Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till uppförande av byggnader för dubbelseminarium i Umeå.
1921-04-19 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1921:71, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till uppförande av byggnader för dubbelseminarium i Umeå.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 71.
1
Nr 71.
Ankom till riksdagens kansli den 19 april 1921 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående anslag till uppförande av
byggnader för dubbelseminarium i Umeå.
(2:a avd.)
Uti den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov för år 1922 har Kungl. Maj:t
under åttonde huvudtiteln, under åberopande av punkt 166 av det vid
propositionen fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att dels för uppförande av byggnader för
dubbelseminarium i Umeå, utöver redan beviljat belopp å 2,384,000 kronor,
bevilja ytterligare ett belopp av 400,000 kronor, dels av det till
nämnda ändamål beviljade anslaget å 2,384,000 kronor anvisa på extra
stat för år 1922 såsom reservationsanslag ett belopp av 1,000,000
kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
514—519 i åberopade statsrådsprotokollet.
I den kostnadsberäkning rörande en seminariebyggnad å det s. k.
Döbelnstorget i Umeå, som låg till grund för 1920 års riksdags beslut i
ärendet, ingingo två poster till betongpålar å tillhopa 444,500 kronor.
Enligt av statsutskottet då inhämtade uppgifter hade dessa betongpålar
ansetts kunna undvaras och grundläggningsförfarandet kunna förenklas
till utläggandet av bottenplattor av betong på frostfritt djup. Med an
Bihang
till riksdagens protokoll 1921. 6 saml. 34 käft. (Nr 71—72.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 71.
ledning härav nedsattes de beräknade kostnaderna med 400,000 kronor.
Enligt vad departementschefen meddelat, hava vissa av byggnadsstyrelsen
ombesörjda undersökningar sedermera visat, att betongplattor visserligen
kunde komma till användning vid grundläggningen, men att dessa
måste nedföras till så stort djup och få sådan utbredning, att grundläggningen
på detta sätt komme att draga ungefär lika stor kostnad,
som om den utfördes medelst betongpålar. För uppförande av byggnaden
skulle sålunda krävas, utöver det av riksdagen beviljade beloppet å‘
2,384,000 kronor, ytterligare ett belopp av 400,000 kronor.
Med anledning av vad sålunda förekommit har utskottet ansett
sig böra i vederbörlig ordning utverka Kungl. Maj:ts befallning till
järnvägsstyrelsen att genom den sakkunskap, varöver styrelsen förfogade,
särskilt i dess banbyrås geotekniska avdelning, avgiva yttrande i ärendet,
i vad det avsåge grundläggningsförfarandet beträffande ifrågavarande
byggnadsföretag. Ett av berörda avdelning avgivit yttrande har numera
till utskottet inkommit, och vill utskottet hänvisa till detsamma,
vilket som bilaga åtföljer detta utlåtande.
På sätt av handlingarna i ärendet inhämtas, utgår Kungl. Maj:ts
på byggnadsstyrelsens utlåtande grundade förslag beträffande grundläggningsförfarandet
och därav betingad kostnadsökning av 400,000 kronor
från det förhållandet, att vissa i sandgrunden inblandade växtrester ansetts
icke lämpliga såsom underlag för grunden till en byggnad av den
beskaffenhet, varom nu vore tal. Den av geotekniska avdelningen verkställda
utredningen åter giver vid handen, att berörda inblandning av
växtrester ej förekommer i den utsträckning och på det sätt, som av
byggnadsstyrelsen antagits, och dessutom är av ytterst underordnad betydelse
för lagrens bärighet, vadan frågan om grundläggningsförfarandet
härmed kommit i ett helt annat läge.
Med hänsyn till den sålunda åvägabragta ytterligare utredningen i
ärendet, varav framgår, att det i propositionen ifrågasatta grundläggningsförfarandet
icke synes erforderligt, anser utskottet, att man med
skäl kan förvänta, att det belopp, som av 1920 års riksdag beviljades,
2,384,000 kronor, skall vara för byggnadsföretaget helt tillräckligt. Så
mycket större skäl till ett avstyrkande av den föreslagna anslagshöjningen
med 400,000 kronor finner utskottet däri, att med hänsyn till
fallande konjunkturer eu allmän nedsättning av byggnadskostnaderna
kan vara att förvänta, i följd varav man med fog torde kunna emotse,
att besparingar å beloppet uppkomma.
För år 1922 föreslår utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
anvisande av 1,000,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 71. 3
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) avslå Kungl. Majds förslag att för uppförande
av byggnader för dubbelseminarium i Umeå, utöver
redan beviljat belopp å 2,384,000 kronor, bevilja ytterligare
ett belopp av 400,000 kr.;
b) av det till nämnda ändamål beviljade anslaget
å 2,384,000 kronor anvisa på extra stat för år
1922 såsom reservationsanslag ett belopp av 1,000,000
kronor.
Stockholm den 19 april 1921.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Närvarande: se under utlåtandet nr 58.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 11.
Uttaga.
Till Byråchefen, Banbyrån.
Sedan geotekniska avdelningen erhållit i uppdrag att verkställa utredning
rörande i rubriken angivet spörsmål och sedan undertecknad Lidén verkställt
undersökning av grundförhållandena på platsen, får avdelningen härmed anföra
följande.
Platsen för byggnaden är belägen inom Umeå stad å den breda plana
sedimentplata, a vilken större delen av staden är byggd. Sedimentytan ligger
vid platsen c:a 9 m. över Umeälvens yta. Avståndet till älven från byggnadstomten
är inemot 600 m. Sedimentplatån har uppkommit av Umeälvens sandiga
deltaavsättningar, då havet fordom nådde upp till denna höjd. Under dessa bildningar
bör förefinnas glacial lera, som överlagrar det berggrunden övertäckande
morängruset.
Grundförhållandena hava undersökts dels i en till 4 m. djup upptagen
provgrop. dels genom provtagningsborrning vid fyra olika ställen samt ytterligare
genom - sondborrning till större djup vid två av dessa ställen. Resultaten av
undersökningarna äro återgivna å medföljande ritning (Litt. G. CII. U. 1, Bil. 1).
Provtagningen är djupast nedförd till 10 m. och de två sondborrningarna till
resp. 15 m. och 16,4 m., vid vilka djup jordlagrens fasthet förhindrade djupare
nedträngande. Djupet till fast botten, vilket enligt äldre borrningar, som utförts
av stadsingenjör C. Olander i Umeå, torde uppgå till inemot 20 m., har nu, såsom
nedan närmare belyses, icke ansetts behöva exaktare fastställas. Grundförhållandena
äro mycket likformiga över hela området. Lagren ligga plant uppbyggda.
Grunden består överst av sand till 4 m. djup. Översta metern av denna sand
är delvis rostig och av grovkornig beskaffenhet. Därunder, är sanden grå samt
blir nedåt av finare beskaffenhet. Omkring 4 m. djup övergår jordarten i en
svartfärgad finsand, inmängd med mjäla och lera. Denna jordart, som fortsätter
till åtminstone 10 m. djup, är av mycket fast beskaffenhet. Sannolikt består
lagerföljden under detta djup ned till fasta bottnen till största delen av samma
jordart och torde med avseende på fastheten vara likartad med denna.
Den fasta finsanden genomsläpper praktiskt taget icke det uppifrån nedsipprande
dagvattnet, utan detta stannar i det Övre, 4 m. tjocka sandlagret, vilket
därför är mer eller mindre vattenrikt. I detta sandlager samt även i den svarta
finsanden förekomma vissa skikt, inblandade med förmultnade, hårt sammanpressade
växtrester, kvistar, barkbitar och blad. Dessa växtrester förekomma icke såsom
en särskild ansamling till ett 0,3 m. tjockt lager vid 4 m. djup, såsom uppfattningen
varit vid tidigare undersökningar, utan i enstaka här och var i sandlagren
förekommande helt obetydliga skikt, vanligen ej mer .än en eller några få mm.
tjocka, på något enstaka ställe en eller annan cm. Även där växtresterna äro
tätast ansamlade, består skiktens huvudmassa av sand. Dessa inblandningar i
sanden kunna endast vara av ytterst underordnad betydelse för grundläggningsförfarandet.
Statsutskottets utlåtande Nr 71.
5
Av undersökningen har sålunda framgått, att platsens grundförhållanden
icke äro särskilt ogynnsamma. Vattnet i det övre sandlagret kan dock möjligen
utgöra en olägenhet, särskilt till följd av dess växlingar med nederbörden. Om
emellertid lagret dräneras, antingen fullständigt eller konstant till ett avsevärt
djup, torde denna olägenhet bliva undanröjd.
Med stöd av de undersökningar beträffande grundens beskaffenhet och
bärighet, som utförts genom Kung!. Byggnadsstyrelsens föranstaltande, har denna
uttalat som sin mening, att en tillfredsställande grund för byggnaden bör bestå
antingen av betongpålar eller av utbottningar till ett djup av 4 m. å det svarta
finsari dlagret (i Byggnadsstyrelsens skrivelse kallad fet, gråsvart havsbotten), varvid
belastningen av marken dock ej finge räknas högre än 1 kg. per cm2. Dessa
båda alternativ beräknas bliva ungefär lika dyra. Enligt utlåtande av civilingenjör
F. Söderbergh, som av Byggnadsstyrelsen anlitats för utredning av
grundläggningssättet, har kostnaden härför beräknats till 400,000 kronor. Byggnadsstyrelsen
framhåller, att viktigaste skälet för ett så dyrbart grundläggningsförfarande
är, att »ett omkring 30 cm. högt lager fin sand uppblandad med multnade
löv och kvistar» skulle förefinnas närmast över det s. k. havsbottenlagret och
att »ett dylikt lager av delvis förmultnade ämnen kan icke anses lämpligt ^som
underlag för grunden till en byggnad av den beskaffenhet, varom här är fråga».
Ingenjör Söderbergh, framhåller även, att, om icke det nämnda lagret närmast
över »havsbottnen» förekommit, hade utbottningarna ej behövt läggas djupare än
på frostfritt djup, och härigenom en verklig besparing å kostnaden för grunden
vunnits.
Då nu den av geotekniska avdelningen utförda undersökningen visat, att,
såsom ovan är anfört, inblandningar av växtrester i sanden förekomma på helt
annat sätt, än det av Byggnadssstyrelsen angivna, och den inblandning, som
förekommer, måste anses vara av ytterst underordnad betydelse för lagrens bärighet,
har frågan om grundiäggningsförfarandet genom den senast verkställda undersökningen
kommit i ett annat läge.
Avdelningen har, med stöd av de verkställda undersökningarna och utförda
överslagsberäkningar beträffande belastningen, kommit till den uppfattningen, att,
om dränering av grunden på lämpligt sätt verkställes, byggnaderna icke behöva
grundläggas på pålar utan kunna grundläggas på betongplattor, förlagda på frostfritt
djup och utbredda under byggnadernas hela bottenarea.
Enligt upplysningar, som inhämtats från Umeå stads drätseldirektör, har
staden för avsikt att, så snart grundläggningssättet för seminariebyggnaden fastställts,
framdraga en avloppsledning i Järnvägsallén. (Ritning häröver, bil. 2,
har erhållits av drätseldirektören). Ledningens högsta punkt skulle förläggas
vid korsningen med Nytorgsgatan på höjden + 6.6 över älvens yta. Från denna
punkt skulle ledningen falla med en lutning av 1:400 mot älven. Marken vid
byggnadsplatsen synes i medeltal ligga på höjden + 9, och en dränering av c:a
3 m. torde därför vara möjlig att ernå medelst dräner ut till denna avloppsledning.
Dessa dräner böra läggas så djupt, som avloppsledningen tillåter, och med
ett fall av högst 1:1000. De böra utläggas såsom ritningen. (Bil. 1) utvisar,
d. v. s. en drän a-b-c längs östra och norra sidorna med inkoppling i avloppsledningen
vid c, en drän d-e-f-g längs södra och västra sidorna med inkoppling i
avloppsledningen vid g. Dränen d-e-f-g har en gren h-e in mellan flygelbyggna
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 71.
derna. Dränsträckan b-c skulle enligt uppgift av drätseldirektören komma att
anläggas i samband med avloppsledningen och bekostas av staden.
Dränerna böra ända upp till markytan fyllas med grovt grus och i botten
förses med cementrör (6") med öppna fogar.
Såsom ovan framhållits torde på detta sätt en dränering ungefär till ett
djup motsvarande höjden + 6 ernås. Det är av värde, att avstånden från denna
nivå upp till grundplattornas undre sidor äro så stora som möjligt i och för gynnsammast
möjliga tryckfördelning. Detta gäller särskilt för det högre huset. För
detta har, se bil. 3, av arkitektavdelningen approximativt beräknats, att trycket,
jämnt fördelat på hela bottenarean, motsvarar 1.3 kg./cm2. Vidare har av broavdelningen
överslagsvis beräknats, att för tryckets fördelning erfordras en platta
om ungefär O.o m. tjocklek (armeringsprocent O.95) (se bil. 4). Med hänsyn till
erhållandet dels av frostfritt djup (enligt uppgift av drätseldirektören 1.8 m.)
utan påförandet av allt för mäktig fyllning omkring byggnaden, dels av största
möjliga mäktighet av det dränerade sandlagret under grundplattan, torde dennas
överkant under hela det stora huset höra läggas på höjden + 8.6, d. v. s. c:a 0.4
m. under nuvarande markytan. (Härvid har antagits,_ med stöd av profilen, bil.
2, att markytan vid byggnaden ligger i medeltal på höjden + 9 in.) Under plattans
underkant skulle då återstå c:a 1.7 m. utdränerad sand, vilket torde vara
tillräckligt för byggnadens stabilitet. Plattans underkant skulle komma att ligga
på höjden + 7.7, d. v. s. c:a 1.3 m. under nuvarande markytan. För att erhålla
ett frostfritt djup (1.8 m) skulle alltså erfordras en utfyllning omkring huset av
0.5 m. (något olika på olika delar, då terrängen icke är alldeles plan). Byggnanadens
arkitekt, Gr. Holmdahl, har under hand meddelat, att han icke har något
att erinra däremot, att golvet under hela det stora huset förlägges 0.4 m. under
markytan, och att en utfyllning av 0.5 m. omkring byggnaden verkställes. För
de övriga byggnaderna, där bottentrycket, jämnt utbrett över hela botténarean,
synes uppgå till c:a 1 kg./cm2 (se .bil. 3), har approximativt beräknats, att under
hela nusen utbredda betongplattor av 0.7 m. tjocklek (armeringsprocent O.95) (se
bil. 4) skulle vara erforderliga. Även för dessa byggnader skulle plattornas underkant
ur grundsynpunkt lämpligen böra förläggas till höjden + 7.7. Skulle
detta icke överallt låta sig göra, utan plattorna på enstaka ställen behöva nedföras
avsevärt djupare, bör, sedan grundgrävning till erforderligt djup verkställts,
närmare undersökas, huruvida utbottning medelst stampad grusfyllning eventuellt
ända ned till 4 m. under markjdan på dylika ställen behöver företagas.
Skulle plattorna behöva läggas högre, än vad ovan angivits, är ur grundsynpunkt
däremot intet att erinra, endast motsvarande höjning av markytan i
och för .erhållande av frostfritt djup företages.
Även med ovan angivna försiktighetsåtgärder och snart sagt huru en grundläggning
på denna plats företages, således även om grundläggning på betongpålar
verkställes (såvida dessa icke nedslås till fast botten), kunna smärre sättningar
icke undvikas. Det är visserligen sannolikt, att, om utbredda grundplattor enligt
ovanstående förslag användas, dessa sättningar bliva rätt jämnt fördelade över
hela grunden. Men det är likväl icke uteslutet, att någon sprickbildning kan
inträffa. Sannolikt kommer den största delen av den totala sättningen att inträffa,
under det byggnaderna uppföras. Någon mindre sättning kommer dock sannolikt
att fortgå även under de närmast därpå följande åren. För att i möjligaste mån
undgå sprickbildning i byggnaderna torde följande böra iakttagas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 71. 1
1) Dräneringen verkställes snarast möjligt till sin fulla utsträckning enligt
ovan angiven plan. .... , , ,.n u jj
2) Grundschaktningen bedrives samtidigt och verkställes till en biedd a\
0..i m. utanför blivande grundplattor. , , ,
3) över hela schaktbottnen stampas ett 0.2 m. tjockt lager av mycket
grovt och rent grus. . . . „ ,.. , „ . , „
4) Sedan ovanstående utförts, bör helst anstå någon tid med Övriga arbe
ten,
till dess dräneringen hunnit verka. . ,
5) Först därefter utföras grundplattorna. Dessa hora givas en breda
utanför murverket av minst 1 m. Där den östra, flygelbyggnaden stöter intill
det högre huset, bör såväl i plattan som i murverket skarv utföras, vilken, särskilt
under byggnadstiden, tillåter någon eventuellt uppkommande olikformig
sättning. ____
Ovan an o-i vet grundläggningsförfarande torde i kostnadshänseende ställa
sig avsesärt fördelaktigare än den ifrågasätta betongpalningen.
Stockholm den 4 april 1921.
John Olsson.
.Ragnar Lidén.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 71.
De i geotekniska avdelningens utlåtande med nr 1 och 2 betecknade bilagorna
(ritningar) finnas under 1921 års riksdag tillgängliga hos statsutskottet.
Bilaga 3.
Uppgifter
å laster å grunden för kvinnligt dubbelseminarium i Umeå. (Enl. ritn. i skala
1: 200 med bottenplan daterad aug. 1919.)
1) Totallasterna.
a) För höga byggnader.
8,500,000 kg. att utbredas på en yta av 650 m2.
Uppstående ansträngning = —= 13,000 kg. pr. m2.
b) För låga byggn. jämnt utbredd = 10,000 kg. pr. m2.
2) Den största belastningen = 130,300 kg. på en yta = 2 x 0,6 5 = 1,3 m2.
Uppstående ansträngning = = 10 kg. pr. cm2.
Ovan angivna laster räknade till bottenplattans överkant, som antagits
befinna sig 1, i m. under markytan.
Bottenplattans bredd för höga byggnaden räknad till de utvändiga murklackarnas
yttre liv.
Bottenplattans bredd för låga byggn. räknad till yttermurars yttre liv.
Yälvningen över stora salen i höga byggnaden har antagits utförd av rabitz
på träkonstruktion.
Last av mellanbottnar har antagits vara 970 kg. per m2.
Stockholm den 30 mars 1921.
Folke Zettervall.
Till Förste Byråingenjör John Olsson,
Bilaga 4.
Banhyråns geotekniska avdelning.
Efter verkställda överslagsberäkningar meddelas härmed, att för stora
huset till rubricerade byggnad med en uppgiven markpåkänning av 1,3 -kg. per
cm2 torde erfordras en cirka 90 cm. tjock platta och för''de mindre husen med
motsvarande markpåkänning = l,o kg. per cm2 torde plattans tjocklek behöva
bliva 70 cm.
I bägge fallen bör för en eventuell approximativ kostnadsberäkning kunna
räknas med en armeringsprocent av 0,9 5.
Stpckholm den 1 april 1921.
C. R. Kolm.
Byråingengör.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1921:258 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag till uppförande av byggnader för dubbelsemin s. 1 i texten