Utlåtande angående regleringen av utgifterna under rilcsstatens för år 1922 tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
1921-05-31 · 60 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 58 av 60 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1921:3a, Utlåtande angående regleringen av utgifterna under rilcsstatens för år 1922 tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
1
Nr 3 A.
Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1921 kl. 3 e. m.
Utlåtande angående regleringen av utgifterna under rilcsstatens för
år 1922 tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
(1 Avd.)
l:o) I den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t beträffande
tredje huvudtiteln under åberopande av det vid propositionen fogade
statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden samma dag föreslagit
riksdagen dels upprättandet av vissa nya befattningar inom utrikesdepartementet,
varigenom 1919 års omorganisation av detsamma
skulle kompletteras, dels förändringar i representationen utomlands, dels
gemensamt avlöningsreglemente och stater för den diplomatiska och
konsulära personalen inom utrikesdepartementet samt vid beskickningar
och konsulat, dels slutligen vissa förändringar av anslagen under
tredje huvudtiteln. Ifrågavarande förslag äro i huvudsak byggda på den
framställning rörande omorganisation av utrikesdepartementet och Sveriges
representation i utlandet, som inom utrikesdepartementet tillkallade sakkunnige
avgivit i sitt betänkande den 20 december 1920, vilket såsom
bilaga fogats vid den kungl. propositionen.
Innan utskottet går att behandla de särskilda äskandena i den Avlöningskungl.
propositionen, torde detsamma närmare böra angiva sin ställning • ]
till de principer, varpå det av Kungl. Maj:t föreslagna avlöningssystemet u“frsiagaJ''3
för diplomatisk och konsulär personal är grundat.
Ifrågavarande avlöningssystem ansluter sig nära till det av innevarande
års riksdag antagna lönesystemet för statsdepartementen och de
centrala verken. De diplomatiska och konsulära befattningshavarna uppdelas
i sex olika avlöningsklasser, inom vilka lön och tjänstgöringspenningar
sammanslagits till årslön. Den första av dessa avlöningsklasser,
omfattande vissa sändebud i utlandet och kabinettssekreteraren, samt den
andra, omfattande övriga sändebud och generalkonsuler utomlands samt
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 saml. . 3 käft. (Nr 3 A—3 B.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
avdelningschefer inom departementet, skulle lönetekniskt motsvara de i
avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartementen och
vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, 9 § avd. A
upptagna lönegrader, avseende manliga tjänstemän i chefs och därmed
jämförlig ställning. Tredje avlöningsklassen, omfattande legationsråd och
konsuler i tjänst utomlands eller såsom byråchefer i departementet,
fjärde, omfattande förste legationssekreterare eller vicekonsuler, samt sjätte
avlöningsklassens underavdelning A, omfattande manliga kanslister, överensstämma
i lönetekniskt hänseende med, de under nämnda § avd. B
upptagna lönegrader, dock att inom nämnda underavdelning upptagas
sex olika lönebelopp (motsvarande löneklasser), medan högsta antalet
löneklasser inom en lönegrad under avd. B är fem. Sjätte avlöningsklassens
underavdelning B, omfattande kvinnliga kanslister, är uppbyggd
i nära överensstämmelse med lönegraderna under 9 § avd. C. Vad femte
avlöningsklassen angår, intager densamma en särställning. Lönetekniskt
sett är den konstruerad närmast i överensstämmelse med lönegraderna
under 9 § avd. A, d. v. s. utan förhöjningar av lönen. Detta har i
propositionen motiverats med att befattningarna i denna avlöningsklass,
eller andre legationssekreterare-, andre vicekonsuls- och byråsekreterarebefattningarna,
vore genomgångsposter.
För de inom utrikesdepartementet anställda tjänstemännen skulle
de ordinarie löneförmånerna utgöras endast av lön, medan de utomlands
anställda dessutom skulle komma i åtnjutande av ortstillägg, beräknade
efter levnadskostnaderna på de olika orterna och med hänsyn till de
särskilda förhållanden, som äro en följd av deras ställning.
Medan, såsom av det anförda framgår, inga mera framträdande avvikelser
i lönetekniskt avseende förefinnas mellan löneplanen i föreliggande
kungl. proposition och löneplanen i det allmänna avlöningsreglementet
samt vidare, såsom i det följande skall mera utförligt utvecklas, de
olikheter av principiell innebörd, som föreligga mellan förslaget till avlöningsreglemente
för diplomatisk och konsulär personal och det sistnämnda,
icke kunna anses mera avsevärda, är det en icke oväsentlig skillnad
mellan de föreslagna lönebeloppen för diplomatiska och konsulära befattningshavare
och dem, vilka beviljats åt civila tjänstemän, som kunna
anses med dem närmast jämförliga i ställning. I ovannämnda betänkande
framhålla sakkunnige, när det gäller beräkningen av löner åt
diplomatisk och konsulär personal, att, eftersom de utomlands anställda
tjänstemännen förutom lön skulle uppbära ortstillägg, lönens storlek
för dessas vidkommande måste bliva av mindre vikt, allenast densamma
jämte ortstillägget motsvarar behovet. Utrikesdepartementets
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A. 3
tjänstemän åter skulle icke komma i åtnjutande av ortstillägg, och
hänsynen till dem måste därför vid beräknandet av lönebeloppens
storlek bliva avgörande. I sin utredning framhålla sakkunnige i anslutning
till vissa synpunkter, åt vilka de givit uttryck redan i sitt betänkande
den 1 februari 1919, som lades till grund för den samma år
genomförda omorganisationen av utrikesdepartementet, hurusom den omständigheten,
att utrikesdepartementets tjänstemän vore skyldiga att när
som helst underkasta sig förflyttning till tjänst utomlands, vore ägnad att
i olika avseenden fördyra deras levnadskostnader och motiverade något
högre löner åt dem än åt befattningshavare inom andra centrala verk,
vilka med dem vore närmast jämförliga. Vidare framhålles, att utrikesdepartementets
tjänstemän för att bereda sig möjlighet att underhålla
den personliga kontakt med härvarande representanter för utländska
makter, vilken vore av så stor betydelse för deras arbete, svårligen kunde
undandraga sig vissa särskilda utgifter. I övrigt får utskottet beträffande
innehållet i Kungl. Maj:ts förslag hänvisa till statsrådsprotokollet.
När det vid omorganisationen av utrikesdepartementet år 1919 utskottet,
gällde att genomföra den sammansmältning av tjänsten inom departementet
och vid beskickningar och konsulat, vilken måste anses som en
huvudförutsättning för en effektiv utrikesrepresentation, medgåvo icke
förhållandena, att en allmän lönereglering genomfördes inom hela utrikesförvaltningen.
Den yttre representationen måste i detta hänseende då
lämnas helt åsido, eftersom någon utredning i avlöningsfrågan icke förelåg.
Å andra sidan utgjorde fastställandet av enhetliga löner och tjänstgöringspenningar
för tjänstemännen inom motsvarande grader i departementet
och utomlands en förutsättning för sammansmältningen. Man utgick
därvid från de löner och tjänstgöringspenningar, som gällde för befattningshavare
vid beskickningar och konsulat, vilka år 1913 blivit enhetligt
reglerade, men då dessas belopp icke kunde anses tillräckliga såsom
löneförmåner för departementets diplomatiska och konsulära tjänstemän,
beviljade riksdagen åt de sistnämnda, i avvaktan på en kommande allmän
lönereglering för hela den diplomatiska och konsulära personalen, extra
avlöningstillägg. I följd av det sålunda genomförda avlöningssystemet
kom flertalet av utrikesdepartementets tjänstemän i åtnjutande av något
högre avlöningsförmåner än närmast motsvarande tjänstemän inom övriga
departement. Emellertid uttalade riksdagen, att nu berörda förhållande
icke innebure någon värdesättning av tjänstemännens inom de olika
departementen arbete, utan endast föranletts av önskvärdheten att genomföra
en cirkulation mellan befattningshavarne vid beskickningar och
4
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
konsulat och inom utrikesdepartementet samt icke finge på något sätt anses
prejudicera en blivande lönereglering för departementen i allmänhet.
När det nu gäller att fatta definitiv ståndpunkt till frågan, huruvida
utrikesdepartementets tjänstemän i enlighet med Kungl. Maj ds
förslag böra tilldelas högre löner än ungefärligen motsvarande befattningshavare
i övriga centrala verk, anser sig utskottet böra framhålla,
att, ehuru det icke kan förnekas, att förflyttningar av tjänstemän
medföra ökning i deras levnadskostnader, ett genomförande av
principen om högre löneförmåner för utrikesdepartementets tjänstemän
än för andra befattningshavare i motsvarande ställning skulle medföra
vittgående konsekvenser. Det måste därvid tagas i betraktande ej blott
att genom gällande allmänna avlöningsreglementes 13 § skyldighet för
befattningshavare i civil tjänst att underkasta sig förflyttning generellt
kommit till uttryck, utan jämväl att inom den militära förvaltningen förflyttningar
i mycket stor omfattning förekomma, utan att vid löneförmånernas
beräkning hänsyn härtill kan tagas på sätt skett i förevarande
förslag för diplomatiska och konsulära tjänstemäns vidkommande.
Vad därefter angår frågan att för sistnämnda tjänstemän vid löneförmånernas
beräknande dem åliggande representativa plikter borde beaktas,
anser sig utskottet böra framhålla, att så rättvisligen torde
böra ske i väd angår kabinettssekreteraren, därest denne är gift, vid
vilket förhållande han svårligen kan undandraga sig sådana plikter, men
att utskottet icke finner denna synpunkt böra tillmätas generell betydelse
vid löneförmånernas fastställande för övriga departementets tjänstemän.
Med iakttagande av den ståndpunkt, utskottet sålunda intager, synas
svårigheter knappast uppstå att inordna utrikesdepartementets befattningshavare
i löneplanen under 9 § av det allmänna avlöningsreglementet.
Vad då först angår kabinettssekreteraren, synes det utskottet, att
han bör hänföras till avd. A 3:dje lönegraden, till vilken i anslutning till
förslaget jämväl borde räknas vissa sändebud i utlandet.
De i sakkunnigebetänkandet framlagda skälen för en ökning av
avdelningschefernas nuvarande avlöningsförmåner, särskilt den krävande
beskaffenhet dessa befattningar utan tvivel måste tillmätas, synas böra
medföra, att dessa tjänstemän liksom återstående sändebud och generalkonsuler
i utlandet erhålla avlöning enligt avd. A 2:a lönegraden.
Med tillämpning av de jämförelser, sakkunnige anställt mellan
befattningshavare i utrikesdepartementet och i andra statsdepartement
och med fortsatt iakttagande av de i Kungl. Maj:ts framställning genomförda
principerna för jämställighet mellan i utrikesdepartementet och i
den yttre representationen anställda tjänstemän skulle:
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
5
legationsråd och konsuler, i tjänst såsom byråchefer i departementet
eller utomlands, hänföras till 20:e lönegraden,
förste legationssekreterare och vicekonsuler, tjänstgörande i departementet
eller utomlands, hänföras till 16:e lönegraden och
byråsekreterarne i departementet ävensom andre legationssekreterare
och andre vicekonsuler utomlands uppföras i 13:e lönegraden.
Det med avseende å sistnämnda tjänstemän anförda skäl, varför
rätt till uppflyttning i högre löneklass inom lönegraden för dem skulle
bortfalla, finner utskottet icke vara av den styrka, att det bör medföra
avvikelse från de principer, som tillämpats vid löneplanens uppställning.
Yad därefter angår kanslisterna inom departementet samt vid
beskickningar och konsulat, finnes icke någon direkt motsvarighet till
dessa befattningshavare inom den övriga statsförvaltningen. De betydande
språkkunskaper, som utgöra en förutsättning för utövande av
dessa befattningar ej mindre än beskaffenheten av ifrågakommande arbetsuppgifter,
som i stor utsträckning måste betecknas såsom kvalificerade,
torde böra medföra, att de manliga kanslisterna tilldelas 9:e lönegraden
under Avd. B, de kvinnliga 6:e lönegraden under avd. C.
Därest utskottets förslag rörande de olika diplomatiska och konsulära
befattningshavarnas inordnande under löneplanen i det allmänna
avlöningsreglementet vinner riksdagens bifall, synes emellertid böra samtidigt
upptagas till prövning, huruvida tillräckliga skäl föreligga att för
nämnda personal fastställa ett särskilt avlöningsreglemente. Kan det
icke visas, att verkliga olägenheter bleve en följd av det allmänna avlöningsreglementets
tillämpning även å dessa befattningshavare, synes
det utskottet, som om strävandet att vinna enhetlighet i avlöningsförhållandena
inom de olika grenarna av statsförvaltningen borde vinna
beaktande även på förevarande område.
Den granskning av förslaget utskottet verkställt har givit vid
handen, att i detsamma influtit en del bestämmelser, vilka synas vara
av natur att böra av Kungl. Maj:t meddelas. Bortser man från dessa,
återstår att pröva, huruvida de avvikelser från reglementet, som de
särskilda förhållandena inom utrikesrepresentationen betinga, äro av
sådan art eller så omfattande, att de icke lämpligen kunna inrymmas i
en till reglementet sig anslutande kungörelse av liknande beskaffenhet
som den, vilken riksdagen redan antagit för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen
m. m. En sådan prövning har av utskottet verkställts och givit
vid handen, att de svårigheter, som kunde tänkas möta det såsom
önskvärt betecknade förfaringssättet, ingalunda äro oövervinneliga. Resul
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
tatet av denna prövning återfinnes i bilagda förslag till kungörelse.
Specialmotivering för dess olika bestämmelser skall här nedan lämnas.
A. I fråga om de inom utrikesdepartementet anställda tjänstemännen
ligger det i sakens natur, att det allmänna avlöningsreglementet skall
kunna tillämpas, utan att mera omfattande kompletterande bestämmelser
bliva erforderliga.
1) Den i det föregående omförmälda skyldigheten för utrikesdepartementets
diplomatiska och konsulära tjänstemän att underkasta sig förflyttning
till tjänst utomlands torde böra uttryckligen fastslås. Detta
kan lämpligen ske i anslutning till reglementets 13 § 2 mom., enligt
vilket tjänsteman vid centralt verk är pliktig att låta förflytta sig till
distrikts- eller lokalförvaltning, jämväl med förändring av tjänstgöringsorten.
2) I kungörelsen bör på grund av vad ovan anförts inflyta en bestämmelse
om bidrag till gift kabinettssekreterare för representationskostnad.
B. Först i fråga om befattningshavarna i den yttre representationen
framträder kravet på mera omfattande kompletterande bestämmelser till
reglementet.
1) Till de i utlandet anställda tjänstemännen utgå enligt gällande stat
ortstillägg. Såsom redan anförts, avser Kungl. Maj:ts förslag ortstilläggens
bibehållande såsom avlöningsform, och de hava däri upptagits
å en särskild stat (Stat för ortstillägg). Utskottet har ingenting
att erinra mot en sådan anordning.
I ett stort antal fall är ortstilläggets åtnjutande förbundet med villkor,
att från detsamma skola bestridas kostnaderna för kanslilokal. Ur
sparsamhetssynpunkt torde en dylik anordning vara fördelaktig. Med
hänsyn därtill att konsulernas ämbetslokaler emellertid oftast måste förläggas
till för handelsrörelsen och sjöfarten centrala stadsdelar, där
bostadslägenheter icke alls eller svårligen kunna erhållas, har för deras
vidkommande dock ansetts önskvärt, att särskilda kontorskostnadsbidrag
fortfarande utgå. Utskottet finner emellertid, att dylikt bidrag vid vissa
i tropiska länder belägna konsulat med mindre väsentligt expeditionsarbete
icke är påkallat.
I de fall, då kronan äger eller besitter fastighet, vari beskickning
eller konsulat är inrymt, finnes i Kungl. Maj:ts förslag till ortstilläggsstat
angivet, att vederbörande befattningshavare i densamma skall
åtnjuta bostad jämte ersättning intill 3A av kostnaderna för uppvärmning
och belysning av bostaden jämte kanslilokalerna. Här ifrågavarande
förmån av fri bostad måste anses vara väsensskild från den
i lönereglementets 22 § omhandlade, och dess uppfödande i avlönings
-
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
7
staten på sätt som skett synes på grund därav motiverat. Vad angår
ersättningen för uppvärmning och belysning finner utskottet ur sparsamhetssynpunkt
ändamålsenligt, att vissa fasta belopp, i likhet med
vad hittills skett, fastställas i staten.
2) I reglementet 2 § 2 monn stadgas såsom allmän regel, att avlöning
utgår från och med den dag tjänsten tillträdes. Denna bestämmelse,
som är naturlig, när det gäller den inrikes förvaltningen, kan däremot
svårligen tillämpas för den yttre representationens vidkommande, där
de nytillsatta tjänstemännen kunna inställa sig å tjänstgöringsorten
först efter en understundom avsevärd tids förlopp. Denna omständighet
har föranlett en bestämmelse i Kungl. Maj:ts förslag till
avlöningsreglemente, att lön skall utgå till tjänsteman från och med
dag, som av Kungl. Maj:t bestämmes. Ifrågavarande bestämmelse
likasom den, att ortstillägg skall utgå från och med den dag, då
tjänstemannen tillträder tjänst, varmed sådant är förenat, till och
med den dag, då han upphör att utöva samma tjänst, har utskottet
ansett sig böra upptaga i förslaget till kungörelse. Bestämmelserna
innebära en minskning i nu gällande rätt till löneförmåner under den
tid, som förflyter mellan avgång från post i utlandet och tillträde till
ny befattning därstädes. Med hänsyn till önskvärdheten att införa lika
behandling av tjänstemännen i utrikesdepartementet, och de utomlands
anställda samt av sparsamhetsskäl synes ändringen vara ändamålsenlig.
3) I likhet med vad skett i Kungl. Maj:ts förslag anser utskottet
att förbud bör i kungörelsen stadgas för tjänsteman att driva handel
eller annan näring.
4) Genomförandet av principen om enhetliga löner för tjänstemännen
inom departementet och de utomlands anställda kräver, att i kungörelsen
stadgas, att ort utom landet städse skall anses tillhöra den i
löneplanen upptagna ortsgruppen G.
5) Stadgandet är avsett att komplettera ovan omhandlade B 2).
6) Det av sakkunniga motiverade förslaget, att akut svårare klimatsjukdom
samt viss annan sjukdom borde jämställas med olycksfall i
tjänsten, vilket förslag upptagits av Kungl. Maj:t, anser utskottet med
billighet och rättvisa förenligt. Utskottet finner jämväl bestämmelsen
i sistrrämnda förslag, att det bör läggas i Kungl. Maj:ts hand att
bestämma, huruvida eller i vilken mån ortstillägg bör utgå i dylikt fall
eller i de fall 16 § 2 mom. i reglementet avser, vara välgrundat och
böra inflyta i kungörelsen.
7) I likhet med vad för närvarande gäller för utrikesrepresentationens
tjänstemän, har i Kungl. Maj:ts förslag upptagits en mera om
-
8
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
fattande skyldighet för de utomlands anställda befattningshavarna att
bestrida vikariat, än i 19 § i avlöningsreglementet stadgas. Förhållandena
utomlands göra det knappast möjligt att''fastställa viss tidsbegränsning
för vikariat. Vidare har det ansetts önskvärt att för undvikande
av rese- och andra kostnader sådan tjänsteman ålägges bestrida
vikariat, även för befattningshavare i egen lönegrad, varvid
vikariatsersättning icke skulle utgå. Utskottet finner dessa bestämmelser
välbetänkta och har upptagit dem i sitt förslag till kungörelse.
Vid vikariat å annan ort än vederbörande tjänsteort bör givetvis
ortstillägg utgå. De bestämmelser härför, som av Kungl. Maj:t föreslås,
har utskottet upptagit med iakttagande likvisst därav, att en något
vidsträcktare rätt att fastställa ortstilläggets storlek skulle tillkomma
Kungl. Maj:t. Fall kunna nämligen tänkas uppstå, då antingen en
minskning eller en höjning av det ortstillägg, som enligt de allmänna
reglerna bör utgå, kan visa sig lämplig.
8) På sätt skett i Kungl. Majrts framställning, hava i förslaget till kungörelse
upptagits två fall, då tjänsteman, som icke bestrider sin ordinarie
tjänst, men ställer sin arbetskraft till utrikesdepartementets förfogande,
bör komma i åtnjutande av fulla avlöningsförmåner. Stadgandet
avser allenast att giva författningsenlig grund åt en redan
gängse praxis.
9) De i förslaget till kungörelse lämnade bestämmelserna om semester
överensstämma med de i Kungl. Maj:ts förslag under 11 § föreslagna
dock med iakttagande av att utskottet icke funnit skäl upptaga
nämnda paragrafs 6 mom. angående skyldighet för sändebud eller
konsulatchef att, mot ersättning för resekostnader, minst en gång vart
annat år under högst 14 dagar ställa sig till utrikesministerns förfogande
för tjänstgöring i departementet eller annorledes på sätt ministern föreskreve.
Utskottet förbiser icke betydelsen av de skäl, som förestavat
detta mom., men anser, att en alltför utsträckt användning av dess
bestämmelser kunde medföra dryga kostnader för statsverket. I de
fall, då tjänstemans hemresa kan anses särskilt önskvärd, torde kungörelsens
B 8) kunna vinna tilllämpning.
10) Föreskrifterna om expektansarvode i samband med tjänstemans försättande
i disponibilitet överensstämma med de av 1920 års riksdag
fastslagna grunder.
11) De i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag här återgivna
bestämmelser om ekiperingspenningar innebära ej blott en ändring
av de grunder, enligt vilka dessa hittills utgått, utan jämväl en höjning
av beloppen. I det förra hänseendet ansluter sig utskottet till
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
!)
vad sakkunnige i princip anfört. Vad beloppen angår, synes ökningen
befogad med hänsyn till den starka fördyring, som ägt rum sedan
den tidpunkt, då nu gällande belopp fastställdes.
12) Den här upptagna bestämmelsen, att begravningshjälp, då tjänsteman
avlider utom riket å ort i det land, diir han tjänstgör, bör utgå
med belopp, som Kungl. Maj:t prövar skäligt, har av sakkunnige
motiverats med, att det i avlöningsreglementet upptagna beloppet 500
kronor i ett flertal fall, då tjänsteman avlider utomlands, bleve uppenbarligen
otillräckligt. Sakkunnige erinra vidare därom, att, då eu
diplomatisk eller konsulär tjänsteman i högre ställning avlider i
anställningslandet, internationell sedvänja gör nödvändigt, att hans
begravning sker under högtidliga former. De anse under sådana
omständigheter skäligt, att mera avsevärt bidrag till kostnaderna lämnas
av allmänna medel. Utskottet ansluter sig till sakkunniges sålunda
framställda mening.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle, såsom redan nämnts, åt de Ortstillägg.
utomlands anställda diplomatiska och konsulära tjänstemännen förutom Kungi Mnjits
lön, å vilken i vanlig ordning dyrtidstillägg skulle utgå, beräknas orts- förslatillägg,
vilkas storlek avmätes med hänsyn till vederbörandes ställning,
ortens dyrhet, skyldigheten att ikläda sig representationskostnader m. fl.
dyl. omständigheter härrörande av anställningen i utlandet.
Förslaget avser en allmän och definitiv omreglering av de nuvarande
ordinarie ortstilläggen till diplomatiska och konsulära tjänstemän
i utlandet, och behovet därav motiveras framför allt med den betydande
stegringen av levnadskostnader samt önskvärdheten av att våra diplomater
och konsuler skola oberoende av personlig förmögenhetsställning
kunna komma till användning å vilken som helst post inom dessa
förvaltningsgrenar.
Med hänsyn till de fluktuationer i prisläget som allt fortfarande
möta, avser det kungl. förslaget emellertid att förutom de sålunda omreglerade
ordinarie ortstilläggen åtminstone i viss omfattning borde till
tjänstemännen utgå extra ortstillägg, att beviljas på tilläggsstat.
Utskottet delar till fullo Kungl. Maj:ts åsikt, att de nuvarande utskottet,
o.rtstilläggen mångenstädes icke äro tillräckliga för att bereda vederbörande
tjänstemän och särskilt innehavarna av chefsbefattningar möjlighet att
upprätthålla sin ställning på ett sätt, varigenom densamma i vårt lands
intresse skulle kunna till det förmånligaste utnyttjas. På grund av den
av departementschefen anförda omständigheten, att jämviktsläge i prisförhållandena
ännu ej uppstått, anser emellertid utskottet, att med den definitiva
regleringen av ortstilläggen tills vidare bör anstå och att det otvi
Bihang
till riksdagens protokoll 1921. 6 sand. 3 käft. {Nr 3 A —3 B.) 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
Arvodes
stater.
velaktiga behovet av ökade löneförmåner i stället under tiden bör tillgodoses
genom ett anslag för extra ortstillägg.
I fråga om de nuvarande ordinarie ortstilläggen har utskottet icke
att föreslå andra förändringar än vissa smärre jämkningar av beloppen
i ett fåtal fall, där särskild utredning synts utskottet tala härför. Så
torde exempelvis ortstillägget för sändebudet i Tokio böra höjas från
24,000 kronor till 30,000 kronor med hänsyn till de utomordentligt svåra
hyresförhållandena, som föranlett tilldelandet åt honom av ett särskilt
bidrag av 6,000 kronor till kanslihyra. I övrigt föreslår utskottet, att
såsom ordinarie ortstillägg uppföras dels de nu från extra anslag bestridda
ortstillägg vid befattningar, som för närvarande äro upptagna
å extra stat, men enligt utskottets förslag skulle överföras till ordinarie
stat och dels under jämförelse med övriga ortstillägg beräknade sådana
för de tjänster, vilka föreslagits till nyupprättande. När utskottet alltså
avstått från att, såsom i Kungl. Maj:ts förslag förutsättes, söka grunda
de ordinarie ortstilläggen å en approximativ beräkning av vad kunde
anses utgöra en konstant höjning i prisnivån å vederbörande anställningsorter,
är det givet, att de extra ortstillägg utskottet tänkt sig skola
utgå icke bliva att betrakta såsom enbart dyrtidstillägg å de ordinarie
ortstilläggen, utan de komma även att motsvara den konstanta stegringen
i prisnivån. Denna provisoriska reglering finner utskottet lämpligen böra
läggas i Kungl. Maj:ts hand. Sina beräkningar av de för extra ortstillägg
erforderliga medel har utskottet verkställt på grundval av utredning angående
behovet av lönefyllnad vid envar av de ordinarie diplomatiska
och konsulära befattningarna och därmed likbenämnda extra tjänsterna
utomlands. Utskottet har kommit till den slutsatsen, att det erforderliga
anslaget bör bestämmas till ett belopp av 500,000 kronor, häri ingående
jämväl höjning av ortsarvoden för å extra stat uppförd personal, om
vilken nedan talas.
I likhet med vad Kungl. Maj ds förslag avser, finner utskottet att
dyrtidstillägg enligt allmänna grunder icke bör utgå vare sig å ordinarie
eller å extra ortstillägg.
I den kungl. propositionen hava vissa diplomatiska och konsulära
befattningar, likbenämnda med ordinarie tjänster, äskats på extra stat.
I sakkunnigebetänkandet, vartill departementschefen hänvisar, angivas
de skäl, som motivera ett dylikt tillvägagångssätt. När behov av lönad
representation yppar sig i ett land, framhålles det, lära statsmakterna
att börja med ofta nog icke äga tillgång på det material, som kräves
för bedömandet av vare sig representationens omfattning eller de ortstillägg,
som böra fastställas för befattningarna. Understundom lärer även
Statsutskottets utlåtande Nr .9 A.
11
inträffa, att det efter någon tids förlopp visar sig, att behovet av representation
endast varit av temporär natur, och att den sålunda bör indragäs.
Enligt principerna för det avlöningssystem, som inom utrikesdepartementet
redan funnit användning, borde, framhålles det vidare, till
dessa befattningar kunna förordnas tjänstemän med fullmakt vare sig
inom den avlöningsklass, till vilken den å extra stat uppförda befattningen
skulle höra, om den vore upptagen å ordinarie stat, eller inom
lägre avlöningsklass.
Den omständigheten, att dessa extra befattningar skilja sig från de utskottet,
ordinarie egentligen endast däri, att statsmakterna ännu ej ansett sig
hava vunnit tillräcklig erfarenhet rörande deras konstanta behövlighet
eller för ortstilläggens lämpliga avvägande, synes redan i och för sig
motivera, att arvodena för de extra befattningarna fastställas till enahanda
belopp som för de motsvarande ordinarie med avdrag av belopp,
motsvarande pensionsavgifter. Förslaget att upprätta särskilda arvodesstater
med olika arvodesgrader och arvodesklasser, vari arvodena beräknats
efter denna princip, synes sålunda vara välbetänkt.
Utskottet finner sålunda ingenting att invända mot upprättandet
av särskilda arvodesstater enligt de i Kungl. Maj:ts förslag tillämpade
principer. Vad angår fastställandet av ortstilläggen vid de extra befattningarna
utomlands i en särskild stat, motsvarande staten för de med
ordinarie tjänsterna förenade ortstillägg, anser utskottet även en dylik
anordning ändamålsenlig.
Däremot finner utskottet det vara förenat med vissa olägenheter,
om, såsom i Kungl. Maj:ts förslag skett, gemensamma löne- och arvo- ''ställning.
desstater med därtill sig anslutande ortstilläggsstater upprättas för den
ordinarie och den extra diplomatiska och konsulära personalen i utrikesdepartementet
och i utlandet. Utskottet anser, att kostnaderna för
dessa båda olika grenar av utrikesförvaltningen var för sig framdeles
liksom nu böra komma till ett fullt tydligt uttryck i riksstaten, vars
tredje huvudtitel utskottet i anslutning härtill funnit allt fortfarande
böra uppställas enligt nu gällande grunder. Denna princip har utskottet
också genomfört i det följande.
Under åberopande av vad i det föregående anförts får utskottet
hemställa,
att riksdagen må
a) besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk
tillhörande den civila statsförvaltningen skall från och
12
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
Departe
mentschefen.
med den 1 januari 1922 äga tillämpning å diplomatisk
och konsulär personal med iakttagande av de särskilda
bestämmelser, som återfinnas i närlagda förslag till
kungörelse (bil.).
b) besluta, att, där tjänsteman, å vilken det
föreslagna avlöningsreglementet skulle äga tillämpning,,
jämlikt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära
lönen i förskott, skall vid ingången av januari månad
1922 till honom på statsverkets bekostnad utbetalas ett''
belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i
den befattning, han vid utgången av år 1921 innehade,
i förskott uppburit för januari månad 1922, om de
dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande
varit gällande, dock att vid fastställande av nyssnämnda
belopp i vad angår sändebud eller generalkonsul icke
må tagas i betraktande förmånen av fri bostad jämte
fri uppvärmning och fri belysning av densamma.
c) medgiva, att kostnaderna för nu nämnda övergångsanordning
må bestridas av de i punkterna 3 och
4 här nedan föreslagna anslagsposterna till löner åt
ordinarie befattningshavare.
A. Departementet.
2:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen och *
under åberopande av vad under punkt 1 i utskottets utlåtande nr 2 A
anförts, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) från och med år 1922 höja det ordinarie anslaget
till departementschefen, ministern för utrikesärendena,
nu 24,000 kronor med 12,000 kronor till
36,000 kronor;
b) besluta, att utbetalningen av avlöningen skall
ske månadsvis i efterskott;
c) besluta, att vid ingången av januari månad
1922 skall till departementschefen utbetalas ett belopp,
motsvarande vad han skulle för sagda månad hava
i förskott uppburit, om dittillsvarande avlöningsbestämmelser
fortfarande varit gällande;
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
13
d) för sistnämnda ändamål anvisa på extra stat
för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor.
3:o) Enligt den nuvarande sedan den 1 oktober 1919 gällande instruktionen
för utrikesdepartementet skola där tjänstgöra en envoyé såsom
kabinettssekreterare, fyra ministerresidenter eller generalkonsuler, av vilka
en skall vara chef för politiska och handelspolitiska avdelningen, en chef
för rättsavdelningen och tillika chef för dess juridiska byrå, en chef för
personal- och administrativa avdelningen och tillika chef för dess personal-
och räkenskapsbyrå, samt en chef för speciella handelsavdelningen,
sex'' förste legationssekreterare eller konsuler såsom chefer för departementets
övriga byråer, åtta andre legationssekreterare eller vicekonsuler
samt sju byråsekreterare.
Å arkivet skola tjänstgöra arkivchefen, två förste arkivarier och
två andre arkivarier samt å personal- och räkenskapsbyrån en kamrerare.
För handläggning av folkrättsliga frågor av större principiell betydelse
är vid departementet fästad en speciellt sakkunnig i folkrätt.
Den politiska och handelspolitiska avdelningen är uppdelad på fyra
byråer, av vilka tre, de s. k. politiska byråerna, handlägga politiska och
handelspolitiska frågor fördelade dem emellan efter geografiska grunder,
under det att den fjärde byrån handhar departementets förbindelser med
pressen ävensom andra därmed sammanhängande ärenden.
Rättsavdelningen är uppdelad i juridiska byrån samt byrån för
arvs- och ersättningsärenden; personal- och administrativa avdelningen i
personal- och räkenskapsbyrån samt byrån för utländska studieresor,
passärenden m. m.
Tjänstemännens fördelning å avdelningar och byråer framgår av
följande uppställning:
Kabinettssekreteraren {envoyé).
Särskilda sekreterare åt ministern för utrikes ärendena och kabinettssekreteraren:
en andre legationssekreterare eller vicekonsul samt
en byråsekreterare.
Politiska och handelspolitiska avdelningen.
Avdelningschef (ministerresident eller generalkonsul).
l:a byrån: Chef (förste legationssekreterare eller konsul), en andre
legationssekreterare eller vicekonsul.
Departe
mentet.
Departe
mentets
nuvarande
organisa
tion.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
2:a byrån: Chef (förste legationssekreterare eller konsul), en andre
legationssekreterare eller vicekonsul.
3:e byrån: Chef (förste legationssekreterare eller konsul), en andre
legationssekreterare eller vicekonsul.
4:e byrån (pressbyrån): Chef (en förste legationssekreterare eller
konsul), en andre legationssekreterare eller vicekonsul, en byråsekreterare.
Speciella handelsavdelningen (å extra stat).
Avdelningschef (ministerresident eller generalkonsul), en andre
legationssekreterare eller vicekonsul, en byråsekreterare.
Rättsavdelningen.
Avdelningschef (ministerresident eller generalkonsul).
Juridiska byrån: chef (= avdelningschefen), en andre legationssekreterare
eller vicekonsul.
Byrån för arvs- och ersättning särenden: chef (förste legationssekreterare
eller konsul), två byråsekreterare.
Personal- och administrativa avdelningen.
Avdelningschef (ministerresident eller generalkonsul).
Personal- och räkenskapsbyrån: chef (— avdelningschefen), eu andre
legationssekreterare eller vicekonsul, kamreraren, en byråsekreterare.
Byrån för utländska studieresor, passärenden m. m.: chef (förste
legationssekreterare eller konsul), en byråsekreterare.
Arkivet.
Arkivchef (kansliråd), en förste arkivarie, två andre arkivarier.
Chiffrering skansliet: chef (förste arkivarie).
En speciellt sakkunnig i folkrätt.
I departementet tjänstgöra slutligen fyra kanslister, nio kvinnliga
biträden av tredje graden och nio kvinnliga biträden av andra graden
samt en förste vaktmästare, tio vaktmästare och en portvakt.
Med undantag av tjänsterna å speciella handelsavdelningen, en
kanslistbefattning, tre kvinnliga biträdesbefattningar av tredje graden, en
befattning som kvinnligt biträde av andra graden och två vaktmästaretjänster,
äro samtliga ovannämnda befattningar uppförda å ordinarie stat.
Kungi. Maj.ts I det nu föreliggande förslaget har departementschefen anslutit
förslag. sjg till av sakkunnige anförda skäl för önskvärdheten av eu utbyggnad
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
15
av utrikesdepartementet på den grundval, som 1919 års omorganisation
skapat. Därvid har särskilt framhållits den även efter kriget starkt ökade
arbetsbördan samt den i förhållande därtill alltför fåtaliga personalen inom
departementet. Det betonas i fråga om departementets diplomatiska och
konsulära personal, att de arbetsuppgifter, som åvila denna, i stor omfattning
vore av den art, att de ej kunde på ett tillfredsställande sätt
lösas, därest tjänstemännen icke bereddes tid till kontinuerliga och ingående
studier å vederbörande områden. Detta gällde givetvis i främsta
rummet de högre tjänstemännen. Särskilt vad anginge de avdelningschefer,
som tillika äro byråchefer, hade det visat sig, att deras tid allt
för mycket måst tagas i anspråk för handläggning av löpande ärenden.
De kunde till följd härav icke ägna nödig uppmärksamhet åt vissa andra
mera betydelsefulla uppgifter, som ävenledes ålåge dem. Med hänsyn härtill
har Kungl. Maj:t föreslagit upprättandet på ordinarie stat av tvenne
särskilda byråchefsbefattningar, vilkas innehavare i stället för nyssnämnda
avdelningschefer skulle förestå respektive juridiska byrån å rättsavdelningen
samt personal- och räkenskapsbyrån. För handläggandet av
de folkrättsliga frågor, vilka efter Sveriges anslutning till nationernas
förbund blivit allt talrikare och allt mera betydelsefulla, har därjämte
föreslagits upprättandet å rättsavdelningen av en tredje byrå, folkrättsbyrån.
Förutom någon ökning av personalen å arvs- och ersättningsbyrån
föreslås slutligen, att chefen för politiska och handelspolitiska avdelningen
såsom biträde skulle erhålla en tjänsteman tillhörande fjärde
avlöningsgruppen med uppgift bl. a. att vara honom behjälplig vid handläggning
av ärenden, som uppstå i anledning av det genom bildandet
av utrikesnämnden anordnade närmare samarbetet mellan regering och
riksdag i utrikespolitiska frågor.
I fråga om utrikesdepartementets speciella handelsavdelning, vilken
hittills endast varit uppförd på extra stat, innebär det kungl. förslaget
ingen ändring vare sig i avseende härå eller med hänsyn till antalet
befattningshavare och dessas tjänsteställning.
Vad angår icke diplomatisk och konsulär personal i utrikesdepartementet
föreslår Kungl. Maj:t att å ordinarie stat måtte uppföras fyra för
närvarande å extra stat upptagna befattningar, nämligen tre befattningar
som kvinnligt biträde av tredje graden och en befattning som kvinnligt
biträde av andra graden. Departementschefen har dessutom, under framhävande
av -önskvärdheten att tillfälligt anställda skrivbiträden i minsta
möjliga utsträckning komme till användning i departementet, ansett att
medel borde beviljas till avlöning åt ytterligare tvenne extra kanslibiträden.
Vidare begäres en ökning av vaktbetjänte inom departementet,
16
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
U tskottet.
nämligen å ordinarie stat förutom nu befintliga två extra och två tillfälliga,
ytterligare tvenne nya expeditionsvakttjänster.
Vid det förhållandet att utrikesdepartementet omorganiserats och
erhållit en betydligt förstärkt personal så sent som vid 1919 års riksdag
måste utskottet ställa sig synnerligen tveksamt till varje ytterligare ökning
av departementets arbeskrafter. Endast i ett par avseenden anser
sig därför utskottet kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag.
Först och främst gäller detta de föreslagna nya byråchefstjänsterna.
Sedan utskottet haft tillfälle inhämta närmare utredning i ämnet, har
utskottet kommit till den uppfattningen, att de av sakkunnige och vederbörande
departementschef redan i början av år 1919 uttalade betänkligheter
med avseende å en sammankoppling av vederbörande avdelningschefs-
och ifrågavarande byråchefstjänster besannats. Den ökning av
arbetsbördan, som måste tagas i betraktande, framgår av statistiken över
utrikesdepartementets inkommande och avgående skrivelser och telegram.
Det sammanlagda antalet därav, som år 1914 uppgått till 53,300, steg
sålunda år 1918 till 132,000 samt år 1919 till 159,200 för att slutligen
år 1920 ökas till 180,800. Av antalet skrivelser under sistnämnda år
komma 112,200 enbart på personal- och administrativa avdelningen och
38,600 på rättsavdelningen. Visserligen förefaller det utskottet att någon
minskning i arbetsbördan bör kunna påräknas, när mera normala förhållanden
än de nuvarande, som tvivelsutan påverkas av krigets följder,
inträtt, men behovet av dessa båda befattningar synes likvisst väl motiverat,
varför utskottet finner sig böra tillstyrka, att desamma uppföras å
utrikesdepartementets ordinarie stat.
Vad angår den speciella liandelsavdelningen vill utskottet erinra om
riksdagens uttalanden i ämnet i dess skrivelse nr 329 till Konungen den 14
juni 1919. Riksdagen fann det uppenbart, att det för uppnåendet av de syften,
som varit förenade med då vidtagna avsevärda utvidgningar av vår
representation i utlandet, särskilt inrättandet av nya konsulat samt förstärkningen
av handelsattachéinstitutionen, vore nödvändigt att i hemlandet skapa
fullt kompetenta organ för att leda och övervaka arbetet. Särskilt ledningen
av handelsattachéernas verksamhet samt förmedlandet på ett snabbt
och tillförlitligt sätt av fackliga upplysningar till näringslivets tjänst
syntes bliva en betydande uppgift, för vilkens handhavande ett särskilt
organ erfordrades inom utrikesdepartementet. Då härför med hänsyn till
dåvarande handelspolitiska förhållanden krävdes en starkare personalutrustning
än som under normala förhållanden kunde anses behövlig, biföll
riksdagen förslaget om upprättande av en speciell handelsavdelning.
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
17
Densamma borde emellertid liksom kommerskollegii upplysningssektion
endast uppföras å extra stat. Riksdagen uttalade därvid, att frågan angående
den lämpligaste organisationen av vissa kommersiella informationsorgan
och deras förläggning icke förelåge så allsidigt och slutgiltigt
utredd, att definitiva beslut för det dåvarande lämpligen borde fattas.
Riksdagen ifrågasatte vidare, huruvida icke med ett* sådant beslut borde
anstå, tills dess frågan om det nya handelsdepartementets ställning till
och inflytande över dessa organ samtidigt kunde komma under omprövning.
Med hänsyn till att åt särskilda sakkunniga den 26 sistlidne november
uppdragits att verkställa utredning och avgiva förslag rörande de
åtgärder, som må anses erforderliga för att med utnyttjande av redan
befintliga officiella och enskilda organ åvägabringa största möjliga enhetlighet
och effektivitet i fråga om vårt lands kommersiella informationsviisende,
finner utskottet i likhet med Kungl. Maj:t det vara riktigast att
icke föregripa denna utredning samt att speciella handelsavdelningen tillsvidare
bibehålies i sitt nuvarande skick och liksom hittills uppföres å extra stat.
Förslaget om ökning av utrikesdepartementets icke diplomatiska
eller konsulära personal anser sig utskottet kunna biträda endast såtillvida,
att utskottet finner den omständigheten, att utrikesdepartementet i
en nära framtid kommer att övertaga de av försvarsdepartementet för
närvarande innehavda lokaler inom f. d. Arvfurstens palats, och arkivets
planerade förläggande till en i förhållande till övriga ämbetslokaler mera
avlägsen del av denna byggnad, vara ägnad medföra behov av två nya
ordinarie expeditionsvakter.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag i övrigt angående icke diplomatisk
och konsulär personal vill utskottet erinra, att kamreraren och förste arkivarierna,
som enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle placeras i lönegraden
B. 16, i enlighet med riksdagens numera fattade beslut skola uppföras
i lönegraden B. 15.
A nuvarande anslaget till utrikesdepartementet finnes upptagen en
post å 24,000 kronor till vikariatsersättningar, extra biträden m. m., varav
9,500 kronor beräknats åtgå till vikariatsersättningar samt återstoden använts
till avlöning åt extra vaktmästare, tillfälligt anställda såsom vikarier
eller eljest för särskilda behov, ävensom till arvoden åt vissa manliga
biträden, nämligen departementets bibliotekarie, biträde å pressbyrån,
chiffreringspersonal och siffergranskare. Då nämnda anslagspost av skäl,
beträffande vilka utskottet får hänvisa till statsrådsprotokollet, visat
sig alldeles otillräcklig, har från utrikesdepartementets besparingar under
år 1920 för samma och liknande ändamål använts ett belopp av omkring
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6'' sand. 3 käft. (Nr 3 A—3 B.) 3
18
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
28,700 kronor, bl. a. till avlöning åt föreståndare för tvenne provisoriskt
upprättade passexpeditioner. Kungl. Maj:t har nu å staten för utrikesdepartementet
såsom förslagsanslag, högst, för avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare in. m. uppfört ett belopp av 50,700 kronor att fördelas
för i statsrådsprotokollet närmare angivna ändamål. Under framhållande
av att anlitandet av» besparingsfonden för ovanberörda ändamål icke överensstämmer
med de av 1841 års riksdag angivna grunder för dispositionen
av besparingarna å huvudtitlarna, kan utskottet, då ifrågavarande utgifter
måste i möjligaste mån begränsas, icke tillstyrka, att för avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare i utrikesdepartementets stat såsom förslagsanslag,
högst, uppföres ett högre belopp än 40,000 kronor. Beträffande
avlöningen till extra personal åberopar utskottet vad därom anförts i dess
utlåtande nr 2 A punkt 4.
Den i Kungl. Maj:ts förslag å särskild stat för utrikesdepartementets
icke-diplomatiska eller konsulära personal upptagna posten vikariatersättningar,
förslagsanslag, 4,500 kronor, synes med den av utskottet föreslagna
förändrade uppställningen av staten för utrikesdepartementet och
utrikesrepresentationen böra utgå .och i stället å den för utrikesdepartementet
gemensamma staten uppföras en enda post avseende vikariatsersättningar
för hela den vid departementet fästade personalen. Utskottet
hemställer, att å nämnda stat uppföres en post vikariatsersättningar, förslagsanslag
10,000 kronor.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet i
anledning av vad Kungl. Maj:t under punkterna 2, 3, 5 och 17 föreslagit,
hemställa,
att riksdagen må
a) bestämma antalet befattningshavare å ordinarie
stat för utrikesdepartementet på nedanstående sätt:
Befattningshavare.
A. Diplomatisk eller konsulär personal. Lönegrad.
1 sändebud tjänstgörande såsom kabinettssekreterare......A 3
3 sändebud eller generalkonsuler tjänstgörande såsom avdelningschefer
........................A 2
8 legationsråd eller konsuler tjänstgörande såsom byråchefer . . B 20
7 förste legationssekreterare eller vicekonsuler.........B16
6 hyråsekreterare .....................B13
3 kanslister manliga....................B 9
eller kvinnliga.................C 6
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A. 19
B. Övrig personal. Lönegrad.
1 kansliråd tjänstgörande såsom chef för arkivet.......B 20
2 förste arkivarier.....................B 15
1 kamrerare........................B 15
2 andre arkivarier.....................B 13
6 kontorsskrivare, kvinnliga.................C 5
8 kanslibiträden, kvinnliga.................C 3
1 förste expeditionsvakt...................B 3
10 expeditionsvakter....................B 1
1 portvakt........................B 1
b) godkänna följande stat för utrikesdepartementet
att tillämpas från och med år 1922:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 412,000
vikariatersättningar, förslagsanslag....... » 10,000
arvode till en speciellt sakkunnig i folkrätt ... » 8,000
avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. förslagsanslag, högst......... » 40,000
Summa kronor 470,000
c) under riksstatens tredje huvudtitel, med uteslutande
av det under rubriken departementet uppförda
ordinarie bestämda anslaget, under samma rubrik uppföra
ett ordinarie förslagsanslag å 470,000 kronor;
d) godkänna följande
Arvodesstat för viss extra personal i utrikesdepartementet.
A. Diplomatisk eller konsulär personal.
1 extra avdelningschef.
Fast arvode: 14,526 ................kronor 14,526
. 1 extra förste legationssekreterare eller extra vicekonsul.
Fast arvode: 8,250, 8,730, 9,210, 9,690 ........ » 9,210
> 1 extra byråsekreterare.
Fast arvode: 6,207, 6,603, 6,999, 7,455 ........ » 6,999
1 extra kanslist.
Fast arvode: förmånlig kanslist 4,455, 4,791, 5,163, 5,535,
5,907 .................
för kvinnlig kanslist 3,258, 3,474, 3,696, 3,924.
5,535
20
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
B. Övrig personal.
3 extra kontorsskrivare, kvinnliga.
Fast arvode: 3,081, 3,267, 3,483, 3,705 ........kronor 10,449
1 extra kanslibiträde, kvinnligt.
Fast arvode: 2,481, 2,619, 2,757, 2,925 ........ » 2,757
Summa fasta arvoden kronor 49,476
Vikariatsersättning åt ovannämnda personal,
förslagsanslag................ . . . kronor 1,524
Summa kronor 51,000
e) till arvoden åt viss extra personal i utrikesdepartementet
m. m. å extra stat för år 1922 bevilja
ett förslagsanslag å 51,000 kronor;
f) medgiva ej mindre att kostnaderna för den
förmån, som avses i 32 § av avlöningsreglementet för
befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra
verk tillhörande den civila statsförvaltningen, må i vad
angår den ordinarie personalen i utrikesdepaidementet,
bestridas av den i ovan intagna avlöningsstat för utrikesdepartementet
uppförda anslagsposten avlöningar
åt ordinarie tjänstemän än även att kostnaden för begravningshjälp
åt dödsbo efter avliden tjänsteman i
befattning upptagen i arvodesstaten för viss extra personal
i utrikesdepartementet må bestridas av det för
samma arvodesstat avsedda anslag.
B. Sveriges representation i utlandet.
Beskick- 4:o) För närvarande finnas 22 beskickningar, varav 15 äro uppförda
konsulat å ordinarie stat, nämligen i Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien,
Översikt av Norge, Ryssland, Spanien och Portugal, Storbritannien och Irland, Turden
nuva- kiet, Tyska Riket, Österrike och Ungern, Nordamerikas Förenta Stater,
™ntationen. Argentina samt Japan och Kina. Av övriga beskickningar äro 4, nämligen
de i Nederländerna, Polen, Rumänien och Schweiz uppförda å extra
stat, under det att för de 3 återstående, i Tjecko-Slovakien, Grekland
och Serbo-Kroato-Slovenska riket samt Brasilien, medel anvisats från
extra anslaget »tillfälliga diplomatiska och konsulära poster i utlandet».
Med avseende å legationen i Brasilien bör anmärkas, att större delen av
kostnaderna därför bestridas av medel, anslagna till det å ordinarie stat
uppförda generalkonsulatet i Rio de Janeiro, vilket genom denna anordning
uppgått i beskickningen.
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
21
Samtliga beskickningschefer tillhöra första avlöningsgruppen —
avlöningsgrupp taget såsom gemensam beteckning för vad nu i utrikesförvaltningen
benämnes löneklass och för däremot svarande avlöningskategori
å extra stat — med undantag av sändebudet i Bukarest, vilken
är att räkna till.andra avlöningsgruppen.
Vidkommande beskickningstjänsterna i tredje avlöningsgruppen äro
dessa till antalet 9 å ordinarie stat samt fördelade med förste legationssekreterare
vid envar av beskickningarna i Helsingfors, Kristiania, Köpenhamn,
Berlin, London, Paris, retrograd, Washington och Tokio-Peking.
Några extra tjänstemän motsvarande de nu nämnda förekomma icke.
I fjärde avlöningsgruppen finnes en andre legationssekreterare vid
vardera av beskickningarna i Berlin och London. Dessutom äro anställda
6 extra andre legationssekreterare, av vilka två tjänstgöra i Paris samt
de övriga i Rom, Warschau, Tokio och Bryssel. Den ena av de i Paris
samt den i Rom anställde extra legationssekreteraren, vilkas befattningar
hava ambulerande karaktär, avlönas från extra anslaget »avlöning åt två
andre legationssekreterare», de i Warschau och Tokio tjänstgörande legationssekreterarne
erhålla å extra stat anslagna arvoden, och de båda återstående
avlönas från extra anslaget »tillfälliga diplomatiska och konsulära
poster i utlandet».
Några tjänstemän i femte avlöningsgruppen förekomma för närvarande
ej i den yttre representationen.
I sjätte avlöningsgruppen finnas 8 beskickningstjänstemän, nämligen
en kanslist vid envar av legationerna i Berlin, Bryssel, Buenos
Aires, London, Madrid, Paris-, Petrograd och Rio de Janeiro. Därjämte
äro anställda 5 extra beskickningskanslistef i Haag, Warschau, Washington
och Tokio med arvoden uppförda å extra stat samt i Rom med avlöning
från extra anslaget »tillfälliga diplomatiska och konsulära poster i utlandet».
Vad beträffar den konsulära representationen, finnas, frånsett det å
ordinarie stat upptagna generalkonsulatet i Rio de Janeiro, vilket numera
ingår i beskickningen därstädes, 9 generalkonsulat å ordinarie stat, nämligen
i Mexiko, Moskva, London, Hamburg, Kapstaden, Montreal, New
York, Shanghai och Sydney samt 3 generalkonsulat å extra stat i Båta via,
Danzig och Calcutta. Generalkonsulatet i Mexiko har dock även diplomatisk
karaktär, enär postens innehavare är anmäld såsom chargé d’affaires.
Av konsulsbefattningarna, vilka tillhöra tredje avlöningsgruppen, äro
5 upptagna å ordinarie stat, nämligen de i Rouen, Petrograd, Riga, Lfibeck
och Chicago. Extra konsulsposter äro upprättade i San Francisco med
avlöning från särskilt anslag, samt i Reval, (finsk och Kovno med avlöning
från extra anslaget »upprätthållande av vissa nya konsulat i Ryssland».
22
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
I fjärde avlöningsgruppen finnas 8 ordinarie vicekonsuler, anställda
Narvik, vid beskickningen i Köpenhamn, vid generalkonsulaten i Hamburg,
London och New York, vid konsulatet i retrograd med tjänstgöringsskyldighet
jämväl i Archangel samt vid de olönade konsulaten i
Antwerpen och Rotterdam. Dessutom äro å extra stat uppförda en vicekonsulspost
i Minneapolis och en i Valparaiso.
För den konsulära representationen äro i sjätte avlöningsgruppen
upptagna 7 ordinarie kanslistbefattningar, nämligen två i London samt
en i vardera av städerna Moskva, Montreal, New York, Chicago och
Shanghai. Extra kanslistbefattningar äro inrättade till ett antal av 5.
Av dessa äro kanslistbefattningarna i Mexiko, Kapstaden, Sydney och
San Francisco uppförda på extra stat, under det tjänsten som tredje
kanslist i London bekostas från särskilt extra anslag.
Beskick- Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget till omorganisation av
nmgarna. (jgn y^re representationen avser i vad angår beskickningarna, att såsom
Kungi. Maj .t. or(jjnarje beskickningar skola utöver de nuvarande uppföras dels de båda
för närvarande å ordinarie stat upptagna generalkonsulaten i Brasilien
och Mexiko och dels de från extra anslag bekostade legationerna i Nederländerna,
Polen, Rumänien, Schweiz, Tjecko-Slovakien samt Grekland
och Serbo-Kroato- Slovenska riket.
utskottet. Emot förslaget att definitivt ersätta generalkonsulaten i Brasilien
och Mexiko med beskickningar har utskottet så mycket mindre anledning
till erinran, som en åtgärd i sådant syfte icke torde kunna antagas medföra
högre kostnad, än en nödig omreglering av generalkonsulernas avlöningsförmåner
skulle föranleda. Även finner utskottet det vara uppenbart,
att Sveriges intressen i Nederländerna och Schweiz både för närvarande
äro och måste antagas komma att i framtiden förbliva av en sådan
väsentlig betydelse, att permanent diplomatisk representation bör upprättas
för deras tillvaratagande; och vill utskottet alltså tillstyrka Kungl. Maj:ts
förslag att å ordinarie stat nyuppföra beskickningar i Haag, Bern, Mexiko
och Rio de Janeiro. Vad däremot angår övriga ovannämnda länder,
Polen, Tjecko-Slovakien och vissa Balkanstater, kan utskottet, som visserligen
fullt behjärtar vikten av att diplomatiska förbindelser med dem
upprätthållas, dock icke undgå att finna, att våra handelspolitiska och
övriga intressen därstädes icke med nödvändighet måste anses påkalla
en diplomatisk representation å ordinarie stat, förrän de blivit av en mer
djupgående beskaffenhet än vad nu är fallet. Beträffande Balkanstaterna
kommer härtill, att det stadium av utveckling, varuti de svenska intressena
där befinna sig, synes utskottet kunna medgiva, att tillsvidare icke
mer än ett diplomatiskt organ bibehålies för omhänderhavandet av våra
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
23
förbindelser med Rumänien, Grekland och Serbo-Ivroato-Slovenska riket.
Utskottet föreställer sig, att den siindebudspost, som sålunda kunde få
anses tillräcklig, lämpligen tillsvidare borde inrättas i Bukarest, men att
dess innehavare såsom ackrediterad även i Aten och Belgrad borde
uppehålla sig delar av året även i dessa städer. Om en dylik anordning
genomfördes allenast å extra stat, komme ju vid de årliga an slagsäskandena
tillfälle erbjuda sig för Kungl. Maj:t att i fall av behov föreslå
eu ändrad förläggning av beskickningens säte.
Då utskottet sålunda anser, att kraven på diplomatisk representation
i Polen, Tjecko-Slovakien, Rumänien, Grekland och Serbo-KroatoSlovenska
riket icke under nuvarande omständigheter behöva tillgodoses
annat än genom en anordning av mera provisorisk karaktär, och att
gemensam representation bör kunna anordnas i sistnämnda tre länder,
vill utskottet förorda, att å extra stat uppföras en beskickning i Polen, en i
Tjecko-Slovakien samt en i Rumänien, Grekland och Serbo-KroatoSlovenska
riket med Bukarest såsom sändebudets bostadsort..
Då det emellertid icke kan förutsättas såsom givet, att den internationella
situationen skall komma att bibehålla sig i det läge, att icke
under instundande budgetår ett eller annat diplomatiskt organ utöver de
av utskottet föreslagna kan bliva oundgängligen nödvändigt, vill utskottet
förorda, att Kungl. Maj:t för mötande av ett sådant behov bör liksom
under de senare åren hava till sitt förfogande ett anslag för tillfälliga
poster i utlandet, vilket emellertid ej lärer behöva sättas till högre belopp
än 30,000 kronor. Det nu sagda har motsvarande tillämpning med avseende
å behovet av konsulära organ samt av underordnade diplomatiska
och konsulära befattningar, vartill utskottet i det följande återkommer.
Såsom ovan framhållits, tillhöra för närvarande samtliga beskick- Sändebuden.
ningschefer med undantag av sändebudet i Bukarest första avlönings-Knnglgruppen.
Kungl. Maj:t föreslår nu, att efter dess prövning beskickningscheferna
skulle kunna tillhöra antingen första eller andra avlöningsgruppen.
Utskottet finner anordningen, att sändebudsbefattningarna uppföras utskottet,
i två olika avlöningsgrupper ur sparsamhetsskäl och i övrigt vara väl
motiverad. Även torde det vara ändamålsenligt att i Kungl. Maj:ts
hand lägga avgörandet, i vilket fall en beskickningschef bör tillhöra den
högre eller den lägre avlöningsgruppen. För de 19 ordinarie sändebudsposter,
som av utskottet föreslås, torde böra beräknas 11 ordinarie befattningar
i första och 8 i andra avlöningsgruppen. Med avseende å de tre föreslagna
extra sändebudsposterna torde böra beräknas avlöningsförmåner såsom
för andra avlöningsgruppen. Proportionen mellan antalet tjänster i de
24
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
båda avlöningsgrupperna skulle alltså bliva 11:11 eller närmast jämförlig
med den av Kungl. Maj:t föreslagna.
Legations- Ifråga om antalet beskickningstjänster i tredje avlöningsgruppen
rå?e^r ..t och deras fördelning innebär Kungl. Maj:ts förslag den förändringen, att
nDS ’ J tre av dessa befattningar, nämligen i Helsingfors, Kristiania och Köpenhamn,
skulle utbytas mot sådana i fjärde avlöningsgruppen. Legationsråd
skulle alltså finnas anställda vid beskickningarna i Paris, London,
Berlin, retrograd, Washington och Tokio-Peking.
utskottet. Utskottet har intet att erinra mot att antalet legationsrådstjänster
begränsas till ovannämnda 6 å ordinarie stat uppförda befattningar.
Generalkon- Beträffande den högre konsulära representationen må först erinras där
sulema.
om> afl- Kungl. Maj:ts förslag i vad angår generalkonsulaten avser — förutom
Kungi. aj:t. jeil • föregående omnämnda och av utskottet tillstyrkta åtgärden att definitivt
förändra generalkonsulaten i Rio de Janeiro och Mexiko till beskickningar
— att å ordinarie stat skulle uppföras de nuvarande ordinarie generalkonsulaten
i London, Hamburg, Kapstaden, Montreal, New York, Shanghai
och Sydney samt det å extra stat varande generalkonsulatet i Batavia
ävensom att å extra stat skulle liksom hittills upptagas generalkonsulaten
i Danzig och Calcutta. Av de nuvarande generalkonsulaten skulle alltså
det i Moskva indragas.
Såsom särskilt skäl för att uppföra generalkonsulatet i Batavia å
ordinarie stat har framhållits önskvärdheten av ökade ekonomiska förbindelser
mellan vårt land och Hollands för vår export ej mindre än
för vår import viktiga kolonialvälde. Förslaget om indragning av generalkonsulatet
i Moskva har motiverats med att all sannolikhet talade för
att en generalkonsulsbefattning i Ryssland åtminstone icke tillsvidare
skulle bliva behövlig.
utskottet. Utskottet, som tillstyrker, att generalkonsulaten i London, Hamburg,
Kapstaden, Montreal, New York, Shanghai, Sydney och Calcutta bibehållas,
de 7 förstnämnda å ordinarie och det sistnämnda tillsvidare å extra
stat, anser sig på ovan angivet skäl böra förorda förslaget att indraga
generalkonsulatet i Ryssland. Utskottet kan icke dela uppfattningen, att
generalkonsulatet i Batavia redan nu borde uppföras å ordinarie stat.
Utan att underskatta den stora betydelse detta generalkonsulat har för
vår handel på nederländska Ostindien, vill utskottet för sin del förorda,
att med avgörandet av frågan om generalkonsulatets överförande till
ordinarie stat får anstå, till dess ytterligare någon tids erfarenhet vunnits
rörande utvecklingen av våra ekonomiska förbindelser med nederländska
Ostindien.
Även i frågan rörande generalkonsulat i Danzig har utskottet en
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande AV 3 A.
''2 5
från Kungl. Maj:ts avvikande mening. Härvidlag vill utskottet erinra,
att de skäl, vilka föranledde generalkonsulatets uppförande å extra stat
för 1921, togo sikte väsentligen på stadens betydelse såsom knutpunkt för
de kommersiella linjerna till och från Polen. Nu framhålles emellertid
i Kungl. Maj:ts förslag, att den politiska och ekonomiska utvecklingen
ännu icke tillåtit anknytandet av mera avsevärda handelsförbindelser med
Polen och Danzig, samt att det ännu torde vara omöjligt att angiva tidpunkten,
när ett verkligt behov av lönad representation i Danzig skulle
uppstå; och skulle enligt förslaget med postens besättande anstå, till dess
anledning därtill enligt Kungl. Maj:ts beprövande förelåge. Utskottet
finner vad sålunda anförts icke giva vid handen, att man skulle hava att
räkna med ett oavvisligt behov av ett lönat generalkonsulat i Danzig
under nästkommande budgetår. Vid sådant förhållande anser sig utskottet
förhindrat tillstyrka förslaget om beviljande av medel för berörda ändamål
å 1922 års riksstat.
Med avseende å konsulsbefattningarna, vilka tillhöra tredje avlö- Konsulerna.
ningsgruppen, föreslår Kungl. Maj:t, att å ordinarie stat skulle bibehållas Kungi. Maja
de nu där uppförda konsulaten, nämligen i Rouen, Petrograd, Riga,
Lubeck och Chicago ävensom nyuppföras konsulatet i San Francisco, nu
upptaget å extra stat, konsulatet i Reval, vartill medel nu utgå från
extra anslaget »upprätthållande av vissa nya konsulat i Ryssland» samt
ett konsulat i Narvik i stället för det nuvarande lönade vicekonsulatet
därstädes, eller alltså sammanlagt 8 befattningar.
Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag i före- utskottet,
varande del utom i vad angår posten i Narvik. Till stöd för förslaget
om upprättande av ett konsulat å nämnda ort har anförts huvudsakligen,
att, enär den nuvarande anordningen, att vissa olönade vicekonsulat vore
direkt underställda beskickningen i Kristiania, till följd av de långa avstånden
icke medgåve någon mera ingående kontroll eller inspektion, det
vore lämpligt att överflytta denna uppsikt å den konsuläre representanten
i Narvik, vilken för ändamålet borde erhålla högre tjänsteställning. Vidare
framhålles, att Nordnorge säkerligen i framtiden komme att spela en avsevärd
ekonomisk roll ävensom att våra intressen på Spetsbergen med
fördel kunde bevakas av en lönad konsul i Narvik.
Utskottet delar meningen, att i Narvik bör upprättas ett konsulärt
organ, som kan utöva inseende över våra vicekonsuler i Nordnorge.
Däremot anser utskottet, att de svenska intressena på Spetsbergen, vilka
i flera fall äro av beskaffenhet att kräva handläggning av diplomatisk
myndighet, lämpligen fortfarande kunna handhavas av beskickningen i
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 samt. 3 käft. (Nr 3 A—3 B.) 4
26
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
Kristiania. Under sådana omständigheter och då enligt vad utskottet inhämtat
vår konsulära representation i Narvik under de senare åren på
ett tillfredsställande sätt provisoriskt utövats av en i staden boende
affärsman, anser utskottet, att den lämpligaste lösningen av förevarande
spörsmål i avvaktan på en väsentlig utveckling av de svenska ekonomiska
förbindelserna med Nordnorge vore upprättandet av ett olönat konsulat
i Narvik. Med hänsyn härtill förordar utskottet, att medel icke vidare
anslås till något lönat konsulärt organ i nämnda stad.
Enligt vad utskottet sålunda anfört skulle å ordinarie stat upptagas
7 konsulsbefattningar.
Legations• Vad beträffa!1 de lägre diplomatiska och konsulära tjänsterna såsom
sekreterare legationssekreterare och vicekonsuler, avser Kungl. Maj:ts förslag, att de°konsuler.
samma skulle uppdelas å fjärde och femte avlöningsgrupperna. I fjärde
Knngi. Maj:t. avlöningsgruppen skulle beräknas 20 och i femte avlöningsgruppen skulle
upptagas 11 ordinarie befattningar. Av dessa skulle följande befattningar
vara bundna vid vissa platser, nämligen i fjärde avlöningsgruppen 3
förste legationssekreterarbefattningar i Helsingfors, Kristiania och Köpenhamn
och 7 vicekonsulstjänster, nämligen vid beskickningen i Köpenhamn,
vid generalkonsulaten i London och New York, i Minneapolis och Boston
samt vid de olönade konsulaten i Antwerpen och Rotterdam samt i femte
avlöningsgruppen 2 andre vicekonsulsbefattningar, vid generalkonsulaten
i London och New York. I fråga om övriga befattningar, 10 i fjärde
och 9 i femte avlöningsgruppen, skulle Kungl. Maj:t äga att bestämma
rörande fördelningen med* iakttagande, att i fjärde avlöningsgruppen
skulle finnas högst 7 förste legationssekreterare och 3 vicekonsuler samt
i femte avlöningsgruppen högst 6 andre legationssekreterare och 3 andre
vicekonsuler. I förslaget angives att dessa 13 förste eller andre legationssekreterare
närmast avsåges för användning i Haag med tjänstgöringsskyldighet
jämväl i Bryssel, i Paris, London, Berlin, Bern med tjänstgöringsskyldighet
jämväl i Wien, i Warschau, Rom, Aten och Belgrad,
Konstantinopel, Washington, Mexico, Buenos Aires med tjänstgöringsskyldighet
jämväl i Rio de Janeiro, samt i Tokio. De 6 vicekonsulerna
eller andre vicekonsulerna beräknades i första hand bliva erforderliga i
Hamburg, retrograd med tjänstgöringsskyldighet jämväl i Archangel,
Helsingfors, Montreal, Sydney och Chicago,
utskottet. Utskottet beaktar givetvis angelägenheten av att beskicknings- och
konsulatchefer hava till förfogande kvalificerat biträde för det löpande
arbetet i tillräcklig omfattning, för att de ej för mindre väsentliga göromål
må nödgas åsidosätta sina viktigare ämbetsuppgifter. Men nuvarande
budgetära situation synes utskottet mana till att, då det gäller tillgodo
-
Statsutskottets utlåtande AV 3 A.
27
seende av ifrågavarande behov av arbetskrafter, iakttaga en starkare begränsning
av kostnaderna än i Kungl. Maj:ts förslag förutsättes. 1 betraktande
härav har utskottet stannat vid att föreslå, att medel icke anvisas
till flera legationssekreterare och vicekonsulstjänster än 17 i fjärde
och 8 i femte avlöningsgruppen. Av dessa torde 4 befattningar i den förra
avlöningsgruppen böra uppföras å extra stat. Utskottet anser, i överensstämmelse
med vad Kungl. Maj:t föreslagit, att förste legationssekreterare alltid
böra vara anställda i Helsingfors, Kristiania och Köpenhamn och har i
övrigt beräknat, att ordinarie legationssekreterare närmast skola komma
till användning i Haag, med tjänstgöringsskyldighet även i Bryssel,
Paris, London, Berlin, Bern, med tjänstgöringsskyldighet även i Wien,
Washington och Tokio, ävensom att ordinarie vicekonsuler i första hand
komma att beordras till tjänstgöring i London och New York, å vilka
båda platser en vicekonsul i vardera avlöningsgruppen torde behövas,
samt vidare i Helsingfors, Köpenhamn, Hamburg, Antwerpen, Rotterdam,
Montreal och Minneapolis, å vilken sistnämnda plats en fast vicekonsulspost i
fjärde avlöningsgruppen synes böra upprättas. Av de fyra extra befattningarna
har utskottet tänkt sig, att en skulle bestämmas för legationen i Bukarest
och att de tre återstående skulle hava karaktären av ambulerande
legationssekreterarbefattningar, varvid behovet av en sådan i Sydamerika
torde böra beaktas. De stora kostnader, som utsändandet dit av vikarier
vid de ordinarie tjänstemännens frånvaro på grund av semester eller
annan anledning förorsakar, göra ett dylikt anställande även av sparsamhetshänsyn
önskvärt. Upprättandet av ett lönat vicekonsulat i Boston
anser sig utskottet icke för närvarande kunna tillstyrka.
I fråga om kanslisttjänsterna — tillhörande sjätte avlöningsgruppen — Kanslister.
har Kungl. Maj:t föreslagit, att å ordinarie stat skulle uppföras 14 avKnnglde
nuvarande ordinarie eller alla med undantag av befattningen i Moskva
samt de 10 extra kanslisttjänsterna, ävensom ytterligare 9 befattningar,
närmast avsedda för beskickningarna i Helsingfors, Kristiania, Köpenhamn,
Konstantinopel och Wien samt för generalkonsulaten i Hamburg, New York
och Båta via samt konsulatet i Lubeck. Kungl. Maj:t skulle emellertid
inom det i stat fastställda antalet äga bestämma om befattningarnas fördelning
å de olika myndigheterna. Slutligen föreslås en extra kanslistbefattning
för generalkonsulatet i Calcutta.
Utskottet inser visserligen till fullo nödvändigheten av att i den utskottet,
mån väsentligare arbetsuppgifter vid beskickningarna och konsulaten
föreligga, sådant arbete, som med kanslisttjänsterna avses, icke pålägges
de mer kvalificerade befattningshavarna. Men utskottet finner sig icke
övertygat om den ofrånkomliga behövligheten av ett så stort antal hans
-
28
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
Motion.
listpostei'' som av Kungl. Maj:t föreslås. Nödigt arbetsbiträde torde nämligen
kunna erhållas utan så betydande kostnader som den av Kungl.
Maj:t föreslagna anordningen skulle betinga. Under sådana omständigheter
och då utskottet anser det av sparsamhetsskäl nödvändigt att begränsa
antalet kanslisttjänster mer än vad i förslaget skett, vill utskottet
föreslå, att tillsvidare icke flera sådana befattningar uppföras än 22 å
ordinarie och 3 å extra stat. Utskottet delar meningen, att Kungl. Maj:t
bör äga besluta om dessa befattningars fördelning mellan beskickningarna
och konsulaten, men har vid beräkningen av det föreslagna antalet tjänster
utgått från, att kanslistbefattningar vore oundgängligen erforderliga vid
följande beskickningar, nämligen i Bryssel, Köpenhamn, Paris, retrograd,
Warschau, Madrid, London, Berlin. Washington, Mexiko, Buenos Aires,
Rio de Janeiro och Tokio, vid generalkonsulaten i London, varest 2
tjänster torde erfordras, Kapstaden, Montreal, New York, Shanghai,
Sydney, Batavia och Calcutta, samt vid konsulaten i Lubeck, Chicago
och San Francisco. De 3 extra kanslisttjänsterna äro närmast beräknade
för beskickningen i Warschau samt generalkonsulaten i Batavia och Calcutta.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två av
herr C. Lindhagen inom första kammaren väckta motioner, n:ris 89 och
90, vari hemställts,
i motionen nr 89, att riksdagen må,
l:o) i huvudsak för närvarande avslå det under tredje huvudtiteln
framförda förslaget om en väsentlig utvidgning av den svenska diplomatien
och det därför äskade anslaget, i den mån det ej är betingat av
nödig löneförhöjning åt redan anställda funktionärer;
2:o) i sammanhang därmed anhålla, att regeringen ville hän vända
sig till såväl folkens förbund som Sovjet-Ryssland, Tyskland, Förenta
Staterna och övriga länder, som ej äro medlemmar av nämnda förbund,
med hemställan om en gemensamt beslutad allmän omorganisation av
världens diplomati i syfte att göra den kompetent för tidens uppgifter
och bereda den möjligheter att framträda och verka i sitt kall under
enkla vanor utan ömsesidigt anspråk på furstlig lyx och överflöd, samt
i motionen nr 90, att riksdagen, med anledning av regeringens
proposition under tredje huvudtiteln om utvidgad diplomati; ville för sin
del uttala sig för en självständig svensk representation i republiken Kina
och anslå medel därtill eller ock anhålla hos regeringen om förslag i
detta ämne till denna eller nästa riksdag.
Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sina förslag får
utskottet hänvisa till motionerna.
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A
29
Vidkommande först motionen nr 89 inskränker sig utskottet, vad
dess förra del beträffar till att hänvisa till vad i det föregående anförts
med anledning av Kungl. Maj:ts förslag i förevarande avseende.
Ifråga om motionens senare del anser utskottet självfallet, att ett
hänvändande till av motionären omförmälda förbund och stater i angivet
syfte icke lämpligen bör för vårt vidkommande äga ruin.
Utskottet anser alltså att förevarande motion icke må föranleda
någon riksdagens vidare åtgärd.
Vidkommande motionen nr 90 vill utskottet med avseende å vår
representation i Kina erinra därom, att Kungl. Maj:ts förslag i denna del
avser bibehållandet av den nästlidet år beslutade anordningen att under den
tid av året, då sändebudet i Tokio, vilken även ackrediterats i Peking,
icke uppehåller sig å sistnämnda ort, våra intressen därstädes skola tillvaratagas
av en tjänsteman i tredje avlöningsgruppen i egenskap av t. f.
chargé d’affaires. Att icke upprättandet av en självständig beskickning
i Kina föreslagits är, såsom av betänkandet (sid. 130) framgår, beroende
därpå, att förhandenvarande omständigheter icke ansetts giva tillräckligt
stöd för en åtgärd, vilken skulle medföra så avsevärda kostnader
som den ifrågavarande.
Utskottet finner sig icke av vad motionären anfört vara övertygat
om behovet av en särskild legation i Peking. I varje fall synes man
böra avvakta några års erfarenhet rörande de möjligheter för utvecklingen
av våra förbindelser med Kina, som det nyligen genomförda
representationssättet må innebära, innan några ytterligare åtgärder vidtagas.
Utskottet anser alltså, att ej heller nu förevarande motion bör föranleda
någon riksdagens vidare åtgärd.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet i anledning av vad
Kungl. Maj:t under punterna 2, 3, 4 och 5 föreslagit hemställa,
I) att riksdagen må, med avslag å herr Lindhagens
motion nr 89:1, i vad densamma avser det föreliggande
organisationsförslaget, jämte samma motionärs motion
nr 90:1,
a) bestämma antalet befattningshavare å ordinarie
stat för beskickningar och konsulat på nedanstående
sätt:
Utskottet.
30
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
Befattningshavare. Lönegrad.
11 sändebud.........................A 3
8 sändebud . . . ....................A 2
7 generalkonsuler.....................A 2
6 legationsråd.......................B 20
7 konsuler........................B 20
6 förste legationssekreterare.................B16
7 vicekonsuler.......................B16
4 andre legationssekreterare.................B13
4 andre vicekonsuler....................B13
f manliga...................B 9 |
22 kanslister | eller
( kvinnliga........''...........C 6 J
b) godkänna följande stat för beskickningar och
konsulat, att tillämpas från och med den 1 januari
1922:
Stat för avlöning utom ortstillägg.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag . . . kronor 860,000
Vikariatsersättningar samt lönefyllnad till vissa konsuls
-
befattningar, förslagsanslag.......... » 40,000
Expektansarvoden, förslagsanslag....... ■ • • »_27,000
Summa kronor 927,000,
c) godkänna följande stat för ortstillägg:
Stat för ortstillägg.
Europa.
Belgien.
Bryssel:
Sändebud .......
Kanslist........
Antwerpen:
Yicekonsul.......
Danmark.
Köpenhamn:
Sändebud .......
Förste legationssekreterare
Yicekonsul.......
Kanslist........
9.000
1.000
2,000
17,400
2,000
2,000
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
31
Estland.
Reval:
Konsul...................... 6,600
Finland.
Helsingfors:
Sändebud....... 17,400
Förste legationssekreterare.............. 2,000
Yicekonsul...........’.......... 2,000
Frankrike:
Paris:
Sändebud..................... 30,600
Legationsråd.................... 6,100
Legationssekreterare................. 3,800
Kanslist........*............. 1,900
Rouen:
Konsul...................... 5,100
Italien:
Rom:
Sändebud.....................13,800
Lettland.
Riga:
Konsul...................... 6,600
Nederländerna.
Haag:
Sändebud.....................17,400
Legationssekreterare................. 3,800
Rotterdam:
Vicekonsul..... 3,800
N orge.
Kristiania:
Sändebud.....................10,800
Förste legationssekreterare.......... 2,000
Ryssland.
Sändebud..................... 30,600
Legationsråd....... 6,600
Kanslist................... 2,000
Konsul...................... 8,100
Schweiz.
Bern:
Sändebud.....................13,800
Legationssekreterare.........»....... 3,800
32
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
Spanien och Portugal.
Madrid:
Sändebud..................... 9,000
Kanslist..........•............ 1,900
Storbritannien och Irland.
London:
Sändebud......•............... 45,000
Legationsråd.............. 6,600
Legationssekreterare.................. 4,800
Kanslist...................... 2,000
Generalkonsul...................14,400
Yicekonsul................. 3,800
2:e vicekonsul................... 3,800
Kanslist........... 2,000
Kanslist...................... 2,000
Turkiet och Bulgarien.
Konstantinopel:
Sändebud......,............... 9,000
Tyska riket.
Berlin:
Sändebud..................... 23,400
Legationsråd.................... 5,100
Legationssekreterare................. 3,800
Kanslist...................... 1,800
Hamburg:
Generalkonsul..........''.......... 7,400
Yicekonsul..................... 3,300
Liibeck:
Konsul....................... 4,100
Kanslist...................... 1,500
Österrike och Ungern.
Wien:
Sändebud..................... . 16,800
Afrika.
Brittiska Sydafrika.
Kapstaden:
Generalkonsul ...................11,400
Kanslist...................... 4,500
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
33
Amerika.
Brittiska Nordamerika.
Montreal:
Generalkonsul...................16,400
Yicekonsul..................... 5,800
Kanslist........ 4,500
Förenta Staterna.
Washington:
Sändebud..................... 45,000
Legationsråd.................... 7,600
Legationssekreterare................. 6,800
Kanslist...................... 4,500
New York:
Generalkonsul...................18,400
l:e vicekonsul................... 6,800
2:e vicekonsul................... 5,000
Kanslist . ,.................... 4,500
Chicago:
Konsul......................12,100
Kanslist...................... 4,500
Minneapolis:
Vicekonsul..................... 6,800
San Francisco:
Konsul......................12,100
Kanslist...................... 4,500
Mexico, Centralamerika, Väst-Indien, Övre Sydamerika.
Mexico:
Sändebud..................... 22,400
Kanslist......................* 4,500
Argentina, Chile, Uruguay, Paraguay.
Buenos Aires:
Sändebud..................... 36,000
Kanslist......................* 4,500
Brasilien.
Rio de Janeiro:
Sändebud..................... 30,000
Kanslist......................* 4,500
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 saml. 3 Käft. (Nr 3 A, 3 B.) 5
34
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
Asien.
Japan och Kina.
Tokio:
Sändebud..................... 30,000
Legationssekreterare................. 6,600
Kanslist......................* 4,500
Peking:
Legationsråd .... c...............12,000
Shanghai:
Generalkonsul...................19,400
Kanslist......................*4,500
Brittiska Australien.
Sydney:
Generalkonsul...................14,400
Kanslist...................... 4,500
Summa ortstillägg kr. 782,500
Tillägg till ortstillägg åt vissa kanslister, förslagsanslag, högst 5,000
Summa kronor. 787,500
d) under riksstatens tredje huvudtitel med uteslutande
av de under rubrikerna beskickningar och
konsulat och vikariatsersättning vid beskickningar och
konsulat samt lönefyllnad till vissa konsulsbefattningar
uppförda ordinarie anslagen, under rubriken beskick
-
* Ytterligare 1,000 kronor om kanslisten äger tillräcklig kännedom i landets språk.
Anm. 1. Sändebuden i Paris, Kristiania, Madrid, London, Konstantinopel, Berlin
samt generalkonsuln i Hamburg åtnjuta fri bostad.
Dessutom utgår till nu nämnda tjänstemän ersättning för uppvärmning och belysning
av vederbörande beskicknings- resp. konsulathus med följande belopp, nämligen:
3.000 kronor för sändebudet i Paris,
2,400 » » » » Kristiania,
1.000 » » y> » Madrid,
3.000 » » » » London,
2.000 » d » » Konstantinopel,
3.000 » » d » Berlin,
1.000 » » generalkonsuln i Hamburg,
varjämte 5,000 kronor för enahanda ändamål avses för statens fastighet i Petrograd.
Anm. 2. Ortstillägg för beskickningschef, som icke åtnjuter fri bostad, samt för
generalkonsuln i Shanghai avser även kostnaden för kanslilokal.
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
35
ningar och konsulat uppföra ett ordinarie förslagsanslag
å 1,715,000 kronor;
e) godkänna följande:
Arvodesstat för viss extra personal i utrikesrepresentationen.
3 sändebud.
Fast arvode: 14,526 ...............kronor 43,578
2 generalkonsuler.
Fast arvode: 14,526 ............... » 29,052
1 extra förste legationssekreterare.
Fast arvode: 8,250, 8,730, 9,210, 9,690 » 9,210
3 extra förste legationssekreterare.
Fast arvode: 8,250, 8,730, 9,210, 9,690 » 27,630
3 extra kanslister.
Fast arvode för manlig kanslist: 4,555, 4,791, 5,163,
5,535, 5,907 > 16,605
för kvinnlig kanslist: 3,258, 3,474, 3,696, 3,924 ...» —
Summa kr. 126,075
Yikariatsersättning för ovannämnda personal, förslagsanslag kr. 3,000
Summa kronor 129,075
f) godkänna följande stat för ortstillägg åt viss
extra personal i utrikesrepresentationen:
Stat för ortstillägg för viss extra personal i utrikesrepresentationen.
Polen.
Warschau:
Sändebud.....................17,400
Kanslist....................... 1,900
Tj echo-Slovakien.
Prag:
Sändebud...................... 9,000
Rumänien.
Bukarest:
Sändebud......................13,800
Legationssekreterare.................. 3,800
36
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
Brittiska Indien.
\
Calcutta:
Generalkonsul................. 19,400
Kanslist............ 4,500
Nederländska Ostindien.
Batavia:
Generalkonsul....................19,400
Kanslist....................... 4,500
3 ambulatoriska förste legationssekreterare . . . •......14,000
Summa kronor 107,700
Anm. Ortstilläggen för ovan nämnda sändebud och generalkonsuler avse även kostnaderna
för kanslilokal.
g) till arvoden och ortstillägg åt viss extra personal
i utrikesrepresentationen å extra stat för år 1922
bevilja ett förslagsanslag, 237,000 kronor;
h) under riksstatens tredje huvudtitel till tillfälliga
diplomatiska och konsulära poster i utlandet å extra
stat för år 1922 uppföra ett förslagsanslag, högst, 30,000
kronor;
i) till extra ortstillägg åt ordinarie och extra personal
i utrikesrepresentationen å extra stat för år 1922
bevilja-ett förslagsanslag, högst, 500,000 kronor;
k) medgiva ej mindre, att kostnaderna för den i
avd. B mom. 12 i utskottets förut omförmälda förslag
till kungörelse avsedda förmån må bestridas av den i
ovan intagna avlöningsstat för beskickningar och konsulat
uppförda anslagsposten avlöningar åt ordinarie
tjänstemän än även att kostnaden för begravningshjälp
åt dödsbo efter avliden tjänsterna o i befattning upptagen
i arvodesstaten för viss extra personal i utrikesrepresentationen
må bestridas av det för samma arvodesstat
avsedda anslag.
II) att herr Lindhagens motion nr 89:1, mom. 2:o)
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
Ekiperings- 5:0) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att under
penningar, ekiperingspenningar, möbler, reparationer m. m. i riksstaten för
år 1922 uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 70,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
37
Utskottet finner icke ändamålsenligt, att ifrågavarande olika behov
tillgodoses under ett och samma anslag, utan anser att ekiperingspenningar
böra såsom hittills utgå från ett särskilt ordinarie förslagsanslag.
Medel till reparationer av statens fastigheter i utlandet samt möblering
av desamma torde böra beviljas under ett anslag, vilket bör finna plats
nedan under avdelning D. Diverse. Utskottet, som alltså i det följande
återkommer till denna fråga, får nu hemställa,
att riksdagen må i iiksstaten för år 1922 höja
ordinarie förslagsanslaget till ekiperingspenningar, nu
15.000 kronor, med 15,000 kronor till 30,000 kronor.
6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att, i stället för Kontorsdet
nuvarande ordinarie bestämda anslaget till kontorskostnadsersättnin- kostnadsgar
åt lönade konsuler, under samma rubrik i riksstaten för år 1922 upp-^l^lönade
föra ett ordinarie förslagsanslag av 120,000 kronor. konsuler.
Utredning i ämnet återfinnes å sid. 44 i statsrådsprotokollet och [7]
171 i betänkandet.
Utskottet finner sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag med den
ändring, att anslaget erhåller karaktär av förslagsanslag, högst, 120,000
kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i stället för det nuvarande ordinarie
bestämda anslaget till kontorskostnadsersättningar
åt lönade konsuler, under samma rubrik i riksstaten för
år 1922 uppföra ett ordinarie förslagsanslag, högst,
120.000 kronor.
7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 8) att, i stället för
det nuvarande ordinarie förslagsanslaget ersättningar till olönade konsuler
och vicekonsuler, under rubriken ersättningar till olönade konsuler i riksstaten
för år 1922 uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 120,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 44 i statsrådsprotokollet och
172 i betänkandet.
jErsättningar
åt
olönade
konsuler.
[8]
Det nuvarande anslaget har under senare år avsevärt överskridits
i följd av den inträdda stegringen i kontorskostnader. Att beräkna ett
anslag i proportion härtill torde emellertid, såsom i Kungl. Maj:ts förslag
38
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
framhålles, ej vara erforderligt, enär de olönade konsulerna i viss mån
tillföras ökad gottgörelse för sina utgifter genom den höjning, som år
1920 ägt rum av expeditionsavgifterna. För ändamålet synes utskottet
ett anslag å 100,000 kronor vara tillfyllest.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må från och med år 1922, i stället
för det ordinarie förslagsanslaget ersättningar till olönade
konsuler och vicekonsuler, under rubriken ersättningar
till olönade konsuler uppföra ett ordinarie förslagsanslag
å 100,000 kronor.
Personliga 8:o) På grund av vad Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen (punkt 9) och
%r mistade under åberopande av vad statsrådsprotokollet i ämnet innehåller (sid. 45)
konsulat- fj|r utskottet hemställa,
avgifter.
^ att riksdagen må till personliga gottgörelser för
mistade konsulatavgifter på extra stat för år 1922 bevilja
ett förslagsanslag, högst* 5,000 kronor.
Attachéer. 9:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att, i stället för
[10] det nuvarande ordinarie reservationsanslaget diplomat- och konsulsaspiranter,
under rubriken attachéer (aspiranter) i riksstaten för år 1922
uppföra ett ordinarie reservationsanslag av 100,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes i statsrådsprotokollet (sid. 45) och
i betänkandet (sid. 64, 65 och 163).
Med avseende å ifrågavarande tjänstemäns avlöningsförmåner föreslås
anordningen, att ett mot lön svarande fast arvode bestämmes för
varje attaché, och att därtill för de utomlands anställda läggas belopp
motsvarande ortstillägg. Dyrtidstillägg skulle utgå allenast å grundarvodena.
Emot införandet av nu berörda princip har utskottet intet att
erinra.
Ej heller har utskottet något att invända mot storleken av det för
avlöning åt attachéer begärda beloppet. Även för närvarande står för
omförmälda ändamål till Kungl. Maj:ts förfogande ett belopp av 100,000
kronor, varav emellertid ett belopp av 44,000 kronor är uppfört å extra stat.
Under nu rådande situation finner utskottet det icke lämpligt att
frångå det sålunda tillämpade systemet med uppdelning å ordinarie och
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
39
extra stat av de för ändamålet anvisade medlen och anser alltså, att ett
belopp av 44,000 kronor fortfarande bör uppföras å extra stat.
Beträffande den föreslagna förändringen av det ordinarie anslagets
benämning anser utskottet Kungl. Maj:ts förslag tillräckligt motiverat
därigenom, att enligt gällande antagningsbestämmelser den förutvarande
skillnaden mellan diplomat- och konsulsaspiranter bortfallit.
Det förstärkningsanslag, som utskottet alltså anser böra anvisas å
1922 års extra stat, bör, i motsats till vad som är fallet med det nuvarande
extra anslaget för ändamålet, vilket är betecknat såsom reservationsanslag,
erhålla naturen »förslagsanslag, högst».
Då såsom bekant under senare tid delade meningar gjort sig
gällande angående dispositionen och bokföringen av dylika förstärkningsanslag,
har utskottet ansett lämpligt att i detta sammanhang klarlägga
sin ställning till frågan, och vill utskottet i sådant avseende anföra
följande.
Om man till en början frånser den beteckning, förstärkningsanslagen
erhållit, torde det ligga i sakens natur, att avsikten med dessa är, att
de få disponeras under enahanda villkor, som moderanslaget. Då reservationsanslagen
även efter budgetårets utgång stå till förfogande och ej
äro avsedda endast för utgifterna under ett visst år, lära även förstärkningar
i reservationsanslag vara avsedda att på liknande sätt disponeras.
Anledningen till att anslagen detta oaktat erhållit beteckningen
»förslagsanslag, högst», framgår av följande.
I december 1916 framlade numera generaldirektören P. Södermark
efter därtill erhållet uppdrag förslag till de extra anslagens beteckning,
därvid föreslogs, att av de extra anslagen en del måtte betecknas såsom
»förslagsanslag, högst», och en del såsom reservationsanslag, men att de
s. k. förstärkningsanslagen — enär besparingar å dessa ju borde behandlas
pa samma sätt som moderanslagen — måtte lämnas utan beteckning.
Departementschefen ansåg åter, att förslagets huvudsakliga syfte
kunde uppnås, om man med särskild beteckning försåg de anslag, som
borde behandlas såsom »förslagsanslag, högst», under det att de anslag,
som° borde behandlas såsom reservationsanslag, lämnades utan beteckning.
I sådant fall erfordrades emellertid en särskild åtgärd i fråga om förstärkningsanslagen;
och om dessa anförde departementschefen att
»då de i det övervägande antalet fall fortfarande såsom hittills lära
komma att under budgetåret överföras till de respektive anslag, de äro
ämnade att förstärka, utan olägenhet kunde i regel förses med beteckningen
»förslagsanslag, högst».
40
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
Riksdagen biträdde emellertid sakkunnigförslaget att även de anslag,
som vore av reservationsanslags natur, borde få denna natur i riksstaten
uttryckligen angiven. I fråga om förstärkningsanslagen åter lämnades
departementschefens förslag utan erinran.
Härav framgår alltså, att när förstärkningsanslagen fingo beteckningen
»förslagsanslag, högst», såväl Kungl. Maj:t som riksdagen utgått
ifrån att de i allmänhet komma att i sin helhet under budgetåret omföras
till vederbörande moderanslag; och vid sådant förhållande lärer den omständigheten,
att de erhållit beteckningen »förslagsanslag, högst» icke
innebära något hinder för Kungl. Maj:t eller, där anslaget ställts till
någon myndighets förfogande, för denna myndighet att låta verkställa
sådan omföring. Snarare torde avsikten med anslagens beteckning såsom
»förslagsanslag, högst» just hava varit att framkalla en sådan omföring,
så att det nya anslaget ej komme att stå kvar såsom ett särskilt
anslag, vilket måhända kunde tänkas bli följden, om det betecknades
såsom reservationsanslag.
Om före budgetårets utgång sådan omföring icke skett, får denna
omständighet givetvis icke inverka på dispositionsrätten till anslaget, utan
detta står fortfarande till förfogande för det ändamål, vartill det beviljades,
nämligen icke för vissa utgifter under budgetåret utan för förstärkning
av moderanslaget.
Den till stöd för en motsatt uppfattning anförda omständigheten
att »förslagsanslag högst» av riksdagen definierats såsom »sådana till
maximibelopp fixerade anslag, vilka ej få disponeras efter budgetsårets
utgång och som alltså i den mån, de ej under sagda år tagits i anspråk,
skola till kassafonden överföras» är ej avgörande för den nu föreliggande
frågan. Om utgifter, tillhörande ett visst budgetår, icke hinna under
samma år utbetalas och bokföras, kunna de, på sätt i kungl. brev den 13
februari 1920 föreskrives, avföras i nästkommande års räkenskap, och
detsamma måste givetvis gälla en omföringsåtgärd, tillhörande ett visst
budgetår.
Kungl. Maj:t har också nyligen i ett särskilt fall förklarat den
omständigheten, att ett å 1920 års tilläggsstat uppfört förstärkningsanslag
av riksräkenskapsverket överförts till kassafonden, icke utgöra hinder
för att det nu överföres till det reservationsanslag, det är avsett att
förstärka.
Ur praktisk bokföringssynpunkt synes det slutligen riktigast och
lämpligast, att inga utgifter direkt bokföras å förstärkningsanslaget, utan
att alla utgifter, efter sistsnämnda anslags omföring, bokföras å huvudanslaget.
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
41
Med åberopande av det sålunda anförda hemställer utskottet under
nu förevarande punkt,
att riksdagen må från och med år 1922, med
uteslutande av det under rubriken diplomat- och konsulsaspiranter
upptagna ordinarie reservationsanslaget
diplomat- och konsulsaspiranter, under rubriken attachéer
(aspiranter) uppföra ett ordinarie reservationsanslag å
56,000 kronor.
10:o) Under hänvisning till vad under nästföregående punkt anförts
får utskottet hemställa,
att riksdagen må till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
attachéer (aspiranter) på extra stat för
år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 44,000 kronor.
ll:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att i stället Militär och
för det nuvarande ordinarie bestämda anslaget militär- och marinattachéer attachéer
under samma rubrik i riksstaten för år 1922 uppföra ett ordinarie för- nm
slagsanslag, högst, 128,000 kronor. L J
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
(sid. 46) och betänkandet (sid. 36, 64, 65, 163).
Enligt förslaget skulle militär- och marinattachéerna, med bibehållande
av sin militära avlöning jämte dyrtidstillägg därå, av medel under
tredje huvudtiteln åtnjuta arvoden, vilka borde bestämmas till att motsvara
ortstillägg, och varå dyrtidstillägg ej skulle utgå. Behovet av dylika
attachéer har givetvis beräknats med utgångspunkt från nuvarande
internationella situation.
Utskottet finner, att den föreslagna principen för militär- och marinattachéernas
avlönande är lämplig. Med avseende å det belopp, som
borde å riksstaten för år 1922 uppföras till arvoden åt dessa tjänstemän,
har utskottet däremot en från Kungl. Maj:ts avvikande mening. Det
synes nämligen utskottet, att man under nuvarande omständigheter icke
kan med tillräcklig grad av sannolikhet beräkna behovet av militär- och
marinattachéer för en så lång tid framåt, som borde förutsättas, när det
gäller fastställandet av ett ordinarie anslag till att täcka avlöningskostnaderna
för en viss personalgrupp i dess helhet. Fastmer är utskottet
av den åsikten, att, om så prövas oundgängligen nödvändigt, vid sidan
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 saml. 3 käft. (Nr 3 A, 3 B.) 6
42
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
Förstärkning
av
ordinarie
reservations
anslaget,
handelsattachéer.
[12]
av det ordinarie anslaget, vars belopp med hänsyn till inträdd prisstegring
torde böra något höjas, tillsvidare, liksom under de senare åren
skett, erforderliga belopp beviljas å tilläggsstat. Utskottet anser sig
icke kunna förorda större ökning av det ordinarie anslaget än med
12,000 kronor.
Någon ändring av det ordinarie anslagets natur lärer icke nu böra
vidtagas.
På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må från och med år 1922 uppföra
det ordinarie bestämda anslaget militär- och marinattachéer
med ett från 28,000 till 40,000 kronor förhöjt
belopp.
12:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att, i likhet
med vad innevarande år ägt rum, å etftra stat för år 1922 till extra
-handelsattachéer anvisa ett reservationsanslag av 140,000 kronor.
Utredningen återfinnes i betänkandet (sid. 37, 65, 165).
I fråga om avlöningen för samtliga specialattachéer med undantag
av militär- och marinattachéer har föreslagits, att viss del av deras arvoden,
12,000 kronor, skulle bestämmas till att motsvara lön, under det
återstoden skulle motsvara ortstillägg. Endast å den förra delen av arvodena
skulle dyrtidstillägg utgå.
Förslaget om en uppdelning av arvodena åt ifrågavarande tjänstemän
synes utskottet vara lämpligt. Emellertid anser utskottet, att grundarvodet
bör sättas lägre än som föreslagits, och tillstyrker utskottet, att
ett belopp av 9,000 kronor bestämmes att motsvara lön.
Utan att finna en sådan reglering av arvodena hava betydelse för
frågan om specialattachéernas och de ordinarie tjänstemännens inbördes
tjänsteställning, vill utskottet betona, att det avdrag å arvode, specialattaché
bör vidkännas under ledighet från tjänsten, lämpligen bör fastställas
i överensstämmelse med vad gäller för ordinarie tjänsteman i
närmast motsvarande lönekategori.
I övrigt har utskottet intet att erinra med anledning av förevarande
förslag, utan hemställer,
att riksdagen må till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
handelsattachéer å extra stat för år
1922 bevilja ett förslagsanslag, högst, 140,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
43
13:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att under ^oetaZ-^
rubriken socialattachéer i riksstaten för år 1922 uppföra ett ordinarie a ''“c -.er''
reservationsanslag av 75,000 kronor. ^
Utredningen i ämnet återfinnes i betänkandet (sid. 37, 65, 166).
Beträffande principen för socialattachéernas avlönande hänvisar utskottet
till vad under nästföregående punkt anförts.
Det belopp, 50,000 kronor, vilket för närvarande såsom extra reservationsanslag
står till Kungl. Maj:ts förfogande för ifrågavarande ändamål
är tillfyllest för avlönande av tre socialattachéer. Den föreslagna
ökningen av anslagsbeloppet skulle möjliggöra upprättandet av ytterligare
en social attachébefattning.
Utskottet finner emellertid en utvidgning av socialattachéinstitutionen
särskilt under nuvarande budgetära situation icke vara tillrådlig.
I övrigt anser utskottet, att hittills vunna erfarenheter icke giva
tillräckligt stöd för en uppfattning, om institutionens permanenta behövlighet.
Under sådana omständigheter vill utskottet för sin del förorda,
att anslag till socialattachéer beviljas på samma sätt och med enahanda
belopp som hittills skett.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till socialattachéer på extra stat
för år 1922 bevilja ett reservationsanslag å 50,000
kronor.
14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att å extra Lantbruksstat
för år 1922 till lantbruksattachéer anvisa ett reservationsanslag av attachéer
77,
000 kronor.
För utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
(sid. 47) och betänkandet (sid. 38, 65, 166).
Den nuvarande representationen å lantbruksområdet utgöres av
tvenne lantbruksstyrelsen underställda lantbrukskonsulenter, vilkas avlöningar
bestridas av det å nionde huvudtiteln uppförda extra förslagsanslaget,
högst, 29,000 kronor till befrämjande av avsättningen i främmande
länder av alster av svenska lantbruket m. m. Av samma anslag
gäldas expenser och resekostnader för konsulenterna.
Kungl. Maj:ts förslag avser nu, att den hittillsvarande lantbruksrepresentationen
skulle ersättas med en organisation av lantbruksattachéer,
anordnad på i huvudsak samma sätt som socialattachéinstitutionen. Ge
-
44
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
nom det begärda anslaget skulle möjliggöras anställandet av lantbruksattachéer
i Berlin, London, Warschau och Washington.
Utskottet, som hyser starka betänkligheter mot den ytterligare utvidgning
av specialattachéinstitutionen, som inrättandet av en lantbruksattachéorganisation
skulle innebära, måste redan av denna anledning ställa
sig tveksamt till förevarande an slagsäskande. Då härtill kommer, att den
i ämnet hörda fackmyndigheten, lantbruksstyrelsen, i sitt utlåtande uttalat
sig för ett uppskov tillsvidare med genomförandet av den ifrågasatta
förändringen av vår lantbruksrepresentation, anser sig utskottet icke
kunna tillstyrka åtgärder i av Kungl. Maj:t föreslagen riktning. Förslag
om uppförandet av anslag för bestridande av kostnaderna för de nuvarande
jordbrukskonsulenternas verksamhet torde ankomma på jordbruksutskottet
att för riksdagen framlägga.
Utskottet hemställer alltså,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning
icke må av riksdagen bifallas.
Präden och ^ro) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15) att det ordi
vaktbetjäntenaT^e
bestämda anslaget extra biträden, kanslivaktmästare och andra utgifter
ntbarkioch Vid beskickningar och konsulat, nu 32,200 kronor, må under benämningen
*konsulat. extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar och konsulat i riks[15]
staten för år 1922 uppföras med ett förhöjt belopp av 70,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes i betänkandet (sid. 167).
Till förstärkning av ifrågavarande ordinarie anslag har alltsedan
år 1920 å extra stat uppförts ett särskilt förslagsanslag, högst, 40,000
kronor, avsett företrädesvis för bestridande av kostnaderna för de extra
biträden, vilka måste anlitas till följd av rådande särskilda förhållanden,
framför allt att fylla de krav på mycket omfattande passexpedition, som
göra sig gällande, sedan resandeströmmen efter fredsslutet nått en osedvanlig
stegring, och det av kontrollhänsyn befunnits nödvändigt, att de
resande skola vara försedda med pass.
Dyrtidstillägg utgå på omkring halva antalet av ersättningsbeloppen
från det ordinarie och på samtliga gottgörelser från det extra anslaget.
Förutom ovanberörda höjning av det ordinarie anslaget till 70,000
kronor föreslår Kungl. Maj:t, att det extra förstärkningsanslaget upptages
till 67,000 kronor. Dessa anslagsökningar skulle möjliggöra, att ersättningarna
till de extra biträdena och vaktbetjänte höjdes så, att dyrtidstillägg
ej vidare behövde därå utgå. Endast i fråga om drogmanen vid
Statsutskottet e utlåtande Nr 3 A.
45
beskickningen i Konstantinopel skulle arvodet vara förenat med dyrtidstillägg.
Det ordinarie anslagets ökning från 32,200 till 70,000 kronor skulle,
enligt vad utskottet inhämtat, avse ersättning för mistade dyrtidstillägg
med omkring 15,000 kronor, arvodesförbättring åt drogmanen med 12,000
kronor, åt vissa vaktmästare vid beskickningarna med 2,800 kronor, överflyttande
till detta anslag av lämpligen avvägda arvodesbelopp för vissa
befattningar vid beskickningar och konsulat å ordinarie stat, vilka befattningar
kunna väntas vara permanent erforderliga och avförande därifrån
av vissa andra, vilkas framtida erforderlighet ej kan för närvarande fastställas,
ungefärligen 8,000 kronor.
Upptagandet av det extra anslaget till 67,000 kronor i stället för
40.000 kronor skulle .väsentligen avse ersättning för mistade dyrtidstillägg,
samt möjliggöra mötandet av kommande ökat behov av biträden
vid passexpedition samt vaktmästare vid beskickningar och konsulat. Särskilt
har därvid beräknats uppstående behov av dylik personal, därest
förbindelserna med Ryssland återknytas.
Utskottet finner från principiell synpunkt sett icke lämpligt, att ett
mot dyrtidstillägg å arvodena svarande belopp inräknas i det ordinarie
anslaget och anser sålunda, att detta icke bör ökas till högre belopp än
55.000 kronor. Det extra anslaget torde böra begränsas till enahanda
belopp. Utskottet förutsätter, • att dyrtidstillägg ej komma att utgå å
avlöningar bestridda från förevarande och närmast följande anslag.
På grund härav får utskottet under förevarande punkt hemställa,
att det ordinarie bestämda anslaget extra biträden,
kanslivaktmästare och andra utgifter vid beskickningar
och konsulat må från och med år 1922 under
benämningen extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar
och konsulat i riksstaten uppföras med ett
till 55,000 kronor förhöjt belopp.
16:o) I anledning av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt Förstärk16)
och under åberopande av vad under nästföregående punkt anförts ^iaget^exträ
får utskottet hemställa, biträden vch
vaktbetjänte
att riksdagen må till förstärkning av anslaget ^f^^och
extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar och *''konsulat,
konsulat å extra stat för år 1922 bevilja ett förslags- [16]
anslag, högst, 55,000 kronor.
46
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
C. Internationella byråer in. in.
Internatio- 17:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt
"fomstoUns 18) och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 55) i ämnet
byrå i Haag. innehåller hemställer utskottet,
[18]
att riksdagen må till bestridande av Sveriges andel
i kostnaderna under år 1921 för den internationella
skiljedomstolens byrå i Haag å extra stat för år 1922
bevilja ett förslagsanslag, högst, 6,100 kronor.
Interparla- 18:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att såsom
mcntariska bid ftp bestridande av kostnaderna för interparlamentariska unionens
byrå och byrå och generalsekretanat for ar 1922 a extra stat för samma ar an
seiTetariat
visa ett förslagsanslag, högst, av 12,000 kronor.
ri Q-i '' Beträffande härför anförda skäl får utskottet hänvisa till vad stats
L
J rådsprotokollet i ämnet innehåller (sid. 56).
Utskottet anser, att det bidrag, som utöver det sedvanliga beloppet
å 2,000 kronor för ifrågavarande ändamål bör beviljas för nästkommande
år, torde kunna begränsas till 8,000 kronor, och får utskottet sålunda
hemställa,
att riksdagen må såsom bidrag till bestridande
av kostnaderna för interparlamentariska unionens byrå
och generalsekretariat för år 1922 å extra stat för
samma år bevilja ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.
Kostnader- 19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att såsom
dag{ns Mer- bidrag till bestridande av kostnaderna för riksdagens interparlamentariska
parlamen- grupp under år 1922 å extra stat för samma ar anvisa ett förslagsanslag,
tariunder högst, av 75,000 kronor
grupp
år 1922.
[20]
Utskottet får hänvisa till vad i statsrådsprotokollet anförts angående
gruppens beräknade utgifter för år 1922. Då utskottet anser att
någon begränsning i omkostnaderna kan åvägabringas, torde gruppens
budget böra uppgöras med följande i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag
sänkta belopp:
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
47
1) Förvaltningskostnader, trycksaker, porto, maskinskrivning,
vård av bibliotek, inköp av litteratur, inbindning
och dylikt......................Kr. 8,000: —
2) Resebidrag till den interparlamentariska unionens
och det nordiska interparlamentariska förbundets rådsmöten » 6,000: —
3) Nordiskt interparlamentariskt delegerademöte
i Sverige................Kr. 37,000: —
resebidrag...............j»__4,000: — » 4l;000: —
4) Sveriges andel i kostnaderna för arbeten, som utföras
gemensamt av de tre nordiska gruppernas sekretariat » 15,000: —
Summa kronor 70,000: —
Utskottet får sålunda hemställa,
att riksdagen må såsom bidrag till bestridande
av kostnaderna för riksdagens interparlamentariska grupp
under år 1922 å extra stat för samma år bevilja ett
förslagsanslag, högst, 70,000 kronor.
20) I enlighet med Kungl. Maj:ts föreslag och under åberopande av den
utredning, som i statsrådsprotokollet (sid. 58) anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må besluta, att ej'' mindre det ursprungligen
såsom bidrag till täckande av kostnaderna
för den svenska gruppens av den interparlamentariska
unionen deltagande i unionens XX:de konferens å extra
stat för år 1915 anvisade förslagsanslag, 15,000 kronor,
än även det anslag av 4,500 kronor, vilket för den
händelse den XIX:de konferensen skulle hava ägt rum
redan år 1915, ursprungligen anvisats å extra stat för
år 1916 såsom bidrag till täckande av kostnaderna för
den svenska gruppens deltagande i unionens XX:de
konferens samma år, skola, därest eller i den mån dessa
anslag ej dessförinnan tagits i anspråk, få användas
såsom bidrag till täckande av kostnaderna för riksdagens
interparlamentariska grupps deltagande i den interparlamentariska
unionens konferens, som kan komma att
äga rum år 1922.
Riksdagens
interparlamentariska
grupps deltagande
i
den interparlamentariska
unionens
konferens
år 1922.
[21]
21:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 22) att under Bidrag till
förutsättning att Sverige-Amerikastiftelsen på annat sätt för svensk- Amerfkä
stiftelsen.
48
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
Motioner.
amerikansk ömsesidig upplysningsverksamhet under 1922 anskaffar
minst 120,000 kronor samt på de villkor Kungl. Maj:t eljest må föreskriva
såsom bidrag till Sverige-Amerikastiftelsen å extra stat för år 1922
bevilja ett förslagsanslag, högst, 30,000 kronor.
På tilläggsstat för år 1921 har för samma ändamål äskats likaledes
ett förslagsanslag, högst, 30,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 59 i statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande anslagsäskande avser ett ändamål som förut icke
varit med statsmedel understött. Då utskottet under nu rådande ekonomiska
situation anser den starkaste begränsning av anslagsbeviljande
i dylika fall vara nödvändig, har utskottet funnit sig icke kunna för
närvarande tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer alltså beträffande 1922 års stat,
att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning
icke må vinna riksdagens bifall.
22:o) I en inom första kammaren av herr E. O. V. Wavrinsky
väckt motion nr 19 har föreslagits, att riksdagen ville även på 1922
års stat uppföra ett anslag av 2,000 kronor till den internationella
fredsbyrån i Bern.
Vidare har i en likaledes inom första kammaren väckt motion nr
91 herr C. Lindhagen hemställt, att riksdagen ville l:o) återinföra i riksstaten
under tredje huvudtiteln ett bidrag till den folkliga fredsbyrån i
Bern samt dels höja det i tilläggsstat för 1921 uppförda anslaget från
750 kronor till 2,000 kronor och dels å extra stat för 1922 2:o) anslå
till dess avdelning, svenska freds- och skiljedomsföreningen, såsom årsbidrag
till dess förvaltningskostnader av åtskilliga slag 5,000 kronor,
samt till resbidrag till nordiska fredskongressen i Köpenhamn samt
internationella unionens generalförsamling 1921 och liknande bidrag 1922
ett årsbelopp av 4,000 kronor eller sammanlagt ett förslagsanslag å högst
9,000 kronor att uppföras dels å tilläggsstat för 1921 och dels å extra
stat för 1922.
Utskottet har varit i tillfälle att taga del av en redogörelse rörande
internationella fredsbyråns budget under åren 1919 och 1920. Av densamma
framgår, att inkomsterna under år 1919 uppgått till 47,689: 09
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
49
francs, varav 5,053: 44 francs erhållits i form av statsunderstöd. För
1920 beräknas inkomsterna till endast 21,185 francs, varav statsunderstöden
till 6,000 francs, i förhoppning att vissa i utsikt ställda dylika
bidrag skulle inflyta. De relativt höga inkomsterna under 1919 hänföra
sig därtill, att ett upprop från byrån om bidrag i syfte att bibehålla
densamma inom Schweiz medfört penninggåvor å sammanlagt 30,874: 55
francs, vilka emellertid överförts till byråns kapitaltillgångar, som år
1919 utgjorde 307,227: 86 francs.
Utgifterna under 1919 utgjorde 42,171: 94 francs och desamma
hava för år 1920 beräknats till 34,525: — francs, vadan 1919 utvisar ett
överskott av 5,517: 15 och 1920 ett underskott av 13,340 francs. De
utgifter under nämnda år, som kunna anses komma byråns egentliga
uppgifter tillgodo utgöra jämförelsevis obetydliga belopp, nämligen för
utgivandet av dess tidning (2,691: 40 resp. 4,250 francs) samt för bibliotek
och propaganda (1,696: 91 resp. 600 francs). Huvuddelen av utgifterna
har däremot utgjorts av arvoden till personalen, för vilket ändamål
utbetalats 23,496: 95 resp. 18,400 francs, samt utgifter för byråns fastighet.
Utskottet finner ej de upplysningar, som sålunda stått till buds
rörande byråns förutsättningar att arbeta för sitt syfte och den verksamhet
den utövat, numera motivera bidrag av svenska statsmedel.
Utskottet kan ej heller biträda herr Lindhages motion i vad den
avser understöd åt svenska freds- och skiljedomsföreningen.
Utskottet hemställer alltså,
a) att herr Wavrinskys motion nr 19:1 och herr
Lindhagens motion nr 91:1, den sistnämnda i vad
densamma avser anslag å 1922 års stat till internationella
fredsbyrån i Bern icke må av riksdagen bifallas;
b) att herr Lindhagens motion nr 91:1, i vad
den rör anslag för år 1922 till svenska freds- och
skiljedomsföreningen ej heller må vinna riksdagens bifall.
23:o) I en inom första kammaren väckt motion nr 92 har herr C.
Lindhagen hemställt, att riksdagen vid behandlingen av de under tredje
huvudtiteln äskade anslagen till interparlamentariska fredsgruppen och
dess överavdelningar ville uttala och till regeringen framföra sin uppfattning:
att
det vore angeläget om svenska folkets valda representanter erhölle
mera omedelbart inflytande på utrikespolitiken och icke företrädesvis
en enskild förening;
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 sand. 3 käft. (Nr 3 A, 3 B.) 7
Motion.
50
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
att det vore önskligt att nordiska interparlamentariska förbundet
understundom sammanträdde, såsom dess stadgar förutsätta, i kongresser
och icke bara i delegerademöten;
samt att det likaledes förtjänade övervägas, huruvida ej folkrepresentanterna
i olika länder och särskilt i de nordiska länderna kunde
omedelbart och med lika rätt för alla sammanföras till gemensamma
sammanträffanden och förhandlingar.
Utskottet, som icke finner skäl föreligga för riksdagen att göra
något uttalande i det av herr Lindhagen berörda ämne, hemställer,
att herr Lindhagens ifrågarande motion icke ma
vinna riksdagens bifall.
1). Diverse.
Rese- och 24:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23), att ordinarie
''ersättning, förslagsanslaget rese- och flyttningsersättning, inspektioner, tillfälliga uppinspektio-
drag, nu uppgående till 165,000 kronor, må i riksstaten för år 1922 upptillfällTga
föras med förhöjt belopp av 280,000 kronor.
uppdrag. Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 18 mars 1921 till riksdagen
[23] avlåten proposition 4(nr 319), bland annat, med ändring av ovanberörda
framställning föreslagit riksdagen besluta, att ifrågavarande anslag skall
i riksstaten för år 1922 upptagas med 550,000 kronor.
Beträffande detta förslag yttrar sig utskottet i särskilt utlåtande
denna dag; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Underhåll 25:o) Kungl Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att under
OCtlo''ncrar<vo rubriken ekiperingspenningar, möbler, reparationer m. m., i riksstaten för
statens år 1922 uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 70,000 kronor.
fautlandet % Såsom utskottet under punkt 5:o) anfört, finner utskottet icke än
möbler
m. m. damålsenligt, att ifrågavarande olika behov tillgodoses under ett och
[6] samma anslag, varför utskottet föreslagit, att i riksstaten för år 1922
under rubriken ekiperingspenningar liksom hittills uppföres ett särskilt
ordinarie förslagsanslag.
Utskottet har inhämtat, att under förflutna år för bestridande av
kostnader för reparationer och underhåll av statens fastigheter i utlandet
anlitats dels tredje huvudtitelns besparingar dels ock i viss utsträckning
de hyresmedel, som inflyta från statens fastighet i Konstantinopel. Då
Statsutskottets utlåtande AV 3 A.
51
från och med år 1922 de ordinarie avlöningsanslagen förändras från att
vara bestämda anslag till förslagsanslag, kunna besparingar framdeles
uppkomma endast i ringa omfattning. Även de från fastigheten i Konstantinopel
inflytande hyresmedlen måste på grund av den turkiska valutans
starka depreciering beräknas till relativt lågt belopp. Då sistnämnda
medel jämväl anlitas för täckande av ett flertal årliga mindre utgiftsposter
för beskickningens i Konstantinopel ekonomi in. in., torde för bär
ifrågavarande ändamål icke kunna påräknas ett större belopp än omkring
12,000 kronor om året.
Då det anslag, varom här är fråga, tillika är avsett för bestridande
av kostnader för möblering av ekonomi- och representationsavdelningarna
i beskickningshusen, varom sakkunniga uttalat sig i betänkandet å sid.
146 o. ff., ävensom för täckande av å dessa hus vilande vattenavgifter
samt vissa andra onera, synes det utskottet, att anslaget icke bör beräknas
lägre än till 35,000 kronor samt erhålla karaktären av reservationsanslag.
I detta sammanhang har utskottet, med hänsyn till de senare årens
erfarenhet angående de förhållanden under vilka förvärv av fastigheter
utomlands för beskickningar eller konsulat i vissa fall ägt rum, velat framhålla
önskvärdheten av, att i de fall där sådant förvärv synes kunna ske
på för svenska staten exceptionellt fördelaktiga villkor, och där på grund
av försäljningsanbudets beskaffenhet tiden icke tillåter inhämtande av
riksdagens medgivande till köpet, möjlighet beredes Kungl. Maj:t att utan
sådant medgivande avsluta detsamma. I anslutning till denna uppfattning
har utskottet ansett sig böra uttala, att från riksdagens sida intet
synes böra vara att erinra, därest, under nämnda förutsättningar, Kungl.
Maj:t för ändamålet disponerar ett belopp av högst 500,000 kronor av
anslaget till oförutsedda utgifter.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må under rubriken underhåll och
reparationer av statens fastigheten i utlandet, möbler m. m.
i riksstaten för år 1922 uppföra ett ordinarie reservationsanslag
35,000 kronor.
26:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24), att ordinarie Skrivmateri
förslagsanslaget skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus m. in. nu “1™renskriv
uppgående till 350,000 kronor må i riksstaten för år 1922 uppföras med ning, ved,
ett förhöjt belopp av 800,000 kronor. ljus m'' m''
Från detta anslag skulle bl. a. utgå de kostnader för uppvärmning
och belysning av statens fastigheter i utlandet, som enligt den kungl.
52
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
propositionen borde bestridas av statsverket eller 3A av totalutgifterna.
Utskottet anser såsom å sid. 7 anförts, att bidragen till belysning och
uppvärmning av statens fastigheter i utlandet böra utgå med fasta belopp.
I den mån dessa bidrag på grund av rådande höga priser ej
räcka för ändamålet, torde hänsyft därtill böra tagas vid beräkningen av
de extra ortstilläggen.
Utskottet har inhämtat, att förevarande anslag jämväl under 1920 på
ett anmärkningsvärt sätt överskridits, och finner sig utskottet med hänsyn
härtill böra framhålla angelägenheten av att all möjlig sparsamhet
iakttages, samt att i sådant syfte verksam kontroll övas från utrikesdepartementet
beträffande omfattningen av de anspråk på medel av ifrågavarande
anslag, som framställas från beskickningar och konsulat ävensom
rörande sagda medels användning. Då besparingar på så sätt torde kunna
vinnas, synes anslaget kunna begränsas till 550,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må uppföra ordinarie förslagsanslaget
skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus m. m.
i riksstaten för år 1922 med ett till 550,000 kronor förhöjt
belopp.
Trycknings- 27:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25), att ordinarie
kostnader, förslagsanslaget till tryckningskostnader nu uppgående till 15,050 kronor
[25J må i riksstaten för år 1922 uppföras med ett förhöjt belopp av 30,00Ct
kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 61 i
statsrådsprotokollet.
Utskottet, vilket anser, att så stor höjning av anslaget, som av
Kungl. Maj:t föreslagits, icke bör ifrågakomma, hemställer,
att riksdagen må uppföra ordinarie förslagsanslaget
till tryckningskostnader i riksstaten för år 1922 med
ett till 20,000 kronor förhöjt belopp, dock att i anslaget
må göras den jämkning, som kan erfordras för jämnande
av huvudtitelns slutsumma.
Upplys- 28:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 26) att under
Usamhet i rubriken upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige i riksstaten
utlandet an- för år 1922 uppföra ett ordinarie bestämt anslag, 150,000 kronor.
Sverige Beträffande utredning i ämnet får utskottet hänvisa till sakkun
["20j
nigebetänkandet sidd. 44, 65 och 184.
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A. 53
Av statsfinansiella skäl anser sig utskottet ieke kunna tillstyrka
högre anslag för ändamålet än 135,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till upplysningsverksamhet i utlandet
angående Sverige på extra stat för år 1922 bevilja ett
förslagsanslag, högst, 135,000 kronor.
29:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 27) att till fortsatt
utgivande av Sveriges traktater å extra stat för år 1922 anvisa ett
förslagsanslag, högst, av 13,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
(sid. 63).
Utskottet uppskattar till fullo värdet ur historisk och politisk synpunkt
av att ifrågavarande verk bringas till fullbordan, på sätt av Kungl.
Maj:t avsetts. Anslaget synes emellertid böra beräknas något lägre än
vad i propositionen föreslagits, särskilt i betraktande av att såväl papperspris
som tryckningskostnader kunna antagas ytterligare nedgå.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till fortsatt utgivande av Sveriges
traktater å extra stat för år 1922 bevilja ett förslagsanslag,
högst, 9,000 kronor.
30:o) I förslaget till riksstat för år 1922 har Kungl. Maj:t upptagit
ordinarie förslagsanslaget kommittéer och utredningar genom sakkunniga
m. m. med oförändrat belopp av 150,000 kronor.
Med hänsyn till de upplysningar utskottet inhämtat angående den
jämförelsevis begränsade omfattning, vari ifrågavarande anslag av utrikesdepartementet
kan förväntas bliva taget i anspråk, finner utskottet,
att detsamma må kunna fastställas till ett vida lägre belopp än det av
Kungl. Maj:t föreslagna. Utskottet hemställer,
att riksdagen må uppföra ordinarie förslagsanslaget
kommittéer och utredningar genom sakkunniga
m. m. i riksstaten för år 1922 med ett till 75,000 kronor
sänkt belopp.
31:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att under
rubriken extra utgifter i riksstaten för år 1922 uppföra ett ordinarie
reservationsanslag av 40,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 64
i statsverkspropositionen.
Sveriges
traktater.
[27]
Kommittéer
och utredningar
genom
sakkunniga.
Extra
utgifter.
[28]
54
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
Då utskottet, med hänsyn till att besparingar för framtiden endast
i jämförelsevis ringa mån kunna väntas uppkomma under tredje huvudtiteln,
finner behovet av ett särskilt anslag för extra utgifter väl motiverat,
särskilt vid början av ett år, innan riksdagen må hava hunnit bevilja
medel för uppkommande oförutsett behov, har utskottet ansett sig
böra tillstyrka beviljandet av ett dylikt anslag ehuru till lägre belopp
än det av Kungl. Maj:t föreslagna.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må under rubriken extra utgifter
i riksstaten för år 1922 uppföra ett ordinarie reservationsanslag
30,000 kronor.
32:o) Beträffande övriga här ej särskilt omförmälda ordinarie anslag
under tredje huvudtiteln har utskottet icke att föreslå annan ändring
än att förslagsanslaget till ålderstillägg bör ur riksstaten uteslutas.
Utskottet hemställer alltså
att riksdagen må, med uteslutande av förslagsanslaget
till ålderstillägg, i riksstaten för år 1922 upptaga
övriga ordinarie anslag med oförändrade belopp.
Stockholm den 31 maj 1921.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, N. A. Nilsson, H. F. Lamm, J.
Nilsson, i Skottlandshus, II. M. Bäckström, J. L. Widell, O. U. B. Olsson, C. O. Ekman,
O. Bergqvist, E. A. Hallin, C. P. V. Nilsson och J. Nilsson i Malmö samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, J. Jönsson i Revinge, P.
Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, P. B. Nilsson i Landeryd, L. J. Carlsson-Frosterud,
S. E. J. Lubeck, 11’. Bäckström, J. Erlansson, K. A. Westman, A. E. Ljungberg och S. J.
Karlsson i Nynäshamn;
med undantag därav att i behandlingen av punkterna 21—32 deltagit herr J. P.
Jespersson i st. f. herr O. Bergqvist och herr K. E. W. Söderhielm i st. f. herr P. Nilsson
i Bonarp.
Reservationer
vid punkt 21 (bidrag till Sverige-Amerikastiftelsen) av herr O. U.
B. Olsson.
vid punkt 22 (motion angående understöd åt internationella fredsbyrån
i Bern) av herr C. G. Ekman.
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
55
(Bilaga)
Förslag
till
kungörelse angående tillämpning av avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
å diplomatisk och konsulär personal.
Ifrågavarande reglemente skall från och med den 1 januari 1922
äga tillämpning å diplomatisk och konsulär personal, varvid följande
särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse.
A. Beträffande personal anställd i utrikesdepartementet:
l:o) Yad i 13 § 2 mom. i reglementet stadgas i fråga om tjänsteman
vid centralt verk skall äga motsvarande tillämpning ifråga om
diplomatisk eller konsulär tjänsteman i utrikesdepartementet.
2:o) Kabinettssekreterare, som är gift, äger såsom bidrag till
representationskostnader åtnjuta ett årligt belopp av 3,000
kronor att utbetalas i den ordning, som beträffande lön är
i reglementet stadgat.
B. Beträffande personal anställd utom landet:
l:o) Förutom lön enligt reglementet äger tjänsteman åtnjuta
ortstillägg vid tjänst, varmed sådant enligt särskild stat är
förenat.
Om åtnjutande i visst fall av fri bostad i staten tillhörigt
hus jämte bidrag till kostnad för uppvärmning och belysning
av sådan skall lända till efterrättelse vad i staten för
ortstillägg stadgas.
2:o) Oavsett vad i 2 § 2 mom. i reglementet stadgas äger Kungl.
Maj:t förordna, från vilken dag lön skall utgå.
Ortstillägg utgår från och med den dag, då tjänsteman
tillträder tjänst, varmed sådant är förenat, till och med
den dag, då han upphör att utöva samma tjänst.
3:o) Såsom tillägg till 3 § i reglementet skall gälla, att tjänsteman
icke må driva handel eller annan näring.
56
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
4:o) Ort utom landet skall städse anses tillhöra den i 9 § i
reglementet upptagna ortsgruppen G.
5:o) Tjänsteman äger uppbära oavkortad lön, förutom i fall som
i 15 § i reglementet omförmälas, jämväl efter Kungl. Maj:ts
prövning för den tid eller viss del därav, då han i anledning
av utnämning eller förordnande att bestrida tjänst å
annan ort befinner sig på resa mellan den förutvarande och
den nya tjänstgöringsorten.
6:o) Yad om åtnjutande av lön är i 16 § 2 mom. i reglementet
stadgat skall äga motsvarande tillämpning med avseende
å tjänsteman, som är anställd i land med tropiskt
eller balvtropiskt klimat och vilken angripits av svårare
klimatsjukdom i akut form, ävensom tjänsteman, som å
utländsk tjänstgöringsort angripits av där epidemiskt uppträdande
svårare sjukdom, som icke alls eller allenast i
sällsynta fall förekommer inom riket.
Huruvida eller i vilken mån ortstillägg skall utgå i fall,
som här eller i 16 § 2 mom. i reglementet avses, bestämmes
av Kungl. Maj:t.
7:o) Vad i 19 § 1 mom. i reglementet stadgas om skyldighet
att såsom vikarie bestrida befattning skall gälla utan den i
nämnda moment stadgade tidsbegränsning och avse jämväl
befattning i tjänstemannens egen lönegrad. Vid vikariat i
egen lönegrad utgår ej vikariatsersättning.
Beträffande åtnjutande av ortstillägg vid vikariat skall,
där ej Kungl. Maj:t för särskilt fall annorlunda förordnar,
gälla, att vikarien äger, mot avstående i förekommande
fall av eget ortstillägg, åtnjuta, där vikariatet avser
befattning såsom chef för beskickning, generalkonsulat
eller konsulat, hälften av med denna befattning förenat
ortstillägg eller motsvarande belopp, men eljest hela ortstillägget
för den andra befattningen eller däremot svarande
belopp; dock att tjänsteman, som förordnas att under semester
bestrida annan befattning å den ort, där han är anställd,
ej härför må åtnjuta förhöjt ortstillägg.
8:o) Tjänsteman, som av hänsyn till förhållandet till främmande
makt hemkallas från tjänst, som han innehar utomlands,
må, där Kungl. -Maj: t prövar det för tjänsten erforderligt,
med bibehållna avlöningsförmåner förordnas att tjänstgöra i
utrikesdepartementet för handläggning av ärenden, som beröra
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
57
hans verksamhetsområde. Vad nu nämnts skall gälla även
med avseende å tjänsteman i fall, då med hänsyn till kännedom
om vissa förhållanden i det land, varest tjänstemannen
är anställd, eller särskild sakkunskap, som han må äga,
eller på grund av annan än ovan avsedd omständighet
hans tjänstgöring i utrikesdepartementet prövas vara för
departementets verksamhet av synnerligt värde.
9:o) I stället för vad i 21 § i reglementet stadgas angående
semester skall gälla:
a) Sändebud, generalkonsul, legationsråd, konsul, förste
legationssekreterare eller vicekonsul äger, där sådant utan
olägenhet kan ske, åtnjuta semester under 60 dagar.
Andre legationssekreterare, andre vicekonsul eller kanslist
äger under nyss sagd förutsättning åtnjuta semester under
45 dagar.
b) Befattningshavare, som tjänstgör i Nord-Amerika eller
i Nord-Afrika, må för besök i hemlandet åtnjuta i följd icke
blott honom för löpande år tillkommande semester utan
jämväl semester för det näst föregående året, i den mån
sådan icke redan av honom åtnjutits.
Befattningshavare, som tjänstgör i Asien, i Syd-Amerika
eller i Syd-Af rika, må under samma förutsättningar åtnjuta
i följd semester för löpande och näst föregående två år.
Befattningshavare, som tjänstgör i Australien, må under
enahanda förutsättningar åtnjuta i följd semester för löpande
och näst föregående tre år.
Därjämte må i detta moment avsedda befattningshavare
ävensom befattningshavare å avlägset belägna orter inom
Europa, där Kungl. Maj:t prövar skäligt sådant medgiva,
utöver dem tillkommande semester åtnjuta ledighet på
samma villkor, som för semester äro stadgade, under den
tid, som åtgår för resa till och från hemlandet, eller del
därav.
c) Har tjänsteman för att efter åtnjutande av semester
åter inställa sig till tjänstgöring försäkrat sig om lägenhet
för avresa på sådan tid, att han enligt fastställd tidtabell
eller turlista skolat inträffa å tjänstgöringsorten före ledighetens
utgång, skall det, där han prövas hava planlagt sin
resa med nödig omsorg, icke föras honom till last, om han
till följd av försening av järnvägståg eller ångfartyg eller
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 sand. 3 käft. {Nr 3 A, 3 B.) 8
58
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
annan därmed jämförlig omständighet senare framkommer
till tjänstgöringsorten.
d) Kungl. Maj:t äger på därom gjord framställning, dock
ej oftare än en gång vart tredje år, bevilja bidrag till kostnaden
för hemresa under semester för befattningshavare,
som tjänstgör vid beskickning eller konsulat i land utom
Europa; dock må, där särskilda skäl därför tala, befattningshavare
vid beskickningen i Rio de Janeiro och vid
generalkonsulatet i Shanghai tilldelas sådant bidrag en gång
vart annat år. Bidrag till resa må endast undantagsvis
tilldelas kanslist oftare än en gång vart fjärde år.
Sådant bidrag, som i detta moment avses, må icke beviljas
till högre belopp, än som motsvarar kostnaden för
biljett utan kosthåll för tjänstemannen till Stockholm och
åter till tjänstgöringsorten.
Kungl. Maj:t äger föreskriva de villkor för åtnjutande av
resebidrag, som må finnas lämpliga.
10:o) Försättes tjänsteman i disponibilitet, må Kungl. Maj:t tillerkänna
honom expektansarvode, vilket dock ej må sättas
till högre belopp än lönen för den befattning han innehaft,
minskad med det i 16 § 1 mom. i reglementet stadgade
tjänstledighetsavdrag.
ll:o) Tjänsteman i någon av lönegraderna A:2 eller A:3, som
första gången förordnas att innehava befattning såsom chef
för beskickning, äger uppbära ekiperingspenningar, om med
befattningen följer förmånen av fri bostad i staten tillhörigt
hus, med 10,000 kronor och i annat fall med 30,000 kronor.
Beskickningschef, som åtnjuter fri bostad i staten tillhörigt
hus och förflyttas till enahanda befattning vid annan
beskickning, där sådan förmån ej åtnjutes, äger, därest han
ej tidigare varit chef för dylik beskickning, uppbära i ekiperingspenningar
20,000 kronor.
12:o) Avlider tjänsteman utom riket å ort inom det land, där
han tjänstgör, utgår i 32 § i reglementet omnämnd begravningshjälp
med belopp, som Kungl. Maj:t prövar skäligt.
Stat:?utskottets utlåtande Nr 3 A.
1
Verkliga utgifter.
III. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
A. Departementet.
1
Departementschefen, ministern för utrikes ärendena
36,000
2
Övergångsavlöning för departementschefen, mini-
stern för utrikes ärendena, förslagsanslag, högst
3,000
3
Departementet, förslagsanslag..................
470,000
4
Arvoden åt viss extra personal i departementet
m. m., förslagsanslag ......................
51.000
506,000
54,000
B. Sveriges representation i utlandet.
i
1
Beskickningar och konsulat, förslagsanslag ......
1,715,000
2
Arvoden och ortstillägg åt viss extra personal i ut-
rikesrepresentationen, förslagsanslag ..........
237,000
3
Tillfälliga diplomatiska och konsulära poster i ut-
landet, förslagsanslag, högst..................
30,000
4
Extra ortstillägg åt ordinarie och extra personal i
utrikesrepresentationen, förslagsanslag, högst ..
500,000
5
Ekiperingspenningar, förslagsanslag ............
30,000
6
Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler,
förslagsanslag, högst........................
120,000
7
Ersättningar till olönade konsuler, förslagsanslag..
100,000
8
Personliga gottgörelser för mistade konsulatavgifter,
förslagsanslag, högst ........................
5,000
9
Attachéer (aspiranter), reservationsanslag........
56,000
10
Förstärkning av reservationsanslaget till attachéer
(aspiranter), förslagsanslag, högst ............
44,000
11
Militär- och marinattachéer....................
40,000
12
Handelsattachéer, reservationsanslag ............
40,000
Bihang till riksdagens protokoll 1921, 6 samt. 3 käft. (Nr 3 A.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 3 A.
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
13
Förstärkning av reservationsanslaget till handels-
attachéer, förslagsanslag, högst ..............
140,000
14
Socialattachéer, reservationsanslag..............
50,000
15
Extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar
och konsulat...............................
55,000
16
Förstärkning av anslaget till extra biträden och vakt-
betjänte vid beskickningar och konsulat, förslags-
anslag, högst...............................
55,000
2,156,000
1,061,000
C. Internationella byråer m. m.
1
Internationella skiljedomstolens byrå i Haag, för-
slagsanslag, högst ..........................
6,100
2
Interparlamentariska unionens byrå och general-
sekretariat, förslagsanslag, högst..............
10,000
3
Riksdagens interparlamentariska grupp, förslags-
anslag, högst ..............................
70,000
86,100
D. Diverse.
1
Rese- och flyttningsersättning, inspektioner, till-
fälliga uppdrag, förslagsanslag ..............
* 280,000
2
Underhåll och reparationer av statens fastigheter i
utlandet, möbler m. m., reservationsanslag ....
35,000
3
Skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus
m. m., förslagsanslag........................
550,000
4
Tryckningskostnader, förslagsanslag ............
20,000
5
Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda
svenska undersåtar, förslagsanslag............
35,000
6
Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sve-
rige, förslagsanslag, högst ...................
135,000
7
Hemliga utgifter..............................
75,000
8
Fortsatt utgivande av Sveriges traktater, förslags-
anslag, högst .............................
9,000
9
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
m. m., förslagsanslag........................
75,000
10
Extra utgifter, reservationsanslag ..............
30,000
1,100,000
144,000
Summa
3,762,000
1,345,100
* Beträffande detta belopp avgives särskilt utlåtande.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1921:3a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1922 tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet. s. 1 i texten