Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till förste provinsialläkare och provinsialläkare m. m. jämte en i samband härmed väckt motion.

1921-06-03 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1921:174, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till förste provinsialläkare och provinsialläkare m. m. jämte en i samband härmed väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 174.

1

Nr 174.

Ankom till riksdagens kansli den 3 juni 1921 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

anslag till förste provinsialläkare och provinsialläkare

m. m. jämte en i samband härmed

väckt motion. (2:a avd.)

Uti den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under

femte huvudtiteln föreslagit riksdagen

dels (punkten 70) att i avbidan på den proposition, som kunde

komma att avlåtas angående förbättrade avlöningsförmåner för vissa

förste provinsialläkare och provinsialläkare m. m., beräkna en höjning

av det ordinarie anslaget till förste provinsialläkare och provinsialläkare,

nu 1,451,300 kronor, med 113,500 kronor till 1,564,800

kronor,

dels (punkten 72) att i avvaktan på samma proposition, på extra

stat för år 1922 beräkna ett reservationsanslag å 300,000 kronor till

bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden;

dels ock (punkten 73) att i avvaktan på samma proposition, på

extra stat för år 1922 beräkna ett förslagsanslag av 10,000 kronor

att i enlighet med av riksdagen godkända grunder användas till

beredande av flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare.

Vidare har Kungl. Maj:t i den till riksdagen samma dag avlåtna

propositionen om tilläggsstat till riksstaten för år 1921 under

femte huvudtiteln föreslagit riksdagen (punkten 19) att i avbidan på

förenämnda proposition för beredande av tillfällig löneförbättring åt

provinsialläkare på tilläggsstat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag,

högst, 221,000 kronox.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 sand. 74 Käft. (Nr 174—176.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 174.

Sedermera har Kungl. Maj:t uti en till riksdagen avlåten, den

14 mars 1921 dagtecknad proposition, nr 262, vilken hänvisats till

förberedande behandling av statsutskottet, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för samma dag föreslagit riksdagen dels medgiva, att å avlöningsstaten

för förste provinsialläkare och provinsialläkare må från och

med år 1922 uppföras ytterligare tio provinsialläkare, en var med

en årlig avlöning av 5,500 kronor, därav 4,000 kronor lön och 1,500

kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma två ålderstillägg

a lönen, det ena med oOO kronor efter fem år och det andra, jämväl

med 500 kronor efter ytterligare fem år;

dels föreskriva, att för åtnjutande av de med sagda befattningar

förenade avlöningsförmåner skall gälla vad i kungörelsen den

18 juni 1919 angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av

de från och med år 1920 fastställda avlöningsförmåner och i därtill

senare efter riksdagens hörande gjorda tillägg finnes stadgat i fråga

om motsvarande befattningar;

dels, vid bifall till vad sålunda föreslagits, från och med år

1922 höja det å riksstaten uppförda ordinarie anslaget till förste

provinsialläkare och provinsialläkare från 1,451,300 kronor med

55,000 kronor till 1,506,300 kronor;

dels från och med år 1922 sänka det i riksstaten uppförda

ordinarie förslagsanslaget till bidrag för extra provinsialläkares avlönande

från 40,000 kronor med 10,000 kronor till 30,000 kronor;

dels, till bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare

å landsbygden, på extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag

a 150,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna gr un det;

dels, till provisoriska lönetillägg åt förste provinsialläkare och

provinsialläkare, på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 220,000 kronor, att användas på sätt Kungl. Maj:t bestämmer;

dels, till provisoriska lönetillägg åt förste provinsialläkare och

provinsialläkare, på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 100,000 kronor, att användas på sätt Kungl. Maj:t bestämmer;

dels, till beredande av flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare,

på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag å 10,000 kronor,

att användas i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

i statsrådsprotokollet angivna grunder, ävensom medgiva, att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 174. **

även dot för år 1921 för samma ändamål beviljade förslagsanslaget

å 4,000 kronor må från och mod den 1 juli användas enligt samma

grunder; .

dels ock, för åstadkommande av ett omedelbart provisoriskt

avhjälpande av läkarbristen särskilt i Norrbottens, Västerbottens och

Jämtlands län, på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 50,000 kronor, att för ändamålet användas på sätt Kungl.

Maj:t bestämmer.

Beträffande den av Kungl. Maj:t förebragta utredningen lar

utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom

andra kammaren av herr F. Kaijser väckt motion, nr 287, häruti

hemställts, att riksdagen matte besluta att hemställa hos Kungl.

Maj:t, det Kungl. Maj:t behagade utfärda ny provinsialläkaretaxa

att gälla tillsvidare i enlighet med provinsialläkaredistriktskommitténs

förslag.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning

andragna skälen tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag är i huvudsak byggt på ett

av provinsialläkaredistriktskommittén i ämnet avgivet betänkande.

Vad först beträffar frågan om förändring av extra provinsialläkardistrikt

till ordinarie, grundar sig kommitténs i detta hänseende

avgivna förslag på samma princip, som tillämpats vid de åren 1911,

1918 och 1920 beslutade ändringarna av provinsialläkardistriktsindelningen

i riket, nämligen att staten i främsta rummet bör sörja

för, att den enskilda sjukvården på landsbygden blir på ett tillfredsställande

sätt ordnad, och sålunda ansvara för kostnaderna för ^avlönande

av de läkare, som hava att ombesörja denna sjukvaro..

Kommitténs förslag innebär inrättande av 98 nya ordinarie provin

sialläkardistrikt, av vilka 10 distrikt skulle bildas av distrikt, som

av kommittén år 1917 föreslagits till extra, 81 bildas av 82 nuva

rande extra distrikt och 7 nybildas. Det ifrågasatta antalet nya

provinsialläkardistrikt skulle inrättas successivt under en tidrymd

av 10 år, och skulle från och med år 1922 inrättas 10 distrikt.

Departementschefen har förklara sig icke nu vara beredd att

taga ståndpunkt till kommitténs distriktsregleringsplan i dess helhet,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 174.

varvid han åberopat dels behovet av vidare utredning, dels ock den

rådande statsfinansiella situationen. Emellertid har departementschefen

ansett sig böra i anslutning till kommittén förorda inrättan
i

ifV A? nya clistrikt från och med år 1922. Vilka dessa distrikt

skulle bliva, borde icke nu definitivt bestämmas, utan syntes det

hora överlämnas åt Kung! Maj:t att efter ytterligare utredning fatta

beslut härom. Inrättande av dessa nya distrikt skulle föranleda en

okmng av det ordinarie anslaget till förste provinsialläkare och provmsialläkare

med 55,000 kronor, varemot anslaget till extra provinsialläkares

avlönande skulle minskas med 10,000 kronor.

Enär det föreliggande förslaget står i överensstämmelse med

den uppfattning rörande en tillfredsställande anordning av läkarvården

på landsbygden, åt vilken riksdagen vid upprepade tillfällen

givit uttryck, synes någon principiell erinran ej vara att göra mot

förslaget, sadant det nu föreligger om inrättande av 10 nya provinsialläkardistrikt.

Med hänsjm till det rådande finansiella läget torde

man dock på detta område tillsvidare böra framgå med den största

varsamhet, och utskottet vill med styrka betona, att ett bifall till

det föreliggande förslaget på intet sätt får betraktas såsom något

standpunktstagande till den av kommittén framlagda distriktsregermgsplanen.

L tskottet anser, att man under nuvarande förhållanden

icke bör för detta ändamål åsamka statsverket utgifter i större

omfattning än som efter prövning kan befinnas oundgängligen nödvändiga.

Lika med departementschefen håller utskottet vidare före,

att det bör överlämnas åt Kungl. Maj:t att efter ytterligare utredmng

bestämma, vilka de ifrågasatta nya provinsialläkardistrikten

skola bliva, och förutsätter utskottet härvid såsom självfallet, att

hänsyn i främsta rummet tages till de landsändar, där behovet i

berörda hänseende gjort sig starkast gällande. Vid bestämmandet

av lakarnas stationenngsort bör jämväl tillses, att detta sker så, att

befolkningens behov inom distriktets olika delar väl tillgodoses Alldenstund

det ordinarie förslagsanslaget till bidrag för extra provinsialläkares

avlönande allaredan blivit i 1922 års riksstat av riksagen

tid siffran bestämt, nämligen till 40,000 kronor, torde någon

nedsättning av detta belopp, på sätt ifrågasättes, icke nu böra vidtagas.

Vad vidare beträffar spörsmålet om ordnande av bostadsfrågan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 174. 5

för provinsialläkare å landsbygden, har beredandet av lämpliga bostäder

icke ansetts böra enhetligt genomföras genom ett obligatoriskt

åläggande för landsting, provinsialläkardistrikt eller den kommun,

där provinsialläkaren är stationerad, att tillhandahålla bostad. Frågan

har i stället ansetts böra ordnas på frivillighetens väg efter

ortens förhållanden, varvid bidrag borde i mån av tillgängliga medel

utgå efter Kung! Maj:ts prövning. Bidraget skulle ej uppgå till

mer än högst V3 av den beräknade kostnaden och ej — med ett

undantag — överstiga 30,000 kronor för varje bostad. För år 1922

ifrågasättes nu för ändamålet ett belopp av 150,000 kronor, varmed

skulle kunna beredas bidrag åt minst fem bostadsbyggen. Dessutom

skulle statsbidrag kunna utgå, även då befintlig bostad inköpes och

ändras till provinsialläkarbostad. Bostaden skulle uppföras efter av

medicinalstyrelsen fastställda ritningar, varvid dock framhålles, att

de olika typer för bostäder, som departementschefen närmare angivit,

icke borde vara ovillkorligt bindande vid bostädernas uppförande

utom ifråga om rummens maximiantal. Vidare skulle föreligga

skyldighet för provinsialläkaren att bebo med statsbidrag anordnad

läkarbostad i vederbörande distrikt och erlägga bestämd hyra,

dock ej över 1,800 kronor för år.

En av svårigheterna att erhålla en tillfredsställande läkarvård

på landsbygden är otvivelaktigt att söka i den nu rådande bristen

på lämpliga läkarbostäder. Knngl. Maj:ts förslag åsyftar att bidraga

till hävande av denna olägenhet, och torde i princip icke några erinringar

vara att framställa mot det sätt att lösa frågan, som nu

ifrågasatts. Visserligen kan ett alltför starkt utnyttjande av den

nu föreslagna anordningen leda till rätt avsevärda krav på statskassan,

men enligt utskottets mening torde dock en garanti för att

statens bidrag till detta ändamål icke springer för mycket i höjden

ligga däri, att 2/s av kostnaderna skola bestridas av de kommunala

myndigheterna, vilka jämväl de äro nödsakade att taga den hänsyn

till det finansiella läget, som av förhållandena påkallas. I allt fall

vill utskottet framhålla, att man i första hand bör tillse, huruvida

icke en provinsialläkarbostad kan på annat sätt erhållas, exempelvis

genom förhyrande eller upplåtande av förefintliga för ändamålet

lämpade lägenheter, och att den nu anvisade utvägen med statsbidrag

till uppförande av särskilda bostäder endast bör subsidiärt

ifrågakomma. Vidare vill utskottet uttala sin anslutning till den i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 174.

utredningen framhållna synpunkten, att de särskilt uppgjorda bostadstyperna

icke böra vara ovillkorligt bindande vid bostädernas

uppförande. Tvärtom synes utskottet en viss frihet härutinnan böra

råda, varigenom kunna vinnas ekonomiskt fördelaktigare resultat,

som utan att äventyra bostädernas ändamål fullt ut motsvara de

anspråk, som rimligen böra ställas på dylika lägenheter.

Såsom ett betydelsefullt led i arbetet för avhjälpande av läkarbristen

företrädesvis i de norrländska länen är strävandet att göra

provinsialläkartjänsterna mer ekonomiskt lockande. Provinsialläkardistriktskommittén

har för detta ändamål föreslagit dels en tillfällig

löneförbättring, dels ock en ny provisorisk läkartaxa. Departementschefen,

som ansett taxefrågan intimt sammanhängande med den

stundande definitiva löneregleringen för provinsialläkarkåren och därför

ej nu velat framlägga förslag i ämnet, har däremot funnit en

provisorisk förhöjning av de fasta avlöningsförmånerna oundgängligen

påkallad. I avseende å de provisoriska lönetillägg, som nu föreslås,

tillåter sig utskottet hänvisa till den översikt över dessa tillägg, som

återfinnas å sid. 35—37 i statsrådsprotokollet. För ändamålet beräknas

för år 1922 ett belopp av 200,000 kronor. Härjämte innebär

förslaget, att till Kungl. Maj:ts förfogande skulle ställas ett belopp

av 20,000 kronor för att under provisorietiden möjliggöra viss

förhöjning i lönetilläggen för sådana distrikt, där med hänsyn till

provinsialläkarens i jämförelse med förhållandet inom andra distrikt

avsevärt lägre inkomster, svårartade kommunikationsförhållanden

eller andra liknande omständigheter en ytterligare löneförbättring

av Kungl. Maj:t prövades vara oundgängligen nödvändig. Sammanlagt

skulle alltså för år 1922 erfordras ett belopp av 220,000 kronor.

För senare hälften av år 1921 har beräknats bliva erforderligt ett

belopp av 100,000 kronor, däri inberäknat 10,000 kronor att ställas

till Kungl. Maj:ts förfogande på sätt nyss angivits.

Att en förhöjning av avlöningsförmånerna är ofrånkomlig, därest

det erforderliga tilloppet till provinsialläkarbanan skall kunna

upprätthållas, anser utskottet lika med departementschefen uppenbart,

och framför allt torde denna utväg vara nödvändig, då det

gäller att erhålla sökande till de mera svårbesatta distrikten. Utskottet

har följaktligen ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts nu

föreliggande förslag. I allt fall finner utskottet en anordning med

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 174.

7

högre lönetillägg vara att förorda framför att, på sätt motionsvis

gjorts gällande, vidtaga en provisorisk höjning av läkartaxan. Utskottet

har därför icke funnit sig kunna tillstyrka herr Kaijsers

ovanberörda motion.

Enligt gällande stat är föreskrivet, att rätt till första ålderstilllägget

skall inträda efter tre år beträffande provinsialläkarna i vissa

distrikt, nämligen Sorsele, Tärna, Arjeplogs, Pajala och Yittangi

distrikt. Departementschefen har nu ifrågasatt, att samma förmån

även må tillkomma provinsialläkarna i Gräddede, Malåträsks och

Arvidsjaurs distrikt. Häremot har utskottet intet att erinra.

Vad slutligen beträffar Kungl. Maj:ts förslag angående anslag

till beredande av flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare ävensom

anslag för åstadkommande av ett omedelbart provisoriskt avhjälpande

av läkarbristen särskilt i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands

län — vilket sistnämnda anslag är till beloppet lika med vad för

innevarande år till samma ändamål utgår — har utskottet intet att

erinra mot vad härutinnan ifrågasatts.

Utskottet hemställer alltså,

I att riksdagen må

a) medgiva, att å avlöningsstaten för förste

provinsialläkare och provinsialläkare må från och

med år 1922 uppföras ytterligare tio provinsialläkare,

en var med en årlig avlöning av 5,500

kronor, därav 4,000 kronor lön och 1,500 kronor

tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma två

ålderstillägg å lönen, det ena med 500 kronor efter

fem år och det andra, jämväl med 500 kronor

efter ytterligare fem år;

b) föreskriva, att för åtnjutande av de med

sagda befattningar förenade avlöningsförmåner

skall gälla vad i kungörelsen den 13 juni 1919

angående villkor och bestämmelser för åtnjutande *

av de från och med år 1920 fastställda avlöningsförmåner

och i därtill senare efter riksdagens hö
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 174.

rande gjorda tillägg finnes stadgat i fråga om motsvarande

befattningar;

c) vid bifall till vad sålunda föreslagits, från

och med år 1922 höja det å riksstaten uppförda

ordinarie anslaget till förste provinsialläkare och

provinsialläkare från 1,451,300 kronor med 55,000

kronor till 1,506,300 kronor;

d) till bidrag för anskaffande av bostäder åt

provinsialläkare å landsbygden, på extra stat för

år 1922 anvisa ett reservationsanslag å 150,000

kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 14 mars 1921 angivna

grunder;

e) till provisoriska lönetillägg åt förste pro
vinsialläkare

och provinsialläkare, på extra stat

för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst,

220.000 kronor, att användas på sätt Kung]. Maj:t

bestämmer;

-f) till provisoriska lönetillägg åt förste provinsialläkare

och provinsialläkare, på tilläggsstat

för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,

100.000 kronor, att användas på sätt Kungl. Maj:t

bestämmer;

g) till beredande av flyttningsbidrag åt vissa

provinsialläkare, på extra stat för år 1922 anvisa

ett förslagsanslag å 10,000 kronor, att användas i

huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 14 mars 1921 angivna grunder, ävensom

medgiva, att även det för år 1921 för samma

ändamål beviljade förslagsanslaget å 4,000 kronor

må från och med den 1 juli användas, enligt samma

grunder;

h) för åstadkommande av ett omedelbart

provisoriskt avhjälpande av läkarbristen särskilt i

Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län, på

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17i.

9

extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 50,000 kronor, att för ändamålet användas

på sätt Kungl. Maj:t bestämmer.

II att herr Kaijsers ovan berörda motion icke

må vinna riksdagens bifall.

Stockholm den 3 juni 1921.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVABNZEL1US.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius. C. J. G. Swartz, Ollas A.

Ericsson, N. A. Nilsson, H. F. Lamm, J. Nilsson i Skottlands]ius, H. M. Bäckström,

0. U. B. Olsson, C. G. Ekman, 0. Bergqvist, E. A. Hallin och C. I. Asplund

samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund, J. Jönsson

i Revinge, 0. H:son Waldén, C. B. Jansson i Falun, P. B. Nilsson i Landeryd,

L. J. Carlsson-Frosterud, S. E. J. Liibeck, W. Bäckström, J. D. Norman,

L. Olsson i Hov och J. E. Andersson i Ovanmyra.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 saml. 74 käft. (Nr 174—176).

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:313 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag till förste provinsialläkare och provinsialläkare m. m. s. 1 i texten