Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 22 juni 1921 med vissa bestämmelser mot oskälig arrendestegring m. m.

1922-02-10 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1922:5, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 22 juni 1921 med vissa bestämmelser mot oskälig arrendestegring m. m.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 5.

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 10 februari 1922 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 22

juni 1921 med vissa bestämmelser mot oskälig arrendestegring

m. m.

Genom en den 20 januari 1922 dagtecknad proposition, nr 19,

vilken hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet,

har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag av

i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga

här nedan intagna förslag till

1) lag om fortsatt tillämpning av lagen den 22 juni 1921 (nr 321)

med vissa bestämmelser mot oskälig arrendestegring; och

2) lag om jämkning i vissa fall av arrendator åliggande dagsverksskyldighet.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande lagförslag,

får utskottet hänvisa till propositionen.

Vad först angår frågan om fortsatt giltighet av lagen med vissa

bestämmelser mot oskälig arrendestegring, torde böra framhållas, att,

ehuru under det gångna året tillämpning av lagen medelst tillsättande

av skiljenämnd allenast i ett mycket ringa antal fall förekommit, ett

fortfarande behov av densamma likväl av några i ärendet hörda länsstyrelser

ansetts förefinnas, ävensom att från vissa arrendatorsföreningar

prolongation av lagen påyrkats.

Med hänsyn till numera inträdda betydande prisfall å de naturaalster,

som uti ifrågavarande lag avses, synes utskottet berättigad tvekan

kunna råda, huruvida ett fortsatt upprätthållande av denna provisoriska

lagstiftning längre bör äga rum, men då, enligt vad av propositionen

får anses framgå, lagens fortsatta giltighet å sina håll ännu kan vara

av viss betydelse, har utskottet dock funnit sig böra tillstyrka lagens

förlängning till någon tid efter det nästa års lagtima riksdag sammanträtt

eller utgången av februari månad 1923.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 5. 5

Vidkommande därefter lagen om jämkning i vissa fall av arrendator

åliggande dagsverksskyldighet, linner utskottet, med erinran om att ifrågavarande

lag, vilken tillkommit på initiativ av fjolårets riksdag, varit

gällande föga mer än ett halvt år samt på grund av det nära samband,

som förefinnes mellan nu förevarande lag och förut omförmälda lag med

vissa bestämmelser mot oskälig arrendestegring, sig böra tillstyrka, att

jämväl åt förstnämnda lag förlänas utsträckt giltighet för tiden intill utgången

av februari månad 1923.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts

förevarande förslag icke av riksdagen i oförändrat skick

antagits, måtte för sin del antaga följande:

l:o) Lag

om fortsatt tillämpning av lagen den 22 juni 1921 (nr 321) med vissa

bestämmelser mot oskälig arrendestegring.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

Härigenom förordnas, att lagen

den 22 juni 1921 med vissa bestämmelser

mot oskälig arrendestegring,

vilken lag gäller till den 1

juni 1922, skall äga fortsatt tillämpning

till den 1 juni 1923; dock

skall från och med den 1 juni 1922

1 § hava följande lydelse:

Har i fall, då arrendator enligt

avtal, slutet före den 1 oktober 1917,

är pliktig att helt eller huvudsakligen

utgöra arrende genom avlämnande

av mjölk, smör, fisk eller annat

naturalster, å dylikt vederlag efter

avtalets ingående inträtt sådan prisstegring,

som därvid icke lät sig

beräkna, och finnes den utfästa legan

i följd härav uppenbart oskälig; äge

arrendatorn rätt att, såvitt angår

(Utskottets förslag.)

Härigenom förordnas, att lagen

den 22 juni 1921 med vissa bestämmelser

mot oskälig arrendestegring,

vilken lag gäller till den 1

juni 1922, skall äga fortsatt tillämpning

till den 1 mars 1923; dock

skall från och med den 1 juni 1922

1 § hava följande lydelse:

Har i fall, då arrendator enligt

avtal, slutet före den 1 oktober 1917,

är pliktig att helt eller huvudsakligen

utgöra arrende genom avlämnande

av mjölk, smör, fisk eller annat

naturalster, å dylikt vederlag efter

avtalets ingående inträtt sådan prisstegring,

som därvid icke lät sig

beräkna, och finnes den utfästa legan

i följd härav uppenbart oskälig; äge

arrendatorn rätt att, såvitt angår

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Andra lagutskottets utlåtande Nr 5.

[Kungi. Maj:ts förslag.)

vederlag,# förfallet under tiden från

och med den 1 oktober 1917 till

den 1 juni 1923, påfordra, att skälig

andel i prisstegringen kommer honom

till godo. Där ej annorlunda åsämjes,

må denna andel ej överstiga hälften

av prisstegringen.

Beträffande beslut, som av i

lagen omförmäld nämnd fattats före

den 1 juni 1923, skall vad i 4 och

5 §§ är stadgat fortfarande gälla.

(Utskottets förslag.)

vederlag, förfallet under tiden från

och med den 1 oktober 1917 till

den 1 mars 1923, påfordra, att skälig

andel i prisstegringen kommer honom

till godo. Där ej annorlunda åsämjes,

må denna andel ej överstiga hälften

av prisstegringen.

Beträffande beslut, som av i

lagen omförmäld nämnd fattats före

den 1 mars 1923, skall vad i 4 och

5 §§ är stadgat fortfarande gälla.

2:o) Lag
om

jämkning i vissa fall av arrendator åliggande dagsverksskyldighet.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

Härigenom förordnas som följer:

Har i fall, då arrendator enligt

avtal, slutet före den 1 januari 1918,

är pliktig att helt eller huvudsakligen

utgöra arrende genom fullgörande

av dagsverken, körslor eller

andra arbetsprestationer eller att

mot ersättning utgöra visst antal

prestationer av nyssnämnda slag, å

dylika prestationer efter avtalets ingående

inträtt sådan prisstegring,

som därvid icke lät sig beräkna,

och finnes i följd härav, att värdet

av vad arrendatorn enligt avtalet

har att utgöra står i uppenbart missförhållande

till de honom genom

avtalet tillförsäkrade förmåner, äge

arrendatorn rätt att, såvitt angår

(Utskottets förslag.)

Härigenom förordnas som följer:

Har i fall, då arrendator enligt

avtal, slutet före den 1 januari 1918,

är pliktig att helt eller huvudsakligen

utgöra arrende genom fullgörande

av dagsverken, körslor eller

andra arbetsprestationer eller att

mot ersättning utgöra visst antal

prestationer av nyssnämnda slag, å

dylika prestationer efter avtalets ingående

inträtt sådan prisstegring,

som därvid icke lät sig beräkna,

och finnes i följd härav, att värdet

av vad arrendatorn enligt avtalet

har att utgöra står i uppenbart missförhållande

till de honom genom

avtalet tillförsäkrade förmåner, äge

arrendatorn rätt att, såvitt angår

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr

7

(Kungl. Maj-.ts förslag.)

arbetsprestationer, vilka skola fullgöras

under tiden från och med den

14 mars 1921 till den 1 juni 1923,

påfordra, att skälig andel i prisstegringen

kommer honom till godo.

Där ej annorlunda åsämjes, må denna

andel ej överstiga hälften av prisstegringen.

Kunna jordägaren och arrendatorn

icke enas om storleken av den

andel i pristegringen, som efter vad

ovan sägs må tillkomma arrendatorn,

skall vad i 2—6 §§ i lagen

med vissa bestämmelser mot oskälig

arrendestegring för där avsett fall

stadgas äga motsvarande tillämpning.

(Utskottets förslag.)

arbetsprestationer, vilka skola fullgöras

under tiden från och med den

14 mars 1921 till den 1 mars 1923,

påfordra, att skälig andel i prisstegringen

kommer honom till godo.

Där ej annorlunda åsämjes, må denna

andel ej överstiga hälften av prisstegringen.

Kunna jordägaren och arrendatorn

icke enas om storleken av den

andel i prisstegringen, som efter vad

ovan sägs må tillkomma arrendatorn,

skall vad i 2—6 §§ i lagen

med vissa bestämmelser mot oskälig

arrendestegring för där avsett fall

stadgas äga motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1

juni 1922 och gäller till den 1

juni 1923, dock skall beträffande

beslut, som av sådan nämnd, som

avses i ovannämnda lag med vissa

bestämmelser mot oskälig arrendestegring,

fattats före den 1 juni

1923, vad i 4 och 5 §§ i samma

lag är stadgat äga motsvarande

tillämpning jämväl efter den 31

maj 1923.

Denna lag träder i kraft den 1

juni 1922 och gäller till den 1

mars 1923, dock skall beträffande

beslut, som av sådan nämnd, som

avses i ovannämnda lag med vissa

bestämmelser mot oskälig arrendestegring,

fattats före den 1 mars

1923, vad i 4 och 5 §§ i samma

lag är stadgat äga motsvarande

tillämpning jämväl efter den 28

februari 1923.

Stockholm den 10 februari 1922.

På andra lagutskottets vägnar:

BROR PETRÉN.

Närvarande: Se under utlåtande nr 4.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1922:29 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Alaj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt tilllämpning av lagen den 22 juni 1921 med vissa bestämmelser s. 5 i texten