Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen av utgifterna under rilcsstatens för år 1922 tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

1921-05-31 · 60 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 58 av 60 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1921:3a, Utlåtande angående regleringen av utgifterna under rilcsstatens för år 1922 tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

1

Nr 3 A.

Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1921 kl. 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen av utgifterna under rilcsstatens för

år 1922 tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

(1 Avd.)

l:o) I den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t beträffande

tredje huvudtiteln under åberopande av det vid propositionen fogade

statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden samma dag föreslagit

riksdagen dels upprättandet av vissa nya befattningar inom utrikesdepartementet,

varigenom 1919 års omorganisation av detsamma

skulle kompletteras, dels förändringar i representationen utomlands, dels

gemensamt avlöningsreglemente och stater för den diplomatiska och

konsulära personalen inom utrikesdepartementet samt vid beskickningar

och konsulat, dels slutligen vissa förändringar av anslagen under

tredje huvudtiteln. Ifrågavarande förslag äro i huvudsak byggda på den

framställning rörande omorganisation av utrikesdepartementet och Sveriges

representation i utlandet, som inom utrikesdepartementet tillkallade sakkunnige

avgivit i sitt betänkande den 20 december 1920, vilket såsom

bilaga fogats vid den kungl. propositionen.

Innan utskottet går att behandla de särskilda äskandena i den Avlöningskungl.

propositionen, torde detsamma närmare böra angiva sin ställning • ]

till de principer, varpå det av Kungl. Maj:t föreslagna avlöningssystemet u“frsiagaJ''3

för diplomatisk och konsulär personal är grundat.

Ifrågavarande avlöningssystem ansluter sig nära till det av innevarande

års riksdag antagna lönesystemet för statsdepartementen och de

centrala verken. De diplomatiska och konsulära befattningshavarna uppdelas

i sex olika avlöningsklasser, inom vilka lön och tjänstgöringspenningar

sammanslagits till årslön. Den första av dessa avlöningsklasser,

omfattande vissa sändebud i utlandet och kabinettssekreteraren, samt den

andra, omfattande övriga sändebud och generalkonsuler utomlands samt

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 saml. . 3 käft. (Nr 3 A—3 B.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

avdelningschefer inom departementet, skulle lönetekniskt motsvara de i

avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartementen och

vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, 9 § avd. A

upptagna lönegrader, avseende manliga tjänstemän i chefs och därmed

jämförlig ställning. Tredje avlöningsklassen, omfattande legationsråd och

konsuler i tjänst utomlands eller såsom byråchefer i departementet,

fjärde, omfattande förste legationssekreterare eller vicekonsuler, samt sjätte

avlöningsklassens underavdelning A, omfattande manliga kanslister, överensstämma

i lönetekniskt hänseende med, de under nämnda § avd. B

upptagna lönegrader, dock att inom nämnda underavdelning upptagas

sex olika lönebelopp (motsvarande löneklasser), medan högsta antalet

löneklasser inom en lönegrad under avd. B är fem. Sjätte avlöningsklassens

underavdelning B, omfattande kvinnliga kanslister, är uppbyggd

i nära överensstämmelse med lönegraderna under 9 § avd. C. Vad femte

avlöningsklassen angår, intager densamma en särställning. Lönetekniskt

sett är den konstruerad närmast i överensstämmelse med lönegraderna

under 9 § avd. A, d. v. s. utan förhöjningar av lönen. Detta har i

propositionen motiverats med att befattningarna i denna avlöningsklass,

eller andre legationssekreterare-, andre vicekonsuls- och byråsekreterarebefattningarna,

vore genomgångsposter.

För de inom utrikesdepartementet anställda tjänstemännen skulle

de ordinarie löneförmånerna utgöras endast av lön, medan de utomlands

anställda dessutom skulle komma i åtnjutande av ortstillägg, beräknade

efter levnadskostnaderna på de olika orterna och med hänsyn till de

särskilda förhållanden, som äro en följd av deras ställning.

Medan, såsom av det anförda framgår, inga mera framträdande avvikelser

i lönetekniskt avseende förefinnas mellan löneplanen i föreliggande

kungl. proposition och löneplanen i det allmänna avlöningsreglementet

samt vidare, såsom i det följande skall mera utförligt utvecklas, de

olikheter av principiell innebörd, som föreligga mellan förslaget till avlöningsreglemente

för diplomatisk och konsulär personal och det sistnämnda,

icke kunna anses mera avsevärda, är det en icke oväsentlig skillnad

mellan de föreslagna lönebeloppen för diplomatiska och konsulära befattningshavare

och dem, vilka beviljats åt civila tjänstemän, som kunna

anses med dem närmast jämförliga i ställning. I ovannämnda betänkande

framhålla sakkunnige, när det gäller beräkningen av löner åt

diplomatisk och konsulär personal, att, eftersom de utomlands anställda

tjänstemännen förutom lön skulle uppbära ortstillägg, lönens storlek

för dessas vidkommande måste bliva av mindre vikt, allenast densamma

jämte ortstillägget motsvarar behovet. Utrikesdepartementets

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A. 3

tjänstemän åter skulle icke komma i åtnjutande av ortstillägg, och

hänsynen till dem måste därför vid beräknandet av lönebeloppens

storlek bliva avgörande. I sin utredning framhålla sakkunnige i anslutning

till vissa synpunkter, åt vilka de givit uttryck redan i sitt betänkande

den 1 februari 1919, som lades till grund för den samma år

genomförda omorganisationen av utrikesdepartementet, hurusom den omständigheten,

att utrikesdepartementets tjänstemän vore skyldiga att när

som helst underkasta sig förflyttning till tjänst utomlands, vore ägnad att

i olika avseenden fördyra deras levnadskostnader och motiverade något

högre löner åt dem än åt befattningshavare inom andra centrala verk,

vilka med dem vore närmast jämförliga. Vidare framhålles, att utrikesdepartementets

tjänstemän för att bereda sig möjlighet att underhålla

den personliga kontakt med härvarande representanter för utländska

makter, vilken vore av så stor betydelse för deras arbete, svårligen kunde

undandraga sig vissa särskilda utgifter. I övrigt får utskottet beträffande

innehållet i Kungl. Maj:ts förslag hänvisa till statsrådsprotokollet.

När det vid omorganisationen av utrikesdepartementet år 1919 utskottet,

gällde att genomföra den sammansmältning av tjänsten inom departementet

och vid beskickningar och konsulat, vilken måste anses som en

huvudförutsättning för en effektiv utrikesrepresentation, medgåvo icke

förhållandena, att en allmän lönereglering genomfördes inom hela utrikesförvaltningen.

Den yttre representationen måste i detta hänseende då

lämnas helt åsido, eftersom någon utredning i avlöningsfrågan icke förelåg.

Å andra sidan utgjorde fastställandet av enhetliga löner och tjänstgöringspenningar

för tjänstemännen inom motsvarande grader i departementet

och utomlands en förutsättning för sammansmältningen. Man utgick

därvid från de löner och tjänstgöringspenningar, som gällde för befattningshavare

vid beskickningar och konsulat, vilka år 1913 blivit enhetligt

reglerade, men då dessas belopp icke kunde anses tillräckliga såsom

löneförmåner för departementets diplomatiska och konsulära tjänstemän,

beviljade riksdagen åt de sistnämnda, i avvaktan på en kommande allmän

lönereglering för hela den diplomatiska och konsulära personalen, extra

avlöningstillägg. I följd av det sålunda genomförda avlöningssystemet

kom flertalet av utrikesdepartementets tjänstemän i åtnjutande av något

högre avlöningsförmåner än närmast motsvarande tjänstemän inom övriga

departement. Emellertid uttalade riksdagen, att nu berörda förhållande

icke innebure någon värdesättning av tjänstemännens inom de olika

departementen arbete, utan endast föranletts av önskvärdheten att genomföra

en cirkulation mellan befattningshavarne vid beskickningar och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

konsulat och inom utrikesdepartementet samt icke finge på något sätt anses

prejudicera en blivande lönereglering för departementen i allmänhet.

När det nu gäller att fatta definitiv ståndpunkt till frågan, huruvida

utrikesdepartementets tjänstemän i enlighet med Kungl. Maj ds

förslag böra tilldelas högre löner än ungefärligen motsvarande befattningshavare

i övriga centrala verk, anser sig utskottet böra framhålla,

att, ehuru det icke kan förnekas, att förflyttningar av tjänstemän

medföra ökning i deras levnadskostnader, ett genomförande av

principen om högre löneförmåner för utrikesdepartementets tjänstemän

än för andra befattningshavare i motsvarande ställning skulle medföra

vittgående konsekvenser. Det måste därvid tagas i betraktande ej blott

att genom gällande allmänna avlöningsreglementes 13 § skyldighet för

befattningshavare i civil tjänst att underkasta sig förflyttning generellt

kommit till uttryck, utan jämväl att inom den militära förvaltningen förflyttningar

i mycket stor omfattning förekomma, utan att vid löneförmånernas

beräkning hänsyn härtill kan tagas på sätt skett i förevarande

förslag för diplomatiska och konsulära tjänstemäns vidkommande.

Vad därefter angår frågan att för sistnämnda tjänstemän vid löneförmånernas

beräknande dem åliggande representativa plikter borde beaktas,

anser sig utskottet böra framhålla, att så rättvisligen torde

böra ske i väd angår kabinettssekreteraren, därest denne är gift, vid

vilket förhållande han svårligen kan undandraga sig sådana plikter, men

att utskottet icke finner denna synpunkt böra tillmätas generell betydelse

vid löneförmånernas fastställande för övriga departementets tjänstemän.

Med iakttagande av den ståndpunkt, utskottet sålunda intager, synas

svårigheter knappast uppstå att inordna utrikesdepartementets befattningshavare

i löneplanen under 9 § av det allmänna avlöningsreglementet.

Vad då först angår kabinettssekreteraren, synes det utskottet, att

han bör hänföras till avd. A 3:dje lönegraden, till vilken i anslutning till

förslaget jämväl borde räknas vissa sändebud i utlandet.

De i sakkunnigebetänkandet framlagda skälen för en ökning av

avdelningschefernas nuvarande avlöningsförmåner, särskilt den krävande

beskaffenhet dessa befattningar utan tvivel måste tillmätas, synas böra

medföra, att dessa tjänstemän liksom återstående sändebud och generalkonsuler

i utlandet erhålla avlöning enligt avd. A 2:a lönegraden.

Med tillämpning av de jämförelser, sakkunnige anställt mellan

befattningshavare i utrikesdepartementet och i andra statsdepartement

och med fortsatt iakttagande av de i Kungl. Maj:ts framställning genomförda

principerna för jämställighet mellan i utrikesdepartementet och i

den yttre representationen anställda tjänstemän skulle:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

5

legationsråd och konsuler, i tjänst såsom byråchefer i departementet

eller utomlands, hänföras till 20:e lönegraden,

förste legationssekreterare och vicekonsuler, tjänstgörande i departementet

eller utomlands, hänföras till 16:e lönegraden och

byråsekreterarne i departementet ävensom andre legationssekreterare

och andre vicekonsuler utomlands uppföras i 13:e lönegraden.

Det med avseende å sistnämnda tjänstemän anförda skäl, varför

rätt till uppflyttning i högre löneklass inom lönegraden för dem skulle

bortfalla, finner utskottet icke vara av den styrka, att det bör medföra

avvikelse från de principer, som tillämpats vid löneplanens uppställning.

Yad därefter angår kanslisterna inom departementet samt vid

beskickningar och konsulat, finnes icke någon direkt motsvarighet till

dessa befattningshavare inom den övriga statsförvaltningen. De betydande

språkkunskaper, som utgöra en förutsättning för utövande av

dessa befattningar ej mindre än beskaffenheten av ifrågakommande arbetsuppgifter,

som i stor utsträckning måste betecknas såsom kvalificerade,

torde böra medföra, att de manliga kanslisterna tilldelas 9:e lönegraden

under Avd. B, de kvinnliga 6:e lönegraden under avd. C.

Därest utskottets förslag rörande de olika diplomatiska och konsulära

befattningshavarnas inordnande under löneplanen i det allmänna

avlöningsreglementet vinner riksdagens bifall, synes emellertid böra samtidigt

upptagas till prövning, huruvida tillräckliga skäl föreligga att för

nämnda personal fastställa ett särskilt avlöningsreglemente. Kan det

icke visas, att verkliga olägenheter bleve en följd av det allmänna avlöningsreglementets

tillämpning även å dessa befattningshavare, synes

det utskottet, som om strävandet att vinna enhetlighet i avlöningsförhållandena

inom de olika grenarna av statsförvaltningen borde vinna

beaktande även på förevarande område.

Den granskning av förslaget utskottet verkställt har givit vid

handen, att i detsamma influtit en del bestämmelser, vilka synas vara

av natur att böra av Kungl. Maj:t meddelas. Bortser man från dessa,

återstår att pröva, huruvida de avvikelser från reglementet, som de

särskilda förhållandena inom utrikesrepresentationen betinga, äro av

sådan art eller så omfattande, att de icke lämpligen kunna inrymmas i

en till reglementet sig anslutande kungörelse av liknande beskaffenhet

som den, vilken riksdagen redan antagit för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen

m. m. En sådan prövning har av utskottet verkställts och givit

vid handen, att de svårigheter, som kunde tänkas möta det såsom

önskvärt betecknade förfaringssättet, ingalunda äro oövervinneliga. Resul
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

tatet av denna prövning återfinnes i bilagda förslag till kungörelse.

Specialmotivering för dess olika bestämmelser skall här nedan lämnas.

A. I fråga om de inom utrikesdepartementet anställda tjänstemännen

ligger det i sakens natur, att det allmänna avlöningsreglementet skall

kunna tillämpas, utan att mera omfattande kompletterande bestämmelser

bliva erforderliga.

1) Den i det föregående omförmälda skyldigheten för utrikesdepartementets

diplomatiska och konsulära tjänstemän att underkasta sig förflyttning

till tjänst utomlands torde böra uttryckligen fastslås. Detta

kan lämpligen ske i anslutning till reglementets 13 § 2 mom., enligt

vilket tjänsteman vid centralt verk är pliktig att låta förflytta sig till

distrikts- eller lokalförvaltning, jämväl med förändring av tjänstgöringsorten.

2) I kungörelsen bör på grund av vad ovan anförts inflyta en bestämmelse

om bidrag till gift kabinettssekreterare för representationskostnad.

B. Först i fråga om befattningshavarna i den yttre representationen

framträder kravet på mera omfattande kompletterande bestämmelser till

reglementet.

1) Till de i utlandet anställda tjänstemännen utgå enligt gällande stat

ortstillägg. Såsom redan anförts, avser Kungl. Maj:ts förslag ortstilläggens

bibehållande såsom avlöningsform, och de hava däri upptagits

å en särskild stat (Stat för ortstillägg). Utskottet har ingenting

att erinra mot en sådan anordning.

I ett stort antal fall är ortstilläggets åtnjutande förbundet med villkor,

att från detsamma skola bestridas kostnaderna för kanslilokal. Ur

sparsamhetssynpunkt torde en dylik anordning vara fördelaktig. Med

hänsyn därtill att konsulernas ämbetslokaler emellertid oftast måste förläggas

till för handelsrörelsen och sjöfarten centrala stadsdelar, där

bostadslägenheter icke alls eller svårligen kunna erhållas, har för deras

vidkommande dock ansetts önskvärt, att särskilda kontorskostnadsbidrag

fortfarande utgå. Utskottet finner emellertid, att dylikt bidrag vid vissa

i tropiska länder belägna konsulat med mindre väsentligt expeditionsarbete

icke är påkallat.

I de fall, då kronan äger eller besitter fastighet, vari beskickning

eller konsulat är inrymt, finnes i Kungl. Maj:ts förslag till ortstilläggsstat

angivet, att vederbörande befattningshavare i densamma skall

åtnjuta bostad jämte ersättning intill 3A av kostnaderna för uppvärmning

och belysning av bostaden jämte kanslilokalerna. Här ifrågavarande

förmån av fri bostad måste anses vara väsensskild från den

i lönereglementets 22 § omhandlade, och dess uppfödande i avlönings
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

7

staten på sätt som skett synes på grund därav motiverat. Vad angår

ersättningen för uppvärmning och belysning finner utskottet ur sparsamhetssynpunkt

ändamålsenligt, att vissa fasta belopp, i likhet med

vad hittills skett, fastställas i staten.

2) I reglementet 2 § 2 monn stadgas såsom allmän regel, att avlöning

utgår från och med den dag tjänsten tillträdes. Denna bestämmelse,

som är naturlig, när det gäller den inrikes förvaltningen, kan däremot

svårligen tillämpas för den yttre representationens vidkommande, där

de nytillsatta tjänstemännen kunna inställa sig å tjänstgöringsorten

först efter en understundom avsevärd tids förlopp. Denna omständighet

har föranlett en bestämmelse i Kungl. Maj:ts förslag till

avlöningsreglemente, att lön skall utgå till tjänsteman från och med

dag, som av Kungl. Maj:t bestämmes. Ifrågavarande bestämmelse

likasom den, att ortstillägg skall utgå från och med den dag, då

tjänstemannen tillträder tjänst, varmed sådant är förenat, till och

med den dag, då han upphör att utöva samma tjänst, har utskottet

ansett sig böra upptaga i förslaget till kungörelse. Bestämmelserna

innebära en minskning i nu gällande rätt till löneförmåner under den

tid, som förflyter mellan avgång från post i utlandet och tillträde till

ny befattning därstädes. Med hänsyn till önskvärdheten att införa lika

behandling av tjänstemännen i utrikesdepartementet, och de utomlands

anställda samt av sparsamhetsskäl synes ändringen vara ändamålsenlig.

3) I likhet med vad skett i Kungl. Maj:ts förslag anser utskottet

att förbud bör i kungörelsen stadgas för tjänsteman att driva handel

eller annan näring.

4) Genomförandet av principen om enhetliga löner för tjänstemännen

inom departementet och de utomlands anställda kräver, att i kungörelsen

stadgas, att ort utom landet städse skall anses tillhöra den i

löneplanen upptagna ortsgruppen G.

5) Stadgandet är avsett att komplettera ovan omhandlade B 2).

6) Det av sakkunniga motiverade förslaget, att akut svårare klimatsjukdom

samt viss annan sjukdom borde jämställas med olycksfall i

tjänsten, vilket förslag upptagits av Kungl. Maj:t, anser utskottet med

billighet och rättvisa förenligt. Utskottet finner jämväl bestämmelsen

i sistrrämnda förslag, att det bör läggas i Kungl. Maj:ts hand att

bestämma, huruvida eller i vilken mån ortstillägg bör utgå i dylikt fall

eller i de fall 16 § 2 mom. i reglementet avser, vara välgrundat och

böra inflyta i kungörelsen.

7) I likhet med vad för närvarande gäller för utrikesrepresentationens

tjänstemän, har i Kungl. Maj:ts förslag upptagits en mera om
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

fattande skyldighet för de utomlands anställda befattningshavarna att

bestrida vikariat, än i 19 § i avlöningsreglementet stadgas. Förhållandena

utomlands göra det knappast möjligt att''fastställa viss tidsbegränsning

för vikariat. Vidare har det ansetts önskvärt att för undvikande

av rese- och andra kostnader sådan tjänsteman ålägges bestrida

vikariat, även för befattningshavare i egen lönegrad, varvid

vikariatsersättning icke skulle utgå. Utskottet finner dessa bestämmelser

välbetänkta och har upptagit dem i sitt förslag till kungörelse.

Vid vikariat å annan ort än vederbörande tjänsteort bör givetvis

ortstillägg utgå. De bestämmelser härför, som av Kungl. Maj:t föreslås,

har utskottet upptagit med iakttagande likvisst därav, att en något

vidsträcktare rätt att fastställa ortstilläggets storlek skulle tillkomma

Kungl. Maj:t. Fall kunna nämligen tänkas uppstå, då antingen en

minskning eller en höjning av det ortstillägg, som enligt de allmänna

reglerna bör utgå, kan visa sig lämplig.

8) På sätt skett i Kungl. Majrts framställning, hava i förslaget till kungörelse

upptagits två fall, då tjänsteman, som icke bestrider sin ordinarie

tjänst, men ställer sin arbetskraft till utrikesdepartementets förfogande,

bör komma i åtnjutande av fulla avlöningsförmåner. Stadgandet

avser allenast att giva författningsenlig grund åt en redan

gängse praxis.

9) De i förslaget till kungörelse lämnade bestämmelserna om semester

överensstämma med de i Kungl. Maj:ts förslag under 11 § föreslagna

dock med iakttagande av att utskottet icke funnit skäl upptaga

nämnda paragrafs 6 mom. angående skyldighet för sändebud eller

konsulatchef att, mot ersättning för resekostnader, minst en gång vart

annat år under högst 14 dagar ställa sig till utrikesministerns förfogande

för tjänstgöring i departementet eller annorledes på sätt ministern föreskreve.

Utskottet förbiser icke betydelsen av de skäl, som förestavat

detta mom., men anser, att en alltför utsträckt användning av dess

bestämmelser kunde medföra dryga kostnader för statsverket. I de

fall, då tjänstemans hemresa kan anses särskilt önskvärd, torde kungörelsens

B 8) kunna vinna tilllämpning.

10) Föreskrifterna om expektansarvode i samband med tjänstemans försättande

i disponibilitet överensstämma med de av 1920 års riksdag

fastslagna grunder.

11) De i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag här återgivna

bestämmelser om ekiperingspenningar innebära ej blott en ändring

av de grunder, enligt vilka dessa hittills utgått, utan jämväl en höjning

av beloppen. I det förra hänseendet ansluter sig utskottet till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

!)

vad sakkunnige i princip anfört. Vad beloppen angår, synes ökningen

befogad med hänsyn till den starka fördyring, som ägt rum sedan

den tidpunkt, då nu gällande belopp fastställdes.

12) Den här upptagna bestämmelsen, att begravningshjälp, då tjänsteman

avlider utom riket å ort i det land, diir han tjänstgör, bör utgå

med belopp, som Kungl. Maj:t prövar skäligt, har av sakkunnige

motiverats med, att det i avlöningsreglementet upptagna beloppet 500

kronor i ett flertal fall, då tjänsteman avlider utomlands, bleve uppenbarligen

otillräckligt. Sakkunnige erinra vidare därom, att, då eu

diplomatisk eller konsulär tjänsteman i högre ställning avlider i

anställningslandet, internationell sedvänja gör nödvändigt, att hans

begravning sker under högtidliga former. De anse under sådana

omständigheter skäligt, att mera avsevärt bidrag till kostnaderna lämnas

av allmänna medel. Utskottet ansluter sig till sakkunniges sålunda

framställda mening.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle, såsom redan nämnts, åt de Ortstillägg.

utomlands anställda diplomatiska och konsulära tjänstemännen förutom Kungi Mnjits

lön, å vilken i vanlig ordning dyrtidstillägg skulle utgå, beräknas orts- förslatillägg,

vilkas storlek avmätes med hänsyn till vederbörandes ställning,

ortens dyrhet, skyldigheten att ikläda sig representationskostnader m. fl.

dyl. omständigheter härrörande av anställningen i utlandet.

Förslaget avser en allmän och definitiv omreglering av de nuvarande

ordinarie ortstilläggen till diplomatiska och konsulära tjänstemän

i utlandet, och behovet därav motiveras framför allt med den betydande

stegringen av levnadskostnader samt önskvärdheten av att våra diplomater

och konsuler skola oberoende av personlig förmögenhetsställning

kunna komma till användning å vilken som helst post inom dessa

förvaltningsgrenar.

Med hänsyn till de fluktuationer i prisläget som allt fortfarande

möta, avser det kungl. förslaget emellertid att förutom de sålunda omreglerade

ordinarie ortstilläggen åtminstone i viss omfattning borde till

tjänstemännen utgå extra ortstillägg, att beviljas på tilläggsstat.

Utskottet delar till fullo Kungl. Maj:ts åsikt, att de nuvarande utskottet,

o.rtstilläggen mångenstädes icke äro tillräckliga för att bereda vederbörande

tjänstemän och särskilt innehavarna av chefsbefattningar möjlighet att

upprätthålla sin ställning på ett sätt, varigenom densamma i vårt lands

intresse skulle kunna till det förmånligaste utnyttjas. På grund av den

av departementschefen anförda omständigheten, att jämviktsläge i prisförhållandena

ännu ej uppstått, anser emellertid utskottet, att med den definitiva

regleringen av ortstilläggen tills vidare bör anstå och att det otvi
Bihang

till riksdagens protokoll 1921. 6 sand. 3 käft. {Nr 3 A —3 B.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

Arvodes
stater.

velaktiga behovet av ökade löneförmåner i stället under tiden bör tillgodoses

genom ett anslag för extra ortstillägg.

I fråga om de nuvarande ordinarie ortstilläggen har utskottet icke

att föreslå andra förändringar än vissa smärre jämkningar av beloppen

i ett fåtal fall, där särskild utredning synts utskottet tala härför. Så

torde exempelvis ortstillägget för sändebudet i Tokio böra höjas från

24,000 kronor till 30,000 kronor med hänsyn till de utomordentligt svåra

hyresförhållandena, som föranlett tilldelandet åt honom av ett särskilt

bidrag av 6,000 kronor till kanslihyra. I övrigt föreslår utskottet, att

såsom ordinarie ortstillägg uppföras dels de nu från extra anslag bestridda

ortstillägg vid befattningar, som för närvarande äro upptagna

å extra stat, men enligt utskottets förslag skulle överföras till ordinarie

stat och dels under jämförelse med övriga ortstillägg beräknade sådana

för de tjänster, vilka föreslagits till nyupprättande. När utskottet alltså

avstått från att, såsom i Kungl. Maj:ts förslag förutsättes, söka grunda

de ordinarie ortstilläggen å en approximativ beräkning av vad kunde

anses utgöra en konstant höjning i prisnivån å vederbörande anställningsorter,

är det givet, att de extra ortstillägg utskottet tänkt sig skola

utgå icke bliva att betrakta såsom enbart dyrtidstillägg å de ordinarie

ortstilläggen, utan de komma även att motsvara den konstanta stegringen

i prisnivån. Denna provisoriska reglering finner utskottet lämpligen böra

läggas i Kungl. Maj:ts hand. Sina beräkningar av de för extra ortstillägg

erforderliga medel har utskottet verkställt på grundval av utredning angående

behovet av lönefyllnad vid envar av de ordinarie diplomatiska

och konsulära befattningarna och därmed likbenämnda extra tjänsterna

utomlands. Utskottet har kommit till den slutsatsen, att det erforderliga

anslaget bör bestämmas till ett belopp av 500,000 kronor, häri ingående

jämväl höjning av ortsarvoden för å extra stat uppförd personal, om

vilken nedan talas.

I likhet med vad Kungl. Maj ds förslag avser, finner utskottet att

dyrtidstillägg enligt allmänna grunder icke bör utgå vare sig å ordinarie

eller å extra ortstillägg.

I den kungl. propositionen hava vissa diplomatiska och konsulära

befattningar, likbenämnda med ordinarie tjänster, äskats på extra stat.

I sakkunnigebetänkandet, vartill departementschefen hänvisar, angivas

de skäl, som motivera ett dylikt tillvägagångssätt. När behov av lönad

representation yppar sig i ett land, framhålles det, lära statsmakterna

att börja med ofta nog icke äga tillgång på det material, som kräves

för bedömandet av vare sig representationens omfattning eller de ortstillägg,

som böra fastställas för befattningarna. Understundom lärer även

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr .9 A.

11

inträffa, att det efter någon tids förlopp visar sig, att behovet av representation

endast varit av temporär natur, och att den sålunda bör indragäs.

Enligt principerna för det avlöningssystem, som inom utrikesdepartementet

redan funnit användning, borde, framhålles det vidare, till

dessa befattningar kunna förordnas tjänstemän med fullmakt vare sig

inom den avlöningsklass, till vilken den å extra stat uppförda befattningen

skulle höra, om den vore upptagen å ordinarie stat, eller inom

lägre avlöningsklass.

Den omständigheten, att dessa extra befattningar skilja sig från de utskottet,

ordinarie egentligen endast däri, att statsmakterna ännu ej ansett sig

hava vunnit tillräcklig erfarenhet rörande deras konstanta behövlighet

eller för ortstilläggens lämpliga avvägande, synes redan i och för sig

motivera, att arvodena för de extra befattningarna fastställas till enahanda

belopp som för de motsvarande ordinarie med avdrag av belopp,

motsvarande pensionsavgifter. Förslaget att upprätta särskilda arvodesstater

med olika arvodesgrader och arvodesklasser, vari arvodena beräknats

efter denna princip, synes sålunda vara välbetänkt.

Utskottet finner sålunda ingenting att invända mot upprättandet

av särskilda arvodesstater enligt de i Kungl. Maj:ts förslag tillämpade

principer. Vad angår fastställandet av ortstilläggen vid de extra befattningarna

utomlands i en särskild stat, motsvarande staten för de med

ordinarie tjänsterna förenade ortstillägg, anser utskottet även en dylik

anordning ändamålsenlig.

Däremot finner utskottet det vara förenat med vissa olägenheter,

om, såsom i Kungl. Maj:ts förslag skett, gemensamma löne- och arvo- ''ställning.

desstater med därtill sig anslutande ortstilläggsstater upprättas för den

ordinarie och den extra diplomatiska och konsulära personalen i utrikesdepartementet

och i utlandet. Utskottet anser, att kostnaderna för

dessa båda olika grenar av utrikesförvaltningen var för sig framdeles

liksom nu böra komma till ett fullt tydligt uttryck i riksstaten, vars

tredje huvudtitel utskottet i anslutning härtill funnit allt fortfarande

böra uppställas enligt nu gällande grunder. Denna princip har utskottet

också genomfört i det följande.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får utskottet

hemställa,

att riksdagen må

a) besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk

tillhörande den civila statsförvaltningen skall från och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

Departe
mentschefen.

med den 1 januari 1922 äga tillämpning å diplomatisk

och konsulär personal med iakttagande av de särskilda

bestämmelser, som återfinnas i närlagda förslag till

kungörelse (bil.).

b) besluta, att, där tjänsteman, å vilken det

föreslagna avlöningsreglementet skulle äga tillämpning,,

jämlikt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära

lönen i förskott, skall vid ingången av januari månad

1922 till honom på statsverkets bekostnad utbetalas ett''

belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i

den befattning, han vid utgången av år 1921 innehade,

i förskott uppburit för januari månad 1922, om de

dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande

varit gällande, dock att vid fastställande av nyssnämnda

belopp i vad angår sändebud eller generalkonsul icke

må tagas i betraktande förmånen av fri bostad jämte

fri uppvärmning och fri belysning av densamma.

c) medgiva, att kostnaderna för nu nämnda övergångsanordning

må bestridas av de i punkterna 3 och

4 här nedan föreslagna anslagsposterna till löner åt

ordinarie befattningshavare.

A. Departementet.

2:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen och *

under åberopande av vad under punkt 1 i utskottets utlåtande nr 2 A

anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) från och med år 1922 höja det ordinarie anslaget

till departementschefen, ministern för utrikesärendena,

nu 24,000 kronor med 12,000 kronor till

36,000 kronor;

b) besluta, att utbetalningen av avlöningen skall

ske månadsvis i efterskott;

c) besluta, att vid ingången av januari månad

1922 skall till departementschefen utbetalas ett belopp,

motsvarande vad han skulle för sagda månad hava

i förskott uppburit, om dittillsvarande avlöningsbestämmelser

fortfarande varit gällande;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

13

d) för sistnämnda ändamål anvisa på extra stat

för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor.

3:o) Enligt den nuvarande sedan den 1 oktober 1919 gällande instruktionen

för utrikesdepartementet skola där tjänstgöra en envoyé såsom

kabinettssekreterare, fyra ministerresidenter eller generalkonsuler, av vilka

en skall vara chef för politiska och handelspolitiska avdelningen, en chef

för rättsavdelningen och tillika chef för dess juridiska byrå, en chef för

personal- och administrativa avdelningen och tillika chef för dess personal-

och räkenskapsbyrå, samt en chef för speciella handelsavdelningen,

sex'' förste legationssekreterare eller konsuler såsom chefer för departementets

övriga byråer, åtta andre legationssekreterare eller vicekonsuler

samt sju byråsekreterare.

Å arkivet skola tjänstgöra arkivchefen, två förste arkivarier och

två andre arkivarier samt å personal- och räkenskapsbyrån en kamrerare.

För handläggning av folkrättsliga frågor av större principiell betydelse

är vid departementet fästad en speciellt sakkunnig i folkrätt.

Den politiska och handelspolitiska avdelningen är uppdelad på fyra

byråer, av vilka tre, de s. k. politiska byråerna, handlägga politiska och

handelspolitiska frågor fördelade dem emellan efter geografiska grunder,

under det att den fjärde byrån handhar departementets förbindelser med

pressen ävensom andra därmed sammanhängande ärenden.

Rättsavdelningen är uppdelad i juridiska byrån samt byrån för

arvs- och ersättningsärenden; personal- och administrativa avdelningen i

personal- och räkenskapsbyrån samt byrån för utländska studieresor,

passärenden m. m.

Tjänstemännens fördelning å avdelningar och byråer framgår av

följande uppställning:

Kabinettssekreteraren {envoyé).

Särskilda sekreterare åt ministern för utrikes ärendena och kabinettssekreteraren:

en andre legationssekreterare eller vicekonsul samt

en byråsekreterare.

Politiska och handelspolitiska avdelningen.

Avdelningschef (ministerresident eller generalkonsul).

l:a byrån: Chef (förste legationssekreterare eller konsul), en andre

legationssekreterare eller vicekonsul.

Departe
mentet.

Departe
mentets
nuvarande
organisa
tion.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

2:a byrån: Chef (förste legationssekreterare eller konsul), en andre

legationssekreterare eller vicekonsul.

3:e byrån: Chef (förste legationssekreterare eller konsul), en andre

legationssekreterare eller vicekonsul.

4:e byrån (pressbyrån): Chef (en förste legationssekreterare eller

konsul), en andre legationssekreterare eller vicekonsul, en byråsekreterare.

Speciella handelsavdelningen (å extra stat).

Avdelningschef (ministerresident eller generalkonsul), en andre

legationssekreterare eller vicekonsul, en byråsekreterare.

Rättsavdelningen.

Avdelningschef (ministerresident eller generalkonsul).

Juridiska byrån: chef (= avdelningschefen), en andre legationssekreterare

eller vicekonsul.

Byrån för arvs- och ersättning särenden: chef (förste legationssekreterare

eller konsul), två byråsekreterare.

Personal- och administrativa avdelningen.

Avdelningschef (ministerresident eller generalkonsul).

Personal- och räkenskapsbyrån: chef (— avdelningschefen), eu andre

legationssekreterare eller vicekonsul, kamreraren, en byråsekreterare.

Byrån för utländska studieresor, passärenden m. m.: chef (förste

legationssekreterare eller konsul), en byråsekreterare.

Arkivet.

Arkivchef (kansliråd), en förste arkivarie, två andre arkivarier.

Chiffrering skansliet: chef (förste arkivarie).

En speciellt sakkunnig i folkrätt.

I departementet tjänstgöra slutligen fyra kanslister, nio kvinnliga

biträden av tredje graden och nio kvinnliga biträden av andra graden

samt en förste vaktmästare, tio vaktmästare och en portvakt.

Med undantag av tjänsterna å speciella handelsavdelningen, en

kanslistbefattning, tre kvinnliga biträdesbefattningar av tredje graden, en

befattning som kvinnligt biträde av andra graden och två vaktmästaretjänster,

äro samtliga ovannämnda befattningar uppförda å ordinarie stat.

Kungi. Maj.ts I det nu föreliggande förslaget har departementschefen anslutit

förslag. sjg till av sakkunnige anförda skäl för önskvärdheten av eu utbyggnad

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

15

av utrikesdepartementet på den grundval, som 1919 års omorganisation

skapat. Därvid har särskilt framhållits den även efter kriget starkt ökade

arbetsbördan samt den i förhållande därtill alltför fåtaliga personalen inom

departementet. Det betonas i fråga om departementets diplomatiska och

konsulära personal, att de arbetsuppgifter, som åvila denna, i stor omfattning

vore av den art, att de ej kunde på ett tillfredsställande sätt

lösas, därest tjänstemännen icke bereddes tid till kontinuerliga och ingående

studier å vederbörande områden. Detta gällde givetvis i främsta

rummet de högre tjänstemännen. Särskilt vad anginge de avdelningschefer,

som tillika äro byråchefer, hade det visat sig, att deras tid allt

för mycket måst tagas i anspråk för handläggning av löpande ärenden.

De kunde till följd härav icke ägna nödig uppmärksamhet åt vissa andra

mera betydelsefulla uppgifter, som ävenledes ålåge dem. Med hänsyn härtill

har Kungl. Maj:t föreslagit upprättandet på ordinarie stat av tvenne

särskilda byråchefsbefattningar, vilkas innehavare i stället för nyssnämnda

avdelningschefer skulle förestå respektive juridiska byrån å rättsavdelningen

samt personal- och räkenskapsbyrån. För handläggandet av

de folkrättsliga frågor, vilka efter Sveriges anslutning till nationernas

förbund blivit allt talrikare och allt mera betydelsefulla, har därjämte

föreslagits upprättandet å rättsavdelningen av en tredje byrå, folkrättsbyrån.

Förutom någon ökning av personalen å arvs- och ersättningsbyrån

föreslås slutligen, att chefen för politiska och handelspolitiska avdelningen

såsom biträde skulle erhålla en tjänsteman tillhörande fjärde

avlöningsgruppen med uppgift bl. a. att vara honom behjälplig vid handläggning

av ärenden, som uppstå i anledning av det genom bildandet

av utrikesnämnden anordnade närmare samarbetet mellan regering och

riksdag i utrikespolitiska frågor.

I fråga om utrikesdepartementets speciella handelsavdelning, vilken

hittills endast varit uppförd på extra stat, innebär det kungl. förslaget

ingen ändring vare sig i avseende härå eller med hänsyn till antalet

befattningshavare och dessas tjänsteställning.

Vad angår icke diplomatisk och konsulär personal i utrikesdepartementet

föreslår Kungl. Maj:t att å ordinarie stat måtte uppföras fyra för

närvarande å extra stat upptagna befattningar, nämligen tre befattningar

som kvinnligt biträde av tredje graden och en befattning som kvinnligt

biträde av andra graden. Departementschefen har dessutom, under framhävande

av -önskvärdheten att tillfälligt anställda skrivbiträden i minsta

möjliga utsträckning komme till användning i departementet, ansett att

medel borde beviljas till avlöning åt ytterligare tvenne extra kanslibiträden.

Vidare begäres en ökning av vaktbetjänte inom departementet,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

U tskottet.

nämligen å ordinarie stat förutom nu befintliga två extra och två tillfälliga,

ytterligare tvenne nya expeditionsvakttjänster.

Vid det förhållandet att utrikesdepartementet omorganiserats och

erhållit en betydligt förstärkt personal så sent som vid 1919 års riksdag

måste utskottet ställa sig synnerligen tveksamt till varje ytterligare ökning

av departementets arbeskrafter. Endast i ett par avseenden anser

sig därför utskottet kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag.

Först och främst gäller detta de föreslagna nya byråchefstjänsterna.

Sedan utskottet haft tillfälle inhämta närmare utredning i ämnet, har

utskottet kommit till den uppfattningen, att de av sakkunnige och vederbörande

departementschef redan i början av år 1919 uttalade betänkligheter

med avseende å en sammankoppling av vederbörande avdelningschefs-

och ifrågavarande byråchefstjänster besannats. Den ökning av

arbetsbördan, som måste tagas i betraktande, framgår av statistiken över

utrikesdepartementets inkommande och avgående skrivelser och telegram.

Det sammanlagda antalet därav, som år 1914 uppgått till 53,300, steg

sålunda år 1918 till 132,000 samt år 1919 till 159,200 för att slutligen

år 1920 ökas till 180,800. Av antalet skrivelser under sistnämnda år

komma 112,200 enbart på personal- och administrativa avdelningen och

38,600 på rättsavdelningen. Visserligen förefaller det utskottet att någon

minskning i arbetsbördan bör kunna påräknas, när mera normala förhållanden

än de nuvarande, som tvivelsutan påverkas av krigets följder,

inträtt, men behovet av dessa båda befattningar synes likvisst väl motiverat,

varför utskottet finner sig böra tillstyrka, att desamma uppföras å

utrikesdepartementets ordinarie stat.

Vad angår den speciella liandelsavdelningen vill utskottet erinra om

riksdagens uttalanden i ämnet i dess skrivelse nr 329 till Konungen den 14

juni 1919. Riksdagen fann det uppenbart, att det för uppnåendet av de syften,

som varit förenade med då vidtagna avsevärda utvidgningar av vår

representation i utlandet, särskilt inrättandet av nya konsulat samt förstärkningen

av handelsattachéinstitutionen, vore nödvändigt att i hemlandet skapa

fullt kompetenta organ för att leda och övervaka arbetet. Särskilt ledningen

av handelsattachéernas verksamhet samt förmedlandet på ett snabbt

och tillförlitligt sätt av fackliga upplysningar till näringslivets tjänst

syntes bliva en betydande uppgift, för vilkens handhavande ett särskilt

organ erfordrades inom utrikesdepartementet. Då härför med hänsyn till

dåvarande handelspolitiska förhållanden krävdes en starkare personalutrustning

än som under normala förhållanden kunde anses behövlig, biföll

riksdagen förslaget om upprättande av en speciell handelsavdelning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

17

Densamma borde emellertid liksom kommerskollegii upplysningssektion

endast uppföras å extra stat. Riksdagen uttalade därvid, att frågan angående

den lämpligaste organisationen av vissa kommersiella informationsorgan

och deras förläggning icke förelåge så allsidigt och slutgiltigt

utredd, att definitiva beslut för det dåvarande lämpligen borde fattas.

Riksdagen ifrågasatte vidare, huruvida icke med ett* sådant beslut borde

anstå, tills dess frågan om det nya handelsdepartementets ställning till

och inflytande över dessa organ samtidigt kunde komma under omprövning.

Med hänsyn till att åt särskilda sakkunniga den 26 sistlidne november

uppdragits att verkställa utredning och avgiva förslag rörande de

åtgärder, som må anses erforderliga för att med utnyttjande av redan

befintliga officiella och enskilda organ åvägabringa största möjliga enhetlighet

och effektivitet i fråga om vårt lands kommersiella informationsviisende,

finner utskottet i likhet med Kungl. Maj:t det vara riktigast att

icke föregripa denna utredning samt att speciella handelsavdelningen tillsvidare

bibehålies i sitt nuvarande skick och liksom hittills uppföres å extra stat.

Förslaget om ökning av utrikesdepartementets icke diplomatiska

eller konsulära personal anser sig utskottet kunna biträda endast såtillvida,

att utskottet finner den omständigheten, att utrikesdepartementet i

en nära framtid kommer att övertaga de av försvarsdepartementet för

närvarande innehavda lokaler inom f. d. Arvfurstens palats, och arkivets

planerade förläggande till en i förhållande till övriga ämbetslokaler mera

avlägsen del av denna byggnad, vara ägnad medföra behov av två nya

ordinarie expeditionsvakter.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag i övrigt angående icke diplomatisk

och konsulär personal vill utskottet erinra, att kamreraren och förste arkivarierna,

som enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle placeras i lönegraden

B. 16, i enlighet med riksdagens numera fattade beslut skola uppföras

i lönegraden B. 15.

A nuvarande anslaget till utrikesdepartementet finnes upptagen en

post å 24,000 kronor till vikariatsersättningar, extra biträden m. m., varav

9,500 kronor beräknats åtgå till vikariatsersättningar samt återstoden använts

till avlöning åt extra vaktmästare, tillfälligt anställda såsom vikarier

eller eljest för särskilda behov, ävensom till arvoden åt vissa manliga

biträden, nämligen departementets bibliotekarie, biträde å pressbyrån,

chiffreringspersonal och siffergranskare. Då nämnda anslagspost av skäl,

beträffande vilka utskottet får hänvisa till statsrådsprotokollet, visat

sig alldeles otillräcklig, har från utrikesdepartementets besparingar under

år 1920 för samma och liknande ändamål använts ett belopp av omkring

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6'' sand. 3 käft. (Nr 3 A—3 B.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

28,700 kronor, bl. a. till avlöning åt föreståndare för tvenne provisoriskt

upprättade passexpeditioner. Kungl. Maj:t har nu å staten för utrikesdepartementet

såsom förslagsanslag, högst, för avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare in. m. uppfört ett belopp av 50,700 kronor att fördelas

för i statsrådsprotokollet närmare angivna ändamål. Under framhållande

av att anlitandet av» besparingsfonden för ovanberörda ändamål icke överensstämmer

med de av 1841 års riksdag angivna grunder för dispositionen

av besparingarna å huvudtitlarna, kan utskottet, då ifrågavarande utgifter

måste i möjligaste mån begränsas, icke tillstyrka, att för avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare i utrikesdepartementets stat såsom förslagsanslag,

högst, uppföres ett högre belopp än 40,000 kronor. Beträffande

avlöningen till extra personal åberopar utskottet vad därom anförts i dess

utlåtande nr 2 A punkt 4.

Den i Kungl. Maj:ts förslag å särskild stat för utrikesdepartementets

icke-diplomatiska eller konsulära personal upptagna posten vikariatersättningar,

förslagsanslag, 4,500 kronor, synes med den av utskottet föreslagna

förändrade uppställningen av staten för utrikesdepartementet och

utrikesrepresentationen böra utgå .och i stället å den för utrikesdepartementet

gemensamma staten uppföras en enda post avseende vikariatsersättningar

för hela den vid departementet fästade personalen. Utskottet

hemställer, att å nämnda stat uppföres en post vikariatsersättningar, förslagsanslag

10,000 kronor.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet i

anledning av vad Kungl. Maj:t under punkterna 2, 3, 5 och 17 föreslagit,

hemställa,

att riksdagen må

a) bestämma antalet befattningshavare å ordinarie

stat för utrikesdepartementet på nedanstående sätt:

Befattningshavare.

A. Diplomatisk eller konsulär personal. Lönegrad.

1 sändebud tjänstgörande såsom kabinettssekreterare......A 3

3 sändebud eller generalkonsuler tjänstgörande såsom avdelningschefer

........................A 2

8 legationsråd eller konsuler tjänstgörande såsom byråchefer . . B 20

7 förste legationssekreterare eller vicekonsuler.........B16

6 hyråsekreterare .....................B13

3 kanslister manliga....................B 9

eller kvinnliga.................C 6

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A. 19

B. Övrig personal. Lönegrad.

1 kansliråd tjänstgörande såsom chef för arkivet.......B 20

2 förste arkivarier.....................B 15

1 kamrerare........................B 15

2 andre arkivarier.....................B 13

6 kontorsskrivare, kvinnliga.................C 5

8 kanslibiträden, kvinnliga.................C 3

1 förste expeditionsvakt...................B 3

10 expeditionsvakter....................B 1

1 portvakt........................B 1

b) godkänna följande stat för utrikesdepartementet

att tillämpas från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 412,000

vikariatersättningar, förslagsanslag....... » 10,000

arvode till en speciellt sakkunnig i folkrätt ... » 8,000

avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. förslagsanslag, högst......... » 40,000

Summa kronor 470,000

c) under riksstatens tredje huvudtitel, med uteslutande

av det under rubriken departementet uppförda

ordinarie bestämda anslaget, under samma rubrik uppföra

ett ordinarie förslagsanslag å 470,000 kronor;

d) godkänna följande

Arvodesstat för viss extra personal i utrikesdepartementet.

A. Diplomatisk eller konsulär personal.

1 extra avdelningschef.

Fast arvode: 14,526 ................kronor 14,526

. 1 extra förste legationssekreterare eller extra vicekonsul.

Fast arvode: 8,250, 8,730, 9,210, 9,690 ........ » 9,210

> 1 extra byråsekreterare.

Fast arvode: 6,207, 6,603, 6,999, 7,455 ........ » 6,999

1 extra kanslist.

Fast arvode: förmånlig kanslist 4,455, 4,791, 5,163, 5,535,

5,907 .................

för kvinnlig kanslist 3,258, 3,474, 3,696, 3,924.

5,535

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

B. Övrig personal.

3 extra kontorsskrivare, kvinnliga.

Fast arvode: 3,081, 3,267, 3,483, 3,705 ........kronor 10,449

1 extra kanslibiträde, kvinnligt.

Fast arvode: 2,481, 2,619, 2,757, 2,925 ........ » 2,757

Summa fasta arvoden kronor 49,476

Vikariatsersättning åt ovannämnda personal,

förslagsanslag................ . . . kronor 1,524

Summa kronor 51,000

e) till arvoden åt viss extra personal i utrikesdepartementet

m. m. å extra stat för år 1922 bevilja

ett förslagsanslag å 51,000 kronor;

f) medgiva ej mindre att kostnaderna för den

förmån, som avses i 32 § av avlöningsreglementet för

befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra

verk tillhörande den civila statsförvaltningen, må i vad

angår den ordinarie personalen i utrikesdepaidementet,

bestridas av den i ovan intagna avlöningsstat för utrikesdepartementet

uppförda anslagsposten avlöningar

åt ordinarie tjänstemän än även att kostnaden för begravningshjälp

åt dödsbo efter avliden tjänsteman i

befattning upptagen i arvodesstaten för viss extra personal

i utrikesdepartementet må bestridas av det för

samma arvodesstat avsedda anslag.

B. Sveriges representation i utlandet.

Beskick- 4:o) För närvarande finnas 22 beskickningar, varav 15 äro uppförda

konsulat å ordinarie stat, nämligen i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien,

Översikt av Norge, Ryssland, Spanien och Portugal, Storbritannien och Irland, Turden

nuva- kiet, Tyska Riket, Österrike och Ungern, Nordamerikas Förenta Stater,

™ntationen. Argentina samt Japan och Kina. Av övriga beskickningar äro 4, nämligen

de i Nederländerna, Polen, Rumänien och Schweiz uppförda å extra

stat, under det att för de 3 återstående, i Tjecko-Slovakien, Grekland

och Serbo-Kroato-Slovenska riket samt Brasilien, medel anvisats från

extra anslaget »tillfälliga diplomatiska och konsulära poster i utlandet».

Med avseende å legationen i Brasilien bör anmärkas, att större delen av

kostnaderna därför bestridas av medel, anslagna till det å ordinarie stat

uppförda generalkonsulatet i Rio de Janeiro, vilket genom denna anordning

uppgått i beskickningen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

21

Samtliga beskickningschefer tillhöra första avlöningsgruppen —

avlöningsgrupp taget såsom gemensam beteckning för vad nu i utrikesförvaltningen

benämnes löneklass och för däremot svarande avlöningskategori

å extra stat — med undantag av sändebudet i Bukarest, vilken

är att räkna till.andra avlöningsgruppen.

Vidkommande beskickningstjänsterna i tredje avlöningsgruppen äro

dessa till antalet 9 å ordinarie stat samt fördelade med förste legationssekreterare

vid envar av beskickningarna i Helsingfors, Kristiania, Köpenhamn,

Berlin, London, Paris, retrograd, Washington och Tokio-Peking.

Några extra tjänstemän motsvarande de nu nämnda förekomma icke.

I fjärde avlöningsgruppen finnes en andre legationssekreterare vid

vardera av beskickningarna i Berlin och London. Dessutom äro anställda

6 extra andre legationssekreterare, av vilka två tjänstgöra i Paris samt

de övriga i Rom, Warschau, Tokio och Bryssel. Den ena av de i Paris

samt den i Rom anställde extra legationssekreteraren, vilkas befattningar

hava ambulerande karaktär, avlönas från extra anslaget »avlöning åt två

andre legationssekreterare», de i Warschau och Tokio tjänstgörande legationssekreterarne

erhålla å extra stat anslagna arvoden, och de båda återstående

avlönas från extra anslaget »tillfälliga diplomatiska och konsulära

poster i utlandet».

Några tjänstemän i femte avlöningsgruppen förekomma för närvarande

ej i den yttre representationen.

I sjätte avlöningsgruppen finnas 8 beskickningstjänstemän, nämligen

en kanslist vid envar av legationerna i Berlin, Bryssel, Buenos

Aires, London, Madrid, Paris-, Petrograd och Rio de Janeiro. Därjämte

äro anställda 5 extra beskickningskanslistef i Haag, Warschau, Washington

och Tokio med arvoden uppförda å extra stat samt i Rom med avlöning

från extra anslaget »tillfälliga diplomatiska och konsulära poster i utlandet».

Vad beträffar den konsulära representationen, finnas, frånsett det å

ordinarie stat upptagna generalkonsulatet i Rio de Janeiro, vilket numera

ingår i beskickningen därstädes, 9 generalkonsulat å ordinarie stat, nämligen

i Mexiko, Moskva, London, Hamburg, Kapstaden, Montreal, New

York, Shanghai och Sydney samt 3 generalkonsulat å extra stat i Båta via,

Danzig och Calcutta. Generalkonsulatet i Mexiko har dock även diplomatisk

karaktär, enär postens innehavare är anmäld såsom chargé d’affaires.

Av konsulsbefattningarna, vilka tillhöra tredje avlöningsgruppen, äro

5 upptagna å ordinarie stat, nämligen de i Rouen, Petrograd, Riga, Lfibeck

och Chicago. Extra konsulsposter äro upprättade i San Francisco med

avlöning från särskilt anslag, samt i Reval, (finsk och Kovno med avlöning

från extra anslaget »upprätthållande av vissa nya konsulat i Ryssland».

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

I fjärde avlöningsgruppen finnas 8 ordinarie vicekonsuler, anställda

Narvik, vid beskickningen i Köpenhamn, vid generalkonsulaten i Hamburg,

London och New York, vid konsulatet i retrograd med tjänstgöringsskyldighet

jämväl i Archangel samt vid de olönade konsulaten i

Antwerpen och Rotterdam. Dessutom äro å extra stat uppförda en vicekonsulspost

i Minneapolis och en i Valparaiso.

För den konsulära representationen äro i sjätte avlöningsgruppen

upptagna 7 ordinarie kanslistbefattningar, nämligen två i London samt

en i vardera av städerna Moskva, Montreal, New York, Chicago och

Shanghai. Extra kanslistbefattningar äro inrättade till ett antal av 5.

Av dessa äro kanslistbefattningarna i Mexiko, Kapstaden, Sydney och

San Francisco uppförda på extra stat, under det tjänsten som tredje

kanslist i London bekostas från särskilt extra anslag.

Beskick- Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget till omorganisation av

nmgarna. (jgn y^re representationen avser i vad angår beskickningarna, att såsom

Kungi. Maj .t. or(jjnarje beskickningar skola utöver de nuvarande uppföras dels de båda

för närvarande å ordinarie stat upptagna generalkonsulaten i Brasilien

och Mexiko och dels de från extra anslag bekostade legationerna i Nederländerna,

Polen, Rumänien, Schweiz, Tjecko-Slovakien samt Grekland

och Serbo-Kroato- Slovenska riket.

utskottet. Emot förslaget att definitivt ersätta generalkonsulaten i Brasilien

och Mexiko med beskickningar har utskottet så mycket mindre anledning

till erinran, som en åtgärd i sådant syfte icke torde kunna antagas medföra

högre kostnad, än en nödig omreglering av generalkonsulernas avlöningsförmåner

skulle föranleda. Även finner utskottet det vara uppenbart,

att Sveriges intressen i Nederländerna och Schweiz både för närvarande

äro och måste antagas komma att i framtiden förbliva av en sådan

väsentlig betydelse, att permanent diplomatisk representation bör upprättas

för deras tillvaratagande; och vill utskottet alltså tillstyrka Kungl. Maj:ts

förslag att å ordinarie stat nyuppföra beskickningar i Haag, Bern, Mexiko

och Rio de Janeiro. Vad däremot angår övriga ovannämnda länder,

Polen, Tjecko-Slovakien och vissa Balkanstater, kan utskottet, som visserligen

fullt behjärtar vikten av att diplomatiska förbindelser med dem

upprätthållas, dock icke undgå att finna, att våra handelspolitiska och

övriga intressen därstädes icke med nödvändighet måste anses påkalla

en diplomatisk representation å ordinarie stat, förrän de blivit av en mer

djupgående beskaffenhet än vad nu är fallet. Beträffande Balkanstaterna

kommer härtill, att det stadium av utveckling, varuti de svenska intressena

där befinna sig, synes utskottet kunna medgiva, att tillsvidare icke

mer än ett diplomatiskt organ bibehålies för omhänderhavandet av våra

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

23

förbindelser med Rumänien, Grekland och Serbo-Ivroato-Slovenska riket.

Utskottet föreställer sig, att den siindebudspost, som sålunda kunde få

anses tillräcklig, lämpligen tillsvidare borde inrättas i Bukarest, men att

dess innehavare såsom ackrediterad även i Aten och Belgrad borde

uppehålla sig delar av året även i dessa städer. Om en dylik anordning

genomfördes allenast å extra stat, komme ju vid de årliga an slagsäskandena

tillfälle erbjuda sig för Kungl. Maj:t att i fall av behov föreslå

eu ändrad förläggning av beskickningens säte.

Då utskottet sålunda anser, att kraven på diplomatisk representation

i Polen, Tjecko-Slovakien, Rumänien, Grekland och Serbo-KroatoSlovenska

riket icke under nuvarande omständigheter behöva tillgodoses

annat än genom en anordning av mera provisorisk karaktär, och att

gemensam representation bör kunna anordnas i sistnämnda tre länder,

vill utskottet förorda, att å extra stat uppföras en beskickning i Polen, en i

Tjecko-Slovakien samt en i Rumänien, Grekland och Serbo-KroatoSlovenska

riket med Bukarest såsom sändebudets bostadsort..

Då det emellertid icke kan förutsättas såsom givet, att den internationella

situationen skall komma att bibehålla sig i det läge, att icke

under instundande budgetår ett eller annat diplomatiskt organ utöver de

av utskottet föreslagna kan bliva oundgängligen nödvändigt, vill utskottet

förorda, att Kungl. Maj:t för mötande av ett sådant behov bör liksom

under de senare åren hava till sitt förfogande ett anslag för tillfälliga

poster i utlandet, vilket emellertid ej lärer behöva sättas till högre belopp

än 30,000 kronor. Det nu sagda har motsvarande tillämpning med avseende

å behovet av konsulära organ samt av underordnade diplomatiska

och konsulära befattningar, vartill utskottet i det följande återkommer.

Såsom ovan framhållits, tillhöra för närvarande samtliga beskick- Sändebuden.

ningschefer med undantag av sändebudet i Bukarest första avlönings-Knnglgruppen.

Kungl. Maj:t föreslår nu, att efter dess prövning beskickningscheferna

skulle kunna tillhöra antingen första eller andra avlöningsgruppen.

Utskottet finner anordningen, att sändebudsbefattningarna uppföras utskottet,

i två olika avlöningsgrupper ur sparsamhetsskäl och i övrigt vara väl

motiverad. Även torde det vara ändamålsenligt att i Kungl. Maj:ts

hand lägga avgörandet, i vilket fall en beskickningschef bör tillhöra den

högre eller den lägre avlöningsgruppen. För de 19 ordinarie sändebudsposter,

som av utskottet föreslås, torde böra beräknas 11 ordinarie befattningar

i första och 8 i andra avlöningsgruppen. Med avseende å de tre föreslagna

extra sändebudsposterna torde böra beräknas avlöningsförmåner såsom

för andra avlöningsgruppen. Proportionen mellan antalet tjänster i de

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

båda avlöningsgrupperna skulle alltså bliva 11:11 eller närmast jämförlig

med den av Kungl. Maj:t föreslagna.

Legations- Ifråga om antalet beskickningstjänster i tredje avlöningsgruppen

rå?e^r ..t och deras fördelning innebär Kungl. Maj:ts förslag den förändringen, att

nDS ’ J tre av dessa befattningar, nämligen i Helsingfors, Kristiania och Köpenhamn,

skulle utbytas mot sådana i fjärde avlöningsgruppen. Legationsråd

skulle alltså finnas anställda vid beskickningarna i Paris, London,

Berlin, retrograd, Washington och Tokio-Peking.

utskottet. Utskottet har intet att erinra mot att antalet legationsrådstjänster

begränsas till ovannämnda 6 å ordinarie stat uppförda befattningar.

Generalkon- Beträffande den högre konsulära representationen må först erinras där
sulema.

om> afl- Kungl. Maj:ts förslag i vad angår generalkonsulaten avser — förutom

Kungi. aj:t. jeil • föregående omnämnda och av utskottet tillstyrkta åtgärden att definitivt

förändra generalkonsulaten i Rio de Janeiro och Mexiko till beskickningar

— att å ordinarie stat skulle uppföras de nuvarande ordinarie generalkonsulaten

i London, Hamburg, Kapstaden, Montreal, New York, Shanghai

och Sydney samt det å extra stat varande generalkonsulatet i Batavia

ävensom att å extra stat skulle liksom hittills upptagas generalkonsulaten

i Danzig och Calcutta. Av de nuvarande generalkonsulaten skulle alltså

det i Moskva indragas.

Såsom särskilt skäl för att uppföra generalkonsulatet i Batavia å

ordinarie stat har framhållits önskvärdheten av ökade ekonomiska förbindelser

mellan vårt land och Hollands för vår export ej mindre än

för vår import viktiga kolonialvälde. Förslaget om indragning av generalkonsulatet

i Moskva har motiverats med att all sannolikhet talade för

att en generalkonsulsbefattning i Ryssland åtminstone icke tillsvidare

skulle bliva behövlig.

utskottet. Utskottet, som tillstyrker, att generalkonsulaten i London, Hamburg,

Kapstaden, Montreal, New York, Shanghai, Sydney och Calcutta bibehållas,

de 7 förstnämnda å ordinarie och det sistnämnda tillsvidare å extra

stat, anser sig på ovan angivet skäl böra förorda förslaget att indraga

generalkonsulatet i Ryssland. Utskottet kan icke dela uppfattningen, att

generalkonsulatet i Batavia redan nu borde uppföras å ordinarie stat.

Utan att underskatta den stora betydelse detta generalkonsulat har för

vår handel på nederländska Ostindien, vill utskottet för sin del förorda,

att med avgörandet av frågan om generalkonsulatets överförande till

ordinarie stat får anstå, till dess ytterligare någon tids erfarenhet vunnits

rörande utvecklingen av våra ekonomiska förbindelser med nederländska

Ostindien.

Även i frågan rörande generalkonsulat i Danzig har utskottet en

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 3 A.

''2 5

från Kungl. Maj:ts avvikande mening. Härvidlag vill utskottet erinra,

att de skäl, vilka föranledde generalkonsulatets uppförande å extra stat

för 1921, togo sikte väsentligen på stadens betydelse såsom knutpunkt för

de kommersiella linjerna till och från Polen. Nu framhålles emellertid

i Kungl. Maj:ts förslag, att den politiska och ekonomiska utvecklingen

ännu icke tillåtit anknytandet av mera avsevärda handelsförbindelser med

Polen och Danzig, samt att det ännu torde vara omöjligt att angiva tidpunkten,

när ett verkligt behov av lönad representation i Danzig skulle

uppstå; och skulle enligt förslaget med postens besättande anstå, till dess

anledning därtill enligt Kungl. Maj:ts beprövande förelåge. Utskottet

finner vad sålunda anförts icke giva vid handen, att man skulle hava att

räkna med ett oavvisligt behov av ett lönat generalkonsulat i Danzig

under nästkommande budgetår. Vid sådant förhållande anser sig utskottet

förhindrat tillstyrka förslaget om beviljande av medel för berörda ändamål

å 1922 års riksstat.

Med avseende å konsulsbefattningarna, vilka tillhöra tredje avlö- Konsulerna.

ningsgruppen, föreslår Kungl. Maj:t, att å ordinarie stat skulle bibehållas Kungi. Maja

de nu där uppförda konsulaten, nämligen i Rouen, Petrograd, Riga,

Lubeck och Chicago ävensom nyuppföras konsulatet i San Francisco, nu

upptaget å extra stat, konsulatet i Reval, vartill medel nu utgå från

extra anslaget »upprätthållande av vissa nya konsulat i Ryssland» samt

ett konsulat i Narvik i stället för det nuvarande lönade vicekonsulatet

därstädes, eller alltså sammanlagt 8 befattningar.

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag i före- utskottet,

varande del utom i vad angår posten i Narvik. Till stöd för förslaget

om upprättande av ett konsulat å nämnda ort har anförts huvudsakligen,

att, enär den nuvarande anordningen, att vissa olönade vicekonsulat vore

direkt underställda beskickningen i Kristiania, till följd av de långa avstånden

icke medgåve någon mera ingående kontroll eller inspektion, det

vore lämpligt att överflytta denna uppsikt å den konsuläre representanten

i Narvik, vilken för ändamålet borde erhålla högre tjänsteställning. Vidare

framhålles, att Nordnorge säkerligen i framtiden komme att spela en avsevärd

ekonomisk roll ävensom att våra intressen på Spetsbergen med

fördel kunde bevakas av en lönad konsul i Narvik.

Utskottet delar meningen, att i Narvik bör upprättas ett konsulärt

organ, som kan utöva inseende över våra vicekonsuler i Nordnorge.

Däremot anser utskottet, att de svenska intressena på Spetsbergen, vilka

i flera fall äro av beskaffenhet att kräva handläggning av diplomatisk

myndighet, lämpligen fortfarande kunna handhavas av beskickningen i

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 samt. 3 käft. (Nr 3 A—3 B.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

Kristiania. Under sådana omständigheter och då enligt vad utskottet inhämtat

vår konsulära representation i Narvik under de senare åren på

ett tillfredsställande sätt provisoriskt utövats av en i staden boende

affärsman, anser utskottet, att den lämpligaste lösningen av förevarande

spörsmål i avvaktan på en väsentlig utveckling av de svenska ekonomiska

förbindelserna med Nordnorge vore upprättandet av ett olönat konsulat

i Narvik. Med hänsyn härtill förordar utskottet, att medel icke vidare

anslås till något lönat konsulärt organ i nämnda stad.

Enligt vad utskottet sålunda anfört skulle å ordinarie stat upptagas

7 konsulsbefattningar.

Legations• Vad beträffa!1 de lägre diplomatiska och konsulära tjänsterna såsom

sekreterare legationssekreterare och vicekonsuler, avser Kungl. Maj:ts förslag, att de°konsuler.

samma skulle uppdelas å fjärde och femte avlöningsgrupperna. I fjärde

Knngi. Maj:t. avlöningsgruppen skulle beräknas 20 och i femte avlöningsgruppen skulle

upptagas 11 ordinarie befattningar. Av dessa skulle följande befattningar

vara bundna vid vissa platser, nämligen i fjärde avlöningsgruppen 3

förste legationssekreterarbefattningar i Helsingfors, Kristiania och Köpenhamn

och 7 vicekonsulstjänster, nämligen vid beskickningen i Köpenhamn,

vid generalkonsulaten i London och New York, i Minneapolis och Boston

samt vid de olönade konsulaten i Antwerpen och Rotterdam samt i femte

avlöningsgruppen 2 andre vicekonsulsbefattningar, vid generalkonsulaten

i London och New York. I fråga om övriga befattningar, 10 i fjärde

och 9 i femte avlöningsgruppen, skulle Kungl. Maj:t äga att bestämma

rörande fördelningen med* iakttagande, att i fjärde avlöningsgruppen

skulle finnas högst 7 förste legationssekreterare och 3 vicekonsuler samt

i femte avlöningsgruppen högst 6 andre legationssekreterare och 3 andre

vicekonsuler. I förslaget angives att dessa 13 förste eller andre legationssekreterare

närmast avsåges för användning i Haag med tjänstgöringsskyldighet

jämväl i Bryssel, i Paris, London, Berlin, Bern med tjänstgöringsskyldighet

jämväl i Wien, i Warschau, Rom, Aten och Belgrad,

Konstantinopel, Washington, Mexico, Buenos Aires med tjänstgöringsskyldighet

jämväl i Rio de Janeiro, samt i Tokio. De 6 vicekonsulerna

eller andre vicekonsulerna beräknades i första hand bliva erforderliga i

Hamburg, retrograd med tjänstgöringsskyldighet jämväl i Archangel,

Helsingfors, Montreal, Sydney och Chicago,

utskottet. Utskottet beaktar givetvis angelägenheten av att beskicknings- och

konsulatchefer hava till förfogande kvalificerat biträde för det löpande

arbetet i tillräcklig omfattning, för att de ej för mindre väsentliga göromål

må nödgas åsidosätta sina viktigare ämbetsuppgifter. Men nuvarande

budgetära situation synes utskottet mana till att, då det gäller tillgodo
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 3 A.

27

seende av ifrågavarande behov av arbetskrafter, iakttaga en starkare begränsning

av kostnaderna än i Kungl. Maj:ts förslag förutsättes. 1 betraktande

härav har utskottet stannat vid att föreslå, att medel icke anvisas

till flera legationssekreterare och vicekonsulstjänster än 17 i fjärde

och 8 i femte avlöningsgruppen. Av dessa torde 4 befattningar i den förra

avlöningsgruppen böra uppföras å extra stat. Utskottet anser, i överensstämmelse

med vad Kungl. Maj:t föreslagit, att förste legationssekreterare alltid

böra vara anställda i Helsingfors, Kristiania och Köpenhamn och har i

övrigt beräknat, att ordinarie legationssekreterare närmast skola komma

till användning i Haag, med tjänstgöringsskyldighet även i Bryssel,

Paris, London, Berlin, Bern, med tjänstgöringsskyldighet även i Wien,

Washington och Tokio, ävensom att ordinarie vicekonsuler i första hand

komma att beordras till tjänstgöring i London och New York, å vilka

båda platser en vicekonsul i vardera avlöningsgruppen torde behövas,

samt vidare i Helsingfors, Köpenhamn, Hamburg, Antwerpen, Rotterdam,

Montreal och Minneapolis, å vilken sistnämnda plats en fast vicekonsulspost i

fjärde avlöningsgruppen synes böra upprättas. Av de fyra extra befattningarna

har utskottet tänkt sig, att en skulle bestämmas för legationen i Bukarest

och att de tre återstående skulle hava karaktären av ambulerande

legationssekreterarbefattningar, varvid behovet av en sådan i Sydamerika

torde böra beaktas. De stora kostnader, som utsändandet dit av vikarier

vid de ordinarie tjänstemännens frånvaro på grund av semester eller

annan anledning förorsakar, göra ett dylikt anställande även av sparsamhetshänsyn

önskvärt. Upprättandet av ett lönat vicekonsulat i Boston

anser sig utskottet icke för närvarande kunna tillstyrka.

I fråga om kanslisttjänsterna — tillhörande sjätte avlöningsgruppen — Kanslister.

har Kungl. Maj:t föreslagit, att å ordinarie stat skulle uppföras 14 avKnnglde

nuvarande ordinarie eller alla med undantag av befattningen i Moskva

samt de 10 extra kanslisttjänsterna, ävensom ytterligare 9 befattningar,

närmast avsedda för beskickningarna i Helsingfors, Kristiania, Köpenhamn,

Konstantinopel och Wien samt för generalkonsulaten i Hamburg, New York

och Båta via samt konsulatet i Lubeck. Kungl. Maj:t skulle emellertid

inom det i stat fastställda antalet äga bestämma om befattningarnas fördelning

å de olika myndigheterna. Slutligen föreslås en extra kanslistbefattning

för generalkonsulatet i Calcutta.

Utskottet inser visserligen till fullo nödvändigheten av att i den utskottet,

mån väsentligare arbetsuppgifter vid beskickningarna och konsulaten

föreligga, sådant arbete, som med kanslisttjänsterna avses, icke pålägges

de mer kvalificerade befattningshavarna. Men utskottet finner sig icke

övertygat om den ofrånkomliga behövligheten av ett så stort antal hans
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

Motion.

listpostei'' som av Kungl. Maj:t föreslås. Nödigt arbetsbiträde torde nämligen

kunna erhållas utan så betydande kostnader som den av Kungl.

Maj:t föreslagna anordningen skulle betinga. Under sådana omständigheter

och då utskottet anser det av sparsamhetsskäl nödvändigt att begränsa

antalet kanslisttjänster mer än vad i förslaget skett, vill utskottet

föreslå, att tillsvidare icke flera sådana befattningar uppföras än 22 å

ordinarie och 3 å extra stat. Utskottet delar meningen, att Kungl. Maj:t

bör äga besluta om dessa befattningars fördelning mellan beskickningarna

och konsulaten, men har vid beräkningen av det föreslagna antalet tjänster

utgått från, att kanslistbefattningar vore oundgängligen erforderliga vid

följande beskickningar, nämligen i Bryssel, Köpenhamn, Paris, retrograd,

Warschau, Madrid, London, Berlin. Washington, Mexiko, Buenos Aires,

Rio de Janeiro och Tokio, vid generalkonsulaten i London, varest 2

tjänster torde erfordras, Kapstaden, Montreal, New York, Shanghai,

Sydney, Batavia och Calcutta, samt vid konsulaten i Lubeck, Chicago

och San Francisco. De 3 extra kanslisttjänsterna äro närmast beräknade

för beskickningen i Warschau samt generalkonsulaten i Batavia och Calcutta.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två av

herr C. Lindhagen inom första kammaren väckta motioner, n:ris 89 och

90, vari hemställts,

i motionen nr 89, att riksdagen må,

l:o) i huvudsak för närvarande avslå det under tredje huvudtiteln

framförda förslaget om en väsentlig utvidgning av den svenska diplomatien

och det därför äskade anslaget, i den mån det ej är betingat av

nödig löneförhöjning åt redan anställda funktionärer;

2:o) i sammanhang därmed anhålla, att regeringen ville hän vända

sig till såväl folkens förbund som Sovjet-Ryssland, Tyskland, Förenta

Staterna och övriga länder, som ej äro medlemmar av nämnda förbund,

med hemställan om en gemensamt beslutad allmän omorganisation av

världens diplomati i syfte att göra den kompetent för tidens uppgifter

och bereda den möjligheter att framträda och verka i sitt kall under

enkla vanor utan ömsesidigt anspråk på furstlig lyx och överflöd, samt

i motionen nr 90, att riksdagen, med anledning av regeringens

proposition under tredje huvudtiteln om utvidgad diplomati; ville för sin

del uttala sig för en självständig svensk representation i republiken Kina

och anslå medel därtill eller ock anhålla hos regeringen om förslag i

detta ämne till denna eller nästa riksdag.

Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sina förslag får

utskottet hänvisa till motionerna.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A

29

Vidkommande först motionen nr 89 inskränker sig utskottet, vad

dess förra del beträffar till att hänvisa till vad i det föregående anförts

med anledning av Kungl. Maj:ts förslag i förevarande avseende.

Ifråga om motionens senare del anser utskottet självfallet, att ett

hänvändande till av motionären omförmälda förbund och stater i angivet

syfte icke lämpligen bör för vårt vidkommande äga ruin.

Utskottet anser alltså att förevarande motion icke må föranleda

någon riksdagens vidare åtgärd.

Vidkommande motionen nr 90 vill utskottet med avseende å vår

representation i Kina erinra därom, att Kungl. Maj:ts förslag i denna del

avser bibehållandet av den nästlidet år beslutade anordningen att under den

tid av året, då sändebudet i Tokio, vilken även ackrediterats i Peking,

icke uppehåller sig å sistnämnda ort, våra intressen därstädes skola tillvaratagas

av en tjänsteman i tredje avlöningsgruppen i egenskap av t. f.

chargé d’affaires. Att icke upprättandet av en självständig beskickning

i Kina föreslagits är, såsom av betänkandet (sid. 130) framgår, beroende

därpå, att förhandenvarande omständigheter icke ansetts giva tillräckligt

stöd för en åtgärd, vilken skulle medföra så avsevärda kostnader

som den ifrågavarande.

Utskottet finner sig icke av vad motionären anfört vara övertygat

om behovet av en särskild legation i Peking. I varje fall synes man

böra avvakta några års erfarenhet rörande de möjligheter för utvecklingen

av våra förbindelser med Kina, som det nyligen genomförda

representationssättet må innebära, innan några ytterligare åtgärder vidtagas.

Utskottet anser alltså, att ej heller nu förevarande motion bör föranleda

någon riksdagens vidare åtgärd.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet i anledning av vad

Kungl. Maj:t under punterna 2, 3, 4 och 5 föreslagit hemställa,

I) att riksdagen må, med avslag å herr Lindhagens

motion nr 89:1, i vad densamma avser det föreliggande

organisationsförslaget, jämte samma motionärs motion

nr 90:1,

a) bestämma antalet befattningshavare å ordinarie

stat för beskickningar och konsulat på nedanstående

sätt:

Utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

Befattningshavare. Lönegrad.

11 sändebud.........................A 3

8 sändebud . . . ....................A 2

7 generalkonsuler.....................A 2

6 legationsråd.......................B 20

7 konsuler........................B 20

6 förste legationssekreterare.................B16

7 vicekonsuler.......................B16

4 andre legationssekreterare.................B13

4 andre vicekonsuler....................B13

f manliga...................B 9 |

22 kanslister | eller

( kvinnliga........''...........C 6 J

b) godkänna följande stat för beskickningar och

konsulat, att tillämpas från och med den 1 januari

1922:

Stat för avlöning utom ortstillägg.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag . . . kronor 860,000

Vikariatsersättningar samt lönefyllnad till vissa konsuls
-

befattningar, förslagsanslag.......... » 40,000

Expektansarvoden, förslagsanslag....... ■ • • »_27,000

Summa kronor 927,000,

c) godkänna följande stat för ortstillägg:

Stat för ortstillägg.

Europa.

Belgien.

Bryssel:

Sändebud .......

Kanslist........

Antwerpen:

Yicekonsul.......

Danmark.

Köpenhamn:

Sändebud .......

Förste legationssekreterare

Yicekonsul.......

Kanslist........

9.000

1.000

2,000

17,400

2,000

2,000

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

31

Estland.

Reval:

Konsul...................... 6,600

Finland.

Helsingfors:

Sändebud....... 17,400

Förste legationssekreterare.............. 2,000

Yicekonsul...........’.......... 2,000

Frankrike:

Paris:

Sändebud..................... 30,600

Legationsråd.................... 6,100

Legationssekreterare................. 3,800

Kanslist........*............. 1,900

Rouen:

Konsul...................... 5,100

Italien:

Rom:

Sändebud.....................13,800

Lettland.

Riga:

Konsul...................... 6,600

Nederländerna.

Haag:

Sändebud.....................17,400

Legationssekreterare................. 3,800

Rotterdam:

Vicekonsul..... 3,800

N orge.

Kristiania:

Sändebud.....................10,800

Förste legationssekreterare.......... 2,000

Ryssland.

Sändebud..................... 30,600

Legationsråd....... 6,600

Kanslist................... 2,000

Konsul...................... 8,100

Schweiz.

Bern:

Sändebud.....................13,800

Legationssekreterare.........»....... 3,800

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

Spanien och Portugal.

Madrid:

Sändebud..................... 9,000

Kanslist..........•............ 1,900

Storbritannien och Irland.

London:

Sändebud......•............... 45,000

Legationsråd.............. 6,600

Legationssekreterare.................. 4,800

Kanslist...................... 2,000

Generalkonsul...................14,400

Yicekonsul................. 3,800

2:e vicekonsul................... 3,800

Kanslist........... 2,000

Kanslist...................... 2,000

Turkiet och Bulgarien.

Konstantinopel:

Sändebud......,............... 9,000

Tyska riket.

Berlin:

Sändebud..................... 23,400

Legationsråd.................... 5,100

Legationssekreterare................. 3,800

Kanslist...................... 1,800

Hamburg:

Generalkonsul..........''.......... 7,400

Yicekonsul..................... 3,300

Liibeck:

Konsul....................... 4,100

Kanslist...................... 1,500

Österrike och Ungern.

Wien:

Sändebud..................... . 16,800

Afrika.

Brittiska Sydafrika.

Kapstaden:

Generalkonsul ...................11,400

Kanslist...................... 4,500

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

33

Amerika.

Brittiska Nordamerika.

Montreal:

Generalkonsul...................16,400

Yicekonsul..................... 5,800

Kanslist........ 4,500

Förenta Staterna.

Washington:

Sändebud..................... 45,000

Legationsråd.................... 7,600

Legationssekreterare................. 6,800

Kanslist...................... 4,500

New York:

Generalkonsul...................18,400

l:e vicekonsul................... 6,800

2:e vicekonsul................... 5,000

Kanslist . ,.................... 4,500

Chicago:

Konsul......................12,100

Kanslist...................... 4,500

Minneapolis:

Vicekonsul..................... 6,800

San Francisco:

Konsul......................12,100

Kanslist...................... 4,500

Mexico, Centralamerika, Väst-Indien, Övre Sydamerika.

Mexico:

Sändebud..................... 22,400

Kanslist......................* 4,500

Argentina, Chile, Uruguay, Paraguay.

Buenos Aires:

Sändebud..................... 36,000

Kanslist......................* 4,500

Brasilien.

Rio de Janeiro:

Sändebud..................... 30,000

Kanslist......................* 4,500

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 saml. 3 Käft. (Nr 3 A, 3 B.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

Asien.

Japan och Kina.

Tokio:

Sändebud..................... 30,000

Legationssekreterare................. 6,600

Kanslist......................* 4,500

Peking:

Legationsråd .... c...............12,000

Shanghai:

Generalkonsul...................19,400

Kanslist......................*4,500

Brittiska Australien.

Sydney:

Generalkonsul...................14,400

Kanslist...................... 4,500

Summa ortstillägg kr. 782,500

Tillägg till ortstillägg åt vissa kanslister, förslagsanslag, högst 5,000

Summa kronor. 787,500

d) under riksstatens tredje huvudtitel med uteslutande

av de under rubrikerna beskickningar och

konsulat och vikariatsersättning vid beskickningar och

konsulat samt lönefyllnad till vissa konsulsbefattningar

uppförda ordinarie anslagen, under rubriken beskick
-

* Ytterligare 1,000 kronor om kanslisten äger tillräcklig kännedom i landets språk.

Anm. 1. Sändebuden i Paris, Kristiania, Madrid, London, Konstantinopel, Berlin

samt generalkonsuln i Hamburg åtnjuta fri bostad.

Dessutom utgår till nu nämnda tjänstemän ersättning för uppvärmning och belysning

av vederbörande beskicknings- resp. konsulathus med följande belopp, nämligen:

3.000 kronor för sändebudet i Paris,

2,400 » » » » Kristiania,

1.000 » » y> » Madrid,

3.000 » » » » London,

2.000 » d » » Konstantinopel,

3.000 » » d » Berlin,

1.000 » » generalkonsuln i Hamburg,

varjämte 5,000 kronor för enahanda ändamål avses för statens fastighet i Petrograd.

Anm. 2. Ortstillägg för beskickningschef, som icke åtnjuter fri bostad, samt för

generalkonsuln i Shanghai avser även kostnaden för kanslilokal.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

35

ningar och konsulat uppföra ett ordinarie förslagsanslag

å 1,715,000 kronor;

e) godkänna följande:

Arvodesstat för viss extra personal i utrikesrepresentationen.

3 sändebud.

Fast arvode: 14,526 ...............kronor 43,578

2 generalkonsuler.

Fast arvode: 14,526 ............... » 29,052

1 extra förste legationssekreterare.

Fast arvode: 8,250, 8,730, 9,210, 9,690 » 9,210

3 extra förste legationssekreterare.

Fast arvode: 8,250, 8,730, 9,210, 9,690 » 27,630

3 extra kanslister.

Fast arvode för manlig kanslist: 4,555, 4,791, 5,163,

5,535, 5,907 > 16,605

för kvinnlig kanslist: 3,258, 3,474, 3,696, 3,924 ...» —

Summa kr. 126,075

Yikariatsersättning för ovannämnda personal, förslagsanslag kr. 3,000

Summa kronor 129,075

f) godkänna följande stat för ortstillägg åt viss

extra personal i utrikesrepresentationen:

Stat för ortstillägg för viss extra personal i utrikesrepresentationen.

Polen.

Warschau:

Sändebud.....................17,400

Kanslist....................... 1,900

Tj echo-Slovakien.

Prag:

Sändebud...................... 9,000

Rumänien.

Bukarest:

Sändebud......................13,800

Legationssekreterare.................. 3,800

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

Brittiska Indien.

\

Calcutta:

Generalkonsul................. 19,400

Kanslist............ 4,500

Nederländska Ostindien.

Batavia:

Generalkonsul....................19,400

Kanslist....................... 4,500

3 ambulatoriska förste legationssekreterare . . . •......14,000

Summa kronor 107,700

Anm. Ortstilläggen för ovan nämnda sändebud och generalkonsuler avse även kostnaderna

för kanslilokal.

g) till arvoden och ortstillägg åt viss extra personal

i utrikesrepresentationen å extra stat för år 1922

bevilja ett förslagsanslag, 237,000 kronor;

h) under riksstatens tredje huvudtitel till tillfälliga

diplomatiska och konsulära poster i utlandet å extra

stat för år 1922 uppföra ett förslagsanslag, högst, 30,000

kronor;

i) till extra ortstillägg åt ordinarie och extra personal

i utrikesrepresentationen å extra stat för år 1922

bevilja-ett förslagsanslag, högst, 500,000 kronor;

k) medgiva ej mindre, att kostnaderna för den i

avd. B mom. 12 i utskottets förut omförmälda förslag

till kungörelse avsedda förmån må bestridas av den i

ovan intagna avlöningsstat för beskickningar och konsulat

uppförda anslagsposten avlöningar åt ordinarie

tjänstemän än även att kostnaden för begravningshjälp

åt dödsbo efter avliden tjänsterna o i befattning upptagen

i arvodesstaten för viss extra personal i utrikesrepresentationen

må bestridas av det för samma arvodesstat

avsedda anslag.

II) att herr Lindhagens motion nr 89:1, mom. 2:o)

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Ekiperings- 5:0) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att under

penningar, ekiperingspenningar, möbler, reparationer m. m. i riksstaten för

år 1922 uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 70,000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

37

Utskottet finner icke ändamålsenligt, att ifrågavarande olika behov

tillgodoses under ett och samma anslag, utan anser att ekiperingspenningar

böra såsom hittills utgå från ett särskilt ordinarie förslagsanslag.

Medel till reparationer av statens fastigheter i utlandet samt möblering

av desamma torde böra beviljas under ett anslag, vilket bör finna plats

nedan under avdelning D. Diverse. Utskottet, som alltså i det följande

återkommer till denna fråga, får nu hemställa,

att riksdagen må i iiksstaten för år 1922 höja

ordinarie förslagsanslaget till ekiperingspenningar, nu

15.000 kronor, med 15,000 kronor till 30,000 kronor.

6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att, i stället för Kontorsdet

nuvarande ordinarie bestämda anslaget till kontorskostnadsersättnin- kostnadsgar

åt lönade konsuler, under samma rubrik i riksstaten för år 1922 upp-^l^lönade

föra ett ordinarie förslagsanslag av 120,000 kronor. konsuler.

Utredning i ämnet återfinnes å sid. 44 i statsrådsprotokollet och [7]

171 i betänkandet.

Utskottet finner sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag med den

ändring, att anslaget erhåller karaktär av förslagsanslag, högst, 120,000

kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i stället för det nuvarande ordinarie

bestämda anslaget till kontorskostnadsersättningar

åt lönade konsuler, under samma rubrik i riksstaten för

år 1922 uppföra ett ordinarie förslagsanslag, högst,

120.000 kronor.

7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 8) att, i stället för

det nuvarande ordinarie förslagsanslaget ersättningar till olönade konsuler

och vicekonsuler, under rubriken ersättningar till olönade konsuler i riksstaten

för år 1922 uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 120,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 44 i statsrådsprotokollet och

172 i betänkandet.

jErsättningar

åt

olönade

konsuler.

[8]

Det nuvarande anslaget har under senare år avsevärt överskridits

i följd av den inträdda stegringen i kontorskostnader. Att beräkna ett

anslag i proportion härtill torde emellertid, såsom i Kungl. Maj:ts förslag

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

framhålles, ej vara erforderligt, enär de olönade konsulerna i viss mån

tillföras ökad gottgörelse för sina utgifter genom den höjning, som år

1920 ägt rum av expeditionsavgifterna. För ändamålet synes utskottet

ett anslag å 100,000 kronor vara tillfyllest.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må från och med år 1922, i stället

för det ordinarie förslagsanslaget ersättningar till olönade

konsuler och vicekonsuler, under rubriken ersättningar

till olönade konsuler uppföra ett ordinarie förslagsanslag

å 100,000 kronor.

Personliga 8:o) På grund av vad Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen (punkt 9) och

%r mistade under åberopande av vad statsrådsprotokollet i ämnet innehåller (sid. 45)

konsulat- fj|r utskottet hemställa,

avgifter.

^ att riksdagen må till personliga gottgörelser för

mistade konsulatavgifter på extra stat för år 1922 bevilja

ett förslagsanslag, högst* 5,000 kronor.

Attachéer. 9:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att, i stället för

[10] det nuvarande ordinarie reservationsanslaget diplomat- och konsulsaspiranter,

under rubriken attachéer (aspiranter) i riksstaten för år 1922

uppföra ett ordinarie reservationsanslag av 100,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes i statsrådsprotokollet (sid. 45) och

i betänkandet (sid. 64, 65 och 163).

Med avseende å ifrågavarande tjänstemäns avlöningsförmåner föreslås

anordningen, att ett mot lön svarande fast arvode bestämmes för

varje attaché, och att därtill för de utomlands anställda läggas belopp

motsvarande ortstillägg. Dyrtidstillägg skulle utgå allenast å grundarvodena.

Emot införandet av nu berörda princip har utskottet intet att

erinra.

Ej heller har utskottet något att invända mot storleken av det för

avlöning åt attachéer begärda beloppet. Även för närvarande står för

omförmälda ändamål till Kungl. Maj:ts förfogande ett belopp av 100,000

kronor, varav emellertid ett belopp av 44,000 kronor är uppfört å extra stat.

Under nu rådande situation finner utskottet det icke lämpligt att

frångå det sålunda tillämpade systemet med uppdelning å ordinarie och

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

39

extra stat av de för ändamålet anvisade medlen och anser alltså, att ett

belopp av 44,000 kronor fortfarande bör uppföras å extra stat.

Beträffande den föreslagna förändringen av det ordinarie anslagets

benämning anser utskottet Kungl. Maj:ts förslag tillräckligt motiverat

därigenom, att enligt gällande antagningsbestämmelser den förutvarande

skillnaden mellan diplomat- och konsulsaspiranter bortfallit.

Det förstärkningsanslag, som utskottet alltså anser böra anvisas å

1922 års extra stat, bör, i motsats till vad som är fallet med det nuvarande

extra anslaget för ändamålet, vilket är betecknat såsom reservationsanslag,

erhålla naturen »förslagsanslag, högst».

Då såsom bekant under senare tid delade meningar gjort sig

gällande angående dispositionen och bokföringen av dylika förstärkningsanslag,

har utskottet ansett lämpligt att i detta sammanhang klarlägga

sin ställning till frågan, och vill utskottet i sådant avseende anföra

följande.

Om man till en början frånser den beteckning, förstärkningsanslagen

erhållit, torde det ligga i sakens natur, att avsikten med dessa är, att

de få disponeras under enahanda villkor, som moderanslaget. Då reservationsanslagen

även efter budgetårets utgång stå till förfogande och ej

äro avsedda endast för utgifterna under ett visst år, lära även förstärkningar

i reservationsanslag vara avsedda att på liknande sätt disponeras.

Anledningen till att anslagen detta oaktat erhållit beteckningen

»förslagsanslag, högst», framgår av följande.

I december 1916 framlade numera generaldirektören P. Södermark

efter därtill erhållet uppdrag förslag till de extra anslagens beteckning,

därvid föreslogs, att av de extra anslagen en del måtte betecknas såsom

»förslagsanslag, högst», och en del såsom reservationsanslag, men att de

s. k. förstärkningsanslagen — enär besparingar å dessa ju borde behandlas

pa samma sätt som moderanslagen — måtte lämnas utan beteckning.

Departementschefen ansåg åter, att förslagets huvudsakliga syfte

kunde uppnås, om man med särskild beteckning försåg de anslag, som

borde behandlas såsom »förslagsanslag, högst», under det att de anslag,

som° borde behandlas såsom reservationsanslag, lämnades utan beteckning.

I sådant fall erfordrades emellertid en särskild åtgärd i fråga om förstärkningsanslagen;

och om dessa anförde departementschefen att

»då de i det övervägande antalet fall fortfarande såsom hittills lära

komma att under budgetåret överföras till de respektive anslag, de äro

ämnade att förstärka, utan olägenhet kunde i regel förses med beteckningen

»förslagsanslag, högst».

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

Riksdagen biträdde emellertid sakkunnigförslaget att även de anslag,

som vore av reservationsanslags natur, borde få denna natur i riksstaten

uttryckligen angiven. I fråga om förstärkningsanslagen åter lämnades

departementschefens förslag utan erinran.

Härav framgår alltså, att när förstärkningsanslagen fingo beteckningen

»förslagsanslag, högst», såväl Kungl. Maj:t som riksdagen utgått

ifrån att de i allmänhet komma att i sin helhet under budgetåret omföras

till vederbörande moderanslag; och vid sådant förhållande lärer den omständigheten,

att de erhållit beteckningen »förslagsanslag, högst» icke

innebära något hinder för Kungl. Maj:t eller, där anslaget ställts till

någon myndighets förfogande, för denna myndighet att låta verkställa

sådan omföring. Snarare torde avsikten med anslagens beteckning såsom

»förslagsanslag, högst» just hava varit att framkalla en sådan omföring,

så att det nya anslaget ej komme att stå kvar såsom ett särskilt

anslag, vilket måhända kunde tänkas bli följden, om det betecknades

såsom reservationsanslag.

Om före budgetårets utgång sådan omföring icke skett, får denna

omständighet givetvis icke inverka på dispositionsrätten till anslaget, utan

detta står fortfarande till förfogande för det ändamål, vartill det beviljades,

nämligen icke för vissa utgifter under budgetåret utan för förstärkning

av moderanslaget.

Den till stöd för en motsatt uppfattning anförda omständigheten

att »förslagsanslag högst» av riksdagen definierats såsom »sådana till

maximibelopp fixerade anslag, vilka ej få disponeras efter budgetsårets

utgång och som alltså i den mån, de ej under sagda år tagits i anspråk,

skola till kassafonden överföras» är ej avgörande för den nu föreliggande

frågan. Om utgifter, tillhörande ett visst budgetår, icke hinna under

samma år utbetalas och bokföras, kunna de, på sätt i kungl. brev den 13

februari 1920 föreskrives, avföras i nästkommande års räkenskap, och

detsamma måste givetvis gälla en omföringsåtgärd, tillhörande ett visst

budgetår.

Kungl. Maj:t har också nyligen i ett särskilt fall förklarat den

omständigheten, att ett å 1920 års tilläggsstat uppfört förstärkningsanslag

av riksräkenskapsverket överförts till kassafonden, icke utgöra hinder

för att det nu överföres till det reservationsanslag, det är avsett att

förstärka.

Ur praktisk bokföringssynpunkt synes det slutligen riktigast och

lämpligast, att inga utgifter direkt bokföras å förstärkningsanslaget, utan

att alla utgifter, efter sistsnämnda anslags omföring, bokföras å huvudanslaget.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

41

Med åberopande av det sålunda anförda hemställer utskottet under

nu förevarande punkt,

att riksdagen må från och med år 1922, med

uteslutande av det under rubriken diplomat- och konsulsaspiranter

upptagna ordinarie reservationsanslaget

diplomat- och konsulsaspiranter, under rubriken attachéer

(aspiranter) uppföra ett ordinarie reservationsanslag å

56,000 kronor.

10:o) Under hänvisning till vad under nästföregående punkt anförts

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

attachéer (aspiranter) på extra stat för

år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 44,000 kronor.

ll:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att i stället Militär och

för det nuvarande ordinarie bestämda anslaget militär- och marinattachéer attachéer

under samma rubrik i riksstaten för år 1922 uppföra ett ordinarie för- nm

slagsanslag, högst, 128,000 kronor. L J

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

(sid. 46) och betänkandet (sid. 36, 64, 65, 163).

Enligt förslaget skulle militär- och marinattachéerna, med bibehållande

av sin militära avlöning jämte dyrtidstillägg därå, av medel under

tredje huvudtiteln åtnjuta arvoden, vilka borde bestämmas till att motsvara

ortstillägg, och varå dyrtidstillägg ej skulle utgå. Behovet av dylika

attachéer har givetvis beräknats med utgångspunkt från nuvarande

internationella situation.

Utskottet finner, att den föreslagna principen för militär- och marinattachéernas

avlönande är lämplig. Med avseende å det belopp, som

borde å riksstaten för år 1922 uppföras till arvoden åt dessa tjänstemän,

har utskottet däremot en från Kungl. Maj:ts avvikande mening. Det

synes nämligen utskottet, att man under nuvarande omständigheter icke

kan med tillräcklig grad av sannolikhet beräkna behovet av militär- och

marinattachéer för en så lång tid framåt, som borde förutsättas, när det

gäller fastställandet av ett ordinarie anslag till att täcka avlöningskostnaderna

för en viss personalgrupp i dess helhet. Fastmer är utskottet

av den åsikten, att, om så prövas oundgängligen nödvändigt, vid sidan

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 saml. 3 käft. (Nr 3 A, 3 B.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

Förstärkning

av

ordinarie

reservations

anslaget,

handelsattachéer.

[12]

av det ordinarie anslaget, vars belopp med hänsyn till inträdd prisstegring

torde böra något höjas, tillsvidare, liksom under de senare åren

skett, erforderliga belopp beviljas å tilläggsstat. Utskottet anser sig

icke kunna förorda större ökning av det ordinarie anslaget än med

12,000 kronor.

Någon ändring av det ordinarie anslagets natur lärer icke nu böra

vidtagas.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må från och med år 1922 uppföra

det ordinarie bestämda anslaget militär- och marinattachéer

med ett från 28,000 till 40,000 kronor förhöjt

belopp.

12:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att, i likhet

med vad innevarande år ägt rum, å etftra stat för år 1922 till extra

-handelsattachéer anvisa ett reservationsanslag av 140,000 kronor.

Utredningen återfinnes i betänkandet (sid. 37, 65, 165).

I fråga om avlöningen för samtliga specialattachéer med undantag

av militär- och marinattachéer har föreslagits, att viss del av deras arvoden,

12,000 kronor, skulle bestämmas till att motsvara lön, under det

återstoden skulle motsvara ortstillägg. Endast å den förra delen av arvodena

skulle dyrtidstillägg utgå.

Förslaget om en uppdelning av arvodena åt ifrågavarande tjänstemän

synes utskottet vara lämpligt. Emellertid anser utskottet, att grundarvodet

bör sättas lägre än som föreslagits, och tillstyrker utskottet, att

ett belopp av 9,000 kronor bestämmes att motsvara lön.

Utan att finna en sådan reglering av arvodena hava betydelse för

frågan om specialattachéernas och de ordinarie tjänstemännens inbördes

tjänsteställning, vill utskottet betona, att det avdrag å arvode, specialattaché

bör vidkännas under ledighet från tjänsten, lämpligen bör fastställas

i överensstämmelse med vad gäller för ordinarie tjänsteman i

närmast motsvarande lönekategori.

I övrigt har utskottet intet att erinra med anledning av förevarande

förslag, utan hemställer,

att riksdagen må till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

handelsattachéer å extra stat för år

1922 bevilja ett förslagsanslag, högst, 140,000 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

43

13:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att under ^oetaZ-^

rubriken socialattachéer i riksstaten för år 1922 uppföra ett ordinarie a ''“c -.er''

reservationsanslag av 75,000 kronor. ^

Utredningen i ämnet återfinnes i betänkandet (sid. 37, 65, 166).

Beträffande principen för socialattachéernas avlönande hänvisar utskottet

till vad under nästföregående punkt anförts.

Det belopp, 50,000 kronor, vilket för närvarande såsom extra reservationsanslag

står till Kungl. Maj:ts förfogande för ifrågavarande ändamål

är tillfyllest för avlönande av tre socialattachéer. Den föreslagna

ökningen av anslagsbeloppet skulle möjliggöra upprättandet av ytterligare

en social attachébefattning.

Utskottet finner emellertid en utvidgning av socialattachéinstitutionen

särskilt under nuvarande budgetära situation icke vara tillrådlig.

I övrigt anser utskottet, att hittills vunna erfarenheter icke giva

tillräckligt stöd för en uppfattning, om institutionens permanenta behövlighet.

Under sådana omständigheter vill utskottet för sin del förorda,

att anslag till socialattachéer beviljas på samma sätt och med enahanda

belopp som hittills skett.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till socialattachéer på extra stat

för år 1922 bevilja ett reservationsanslag å 50,000

kronor.

14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att å extra Lantbruksstat

för år 1922 till lantbruksattachéer anvisa ett reservationsanslag av attachéer
77,

000 kronor.

För utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

(sid. 47) och betänkandet (sid. 38, 65, 166).

Den nuvarande representationen å lantbruksområdet utgöres av

tvenne lantbruksstyrelsen underställda lantbrukskonsulenter, vilkas avlöningar

bestridas av det å nionde huvudtiteln uppförda extra förslagsanslaget,

högst, 29,000 kronor till befrämjande av avsättningen i främmande

länder av alster av svenska lantbruket m. m. Av samma anslag

gäldas expenser och resekostnader för konsulenterna.

Kungl. Maj:ts förslag avser nu, att den hittillsvarande lantbruksrepresentationen

skulle ersättas med en organisation av lantbruksattachéer,

anordnad på i huvudsak samma sätt som socialattachéinstitutionen. Ge
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

nom det begärda anslaget skulle möjliggöras anställandet av lantbruksattachéer

i Berlin, London, Warschau och Washington.

Utskottet, som hyser starka betänkligheter mot den ytterligare utvidgning

av specialattachéinstitutionen, som inrättandet av en lantbruksattachéorganisation

skulle innebära, måste redan av denna anledning ställa

sig tveksamt till förevarande an slagsäskande. Då härtill kommer, att den

i ämnet hörda fackmyndigheten, lantbruksstyrelsen, i sitt utlåtande uttalat

sig för ett uppskov tillsvidare med genomförandet av den ifrågasatta

förändringen av vår lantbruksrepresentation, anser sig utskottet icke

kunna tillstyrka åtgärder i av Kungl. Maj:t föreslagen riktning. Förslag

om uppförandet av anslag för bestridande av kostnaderna för de nuvarande

jordbrukskonsulenternas verksamhet torde ankomma på jordbruksutskottet

att för riksdagen framlägga.

Utskottet hemställer alltså,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning

icke må av riksdagen bifallas.

Präden och ^ro) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15) att det ordi
vaktbetjäntenaT^e

bestämda anslaget extra biträden, kanslivaktmästare och andra utgifter

ntbarkioch Vid beskickningar och konsulat, nu 32,200 kronor, må under benämningen

*konsulat. extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar och konsulat i riks[15]

staten för år 1922 uppföras med ett förhöjt belopp av 70,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes i betänkandet (sid. 167).

Till förstärkning av ifrågavarande ordinarie anslag har alltsedan

år 1920 å extra stat uppförts ett särskilt förslagsanslag, högst, 40,000

kronor, avsett företrädesvis för bestridande av kostnaderna för de extra

biträden, vilka måste anlitas till följd av rådande särskilda förhållanden,

framför allt att fylla de krav på mycket omfattande passexpedition, som

göra sig gällande, sedan resandeströmmen efter fredsslutet nått en osedvanlig

stegring, och det av kontrollhänsyn befunnits nödvändigt, att de

resande skola vara försedda med pass.

Dyrtidstillägg utgå på omkring halva antalet av ersättningsbeloppen

från det ordinarie och på samtliga gottgörelser från det extra anslaget.

Förutom ovanberörda höjning av det ordinarie anslaget till 70,000

kronor föreslår Kungl. Maj:t, att det extra förstärkningsanslaget upptages

till 67,000 kronor. Dessa anslagsökningar skulle möjliggöra, att ersättningarna

till de extra biträdena och vaktbetjänte höjdes så, att dyrtidstillägg

ej vidare behövde därå utgå. Endast i fråga om drogmanen vid

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottet e utlåtande Nr 3 A.

45

beskickningen i Konstantinopel skulle arvodet vara förenat med dyrtidstillägg.

Det ordinarie anslagets ökning från 32,200 till 70,000 kronor skulle,

enligt vad utskottet inhämtat, avse ersättning för mistade dyrtidstillägg

med omkring 15,000 kronor, arvodesförbättring åt drogmanen med 12,000

kronor, åt vissa vaktmästare vid beskickningarna med 2,800 kronor, överflyttande

till detta anslag av lämpligen avvägda arvodesbelopp för vissa

befattningar vid beskickningar och konsulat å ordinarie stat, vilka befattningar

kunna väntas vara permanent erforderliga och avförande därifrån

av vissa andra, vilkas framtida erforderlighet ej kan för närvarande fastställas,

ungefärligen 8,000 kronor.

Upptagandet av det extra anslaget till 67,000 kronor i stället för

40.000 kronor skulle .väsentligen avse ersättning för mistade dyrtidstillägg,

samt möjliggöra mötandet av kommande ökat behov av biträden

vid passexpedition samt vaktmästare vid beskickningar och konsulat. Särskilt

har därvid beräknats uppstående behov av dylik personal, därest

förbindelserna med Ryssland återknytas.

Utskottet finner från principiell synpunkt sett icke lämpligt, att ett

mot dyrtidstillägg å arvodena svarande belopp inräknas i det ordinarie

anslaget och anser sålunda, att detta icke bör ökas till högre belopp än

55.000 kronor. Det extra anslaget torde böra begränsas till enahanda

belopp. Utskottet förutsätter, • att dyrtidstillägg ej komma att utgå å

avlöningar bestridda från förevarande och närmast följande anslag.

På grund härav får utskottet under förevarande punkt hemställa,

att det ordinarie bestämda anslaget extra biträden,

kanslivaktmästare och andra utgifter vid beskickningar

och konsulat må från och med år 1922 under

benämningen extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar

och konsulat i riksstaten uppföras med ett

till 55,000 kronor förhöjt belopp.

16:o) I anledning av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt Förstärk16)

och under åberopande av vad under nästföregående punkt anförts ^iaget^exträ

får utskottet hemställa, biträden vch

vaktbetjänte

att riksdagen må till förstärkning av anslaget ^f^^och

extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar och *''konsulat,

konsulat å extra stat för år 1922 bevilja ett förslags- [16]

anslag, högst, 55,000 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

C. Internationella byråer in. in.

Internatio- 17:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt

"fomstoUns 18) och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 55) i ämnet

byrå i Haag. innehåller hemställer utskottet,

[18]

att riksdagen må till bestridande av Sveriges andel

i kostnaderna under år 1921 för den internationella

skiljedomstolens byrå i Haag å extra stat för år 1922

bevilja ett förslagsanslag, högst, 6,100 kronor.

Interparla- 18:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att såsom

mcntariska bid ftp bestridande av kostnaderna för interparlamentariska unionens

byrå och byrå och generalsekretanat for ar 1922 a extra stat för samma ar an
seiTetariat

visa ett förslagsanslag, högst, av 12,000 kronor.

ri Q-i '' Beträffande härför anförda skäl får utskottet hänvisa till vad stats
L

J rådsprotokollet i ämnet innehåller (sid. 56).

Utskottet anser, att det bidrag, som utöver det sedvanliga beloppet

å 2,000 kronor för ifrågavarande ändamål bör beviljas för nästkommande

år, torde kunna begränsas till 8,000 kronor, och får utskottet sålunda

hemställa,

att riksdagen må såsom bidrag till bestridande

av kostnaderna för interparlamentariska unionens byrå

och generalsekretariat för år 1922 å extra stat för

samma år bevilja ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.

Kostnader- 19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att såsom

dag{ns Mer- bidrag till bestridande av kostnaderna för riksdagens interparlamentariska

parlamen- grupp under år 1922 å extra stat för samma ar anvisa ett förslagsanslag,

tariunder högst, av 75,000 kronor

grupp

år 1922.

[20]

Utskottet får hänvisa till vad i statsrådsprotokollet anförts angående

gruppens beräknade utgifter för år 1922. Då utskottet anser att

någon begränsning i omkostnaderna kan åvägabringas, torde gruppens

budget böra uppgöras med följande i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag

sänkta belopp:

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

47

1) Förvaltningskostnader, trycksaker, porto, maskinskrivning,

vård av bibliotek, inköp av litteratur, inbindning

och dylikt......................Kr. 8,000: —

2) Resebidrag till den interparlamentariska unionens

och det nordiska interparlamentariska förbundets rådsmöten » 6,000: —

3) Nordiskt interparlamentariskt delegerademöte

i Sverige................Kr. 37,000: —

resebidrag...............j»__4,000: — » 4l;000: —

4) Sveriges andel i kostnaderna för arbeten, som utföras

gemensamt av de tre nordiska gruppernas sekretariat » 15,000: —

Summa kronor 70,000: —

Utskottet får sålunda hemställa,

att riksdagen må såsom bidrag till bestridande

av kostnaderna för riksdagens interparlamentariska grupp

under år 1922 å extra stat för samma år bevilja ett

förslagsanslag, högst, 70,000 kronor.

20) I enlighet med Kungl. Maj:ts föreslag och under åberopande av den

utredning, som i statsrådsprotokollet (sid. 58) anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må besluta, att ej'' mindre det ursprungligen

såsom bidrag till täckande av kostnaderna

för den svenska gruppens av den interparlamentariska

unionen deltagande i unionens XX:de konferens å extra

stat för år 1915 anvisade förslagsanslag, 15,000 kronor,

än även det anslag av 4,500 kronor, vilket för den

händelse den XIX:de konferensen skulle hava ägt rum

redan år 1915, ursprungligen anvisats å extra stat för

år 1916 såsom bidrag till täckande av kostnaderna för

den svenska gruppens deltagande i unionens XX:de

konferens samma år, skola, därest eller i den mån dessa

anslag ej dessförinnan tagits i anspråk, få användas

såsom bidrag till täckande av kostnaderna för riksdagens

interparlamentariska grupps deltagande i den interparlamentariska

unionens konferens, som kan komma att

äga rum år 1922.

Riksdagens

interparlamentariska

grupps deltagande

i

den interparlamentariska

unionens

konferens

år 1922.

[21]

21:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 22) att under Bidrag till

förutsättning att Sverige-Amerikastiftelsen på annat sätt för svensk- Amerfkä
stiftelsen.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

Motioner.

amerikansk ömsesidig upplysningsverksamhet under 1922 anskaffar

minst 120,000 kronor samt på de villkor Kungl. Maj:t eljest må föreskriva

såsom bidrag till Sverige-Amerikastiftelsen å extra stat för år 1922

bevilja ett förslagsanslag, högst, 30,000 kronor.

På tilläggsstat för år 1921 har för samma ändamål äskats likaledes

ett förslagsanslag, högst, 30,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 59 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande anslagsäskande avser ett ändamål som förut icke

varit med statsmedel understött. Då utskottet under nu rådande ekonomiska

situation anser den starkaste begränsning av anslagsbeviljande

i dylika fall vara nödvändig, har utskottet funnit sig icke kunna för

närvarande tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer alltså beträffande 1922 års stat,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning

icke må vinna riksdagens bifall.

22:o) I en inom första kammaren av herr E. O. V. Wavrinsky

väckt motion nr 19 har föreslagits, att riksdagen ville även på 1922

års stat uppföra ett anslag av 2,000 kronor till den internationella

fredsbyrån i Bern.

Vidare har i en likaledes inom första kammaren väckt motion nr

91 herr C. Lindhagen hemställt, att riksdagen ville l:o) återinföra i riksstaten

under tredje huvudtiteln ett bidrag till den folkliga fredsbyrån i

Bern samt dels höja det i tilläggsstat för 1921 uppförda anslaget från

750 kronor till 2,000 kronor och dels å extra stat för 1922 2:o) anslå

till dess avdelning, svenska freds- och skiljedomsföreningen, såsom årsbidrag

till dess förvaltningskostnader av åtskilliga slag 5,000 kronor,

samt till resbidrag till nordiska fredskongressen i Köpenhamn samt

internationella unionens generalförsamling 1921 och liknande bidrag 1922

ett årsbelopp av 4,000 kronor eller sammanlagt ett förslagsanslag å högst

9,000 kronor att uppföras dels å tilläggsstat för 1921 och dels å extra

stat för 1922.

Utskottet har varit i tillfälle att taga del av en redogörelse rörande

internationella fredsbyråns budget under åren 1919 och 1920. Av densamma

framgår, att inkomsterna under år 1919 uppgått till 47,689: 09

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

49

francs, varav 5,053: 44 francs erhållits i form av statsunderstöd. För

1920 beräknas inkomsterna till endast 21,185 francs, varav statsunderstöden

till 6,000 francs, i förhoppning att vissa i utsikt ställda dylika

bidrag skulle inflyta. De relativt höga inkomsterna under 1919 hänföra

sig därtill, att ett upprop från byrån om bidrag i syfte att bibehålla

densamma inom Schweiz medfört penninggåvor å sammanlagt 30,874: 55

francs, vilka emellertid överförts till byråns kapitaltillgångar, som år

1919 utgjorde 307,227: 86 francs.

Utgifterna under 1919 utgjorde 42,171: 94 francs och desamma

hava för år 1920 beräknats till 34,525: — francs, vadan 1919 utvisar ett

överskott av 5,517: 15 och 1920 ett underskott av 13,340 francs. De

utgifter under nämnda år, som kunna anses komma byråns egentliga

uppgifter tillgodo utgöra jämförelsevis obetydliga belopp, nämligen för

utgivandet av dess tidning (2,691: 40 resp. 4,250 francs) samt för bibliotek

och propaganda (1,696: 91 resp. 600 francs). Huvuddelen av utgifterna

har däremot utgjorts av arvoden till personalen, för vilket ändamål

utbetalats 23,496: 95 resp. 18,400 francs, samt utgifter för byråns fastighet.

Utskottet finner ej de upplysningar, som sålunda stått till buds

rörande byråns förutsättningar att arbeta för sitt syfte och den verksamhet

den utövat, numera motivera bidrag av svenska statsmedel.

Utskottet kan ej heller biträda herr Lindhages motion i vad den

avser understöd åt svenska freds- och skiljedomsföreningen.

Utskottet hemställer alltså,

a) att herr Wavrinskys motion nr 19:1 och herr

Lindhagens motion nr 91:1, den sistnämnda i vad

densamma avser anslag å 1922 års stat till internationella

fredsbyrån i Bern icke må av riksdagen bifallas;

b) att herr Lindhagens motion nr 91:1, i vad

den rör anslag för år 1922 till svenska freds- och

skiljedomsföreningen ej heller må vinna riksdagens bifall.

23:o) I en inom första kammaren väckt motion nr 92 har herr C.

Lindhagen hemställt, att riksdagen vid behandlingen av de under tredje

huvudtiteln äskade anslagen till interparlamentariska fredsgruppen och

dess överavdelningar ville uttala och till regeringen framföra sin uppfattning:
att

det vore angeläget om svenska folkets valda representanter erhölle

mera omedelbart inflytande på utrikespolitiken och icke företrädesvis

en enskild förening;

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 sand. 3 käft. (Nr 3 A, 3 B.) 7

Motion.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

att det vore önskligt att nordiska interparlamentariska förbundet

understundom sammanträdde, såsom dess stadgar förutsätta, i kongresser

och icke bara i delegerademöten;

samt att det likaledes förtjänade övervägas, huruvida ej folkrepresentanterna

i olika länder och särskilt i de nordiska länderna kunde

omedelbart och med lika rätt för alla sammanföras till gemensamma

sammanträffanden och förhandlingar.

Utskottet, som icke finner skäl föreligga för riksdagen att göra

något uttalande i det av herr Lindhagen berörda ämne, hemställer,

att herr Lindhagens ifrågarande motion icke ma

vinna riksdagens bifall.

1). Diverse.

Rese- och 24:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23), att ordinarie

''ersättning, förslagsanslaget rese- och flyttningsersättning, inspektioner, tillfälliga uppinspektio-

drag, nu uppgående till 165,000 kronor, må i riksstaten för år 1922 upptillfällTga

föras med förhöjt belopp av 280,000 kronor.

uppdrag. Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 18 mars 1921 till riksdagen

[23] avlåten proposition 4(nr 319), bland annat, med ändring av ovanberörda

framställning föreslagit riksdagen besluta, att ifrågavarande anslag skall

i riksstaten för år 1922 upptagas med 550,000 kronor.

Beträffande detta förslag yttrar sig utskottet i särskilt utlåtande

denna dag; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

Underhåll 25:o) Kungl Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att under

OCtlo''ncrar<vo rubriken ekiperingspenningar, möbler, reparationer m. m., i riksstaten för

statens år 1922 uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 70,000 kronor.

fautlandet % Såsom utskottet under punkt 5:o) anfört, finner utskottet icke än
möbler

m. m. damålsenligt, att ifrågavarande olika behov tillgodoses under ett och

[6] samma anslag, varför utskottet föreslagit, att i riksstaten för år 1922

under rubriken ekiperingspenningar liksom hittills uppföres ett särskilt

ordinarie förslagsanslag.

Utskottet har inhämtat, att under förflutna år för bestridande av

kostnader för reparationer och underhåll av statens fastigheter i utlandet

anlitats dels tredje huvudtitelns besparingar dels ock i viss utsträckning

de hyresmedel, som inflyta från statens fastighet i Konstantinopel. Då

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 3 A.

51

från och med år 1922 de ordinarie avlöningsanslagen förändras från att

vara bestämda anslag till förslagsanslag, kunna besparingar framdeles

uppkomma endast i ringa omfattning. Även de från fastigheten i Konstantinopel

inflytande hyresmedlen måste på grund av den turkiska valutans

starka depreciering beräknas till relativt lågt belopp. Då sistnämnda

medel jämväl anlitas för täckande av ett flertal årliga mindre utgiftsposter

för beskickningens i Konstantinopel ekonomi in. in., torde för bär

ifrågavarande ändamål icke kunna påräknas ett större belopp än omkring

12,000 kronor om året.

Då det anslag, varom här är fråga, tillika är avsett för bestridande

av kostnader för möblering av ekonomi- och representationsavdelningarna

i beskickningshusen, varom sakkunniga uttalat sig i betänkandet å sid.

146 o. ff., ävensom för täckande av å dessa hus vilande vattenavgifter

samt vissa andra onera, synes det utskottet, att anslaget icke bör beräknas

lägre än till 35,000 kronor samt erhålla karaktären av reservationsanslag.

I detta sammanhang har utskottet, med hänsyn till de senare årens

erfarenhet angående de förhållanden under vilka förvärv av fastigheter

utomlands för beskickningar eller konsulat i vissa fall ägt rum, velat framhålla

önskvärdheten av, att i de fall där sådant förvärv synes kunna ske

på för svenska staten exceptionellt fördelaktiga villkor, och där på grund

av försäljningsanbudets beskaffenhet tiden icke tillåter inhämtande av

riksdagens medgivande till köpet, möjlighet beredes Kungl. Maj:t att utan

sådant medgivande avsluta detsamma. I anslutning till denna uppfattning

har utskottet ansett sig böra uttala, att från riksdagens sida intet

synes böra vara att erinra, därest, under nämnda förutsättningar, Kungl.

Maj:t för ändamålet disponerar ett belopp av högst 500,000 kronor av

anslaget till oförutsedda utgifter.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må under rubriken underhåll och

reparationer av statens fastigheten i utlandet, möbler m. m.

i riksstaten för år 1922 uppföra ett ordinarie reservationsanslag

35,000 kronor.

26:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24), att ordinarie Skrivmateri

förslagsanslaget skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus m. in. nu “1™renskriv

uppgående till 350,000 kronor må i riksstaten för år 1922 uppföras med ning, ved,

ett förhöjt belopp av 800,000 kronor. ljus m'' m''

Från detta anslag skulle bl. a. utgå de kostnader för uppvärmning

och belysning av statens fastigheter i utlandet, som enligt den kungl.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

propositionen borde bestridas av statsverket eller 3A av totalutgifterna.

Utskottet anser såsom å sid. 7 anförts, att bidragen till belysning och

uppvärmning av statens fastigheter i utlandet böra utgå med fasta belopp.

I den mån dessa bidrag på grund av rådande höga priser ej

räcka för ändamålet, torde hänsyft därtill böra tagas vid beräkningen av

de extra ortstilläggen.

Utskottet har inhämtat, att förevarande anslag jämväl under 1920 på

ett anmärkningsvärt sätt överskridits, och finner sig utskottet med hänsyn

härtill böra framhålla angelägenheten av att all möjlig sparsamhet

iakttages, samt att i sådant syfte verksam kontroll övas från utrikesdepartementet

beträffande omfattningen av de anspråk på medel av ifrågavarande

anslag, som framställas från beskickningar och konsulat ävensom

rörande sagda medels användning. Då besparingar på så sätt torde kunna

vinnas, synes anslaget kunna begränsas till 550,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må uppföra ordinarie förslagsanslaget

skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus m. m.

i riksstaten för år 1922 med ett till 550,000 kronor förhöjt

belopp.

Trycknings- 27:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25), att ordinarie

kostnader, förslagsanslaget till tryckningskostnader nu uppgående till 15,050 kronor

[25J må i riksstaten för år 1922 uppföras med ett förhöjt belopp av 30,00Ct

kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 61 i

statsrådsprotokollet.

Utskottet, vilket anser, att så stor höjning av anslaget, som av

Kungl. Maj:t föreslagits, icke bör ifrågakomma, hemställer,

att riksdagen må uppföra ordinarie förslagsanslaget

till tryckningskostnader i riksstaten för år 1922 med

ett till 20,000 kronor förhöjt belopp, dock att i anslaget

må göras den jämkning, som kan erfordras för jämnande

av huvudtitelns slutsumma.

Upplys- 28:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 26) att under

Usamhet i rubriken upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige i riksstaten

utlandet an- för år 1922 uppföra ett ordinarie bestämt anslag, 150,000 kronor.

Sverige Beträffande utredning i ämnet får utskottet hänvisa till sakkun
["20j

nigebetänkandet sidd. 44, 65 och 184.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A. 53

Av statsfinansiella skäl anser sig utskottet ieke kunna tillstyrka

högre anslag för ändamålet än 135,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till upplysningsverksamhet i utlandet

angående Sverige på extra stat för år 1922 bevilja ett

förslagsanslag, högst, 135,000 kronor.

29:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 27) att till fortsatt

utgivande av Sveriges traktater å extra stat för år 1922 anvisa ett

förslagsanslag, högst, av 13,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

(sid. 63).

Utskottet uppskattar till fullo värdet ur historisk och politisk synpunkt

av att ifrågavarande verk bringas till fullbordan, på sätt av Kungl.

Maj:t avsetts. Anslaget synes emellertid böra beräknas något lägre än

vad i propositionen föreslagits, särskilt i betraktande av att såväl papperspris

som tryckningskostnader kunna antagas ytterligare nedgå.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till fortsatt utgivande av Sveriges

traktater å extra stat för år 1922 bevilja ett förslagsanslag,

högst, 9,000 kronor.

30:o) I förslaget till riksstat för år 1922 har Kungl. Maj:t upptagit

ordinarie förslagsanslaget kommittéer och utredningar genom sakkunniga

m. m. med oförändrat belopp av 150,000 kronor.

Med hänsyn till de upplysningar utskottet inhämtat angående den

jämförelsevis begränsade omfattning, vari ifrågavarande anslag av utrikesdepartementet

kan förväntas bliva taget i anspråk, finner utskottet,

att detsamma må kunna fastställas till ett vida lägre belopp än det av

Kungl. Maj:t föreslagna. Utskottet hemställer,

att riksdagen må uppföra ordinarie förslagsanslaget

kommittéer och utredningar genom sakkunniga

m. m. i riksstaten för år 1922 med ett till 75,000 kronor

sänkt belopp.

31:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att under

rubriken extra utgifter i riksstaten för år 1922 uppföra ett ordinarie

reservationsanslag av 40,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 64

i statsverkspropositionen.

Sveriges

traktater.

[27]

Kommittéer

och utredningar

genom

sakkunniga.

Extra

utgifter.

[28]

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

Då utskottet, med hänsyn till att besparingar för framtiden endast

i jämförelsevis ringa mån kunna väntas uppkomma under tredje huvudtiteln,

finner behovet av ett särskilt anslag för extra utgifter väl motiverat,

särskilt vid början av ett år, innan riksdagen må hava hunnit bevilja

medel för uppkommande oförutsett behov, har utskottet ansett sig

böra tillstyrka beviljandet av ett dylikt anslag ehuru till lägre belopp

än det av Kungl. Maj:t föreslagna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må under rubriken extra utgifter

i riksstaten för år 1922 uppföra ett ordinarie reservationsanslag

30,000 kronor.

32:o) Beträffande övriga här ej särskilt omförmälda ordinarie anslag

under tredje huvudtiteln har utskottet icke att föreslå annan ändring

än att förslagsanslaget till ålderstillägg bör ur riksstaten uteslutas.

Utskottet hemställer alltså

att riksdagen må, med uteslutande av förslagsanslaget

till ålderstillägg, i riksstaten för år 1922 upptaga

övriga ordinarie anslag med oförändrade belopp.

Stockholm den 31 maj 1921.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, N. A. Nilsson, H. F. Lamm, J.

Nilsson, i Skottlandshus, II. M. Bäckström, J. L. Widell, O. U. B. Olsson, C. O. Ekman,

O. Bergqvist, E. A. Hallin, C. P. V. Nilsson och J. Nilsson i Malmö samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, J. Jönsson i Revinge, P.

Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, P. B. Nilsson i Landeryd, L. J. Carlsson-Frosterud,

S. E. J. Lubeck, 11’. Bäckström, J. Erlansson, K. A. Westman, A. E. Ljungberg och S. J.

Karlsson i Nynäshamn;

med undantag därav att i behandlingen av punkterna 21—32 deltagit herr J. P.

Jespersson i st. f. herr O. Bergqvist och herr K. E. W. Söderhielm i st. f. herr P. Nilsson

i Bonarp.

Reservationer

vid punkt 21 (bidrag till Sverige-Amerikastiftelsen) av herr O. U.

B. Olsson.

vid punkt 22 (motion angående understöd åt internationella fredsbyrån

i Bern) av herr C. G. Ekman.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

55

(Bilaga)

Förslag

till

kungörelse angående tillämpning av avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

å diplomatisk och konsulär personal.

Ifrågavarande reglemente skall från och med den 1 januari 1922

äga tillämpning å diplomatisk och konsulär personal, varvid följande

särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse.

A. Beträffande personal anställd i utrikesdepartementet:

l:o) Yad i 13 § 2 mom. i reglementet stadgas i fråga om tjänsteman

vid centralt verk skall äga motsvarande tillämpning ifråga om

diplomatisk eller konsulär tjänsteman i utrikesdepartementet.

2:o) Kabinettssekreterare, som är gift, äger såsom bidrag till

representationskostnader åtnjuta ett årligt belopp av 3,000

kronor att utbetalas i den ordning, som beträffande lön är

i reglementet stadgat.

B. Beträffande personal anställd utom landet:

l:o) Förutom lön enligt reglementet äger tjänsteman åtnjuta

ortstillägg vid tjänst, varmed sådant enligt särskild stat är

förenat.

Om åtnjutande i visst fall av fri bostad i staten tillhörigt

hus jämte bidrag till kostnad för uppvärmning och belysning

av sådan skall lända till efterrättelse vad i staten för

ortstillägg stadgas.

2:o) Oavsett vad i 2 § 2 mom. i reglementet stadgas äger Kungl.

Maj:t förordna, från vilken dag lön skall utgå.

Ortstillägg utgår från och med den dag, då tjänsteman

tillträder tjänst, varmed sådant är förenat, till och med

den dag, då han upphör att utöva samma tjänst.

3:o) Såsom tillägg till 3 § i reglementet skall gälla, att tjänsteman

icke må driva handel eller annan näring.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

4:o) Ort utom landet skall städse anses tillhöra den i 9 § i

reglementet upptagna ortsgruppen G.

5:o) Tjänsteman äger uppbära oavkortad lön, förutom i fall som

i 15 § i reglementet omförmälas, jämväl efter Kungl. Maj:ts

prövning för den tid eller viss del därav, då han i anledning

av utnämning eller förordnande att bestrida tjänst å

annan ort befinner sig på resa mellan den förutvarande och

den nya tjänstgöringsorten.

6:o) Yad om åtnjutande av lön är i 16 § 2 mom. i reglementet

stadgat skall äga motsvarande tillämpning med avseende

å tjänsteman, som är anställd i land med tropiskt

eller balvtropiskt klimat och vilken angripits av svårare

klimatsjukdom i akut form, ävensom tjänsteman, som å

utländsk tjänstgöringsort angripits av där epidemiskt uppträdande

svårare sjukdom, som icke alls eller allenast i

sällsynta fall förekommer inom riket.

Huruvida eller i vilken mån ortstillägg skall utgå i fall,

som här eller i 16 § 2 mom. i reglementet avses, bestämmes

av Kungl. Maj:t.

7:o) Vad i 19 § 1 mom. i reglementet stadgas om skyldighet

att såsom vikarie bestrida befattning skall gälla utan den i

nämnda moment stadgade tidsbegränsning och avse jämväl

befattning i tjänstemannens egen lönegrad. Vid vikariat i

egen lönegrad utgår ej vikariatsersättning.

Beträffande åtnjutande av ortstillägg vid vikariat skall,

där ej Kungl. Maj:t för särskilt fall annorlunda förordnar,

gälla, att vikarien äger, mot avstående i förekommande

fall av eget ortstillägg, åtnjuta, där vikariatet avser

befattning såsom chef för beskickning, generalkonsulat

eller konsulat, hälften av med denna befattning förenat

ortstillägg eller motsvarande belopp, men eljest hela ortstillägget

för den andra befattningen eller däremot svarande

belopp; dock att tjänsteman, som förordnas att under semester

bestrida annan befattning å den ort, där han är anställd,

ej härför må åtnjuta förhöjt ortstillägg.

8:o) Tjänsteman, som av hänsyn till förhållandet till främmande

makt hemkallas från tjänst, som han innehar utomlands,

må, där Kungl. -Maj: t prövar det för tjänsten erforderligt,

med bibehållna avlöningsförmåner förordnas att tjänstgöra i

utrikesdepartementet för handläggning av ärenden, som beröra

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

57

hans verksamhetsområde. Vad nu nämnts skall gälla även

med avseende å tjänsteman i fall, då med hänsyn till kännedom

om vissa förhållanden i det land, varest tjänstemannen

är anställd, eller särskild sakkunskap, som han må äga,

eller på grund av annan än ovan avsedd omständighet

hans tjänstgöring i utrikesdepartementet prövas vara för

departementets verksamhet av synnerligt värde.

9:o) I stället för vad i 21 § i reglementet stadgas angående

semester skall gälla:

a) Sändebud, generalkonsul, legationsråd, konsul, förste

legationssekreterare eller vicekonsul äger, där sådant utan

olägenhet kan ske, åtnjuta semester under 60 dagar.

Andre legationssekreterare, andre vicekonsul eller kanslist

äger under nyss sagd förutsättning åtnjuta semester under

45 dagar.

b) Befattningshavare, som tjänstgör i Nord-Amerika eller

i Nord-Afrika, må för besök i hemlandet åtnjuta i följd icke

blott honom för löpande år tillkommande semester utan

jämväl semester för det näst föregående året, i den mån

sådan icke redan av honom åtnjutits.

Befattningshavare, som tjänstgör i Asien, i Syd-Amerika

eller i Syd-Af rika, må under samma förutsättningar åtnjuta

i följd semester för löpande och näst föregående två år.

Befattningshavare, som tjänstgör i Australien, må under

enahanda förutsättningar åtnjuta i följd semester för löpande

och näst föregående tre år.

Därjämte må i detta moment avsedda befattningshavare

ävensom befattningshavare å avlägset belägna orter inom

Europa, där Kungl. Maj:t prövar skäligt sådant medgiva,

utöver dem tillkommande semester åtnjuta ledighet på

samma villkor, som för semester äro stadgade, under den

tid, som åtgår för resa till och från hemlandet, eller del

därav.

c) Har tjänsteman för att efter åtnjutande av semester

åter inställa sig till tjänstgöring försäkrat sig om lägenhet

för avresa på sådan tid, att han enligt fastställd tidtabell

eller turlista skolat inträffa å tjänstgöringsorten före ledighetens

utgång, skall det, där han prövas hava planlagt sin

resa med nödig omsorg, icke föras honom till last, om han

till följd av försening av järnvägståg eller ångfartyg eller

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 sand. 3 käft. {Nr 3 A, 3 B.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

annan därmed jämförlig omständighet senare framkommer

till tjänstgöringsorten.

d) Kungl. Maj:t äger på därom gjord framställning, dock

ej oftare än en gång vart tredje år, bevilja bidrag till kostnaden

för hemresa under semester för befattningshavare,

som tjänstgör vid beskickning eller konsulat i land utom

Europa; dock må, där särskilda skäl därför tala, befattningshavare

vid beskickningen i Rio de Janeiro och vid

generalkonsulatet i Shanghai tilldelas sådant bidrag en gång

vart annat år. Bidrag till resa må endast undantagsvis

tilldelas kanslist oftare än en gång vart fjärde år.

Sådant bidrag, som i detta moment avses, må icke beviljas

till högre belopp, än som motsvarar kostnaden för

biljett utan kosthåll för tjänstemannen till Stockholm och

åter till tjänstgöringsorten.

Kungl. Maj:t äger föreskriva de villkor för åtnjutande av

resebidrag, som må finnas lämpliga.

10:o) Försättes tjänsteman i disponibilitet, må Kungl. Maj:t tillerkänna

honom expektansarvode, vilket dock ej må sättas

till högre belopp än lönen för den befattning han innehaft,

minskad med det i 16 § 1 mom. i reglementet stadgade

tjänstledighetsavdrag.

ll:o) Tjänsteman i någon av lönegraderna A:2 eller A:3, som

första gången förordnas att innehava befattning såsom chef

för beskickning, äger uppbära ekiperingspenningar, om med

befattningen följer förmånen av fri bostad i staten tillhörigt

hus, med 10,000 kronor och i annat fall med 30,000 kronor.

Beskickningschef, som åtnjuter fri bostad i staten tillhörigt

hus och förflyttas till enahanda befattning vid annan

beskickning, där sådan förmån ej åtnjutes, äger, därest han

ej tidigare varit chef för dylik beskickning, uppbära i ekiperingspenningar

20,000 kronor.

12:o) Avlider tjänsteman utom riket å ort inom det land, där

han tjänstgör, utgår i 32 § i reglementet omnämnd begravningshjälp

med belopp, som Kungl. Maj:t prövar skäligt.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stat:?utskottets utlåtande Nr 3 A.

1

Verkliga utgifter.

III. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Departementschefen, ministern för utrikes ärendena

36,000

2

Övergångsavlöning för departementschefen, mini-

stern för utrikes ärendena, förslagsanslag, högst

3,000

3

Departementet, förslagsanslag..................

470,000

4

Arvoden åt viss extra personal i departementet

m. m., förslagsanslag ......................

51.000

506,000

54,000

B. Sveriges representation i utlandet.

i

1

Beskickningar och konsulat, förslagsanslag ......

1,715,000

2

Arvoden och ortstillägg åt viss extra personal i ut-

rikesrepresentationen, förslagsanslag ..........

237,000

3

Tillfälliga diplomatiska och konsulära poster i ut-

landet, förslagsanslag, högst..................

30,000

4

Extra ortstillägg åt ordinarie och extra personal i

utrikesrepresentationen, förslagsanslag, högst ..

500,000

5

Ekiperingspenningar, förslagsanslag ............

30,000

6

Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler,

förslagsanslag, högst........................

120,000

7

Ersättningar till olönade konsuler, förslagsanslag..

100,000

8

Personliga gottgörelser för mistade konsulatavgifter,

förslagsanslag, högst ........................

5,000

9

Attachéer (aspiranter), reservationsanslag........

56,000

10

Förstärkning av reservationsanslaget till attachéer

(aspiranter), förslagsanslag, högst ............

44,000

11

Militär- och marinattachéer....................

40,000

12

Handelsattachéer, reservationsanslag ............

40,000

Bihang till riksdagens protokoll 1921, 6 samt. 3 käft. (Nr 3 A.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

13

Förstärkning av reservationsanslaget till handels-

attachéer, förslagsanslag, högst ..............

140,000

14

Socialattachéer, reservationsanslag..............

50,000

15

Extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar

och konsulat...............................

55,000

16

Förstärkning av anslaget till extra biträden och vakt-

betjänte vid beskickningar och konsulat, förslags-

anslag, högst...............................

55,000

2,156,000

1,061,000

C. Internationella byråer m. m.

1

Internationella skiljedomstolens byrå i Haag, för-

slagsanslag, högst ..........................

6,100

2

Interparlamentariska unionens byrå och general-

sekretariat, förslagsanslag, högst..............

10,000

3

Riksdagens interparlamentariska grupp, förslags-

anslag, högst ..............................

70,000

86,100

D. Diverse.

1

Rese- och flyttningsersättning, inspektioner, till-

fälliga uppdrag, förslagsanslag ..............

* 280,000

2

Underhåll och reparationer av statens fastigheter i

utlandet, möbler m. m., reservationsanslag ....

35,000

3

Skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus

m. m., förslagsanslag........................

550,000

4

Tryckningskostnader, förslagsanslag ............

20,000

5

Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda

svenska undersåtar, förslagsanslag............

35,000

6

Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sve-

rige, förslagsanslag, högst ...................

135,000

7

Hemliga utgifter..............................

75,000

8

Fortsatt utgivande av Sveriges traktater, förslags-

anslag, högst .............................

9,000

9

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

m. m., förslagsanslag........................

75,000

10

Extra utgifter, reservationsanslag ..............

30,000

1,100,000

144,000

Summa

3,762,000

1,345,100

* Beträffande detta belopp avgives särskilt utlåtande.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:3a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1922 tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet. s. 1 i texten