Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riJcsstatens för år 1922 sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

1921-04-19 · 61 sidor, varav 53 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 53 av 61 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1921:6a, Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riJcsstatens för år 1922 sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr b'' A.

1

Nr 6 A.

Ankom till riksdagens kansli den 19 april 1921 kl. 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riJcsstatens

för år 1922 sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till

kommunikationsdepartementet. (4:e avd.)

Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov i avseende å sjätte huvudtiteln,

innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av punkt 1 i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samma dag föreslagit riksdagen

att

dels från och med år 1922 höja det ordinarie anslaget till departementschefen,

nu 17,000 kronor, med 7,000 kronor till 24,000 kronor;

dels besluta, att utbetalningen av avlöningen skall ske månadsvis

i efterskott;

dels besluta, att vid ingången av januari månad 1922 skall till

departementschefen utbetalas ett belopp, motsvarande vad han skulle

för sagda månad hava i förskott uppburit, om dittillsvarande avlöningsbestämmelser

fortfarande varit gällande;

dels ock för sistnämnda ändamål anvisa på extra stat för år 1922

ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.

Under hänvisning till vad utskottet under punkt 1 av sitt utlåtande

nr 2 A anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) från och med år 1922 höja det ordinarie anslaget

till departementschefen, nu 17,000 kronor, med

7,000 kronor till 24,000 kronor;

b Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 sand. 6 käft. (Nr 6 A—6 B.)

Departements
chefen.

[1-] ’)

896 21 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

Departementets

avdelning

av

Kungl. Maj.ts

kansli.

[2.]

b) besluta, att utbetalningen av avlöningen skall

ske månadsvis i efterskott;

c) besluta, att vid ingången av januari månad

1922 skall till departementschefen utbetalas ett belopp,

motsvarande vad han skulle för sagda månad hava i

förskott uppburit, om dittillsvarande avlöningsbestämmelser

fortfarande varit gällande;

d) för sistnämnda ändamål anvisa på extra stat

för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor.

2:o) Kung]. Maj:t har vidare (punkt 2) föreslagit riksdagen att

dels godkänna följande stat för kommunikationsdepartementet att

tillämpas från och med år 1922:

Stat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............. 166,000 kronor.

Yikariatsersättningar, förslagsanslag.......................................... 4,000 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag,

högst................................................................................. 17,000 »

Förslagsanslag 187,000 kronor.

dels ock under riksstatens sjätte huvudtitel, med uteslutande av det

under rubriken departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli uppförda

ordinarie bestämda anslaget, under samma rubrik uppföra ett ordinarie

förslagsanslag å 187,000 kronor.

Under åberopande av vad utskottet under punkt 4 av sitt utlåtande

nr 2 A anfört, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningshavare

i kommunikationsdepartementet på följande sätt:

1

1

3

4

1

4

2

4

Befattningshavare.

statssekreterare, arvode enligt 5 § i reglementet.

....................................................................

expeditionschef, arvode enligt 5 § i reglementet

.....................................................................

kansliråd..................................................................

förste kanslisekreterare.......................................

registrator...............................................................

andre kanslisekreterare......................................

kanslibiträden, kvinnliga....................................

kontorsbiträden, kvinnliga.................................

Avlönings
grad.

B 20

B 16

B 14

B 13

C 3

C 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Xr 6 A.

Befattningshavare.

1 förste expeditionsvakt.......................................... B 3

2 expeditionsvakter................................................... B 1

b) godkänna följande stat för kommunikationsdepartementet

att tillämpas från och med ar 1922:

Stat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ................................ 166,000 kronor.

Vikariatsersättningar, förslagsanslag

.................................................................. 4,000 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. ro., förslagsanslag,

högst............................................................ 17,000 ))

Förslagsanslag 187,000 kronor.

c) under riksstatens sjätte huvudtitel, med uteslutande

av det under rubriken departementets avdelning

av Kungl. Maj:ts kansli uppförda ordinarie bestämda

anslaget, under samma rubrik uppföra ett ordinarie

förslagsanslag å 187,000 kronor.

3:o) Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att för upprätthållande

av departementets verksamhet på extra stat för år 1922

anvisa ett förslagsanslag, högst, 29,920 kronor.

För upprätthållande av departementets verksamhet utgår för år

1921, utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat ett förslagsanslag,

högst, 24,800 kronor. Anslaget är avsett till avlönande av följande befattningshavare,

nämligen

en extra byråchef för regeringsrättsföredragningen ..................... kronor 7,800: —

» » » » tekniska ärenden ....................................... » 12,000: —

» särskild föredragande för stadsplaneärenden........................... »_5,000: —

kronor 24,800: —

Av Kungl. Majt nu föreslagen höjning av förevarande anslag är

föranledd av den nya löneregleringen för befattningshavare vid statsdepartement

m. m.

Enligt det under denna punkt framlagda förslaget skulle avlöningen

till den tekniska byråchefen komma att från och med år 1922 utgå med

ett från 12,000 kronor till 13,500 kronor förhöjt belopp. Utskottet vill

erinra, att denna befattning inrättats så sent som vid 1920 års riksdag,

Departementets

verksamhet.

[3.]

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen.

[4-]

Utskottets

yttrande.

varvid avlöningen, oberoende av de för andra motsvarande befattningshavare

gällande löner och med avvikelse från de i detta hänseende eljest

tillämpade grunder, bestämdes till det nuvarande beloppet, 12,000 kronor.

Vid sådant förhållande finner utskottet någon höjning av ifrågavarande

arvode icke nu böra förekomma, och har utskottet med hänsvn härtill

ansett det under denna punkt äskade anslagsbeloppet kunna sänkas från

29,920 kronor med 1,500 kronor till 28,420 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för upprätthällande av departementets

verksamhet på extra stat för år 1922 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 28,420 kronor.

Tåg- och Yattenbyggnadsväsendet.

4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att

dels godkänna följande ordinarie stat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att tillämpas från och med år 1922:

Stat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.................. 133,000 kronor.

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............................................. 3,500 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m., förslagsanslag,

högst ........................................................................... 32,500 »

Förslagsanslag 169,000 kronor.

dels ock å riksstaten under rubriken väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 169,000 kronor.

Under den gemensamma rubriken väg- och vattenbyggnadsstaten

äro för närvarande i riksstaten uppförda dels ett bestämt ordinarie anslag

å 141,000 kronor, dels ock reservationsanslag för expenser för allmänna

arbeten å 45,000 kronor och för vägundersökningar å 90,000

kronor. I det bestämda ordinarie anslaget ingå för närvarande dels

en gemensam stat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och de under

styrelsen lydande distriktstjänstemännen, slutande å 138,000 kronor,

dels ock ett anslag å 3,000 kronor till stipendier åt medlemmar av vägoch

vattenbyggnadskåren för utrikes resor i ändamål att studera andra

länders allmänna arbeten.

Med genomförande av den nya löneregleringen för de centrala

ämbetsverken med mera bör, såsom löneregleringskommittén anfört i sitt

betänkande i ämnet, särskild stat fastställas för väg- och vattenbygg
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

5

nadsstyrelsen, och torde, i enlighet med departementschefens mening,

i följd härav även anslagen till styrelsens distriktstjänstemän, stipendier,

expenser för allmänna arbeten och vägundersökningar böra vart för

sig uppföras som särskilda ordinarie anslag i riksstaten.

Under åberopande av vad utskottet i sitt utlåtande nr 2 A, punkt

4, anfört, får utskottet nu beträffande väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hemställa,

att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningshavare i

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen på följande sätt:

Befattningshavare.

Avlönings
grad.

1 överdirektör ............................................................... A 2

2 byråchefer och ledamöter.................................... B 20

1 byrådirektör och ledamot.................. B 18

2 förste byråingenjörer............................................. B 16

3 byråingenjörer......................................................... B 13

1 notarie........................................................................... B 13

1 registrator, tillika aktuarie................................ B 13

1 revisor och bokhållare............................................. B 13

2 kanslibiträden, kvinnliga.......................................... C 3

3 kontorsbiträden, kvinnliga .................................... C 2

1 förste expeditionsvakt ..................................... B 3

2 expeditionsvakter..................................................... B 1

b) godkänna följande ordinarie stat för väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen att tillämpas från och med

år 1922:

Stat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag................................... 133,000 kronor.

Vikariatsersättningar, förslagsanslag... 3,500 x>

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag,

högst......................................... 32,500 »

Förslagsanslag 169,000 kronor.

c) å riksstaten under rubriken väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

uppföra ett ordinarie förslagsanslag

å 169,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

Förstärkning

av arbetskrafterna

hos vägocli

vattenbyggnadsstyrelsen.

[5.]

Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens

distriktstjänstemän.

[6.]

5:o) Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att till förstärkning

av arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen på

extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 57,600 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

4—7 av åberopade statsrådsprotokollet.

Det nu å 1922 års riksstat äskade anslaget är avsett att fördelas

på följande sätt:

till arvode åt en maskininspektör ................................................ kronor 8,100: —

» » » maskininspektörens assistent................................. » 6,400: —

» personligt lönetillägg åt den sistnämnde.............................. » 1,000: —

» arvode åt två revisorer ä 6,048 kronor ................................. » 12,096: —

» icke ordinarie befattningshavare i övrigt m. m................... » 30,004: —

kronor 57,600: —

Med erinran att liknande anslag utgår för innevarande år får

utskottet, under åberopande i övrigt av vad utskottet i sitt utlåtande

nr 2 A, punkt 4, anfört, nu hemställa,

att riksdagen må till förstärkning av arbetskrafterna

hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen på extra stat för år

1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 57,600 kronor.

6:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) får utskottet

hemställa,

att riksdagen må

a) från och med år 1922 fastställa följande ordinarie

stat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

distriktstjänstemän:

Lön

kronor

1 distriktschef..............................

3,000

o distriktschefer ...........................

15,000

1 distriktsingenjör ........................

1,500

7 distriktsingenjörer .....................

10,500

Summa

30,000

b) å riksstaten från och med år 1922 uppföra ett

ordinarie anslag till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

distriktstjänstemän å 30,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

t

7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att till förstärkning Förstärkning

av det ordinarie anslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän

på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, distrikts
4,

500 kronor. tjänstemän.

[7-]

Ifrågavarande belopp, som jämväl tidigare stått till förfogande, er- utskottets

fordras för avlönande av en extra distriktschef och en extra distrikts- vttrandeingenjör

i det numera uppdelade norra distriktet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till förstärkning av det ordinarie

anslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän

på extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 4,500 kronor.

8:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) och under hän- stipendier åt

visning till vad utskottet under punkt 4:o) härovan anfört, får utskottet ™ Väg™och

hemställa,

att riksdagen må till stipendier åt medlemmar av " s

väg- och vattenbyggnadskåren å riksstaten från och med L ''■*

1922 uppföra ett ordinarie

ar

3,000

uppföra

kronor.

reservationsanslag

av

9:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) och under hän- Expenser för

visning till vad utskottet under punkt 4:o) härovan anfört, får ut- Afbiten.

skottet hemställa, j-g j

att riksdagen må till expenser för allmänna arbeten

å riksstaten från och med år 1922 uppföra ett ordinarie

reservationsanslag av 45,000 kronor.

10:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 10) att till ex- Tillfällig hsjpenser

för allmänna arbeten, utöver anslaget å ordinarie stat, å extra m^agetm''

stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor. expenser för

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 9—11 av åberopade statsrådsprotokollet.

[10 ]

Det under föregående punkt omförmälda ordinarie reservationsanslaget

till expenser för allmänna arbeten är enligt av Kungl. Maj:t

meddelade bestämmelser avsett, bland annat, till rese- och inspektionskostnader

för utövande av den kontroll och därmed sammanhängande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

undersökningar rörande allmänna arbeten, som det åligger väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen att verkställa genom sina ämbete- och tjänstemän.

Med hänsyn till beskaffenheten av de utbetalningar, som sålunda bestridas

från anslaget, hava vissa svårigheter förelegat att på förhand bestämma

dess belopp.

Då anslaget visat sig otillräckligt för fyllande av det därmed avsedda

ändamålet, beviljade 1919 års lagtima riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts

i ämnet gjorda framställning, till expenser för allmänna arbeten, utöver

anslaget å ordinarie stat, dels å tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,

högst, 10,000 kronor, dels ock å extra stat för år 1920 ett

förslagsanslag, högst, 35,000 kronor. Ett anslag å sistnämnda belopp

har likaledes för ifrågavarande ändamål anvisats å extra stat för år 1921.

Till expenser för allmänna arbeten hava sålunda, inberäknat det ordinarie

anslaget å 45,000 kronor, sammanlagt stått till förfogande under

år 1919 55,000 kronor samt under vartdera av åren 1920 och 1921

80,000 kronor.

Då emellertid de sålunda för ändamålet tillgängliga beloppen visat

sig otillräckliga, har nu ifrågavarande förstärkningsanslag ansetts böra

för år 1922 utgå med 50,000 kronor, vartill skulle komma ett ytterligare

belopp av 70,000 krono!-, avsett att utgå på årets tilläggsstat.

Med tillstyrkande av förevarande förslag, får utskottet nu hemställa,

att riksdagen må till expenser för allmänna arbeten,

utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år

1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor.

Vägunders

ökning ar.

[il.]

ll:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11) får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till v ägundersökning ar å riksstaten

från och med år 1922 uppföra ett. ordinarie

reservationsanslag av 90,000 kronor.

Tillfällig höjning

av anslaget

till

vägundersökningar.

[12.]

12:o)

hemställa,

I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) får utskottet

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till vägundersökningar, utöver anslaget

å ordinarie stat, å extra stat för år 1922 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 90,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

9

13:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, på extra stat för år 1922 anvisa

ett reservationsanslag av 10,000 kronor till undersökningar

av mindre hamnar och farleder ävensom till upprättande

av planer till anläggning eller ombyggnad av

broar, då dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag.

14:o) Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 14) att på

extra stat för år 1922 ställa till Kungl. Majrts förfogande till understödjande

av brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader

samt upprensning av åar och farleder ett reservationsanslag av 1,100,000

kronor.

Anslaget till ifrågavarande ändamål har av 1920 års riksdag höjts

till 1,100,000 kronor. Med hänsyn till de upplysningar, som av utskottet

inhämtats rörande storleken av det medelsbehov, vilket kan väntas

komma att föreligga under år 1922, har utskottet icke ansett någon

nedsättning av anslagsbeloppet böra ifrågakomma.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, på extra stat för år 1922 ställa

till Kungl. Maj:ts förfogande till understödjande av brobyggnader

och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt

upprensning av åar och farleder ett reservationsanslag

1,100,000 kronor.

15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15) att till bidrag

för anläggning av nya samt förbättring eller omläggning av backiga eller

eljest mindre goda vägar på extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag

av 5,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sidd. 12—14 av åberopade statsrådsprotokollet.

I anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag har uti tre särskilda

motioner, väckta en inom första kammaren (nr 17) av herr A.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 sand. 6 höft. (Nr 6 A—6 B.) 896 21 2

Undersökningar

av

mindre

hamnar och

farleder

m. m.

[13.]

Understödjande

av

brobyggnader

m. m.

[14.]

Utskottets

yttrande.

Bidrag till

anläggning av

väqar m. m.

[15-]

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

Elisson, och två inom andra kammaren den ena (nr 85) av herr I.

Vennerström, och den andra (nr 160) av herr S. Jönsson i Fridhill, hemställts,

att det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet måtte höjas till

6,000,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Till bidrag för anläggning av nya samt förbättring eller omläggning

av backiga eller eljest mindre goda vägar har riksdagen, efter att tidigare

under en följd av år hava årligen härtill anvisat medel, för år

1921 beviljat ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hade hemställt, att ifrågavarande

anslag måtte för år 1922 höjas till 6,000,000 kronor och i avseende

härå anfört bland annat följande:

»Huru förhållandet mellan tillgängliga och erforderliga anslag ställt sig

under de senaste fem åren framgår av nedanstående

Sammanställning.

Vid ingången av år

Inneliggande

förslag.

Beräknad

kostnad.

Erforderligt

anslag.

Tillgängligt

anslag.

Brist i

anslag.

Antal.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1916....................................

374

22,404,000

14,936,000

2,500,000

12,436,000

1917...................................

378

23,059,000

15,373,000

2,500,000

12,873,000

1918...................................

419

24,597,000

16,398,000

3,500,000

12,898,000

1919................................

436

26,562.000

17,708,000

4,500,000

13,208,000

1920...................................

533

28,612,000

19,075,000

3,500,000

15,575,000

1921....................................

—

—

—

5,000,000

—

Den i ovanstående tabell upptagna beräknade kostnaden måste avsevärt

höjas vid den omräkning av kostnadsförslagen, som sker i samband med avgivande

av förslag till fördelning av anslag åt de olika företagen, varför verkliga

totalkostnaden för samtliga inneliggande vägförslag med nuvarande prislägen å

arbete och materiel kommer att uppgå till minst 50 miljoner kronor. Under

dessa förhållanden finner styrelsen det vara erforderligt, att en väsentlig höjning

av det årliga anslaget vidtages.

Med hänsyn till de hårda påfrestningar, för vilka statsbudgeten för närvarande

är utsatt, har dock styrelsen nu ej velat föreslå högre anslag än 6,000,000

ki''onor.»

Departementschefen har framhållit, att ifrågavarande anslag visserligen

icke vore tillräckligt för att fylla det därmed avsedda ändamålet,

varför det vore i hög grad önskvärt, om en avsevärd förhöjning av

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A. 11

anslaget kunde äga ruin. På grund av nödvändigheten att iakttaga

största sparsamhet i fråga om utgifter har han emellertid ansett sig

nödsakad förorda, att anslaget för år 1922 bestämmes till samma belopp

som för år 1921 eller 5,000,000 kronor, varvid han emellertid utgått

från den förutsättning, att ökade medel lör anläggning av enklare

vägar ställas till förfogande i enlighet med ett under nästföljande punkt

omhandlat förslag.

Utskottet får tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

1 anledning av de i ämnet väckta motionerna, vari hemställts, att

anslaget för år 1922 måtte, i likhet med vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i sin i augusti 1920 gjorda framställning föreslagit, utgå med

6,000,000 kronor, får utskottet erinra om de betydande höjningar i årsanslagen

för ifrågavarande ändamål, som företagits under de senare

åren. Anslaget, som under år 1914 var uppfört med 1,750,000 kronor,

uppgick under åren 1917 och 1918 till 2,500,000 kronor och har sedermera

höjts, senast vid 1920 års riksdag, till 5,000,000 kronor, vartill

emellertid komma vissa ytterligare belopp, avsedda för beredandet av

tilläggsbidrag på grund av kostnadsstegring, uppkommen genom dyrtiden.

I betraktande härav och med hänsyn också till den statsfinansiella

situationen har någon höjning av det i statsverkspropositionen

äskade beloppet icke synts utskottet höra förekomma. Uppmärksammas

må dock härvid, att på grund av den sjunkande prisnivån ett bifall

till Kungl. Maj:ts förslag oförändrat synes komma att innebära möjlighet

att tillgodose de medelsbehov, som anslaget avser att täcka, i större

utsträckning än som tidigare torde kunnat antagas, varigenom alltså

de motionsvis framställda kraven i viss mån tillgodose^. Det bör

vidare vid bedömandet av förevarande ärende beaktas, hurusom enligt

Kungl. Maj:ts i det följande tillstyrkta förslag medel till möjliggörande

av anläggning av vissa enklare vägar skulle för år 1922 komma att

beviljas med betydligt högre belopp än som tidigare utgått. Utskottet

hemställer,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och med avslag å herrar Elissons,

Vennerströms och Jönssons i Fridhill i ämnet väckta

motioner, i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,

må till bidrag för anläggning av nya samt förbättring

eller omläggning av backiga eller eljest mindre

goda vägar på extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag

av 5,000,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statmtskottets utlåtande Nr 6 A.

Anläggning

av enklare

vägar, ödebygdsvägar

och utfartsväqar

m. m.

[16.]

16:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16)

att för anläggning av enklare vägar på extra stat för år 1922 anvisa

ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor;

att för anläggning av enklare väg mellan Parkajoki och Muonionalusta

i Norrbottens län på extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag

av 175,000 kronor;

att för anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens,

Jämtlands och Västernorrlands län på extra stat för år 1922 anvisa ett

reservationsanslag av 400,000 kronor; samt

att för anläggning av utfartsvägar i Norrbottens, Västerbottens,

Jämtlands och Västernorrlands län på extra stat för år 1922 anvisa ett

reservationsanslag av 100,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 14

—21 av åberopade statsrådsprotokollet.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet

ansett sig böra företaga till behandling en inom andra kammaren av

herr F. Aarnseth väckt motion, däri hemställts, att riksdagen må ställa

ett belopp å högst 300,000 kronor till Kung!. Maj:ts förfogande att

efter närmare bestämmelser användas till bidrag vid vägbyggnader till

odlingsbara områden inom Kopparbergs län.

I fråga om de skäl motionären anfört till stöd för sin framställning

får utskottet hänvisa till motionen.

Till anläggning av enklare vägar i Norrbottens, Västerbottens,

och Jämtlands län har riksdagen för vart och ett av åren 1914—1918

beviljat ett anslag av 500,000 kronor. För vart och ett av åren 1919

—1921 hava vidare till anläggning av nedanuämnda slag av vägar i

Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län anvisats

följande belopp, nämligen för enklare vägar 750,000 kronor, för ödebygdsvägar

400,000 kronor och för utfartsvägar 100,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget till

enklare vägar för de fyra nordligaste länen måtte för år 1922 bestämmas

till minst 900,000 kronor. Då behovet av ödebygds- och utfartsvägar

kvarstode oförminskat, har styrelsen vidare hemställt om anvisande

för år 1922 av anslag för dessa ändamål till samma belopp som

beviljats för år 1921.

Vidare har stj^relsen hemställt, att landets samtliga län måtte komma

i åtnjutande av anslagen till anläggning av enklare vägar, ödebygds
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr <i A.

13

vägar och utfartsvägar samt att berörda anslag måtte av denna anledning

höjas med respektive 225,000, 75,000 och 50,000 kronor.

Från de landsdelar, varom bär är fråga, hava framställningar inkommit

om anslagens bestämmande till betydligt högre belopp än som

sålunda av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasatts

Departementschefen har ansett sig höra förorda, att enklare vägar

må komma till användning i hela riket under vissa angivna förutsättningar.

Särskilt torde det vara påkallat, anser departementschefen, att

vissa delar av Kopparbergs län bleve delaktiga av anslaget till enklare

vägar. Tillkomsten av dylika vägar utgjorde nämligen en av förutsättningarna

för åstadkommande av ordning i de förvirrade jordbesittningsförhållandena

inom vidsträckta delar av nämnda län. Vad anginge

anslagen till ödebygdsvägar och utfartsvägar, vore dessa typer särskilt

tillkomna för att tillgodose vägbehovet i vissa trakter av övre Norrland.

Då vidare ännu icke någon större erfarenhet förelåge beträffande

berörda vägtypers lämplighet, syntes åtminstone för närvarande ej böra

ifrågasättas att införa desamma jämväl i andra delar av riket.

I fråga om beloppet av anslaget till enklare vägar syntes den förebragta

utredningen beträffande förhållandena i Norrland ådagalägga,

framhåller departementschefen, att, även om hänsyn ej toges till den

föreslagna utsträckningen för vägtypens användning, en högst betydlig

förhöjning av anslaget vore i sig påkallad. Med hänsyn till den rådande

ekonomiska situationen kunde dock en sådan förhöjning ej ske

i den omfattning, som eljest skulle varit önskvärd. På grund härav

har departementschefen ansett sig böra föreslå, att lör enklare vägar

i hela riket för år 1922 anvisades ett anslag av 1,500,000 kronor.

Då anläggandet av enklare vägar i andra län än de fyra nordligaste

till en början hade karaktär av ett försök och då den nu förordade

förhöjningen i anslaget i första hand syntes böra komma de län till

godo, som hittills varit i åtnjutande av bidrag från detsamma och där

behovet av dylika vägar vore mest trängande, torde, anför departementschefen,

av det föreslagna anslaget endast ett mindre belopp, förslagsvis

200,000 kronor eller högst 300,000 kronor, böra avses till enklare

vägar i övriga delar av riket.

I fråga om anslagen till ödebygdsvägar och utfartsvägar har någon

förhöjning i anslagsbeloppen för år 1922 icke ansetts böra företagas.

Vidkommande frågan om anslag till väganläggning mellan Parkajoki

och Muonionalusta har statsbidrag beviljats till hela anläggningskostnaden

för denna anläggning, att utgå från anslaget till enklare

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

Utskottets

yttrande.

vägar. Anledningen härtill är att söka i den betydelse, denna väg

skulle få för att knyta dessa trakter med deras finsktalande befolkningnärmare

till det övriga Sverige och för att förbättra befolkningens existensmöjligheter,

varjämte hänsyn tagits till svårigheten för de väghållningsskyldiga

i denna landsända att lämna bidrag till vägens utförande.

Om medel till ifrågavarande vägföretag i vanlig ordning skulle

utgå från den på Norrbottens län belöpande andelen av anslaget till

enklare vägar, skulle, framhåller departementschefen, denna andel till

förfång för övriga vägföretag bliva alltför hårt belastad och svårighet

uppkomma att inom rimlig tid fullborda berörda företag.

För ifrågavarande väganläggning har nu äskats 250,000 kronor

för år 1921 och 175,000 kronor för år 1922, varjämte för slutförandet

av anläggningen beräknats åtgå ytterligare 150,000 kronor att utgå

under år 1923.

Medan det i nästföregående punkt omhandlade allmänna vägbyggnadsanslaget

kommer till användning huvudsakligen endast för landsvägar

eller vägar, som hava större betydelse för den allmänna samfärdseln,

har anslaget till enklare vägar tillkommit för att nödtorftigt

tillgodose behovet av kommunikationer inom vissa befolkningsfattiga

trakter. Möjligheterna att komma i åtnjutande av bidrag från detsamma

hava emellertid hittills varit begränsade till de fyra nordligaste

länen. Det synes utskottet uppenbart, att en sådan enklare vägtyp,

som visserligen icke uppfyller de fordringar, vilka ställas på landsväg

i fråga om bredd, lut.ningsförhållanden, bärighet o. s. v. men som dock

är avsedd att vara körbar alla tider på året, lämpligen bör kunna

komma till användning även inom andra delar av landet, vilka med

avseende å befolkningens utbredning och kommunikationsförhållandena

äro likartade med de trakter av Norrland, inom vilka statsbidrag för

ändamålet för närvarande kan erhållas. Utskottet får därför biträda

Kungl. Maj:ts förslag i nu förevarande del.

Vad anslagen till ödebygdsvägar och ut.fartsvägar beträffar, vill

utskottet erinra, att med den förstnämnda av dessa vägtyper, vilken

med avseende å utförandet är av synnerligen enkel beskaffenhet men

dock avsedd att kunna trafikeras med kördon under de tider av året,

då marken är bar, enligt lagstiftningen i ämnet förstås en väg, som

till en betydande längd sträcker sig över fjäll, genom skogar eller

genom eljest glest befolkade trakter och som, ehuru vägen icke prövats

vara för allmänna samfärdseln nyttig eller nödig, likväl finnes vara till

gagn för det allmänna såsom ägnad att främja landets uppodlande och

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

15

bebyggande. Utfartsvägarna äro avsedda att utgöra körbara förbindelser

till avlägset belägna byar eller större gårdar i kust- och skogslanden.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att med utsträckningen

till övriga delar av riket utav användningen av dessa

vägtyper, vilka nyligen införts på försök, bör anstå, åtminstone till

dess större erfarenhet vunnits rörande lämpligheten och ändamålsenligheten

av desamma. .

Med beaktande av de föreliggande stora och behjärtansvärda behoven

av anslag för ifrågavarande ändamål har utskottet ansett, att

trots det fortgående prisfallet någon nedsättning i de av Kungl.

Maj:t äskade beloppen icke bör företagas. Beträffande särskilt förslaget

om anvisande av medel för anläggning av vägen Parkajoki—

Muonionalusta vill utskottet framhålla, att de för detta ändamål äskade

anslagsposterna hava karaktär av fortsättningsanslag, och att alltså

framdeles vid anvisande av medel för slutförandet av anläggningen

hänsyn kan tagas till den minskning i byggnadskostnaderna, som kan

väntas uppkomma.

Beträffande det motionsvis framställda önskemålet om särskilt anslag

för befrämjandet av vägbyggnader inom Kopparbergs län vill

utskottet framhålla, att det i statsverkspropositionen framlagda förslaget

om en utsträckning av rätten att erhålla statsbidrag för anläggning av

enklare vägar även till andra delar av landet än det övre Norrland

tillkommit särskilt med tanke på Kopparbergs län. Att i större utsträckning,

än ett biträdande av det sålunda av departementschefen

gjorda förslaget skulle innebära, gå motionären till mötes har utskottet

icke ansett möjligt.

Utskottet får alltså, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, beträffande riksstaten nu hemställa,

1) att riksdagen må,

a) för anläggning av enklare vägar på extra stat

för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000

kronor;

b) för anläggning av enklare väg mellan Parkajoki

och Muonionalusta i Norrbottens län på extra stat

för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 175,000

kronor;

c) för anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands och Yästernorrlands län

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

Tilläggsbidrag

till

vissa väganläggningsm.

fl. företag.

[17.]

Väganläggning

Tärna

kyrkoby—

Slussfors.

[18.]

på extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag

av 400,000 kronor; samt

d) för anläggning av utfartsvägar i Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län på extra

stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av

100,000 kronor.

II) att herr Aarnseths ovanberörda motion må anses

besvarad genom vad utskottet här ovan anfört.

17:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 17) föreslagit riksdagen att av det

för beredande av tilläggsbidrag till vissa väganläggnings- och brobyggnads-

med flera företag beviljade anslaget å 5,000,000 kronor på extra

stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisa ett belopp av 500,000

kronor.

Ifrågavarande anslag är avsett att möjliggöra utbetalande av tillläggs

bidrag till vissa företag för på grund av kristiden uppkommen kostnadsökning.

I vad denna kostnadsökning uppgår till 10 procent hava

vederbörande intressenter i företaget att själva bära densamma. För återstoden

kan efter väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beprövande täckning

av statsmedel erhållas i samma förhållande, varmed statsbidrag

tidigare utgått.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må av det för beredande av tilläggsbidrag

till vissa väganläggnings- och brobyggnads- med

flera företag beviljade anslaget å 5,000,000 kronor på

extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisa

ett belopp av 500,000 kronor.

18:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att för anläggning

av väg mellan Tärna kyrkoby och Slussfors på extra stat för

år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 158, har nästlidet

års riksdag för iståndsättandet av ödebygdsvägen mellan Tärna kyrkoby

och Stensele sockengräns samt till påbörjande av anläggning av en

vanlig väg mellan Tärna kyrkoby och Slussfors beviljat dels på tilläggsstat

för år 1920 ett reservationsanslag av 100,000 kronor, dels ock på

extra stat för år 1921 ett reservationsanslag av 200,000 kronor. Kost
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

IT

naderna för iståndsättande av förenämnda ödebygdsväg, vilka beräknades

till 194,100 kronor, avsågos skola bestridas av de ntav nästlidet

års riksdag anvisade medlen. Sammanlagda kostnaden för vägen Tärna

kyrkoby—Slussfors beräknades i Kungl. Maj:ts förenämda proposition,

nr 158, till 1,525,000 kronor, varvid förutsattes, att det årliga anslagsbeloppet

skulle bestämmas till 300,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag får utskottet

hemställa,

att riksdagen må för anläggning av väg mellan

Tärna kyrkoby och Slussfors på extra stat för år 1922

anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att av det Förhatirin

såsom bidrag till bestridande av kostnaden för förbättring av Visby "hamn''1

hamn beviljade anslaget å 750,000 kronor såsom reservationsanslag på [19 1

extra stat för år 1922 anvisa ett belopp av 125,000 kronor.

Såsom bidrag till bestridande av kostnader för förbättring av Visby

hamn i enlighet med av Kungl. Maj:t fastställd plan beviljade 1919 års

lagtima riksdag ett anslag av 750,000 kronor, varav på extra stat för

åren 1920 och 1921 anvisats tillhopa 250,000 kronor.

Vid beviljande av förenämnda anslag å 750,000 kronor förutsattes,

att detsamma skulle fördelas på sex år.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det såsom bidrag till bestridande

av kostnaden för förbättring av Visby hamn beviljade

anslaget å 750,000 kronor såsom reservationsanslag

på extra stat för år 1922 anvisa ett belopp

av 125,000 kronor.

20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att

l:o) till bestridande av kostnader för utförande av hamnbyggnader

vid Hällevik, Gislöv, Herrevik, Smögenholmarna, Barsebäck, Byxelkrok,

Kårehamn, Gnisvärd, Kapelludden, Hölick, Värskär, Utvalnäs, BremöKalven,

Vändborg, Faludden, Stendörren, Långö och Bokö (fiskehamnsgrupp

I) på extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av

2,000,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 sand. 6 höft. (Nr 6 A—6 B.) 896 21 3

Utförande av

vissa fiskehamnar.

[20.]

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr G A.

2:o) besluta, att de under l:o) omförmälda hamnar skola utföras i

där angiven ordning samt att de hamnar vid Sanna och Lutterhorn.

som av riksdagen tidigare beslutats, ej skola komma till utförande;

3:o) medgiva, att följande 16 i huvudsak av muddringar bestående

hamnförbättringar i de norrländska kustlänen och Uppsala län, nämligen

Gårdskär, Fågelsundet, Prästgrundet, Agö, Bergö, Gisslan, Gäddbäcksund,

Rönnskär, Rödkallen, Holma, Skeppsmalen, Marviksgrunnan, Storhamn,

Jättholmarne, Våtnäs och Tupparne, ävensom jämväl i andra

delar av landet belägna, av fiskehamnskommissionen till utförande i

andra hand förordade fiskehamnsarbeten av liknande art, som av riksdagen

komma att beslutas, må bilda en särskild grupp (fiskehamnsgrupp

II) att utföras jämsides med andra i gång varande fiskebamnsbyggnader,

därvid omförmälda 16 hamnförbättringar skola äga företräde

framför de övriga hamnarbeten, som komma att till gruppen hänföras,

ävensom utföras i den inbördes ordningsföljd, som ovan angivits;

4:o) för utförande av under 3:o) omförmälda 16 hamnförbättringar,

varför sammanlagda kostnaden beräknats till 2,000,000 kronor, på extra

stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisa 700,000 kronor;

5:o) besluta, att de under l:o) och 4:o) angivna anslag må för avsedda

ändamål, enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t må finna

gott meddela, användas under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre

av själva området för hamnarna än även av det område i land, som

med hänsyn till den rörelse, som är avsedd att bedrivas i hamnarna,

bör avsöndras för det gemensamma behovet;

6:o) medgiva, att även för fall, där sådant ej tidigare beslutits,

samtliga de hamnar, som under l:o) avses, ävensom de under 3:o) uppräknade

16 hamnar skola utföras och underhållas genom statens försorg;

7:o) för verkställande, i den mån sådant ej redan skett, av undersöknings-

och utredningsarbeten beträffande av fiskehamnskommissionen

till utförande i andra hand förordade fiskehamnsanläggningar på extra

stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisa 100,000 kronor; samt

8:o) medgiva, att kostnaderna för anordnande under byggnadstiden

av eu särskild hamnavdelning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

må från och med år 1922 från de för hamnarnas byggande anslagna

medel utgå med ett till 36,440 kronor om året förhöjt belopp.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet sid. 24—40.

Den s. k. fiskehamnskommissionen framlade i sitt betänkande år

1909 förslag om utförande i viss angiven ordning genom statens försorg

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

19

eller med bidrag av statsmedel av 79 fiskehamnar vid rikets kuster,

bland vilka hamnar kommissionen ansåg 31 vara av beskaffenhet att

böra i första hand komma till utförande, under det att de övriga förordades

att utföras i andra band. Inom vardera av dessa grupper ansåg

kommissionen eu del hamnar böra byggas och för framtiden underhållas

av staten, varemot övriga hamnar, med anslag en gång för alla

av statsmedel, skulle under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kontroll

Iryggas och för framtiden underhållas av intressenterna själva. Antalet

av de hamnar, som av staten själv skulle byggas och underhållas, utgjorde

bland de i första hand föreslagna 24 och bland de i andra hand

förordade 20.

Enligt det i statsverkspropositionen framlagda förslaget skulle

framdeles samtliga hamnar utföras och underhållas genom statens försorg.

Något byggande eller underhåll av intressenterna själva skulle

alltså icke hädanefter ifrågakomma.

Dessutom hava vissa andra betydande förändringar i de tidigare

för utförandet av ifrågavarande hamnar uppgjorda planerna nu föreslagits.

Efter den avsevärda förskjutning av byggnadsplanen beträffande

fiskehamnarna, som måst äga rum, har det ej ansetts lämpligt att låta

de smärre och mindre kostsamma hamnförbättringarna anstå i avvaktan

på fullbordandet av de mera kostsamma och omfattande av dessa byggnader.

Departementschefen har därför förordat, att eu särskild grupp

hamnar bildas av sådana, där de föreslagna förbättringsåtgärderna utgöras

huvudsakligen av muddringsarbeten, vilka hamnar kunna utan

försenande av övriga i gång varande hamnbyggnader utföras jämsides

med dessa.

Inom denna nya grupp, muddringshamnar, skulle med hänsyn till

redan utförda undersökningsarbeten och för vinnande av planmässighet

vid arbetenas verkställande i första hand de av anläggningarna, som

vore belägna inom de norrländska kustlänen samt Uppsala län, komma

till utförande.

Men även i fråga om de hamnanläggningar, för vilkas förbättrande

fordras mera genomgripande arbeten, har en ändring av den tidigare beslutade

ordningsföljden ansetts böra företagas. Vissa fiskelägen lida

nämligen av så svåra missförhållanden, att det, då fiskehamnsbyggandet

blivit så ansenligt fördröjt, synts rimligt, att de komme i bättre tur

än från början varit avsett.

Under förutsättning sålunda dels av bildandet utav en särskild

grupp av hamnar, beträffande vilka förbättringsarbetena utgöras av

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

muddringar, i vilken grupp till att börja med skulle ingå sådana

hamnar, som äro belägna i Norrlands kustlän samt Uppsala län, dels

av de omgrupperingar i övrigt beträffande de föreslagna fiskehamnarna,

varför nyss redogjorts, skulle ordningen mellan dem — bortsett från

hamnar, som före år 1922 beräknas bliva färdiga — framgå av följande

Tabell.

Fiskehamnsgrupp I.

Hamnar, som kvarstå i eller inflyttas

i den ursprungligen föreslagna gruppen

av hamnar, som avsetts att utföras

i första hand.

1) Hällevik.

2) Gislöv.

3) Herrevik.

4) Smögenhol
marna.

5) Barsebäck.

6) Byxelkrok.

7) Kårehamn.

8) Gnisvärd.

9) Kapelludden.

10) Hölick.

11) Värskär.

12) Utvalnäs.

13) Bremö-Kalven.

14) Vändborg.

15) Faludden.

16) Stendörren.

17) Långö.

18) Bokö.

Fiskehamnsgrupp II.

(Muddringsliamnar.)

Hamnar, beträffande vilka de föreslagna

åtgärderna utgöras av muddringar,

vilka hamnar skola utföras jämsides

med hamnarna i gruppen I.

1) Gårdskär.

2) Fågelsundet.

3) Prästgrundet.

4) Agö.

5) B ergo.

6) Grisslan.

7) Gäddbäcksund.

8) Rönnskär.

9) Rödkallen.

10) Holma.

11) Skeppsmalen.

12) Marviksgrunnan.

13) Storhamn.

14) Jättholmarne.

15) Våtnäs.

16) Tupparne.

Sedan de i det föregående nämnda, i parallellgruppen muddringshamnar

ingående, i Norrland och Uppsala län belägna hamnarna fullbordats,

komme i tur inom denna grupp de utav huvudsakligen muddringsarbeten

bestående hamnförbättringar, som avsetts att utföras inom kustlänen

i södra och västra Sverige.

Till bestridande av kostnaderna för utförande av de i gruppen I

upptagna hamnarna har nu anslag äskats med 2 miljoner kronor för

år 1922 eller samma belopp, som under vartdera av de senaste båda

åren beviljats.

Kostnaderna för utförandet av de i gruppen II upptagna muddringshamnarna

hava beräknats icke komma att understiga 2,000,000 kronor,

varav 600,000 kronor skulle anvisas på tilläggsstat för år 1921, 700,000

kronor anvisas för år 1922 och återstoden för år 1923.

Dessutom har äskats anslag med 200,000 kronor, varav hälften

för vartdera av åren 1921 och 1922, för undersöknings- och utredningsarbeten

rörande de av fiskehamnskommissionen till utförande i andra

hand förordade hamnar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottetr utlåtande Nr <> A. -I

Av de för fiskehamnarnas byggande anvisade medel bestridas enligt

riksdagens medgivande kostnaderna för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

hamnavdelning. Jämlikt beslut av 1920 års riksdag äro

arvodena för denna avdelnings personal från och med sistnämnda år

förhöjda. På grund av den föreslagna nya löneregleringen för de centrala

ämbetsverken med mera bar emellertid en ny reglering av dessa

arvoden ansetts böra äga rum från ingången av år 1922. De nu utgående

arvodena samt de arvoden, som efter den nya löneregleringens

genomförande synts böra tillsvidare beräknas, framgå av följande sammanställning

:

Nu utgående

arvodesbelopp.

Kronor.

Föreslaget j

arvodesbelopp.;

Kronor.

Chefen för hamnavdelningen ................................................

'') 12,000

_

15,000

1

Hamningenjören ................................................................

>) 7,200

—

9,000

—!

Biträdande ingenjören .........................................................

'') 5,500

—

6,800

-j

Kvinnligt skrivbiträde .......................................................

1,600

—

2,040

—|

Administrativa avdelningen ...................................................

3,600

—

3.600

Summa

29,900

36,440

Kungl. Maj:ts förevarande förslag, vilket tillkommit på grundval

av 1920 års riksdags i ämnet gjorda uttalanden, bar utskottet funnit

sig böra i huvudsak biträda. Endast beträffande de för utförande av

ifrågavarande muddringsarbeten m. in. å vissa fiskehamnar och de förvissa

uudersökningar äskade anslagen bar utskottet ansett sig böra

föreslå vissa smärre nedsättningar. De belopp, som böra anvisas till

utförande av de 16 i huvudsak endast av muddringar bestående hamnförbättringarna

ha sålunda synts utskottet utan större olägenhet kunna

begränsas till 500,000 kronor för vartdera av åren 1921 och 1922. A

anslagen till vissa undersökningsarbeten böra ock, enligt utskottets

mening, företagas nedsättningar i de å riksstaten och tilläggsstaten

äskade beloppen med 25,000 kronor å vardera.

Vad slutligen beträffar frågan om bestämmandet av avlöningarna

för den vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning anställda

personalen får utskottet hänvisa till vad utskottet i sitt utlåtande nr

2 A, punkt 4:o), i detta hänseende anfört.

Utskottet hemställer nu beträffande anslag å riksstaten,

Utskottets

yttrande.

L) Härutöver tillfällig löneförbättring.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

att riksdagen må,

l:o) till bestridande av kostnader för utförande av

hamnbyggnader vid Hällevik, Gislöv, Herrevik, Smögenholmarna,

Barsebäck, Byxelkrok, Kårehamn, Gnisvärd,

Kapelludden, Hölick, Värskär, Utvalnäs, Bremö-Kalven,

Vändborg, Faludden, Stendörren, Långö och Bokö

(fiskehamnsgrupp I) på extra stat för år 1922 anvisa

ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor;

2:o) besluta, att de under l:o) omförmälda hamnar

skola utföras i där angiven ordning samt att de

hamnar vid Sanna och Lutterhorn, som av riksdagen

tidigare beslutats, ej skola komma till utförande;

3:o) medgiva, att följande 16 i huvudsak av muddringar

bestående hamnförbättringar i de norrländska

kustlänen och Uppsala län, nämligen Gårdskär, Fågelsundet,

Prästgrundet, Agö, Bergö, Grisslan, Gäddbäcksund,

Rönnskär, Rödkallen, Holma, Skeppsmalen, Marviksg-runnan,

Storhamn, Jättholmarne, Våtnäs och

Tupparne, ävensom jämväl i andra delar av landet

belägna, av fiskehamnskommissionen till utförande i

andra hand förordade fiskehamnsarbeten av liknande art,

som av riksdagen komma att beslutas, må bilda en särskild

grupp (fiskehamnsgrupp II) att utföras jämsides

med andra i gång varande fiskehamnsbyggnader, därvid

omförmälda 16 hamnförbättringar skola äga företräde

framför de övriga hamnarbeten, som komma att

till gruppen hänföras, ävensom utföras i den inbördes

ordningsföljd, som ovan angivits;

4:o) för utförande av under 3:o) omförmälda 16 hamnförbättringar'',

varför sammanlagda kostnaden beräknats

till 2,000,000 kronor, på extra stat för år 1922 såsom

reservationsanslag anvisa 500,000 kronor;

5:o) besluta, att de under l:o) och 4:o) angivna

anslag må för avsedda ändamål, enligt de närmare

föreskrifter, Kungl. Maj:t må finna gott meddela, användas

under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej

mindre av själva området för hamnarna än även av det

område i land, som med hänsyn till den rörelse, som

är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras för

det gemensamma behovet;

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

23

6:o) medgiva, att även för fall, där sådant ej tidigare

beslutits, samtliga de hamnar, som under l:o)

avses, ävensom de under 3:o) uppräknade 16 hamnar

skola utföras och underhållas genom statens försorg;

7:o) för verkställande, i den mån sådant ej redan

skett, av undersöknings- och utredningsarbeten beträffande

av fiskehamnslcommissionen till utförande i andra hand förordade

fiskeliamnsanläggningar på extra stat för år 1922

såsom reservationsanslag anvisa 75,000 kronor; samt

8:o) medgiva, att kostnaderna för anordnande

under byggnadstiden av en särskild hamnavdelning

inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen må från och

med år 1922 enligt grunder, som det tillkommer Kungl.

Maj: t bestämma, utgå från de för hamnarnas byggande

anslagna medel.

21:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21) får utskottet

hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till understödjande av andra mindre

fiskehamnsbyggnader än de av fiskehamnskommissionen

till utförande i första hand föreslagna å extra stat för

år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

22:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) och under

erinran att anslag för ändamålet äskats på 1921 års tilläggsstat med

15,000 kronor, får utskottet, med tillstyrkande av de i ämnet gjorda

förslagen, beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må till undersökningar och upprättande

av arbetsplaner för sådana fiskehamnar, som äro

avsedda att erhålla statsbidrag från anslaget till understödjande

av mindre fiskehamnsbyggnader, på extra stat

för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 15,000

kronor.

23:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23) att för anläggning

av skyddshamn vid Torekov på extra stat för år 1922 anvisa

ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 44— 60 av åberopade statsrådsprotokollet.

Understödjande

av

mindre

fiskeh amns - byggnader.

[21.]

Undersökningar

för

mindre visso

fiskehamn sbyggnader

m. m.

[22.]

Anläggning

av skyddshamn

vid

Torekov.

[23.]

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

För byggande av en vågbrytare vid Torekovs fiskläge anvisade

Kung!. Maj:t från de utav riksdagen för åren 1884 och 1885 beviljade

anslag till bro- och hamnbyggnader samt vattenkommunikationer statsbidrag

utan återbetalningsskyldighet med tillhopa 18,300 kronor. Med

bidrag av nämnda medel anlades därefter vid Torekov en vågbrytare,

som sträckte sig från den å stranden väster om fiskläget belägna klippudden

Gibraltar ut till den omkring 150 meter i nordlig riktning därifrån

belägna holmen Hamnskär. Denna vågbrytare blev under svåra

stormar år 1891 till större delen förstörd.

Efter det sedermera frågan om en förbättring av hamnförhållandet

vid Torekov på grund av framställning från vissa ortsintressenter varit

under utredning hos olika myndigheter, föranledde två vid 1911 års

riksdag i ämnet väckta motioner riksdagen att i skrivelse till Kungl. Maj:t

förklara sig dela motionärernas mening om önskvärdheten av att hamnen

i Torekov komme till stånd. Medel för ändamålet ansåg sig riksdagen

icke kunna bevilja förr än på vederbörlig utredning grundat

förslag i ämnet av Kungl. Maj:t förelagts riksdagen. Riksdagen anhöll

därför, att Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande, i vad avseende

en hamnanläggning vid Torekov kunde befinnas erforderlig samt därefter

snarast möjligt förelägga riksdagen förslag i ämnet.

Efter en i anledning av denna riksdagsskrivelse företagen undersökning

fann väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i ett i februari 1919

avgivet utlåtande sig kunna tillstyrka, att vid Torekov måtte på statens

bekostnad anläggas en nödhamn i överensstämmelse med ett uppgjort

förslag, enligt vilket kostnaden för hamnen skulle uppgå till 681,400

kronor, därav 634,500 kronor för anläggning av själva nödhamnen och

46,900 kronor för de arbeten, som avsåge dess anordnande även till

fiskehamn.

Detta förslag föranledde emellertid icke framläggandet av proposition

till riksdagen.

Frågan togs emellertid sedermera åter upp till behandling vid

1920 års riksdag genom en av Sv. Bengtsson i Norup in. fl. i andra kammaren

väckt motion, nr 161. I den i motionen lämnade redogörelsen

anförde motionärerna bland annat.

Av den förebragta historiken över förslaget om en skydds- och fiskehamn i

Torekov framginge otvetydligen, att hamnbyggnaden ifråga vore ett krav, som ej

längre borde undanskjutas. I det tillstånd, som hamnen nu befunne sig — tvenne

av motionärerna hade vid nyligen företaget besök på platsen förvissat sig om

den saken — gjorde den ett intryck av att helt och hållet hava råkat i förfall.

Det förut befintliga skyddet åt väster för skyddshamnen vore fullständigt raselat

och hamnområdet uppgrundat till den grad, att endast farkoster med mycket

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ti A.

25

obetydlig storlek kunde passera detsamma. Innerliamnen vore ävenledes synnerligen

grund och utgjordes för övrigt av eu trång bassäng med plats endast för ett

ringa antal små farkoster. Uppenbart vore, att om icke hamnen iståndsattes, så

syntes den trafik på orten med frakt- och fiskefartyg, som nu med seg ihållighet,

i förväntan på att förbättringar i hamnförhållandena skulle komma till stånd, i

viss utsträckning upprätthölles, komma att upphöra. Inträffade en sådan eventualitet,

åsamkades icke blott Torekovs samhälle utan hela den kringliggande orten,

som hade ett stort behov av denna hamn, betydande ekonomiska förluster. Detta

alldeles oavsett att sjöfarten och fisket i denna del av Kattegatt förlorade eu

skyddshamn, som för dem vore av oberäknelig fördel.

Eu hamn i Torekov vid östra och södra sidan av Kattegatt hade som skyddsliamn

för den mindre sjöfarten, vilken året runt och tidtals mycket livligt påginge

längs Sveriges västkust, en mycket stor betydelse. Skyddshamnen i Torekov

kunde sägas vara ett komplement till den i norra och västra delen av Kattegatt

av danska staten bekostade skyddshamnen vid Skagen. De västliga stormarna,

som ofta rasade i Kattegatt, tvingade särskilt de mindre fartygen att söka

skydd, vilket emellertid på den öppna kuststräckan utmed större delen av Hallandskusten

och Skånes nordvästra kust endast med svårighet stode att erhålla.

Resultatet bleve, att sjöolyckor i stor omfattning inträffade. Bland de sjöfarande,

som before dessa trakter, funnes icke mer än en mening därom, att en skyddshamn

i Torekov väsentligen borde kunna förhindra antalet sjöolyckor.

En hamnanläggning i Torekov av den beskaffenhet, som ifrågasattes, borde

tydligen även med det åt havet framskjutna läge, som platsen intoge, vara till

fördel för det svenska havsfiskets utveckling i södra och mellersta delen av Kattegatt.

Så länge Torekovs hamn förbleve i sitt nuvarande dåliga tillstånd, kunde

något sådant fiske i nämnvärd utsträckning icke bedrivas från denna del av

kusten.

Slutligen framliölles den fördel, som ifrågavarande trakts jordbruk och handel

skulle beredas genom att hamnen i Torekov sattes i stånd, och hänvisades

härvid, liksom i förut berörda avseende, till befintliga handlingar rörande hamnförslaget.

Då väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansett sig bestämt böra vidhålla sitt

förslag om förläggandet av skydd för hamnen såväl åt väster som norr, ansåge

motionärerna sig böra upptaga detta förslag oförändrat. Motionärerna höllo före

att något mera tillfredsställande förslag till en skydds- och fiskehamn för Torekov

än det väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppgjort icke kunde förväntas.

På grund av vad sålunda anförts hemställdes, att riksdagen för

anläggning av en skydds- och fiskehamn vid Torekov, i enlighet med

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens den 18 december 1919 omräknade

kostnadsförslag, på extra stat måtte bevilja ett statsanslag av 1,740,500

kronor, därav för år 1921 en tredjedel med i runt tal 580,200 kronor.

I skrivelse den 17 juni 1920, nr 6, angående regleringeu av utgifterna

under riksstatens för år 1921 sjätte huvudtitel har riksdagen,

med beaktande av de synpunkter, som i motionen anförts, förklarat sig

förorda, att det toges under övervägande, huruvida icke genom statens

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 samt. 6 höft. (Nr 6 A—6 B.) 896 si 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

medverkan en förbättring av hamnförhållandena i Torekov knnde komma

till stånd.

I det nu framlagda förslaget har departementschefen föreslagit utförande

av en skyddshamn vid Torekov i enlighet med ovannämnda av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen år 1912 förordade plan, vilken enligt

av nämnda styrelse i december 1919 framlagda beräkningar ansetts

komma att draga en kostnad av 1,861,700 kronor, varav 1,740,500

kronor för skyddshamnen och 121,200 kronor, för fiskehamnen.

Till stöd härför har departementschefen framhållit, hurusom eu

rymlig och djup hamn vid Torekov med dess utmärkta, långt ut till

sjöss framskjutna läge komme att innebära ett värdefullt tillskott till

det ej alltför stora antalet goda hamnar vid denna del av landets

västkust och främst såsom nödhamn bliva av stor betydelse för det större

fisket och sjöfarten i södra och mellersta Kattegatt.

»Då sålunda genom den nya hamnens tillkomst icke blott en viss

landsända skulle kunna emotse en framtid av ekonomisk utveckling»,

fortsätter departementschefen, »utan jämväl gynnsammare betingelser

skulle vinnas för utövandet i dessa delar av Kattegatt av för landet så

betydelsefulla näringar som fisket och sjöfarten, måste det anses vara i

statens intresse, att ifrågavarande hamn kommer till stånd. Aven om

det kapital, som staten nedlägger i företaget, lärer komma att lämna

ringa eller ingen avkastning, synas de indirekta fördelar, som, enligt

vad nyss anförts, därigenom vinnas för denna del av landet, utgöra tillräckligt

starka skäl för att staten träder emellan och ensam bekostar

utförandet av skyddshamnen. Jag anser mig på grund härav böra förorda,

att densamma anlägges uteslutande på statens bekostnad.

Vad anordningarna för fiskehamnen beträffar, har Torekovs kommun

utfäst sig att i viss omfattning deltaga i kostnaderna därfcr.

Det statsbidrag, som för sådant ändamål erfordras, synes lämpligen

kunna utgå från anslaget till understödjande av mindre fiskehamnsbyggnader,

och torde, därest förslaget om skyddshamnens anläggande

vinner statsmakternas bifall, frågan därom i sinom tid komma att underställas

Kungl. Maj:ts avgörande.

Väg- och vatten byggnadsstyrelsen har ifrågasatt, att anslaget till

skyddshamnen skulle fördelas på tre år samt att för det första året

skulle anvisas 580,200 kronor. Med hänsyn emellertid till nödvändigheten

att under nuvarande förhållanden iakttaga största möjliga sparsamhet

i fråga om statens utgifter anser jag mig böra föreslå en uppdelning

av ifrågavarande arbete på fem år, och torde för år 1922 för

påbörjande av detsamma böra anvisas 200,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr (i A. -7

Vad underhållet av skyddshamnen beträffar, torde statsverket ej

behöva vidkännas någon kostnad därför, enär Torekovs kommun lörbundit

sig att efter hamnens fullbordande svara för det framtida underhållet

av densamma.»

Även om utskottet alltjämt ställer sig förstående för de synpunkter,

som tidigare anförts rörande önskvärdheten av att söka åstadkomma

en förbättring av hamnförhållandena i Torekov och som föranlett riksdagen

att tidigare vid två särskilda tillfällen hos Kungl. Maj:t göra

framställning om utredning i detta hänseende, har utskottet dock icke

kunnat tillstyrka Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag.^

I de uppgjorda kostnadsberäkningarna hava utgifterna för anläggningen

upptagits till icke mindre än 1,801,700 kronor. Detta belopp

skulle helt bestridas av statsmedel. Någon ekonomisk medverkan härtill

från vederbörande ort har nämligen icke ansetts vara att påräkna.

Vad själva Torekov beträffar framgår av den lämnade utredningen, att

kommunens inkomster och utgifter under å 1919 uppgingo till i runt

tal 11,000 kronor. Den beskattningsbara inkomsten belöpte sig under

samma år till omkring 200,000 kronor och år 1920 till i runt tal

260,000 kronor. Folkmängden uppgick den 1 januari 1920 till 450

personer. På grund härav har Torekovs kommun ansetts svårligen

kunna lämna något bidrag till skyddshamnens utförande. Och andra

kommuner, landsting, bolag m. fl., vilka kunna väntas hava nytta av

förbättrade hamnanordningar i Torekov och vilka i anledning därav

blivit hörda, hava förklarat sig icke vilja eller kunna lämna något bidrag

till anläggningen. Dessa uppgifter, som av departementschefen

lämnats i sammanhang med frågan om bestämmandet av den utsträckning,

i vilken statsmedel skulle för ändamålet erfordras, torde jämväl

få anses vara belysande vid ett bedömande av företagets omfattning i

jämförelse med de lokala intressen, som härav skulle kunna draga nytta.

Vad som emellertid närmast ansetts motivera framläggandet av

förevarande förslag, har varit önskvärdheten av att åstadkomma en

skyddshamn, som skulle kunna bliva till gagn icke endast för närmast

omkringliggande trakt utan även för kustbefolkningen och de sjöfarande

utmed stora delar av Västkusten. Åven om det synes vara uppenbart,

att tillkomsten av ifrågavarande hamnanläggning skulle medföra en viss

lättnad för sjöfarten i dessa trakter, särskilt genom minskade risker för

sjöolyckor vid uppkommande stormar, torde det kunna ifrågasättas, om

utredningen i ärendet kan anses giva vid handen, att den ökade trygghet

och de fördelar i övrigt, som i detta hänseende skulle stå att vinna,

Utskottets

yttrande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

Bidrag till

vägunderhållet

på landet.

Kostnad för

vägdelningar.

Understöd åt

synnerligt

betungade

väghållningsdistrikt.

äro så betydande, att härav bör under nuvarande dyrtid påkallas uppförandet

av en så omfattande hamnanläggning som denna. I avseende

härå vill utskottet särskilt framhålla, hurusom det belopp, som skulle

komma att erfordras för åstadkommandet av denna skyddshamn, äd

nära tre gånger så stort som hela det anslag, vilket på 1922 års riksr

stat äskats för säkerhetsanstalter för sjöfarten.

På grund härav och under erinran därjämte att den föreliggande

statsfinansiella situationen nödvändiggör den största sparsamhet, särskilt

i fråga om utgitter för nya ändamål av sådan omfattning som det nu

ifrågavarande, får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts föreliggande framställning icke

må av riksdagen bifallas.

Vägunderhållet och skjutsväsendet.

24:o) I förslaget till riksstat för år 1922 har Kungl. Maj:t under

sjätte huvudtiteln med oförändrat belopp, 2,700,000 kronor, upptagit

ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på landet.

Beträffande Kungl. Maj:ts förevarande förslag kommer utskottet att

framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skola härmed

för riksdagen

anmäla.

25:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24) får utskottet

hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, å extra stat för år 1922 för bestridande

av statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar

såsom förslagsanslag anvisa 25,000 kronor.

26:o) Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen att till understöd

åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt å extra stat för år

1922 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 64 och 65 av åberopade

statsrådsprotokollet.

Utom det ordinarie statsbidraget till vägunderhållet på landet,

vilket utgår efter vissa enhetliga grunder och således ej medgiver

någon anpassning efter de omständigheter, vilka i övrigt äro bestäm
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr (i A. 2!)

mando för väghållningsbördans tyngd, utgå alltsedan år 1907 till synnerligt

betungade väghållningsdistrikt särskilda understöd från ett å extra

stat årligen anvisat anslag å 150,000 kronor. Med detta anslag har

avsetts att undanröja åtminstone de bjärtast framträdande missförhållandena

med hänsyn till besvärets fördelning och såmedelst åtminstone i

någon grad åstadkomma en utjämning av vägbördans tyngd.

Närmare bestämmelser angående dispositionen av ifrågavarande

anslag äro senast meddelade genom kungörelse den 10 juni 1912 (nr

137). Enligt dessa bestämmelser kan understöd erhållas till högst

hälften av distrikts kostnad för vägunderhåll, beräknad efter medeltalet

av nämnda kostnad för det löpande och de sist förflutna fem åren,

dock att understöd icke må utgå i den mån sagda kostnad understiger

30 öre per vägfyrk. Vid beräkning av underhållskostnaden skall avdrag

ske, bland annat, för det ordinarie statsbidraget till vägunderhållet.

I enlighet med vad 1920 års vägsakkunniga hemställt, har nu

Kungl. Maj:t föreslagit, att anslaget måtte med hänsyn till penningvärdets

fall för år 1922 utgå med ett till 300,000 kronor förhöjt

belopp.

I likhet med vad i statsverkspropositionen anförts, finner utskottet

skäl föreligga för en höjning av anslaget, vilket utgått med oförändrat

belopp alltsedan år 1907, för vilket år det första gången beviljades.

Utskottet anser sig dock icke kunna tillstyrka, att anslaget bestämmes

till högre belopp än 250,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till understöd åt synnerligt betungade

väghållningsdistrikt å extra stat för år 1922

anvisa ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

27:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26) får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till understöd åt svenska vägföreningen

å extra stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 13,000 kronor.

28:o) 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till färjor och färjkarl'', i

stället för hittills för ändamålet upptagna anslag, å

Utskottets

yttrande.

Svenska vägförening

en.

[26.]

Färjor och

färjkarlar.

[27.]

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

Registrering

av ant omobiler.

[28.]

Byggnads
styrelsen.

[29.]

riksstaten från och med år 1922 uppföra ett ordinarie

förslagsanslag, högst, 380 kronor.

29:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till bestridande av utgifter för

registrering av automobiler på extra stat för år 1922

anvisa ett förslagsanslag av 47,300 kronor, att i första

hand utgå av inflytande registreringsavgifter för

automobiler.

Byggnadsväsende!.

30:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29) att dels

godkänna följande stat för byggnadsstyrelsen att tillämpas från och

med den 1 januari 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag....................... 169,900 kronor.

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................................ 4,500 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag,

högst ................................................................................ 65,500 »

Förslagsanslag 239,900 kronor,

dels ock under rubriken byggnadsstyrelsen, i stället för det nu för

ändamålet uppförda bestämda ordinarie anslaget, å riksstaten från och

med år 1922 uppföra ett förslagsanslag å 239,900 kronor.

I en inom första kammaren väckt motion (nr 104) har herr J. B.

Johansson hemställt, att riksdagen måtte, i sammanhang med företagandet

av en av motionären jämväl påyrkad förändring med avseende å

chefens för byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå tjänsteställning, besluta

att i skrivelse till Kungl, Maj:t anhålla om skyndsam utredning i vad

mån den genomförda omorganisationen av byggnadsstyrelsen medför

eller kan väntas medföra åsyftad planmässighet och sparsamhet i utförandet

av statens husbyggnadsarbeten, jämte de förslag som möjligen

av utredningen kunde föranledas.

Vidare har herr A. Lindman m. fl. uti en i liknande syfte inom

andra kammaren väckt motion (nr 72) hemställt, bland annat, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning

rörande dels skäligt normalt bostadsutrymme för de befattningshavare

inom olika grader, åt vilka staten skall tillhandahålla bostad,

dels ock i vad mån den genomförda omorganisationen av byggnadsstyrelsen

medför eller kan väntas medföra åsyftad planmässighet och spar
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A . 31

sannhet i utförandet av .statens husbyggnadsarbeten, jämte de förslag

som möjligen av utredningen föranledas.

Förevarande motioner, vilka i vad de avse det chefen för byggnadsstyrelsens

byggnadsbyrå berörande löneregleringsspörsmålet redan

tidigare varit föremål för riksdagens prövning (statsutskottets utlåtande

nr 9), har utskottet ansett nu böra i övriga delar företagas till behandling.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina franställningar

får utskottet hänvisa till motionerna.

I den för avlöningar till ordinarie tjänstemän hos byggnadsstyrelsen

beräknade anslagsposten å 169,900 kronor ingå bland annat avlöningsmedel

för en sekreterare och en kamrerare, vilka Kungl. Maj:t

föreslagit till uppförande i 10:de lönegraden. Enligt av riksdagen numera

fattat beslut skola emellertid bemälda befattningshavare placeras

i 15:de lönegraden. I följd härav har utskottet funnit anslagsposten i

fråga^ kunna begränsas till 168,000 kronor.

A byggnadsstyrelsens nu gällande ordinarie stat iinnas uppförda

fyra arvoden å 4,000 kronor till en var av 3 assistenter och en statistiker.

Enligt det av Kungl. Magt framlagda förslaget till ny stat för

styrelsen skulle avlöningarna till nämnda befattningshavare från och

med år 1922 bestridas från det i statförslaget upptagna anslaget till

avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m., och har samtidigt

en förhöjning av arvodena ifrågasatts med 1,400 kronor. Under hänvisning

till vad utskottet i sitt utlåtande nr 2 A, punkt 4:o), anfört

rörande grunderna för bestämmandet av avlöningarna för icke-ordinarie

befattningshavare hos de myndigheter, som innefattas i det av riksdagen

numera godkända avlöningsreglementet för statsdepartement och

centrala ämbetsverk, får utskottet uttala, att utskottet förutsätter, att

frågan om storleken av de avlöningsförmåner, som böra utgå till nämnda

fyra tjänstemän liksom övriga icke-ordinarie befattningshavare hos

byggnadsstyrelsen, tages under förnyat övervägande av Kungl. Maj:t

med iakttagande av de grunder, som sålunda enligt utskottets i nämnda

utlåtande uttalade och av riksdagen numera biträdda mening böra

komma i tillämpning. Någon ändring i det för ändamålet av Kungl.

Maj:t föreslagna anslagsbeloppet, 65,500 kronor, torde icke härav vara

betingad.

Vid bifall till vad utskottet sålunda hemställt, skulle totalbeloppet

av ifrågavarande anslag komma att nedsättas till 238,000 kronor.

Utskottet

yttrande

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

Beträffande det i ovannämnda motioner framförda spörsmålet om

behovet av vissa organisatoriska förändringar i fråga om byggnadsstyrelsen,

närmast avseende styrelsens byggnadsbyrå, får utskottet anföra,

att, enligt vad utskottet inhämtat, insikten om nödvändigheten av åtgärders

vidtagande i sådant syfte redan föranlett byggnadsstyrelsen att

själv igångsätta utredning härom, samt att vid sådant förhållande någon

särskild framställning från riksdagens sida i detta hänseende icke nu

synes böra ifrågakomma. I anslutning till vad motionärerna anfört

rörande angelägenheten av att vid bedrivandet av statens byggnadsverksamhet

iakttages planmässighet och sparsamhet, särskilt gående ut

på åstadkommande av enhetliga normer för statens bostadsbyggen, vill

utskottet emellertid framhålla vikten av att intet underlåtes till vinnande

av nu angivna syften samt att vid utarbetandet av de organisationsförslag,

vartill ovannämnda utredning kan giva anledning, de av

motionärerna anförda synpunkterna vinna tillbörligt beaktande.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, för utskottet

hemställa,

I) att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningshavare

hos byggnadsstyrelsen på nedanstående sätt:

Befattningshavare. Avlönings
grad.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i reglementet.

.................................................................. —

4 byggnad sråd ..................................................... B 20

1 byråchef............................................................ B 20

6 intendenter ................................................ B 16

1 sekreterare................................................. B 15

1 kamrerare................................................................ B 15

2 kanslibiträden, kvinnliga................................... C 3

2 kontorsbiträden, kvinnliga................................... C 2

1 förste expeditionsvakt .......................................... B 3

1 expeditionsvakt..................................................... B 1

b) godkänna följande stat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas från och med år 1922:

Stat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

........................................................ 168,000 kronor.

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............... 4,500 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

in. m., förslagsanslag, högst..................... 65,500 »

Förslagsanslag 238,000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

33

c) under rubriken byggnadsstyrelsen, i stället för

det nu för ändamålet uppförda bestämda ordinarie

anslaget, å riksstaten från och med år 1922 uppföra

ett förslagsanslag å 238,000 kronor.

11) att herr J. B. Johanssons och herr Lindmans

m. fl. i ämnet väckta motioner må anses besvarade

genom vad utskottet härovan anfört.

31:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att till förstärkning

av arbetskrafterna hos byggnadsstyrelsen på extra stat för år

1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 90,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

69—71 av åberopade statsrådsprotokollet.

Å nu gällande ordinarie stat för byggnadsstyrelsen finnes uppfört

ett anslag å 36,800 kronor till vikariatsersättningar samt arvoden åt

arkitekter utom stat och extra biträden m. m. Till förstärkning av

detta anslag hava alltsedan år 1919 medel anvisats å extra stat; och har

för ändamålet för år 1921 beviljats ett förslagsanslag, högst, 44,000

kronor.

I skrivelse den 21 september 1920 har byggnadsstyrelsen meddelat,

att styrelsen jämväl för år 1922 vore i behov av en liknande förstärkning

av det ordinarie anslaget, dock till väsentligt högre belopp, och

har styrelsen hemställt, att för ändamål, varom nu är fråga, måtte för

år 1922 anvisas ett extra anslag å 81,300 kronor.

Den nu begärda anslagsökningen, eller alltså 37,300 kronor avses

huvudsakligen för anställande av ytterligare extra arbetskrafter hos

styrelsen. Sistnämnda belopp skulle enligt styrelsens förslag fördela

sig på följande sätt:

Byggnadsbyrån.

1 extra arkitektbiträde.............................................................................. kronor 5,000

1 kvinnligt skrivbiträde .......................................................................... » 1,600

Ytterligare extra biträden samt ersättning åt specialister beträffande

värme-, vatten- och avloppsledningar samt elektriska kraft- och

belysningsledningar, hissar m. m............................................... » 5,500

Intendentsbyrån.

Ökning av nn utgående arvode till en extra assistent........................ » 1,000

1 assistentbiträde....................................................................................... » 2,100

1 ritare ..................................................................................................... » 3,000

ökning av arvodena åt biträden för hyres- och möbelärenden......... » 400

vartill kommer arvoden till vissa extra befattningshavare, vilkas avlöningar

hittills utgått från anslaget till byggnader och reparationer

............................................................................................... » 8,600

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 samt. 6 käft. (Nr 6 A—6 B.) 89G 21 5

Förstärkning

av arbetskrafterna

hos

byggnadsstyrelsen.

[30.]

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

Utskottets

yttrande.

Kulturhistoriska byrån.

Arvoden åt arkitekter utom stat............................................................ kronor 2,500

Administrativa byrån.

Ökad ersättning åt amanuenser och extra biträden m. m................... » 6,600

Förstärkning av nu tillgängliga anslag till ersättningar åt semestervikarier

............................................................................................ » 1,000

1 nämnda skrivelse framhåller styrelsen vidare önskvärdheten av

att de belopp, som äskats såväl för arvodestillägg åt vissa befattningshavare

som ock för anställande av ytterligare extra arbetskrafter,

bleve tillgängliga redan under senare halvåret 1921, och hemställer

styrelsen om anvisande för sådant ändamål å tilläggsstat för år 1921

av 20,150 kronor, i vilken summa ingår ett belopp av 1,500 kronor,,

avsett till förstärkning utom avlöningarna för två assistenter och en

statistiker, vilkas avlöningar utgå från styrelsens ordinarie avlöningsanslagDå

byggnadsstyrelsens utredning otvivelaktigt utvisade, framhåller

departementschefen, att behov förelåge av en väsentlig ökning av de

icke ordinarie arbetskrafterna, syntes en betydande förhöjning av det

extra anslagets belopp vara av behovet påkallad. Med hänsyn härtill

och då den föreslagna nya löneregleringen för departementen och centrala

ämbetsverken även som en konsekvens förde med sig ökade avlöningsförmåner

för ifrågavarande befattningshavare, funne sig departementschefen,

i anslutning till de av chefen för finansdepartementet

framlagda grunder, böra förorda, att å extra stat för år 1922 för avsedda

ändamål anvisades i runt tal 90,000 kronor, vilket i själva verket

innebure någon nedsättning i de av styrelsen framställda kraven å ökade

arbetskrafter.

Jämväl syntes erforderligt, att ytterligare anslagsmedel ställdes

till styrelsens förfogande för senare halvåret 1921. Med hänsyn bland

annat därtill, att de föreslagna arvodesförhöjningarna ej torde böra träda

i tillämpning under nämnda år, ansåge departementschefen det av styrelsen

begärda beloppet kunna nedsättas till 15,000 kronor.

Med hänsyn till vikten av att erforderliga arbetskrafter stå till

byggnadsstyrelsens förfogande vid utövandet av styrelsens i ekonomiskt

hänseende synnerligen vittomfattande verksamhet, får utskottet tillstyrka,

att anslag för ändamålet beviljas med av Kungl. Maj:t föreslagna

belopp, nämligen 90,000 kronor för år 1922 och 15,000 kronor

å 1921 års tilläggsstat. Det bör uppmärksammas, att en betydande del

av den föreslagna höjningen i det å riksstaten äskade anslagsbeloppet

har föranletts dels av de förändrade grunder för beräkningen av avlöningarna

vid de centrala ämbetsverken, som antagits vid innevarande

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr G A.

35

års riksdag, dels ock därav, att vissa avlöningsbelopp, till vilkas täckande

medel tidigare beretts från anslaget till byggnader och reparationer,

hädanefter ansetts böra utgå från nu ifrågavarande anslag.

I fråga om det å tilläggsstaten äskade beloppet av 15,000 kronor

avgiver utskottet förslag i sitt utlåtande nr 20 B.

Beträffande riksstaten får utskottet, under åberopande i övrigt av

vad utskottet i sitt utlåtande nr 2 A, punkt 4:o) anfört, nu hemställa,

att riksdagen må till förstärkning av arbetskrafterna

hos byggnadsstyrelsen på extra stat för år

1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 90,000 kronor.

32:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) får utskottet

hemställa,

att riksdagen må från och med år 1922 höja det

ordinarie reservationsanslaget för utförande av mätningar

m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggnader, nu

3.000 kronor, med 7,000 kronor till 10,000 kronor.

33:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 32) att för beredande

av lokaler för vissa byggnadsstyrelsens byråer m. m. på extra

stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 21,500 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet sid. 73—75.

För liknande ändamål finnes å årets riksstat anvisat ett belopp av

17,770 kronor.

Den nu föreslagna förhöjningen i anslagsbeloppet är föranledd av

ökad hyra ävensom ökat behov av medel till avlöningar åt personal,

anställd för upprätthållande av förbindelsen mellan styrelsens olika lokaler.

För sistnämnda ändamål har därjämte äskats ett belopp av 900

kronor å årets tilläggsstat.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag får utskottet

beträffande riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må för beredande av lokaler för

vissa byggnadsstyrelsens byråer in. m. på extra stat för

år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 21,500 kronor.

34:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33) får utskottet

hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till avlöning av länsarkitekter å extra

stat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst,

25.000 kronor.

Mätningar

ni. m. av

kulturhistoriskt

märkliga

byggnader.

[31.]

Beredande av

lokaler för

vissa byggnadsstyrelsens

byråer

m. m.

[32.]

Utskottets

yttrande.

Läns
arkitekter.

[33.]

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

35:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att från och

med år 1922 höja det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och

reparationer från 370,000 kronor med 80,000 kronor till 450,000 kronor.

Till förstärkning av ifrågavarande anslag har å tilläggsstat för år

1921 äskats ett belopp av 500,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 76—81 av åberopade statsrådsprotokollet.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 28 januari

1921 avlåten proposition (nr 51), under åberopande av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

dels till ytterligare förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget

till byggnader och reparationer, utöver i statsverkspropositionen

för ändamålet äskade 500,000 kronor, på tilläggsstat för år 1921 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 200,000 kronor;

dels och till täckande av merkostnader, som under år 1921 väntas

uppkomma å vissa i statsrådsprotokollet angivna, under samma år pågående

byggnadsföretag, till vilka riksdagen anvisat eller kan komma

att anvisa medel, på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag

av 269,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I skrivelse den 28 september 1920 hemställde byggnadsstyrelsen,

dels att det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer,

som alltsedan år 1915 varit i riksstaten upptaget till 370,000 kronor,

måtte från och med år 1922 höjas till 450,000 kronor, dels ock att å

1921 års tilläggsstat måtte anvisas ett anslag av 650,000 kronor till

förstärkning av nyssnämnda ordinarie anslag.

Beträffande det förstärkningsanslag, som under kristiden av riksdagen anvisats

för att täcka de genom krisen uppkomna merkostnaderna för under rubriken byggnader

och reparationer hänförliga arbeten, anförde styrelsen, att det under den alltjämt

pågående byggnadskonflikten varit omöjligt att vinna en exakt beräkning av de

väntade priserna inom byggnadsfacket under år 1921, men att styrelsen för att få fram

eu siffra att utgå från vid beräknandet av det för år 1921 erforderliga tilläggsanslagets

storlek låtit verkställa en utredning. Denna utredning, som omfattade byggmästeri-,

snickeri-, måleri-, plåtslageri-, kakelugnsmakeri- och glasmästeriarbeten,

visade en jämförelse mellan 1914 års och 1920 års av styrelsen antagna anbudspriser

för arbeten i Stockholm, vilka anbud för år 1920 emellertid, utom beträffande

kakelugnsmakeri- och glasmästeriarbeten, vore avgivna med reservation för

höjningar. Utredningen hade givit till resultat eu förhöjning med 218 %. Motsvarande

ökning beträffande värmeledningsarbeten hade beräknats till 520 % och

beträffande gas-, vatten- och avloppsledningar till 295 % i jämförelse med ett

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 A.

37

grundpris av 100 år 1914. Med stöd av nämnda utredning ans&ge styrelsen ökningen

för byggnadsarbeten i deras helhet för år 1921 böra beräknas till 275 ä

300 % i jämförelse med 1914 års priser, men hade styrelsen, med hänsyn till

nödvändigheten att, för iakttagande av största möjliga sparsamhet, nedbringa

ifrågavarande förstärkningsanslag, vid anslagsbeloppets bestämmande utgått från

en så låg procentsats som 220 %. Med tillämpning av sistberörda procentsats

erfordrades, under förutsättning av bifall till styrelsens framställning om höjning

av det ordinarie anslaget, ett tilläggsanslag å 990,000 kronor — motsvarande 220 %

av 450,000 kronor. Då till anslagen till byggnader och reparationer inginge de

uppskattade hyresinkomsterna från statsegendomarna, kunde tilläggsanslaget

nedsättas med skillnaden mellan de för år 1921 uppskattade hyresinkomsterna

och motsvarande inkomster för år 1914 eller med omkring 340,000 kronor till

650,000 kronor.

Såsom ovan nämnts, har Kungl. Maj:t i enlighet med byggnadsstyrelsens

hemställan föreslagit riksdagen att från och med år 1922

höja det ordinarie anslaget till byggnader och reparationer med 80,000

kronor till 450,000 kronor. Däremot har Kungl. Maj:t, med hänsyn

därtill, att samtliga de vid utgången av år 1920 befintliga reservationer

å anslag till byggnader och reparationer icke fullständigt komme att

tagas i anspråk för redan tidigare beslutade arbeten, föreslagit en nedsättning

i det av styrelsen begärda förstärknings anslaget för år 1921

till 500,000 kronor.

I skrivelse den 11 januari 1921 har byggnadsstyrelsen sedermera

meddelat, att styrelsen efter byggnadskonfliktens upphörande låtit undersöka

den inverkan, som de vid konfliktens lösning fastställda nya

lönevillkoren hade på de av styrelsen tidigare beräknade byggnadskostnaderna,

och har styrelsen om resultaten av denna sin undersökning

anfört följande:

»Utgående från ett indextal av 100 såsom gällande för byggnadskostnaderna

enligt 1914 års priser har utredningen givit vid handen, att motsvarande indextal

efter det senaste avtalet bör upptagas till 395, sedan de nu gällande anbuden

från de under 1920 antagna hantverksmästarna i enlighet med de i anbuden

gjorda reservationerna blivit reglerade med hänsyn till de nya avtalen. I ovanberörda

framställning av den 28 september 1920 meddelade styrelsen, att den då

gjorda utredningen, baserad på de före den 1 april 1920 gällande avtalen mellan

arbetsgivar- och arbetarorganisationerna, givit indextalet 318 till resultat, vadan

en ytterligare ökning av 77 % numera uppkommit, räknat å 1914 års priser.

Ökningen å anbuden för maj månad 1920 blir sålunda omkring 24%. Förutsättes

någon minskning å materialpriserna, såsom synes kunna förväntas, skulle ökningen

alltså kunna beräknas till omkring 20 %.

Med denna beräkningsgrund skulle alltså till förstärkning av det ordinarie

anslaget till byggnader och reparationer, utöver vad byggnadsstyrelsen i ovanberörda

framställning äskat, erfordras ytterligare omkring 200,000 kronor, det vill

säga 20 % av 990,000 kronor.»

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

Utskottets

yttrande.

I enlighet härmed har i propositionen nr 51 framlagts förslag om

att det tidigare å 1921 års tilläggsstat begärda förstärkningsanslaget

om högst 500,000 kronor måtte förhöjas med ett belopp, högst 200,000

kronor.

Dessutom hava emellertid de av nya byggnadsavtalet föranledda

kostnadsförhöjningarna medfört behov av förstärkning av vissa tidigare

för olika byggnadsföretag beviljade anslag, på sätt nedanstående

tablå utvisar:

Byggnadsarbeten.

Anvisade eller

begärda medel.

Kronor.

Belopp, vara för- höjning begäres

(beträffande re- dan utanordnade

anslag i novem- ber 1920 åter- stående anslags- belopp, som ej

avse 1922).

Kronor.

20 % å de i

nästföregående

kolumn angivna

belopp.

Kronor.

Utvidgning och förändring av utrikesdepartemen- tets lokaler....................................

145,000

145,000

29,000

Beredande av lokaler åt försvarsdepartementet...

542,500

390,000

78,000

Om- och tillbyggnad av Preisiska huset............

440,000

420,000

84,000

Inredande till tjänstelokaler av vinden i gamla

riksdagshuset:

Av 1920 års riksdag anvisade...................

Hos 1921 års riksdag begärda ..................

210,000 1

180,000 |

390,000

78,000

Summa

—

—

269,000 I

Jämväl sistnämnda belopp, 269,000 kronor, bär nu uti ovanomförmälda

proposition nr 51 äskats för år 1921.

Såsom den i statsverkspropositionen lämnade utredningen utvisar,

motsvarar den begärda förhöjningen av det ordinarie reservationsanslaget

huvudsakligen den årliga underhållskostnaden, beräknad efter

1914 års priser, av det flertal nya egendomar, som från och med

nämnda år ställts under byggnadsstyrelsens vård. Med hänsyn härtill

får utskottet tillstyrka, att ifrågavarande förhöjning beviljas.

Då en företagen granskning av övriga ovan angivna medelsbehov

givit vid handen, att någon nedsättning av de för ändamålet äskade

anslagsbeloppen icke synes möjlig, anser sig utskottet även i dessa

delar böra biträda Kungl. Maj:t förslag.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

39

Under erinran att utskottet i annat sammanhang avgiver förslag

om anvisande på tilläggsstat av ovannämnda båda belopp nämligen

högst 700,000 kronor och 269,000 kronor, får utskottet beträffande

anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må från och med år 1922 höja det

ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer

från 370,000 kronor med 80,000 kronor till

450,000 kronor.

36:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) dels för påbörjande

av arbetena med yttre restaurering av Stockholms slott, i huvudsaklig

överensstämmelse med ett i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 7 januari 1921 framlagt förslag, på extra stat för år

1922 såsom reservationsanslag anvisa ett belopp av 84,000 kronor;

dels och för uppmätningar av nämnda slott m. m. bevilja ett anslag

av 34,700 kronor och därav på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag

anvisa ett belopp av 17,350 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 81—89 av åberopade

statsrådsprotokollet.

Kostnaden för det årliga underhållet av Stockholms slott är avsedd

att bestridas dels från det under första huvudtiteln uppförda ordinarie

anslaget till reparationer å nämnda slott m. fl. för de kungl. hoven

upplåtna byggnader, dels ock från medel, som anvisats å extra stat till

förstärkande av detta anslag.

För utförande av underhållsarbeten eller reparationer av mera omfattande

natur hava emellertid särskilda belopp tid efter annan anvisats.

Med skrivelse den 28 september 1920 har nu riksmarskalksämbetet

till Kungl. Maj:ts prövning överlämnat ett av ståthållaren å slottet och

professor I. Tengbom med anledning av erhållet uppdrag utarbetat

och i skrivelse den 15 september 1920 närmare angivet förslag till

sådana arbeten å Stockholms slott, som ansetts oundgängliga med hänsyn

till slottets effektiva vård och underhåll men vilka voro av sådan omfattning,

att de icke kunde bestridas med ordinarie underhållsanslag.

De sålunda angivna arbetena avsåge i huvudsak följande:

1) Förnyande till större delen av yttertakets kopparbeklädnad.

2) En omfattande reparation av ytterfasaderna, som i trots av den senaste

restaureringen börjat vittra, och i samband därmed eventuellt återinförande av

målning till skydd för vissa stenpartier, ävensom iståndsättande av de sönderfallande

stenbalustraderna såväl å taket som mot Logården.

3) Dränering av borggården och rationellt bortledande av dagvattnet såväl

därstädes som på Logården.

4) Genomgående iståndsättande av utvändiga portar och fönster m. m.

Yttre restaurering

av

Stockholms

slott m. in.

[35.]

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

Utskottets

yttrande.

Beträffande det för ändamålet erforderliga anslagsbeloppet vilket

beräknats till 1,484,000 kronor, anser riksmarskalksämbetet detsamma

böra fördelas på sex år, därvid för år 1922 borde anvisas ett belopp

av 84,000 kronor för påbörjande av de mest angelägna arbetena och

för vart och ett av de följande fem åren ett belopp av 280,000 kronor.

I sammanhang med framställningen om anslag till reparationsarbeten

har riksmarskalksämbetet upptagit frågan om uppläggande av ett

fullständigt ritnings- och fotografiarkiv över kungl. slottet, för vars påbörjande

begäres ett extra anslag av 34,700 kronor. Den specificerade

redogörelsen för detta anslags användande har ansetts giva vid handen,

att det begärda beloppet är synnerligen lågt beräknat.

Aven om de kostnader, varmed ifrågavarande restaureringsarbeten

skulle vara förbundna, synas högst betydande, torde frågan om dessa

arbetens företagande icke längre låta sig undanskjuta. Företagna besiktningar

hava nämligen givit vid handen, att ovannämnda brister å

slottet i huvudsak äro av den art, att det måste anses vara en trängande

nödvändighet att de föreslagna arbetena med det snaraste verkställas,

om icke byggnadens bestånd skall äventyras. Riksdagens revisorer

hava också i sin till innevarande års riksdag avgivna berättelse

framhållit, att åtgärder snarast möjligt borde vidtagas för iståndsättande

av slottet, vårt lands förnämsta monumentala byggnad. Utskottet får därför

tillstyrka, att dessa arbeten komma till utförande och att det nu å

1922 års riksstat för deras påbörjande äskade beloppet, 84,000 kronor,

ställes till förfogande.

Utskottet vill också biträda det framlagda förslaget om anvisande

av medel för att möjliggöra upprättandet av ett ritnings- och fotografiarkiv

över slottet. Betydelsen härav, särskilt ur kulturhistorisk synpunkt,

bör icke underskattas.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) för påbörjande av arbetena med yttre restaurering

av Stockholms slott, i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 7 januari

1921 förordat förslag, på extra stat för år 1922

anvisa ett reservationsanslag av 84,000 kronor;

b) för uppmätningar av nämnda slott m. m. bevilja

ett anslag av 34,700 kronor och därav på extra

stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisa ett

belopp av 17,350 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

41

37:o) Kung]. Maj:t liar (punkt 36) föreslagit riksdagen att för utförande

av om- och påbyggnadsarbeten å de i kvarteret Grönlandet norra i

Stockholm befintliga byggnaderna, utöver de av riksdagen härför anslagna

belopp, sammanlagt 4,900,000 kronor, å extra stat för år 1922

anvisa ett reservationsanslag å 400,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 90—93 av åberopade statsrådsprotokollet.

Den merkostnad för ifrågavarande arbeten, som beräknats uppkomma,

beror till en del på att kostnaderna för utförandet av själva

byggnadsarbetena, varom avtal slutits med enskild firma på grundval

av infordrade entreprenadanbud, överstigit de i sådant hänseende tidigare

upptagna beloppet med över 200,000 kronor. I övrigt är det nu

äskade tilläggsanslaget avsett till täckande av de utgifter, som värmeoch

ventilationsanläggningarna samt gas-, vatten- och avloppsledningarna

anses komma att betinga.

Enligt nya kostnadsberäkningar, som på föranstaltande av utskottet

uppgjorts inom byggnadsstyrelsen, skulle den uppgivna merkostnaden

för ifrågavarande om- och påbyggnadsarbeten kunna antagas komma

att inskränka sig till 200,000 kronor. Utskottet anser sig böra tillstyrka

att medel till täckande av detta belopp nu anvisas.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för utförande av om- och påbyggnadsarbeten

å de i kvarteret Grönlandet norra i

Stockholm befintliga byggnaderna, utöver de av riksdagen

härför anslagna belopp, sammanlagt 4,900,000

kronor, å extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag

å 200,000 kronor.

38:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 37) att av det

belopp, 8,722,360 kronor, som beviljats för uppförande å tomten nr 3

i kvarteret Murmästaren och i kvarteret Kandidaten av byggnader för

inrymmande av i huvudstaden förlagda ämbetsverk och statsinstitutioner

m. m., på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisa

3,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 93—102 av åberopade

statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 saml. 6 höft. (Nr 6 .4—6“ B.) 89G 20 6

Om- och påbyggnad

av

egendomen inom

kvarteret

Grönlandet

no?ra i

Stockholm.

[36.1

Utskottets

yttrande.

Uppförande

av ämbetsbyggnader

å

tomten nr 3

kvarteret

Murmästaren i

samt i kvarteret

Kandidaten.

[37.]

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag i en den 12 mars 1920

avlåten proposition, nr 401, tiar riksdagen för inlösen av den barnbördshuset

tillhöriga tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren samt för uppförande

å denna tomt ävensom i kvarteret Kandidaten av byggnader för

inrymmande av i huvudstaden förlagda ämbetsverk och statsinstitutioner

beviljat ett belopp av 8,722,360 kronor samt därav såsom reservationsanslag

anvisat dels å tilläggsstat för år 1920 under sjunde huvudtiteln

700.000 kronor, dels ock å extra stat för år 1921 under sjätte huvudtiteln

3,000,000 kronor.

Av förenämnda belopp, 8,722,360 kronor, avsågos sammanlagt

562,360 kronor för återbetalande till riksgäldskontoret av vissa förskott

samt för inlösen av det i kvarteret Murmästaren belägna tomtområdet.

Återstående beloppet, 8,160,000 kronor, avsågs för bestridande av byggnadskostnaderna,

av vilka enligt framlagda preliminära beräkningar

4.520.000 kronor skulle belöpa å byggnaden i kvarteret Murmästaren

och 3,640,000 kronor å byggnaden i kvarteret Kandidaten.

I samband med avlåtande av Kungl. Maj:ts förenämnda proposition

hade detaljerade planer rörande utförandet av de båda nybj^ggnaderna

icke kunnat framläggas. Riksdagen uttalade emellertid sin förväntan,

att förslagsritningar och närmare kostnadsberäkningar skulle underställas

riksdagens prövning innan byggnadsarbetena påbörjades.

I fråga om användningen av byggnaderna förutsattes i Kungl.

Maj:ts proposition, att inom kvarteret Kandidaten skulle beredas lokaler

för generalstaben jämte den topografiska avdelningen av rikets allmänna

kartverk ävensom för krigsarkivet, artilleri- och ingenjörshögskolan samt

sjökrigshögskolan, medan genom nybyggnaden inom kvarteret Murmästaren

skolöverstyrelsens och tillsvidare vattenfallsstyrelsens lokalfrågor

skulle kunna lösas.

Det nu framlagda och av departementschefen förordade förslaget

till nybyggnad i kvarteret Murmästaren avser uppförande av en byggnad,

innehållande ett rumsantal av omkring 310, oavsett utrymmen för

arkiv under byggnaden, med en nyttig volym av 59,000 kubikmeter,

mot förut beräknade 300 rum, respektive 56,500 kubikmeter. Byggnadskostnaden

enligt detta förslag skulle komma att, med samma enhetspris,

som tidigare beräknats, uppgå till 4,720,000 kronor, motsvarande

en kostnad av 15,200 kronor per rum.

Det beträffande nybyggnaden i kvarteret Kandidaten upprättade

byggnadsförslaget avser tomtens utbyggande i anslutning till den redan

å tomten befintliga byggnaden för krigshögskolan på sådant sätt, att

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr G A.

43

denna byggnad kominer att ingå såsom västra flygel till en större

byggnad, med liuvudpartiet förlagt utmed Löjtnantsgatan samt med

ytterligare en flygel i hörnet mellan Östermalms- och Skeppargatorna.

Beträffande den omfattning byggnaden i Kandidaten sålunda skulle

komma att erhålla anför departementschefen följande:

»Jämväl beträffande kvarteret Kandidaten innebär det föreliggande

byggnadsförslaget en betydande utvidgning av det föregående år framlagda

projektet, i det den nu föreslagna byggnaden skulle erhålla eu

volym av 70,000 kubikmeter mot förut beräknade 45,500 kubikmeter.

Denna utvidgning har skett dels för att bättre tillgodose utrymmesbehovet

för vissa myndigheter och institutioner, som man redan tidigare

tänkt sig hit förlagda, dels ock för att bereda lokaler för ytterligare

ett antal myndigheter. I nu berörda syfte har man i det föreliggande

förslaget sökt att i möjligaste mån utnyttja tomtarealen. Sålunda har

bland annat vinden inretts till en sjätte våning för generalstabens topografiska

avdelning, varjämte en andra källare inretts under den källare,

som redan förutsattes i den första utredningen. Genom anordnande

av denna andra källare har man i första hand velat tillgodose det krav

på erhållande i fall av behov av fullt bombfria expeditionslokaler, som

från generalstabens sida framställts. Därjämte är att märka, att man

på grund av markens beskaffenhet i varje fall vid grundläggningen

måste bortschakta marken och nedföra grundmurarna till ungefär det

djup, som motsvarar den undre källarens golv. Det är således endast

fråga om inläggning av sådant golv, som erfordras för att göra detta

understa parti av byggnaden till slutet rum. Tills vidare skulle detta

utrymme, enligt vad byggnadsstyrelsen tänkt sig, inrymma krigsarkivet.

Beträffande byggnadskostnad^ räknar byggnadsstyrelsen nu med en

totalkostnad av 6,100,000 kronor mot förut beräknade 3,640,000 kronor.

Samtidigt har jämväl enhetspriset. stigit från 80 kronor per kubikmeter

till 87 kronor per kubikmeter. Då det synts mig angeläget tillse, om

möjlighet ej förefinnes att nedbringa dessa höga kostnader, har jag

från byggnadsstyrelsen infordrat utredning i detta hänseende.

I en till mig med anledning härav överlämnad promemoria har framhållits,

att främsta orsaken till kostnadsökningen är att söka i de föreslagna

utvidgningarna av byggnaden genom inredande av ytterligare en

våning samt anordnande av en undre källare ävensom genom inredning

av den övre källaren delvis till arbetslokaler. Härtill komme, att priserna

sedan föregående år ökats, att i det senaste kostnadsförslaget

medräknats kostnaderna för arkivinredning samt slutligen att grund
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

läggningen visat sig komma att bliva betydligt dyrbarare än vad i den

ursprungliga approximativa kostnadsberäkningen förutsattes.

Beträffande de föreslagna arbetena ifråga om vinden och källarna

har framhållits, att det icke vore lämpligt att utesluta något av dessa

arbeten, enär ifrågavarande lokaler vore för sina respektive ändamål

synnerligen väl lämpade och behövliga. Av utredningen framgår vidare,

att någon ytterligare förenkling av byggnaden vare sig beträffande dess

inre eller yttre anordningar icke torde kunna påfordras. Det är särskilt

att märka, att förslagsställaren, på byggnadsstyrelsens anmodan,

uteslutit en del natursten i fasaderna, vilka i det nu föreliggande förslaget

äro avsedda att utföras i putsat tegel. Användandet av natursten

har inskränkts till sockel, omfattningar kring huvudportaler

samt till sådana detaljer, som med hänsyn till byggnadens framtida

underhåll helst böra utföras av naturlig sten.

Med användande av samma enhet för rumsstorleken, som tillämpats

beträffande kvarteret Murmästaren, skulle man på den golvyta, som står

till förfogande i den föreslagna nybyggnaden i kvarteret Kandidaten,

kunna erhålla 400 rum. Emellertid är att märka, att tre av de största

i byggnaden förslagsvis inrymda institutionerna, generalstaben och de

båda högskolorna, äro i behov av ett stort antal salar av betydande mått

(hörsalar, ritsalar, laboratorier, bibliotek m. m.) samt att i vindsvåningen,

som avsetts för den topografiska avdelningen, mellanväggarnas antal av

ekonomiska skäl inskränkts till det minsta möjliga. Med hänsyn härtill

beräknas rumsantalet i verkligheten komma att uppgå till allenast 264.»

Utskottets

yttrande.

Utskottet får tillstyrka, att ifrågavarande båda nybyggnader komma

till utförande i enlighet med de av departementschefen förordade planerna.

Beträffande byggnadskostnaderna vill utskottet erinra, att de i detta

hänseende framlagda beräkningarna icke äro avsedda att vara och på

grund av de ovissa tidsförhållandena icke kunna vara definitiva.

Vad därefter frågan om anvisande av anslag för år 1922 beträffar,

torde *böra uppmärksammas, att, enligt vad utskottet vid företagen

granskning av det i detta hänseende äskade beloppet inhämtat, arbetena

under tiden före år 1923 synas komma att inskränkas till att omfatta

endast själva grundläggningen samt att härför icke kan antagas komma

att åtgå större belopp än att det å 1921 års riksstat för ändamålet

anvisade anslaget, 3,000,000 kronor, torde bliva tillräckligt jämväl för

täckande av medelsbehovet under år 1922.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

45

Då vid sådant förhållande något nytt anslag för sistnämnda år icke

kan anses behövligt, får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke må av

riksdagen bifallas.

39:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att för anordnande

av värmeledning i kammarrättens hus på extra stat för år

1922 anvisa ett reservationsanslag av 95,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 103—105 av åberopade

statsrådsprotokollet.

Av den i ärendet lämnade utredningen framgår, att ett införande

av fullständig värmeledning i kammarrättens hus måste anses av behovet

påkallat såväl för vinnande av större trygghet mot eldfara som ock för

ett bättre utnyttjande av utrymmena därstädes.

Utskottet får därför tillstyrka, att åtgärder i sådant syfte vidtagas.

Enligt vad införskaffade nya kostnadsuppgifter giva vid handen skulle

emellertid anslag för ändamålet icke behöva utgå med högre belopp än

75,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för anordnande av värmeledning i

kammarrättens hus på extra stat för år 1922 anvisa

ett reservationsanslag av 75,000 kronor.

40:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till förhyrande av bostad åt landshövdingen

i Västernorrlands län å extra stat för år

1922 bevilja ett förslagsanslag, högst, 7,000 kronor.

41:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) får utskottet

hemställa,

att riksdagen må, av det till om- och tillbyggnad

av det s. k. Preisiska huset i Stockholm av riksdagen

beviljade anslaget, 440,000 kronor, på extra

stat för år 1922 såsom reservationsanslag anvisa återstående

beloppet, 20,000 kronor.

Anordnande

av värmeledning

i kammarrättens

hus.

[38.]

iUtskottets

yttrande.

Förhyrande

av bostad

åt landshövdingen

i

Västernorrlands

län.

[39.]

Om- och tillbyggnad

av

det s. k.

Preisiska

huset i

Stockholm.

[40.]

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

Nytt landsstat

shus i

Göteborq.

[41.]

Utskottets

yttrande.

Tillbyggnad

av länsresidenset

i

Karlstad.

[42.J

42:o) Kungl. Maj:t bär (punkt 41) föreslagit riksdagen att av det

till uppförande av nytt landsstatshus i Göteborg beviljade beloppet,

985,000 kronor, på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag

anvisa återstående delen, 485,000 kronor.

I en den 13 februari 1920 dagtecknad proposition, nr 149, framlade

Kungl. Maj:t för riksdagen förslag om uppförande av nytt landsstatshus

i Göteborg, och bar riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts

framställning i ämnet, för nämnda ändamål beviljat ett belopp av

985.000 kronor samt därav å extra stat för år 1921 under sjätte huvudtiteln

anvisat ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Enligt vad av utskottet införskaffade upplysningar giva vid banden

torde genom iakttagande av vissa förenklingar vid utförandet av ifrågavarande

nybyggnad besparingar kunna göras i viss omfattning, varigenom

totalkostnaderna för företaget skulle kunna nedbringas till

970.000 kronor och alltså motsvarande sänkning i det av Kungl. Maj:t

äskade anslagsbeloppet kunna företagas.

Utskottet får därför nu hemställa,

att riksdagen må av det till uppförande av nytt

landsstatshus i Göteborg beviljade beloppet, 985,000

kronor, på extra stat för år 1922 såsom reservationsanslag

anvisa 470,000 kronor.

43:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 42) att för tillbyggnad

av länsresidenset i Karlstad i huvudsaklig överensstämmelse

med det av departementschefen i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 7 januari 1921 angivna förslaget på extra stat för

år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

A tilläggsstat för år 1921 bar för samma ändamål äskats ett

anslag av 200,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 108—116 av åberopade

statsrådsprotokollet.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

(nr 69) av herr M. Hellberg och den andra inom andra kammaren (nr

90) av herr L. J. Carlsson-Frosterud, bar hemställts, att riksdagen med

avslag på Kungl. Maj:ts förevarande framställningar måtte besluta sådan

ombyggnad av länsresidenset i Karlstad, att dess övre våning inredes

till lokal åt landskansliet och att dettas förra lokal upplåtes åt länets

lantmäterikontor samt att i samband därmed i stället för bostad åt den

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr G A.

47

under innevarande år befattningen tillträdande nye landshövdingen anvisas

ett till erforderligt belopp bestämt hyresbidrag.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning

får utskottet hänvisa till motionerna.

Sedan länge har frågan om beredande av bättre lokaler för länsstyrelsen

i Värmlands län samt lantmäterikontoret därstädes varit föremål

för utredning, och tiar senast i en till 1919 års riksdag avlåten

proposition, nr 102, förslag i ämnet framlagts, därvid medel äskades

till en utvidgning av länsstyrelsens lokaler. Denna framställning blev

av riksdagen bifallen. Sedermera hava från såväl länsstyrelsen som

lantmäteristyrelsen framställningar inkommit om ytterligare åtgärder i

förevarande avseende. Med anledning av dessa framställningar har nu

byggnadsstyrelsen med skrivelse den 28 september 1920 framlagt förslag

om tillbyggnad av länsresidenset i Karlstad.

Länsresidenset i Karlstad, vari länsstyrelsen är inrymd, utgöres av

en i två våningar uppförd huvudbyggnad med huvud fasad åt Residenstorget

jämte två fristående mindre flygelbyggnader, den södra åt Tingvallagatan

och den norra åt Kungsgatan.

Rörande det föreliggande lokalbehovet och det lämpligaste sättet

att tillgodose detta anför departementschefen, bland annat, följande:

»Genom de åtgärder, som tid efter annan vidtagits för erhållande

av ökat utrymme inom länsresidenset i Karlstad, har, såsom länsstyrelsen

jämväl framhållit, landskontorets behov av ämbetslokaler blivit tillgodosett.

Annorlunda ställer sig däremot förhållandet beträffande landskansliet.

Sedan lång tid tillbaka har denna avdelning av länsstyrelsen

varit synnerligen trångbodd, och har denna olägenhet med det växande

arbetet blivit allt mera kännbar. Genom anordnande av ny arkivlokal

har visserligen någon lättnad erhållits, men därigenom har dock

bristen på tillräckliga arbetslokaler för tjänstemännen icke blivit avhjälpt.

En utvidgning av landskansliets lokaler synes därför vara starkt

av behovet påkallad. Under nuvarande förhållanden hade jag dock

icke ansett mig kunna förorda igångsättandet av en tillbyggnad av länsresidenset,

såvida icke det läge, vari lantmäterikontorets lokalfråga befinner

sig, gjort en dylik åtgärd nödvändig.

Såsom av utredningen framgår, kan det icke påräknas, att lantmäterikontoret

får kvarbliva i den lägenhet, som för dess räkning förhyres,

längre än till den 1 oktober 1921, efter vilken tidpunkt husägaren

önskar disponera lägenheten såsom bostadslägenhet. Det är jämväl att

märka, att lägenheten såväl med hänsyn till utrymme som ur eldsä
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

Utskottets

yttrande.

kerhetssynpunkt är otillfredställande såsom lokal för ifrågavarande kontor.

I detta sammanhang kan nämnas, att lantmäteristyrelsen redan i

skrivelse den 10 mars 1919 gjort framställning om åtgärder för ordnande

på ett stadigvarande sätt av lantmäterikontorets lokalfråga och

därvid framhållit, att nämnda lägenhet icke komme att bereda lantmäterikontoret

erforderligt utrymme under längre tid än högst till berörda

den 1 oktober 1921. Att efter denna tid förhyra annan lämplig lokal

för kontoret torde möta synnerligen störa svårigheter med hänsyn til]

den i Karlstad rådande bostadsbristen. Då ej heller i någon kronan

tillhörig byggnad för närvarande rum torde kunna beredas, synes alltså

nödvändigt att genom nybyggnad lösa denna fråga.»

Det av departementschefen tillstyrkta förslaget avser att utöka

landskansliets nuvarande lokaler, något förändrade, med en flygel å

tomtens norra del, vilken flygel sammanbinder huvudbyggnaden med

norra flygelbyggnaden. I denna sammanbindande flygels bottenvåning

skulle landskansliet vinna ökat utrymme och i våningen 1 trappa upp

skulle lantmäterikontoret inflytta.

Åven om utskottet med hänsyn till gjorda iakttagelser vid avlagt

besök på platsen kan vitsorda, att ett oavvisligt behov av förbättrade

och utökade lokaler för länsstyrelsen och lantmäterikontoret i Karlstad

föreligga, har utskottet dock icke ansett sig kunna tillstyrka Kungl.

Maj:ts förevarande förslag. Med utgångspunkt från vad motionärerna

i detta hänseende anfört, anser utskottet att den gynnsammaste lösningen

av ovannämnda lokalfrågor bör kunna vinnas, icke såsom i statsverkspropositionen

förutsatts genom uppförande av ytterligare en flygel, utan

genom påbyggnad av ännu en våning, avsedd till bostad för landshövdingen,

varvid i stället genom de utrymmen, som sålunda frigjordes

i den nuvarande, en trappa upp belägna landshövdingevåningen, skulle

inom länsresidenset kunna tillgodoses hela länsstyrelsens och lantmäterikontorets

lokalbehov.

Enligt utskottets mening böra möjligheterna för ett ordnande av

de föreliggande lokalfrågorna på nu antytt sätt tagas under förnyad

omprövning och nytt förslag i ämnet framläggas för nästa års riksdag.

Under tiden synes, enligt vad utskottet införskaffade upplysningar

giva vid handen, erforderliga lokalutrymmen kunna beredas länsstyrelsen

och lantmäterikontoret i den våning, som för närvarande bebos av

landshövdingen, åt vilken, i avvaktan på den blivande landshövdingevåningens

färdigställande, i stället skulle förhyras lämplig privat bostad,

varom redan preliminärt anbud föreligger.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr t.i A. 49

Under nu angivna förhållanden torde anvisandet av anslag å tillläggsstat

kunna inskränkas till vad som åtgår för täckandet av kostnaderna

för beredandet av tillfällig landshövdingebostad. För detta

ändamål torde ett belopp av 2,500 kronor komma att visa sig tillfyllest.

Det å riksstaten äskade anslaget synes däremot oförändrat böra kvarstå

såsom erforderligt för beredandet av medel under år 1922 till igångsättande

av de påbyggnadsarbeten, varom beslut då kan komma att fattas

ävensom till likviderande av hyra för landshövdingebostaden.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet

nu beträffande anslag å riksstaten hemställa,

att riksdagen må

a) för utförande av vissa byggnadsarbeten å länsresidenset

i Karlstad ra. ra. på extra stat för år 1922

anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

b) att herrar M. Hellbergs och Carlsson-Frosteruds

i ämnet väckta motioner må anses besvarade genom

vad utskottet här ovan anfört.

44:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att för tillbyggnad

av landsstatshuset i Kalmar i enlighet med ett av departementschefen

förordat förslag på extra stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag

av 105,600 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 116—120 av åberopade

statsrådsprotokollet.

Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionen angående tilläggsstat

till riksstaten för år 1919 gjord framställning beviljade samma års

riksdag medel till inköp av den intill landsstatshusets i Kalmar område

gränsande tomten nr 61 i Kalmar stads södra kvarter, och har nämnda

tästighet sedermera för statsverkets räkning förvärvats. Härmed avsågs

att möjliggöra utvidgning av länsstyrelsens lokaler genom tillbyggnad

av landsstatshuset å den inköpta tomten. Då en dylik utvidgning

nu synes starkt av behovet påkallad, har departementschefen

ansett sig böra framlägga förslag i sådant avseende.

Enligt av byggnadsstyrelsen i skrivelser den 21 oktober 1919 och

den 26 oktober 1920 framlagda beräkningar skulle för utförandet av

tillbyggnaden åtgå 155,600 kronor, varav 50,000 kronor begärts redan

för år 1921, medan återstoden ansetts böra upptagas å 1922 års

riksstat.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 sand. 6 höft. (Nr 6 A—6 B.) 896 21 7

Tillbyggnad

av landsstatshuset

i Kalmar.

[43.]

s. 50 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr G A.

Utskottets

yttrande.

Tillbyggnad

av länsresidenset

i Jönköping.

[44.]

50

Utskottet vill tillstyrka företagandet av ifrågavarande ombyggnad.

Då emellertid igångsättandet av arbetena synas utan större olägenhet

kunna något framflyttas utöver den tidpunkt, som legat till grund vid

uppgörandet av den i statsverkspropositionen angivna fördelningen av

anslagsbeloppen, har utskottet ansett de begärda anslagen kunna nedsättas,

beträffande år 1921 från 50,000 kronor till 25,000 kronor och

beträffande år 1922 från 105,600 kronor till jämnt 100,000 kronor.

Eventuellt ytterligare erforderliga medel skulle alltså först behöva utgå

under år 1923.

Utskottet får beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må för tillbyggnad av landsstatshuset

i Kalmar i enlighet med det av departementschefen i

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den

7 januari 1921 förordade förslaget på extra stat för år

1922 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Diverse.

45:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 44) att för utförande

av lillbyggnad av länsresidenset i Jönköping i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen förordat förslag på extra

stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 120—127 av åberopade

statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande tillbyggnad är avsedd dels för tillgodoseende av

landskontorets såsom oavvisligt betecknade behov av ökat lokalutrymme

dels ock för beredande av lämpligare lokaler åt lantmäterikontoret i

länet.

Det nu framlagda förslaget avser uppförande av en tillbyggnad i två

våningar till länsresidensets västra huvudflygel. I bottenvåningen skulle

inrymmas lokaler för länsstyrelsens uppbördsavdelning. Denna avdelningskulle

sättas i förbindelse med de närmast därintill i huvudbyggnaden belägna,

för landskontoret avsedda rum, som för närvarande användas såsom

vaktmästarbostad. I bottenvåningen skulle vidare inredas ny vaktmästarbostad

samt i våningen 1 trappa upp lokaler för länets lantmäterikontor.

Härjämte skulle anordnas ny trappförbindelse. I samband

med tillbyggnaden skulle den västra gårdsflygeln, som nu användes

till stall, rivas, samt i stället ett bilgarage anordnas i tvättstugan i östra

gårdsflygeln. Ny tvättstuga skulle inredas i källarvåningen inom tillbyggnaden.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A. 51

Kostnaderna för förslagets genomförande hava beräknats till 235,000

kronor, varav ett första anslag å 100,000 kronor skulle anvisas å 1922

års riksstat.

Behovet dels av ökade lokalutrymmen för länsstyrelsen i Jönköpings

län dels ock av andra lokaler för länets lantmäterikontor måste enligt vad av

den i ärendet lämnade utredningen framgår och utskottet ytterligare vid

avlagt besök å platsen iakttagit, sägas vara av sådan natur att det är

oundgängligt, att detsamma under den närmaste tiden tillgodoses. Utskottet

får därför tillstjn-ka, att den av Kungl. Maj:t föreslagna tillbyggnaden

företages och att det härför å 1922 års riksstat begärda anslagsbeloppet,

100,000 kronor, beviljas.

I betraktande av de sjunkande konjunkturerna anser sig utskottet

emellertid böra framhålla, att till vinnande av största möjliga kostnadsbesparing

arbetena å ifrågavarande tillbyggnad icke böra bedrivas hastigare,

än som med vederbörlig hänsyn tagen till det föreliggande lokalbehovet

kan ur ekonomisk synpunkt anses lämpligt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för utförande av tillbyggnad av

länsresidenset i Jönköping i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 7 januari 1921

förordat förslag på extra stat för år 1922 anvisa ett

reservationsanslag av 100,000 kronor.

46:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att på extra

stat för år 1922 anvisa ett reservationsanslag av 96,000 kronor att

ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för verkställande av undersökningar

och arbeten för åstadkommande av en skematisk förteckning och beskrivning

över Sveriges vattenfall.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 128—132 av åberopade statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har riksdagen

alltsedan år 1910 anvisat särskilda anslag till verkställande av

undersökningar och arbeten för åstadkommande av en skematisk förteckning

och beskrivning över Sveriges vattenfall. För år 1921 utgår

anslaget med 52,500 kronor.

Arbetena bedrivas till större delen under ledning av statens meteorologiska

anstalt. Tryckningen av de vunna resultaten i vattenfallsförteckningen

ankommer emellertid på vattenfallsstj^relsen.

Utskottets

yttrande
-

Skematisk

förteckning

och beskrivning

över

Sveriges

vattenfall.

[45.]

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

För bestridande av medelsbehovet under åren 1921 och 1922 hade

vederbörande verk anhållit, att Kung! Maj:t måtte föreslå riksdagen att

för ifrågavarande ändamål för 1921 anvisa ett ytterligare anslag av

8,500 kronor samt för år 1922 ett anslag av 110,000 kronor.

Departementschefen anför härom, bland annat, följande:

»Ökning av anslaget till statens meteorologisk-hydrografiska anstalt

föreslås i två avseenden, dels en mindre ökning på 8,500 kronor för

att möjliggöra arbetets fortsatta bedrivande med hittills tillgängliga arbetskrafter,

dels ock en större ökning på ytterligare 29,000 kronor för att

påskynda arbetets avslutande inom tid, som ej allt för mycket överstiger

den ursprungligen beräknade. Beträffande den förra höjningen anser

jag mig endast behöva hänvisa till den inträffade kostnadsökningen och

att avsedda anslagsposter sedan flera år utgått med oförändrade belopp.

I fråga om den andra höjningen av anslaget är det på grund av vad

statens meteorologisk-hydrografiska anstalt anfört samt med hänsyn till

de rent praktiska behov, som förteckningen i första hand avser att

främja, nämligen en ekonomisk och planmässig användning av staten

och enskilda tillhörig vattenkraft, enligt min mening önskvärt, att tidpunkten

för arbetets fullbordande ej i mera avsevärd grad kommer att

framflyttas. Emellertid anser jag mig i sådant avseende böra av finansiella

skäl förorda en sådan inskränkning i det framlagda förslaget, att

personalen ökas med endast en extra manlig tjänsteman och ett extra

kvinnligt biträde, varmed arbetena kunna beräknas bliva avslutade under

år 1925 eller år 1926. För sådant fall kan, enligt vad jag inhämtat, ovanberörda

anslagsökning å 29,000 kronor reduceras med halva beloppet.

Emellertid bör vid beräkning av anslagsposten till extra biträden iakttagas,

att en höjning av densamma bör äga rum i samband med den nya

löneregleringen för befattningshavare vid statsdepartement och centrala

ämbetsverk. I enlighet härmed torde anslag för statens meteorologiskhydrografiska

anstalt böra för år 1922 beräknas sålunda:

Extra biträden, förslagsvis............. kronor 21,000: —

Publikationer, » » 4,000: —

Expenser » » 2,OCX): —

Resekostnader » » 29,000: —

Utrustning och underindi av stationer, förslagsvis ..................... » 5,000: —

Observatörers arvoden, förslagsvis ................................................ » 20,000: —

kronor 81,000: —

Vad därefter beträffar den för vattenfallsstyrelsens vidkommande upptagna

posten, 20,000 kronor, är densamma till största delen avsedd till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statmts/ottets utlåtande Nr ti A.

bestridande av kostnader för tryckning och djdikt. För nämnda ändamål

har icke senare än för år 1917 något anslag auvisats. Vid sådan

planläggning av arbetena, som av mig nyss förordats, torde anslaget i

fråga emellertid kunna begränsas till 15,000 kronor.

Mot det å tilläggsstat för år 1921 för statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt begärda anslaget finner jag ej anledning till annan erinran

än att den ifrågasatta höjningen av arvoden till observatörer synes

böra beviljas endast för senare halvåret, vadan anslaget å tilläggsstat

skulle uppgå till 6,500 kronor, och gör jag framställning härom i annat

sammanhang.»

Med hänsyn särskilt till den allmänna ekonomiska betydelsen av

ifrågavarande utredningsarbete och önskvärdheten av att dess fullföljande

icke i alltför stor utsträckning fördröjes, får utskottet tillstyrka

Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Utskottet får alltså beträffande anslag å riksstaten nu hemställa,

att riksdagen må på extra stat för år 1922 anvisa

ett reservationsanslag av 96,000 kronor att ställas

till Kung]. Majrts förfogande för verkställande av

undersökningar och arheten för åstadkommande av en

skematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall.

47:o) 1 enlighet med Kung]. Maj:ts förslag (punkt 45) får utskottet

hemställa

att riksdagen, i likhet med vad som för innevarande

år ägt rum, må till understöd åt Sveriges

riksförbund av frivilliga brandkårer på extra stat för

år 1922 bevilja ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor.

48:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47) får utskottet

hemställa,

att riksdagen, i likhet med vad som för innevarande

år ägt rum, må för understödjande av svenska

aeronautiska sällskapets verksamhet på extra stat för

år 1922 bevilja ett förslagsanslag, högst, 6,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Sveriges

riksförbund

av finvilliga

brandkårer.

[46.]

Svenska

aeronautiska

sällskapet.

[47.]

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

Befrämjande 49:o) Beträffande Kung].. Ma:jts förslag (punkt 48) angående bereav

lufttrafik. (jan(je av medel för befrämjande av lufttrafik kommer utskottet att

|_48.] framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat för

riksdagen

anmäla.

Lufttrafik 50:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 49) att för uppe
meUanPorjm

hållande av lufttrafik mellan Porjus och Suorvajaure på extra stat för

Suorvajaure. år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor.

[49 j Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 135—137 av åberopade stats
rådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har 1920

års riksdag för uppehållande av lufttrafik mellan Porjus och Suorvajaure

anvisat på tilläggsstat för år 1920 25,000 kronor och på 1921 års stat

50,000 kronor. Vid framläggandet av berörda anslagsfråga förutsattes,

att av totalkostnaden, vilken beräknades komma att uppgå till 140,000

kronor ett belopp av 90,000 kronor, motsvarande beräknade värdet av

den erhållna tidsbesparingen och övriga direkta ekonomiska fördelar av

lufttrafiken, skulle bestridas med de för regleringsarbetena vid Suorvajaure

anvisade medlen, medan återstoden, 50,000 kronor, skulle av

riksdagen anvisas.

Sistnämnda belopp, 50,000 kronor, har ansett böra anvisas såsom

särskilt anslag även för år 1922.

utskottets Utskottet finner sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande för
yttrande.

g]ag, Under erinran att bland de skäl, som tidigare anförts för beviljandet

av ifrågavarande anslag, även varit önskvärdheten av att utröna

möjligheterna för bedrivandet av reguliär lufttrafik i sådana trakter och

under så ogynsamma förhållanden, varom här är fråga, vill utskottet dock

framhålla, att det enligt utskottets mening synes böra tagas under övervägande,

huruvida hädanefter, sedan tillräcklig erfarenhet i nyss angivna

avseende får anses hava vunnits, de allmänna fördelarna av ifrågavarande

flygtrafik kunna sägas vara av sådan betydelse, att särskilt anslag för

ändamålet bör beviljas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för uppehållande av lufttrafik

mellan Porjus och Suorvajaure på extra stat för år

1922 anvisa ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlutande Nr ti A.

55

51:o) 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förelag (punkt 50) får utskottet Extra

hemställa, lönetillägg.

att riksdagen må till beredande, i enlighet med [50.]

de i statsrådsprotokollet över finansärenden den 7

januari 1921 angivna grunder, av extra lönetillägg

åt en del tjänstemän och betjente i de till kommunikationsdepartementet

hörande ämbetsverk och kårer på

extra stat för år 1922 anvisa såsom förslagsanslagett

belopp av 4,000 kronor.

52:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) får utskottet ÅUerstiiiagg.

hemställa, [51 ]

att riksdagen må från och med år 1922 sänka

det under sjätte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget

till ålclerstillägg nu 50,000 kronor, med 40,000 kronor till

10,000 kronor.

53:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för inne- Tryckningsvarande

år äro uppförda under sjätte huvudtiteln, har Kung:!. Maj:tkostnader ock

icke loresJagit annan ändring än att, till jämnande av huvudtitelns nane anslag.

slutsumma, förslagsanslaget lör bestridande av tryckningskostnader, [52.]

måtte minskas från dess nuvarande belopp 100,044 kronor med 26

kronor till 100,018 kronor.

Utskottet hemställer,

att samtliga ordinarie anslag under sjätte huvudtiteln,

som här ovan icke blivit särskilt omförmälda,

må för år 1922 fastställas till samma belopp, som uti

innevarande års riksstat; dock att i förslagsanslaget

till bestridande av tryckningskostnader, som icke skola

av andra medel gäldas, må få göras den jämkning,

som för jämnande av huvudtitelns slutsumma kan

bliva erforderlig.

Stockholm den 19 april 1921.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A .

5<i

Vid förestående ärendes slutbehandling inoni utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, G. J. G. Swartz, Ollas A. Ericsson,

N. A. Nilsson, H. F. Lamm, J. Nilsson i Skottlandshus, H. M. Bäckström, C. G. Ekman,

O. Bergqvist, K. A. Tengdahl, J. Jeansson och J. Nilsson i Malmö samt

från andra kammaren: herrar J. Jönsson i Eevinge, P. Nilsson i Bonarp, S.

Bengtsson i Norup, P. B. Nilsson i Landeryd, L. J. Carlsson-Frosterud, S. E. J. Lubeck,

W. Bäckström, K. A. Westman, S. E. ljungkvist, J. D. Norman, A. E. Ljungberg och

S. J. Karlsson i Nynäshamn

med undantag därav att i behandlingen av punkterna 23—53 deltagit herr

F. T. Hamna i st. f. herr TF. Bäckström'', och

i behandlingen av punkterna 24—53 deltagit herr P. M. Olsson i Blädinge i st.

f. herr P. B. Nilsson i Landeryd.

Reservationer:

vid punkt 3 (departementets verksamhet) av C. J. G. Swartz, H. F.

Lamm, J. Jeansson, L. J. Carlsson-Frosterud, S. E. J. Lubeck, W.

Bäckström och S. E. Ljungkvist, vilka ansett, att utskottets yttrande och

förslag bort hava följande lydelse:

Avlöningen till byråchefen för tekniska ärenden skulle enligt departementschefens

ifrågavarande förslag och i överensstämmelse med

de förändrade grunder för beräkningar av lönerna inom departementen

och vissa centrala ämbetsverk, som från och med år 1922 skola träda

i tillämpning, från och med nämnda år komma att utgå med 13,500

kronor. Utskottet får ansluta sig till detta förslag. Utskottet vill därvid

erinra, hurusom, vid framläggandet till 1920 års riksdag av förslag om

förändrad organisation av statsdepartementen, beträffande ifrågavarande

byråchefsbefattning av departementschefen framhölls, att denna befattnings

innehavare borde anställas a extra stat, så att möjligheter funnes

att efter omständigheterna träffa de lämpligaste förfogandena, samt att

med hänsyn härtill och till de kvalifikationer, denne föredragande borde

besitta, lägre arvode för honom icke kunde beräknas än 12,000 kronor

för år, oberäknat dyrtidstillägg. I enlighet härmed fattade också riksdagen

sitt beslut. Såsom härav framgår, liar alltså ifrågavarande byråchef

av ovannämnda särskilda omständigheter ansetts böra i avlöningshänseende

ställas fördelaktigare än andra motsvarande befattningshavare.

Enligt utskottets mening synas inga skäl föreligga för att nu företaga

någon ändring i denna hans ställning. Det bör beaktas, att den tidigare

vid denna riksdag beslutade löneregleringen för bland annat statsdepartementen

förutsatts komma att för deras och motsvarande verks

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr KA.

57

del medföra förändrade och ogynnsammare grunder för beräkningen

av dyrtidstilläggen. Särskilt med hänsyn härtill måste det anses obilligt

att icke nu företaga någon höjning i den tekniska byråchefens arvode.

Under hänvisning i övrigt till vad utskottet i sitt utlåtande nr 2

A, punkt 4:o), anfört, får utskottet, i enlighet med vad Kungl. Maj:t

föreslagit, hemställa,

att riksdagen må för upprätthållande av departementets

verksamhet på extra stat för år 1922 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 29,920 kronor.

vid punkt 23 (skyddshamn vid Torekow) av herrar J. Nilsson i

Skottlandshus, J. Nilsson i Malmö, P. Nilsson i Bonarp och S. Bengtsson

i Norup, vilka ansett, att statsutskottet bort tillstyrka bifall till Kungl.

Maj:ts förslag i ärendet.

Bihang till riksdagens protokoll 1921

6 sand.

6 höft. (Nr 6 —6 B.) 896 21 8

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

1

Verkliga utgifter.

VI. Sjätte huvudtiteln. Kommunikationsdepartementet.

1

Ordinarie

Extra

Ordinarie

1

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

1

''

A. Departementet.

1

Departementschefen ...........................

24,000

2

Övergångsavlöning för departementschefen, för-

slagsanslag, högst ..........................

2,000

3

Departementets avdelning av Kungl. Maj ds kansli,

förslagsanslag ..............................

187,000

4

Departementets verksamhet, förslagsanslag, högst

28,420

Säger för departementet

211,000

30,420

•

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

| 1

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, förslagsanslag

169,000

2

Förstärkning av arbetskrafterna hos väg- och vat-

i

tenbyggnadsstyrelsen, förslagsanslag, högst ....

57,600

3

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänste-

män ......................................

30,000

1 4

Förstärkning av anslaget till väg- och vattenby gg-

nadsstyrelsens distriktstjänstemän, förslagsan-

slag, högst ................................

4,500

5

Stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbygg-

*

nadskåren, reservationsanslag ................

3,000

6

Expenser för allmänna arbeten, reservationsanslag

45,000

7

Tillfällig höjning av reservationsanslaget till ex-

i

penser för allmänna arbeten, förslagsanslag,

.

högst .....................................

50,000

8

Vägundersökningar, reservationsanslag ..........

90,000

9

Tillfällig höjning av reservationsanslaget till väg-

undersökningar, förslagsanslag, högst ........

90,000

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 sand. 6 käft. (Nr 6 A—6 B.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

1

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

10

Vägar och kommunikationer ..................

12,000

11

Undersökningar av mindre hamnar och farleder

m. m., reservationsanslag ....................

1

1

10,000

12

Understödjande av brobyggnader och, företrädes-

vis mindre, hamnbyggnader m. m., reservations-

anslag ....................................

1,100,000

13

Anläggning eller förbättring av vägar m. m., re-

servationsanslag ...........................

5,000,000

14

Anläggning av enklare vägar, reservationsanslag ..

1,500,000

15

Anläggning av enklare väg mellan Parkajoki och

Muonionalusta i Norrbottens län, reservations-

anslag ....................................

175,000

16

Anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands

1

län, reservationsanslag ......................

400,000

17

Anläggning av utfartsvägar i Norrbottens, Väster-

bottens, Jämtlands och Västernorrlands län, re-

servationsanslag ............................

100.000

18

Tilläggsbidrag till vissa väganläggnings- och bro-

byggnads- m. fl. företag, reservationsanslag ....

500,000

19

Anläggning av väg mellan Tärna kyrkoby och

Slussfors, reservationsanslag ................

300,000

Jordförluster genom kanal- och väganläggningar,

förslagsanslag:

20 a

Direkt anvisning ...........................

2,700

20 b

Ersättningar ..............................

4,567

7,267

21

Sveriges bidrag till den ständiga internationella

föreningen för frågor rörande vägväsendet, för-

slagsanslag ................................

365

22

Förbättring av Visby hamn, reservationsanslag ...

125,000

23

Utförande av vissa fiskehamnar, reservationsanslag

2,000,000

24

Utförande av vissa hamnförbättringar i de norr-

ländska kustlänen och Uppsala län, reservations-

anslag ....................................

500,000

25

Undersökningar m. m. av vissa fiskehamnsanlägg-

ningar, reservationsanslag ..................

75,000

26

Understödjande av mindre fiskehamnsbyggnader,

reservationsanslag ..........................

300,000

27

Undersökningar m. m. för vissa mindre fiske-

hamnsbyggnader, reservationsanslag ..........

15,000

Säger för väg- och vattenbyggnadsväsendet

356,632;

12,302,100;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

3

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

C. Vägunderhållet och skjutsväsendet.

1

Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag

* 2,700,000

2

Statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar,

förslagsanslag ..............................

25,000

3

Understöd åt synnerligt betungade väghållnings-

distrikt, reservationsanslag ..................

250,000

4

Svenska vägföreningen, förslagsanslag, högst ....

13,000

5

Färjor och färjkarlar, förslagsanslag, högst......

380

6

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ....

400,000

7

Utgifter för registrering av automobiler, förslags-

anslag, att utgå i första hand av inflytande av-

gifter för registrering av automobiler.........

47,300

Säger för vägunderhållet och skjuts väsendet..........

3,100,380

335,300

D. Byggnadsväsendet.

Byggnadsstyrelsen m. m.:

1

Byggnadsstyrelsen, förslagsanslag ............

238,000

2

Förstärkning av arbetskrafterna hos byggnads-

styrelsen, förslagsanslag, högst ............

90,000

3

Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga

byggnader, reservationsanslag ..............

10,000

4

Lokaler för vissa byggnadsstyrelsens byråer

m. m., förslagsanslag, högst................

21,500

5

Länsarkitekter, förslagsanslag, högst ..........

25,000

248,000

136,500

Kronans publika hus:

6

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika

hus i Stockholm, förslagsanslag ............

50,000

7

Byggnader och reparationer, reservationsanslag

450,000

8

Yttre restaurering av Stockholms slott, reserva-

tionsanslag ..............................

84,000

9

Uppmätningar av Stockholms slott m. m., re-

servationsanslag ..........................

17,350

10

Om- och påbyggnadsarbeten å de i kvarteret

Grönlandet norra i Stockholm befintliga bygg-

naderna, reservationsanslag ................

200,000

11

Värmeledning i kammarrättens hus, reservations-

anslag ..................................

75,000

12

Förhyrande av bostad åt landshövdingen i Väs-

ternorrlands län, förslagsanslag, högst ......

7,000

Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 6 A.

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

13

Om- och tillbyggnad av det s. k. Preisiska huset

i Stockholm, reservationsanslag ............

20,000

470.000

100.000

100,000

100,000

14

15

Nytt landsstatshus i Göteborg, reservationsanslag

Vissa byggnadsarbeten å länsresidenset i Karl- stad in. m., reservationsanslag ............

16

Tillbyggnad av landsstatshuset i Kalmar, reser- vationsanslag ............................

•

17

Tillbyggnad av länsresidenset i Jönköping, re-

500,000

1,173,350

Säger för byggnadsväsende!

748,000

1,309,850

1

E. Diverse.

Schematisk förteckning och beskrivning över Sve- riges vattenfall, reservationsanslag ............

96.000

2,500

6,000

* 750,000

50.000

4,000

2

Sveriges riksförbund av frivilliga brandkårer, för- slagsanslag, högst ..........................

8

Svenska aeronautiska sällskapet, förslagsanslag,

högst .....................................

4

5

Befrämjande av lufttrafik, förslagsanslag, högst ..

Lufttrafik mellan Porjus och Suorvajaure, för- slagsanslag, högst ..........................

6

Extra lönetillägg, förslagsanslag................

7

Ålderstillägg, förslagsanslag ....................

10,000

50.000

3,000,000

80.000

20,000

100,000

100,018

8

9

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag . ■

Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändel- ser, förslagsanslag ..........................

10

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

förslagsanslag .............................

11

Extra utgifter, reservationsanslag ..............

12

13

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslags- anslag .....................................

Tryckningskostnader, förslagsanslag ............

Säger för diverse

..........| 3,360,018

908,500

Summa

..........

..........| 7,776,030

14,886,170

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTBYCKEKI-AKTIEBOLAG, 1921.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1921:6a Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under)'' riksstatens för år 1922 sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartem s. 1 i texten
  2. Rskr. 1921:219 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds framställningar dels om anslag till byggnader och reparationer, dels ock om anvisande av medel till förstär s. 10 i texten
  3. Rskr. 1921:166 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds framställningar om anvisande av anslag för utförande av vissa byggnadsarbeten å länsresidenset i Karlstad m. a1 i texten