Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till uppförande av byggnader för dubbelseminarium i Umeå.

1921-04-19 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1921:71, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till uppförande av byggnader för dubbelseminarium i Umeå.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 71.

1

Nr 71.

Ankom till riksdagens kansli den 19 april 1921 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen

gjorda framställning angående anslag till uppförande av

byggnader för dubbelseminarium i Umeå.

(2:a avd.)

Uti den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov för år 1922 har Kungl. Maj:t

under åttonde huvudtiteln, under åberopande av punkt 166 av det vid

propositionen fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att dels för uppförande av byggnader för

dubbelseminarium i Umeå, utöver redan beviljat belopp å 2,384,000 kronor,

bevilja ytterligare ett belopp av 400,000 kronor, dels av det till

nämnda ändamål beviljade anslaget å 2,384,000 kronor anvisa på extra

stat för år 1922 såsom reservationsanslag ett belopp av 1,000,000

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

514—519 i åberopade statsrådsprotokollet.

I den kostnadsberäkning rörande en seminariebyggnad å det s. k.

Döbelnstorget i Umeå, som låg till grund för 1920 års riksdags beslut i

ärendet, ingingo två poster till betongpålar å tillhopa 444,500 kronor.

Enligt av statsutskottet då inhämtade uppgifter hade dessa betongpålar

ansetts kunna undvaras och grundläggningsförfarandet kunna förenklas

till utläggandet av bottenplattor av betong på frostfritt djup. Med an
Bihang

till riksdagens protokoll 1921. 6 saml. 34 käft. (Nr 71—72.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 71.

ledning härav nedsattes de beräknade kostnaderna med 400,000 kronor.

Enligt vad departementschefen meddelat, hava vissa av byggnadsstyrelsen

ombesörjda undersökningar sedermera visat, att betongplattor visserligen

kunde komma till användning vid grundläggningen, men att dessa

måste nedföras till så stort djup och få sådan utbredning, att grundläggningen

på detta sätt komme att draga ungefär lika stor kostnad,

som om den utfördes medelst betongpålar. För uppförande av byggnaden

skulle sålunda krävas, utöver det av riksdagen beviljade beloppet å‘

2,384,000 kronor, ytterligare ett belopp av 400,000 kronor.

Med anledning av vad sålunda förekommit har utskottet ansett

sig böra i vederbörlig ordning utverka Kungl. Maj:ts befallning till

järnvägsstyrelsen att genom den sakkunskap, varöver styrelsen förfogade,

särskilt i dess banbyrås geotekniska avdelning, avgiva yttrande i ärendet,

i vad det avsåge grundläggningsförfarandet beträffande ifrågavarande

byggnadsföretag. Ett av berörda avdelning avgivit yttrande har numera

till utskottet inkommit, och vill utskottet hänvisa till detsamma,

vilket som bilaga åtföljer detta utlåtande.

På sätt av handlingarna i ärendet inhämtas, utgår Kungl. Maj:ts

på byggnadsstyrelsens utlåtande grundade förslag beträffande grundläggningsförfarandet

och därav betingad kostnadsökning av 400,000 kronor

från det förhållandet, att vissa i sandgrunden inblandade växtrester ansetts

icke lämpliga såsom underlag för grunden till en byggnad av den

beskaffenhet, varom nu vore tal. Den av geotekniska avdelningen verkställda

utredningen åter giver vid handen, att berörda inblandning av

växtrester ej förekommer i den utsträckning och på det sätt, som av

byggnadsstyrelsen antagits, och dessutom är av ytterst underordnad betydelse

för lagrens bärighet, vadan frågan om grundläggningsförfarandet

härmed kommit i ett helt annat läge.

Med hänsyn till den sålunda åvägabragta ytterligare utredningen i

ärendet, varav framgår, att det i propositionen ifrågasatta grundläggningsförfarandet

icke synes erforderligt, anser utskottet, att man med

skäl kan förvänta, att det belopp, som av 1920 års riksdag beviljades,

2,384,000 kronor, skall vara för byggnadsföretaget helt tillräckligt. Så

mycket större skäl till ett avstyrkande av den föreslagna anslagshöjningen

med 400,000 kronor finner utskottet däri, att med hänsyn till

fallande konjunkturer eu allmän nedsättning av byggnadskostnaderna

kan vara att förvänta, i följd varav man med fog torde kunna emotse,

att besparingar å beloppet uppkomma.

För år 1922 föreslår utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

anvisande av 1,000,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 71. 3

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) avslå Kungl. Majds förslag att för uppförande

av byggnader för dubbelseminarium i Umeå, utöver

redan beviljat belopp å 2,384,000 kronor, bevilja ytterligare

ett belopp av 400,000 kr.;

b) av det till nämnda ändamål beviljade anslaget

å 2,384,000 kronor anvisa på extra stat för år

1922 såsom reservationsanslag ett belopp av 1,000,000

kronor.

Stockholm den 19 april 1921.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 58.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 11.

Uttaga.

Till Byråchefen, Banbyrån.

Sedan geotekniska avdelningen erhållit i uppdrag att verkställa utredning

rörande i rubriken angivet spörsmål och sedan undertecknad Lidén verkställt

undersökning av grundförhållandena på platsen, får avdelningen härmed anföra

följande.

Platsen för byggnaden är belägen inom Umeå stad å den breda plana

sedimentplata, a vilken större delen av staden är byggd. Sedimentytan ligger

vid platsen c:a 9 m. över Umeälvens yta. Avståndet till älven från byggnadstomten

är inemot 600 m. Sedimentplatån har uppkommit av Umeälvens sandiga

deltaavsättningar, då havet fordom nådde upp till denna höjd. Under dessa bildningar

bör förefinnas glacial lera, som överlagrar det berggrunden övertäckande

morängruset.

Grundförhållandena hava undersökts dels i en till 4 m. djup upptagen

provgrop. dels genom provtagningsborrning vid fyra olika ställen samt ytterligare

genom - sondborrning till större djup vid två av dessa ställen. Resultaten av

undersökningarna äro återgivna å medföljande ritning (Litt. G. CII. U. 1, Bil. 1).

Provtagningen är djupast nedförd till 10 m. och de två sondborrningarna till

resp. 15 m. och 16,4 m., vid vilka djup jordlagrens fasthet förhindrade djupare

nedträngande. Djupet till fast botten, vilket enligt äldre borrningar, som utförts

av stadsingenjör C. Olander i Umeå, torde uppgå till inemot 20 m., har nu, såsom

nedan närmare belyses, icke ansetts behöva exaktare fastställas. Grundförhållandena

äro mycket likformiga över hela området. Lagren ligga plant uppbyggda.

Grunden består överst av sand till 4 m. djup. Översta metern av denna sand

är delvis rostig och av grovkornig beskaffenhet. Därunder, är sanden grå samt

blir nedåt av finare beskaffenhet. Omkring 4 m. djup övergår jordarten i en

svartfärgad finsand, inmängd med mjäla och lera. Denna jordart, som fortsätter

till åtminstone 10 m. djup, är av mycket fast beskaffenhet. Sannolikt består

lagerföljden under detta djup ned till fasta bottnen till största delen av samma

jordart och torde med avseende på fastheten vara likartad med denna.

Den fasta finsanden genomsläpper praktiskt taget icke det uppifrån nedsipprande

dagvattnet, utan detta stannar i det Övre, 4 m. tjocka sandlagret, vilket

därför är mer eller mindre vattenrikt. I detta sandlager samt även i den svarta

finsanden förekomma vissa skikt, inblandade med förmultnade, hårt sammanpressade

växtrester, kvistar, barkbitar och blad. Dessa växtrester förekomma icke såsom

en särskild ansamling till ett 0,3 m. tjockt lager vid 4 m. djup, såsom uppfattningen

varit vid tidigare undersökningar, utan i enstaka här och var i sandlagren

förekommande helt obetydliga skikt, vanligen ej mer .än en eller några få mm.

tjocka, på något enstaka ställe en eller annan cm. Även där växtresterna äro

tätast ansamlade, består skiktens huvudmassa av sand. Dessa inblandningar i

sanden kunna endast vara av ytterst underordnad betydelse för grundläggningsförfarandet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 71.

5

Av undersökningen har sålunda framgått, att platsens grundförhållanden

icke äro särskilt ogynnsamma. Vattnet i det övre sandlagret kan dock möjligen

utgöra en olägenhet, särskilt till följd av dess växlingar med nederbörden. Om

emellertid lagret dräneras, antingen fullständigt eller konstant till ett avsevärt

djup, torde denna olägenhet bliva undanröjd.

Med stöd av de undersökningar beträffande grundens beskaffenhet och

bärighet, som utförts genom Kung!. Byggnadsstyrelsens föranstaltande, har denna

uttalat som sin mening, att en tillfredsställande grund för byggnaden bör bestå

antingen av betongpålar eller av utbottningar till ett djup av 4 m. å det svarta

finsari dlagret (i Byggnadsstyrelsens skrivelse kallad fet, gråsvart havsbotten), varvid

belastningen av marken dock ej finge räknas högre än 1 kg. per cm2. Dessa

båda alternativ beräknas bliva ungefär lika dyra. Enligt utlåtande av civilingenjör

F. Söderbergh, som av Byggnadsstyrelsen anlitats för utredning av

grundläggningssättet, har kostnaden härför beräknats till 400,000 kronor. Byggnadsstyrelsen

framhåller, att viktigaste skälet för ett så dyrbart grundläggningsförfarande

är, att »ett omkring 30 cm. högt lager fin sand uppblandad med multnade

löv och kvistar» skulle förefinnas närmast över det s. k. havsbottenlagret och

att »ett dylikt lager av delvis förmultnade ämnen kan icke anses lämpligt ^som

underlag för grunden till en byggnad av den beskaffenhet, varom här är fråga».

Ingenjör Söderbergh, framhåller även, att, om icke det nämnda lagret närmast

över »havsbottnen» förekommit, hade utbottningarna ej behövt läggas djupare än

på frostfritt djup, och härigenom en verklig besparing å kostnaden för grunden

vunnits.

Då nu den av geotekniska avdelningen utförda undersökningen visat, att,

såsom ovan är anfört, inblandningar av växtrester i sanden förekomma på helt

annat sätt, än det av Byggnadssstyrelsen angivna, och den inblandning, som

förekommer, måste anses vara av ytterst underordnad betydelse för lagrens bärighet,

har frågan om grundiäggningsförfarandet genom den senast verkställda undersökningen

kommit i ett annat läge.

Avdelningen har, med stöd av de verkställda undersökningarna och utförda

överslagsberäkningar beträffande belastningen, kommit till den uppfattningen, att,

om dränering av grunden på lämpligt sätt verkställes, byggnaderna icke behöva

grundläggas på pålar utan kunna grundläggas på betongplattor, förlagda på frostfritt

djup och utbredda under byggnadernas hela bottenarea.

Enligt upplysningar, som inhämtats från Umeå stads drätseldirektör, har

staden för avsikt att, så snart grundläggningssättet för seminariebyggnaden fastställts,

framdraga en avloppsledning i Järnvägsallén. (Ritning häröver, bil. 2,

har erhållits av drätseldirektören). Ledningens högsta punkt skulle förläggas

vid korsningen med Nytorgsgatan på höjden + 6.6 över älvens yta. Från denna

punkt skulle ledningen falla med en lutning av 1:400 mot älven. Marken vid

byggnadsplatsen synes i medeltal ligga på höjden + 9, och en dränering av c:a

3 m. torde därför vara möjlig att ernå medelst dräner ut till denna avloppsledning.

Dessa dräner böra läggas så djupt, som avloppsledningen tillåter, och med

ett fall av högst 1:1000. De böra utläggas såsom ritningen. (Bil. 1) utvisar,

d. v. s. en drän a-b-c längs östra och norra sidorna med inkoppling i avloppsledningen

vid c, en drän d-e-f-g längs södra och västra sidorna med inkoppling i

avloppsledningen vid g. Dränen d-e-f-g har en gren h-e in mellan flygelbyggna
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 71.

derna. Dränsträckan b-c skulle enligt uppgift av drätseldirektören komma att

anläggas i samband med avloppsledningen och bekostas av staden.

Dränerna böra ända upp till markytan fyllas med grovt grus och i botten

förses med cementrör (6") med öppna fogar.

Såsom ovan framhållits torde på detta sätt en dränering ungefär till ett

djup motsvarande höjden + 6 ernås. Det är av värde, att avstånden från denna

nivå upp till grundplattornas undre sidor äro så stora som möjligt i och för gynnsammast

möjliga tryckfördelning. Detta gäller särskilt för det högre huset. För

detta har, se bil. 3, av arkitektavdelningen approximativt beräknats, att trycket,

jämnt fördelat på hela bottenarean, motsvarar 1.3 kg./cm2. Vidare har av broavdelningen

överslagsvis beräknats, att för tryckets fördelning erfordras en platta

om ungefär O.o m. tjocklek (armeringsprocent O.95) (se bil. 4). Med hänsyn till

erhållandet dels av frostfritt djup (enligt uppgift av drätseldirektören 1.8 m.)

utan påförandet av allt för mäktig fyllning omkring byggnaden, dels av största

möjliga mäktighet av det dränerade sandlagret under grundplattan, torde dennas

överkant under hela det stora huset höra läggas på höjden + 8.6, d. v. s. c:a 0.4

m. under nuvarande markytan. (Härvid har antagits,_ med stöd av profilen, bil.

2, att markytan vid byggnaden ligger i medeltal på höjden + 9 in.) Under plattans

underkant skulle då återstå c:a 1.7 m. utdränerad sand, vilket torde vara

tillräckligt för byggnadens stabilitet. Plattans underkant skulle komma att ligga

på höjden + 7.7, d. v. s. c:a 1.3 m. under nuvarande markytan. För att erhålla

ett frostfritt djup (1.8 m) skulle alltså erfordras en utfyllning omkring huset av

0.5 m. (något olika på olika delar, då terrängen icke är alldeles plan). Byggnanadens

arkitekt, Gr. Holmdahl, har under hand meddelat, att han icke har något

att erinra däremot, att golvet under hela det stora huset förlägges 0.4 m. under

markytan, och att en utfyllning av 0.5 m. omkring byggnaden verkställes. För

de övriga byggnaderna, där bottentrycket, jämnt utbrett över hela botténarean,

synes uppgå till c:a 1 kg./cm2 (se .bil. 3), har approximativt beräknats, att under

hela nusen utbredda betongplattor av 0.7 m. tjocklek (armeringsprocent O.95) (se

bil. 4) skulle vara erforderliga. Även för dessa byggnader skulle plattornas underkant

ur grundsynpunkt lämpligen böra förläggas till höjden + 7.7. Skulle

detta icke överallt låta sig göra, utan plattorna på enstaka ställen behöva nedföras

avsevärt djupare, bör, sedan grundgrävning till erforderligt djup verkställts,

närmare undersökas, huruvida utbottning medelst stampad grusfyllning eventuellt

ända ned till 4 m. under markjdan på dylika ställen behöver företagas.

Skulle plattorna behöva läggas högre, än vad ovan angivits, är ur grundsynpunkt

däremot intet att erinra, endast motsvarande höjning av markytan i

och för .erhållande av frostfritt djup företages.

Även med ovan angivna försiktighetsåtgärder och snart sagt huru en grundläggning

på denna plats företages, således även om grundläggning på betongpålar

verkställes (såvida dessa icke nedslås till fast botten), kunna smärre sättningar

icke undvikas. Det är visserligen sannolikt, att, om utbredda grundplattor enligt

ovanstående förslag användas, dessa sättningar bliva rätt jämnt fördelade över

hela grunden. Men det är likväl icke uteslutet, att någon sprickbildning kan

inträffa. Sannolikt kommer den största delen av den totala sättningen att inträffa,

under det byggnaderna uppföras. Någon mindre sättning kommer dock sannolikt

att fortgå även under de närmast därpå följande åren. För att i möjligaste mån

undgå sprickbildning i byggnaderna torde följande böra iakttagas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 71. 1

1) Dräneringen verkställes snarast möjligt till sin fulla utsträckning enligt

ovan angiven plan. .... , , ,.n u jj

2) Grundschaktningen bedrives samtidigt och verkställes till en biedd a\

0..i m. utanför blivande grundplattor. , , ,

3) över hela schaktbottnen stampas ett 0.2 m. tjockt lager av mycket

grovt och rent grus. . . . „ ,.. , „ . , „

4) Sedan ovanstående utförts, bör helst anstå någon tid med Övriga arbe
ten,

till dess dräneringen hunnit verka. . ,

5) Först därefter utföras grundplattorna. Dessa hora givas en breda

utanför murverket av minst 1 m. Där den östra, flygelbyggnaden stöter intill

det högre huset, bör såväl i plattan som i murverket skarv utföras, vilken, särskilt

under byggnadstiden, tillåter någon eventuellt uppkommande olikformig

sättning. ____

Ovan an o-i vet grundläggningsförfarande torde i kostnadshänseende ställa

sig avsesärt fördelaktigare än den ifrågasätta betongpalningen.

Stockholm den 4 april 1921.

John Olsson.

.Ragnar Lidén.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 71.

De i geotekniska avdelningens utlåtande med nr 1 och 2 betecknade bilagorna

(ritningar) finnas under 1921 års riksdag tillgängliga hos statsutskottet.

Bilaga 3.

Uppgifter

å laster å grunden för kvinnligt dubbelseminarium i Umeå. (Enl. ritn. i skala

1: 200 med bottenplan daterad aug. 1919.)

1) Totallasterna.

a) För höga byggnader.

8,500,000 kg. att utbredas på en yta av 650 m2.

Uppstående ansträngning = —= 13,000 kg. pr. m2.

b) För låga byggn. jämnt utbredd = 10,000 kg. pr. m2.

2) Den största belastningen = 130,300 kg. på en yta = 2 x 0,6 5 = 1,3 m2.

Uppstående ansträngning = = 10 kg. pr. cm2.

Ovan angivna laster räknade till bottenplattans överkant, som antagits

befinna sig 1, i m. under markytan.

Bottenplattans bredd för höga byggnaden räknad till de utvändiga murklackarnas

yttre liv.

Bottenplattans bredd för låga byggn. räknad till yttermurars yttre liv.

Yälvningen över stora salen i höga byggnaden har antagits utförd av rabitz

på träkonstruktion.

Last av mellanbottnar har antagits vara 970 kg. per m2.

Stockholm den 30 mars 1921.

Folke Zettervall.

Till Förste Byråingenjör John Olsson,

Bilaga 4.

Banhyråns geotekniska avdelning.

Efter verkställda överslagsberäkningar meddelas härmed, att för stora

huset till rubricerade byggnad med en uppgiven markpåkänning av 1,3 -kg. per

cm2 torde erfordras en cirka 90 cm. tjock platta och för''de mindre husen med

motsvarande markpåkänning = l,o kg. per cm2 torde plattans tjocklek behöva

bliva 70 cm.

I bägge fallen bör för en eventuell approximativ kostnadsberäkning kunna

räknas med en armeringsprocent av 0,9 5.

Stpckholm den 1 april 1921.

C. R. Kolm.

Byråingengör.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:258 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till uppförande av byggnader för dubbelsemin s. 1 i texten