Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för bekämpande av arbetslösheten samt lindrande av nöd jämte i ämnet väckta motioner.

1921-04-22 · 15 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1921:80, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för bekämpande av arbetslösheten samt lindrande av nöd jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV SO.

1

Nr 80.

Ankom till riksdagens kansli den 22 april 1921 kl. 8 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag för bekämpande av arbetslösheten samt lindrande

av nöd jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

I den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd ock behov, femte huvudtiteln, punkt 19, har Kungl.

Maj:t under rubriken »bekämpande av arbetslösheten» föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition, som kunde komma att i ämnet avlåtas,

å extra stat för år 1922 till bekämpande av arbetslösheten beräkna ett

förslagsanslag, högst, 1,000,000 kronor, att utgå ur statsverkets fond av

rusdrycksmedel. Därjämte har i den samma dag avlåtna propositionen angående

tilläggsstat för år 1921, femte huvudtiteln, punkt 5, föreslagits beräknande

för samma ändamål av ett förslagsanslag, högst, 3,000,000 kronor,

att utgå ur samma statsverkets fond.

Vidare har Kungl. Maj:t under rubriken »särskilda åtgärder för lindrande

av nöd» under femte huvudtiteln av statsverkspropositionen, punkt 55,

föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition, som kunde komma

att i ämnet avlåtas, för särskilda åtgärder för beredande av lindring i

genom den allmänna krisen uppkommen nöd på extra stat för år 1922

beräkna ett förslagsanslag, högst, 2,000,000 kronor, att utgå ur statsverkets

fond av rusdrycksmedel. Tillika har å tilläggsstaten för år 1921,

femte huvudtiteln, punkt 11, för enahanda ändamål beräknats ett förslagsanslag,

högst, 5,000,000 kronor, att likaledes utgå ur meranämnda fond.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 4 mars 1921

avlåten proposition (nr 150), vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande

behandling,'' under åberopande av propositionen bilagt utdrag

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 saml. 38 käft. (AV 80.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 80.

av statsrådsprotokollet för socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att för bekämpande av arbetslösheten och lindrande av nöd, i

huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet angivna grunder, på

tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 11 miljoner kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I sammanhang med förevarande proposition har utskottet till behandling

förehaft följande inom riksdagen väckta motioner, nämligen

inom första kammaren:

nr 184, av herr A. 0. Frändén, vilken hemställt, att riksdagen måtte

besluta att av . det i Kungl. Maj:ts proposition nr 150 begärda anslaget

om högst 11 miljoner kronor för bekämpande av arbetslösheten och lindrande

av nöd en summa av minst 5 miljoner kronor måtte ställas till

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande för statsunderstödda vägbyggnader

och vägförbättringar att av styrelsen handhavas på samma sätt

som stadgas för statsbidrag till väganläggningar och vägförbättringar, brooch

hamnbyggnader samt upprensning av åar och farleder; samt

nr 186, av herr Hj. von Sydow, som föreslagit att riksdagen vid

beviljande av anslag för bekämpande av arbetslöshet och lindrande av nöd

måtte för sin del vid anslaget knippa det villkor, att kommun, som anordnar

nödhjälpsarbeten och därvid till de arbetslösa utbetalar avlöning,

som överstiger två tredjedelar av den i orten vid tiden vanliga avlöningen

för arbetare av samma arbetsförmåga och med liknande arbete, icke av

statsmedel må beviljas någon ersättning för vad av kommunen utgivits

till understöd eller hyresbidrag åt medellösa arbetslösa;

inom andra kammaren:

nr 89, av herr E. Johanson i Stockholm, vilken hemställt, att riksdagen

ville besluta

att på tilläggsstat för år 1921 anvisa för bekämpande av arbetslösheten

ett förslagsanslag av 15 mill. kronor;

att de understödsbelopp som äro angivna i Kungl. Maj:ts kungörelse

den 22 oktober 1920 (svensk författningssamling nr 696/1920) måtte förhöjas

och av statsmedel utgå för envar understödsberättigad med 2/3-delar av

det belopp, till vilket understöd tilldelas honom utav de av kommun eller

landsting för ändamålet anvisade medel, dock av statsmedel högst med

4 kronor pr dag för man och hustru tillhopa;

2: 67 » » » » ensam person som fyllt 18 år;

J;60 » » » » den som fyllt 15 men ej 18 år;

samt 80 öre för varje inom eller utom äktenskapet fött barn;

i § 9 andra stycket i kungl. kungörelsen av den 22 oktober

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stats utskott etu utlåtande Nr fiO.

1920 (svensk författningssamling 696/1920) förekommande 1 krona oeh

1 krona och 50 öra höjes till resp. 2 kronor och 3 kronor;

att i samma kungörelse § 9 tredje stycket förekommande 75 öre

höjes till 1 krona och 50 öre;

nr 154, av herr E. Hage m. fl., vilken föreslagit, att riksdagen måtte

anslå å 1921 års tilläggsstat, att anskaffas på i motionen angivet sätt, 20

millioner kronor som förslagsanslag till bekämpande av arbetslösheten samt

att arbetslöshetsunderhållet per dag måtte höjas till 10 kronor per dag å

dyraste ort, s med lämplig reducering å billigare ort samt med lämpligt

tillägg för familjeförsörjare;

nr 156, av herr E. Hage in. fl., vari under hänvisning till motiveringen

i motionen nr 154, hemställts, att riksdagen måtte å tilläggsstat

för 1921 anvisa 15 millioner kronor eller den summa, som respektive

utskott kan efter närmare utredning finna lämplig, att som lån utlämna

till kommuner och eventuellt åt enskilda företag för förhindrande av driftens

nedläggande, och efter grunder, som kunna fastställas av Kungl. Maj:t;

nr 279, av herr G. W. Hansson i Gärda in. fl., i vilken motion

hemställts, att riksdagen ville, i samband med beviljande av anslag för

arbetslöshetens bekämpande samt lindrande av nöd, uttala, att dagsinkomsten

vid nödhjälpsarbete måtte sättas till 7 kronor vid daglön och 9 kronor

vid ackordsarbete, vartill för familjeförsörjare må utgå familjetillägg

efter samma grunder som hittills;

nr 283, av herr E. Johanson i Stockholm, vilken hemställt, att

riksdagen1 måtte beträffande lönerna vid Skogssällskapets statsarbeten uttala

sig för viss i motionen angiven förändring, i huvudsak gående ut på införande

av tre dyrortsgrupper vid bedrivandet av nämnda arbeten, samt i

övrigt ett iakttagande av vissa förändrade grunder beträffande bestämmandet

av lönerna vid dessa arbeten, på sätt följande tablå utvisar:

Grupp

I pr dag

Grupp

II pr dag

Grupp

III pr dag

Tillägg

för

hustru

Tillägg

för varje

barn

Inkomst pr vecka

Grupp

I

Grupp

II

Grupp

III

Icke familjeförsörjare daglön

5: —

6:-

7:-

_

—

.SO:-

36: —

42:-

» » ackord

'' 7: —

8: —

9: —

—

—

42: —

48: —

54: —

Familjeförsörjare daglön . .

5: —

6: —

7: —

1: —

—: 50

42:-

48: —

54: —

> ackord. .

7: —

8: -

9: —

1: —

—: 50

54:-

60: —

66: —

I ovanstående tabell har räknats med 2 barn i genomsnitt per familj,

nr 285, av herr A. J. Bärg, som hemställt, att riksdagen vid angi
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 80.

Utskottets

yttrande.

vandet av riktlinjerna för arbetslöshetsanslagets användande måtte beakta

i motionen anförda synpunkter, avseende ett framhållande av önskvärdheten

av att understöd av arbetslöshetsmedel skulle kunna beredas även

sådana personer, som genom arbetstidens förkortning erhållit en inkomst,

understigande arbetsförtjänsten vid nödhjälpsarbetena;

nr 289, av herr G. Strindlund m. fl., i vilken motion föreslagits,

att riksdagen måtte besluta, att av de i Kungl. Maj:ts proposition nr 150

till arbetslöshetens bekämpande begärda medel ett lämpligt belopp ställes

till domänstyrelsens förfogande för att förutom verkets egna tillgängliga

medel^ användas för beredande av sysselsättning åt ofrivilligt arbetslösa

mot åtnjutande av de avlöningsförmåner, som riksdagen finner lämpligt

att för nödhjälpsarbeten fastställa; samt

nr 290, av herrar A. Anderson i Saxtorp och A. Lindgren, vilka

hemställt, att riksdagen måtte besluta sådana ändrade grunder för användande

av de medel, som begäras i den kungl. propositionen nr 150 och

där avses till direkta understöd, hyresbidrag och dyrtid sbidrag, att dessa

medel i stället skola användas till anordnande av nödhjälpsarbeten i huvudsaklig

överensstämmelse med i motionen angivna grunder.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar

åberopade skäl får utskottet hänvisa till motionerna. I

I statsrådsprotokollet har lämnats en ingående redogörelse för de

åtgärder, som av det allmänna hittills vidtagits för bekämpande av arbetslösheten,

samt om förhållandena på arbetsmarknaden för tiden intill mars

månads början.. Då det för behandlingen av den nu föreliggande fråijan

vant av betydelse att erfara, huru dessa förhållanden sedan dess utvecklat

sig, har utskottet ansett sig böra från arbetslöshetskommissionen inhämta

närmare upplysningar härutinnan. Av dessa upplysningar har framgått,

att genom vårsäsongens tidiga inbrott arbetstillgången för grov- och lösarbetare

visserligen redan blivit förbättrad samt att utflyttning av industrioch

stadsarbetare till jordbruket och landsbygden äger rum i mindre omfattning,

men att depressionen inom själva industrien i stället förvärrats.

Nästan dagligen komma meddelanden om nya avskedanden och inskränkningar

av den ordinarie arbetstiden. På denna grund torde antalet arbetslösa

i nuvarande stund snarare över- än understiga den siffra på 60,000,

som arbetslöshetskommissionen angivit såsom sannolik under sistlidne

februari månad. Det ligger emellertid i sakens natur, att trots lågkonjunkturens

oförminskade tryck på näringslivet, den varma årstidens inträdande

kommer att medföra viss lättnad på arbetsmarknaden samt därigenom

någon lindring åvägabringas i de arbetslösas belägenhet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottet* utlåtande Nr 80.

5

Vad själva nödläget i landet beträffar, synes detta ännu icke vara

så svårt, som man med hänsyn till den begränsade arbetstillgången och

den omfattande arbetslösheten haft anledning befara. Till följd av förut

rådande högkonjunktur och genom därunder åtnjutna goda inkomster hava

lönarbetarna visat sig besitta en oväntat stor motståndskraft mot de första

månadernas arbetslöshet. Men å andra sidan är det givet, att ju längre

arbetslösheten varar, desto grundligare bliva de enskilda hjälpkällorna uttömda.

Då vidare framtidsutsikterna på arbetsmarknaden te sig synnerligen

ovissa och försiktigheten därför bjuder att räkna med arbetslöshet

i avsevärd utsträckning även under senare hälften av innevarande år, är

det enligt utskottets mening uppenbart, att riksdagen nu måste anvisa

betydande medel för arbetslöshetens bekämpande. Frågan om vilka belopp

därvid komma att slutligt krävas, föreligger icke nu till utskottets prövning,

utan kommer Kungl. Maj:t att senare förelägga riksdagen närmare

utredning och förslag härom, för närvarande har utskottet endast att

taga ståndpunkt till de i föreliggande proposition gjorda äskanden och

uttalade önskemål samt i samband därmed stående motioner.

Vad då först angår det begärda beloppet, 11,000,000 kronor, för

arbetslöshetens bekämpande, vilket är att betrakta som en försträckning i

förskott å det definitiva arbetslöshetsanslaget, föranleder detta ingen erinran

från utskottets sida. Behov av dess omedelbara beviljande torde också

föreligga, enär enligt uppgift hittills tillgängliga medel för arbetslöshetens

bekämpande lära bliva förbrukade före utgången av innevarande april

månad.

Nyssnämnda 11,000,000 kronor skola sålunda användas till arbetslöshetens

bekämpande i överensstämmelse med de principer och den praxis,

som under de gångna krisåren tillämpats från de statliga organens sida.

Denna arbetslöshetspolitik har flera gånger varit föremål för riksdagens

prövning och vunnit dess gillande. Såsom riksdagen tidigare uttalat, böra

sålunda alltjämt ansträngningarna i första hand inriktas på att bereda de

arbetslösa möjlighet att försörja sig genom eget arbete. Det vill ock

synas utskottet, att arbetslöshetskommissionen genom sitt verkställande

organ på detta område, '' skogssällskapets statsarbeten, hittills på ett förtjänstfullt

sätt lyckats lösa denna uppgift trots de svårigheter, som vållades

av den under årets första månader hastigt stegrade arbetslösheten. I

den mån nödhjälpsarbeten ej kunna eller hinna anordnas i tillräcklig utsträckning

samt hjälpbehovet -så oundgängligen kräver, torde även direkta

arbetslöshetsunderstöd fortfarande komma att erfordras. Enligt vad utskottet

erfarit, har också denna direkta understödsverksamhet under de

sista veckorna runt om i landet och särskilt i de större städerna fått en

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 80.

så betydande omfattning, att den synes påkalla såväl ytterligare ökning

av de statliga nödhjälpsarbetena som verksamma kontrollåtgärder från

centralmyndighetens sida. I det senare avseendet vill också utskottet giva

sin anslutning till det i propositionen framhållna önskemålet, att vid förestående

revision av nu gällande författning om arbetslöshetsunderstöd dels

grunderna för de lokala arbetslöshetsorganens sammansättning och verksamhet

där närmare angivas, dels ock dessa organisationer åläggas att

före igångsättande av direkt understödsverksamhet inhämta medgivande

av arbetslöshetskommissionen, vilken även skulle äga att, då giltig0 anledning

förelåge, vägra fortsatt statsbidrag till pågående understödsverksamhet.

Härigenom skulle arbetslöshetsorgånisationen förlänas större stadga och

arbetslöshetskommissionen erhålla den önskvärda vidgade befogenheten

gentemot de lokala organen, utan att därmed, såsom departementschefen

fi am håller, verksamheten förtoges sin karaktär av tillfällig krisanordning.

I samband härmed vill utskottet betona lämpligheten därav, att åt de länsstyrelsernas

revisorer, vilka i kommunerna hava att i detalj bevaka statens

intressen vid understödsverksamhetens utövande, i den blivande nya författning

inrymmes en ställning, som motsvarar deras viktiga funktion.

Det allmännas hjälp till de arbetslösa har hittills bestått dels i erbjudande

av nödhjälpsarbete, dels i direkta understöd. Under den första

krisvintern 1914—1915 lärer emellertid, särskilt i huvudstaden, av enbart

kommunala medel kunnat lämnas hjälp till familjens sammanhållande, i

främsta rummet genom bidrag till betalning av bostadshyra. På grund

av befarat nödläge bland de arbetslösa och till följd av rådande abnorma

förhållanden på bostadsmarknaden förväntas i händelse av arbetslöshetens

fortvara stora svårigheter uppstå för de arbetslösa att framdeles gälda sin

hyra med ty åtföljande fara för inassvräkningar. För att i någon mån

kunna förebygga en sådan utgång föreslås i propositionen upptagande av

en ny hjälpform, nämligen beviljande av statsbidrag till de kommuner,

som lämna hyreshjälp till arbetslösa familjeförsörjare. Denna nya hjälpform

skulle enligt i propositionen angivna grunder inordnas soni ett led

i den hittillsvarande understödsverksamheten. För sin del kan utskottet

icke finna annat än att ovannämnda farhågor för de arbetslösas svårigheter

med hyresbetalningen torde komma att visa sig befogade, och får

utskottet förty tillstyrka sagda hjälpform. I sakens natur ligger emellertid

att denna nya hjälpform endast bör komma till användning i särskilt

ömmande fall samt att den icke får anordnas så, att den motverkar arbetskraftens

önskvärda rörlighet. Utskottet får för den skull förorda att,

såsom av departementschefen förutsättes, Kungl. Maj:t skall äga att be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

StatnutsJcoltets utlåtande Nr SO.

7

stämma, hur stor del av arbetslöshetsanslaget varje kvartal får disponeras

för denna uppgift.

Då utskottet utgår från att hyresbidrag samt därmed jämförliga

understöd till hemmets och familjens sammanhållande endast skulle komma

sådana arbetslösa till del, vilka jämlikt gällande författning över huvud

äro berättigade att uppbära understöd, följer därav, att förstnämnda bidrag

komma att utgöra ett avsevärt tillskott till de mest behövande bland

de arbetslösa som åtnjuta hjälp från det allmänna. Den kritik, som hittills

riktats mot nu utgående statliga nödhjälpslöner och offentliga understöd,

torde därmed hava förlorat sin betydelse, vilket också redan skett

genom de sista veckornas starka sänkning av både livsmedelsprisen och

lönerna särskilt på den öppna arbetsmarknaden. De arbetslösa torde själva

i stort sett biträda denna uppfattning, ty de oförsvarliga strejker och

blockader, som på sina håll igångsatts mot skogssällskapets statsarbeten,

äro numera upphävda. Ställningen är också i själva verket sådan, att lönerna

vid skogssällskapets statsarbeten, vilka enligt utskottets uppfattning

i början av året varit väl avvägda, under den sista tiden till följd av lönesänkningar

på olika områden, på sina håll enligt uppgift, kommit att

överstiga de ordinarie arbetsförtjänsterna för fullt sysselsatta arbetare.

Fasthåller man vid den i propositionen uttalade grundsatsen, att lönerna

vid nödhjälpsarbeten vid varje tillfälle och på varje särskild ort i stället

måste understiga den vanliga lönemarknadens, vilken grundsats utskottet

anser vara av synnerlig vikt för nödhjälpsarbetenas rationella bedrivande

och begränsning, synes man kunna undvika de missförhållanden, som i en

del fäll uppstått.

På grund av det inre samband, som inom den nu tillämpade arbetslöshetspolitiken

förefinnes mellan nödhjälpslöner och gällande understödssatser,

nämligen på så sätt, att de förra böra te sig fördelaktigare än

de senare, torde emellertid en eventuell allmän nedsättning av nödhjälpslönerna

nödvändiggöra en motsvarande sänkning av understödssatserna, så

att det lämpliga avståndet dem emellan bibehålies. Nu gällande understödssatser

fastställdes hösten 1918; för närvarande har socialstyrelsens

levnadskostnadsindex den 1 april i det närmaste nedgått till dåvarande

nivå, och prisfallet på isynnerhet livsmedel har ytterligare fortsatt under

den sista månaden. Härtill kommer att hösten 1918 sammanföll med tidpunkten

för kristidens värsta livsmedelsbrist, medan däremot nu tillgången

på förnödenheter är god. Det torde därför icke kunna förnekas, att det

i och för sig knappa understödet nu kan möjliggöra bättre tillfredsställande

av det föreliggande behovet än under de närmast föregående åren.

Fortsätter prisfallet och därmed stegringen av penningens köpkraft, torde

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskuttets utlåtande Nr SO.

enligt utskottets mening anledning föreligga för Kungl. Maj:t att vidtaga

en mot förhållandena och gällande nödhjälpslöner svarande revision av

understödssatserna.

Förutom genom nödhjälpsarbeten, direkta understöd och hyresbidrag

ifrågasätter departementschefen jämväl statliga bidrag till Lindrande av den

nöd, som vållats genom arbetslöshetens indirekta verkningar. Denna verksamhet

skulle träda i stället för de dyrtidslindrande åtgärder, som alltsedan

1916 vidtagits genom folkhushållningskommissionens dyrtidsavdelning,

och vilka åtgärder enligt beslut av 1920 års riksdag skulle upphöra

den 30 juni 1921. Med anledning av en framställning från sagda dyrtidsavdelnings

ledning i december 1920 om önskvärdheten av verksamhetens

fortsättande även efter den 1 juli 1921 har också i årets statsverksproposition

för ifrågavarande ändamål under titel »åtgärder för lindrande

av nöd» preliminärt upptagits 5 miljoner kronor å tilläggsstaten för år

1921 och 2 miljoner kronor å extra stat för år 1922. Dyrtidsavdelningens

framställning, som icke var enhällig, i det att en minoritet inom avdelningen

förordade verksamhetens avlösande genom användande av § 64

i 1918 års fattigvårdslag, remitterades emellertid till socialstyrelsen och

arbetslöshetskommissionen. Av deras i propositionen refererade yttrande

framgår, att styrelsen och kommissionen föreslå dyrtidsverksamhetens definitiva

upphörande den 30 juni 1921 och firma dess ersättande med den

föreslagna nya hjälpformen: hyresbidrag och därmed jämförliga understöd

till hemmets och familjens sammanhållande vara tillfyllest. Denna nya

hjälpform skulle emellertid begränsas till sådana arbetslösa familjeförsörjare,

vilka jämlikt gällande författning äro berättigade erhålla understöd

och därmed nödhjårsarbete. Departementschefen synes emellertid icke

vilja så snävt begränsa den ifrågasatta nödtidslindrande verksamheten, utan

synes önska en utvidgning av dess klientel till att omfatta jämväl personer,

som icke behöva vara kvalificerade att erhålla arbetslöshetsunderstöd.

Det synes likväl vara departementschefens mening, att verksamheten skulle

begränsas inom ramen av arbetslöshetskommissionens såväl anslag som

organisation. Donna senare utväg har också underlättats därav, att den

s. k. dyrtidsavdelningen vid folkhushållningskommissionens av år 1919

upplösning den 31 december 1920 genom Kungl. Maj:ts beslut av samma

dag blivit överflyttad till statens arbetslöshetskommission.

Då utskottet nu går att taga ställning till denna fråga, vill utskottet

först konstatera, att enighet torde råda därom, att dyrtidsverksamheten

och därav föranledd författning definitivt skola upphöra den 30 juni

1921. I konsekvens härmed bör enligt utskottets uppfattning det centrala

administrationsorganet, den s. k. dyrtidsavdelningen, därefter snarast möjligt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottetx utlutande Nr SO.

it

avvecklas. 1 likhet med departementschefen finner vidare utskottet, att de

rådande ovissa förhållandena synas föranleda att möjlighet hör beredas att

direkt kunna lindra av arbetslöshet framkallad nöd hos personer, vilka icke

kunna inbegripas bland dem, som enligt gällande författning äro kvalificerade

att erhålla arbetslöshetsunderstöd. Med hänsyn till önskvärdheten av enhetlighet

i organisationssystemet för vinnande av bättre överblick över de

olika hjälpformerna synes dock handhavandet av denna nödlindrande verksamhet

böra såväl centralt som lokalt anförtros åt de nu förefintliga arbetslöshetsorganen.

Förtänksamheten torde ock bjuda att härför erforderliga

medel, som torde böra utgå av arbetslöshetsanslaget, fixeras till sitt belopp

och anser utskottet att en summa på 500,000 kronor torde vara tillfyllest

för senare hälften av innevarande år. Verksamheten i fråga torde

icke behöva regleras genom någon särskild författning, utan torde det

böra ankomma på Kungl. Maj:t att efter motiverad framställning av arbetslöshetskommissionen

för varje särskilt fall anvisa de behövliga beloppen.

Då utskottet härefter övergår till behandlingen av de i ärendet

väckta motionerna, vill utskottet beträffande först de i herr Hages m. fl.

motion nr 154:11 samt herr Johansons i Stockholm motion nr 89: II

framställda förslagen om bestämmande av arbetslöshetsanslaget till 20

millioner resp. 15 millioner kronor samt anslagets erhållande av natur

av förslagsanslag i stället för förslagsanslag, högst, framhålla, att

då dessa "förslag utgå från de av Kungl. Maj:t i propositionen om tillläggsstat

för ändamålet beräknade beloppen, vilka sedermera genom Kungl..

Maj:ts nu förevarande propositioner betydligt höjts, motionerna i denna

del numera måste anses hava -blivit i väsentlig grad tillgodosedda. De i

motionerna föreslagna betydande förhöjningarna av gällande understödssatser

synas för närvarande icke möjliga att genomföra med hänsyn till

under mellantiden inträffade förändringar i prisnivån och den grundsats

beträffande förhållandet mellan lönerna vid nödhjälpsarbeten och den vanliga

lönemarknadens, vartill utskottet i det föregående givit sin anslutning.

Utskottet kan heller icke biträda herr Johansons förslag om en generell

höjning av statsbidraget till kommunernas understödsverksamhet till av

de sammanlagda kostnaderna. Den hittills tillämpade fria behovsprövningen

ledande till att detta statsbidrag i vissa fall höjts upp till 90 / finner

utskottet mera rättvis och ändamålsenlig.

Vidkommande herr Hages motion nr 156: II angående lån åt kommuner

m. fl. för hindrande av driftens nedläggande, synes motionärerna

hava förbisett att man sedan länge här i landet tillämpat ett utbildat system

för arbetslöshetens bekämpande. Vid sådant förhållande lärer det

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 6 sand. 38 käft. (Nr 80.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 80.

varken vara nödigt eller lämpligt att beträda den fullkomligt oprövade

och till sina ekonomiska konsekvenser synnerligen vittutseende väg, som

av motionärerna för ändamålet förordas.

Av nyss anförda skäl kan utskottet icke heller förorda bifall till herr

Johansons i Stockholm och herr Hansons i Gärda m. fl. motioner (respektive

nr 283: II och 279: II). Herr Johansons förslag att tillämpa tre dyrortsgrupper

för skogssällskapets statsarbetens nödhjälpsarbeten finner icke utskottet

tilltalande, då det här icke är fråga om någon ordinarie statens

affärsverksamhet utan om rent provisoriska åtgärder. I praktiken skulle

dessutom ett sådant förfarande medföra ytterligare belastning för byråoch

arbetsledarpersonalen inom statsarbetena och kanske föranleda behov

av ny sådan arbetskraft, vilket icke kan anses önskligt. Trots de välgrundade

motiv, som av herrar Anderson i Saxtorp och Lindgren i motionen nr

290: II anföras för att hela anslaget till arbetslöshetens bekämpande skall

användas till anordnande av nödhjälpsarbeten, kan utskottet icke dela

motionärernas uppfattning; den direkta understödsverksamheten kan, såsom

ovan framhållits, under nuvarande förhållanden icke helt undvikas.

I fråga om de lämpligaste formerna för nödhjälpsarbetenas bedrivande

hava herrar Frändén och Strindlund m. fl. (motionerna nr 184: I

och 289: II) framkommit med olika förslag. Den förre hemställer sålunda,

att av arbetslöshetsanslaget en summa av minst 5 miljoner kronor måtte

ställas till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande för statsunderstödda

vägbyggnader och vägförbättringar att av styrelsen handhavas''på samma

•sätt som stadgas för statsbidrag till väganläggningar och vägförbättringar,

bro- och hamnbyggnader samt upprensning av åar och farleder. Motionären

anser, att genom en sådan anordning riksdagen skulle erhålla full

garanti för att endast sådana företag, som redan av statens myndigheter

prövats vara av sådan nytta för det allmänna, att de böra erhålla statsunderstöd,

komma i åtnjutande av dylikt, samt att vidare härigenom nödhjälpsarbetena

framdeles skulle kunna verkställas under behövlig teknisk

och ekonomisk kontroll från statens sida. Enligt vad utskottet inhämtat,

hava dess bättre skogssällskapets statsarbetens nödhjälpsarbeten städse

blivit utförda under fullt beaktande av ovannämnda självklara önskemål.

För dessa nödhjälpsarbetens ledning måste givetvis anställas fackkunniga

ingenjörer vilka sålunda kunna påtaga sig ansvaret för arbetenas riktiga

utförande ur teknisk synpunkt. Statsarbetena hava vidare vid övertagande

av särskilt vägarbeten samarbetat med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och dess distriktstjänstemän samt i fråga om kommunala arbeten med

vederbörande kommunala myndigheter. Vid val av vägarbete har i

regel också det tillvägagångssätt använts, som av motionären förordats,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 80.

11

nämligen att länsstyrelsernas utlåtande angående arbetets lämplighet inhämtats.

Hänsyn liar därvid dock naturligtvis i främsta rummet måst

tagas till belägenheten av de orter, där arbetslöshet i större utsträckning

förekommit. Till grund för varje arbete har alltid legat ett kostnadsförslag,

upprättat av vederbörande tekniska myndigheter och granskat

av statsarbetenas ingenjörer. Avsyning har också i regel verkställts av

representanter för vederbörande vägstyrelse resp. kommunala myndighet

samt, då det gällt allmänna vägarbeten, i närvaro av vederbörlig distriktsingenjör.

Utskottet kan icke heller tillstyrka motionärens förslag att anförtro

uppgiften att planlägga och leda nödhjälpsarbeten direkt åt vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen, som nu icke är organiserad för fyllande av

förevarande särskilda uppgifter av mera tillfällig natur. En sådan organisation

bär däremot skogssällskapets statsarbeten, vilka efter sin nu treåriga

tillvaro utarbetat ett i det hela enligt utskottets uppfattning val

fungerande system dels för samarbetet med de lokala arbetslöshets- och

hjälpkommittéerna samt de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna, dels för

anordnande av förläggning och utspisning vid arbetsplatser, upprättade på

större avstånd från de arbetslösas hemort. Enahanda skäl tala också enligt

utskottets mening emot ett bifall till herr Strindlunds in. fl. förslag, att

Kungl. Maj:t skulle av arbetslöshetsanslaget ställa ett lämpligt belopp till

domänstyrelsens förfogande för beredande av sysselsättning åt ofrivilligt

arbetslösa. Givetvis finnas många sådana lämpliga arbetstillfällen inom

domänverkets förvaltningsområde, vilka förvisso under nu rådande förhållanden

böra utnyttjas. Enligt vad utskottet erfarit, ämnar också domänstyrelsen

inleda ett samarbete med arbetslöshetskommissiorven och skogssällskapets

statsarbeten i det av nyssnämnda motionär angivna syftet.

I motion nr 285:11 har ^herr A. J. Bärg föreslagit den offentliga

arbetslöshetshjälpens utvidgande till bispringande jämväl av sådana arbetare

som på grund av arbetstidens förkortning inom resp. företag måste

nöja sig med en inkomst, som måhända understiger de vid nödhjälpsarbetena

förekommande arbetsförtjänsterna. Om utskottet rätt fattat syftet i

ifrågavarande motion, skulle sålunda nuvarande understödssystem kompletteras

med ytterligare en ny hjälpform till de s. k. korttidsarbetarna inom

näringslivet. Ur såväl principiella synpunkter som av statsekonomiska skäl

skulle det dock enligt utskottets åsikt vara synnerligen betänkligt att slå

in på en sådan väg. Med den inskränkning i driften, som den svenska

industrien för närvarande måste underkasta sig, skulle härigenom det offentliga

understödet framstå som ett bidrag till utgående arbetslön, vilket

enligt erfarenheter från äldre tider och i andra länder kommer att verka

i hög grad förryckande på lönenivån^till arbetarklassens uppenbara nackdel.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 80.

För den händelse ett missförhållande av den art motionären angivit, verkligen

föreligger, kan hjälp på andra vägar lämnas en sålunda nödställd

familj, utan att man härom behöver utfärda några författningsenliga föreskrifter.

Motionären antyder själv, att i ett sådant fall medel från det

belopp, som föreslagits för lindrande av nöd, skulle kunna komma till användning.

Slutligen har herr von Sydow i motionen nr 186:1 föreslagit, att

riksdagen vid beviljande av anslag för bekämpande och lindrande av nöd

måtte för sin del vid anslaget knippa det villkor, att kommun, som anordnat

nödhjälpsarbeten och därvid till de arbetslösa utbetalar avlöning,

som överstiger två tredjedelar av den i orten vid tiden vanliga avlöningen

för arbetare av samma arbetsförmåga och med liknande arbete, icke av

statsmedel må beviljas någon ersättning för vad av kommunen utgivits

till understöd eller hyresbidrag åt medellösa arbetslösa. Ett sådant yrkande

skulle enligt utskottets mening hava fullt fog för sig, därest direkta

statliga bidrag utginge till ifrågavarande kommunala nödhjälpsarbeten.

De i motionen anförda exemplen på överdrivet höga nödhjälpslöner hänföra

sig emellertid samtliga till sådana arbeten, som utföras i enbart kommunal

régi och lärer därvid näppeligen någon direkt inblandning från

statlig myndighets sida kunna äga rum. Utskottet vill emellertid ingalunda

förneka, att missbruk på sina håll förekomma, men lärer arbetslöshetskommissionen

härvid i den mån statens intressen på något sått komma

att trädas för nära, genom den ovan föreslagna utvidgningen av dess kontrollbefogenhet

över sina kommunala organ kunna utöva nödig reglerande

verksamhet.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet

hemställa,

a) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition, och med avslag å herr Hages

m. fl. motion nr 154, samt herr Johansons i Stockholm

motion nr 89, för bekämpande av arbetslösheten

och lindrande av nöd, i huvudsaklig överensstämmelse

med av chefen för socialdepartementet i statsrådsprotokollet

den 4 mars 1921 angivna grunder, på tillläggsstat

för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,

11,000,000 kronor;

b) att herrar Frändéns, von Sydows, Hanssons i

Gärda m. fl., Strindlunds m. fl., Andersons i Saxtorp

och Lindgrens samt Bärgs ovanberörda motioner även
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr SO.

13

som herr Johansons i Stockholm motion nr 283: II må.

anses besvarade genom vad" utskottet här ovan anfört

och hemställt;

c) att herr Hages in. fl. motion nr 156: II icke

må vinna riksdagens bifall.

Stockholm den 22 april 1921.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S, //. Kvarnzelius, C. J■ G. Swartz, A. G. Lindblad,

Ollae A. Ericsson, H. F. Lamm, J. Nilsson i Skottlandshus, H. M. Bäckström, J. L. Widell,

O. U. B. Olsson, C. G. Ekman, O. Bergqvist och C. I. Asplund samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund, J. Jönsson i

Revinge, O. H:son Waldén, P. Nilsson i Bonarp, C. R. Jansson i Falun, 8. Bengtsson i

Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, S. E. J. Lubeck, W. Bäckström, K. E. W. Söderhielm och

K. A. Westman.

Reservationer:

av herrar II. M. Bäckström, O. U. B. Olsson, C. I. Asplund, A.

Anderson i Råstock, 0. H. Waldén, C. B. Jansson i Falun och L. J.

Carlsson-Frosterud, vilka ansett att utskottets yttrande och förslag bort

hava följande lydelse:

»I statsrådsprotokollet — — — — för denna uppgift.

(sid. 7). Då utskottet----från det allmänna. Den kritik,

som hittills riktats mot nu utgående statliga nödhjälpslöner och offentliga

understöd torde därmed, ävensom genom de sista veckornas starka sänkning

av både livsmedelsprisen och lönerna på den öppna arbetsmarknaden

till en viss del hava förlorat sin betydelse. De arbetslösa torde också

själva i stort sett numera biträda denna uppfattning, ty de strejker och

blockader, som på sina håll igångsatts mot skogssällskapets statsarbeten,

äro numera upphävda.

‘ Om man å ena sidan fasthålla* vid den i propositionen uttalade

grundsatsen, att lönerna vid nödhjälpsarbeten vid varje tillfälle och på varje

särskild ort böra något understiga den vanliga arbetsmarknadens, vilken

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande AV SO.

grundsats utskottet anser vara av synnerlig vikt för nödbjälpsarbetenas

rationella bedrivande och begränsning, men å andra sidan dessa löner ej

böra sättas under det belopp, som motsvarar de arbetslösas existensminimum,

synes det emellertid, med hänsyn till den stora skillnad beträffande

såväl arbetslöner som levnadskostnader, vilken råder på olika orter inom

riket, uppenbart, att en större smidighet beträffande lönesättning å olika

orter bör kunna genomföras än vad hittills tillämpade metoder möjliggöra.

I detta hänseende vill utskottet uttala sin anslutning till den i herr

Johansons i Stockholm motion nr 283 i andra kammaren föreslagna indelningen

i tre olika lönegrupper, vilket i realiteten endast innebär ett

medgivande för arbetslöshetskommissionen att vid anställande av nödhjälpsarbeten

å sådana dyrorter, där hittills tillämpade lönesatser resp. 5 och

6 kronor per dagsverke eller 7 å 8 kronor per dag vid ackord ligga så

långt under å orten gällande arbetslöner, att de även väsentligt understiga

där gällande levnadskostnader vid existensgränsen, kunna höja resp.

belopp med högst en krona per dag.

Ett sådant system synes vara ofrånkomligt, om man vill över hela

riket genomföra ovan anförda principer, att hålla nödhjälpslönerna på en

nivå, som på varje plats ligger under den vanliga arbetslönenivån utan

att dock någonstädes understiga existensminimum. Samtidigt öppnar detsamma

även möjlighet att i händelse av fortsatt sänkning av levnadskostnader

och arbetslöner i enlighet därmed omreglera nödhjälpslönerna å olika

platser. I den mån det allmänna prisfallet ytterligare framskrider, komma

därigenom de högre löneklasserna efterhand ur tillämpning.

På grund av det inre samband, som inom den nu tillämpade arbetslöshetspolitiken

förefinnes mellan nödhjälpslöner och gällande understödssatser,

nämligen på så sätt att de förra böra te sig fördelaktigare än de

senare, anser sig emellertid utskottet förhindrat att helt tillstyrka de i

herr Johansons motion nr 89 föreslagna ändringarna av i Kungl. Maj:ts

kungörelse den 22 okt. 1920 fastställda understödsbelopp för arbetslösa

familjeförsörjare. Men då å andra sidan de hösten 1918 fastställda understödssatserna

synas utskottet för knappt tilltagna med hänsyn till

då och^ nu rådande dyrtid, har utskottet ansett sig böra gå en medelväg.

Sålunda vill utskottet förorda dels att de understödsbelopp, som äro

angivna i Kungl. Maj:ts kungörelse den 22 oktober 1920 (svensk författningssamling

696 år 1920) måtte förhöjas och av statsmedel utgå för envar

understödsberättigad med 2/3 av det belopp, till vilket understöd utdelas

utav de av kommun eller landsting för ändamålet anvisade medel,

■dock av statsmedel för varje dag med högst 3 kronor för man och hustru

tillhopa, 2 kronor för ensam person, som fyllt 18 år, 1:20 kronor för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 80.

5

ensam person som fyllt 15 men ej 18 år samt 0: 60 kronor för varje inom

eller utom äktenskapet fött barn; dels att i § 9 andra stycket i samma

kungörelse förekommande 1 krona och 1 krona 50 öre höjes till 1 krona

och 50 öre och 2 kronor och 25 öre resp.; dels ock att i samma kungörelses

§ 9 tredje stycket förekommande 75 öre höjes till 1 krona och

10 öre.

(sid. 8). Förutom genom nödhjälpsarbeten----de behövliga

beloppen.

(sid. 9). Då utskottet härefter övergår till behandlingen av de i ärendet

väckta motionerna i övrigt vill utskottet -----grad tillgodosedda.

Vidkommande herr Hages motion — — — — ändamålet förordas.

(sid. 10). Trots de välgrundade motiv----icke helt undvikas.

I fråga om de----utöva nödig reglerande verksamhet.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet

hemställa,

a) att riksdagen må i anledning av Kung]. Maj:ts

förevarande proposition och herr Johansons i Stockholm

motion nr II: 89 och 283 samt med avslag å herr

Hages m. fl. motion nr II: 154, för bekämpande av arbetslösheten

och lindrande av nöd, i huvudsaklig överensstämmelse

med av chefen för socialdepartementet i

statsrådsprotokollet den 4 mars 1921 angivna grunder,

med av utskottet härovan förordade ändringar, på tillläggsstat

för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,

11,000,000 kronor;

b) att herrar Frändéns, von Sydows, Hanssons i

Gärda in. fl., Andersons i Saxtorp och Lindgrens samt

Bärgs ovanberörda motioner må anses besvarade genom,

vad utskottet här ovan anfört och hemställt;

c) att herr Hages — — — — bifall.»

Av herr Ollas A. Ericsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1921:177 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för bekämpande av arbetslösheten samt lindrande av nöd. s. 2 i texten