vilket be- ställnings- havaren fyller
40 år.
20 dagar
30 dagar
25 »
35 »
35 »
45 »
45 »
45 »
Beställningshavare, som har sig anförtrodd penninguppbörd eller kontroll
å sådan uppbörd, är pliktig att begagna sig av semester å tid, som bestämmes
av vederbörande överordnade myndighet.
19 §.
1. Därest åt beställningshavare såsom bostad anvisas lägenhet, som disponeras
av statsverket, skall han vara skyldig att bebo densamma samt iakttaga de
närmare föreskrifter, som, utöver vad här nedan stadgas, kunna varda meddelade
rörande lägenhetens begagnande. .
• För begagnande av sålunda anvisad tjanstébostad skall beställningshavare månadsvis
i .förskott erlägga ersättning genom avdrag å avlöningen för näst föregående
månad. Är bostadsinnehavaren på grund av tjänstledighet eller av annan anledning
icke berättigad att uppbära någon avlöning för föregående manad eller lorslår
ej utgående avlöningsbelopp, skall nämnda ersättning eller vad dari brister
i stället kontant inbetalas. Intill dess ersättningens storlek blivit bestämd, pa
sätt i 2 mom. sägs, skall densamma utgå med det av vederbörande myndighet
fordrade beloppet, med rätt för bostadsinnehavaren att, därest beloppet sedermera
nedsättes, återbekomma vad han erlagt för mycket.
46
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
2. Ersättning för tjänstebostad, däri inbegripen gottgörelse för centraluppvärmning
om sådan finnes anordnad, bestämmes med hänsyn till det hvrespns
som a orten, i allmänhet gäller för liknande lägenhet, och fastställes av arméforyaitnmgens
fortifikationsdepartement, resp. marinförvaltningen på förslag av
vec erborande chef, resp. stationsbefälhavare. Åtnöjes ej bostadsinnehavaren med
det sålunda faststallda hyrespriset, skall frågan hänskjutas till en bostadsnämnd
med en opartisk ordförande samt representanter för personal- och förvaltningsmtressena.
Oyer nämndens beslut i ärende, som hänskjuta till densammas avgörande,
må klagan ej föras.
• Jämkning av fastställd ersättning för tjänstebostad må icke påkallas, förrän
minst ett år förflutit från det ersättningen senast fastställdes.
3. Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo skall
därest annan överenskommelse icke träffats, avträda bostaden å den fardag, som
infaller näst efter tre månader från det uppsägning skett; dock skall, såvida ej
annorlunda overenskommes, avflyttning ske: J
.... därest bostadsinnehavaren befordras eller i annan ordning förflyttas till
tjänst, i vilken ny tjänstebostad anvisas honom, inom skälig tid därefter, men då
sådan bostad ej anvisas honom, å den fardag, som inträffar näst efter tre månader
ningen* ^ erh°U kannedom om beslutet rörande befordringen eller förflytt
därest
bostadsinnehavaren avgår ur tjänst på grund av uppnådd pensionsålder,
nästa fardag därefter, samt
därest han av annan anledning avgår ur tjänst eller entledigas, vid den
löpande manadens utgång.
, 4- Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo skall i
omfattning, som kan finnas lämplig, och mot skälig gottgörelse upplåta
nödigt utrymme i bostaden för beställningsliayarens efterträdare.
20 §.
1 d®..^n.'' då, På grund av särskilda omständigheter prövas skäligt tillhandahålla
beställningshavare för hans bostad erforderligt bränsle, skall ersättning därför,
beraknad efter statsverkets självkostnadspris, erläggas i den ordning vederbörande
myndighet bestämmer.
21 §.
Eör beställningshavare, som enligt gällande bestämmelser äger uppbära inkvarterings-
och servisbidrag eller enbart servisbidrag från vissa städer, skall å
löpen avdragas ett belopp, motsvarande vad han sålunda uppbär från vederbörande
stad.
22 §.
Beställningshavare må mot ersättning från kronans vederbörande matinrättningar,
förråd och dylika anstalter utbekomma tillagad portion, proviant-, beklädnads-
och utrustningsartiklar ävensom vid kronans verkstäder låta tillverka och
Statsutskottets utlåtande Nr 1G8.
47
reparera uniformspersedlar och övrig tjänstutrustning, allt enligt bestämmelser,
som meddelas av Kungl. Maj:t.
23 §.
Beställningsliavare erhåller vid skada till följd av olycksfall i tjänsten på
statsverkets bekostnad erforderlig läkarvård jämte läkemedel samt vid vård å sjukhus
tillika underhåll ävensom, där olycksfallet medför förlust eller nedsättning av
arbetsförmågan, jämväl andra till arbetsförmågans höjande nödiga hjälpmedel,
allt enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Makt meddelar.
Beträffande beställningshavares rätt till läkarvård m. m. i andra fall gäller
vad därom är eller framdeles kan bliva särskilt stadgat.
24 §.
1. För tjänsteresa inom riket, vilken är att hänföra till extra förrättning,
kan för sådana fall, då Kungl. Maj:t prövar omständigheterna böra föranleda
därtill, utgå lägre ersättning än enligt gällande resereglemente.
2. För sådana regelbundet eller ofta återkommande resor, som innefattas
i beställningshavares vanliga tjänstutövning, må beställningshavare åtnjuta ersättning
enligt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.
25 §.
Under tjänstutövning å annan ort än förläggningsorten (ordinarie tjänstgöringsorten)
må beställningshavare kunna komma i åtnjutande av tjänstgöringstraktamente
enligt av Kungl. Maj:t bestämda grunder, dock icke i något fall till
högre belopp än den för beställningshavaren enligt resereglemente!; bestämda
traktameUtsersättning.
26 §.
1. Beställningshavare, vilken till följd av befordran eller på grund av förordnande
eller kommendering att uppehålla viss beställning eller befattning erhållit
förändrad förläggningsort (ordinarie tjänstgöringsort) och fördenskull nödgats
företaga flyttning till den nya förläggningsorten (tjänstgöringsorten), må
enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelas, erhålla skälig
ersättning för flyttningskostnad ävensom för den ökade utgift, som för honom må
hava uppstått därigenom, att han måst vidkännas kostnad för bostad å såväl den
förra som den senare förläggningsorten (tjänstgöringsorten).
2. Har beställningshavare antingen till följd av transport från en beställning
till en annan inom egen lönegrad eller från militär till civilmilitär beställning
eller omvänt eller ock på grund av placering för genomförande av fastställd
fördelning av de å viss stat upptagna beställningar erhållit förändrad förläggningsort
(ordinarie tjänstgöringsort) och fördenskull måst företaga flyttning till
den nya förläggningsorten (tjänstgöringsorten), må han åtnjuta ersättning enligt
vad i 1 mom. sägs; dock att vad sålunda stadgats icke skall gälla, då transport
inom egen lönegrad vunnits till beställning, som tillsättes efter ansökan, eller
då transport eller placering skett genom tjänstebyte mellan två beställningshavare,
som därom gjort ansökan eller eljest därom uttryckt önskan.
48
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
3. Sådan ersättning må även utgå till officer, vilken på grund av kommendering
såsom aspirant vid generalstaben eller ock såsom elev vid någon av
de militära högskolorna eller vid den för transport till intendenturkåren föreskrivna
militärförvaltningskursen måste företaga flyttning till kommenderingsorten;
skolande härvid iakttagas, att kommendering, vilken sker i flera omgångar, skall
beträffande åtnjutande av ifrågavarande ersättning så anses, som om kommenderingen
ägt rum i ett sammanhang.
27 §.
Enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder må särskilda förmåner utgå
under sjökommendering, flygtjänstgöring och vid utförande av dykeriarbete.
28 §.
Beställningshavare vid armén, som är skyldig att hålla egen tjänstehäst,
åtnjuter hästgottgörelse enligt av Kungl. Maj:t och riksdagen fastställda grunder.
29 §.
Beställningshavare, som å tjänstens vägnar handhar kontant uppbörd eller
verkställer kontant utbetalning av medel, må kunna enligt av Kungl. Maj:t fastställda
grunder erhålla felräkning spenning ar till belopp, som bestämmes med
hänsyn till de. omständigheter, under vilka uppbörd eller utbetalning sker, och
i .förhållande till den större eller mindre omfattningen därav. Eelräkningspenningar
må icke i något fall till en och samma beställningshavare utgå med sammanlagt
högre belopp för år räknat än 600 kronor. .
För tid; varunder här avsedd beställningshavare åtnjuter semester eller
eljest icke tjänstgör, uppbäras med tjänsten förenade felräkningspenningar av
den, som uppehåller tjänsten.
30 §.
Premier kunna enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tilldelas
sådan underofficer eller beställningshavare i någon av 1.—4. lönegraderna inom
löneplanen för civilmilitär personal (C), som finnes hava i tjänsten iakttagit
ekonomiskt gynnsam hushållning med materialier eller förbrukningsartiklar.
31 §.
Till innehavare av nedannämnda beställningar utgår enligt av Kungl. Maj:t
meddelade närmare bestämmelser, såsom förhöjning av lönen i vederbörlig lönegrad,
arvode till följande belopp, nämligen:
vid armén:
till chefen för krigsskolan 2,040 kronor;
till fälttygmästaren 2,040 kronor;
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
49
till styresman vid artilleriets fabriker 2,400 kronor;
till regementsläkare i Boden 1,170 kronor;
till bataljonsläkare i Boden 1,170 kronor;
till regementsveterinär i Boden 1,170 kronor;
till överläkare, tillika chefläkare, vid gamisonssjukhuset i Stockholm 1,170
till överläkare med bataljonsläkares lön vid garnisonssjukhuset i Stockholm
1,170 kronor; samt
vid marinen:
till marinläkare av 1. graden, som är sjukhusläkare i Karlskiona, 1,170
kronor.
32 §.
1. För uppehållande, på grund av förordnande eller kommendering, av
vissa befattningar kan, i den mån medel för ändamalet finnas på stat uppförda,
utgå särskilt arvode utöver lön för vederbörandes egen beställning.
2 Till vissa beställningshavare utgår för särskilda uppdrag, vilka <iro avsedda
att fullgöras vid sidan av egen tjänst, arvode enligt grunder, som i behörig
ordning fastställas. .
3. Beträffande tillgodonjutande av arvode, som i denna paragraf avses,
skola gälla de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t.
33 §.
Till innehavare av beställning såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren utgår
lön med 2,400 kronor för år räknat jämte två ålderstillägg till lönen, vartdera
å 300 kronor, efter en tjänstetid av 3, resp. 6 år.
Nu nämnd beställningshavare äger därjämte uppbara dagarvode med b kronor
vid tjänstgöring inom och 12 kronor vid tjänstgöring utom egen bostadsort.
För tjänstgöring utöver föreskriven årlig tjänstgöring utgår dagarvode i enlighet
med bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelas.
34 §.
Avlider beställningshavare, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp
utbetalas ett belopp, motsvarande en tiondel av hans oavkortade årslön vid tiden
för dödsfallet, dock högst 500 kronor. I nämnda belopp skall den vid dödsfall
till följd av olycksfall i arbetet enligt lag och särskild författning utgående begravningshjälp
anses inbegripen.
3 kap. Ordinarie beställningshavare, som tillsättas genom förordnande.
35 §.
Marinöverdirektören åtnjuter arvode med ett årligt belopp av 16,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 sand. 72 höft. (Nr 168.) 12(5981 7
50
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
36 §.
Till nedannämnda beställningshavare utgår årligt arvode till belopp, motsvarande
den lön, som tillkommer beställningshavare i följande lönegrader’av de
under 5 § intagna löneplaner, nämligen:
vid armén:
till cheferna för ridskolan och för remonteringsstyrelsen i 4. lönegraden av
löneplanen för officerare m. fl. (O); samt
till chefen för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet i 5. lönegraden i
nämnda löneplan;
vid marinen:
till överkonstapel vid flottans poliskår, tillika tjänstgörande som poliskommissarie,
i 4. lönegraden för civilmilitär personal (C);
till annan överkonstapel vid samma kår i 3. lönegraden av nämnda löneplan;
samt
till konstapel vid omförmälda kår i 2. lönegraden av samma löneplan.
37 §.
Till innehavare av beställning såsom marinläkare av 2. graden utgår arvode
med 2,700 kronor för år räknat jämte förhöjning i arvodet med 300 kronor efter
en tjänstetid av tre år.
Nu nämnd beställningshavare äger därjämte under tjänstgöring i land uppbära
dagarvode med 12 kronor.
38 §.
Beträffande beställningshavare, som avses i detta kap., skola de i 1 och 2
kap. meddelade bestämmelser i tillämpliga delar lända till efterrättelse.
2 avd. Icke-ordinarie befattningshavare.
39 §.
Till vissa icke-ordinarie befattningshavare utgå arvoden med i vederbörlig
stat angivna belopp; och skola beträffande tillgodonjutande av sådant arvode
gälla de närmare bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj it.
40 §.
Beträffande övriga icke-ordinårie befattningshavare fastställas grunderna för
avlöningsförmånerna av Kungl. Maj:t.
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
51
3 avd. Löneiiämiid.
41 §.
Där det enligt detta reglemente ankommer på Kung! Maj:t att utfärda allmänna
föreskrifter i ämne, som oinhandlas i reglementet, bör, innan sådant ärende
till avgörande företages, yttrande inhämtas från en lönenämnd, somiämval har
att bereda andra ärenden av huvudsakligen löneteknisk natur, vilka Kungl. Maj .t
kan finna lämpligt hänskjuta till densamma. .
Denna nämnd, i vilken löntagar-, förvaltnings- och de allmänna intressena
böra vara representerade, skall bestå av sju medlemmar, vilka jämte lika antal
suppleanter för dem tillsättas av Kungl. Maj:t, varje gång för en tid av tre år.
Instruktion för nämnden utfärdas av Kungl. Maj:t, som järn val meddelar
bestämmelser rörande ersättning till nämndens medlemmar samt om gäldande av
kostnaderna för nämndens verksamhet.
4 avd. Reglementets tillämplighet in. m.
42 §.
Innehar ordinarie beställningshavare vid utgången av år 1921 beställning a
då gällande stat och vill han icke underkasta sig detta reglementes villkor och
bestämmelser och kan han icke heller därtill lagligen förbindas, skall han därom
göra anmälan å tid och i den ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes. . Iill
beställningshavare, som gjort dylik anmälan, skola genom vederbörande avlomngsbestämmelser
honom tillförsäkrade avlönings- och pensionsförmåner fortfarande
utgå enligt då gällande grunder. , , . . ,
Envar annan, som, utan att tillhöra äldre lönestat, den 1 januari 1922 innehar
ordinarie beställning vid försvarsväsendet, eller som senare tillträder sådan
beställning, är pliktig att underkasta sig detta reglementes föreskrifter och villkor
samt minskning i eller upphörande av de förmåner och ersättningar, som
omförmälas i 29 och 32 SS, ävensom de ändrade bestämmelser, som kunna varda
utfärdade rörande i 14 §'' 3 mom., 22, 23, 24, 25, 26 och 27 §§ berörda hänseenden
samt i fråga om pension. ,, . , „ 1floo
Detta reglemente skall provisoriskt lända till efterrättelse under år 11)22
från och med den 1 januari samma år.
52
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
Bilaga till avlöning sreglementet.
Tj änsteförteckning
angivande de särskilda lönegrader inom de under 5 § i avlöningsreglementet
införda löneplaner, till vilka ordinarie beställningar för officerare, underofficerare
och civilmilitär personal m. fl. vid armén och marinen äro att hänföra.
Officerare in. fl. (0).
Lönegrad.
Beställn
ingar vid
armén.
marinen.
l:a lönegraden .......|
Fänrik.
Underlöjtnant.
Fänrik.
Underlöj tnant.
Marinunderintendent.
2:a lönegraden .......|
Löjtnant.
Löjtnant.
Marinintendent av 2. graden.
3:e lönegraden .......|
Kapten.
Hyttmästare.
Tygmästare av 2. klassen.
Kapten.
Marinintendent av 1. graden.
4:e lönegraden .......■
Major.
Chefen för artilleristaben.
Chefen för artilleri- och ingenjör- högskolan.
Styresman vid artilleriets fabriker.
Tygmästare av 1. klassen.
Kommendörkapten av 2. graden.
Major.
Förste marinintendent av 2. löne- klassen.
o:e lönegraden ......j
Överstelöjtnant.
Chefen för krigshögskolan.
Chefen för krigsskolan.
Fälttygmäst aren.
Kommendörkapten av 1. graden.
Ö verstelöj tnant.
Förste marinintendent av 1. löne- klassen.
6:e lönegraden.........|
Överste.
Kommendör.
Överste.
Marinöverintendent.
*• .........!
Inspektören för kavalleriet.
Kommendanten i Boden.
Militärbefälhavaren på Gottland.
—
8:e lönegraden.........J
Arméfördelningschef och likställd
generalsperson.
Flaggman.
Chefen för kustartilleriet.
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
53
Underofficerare in. fl. (Uo).
Lönegrad.
Beställ n i
n g a r vid
armén.
marinen.
l:a lönegraden .......
—
Underofficer av 3. graden.
2:a lönegraden .......|
Sergeant.
Musiksergeant.
Underofficer av 2. graden.
3:e lönegraden.........|
Fanjunkare.
Styckjunkare.
Musikfanjunkare.
Musikstyckjunkare.
Tygunderofficer.
Flaggunderofficer.
Underofficer av 1. graden.
4:e lönegraden........|
Förvaltare vid intendenturk&ren.
Kedogöraren vid ridskolan.
Musikdirektör, som avlagt musik- direktörsexamen vid musikaliska
akademien.
Musikdirektör, som avlagt musik- direktörsexamen vid musikaliska
akademien.
54
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
Civilmilitär personal in. fl. (C).
Lönegrad.
B e s ,t ä 1 1 n
ingar vid
armén.
marinen.
l:a lönegraden......
Förrådsvaktmästare.
2:a lönegraden......
Poliskonstapel.
--
3:e lönegraden.........
4:e lönegraden ......
Tygskrivare.
Fab riksskrivare.
Tyghantverkare.
Ge v ärshantverkare.
Hantverkare.
Fortm åskhus t.
Polisöverkonstapel.
Verkmästare av 2. klassen.
5:e lönegraden ......
Tygförvaltare av 2. klassen.
—
6:e lönegraden......|
Departementsskrivare.
Besiktningsrustmästare.
Tygverkmästare.
Verkmästare av 1. klassen.
Poliskommissarie.
7:e lönegraden ......j
Tygförvaltare av 1. klassen.
Fabriksförvaltare av 1. klassen.
F ortifikationskassör.
—
8:e lönegraden ....../
Batalj ems ve term är.
Overve ridmästare.
—
9:e lönegraden ......j
Bataljonsläkare.
Begementsveterinär.
Överläkare med bataljonsläkares lön
vid garnisonssjukhuset i Stock- holm.
Mariningenjör av 2. graden.
Andre kemist (i marinförvaltningen).
10:e lönegraden ......j
Marinläkare av 1. graden.
Mariningenjör av 1. graden 2. löne- klassen.
ll:e lönegraden
Regementsläkare.
Fältveterinär.
Överläkare, tillika chefläkare, vid
garnisonssjukhuset i Stockholm.
Specialingenjör av 3. graden.
12:e lönegraden
Tygingenjör.
Fabriksingenj ör.
13:e lönegraden .
14:e lönegraden .
15:e lönegraden .
16:e lönegraden .
Fältläkare.
Överfältläkaren.
Överfältveterinären.
Generalfältläkaren.
Mariningenjör av 1. graden 1. löneklassen.
Specialingenjör av 2. graden.
Kemist (i marinförvaltningen).
Marindirektör av 2. graden.
Specialingenjör av 1. graden.
Förste marinläkare.
Marindirektör av 1. graden.
Marinöverläkaren.
Statsutskottets utlåtande Nr 168.
55
Bil. C.
Beräkning
av de ordinarie kostnaderna för lönereglering för arméns och marinens
personal pa aktiv stat.
Fast anställt manskap:
Kungl. Maj:ts förslag:
Armén..................................................................... kronor 18,868,116: —
Marinen.................................................................. >» 8,112,060: — kronor 26,980,176: —
Utskottets förslag.......................................................................... » 24,721,660: —
Besparing enligt utskottets förslag kronor 2,258,516: —
Officerare och underofficerare samt civilmilitär personal:
Kungl. Maj ds förslag:
Armén..................................................................... kronor 27,702,000: —
Marinen ................................................................. n 10,815,000:
Ökad avlöning för överstar och. kommendörer............ 11_57,600: — kronor 38,574,600: —
Utskottets förslag:
Avlöningar vid armén för officerare och underofficerare
............................................................
Avlöningar vid marinen för officerare och underofficerare
...c.......................................................
Avlöningar till civilmilitär personal..........................
Övriga kostnader...............................-.....................
kronor 23,294,243: —
» 9,193,722: —
» 3,237,802: —
11_165,900: kronor 35,963,367: —
Besparing enligt utskottets förslag kronor 2,611,233: —
Anm. Vid beräkningens uppgörande har hänsyn icke tagits till vakanser.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1921:351 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds framställning angående lönereglering för arméns och marinens personal jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten