Sök i Ratio Lex

Sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande Nr 9

1922-05-24 · 31 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 31 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SBU 1922:9, Sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande Nr 9

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1922 kl. 11 f. m.

Sammansätta stats- och bankoutskottets utlåtande (nr 1) i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation

av postsparbanken och införande av postgirorörelse

m. m. ävensom i ämnet väckt motion.

Närvarande: herrar C. G. Ekman, Kristensson, Nilsson i Skottlandshus, öhngren,

Malmberg, Jansson i Falun, Olsson i Kullenbergstorp, Gustafsson

i Örebro, Ryberg, C. Johansson, O. M. Strömberg och O. Nilsson

i Örebro.

I en den 10 mars 1922 dagtecknad proposition, nr 152, vilken

efter överenskommelse mellan stats- och bankoutskotten blivit hänvisad

till förberedande behandling av sammansatt stats- och bankoutskott, har

Kungl. Maj:t under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma dag föreslagit

riksdagen

dels besluta,

att postsparbanken skall med utgången av år 1922 upphöra såsom

självständigt ämbetsverk och vid ingången av år 1923 inordnas i postverket,

som i följd därav skall vid sistnämnda tidpunkt övertaga postsparbankens

samtliga tillgångar och skulder;

att, vid bifall härtill, det under sjunde huvudtiteln uppförda ordinarie

reservationsanslaget till upprätthållande av postsparbankens verksamhet

skall från och med år 1923 utgå ur riksstaten ävensom att

inkomster av postsparbanksrörelsen icke skola upptagas bland egentliga

statsinkomster i riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923;

att postgirorörelse skall, likaledes med ingången av år 1923, införas

i Sverige;

dels godkänna ett vid propositionen fogat förslag till förordning

angående postsparbanks- och postgirorörelserna;

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 saml. 2 avd. 6 käft. (Nr 9.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sammansätta stats- och hanTcoutshottets utlåtande Nr 9.

dels besluta att, i anledning av postsparbankens inordnande i postverket

och postgirorörelses införande i Sverige, särskilda postfullmäktige

skola för tiden från och med 1923 års ingång förordnas av Kungl.

Maj:t och att antalet dylika fullmäktige skall vara tre, av vilka en utses

bland fullmäktige i riksbanken och en bland fullmäktige i riksgäldskontoret;
dels,

för tillämpning från och med den 1 januari 1923, antaga ett

likaledes vid propositionen fogat förslag till ändring i vissa delar av avlöningsreglementet

den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vattenfallsverk, ävensom besluta,

att under avdelningen A. av den vid nämnda avlöningsreglemente såsom

bilaga fogade tjänsteförteckning skola beträffande postverket upptagas

följande nya befattningar, nämligen i 15:e lönegraden kamrer samt i 17:e

lönegraden förste kamrer;

dels besluta,

att antalet nedan angivna ordinarie befattningar vid postverket

skall utgöra:

från och med den 1 juli 1922

förste kamrer...................1,

byråchef.....................5,

från och med den 1 januari 1923

revisor......................6,

kamrer......................2;

att postsparbanksdirektören, överdirektören Per Elof Lindström skall

från och med den 1 januari 1923 vara placerad å särskild indragningsstat

för postverket med rätt för honom att, så länge han kvarstår å

ifrågavarande stat, utan tjänstgöringsskyldighet uppbära fast avlöning i

enlighet med bestämmelserna i nu gällande avlöningsreglemente för postsparbanken;
att

i fråga om överförande vid 1923 års ingång av tjänstemän i

postsparbanken till postverkets ordinarie stat eller till särskild övergångsstat

för sistnämnda verk skola gälla de i statsrådsprotokollet angivna

grunder; samt

att till ordinarie tjänsteman i postsparbanken, som under år 1922

ägt uppbära någon del av avlöningen i förskott och som den 1 januari

1923 överflyttas till postverket, vare sig å dess ordinarie stat eller å särskild

övergångsstat, skall — därest så icke genom särskilt bemyndigande

redan dessförinnan skett — vid ingången av år 1923 på statsverkets

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande Nr 9.

3

bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle

hava i den befattning, han vid utgången av december månad 1922 innehade

i postsparbanken, i förskott uppburit för januari månad 1923, därest

postsparbanken då kvarstått såsom självständigt ämbetsverk;

dels och medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser

i fråga om tjänstemännens i postsparbanken övergång den 1 januari

1923 på postverkets ordinarie stat eller placering å särskild övergångsstat

för sistnämnda verk.

I samband med denna proposition har utskottet till behandling

förehaft en inom första kammaren av herr Julin väckt motion (nr 131),

vari hemställts att riksdagen, vid godkännande av den omorganisation

av postsparbanken, som i förenämnda proposition föreslagits, måtte uttala,

att riksdagen förväntar,

att den funktionär hos generalpoststyrelsen, som under innevarande

år innehar befattning med vilken följer arbete, medförande särskild ersättning

från postsparbanken, icke skall, så länge han innehar samma

befattning, frånhändas sådan extra inkomst i annan mån än att den ökning

i hans arbete, för vilken ersättningen nu utgår, avlyftes från hans befattning

eller eljest upphör,

att åtgärd snarast möjligt vidtages för att, sedan hänsyn icke längre

behöver tagas till den ersättning från postsparbanken, som för närvarande

tillkommer postverkets ombudsman, placera denne i 18:de lönegraden

och därmed i den tjänsteställning, han bör intaga, samt

att indragning av poststationsföreståndares postsparbanksersättning

endast sker i samband med allmän omreglering av deras avlöningsvillkor

Beträffande de utredningar och skäl, som ligga till grund för de i

propositionen framlagda förslagen, tillåter sig utskottet hänvisa till det

vid propositionen fogade protokollsutdrag; och får utskottet i fråga om

vad motionären till stöd för sina yrkanden anfört hänvisa till motionen.

Propositionens innebörd är i huvudsak följande.

Postsparbanken, som nu är att betrakta såsom ett självständigt

ämbetsverk, inordnas från 1923 års början i postverket, där den organiseras

såsom en byrå i generalpoststyrelsen. Den särskilda postsparbanksstyrelsen

upphör och den beslutanderätt, som hittills tillkommit

denna styrelse, överflyttas till generalpoststyrelsen, där den utövas antingen,

efter föredragning, av generaldirektören eller, utan föredragning,

av byråchefen å postsparbanksbyrån. Den sakkunskap i finansiella och

allmänna frågor, som till följd av postsparbanksstyrelsens sammansätt
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sammansatta stats- och bankoutsTcottets utlåtande Nr 9.

ning hittills stått till styrelsens förfogande, skall vid behandling av viktigare

ärenden, särskilt medelsplaceringen, tillföras generalpoststyrelsen

genom särskilda fullmäktige.

Samtidigt införes i Sverige, efter mönster från utlandet, postgirorörelse,

d. v. s. förmedling genom postverket av likvider mellan firmor

och enskilda, myndigheter och inrättningar på ett mera bankmässigt samt,

när systemet nått en viss utveckling, betydligt enklare och billigare sätt

än postanvisnings- och postförskottsrörelserna erbjuda. Genom den nya

rörelsen införas betalningsmetoder, som innebära en kraftig inbesparing

av kontanta penningmedel. I rörelsen deltaga alla fasta postanstalter,

medan bokföringen och kontrollen centraliseras till vissa postgirokontor,

tills vidare i regel organiserade såsom avdelningar av postkontoren i

vissa större städer. A medel, som innestå å postgirokonto, beräknas

ränta. Vid behandlingen av frågor, som röra placeringen av i postgirorörelsen

innestående medel, förstärkes generalpoststyrelsen med förenämnda

fullmäktige. Postgiroärendena förläggas till samma byrå i

generalpoststyrelsen, som, enligt förestående, skulle handhava postsparbanksärendena.

Arbetssätt och arbetsmetoder inom postsparbanken skola förenklas.

I och med postsparbankens inordnande i postverket försvinner postsparbanken

från riksstatens såväl inkomst- som utgiftssida.

Särskilda bokslut upprättas för postsparbanks- och postgirorörelserna.

Uppkommande vinst fonderas.

Med hänsyn till de med en planerad omläggning av bokföringssystemet

inom postsparbanken förenade engångskostnader beräknas icke

något överskott å postsparbanksrörelsen för första halvåret 1923.

Frågan om vidtagande av åtgärder för skolungdomens fostran till

sparsamhet genom införande, på sätt postsparbankssakkunnige ifrågasatt,

av skolsparkasseverksamhet i förbindelse med postsparbanken bör bliva

föremål för ytterligare utredning.

Postspar- Den ena av de huvudfrågor, som i propositionen underställas riks
bankens

om- dagen, den om postsparbankens omorganisation, består i själva verket av

tion. flera mindre spörsmål: postsparbankens bibehållande över huvud taget,

bankens bibehållande såsom självständigt ämbetsverk eller inordnande i

postverket samt bankens inre organisation.

Att postsparbankens organisatoriska förhållanden nu åter kommit

under statsmakternas behandling, fastän ej mer än tio år förflutit sedan

postsparbanken, efter en grundlig utredning, sattes på ordinarie stat och

erhöll en mera självständig ställning, synes huvudsakligen bero på följande

omständigheter.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande Nr 9.

5

I (len skrivelse den 22 oktober 1919, varmed postsparbanksstyrelsen

framlade förslag till ny stat för postsparbanken för år 1921, framhöll

styrelsen, att postsparbankens verksamhet under de senare åren

väsentligt utvidgats samt att förhållanden, som kristiden framkallat, nödvändiggjorde

en mera ekonomisk och affärsmässig skötsel av bankrörelsen.

Dessa och andra omständigheter påkallade, enligt styrelsens mening, en

ganska genomgripande ändring av verkets organisation. Styrelsen föreställde

sig, att de antydda frågorna borde tagas under omprövning i

sammanhang med frågan om den lönereglering för postsparbanken, som

på angivna grunder »torde få anses som en tidsfråga av kort frist».

Frågan om lönereglering för ämbetsverket i dess helhet och frågan om

omorganisation av verkets s. k. bankavdelning borde enligt styrelsens

förmenande behandlas i ett sammanhang. När postsparbanksstyrelsen

en månad senare, sedan fråga uppkommit om postsparbankens införande

i riksstaten från och med år 1921, till chefen för finansdepartementet

yttrade sig om nytt förslag till stat för postsparbanken och överlämnade en

redogörelse för postsparbankens ekonomiska ställning, framhöll styrelsen

såsom knappast antagligt, att postsparbankens inkomster för år 1921 komme

att täcka utgifterna, om däri inräknades dyrtidstillägg. Skulle så bliva

förhållandet och tillskott av statsmedel erfordras, ansåg styrelsen att

sådant lämpligen borde lämnas under form av bidrag till dyrtidstillägg.

Häremot inlade statskontoret, i ett i ärendet avgivet utlåtande,

en bestämd gensaga. Frågan om dyrtidstillägg till postsparbankens befattningshavare

borde, enligt statskontorets mening, under inga omständigheter

få ordnas på sådant sätt, att statsverket nödgades göra något

tillskott. Postsparbankens rörelse syntes statskontoret böra organiseras

så, att den själv kunde bära de erforderliga utgifterna för dyrtidstillägg

åt bankens befattningshavare.

Den sålunda framförda och understrukna frågan om behovet av en

omorganisation av postsparbankens bankavdelning upptogs av chefen för

finansdepartementet, som vid föredragning av frågan om utgiftsstat för

postsparbanken för år 1921 (se propositionen nr 331 till 1920 år riksdag)

förklarade sig komma att föreslå Kungl. Maj:t vidtagandet av åtgärder

för en skyndsam utredning av frågan om en fullständig omorganisation av

postsparbanken. Även riksdagen uttalade (i skrivelse nr 7) önskvärdheten

av en skyndsam utredning rörande postsparbankens omorganisation.

Förlusten på postsparbanksrörelsen, som år 1918 utgjort något mer

än 44,000 kronor, hade för år 1919 stigit till inemot 190,000 kronor.

Under sådana omständigheter tillkallades i juli 1920 de s. k.

postsparbankssakkunnige, vilkas i november 1921 avgivna betänkande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sammansatta stats- och bantcoutskottets utlåtande Nr 9.

ligger till grund för den föreliggande propositionen. Av i sagda betänkande

meddelade uppgifter angående postsparbankens verksamhet under

åren 1884—1920 och av utskottet införskaffade motsvarande uppgifter

för år 1921 framgår bland annat,

att under postsparbankens hela tillvaro till utgången av år 1921 i

banken insatts sammanlagt i runt tal 511 miljoner kronor och från

banken uttagits sammanlagt i runt tal 467 miljoner kronor;

att delägarnas behållning den 31 december 1921 utgjorde i runt

tal 100 miljoner kronor;

att antalet delägare vid sistnämnda tidpunkt uppgick till 672,901;

att vid samma tidpunkt i medeltal innestod 149 kronor på varje

motbok;

att driftkostnaden för år 1921 uppgått till 947,090 kronor, motsvarande

i medeltal 1 krona 5 öre för varje omsättning (insättning och uttagning)

och 0.94 procent av delägarnas behållning vid utgången av sistnämnda

år;

att under vissa år på postsparbanksrörelsen uppstått en förlust av

sammanlagt 836,265 kronor, under andra år en vinst av sammanlagt

1,700,412 kronor;

att banken under åren 1884—1921 i preskriberade medel tillförts ett

sammanlagt belopp av 1,174,334 kronor; samt

att till nedskrivning av obligationers värde av vinsten under årens

lopp använts sammanlagt 897,966 kronor.

Under tiden 1 januari—30 april 1922 har i postsparban
-

ken insatts sammanlagt............. 18,085,877: —

Under samma tid har uttagits............. 8,893,655: 52

Det sammanlagda insättningsbeloppet överstiger alltså

summan av uttagna belopp med icke mindre än . . 9,192,221: 48

Delägarbehållningen vid utgången av april månad 1922 uppgick

således till omkring 110 miljoner kronor.

Den sammanlagda vinst, som enligt ovanstående skulle hava uppstått

för tiden intill 1921 års slut, eller i runt tal 864,000 kronor, kan

sägas helt och hållet bestå av preskriberade medel, vilkas summa med

mer än 300,000 kronor överstiger vinstsumman.

Vad medelsplaceringen beträffar gav en på postsparbanksstyrelsens

föranstaltande verkställd utredning rörande medelavkastningen av postsparbankens

hela innehav den 31 augusti 1921 av räntebärande valutor,

uppgående till ett bokfört värde av omkring 94 miljoner kronor, vid

handen, att denna avkastning utgjorde 5.2084 % för år, och sedermera

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande Nr 0.

7

verkställda placeringar hava icke minskat, utan tvärtom bidragit till ökning

av denna avkastningsprocent.

Vid verkställandet av den ovan omförmälda utredningen har det legat Postsparnära

till hands att undersöka, huruvida postsparbanken verkligen har en behållande

uppgift att fylla och, om så är fallet, äger förutsättningar att kunna fylla

densamma eller om det ej är riktigare att först som sist avveckla dess

verksamhet. Föredragande departementschefen har, i likhet med postsparbankssakkunnige,

funnit postsparbankens verksamhet och uppgifter

vara av den gagnande art för det allmänna, att dess avveckling icke

kan ifrågasättas, och till detta uttalande knutit den förhoppningen, att

banken i framtiden skall kunna lämna överskott.

Utskottet har visserligen funnit anmärkningsvärt, att ett bättre Utskottet,

ekonomiskt resultat av postsparbankens verksamhet icke nåtts, men då

till följd av mera gynnsam medelsplacering man numera kan räkna med

en bättre avkastning av bankens fonder samt då, med förändrad

organisation, förvaltningskostnaderna böra kunna nedbringas avsevärt

under de belopp, vartill de tidigare uppgått, har utskottet kommit till

den uppfattningen, att banken, som otvivelaktigt har en riksgagnelig uppgift

att fylla, icke saknar förutsättningar att i framtiden fylla denna uppgift

på ett även ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.

Om sålunda postsparbanken anses böra fortsätta sin verksamhet, Postsparär

den viktigaste förutsättningen härför, att dess yttre och inre organisa~ stälhdnVtill

tion anpassas efter nutida krav och gives den största möjliga effektivitet, postverket.

Postsparbankssakkunnige hava trott sig kunna nå detta mål genom att

bland annat föreslå, att postsparbanken införlivas med postverket såsom

en byrå i generalpoststyrelsen. Härom voro sakkunnige emellertid ej

ense, i det deras ordförande, generaldirektör Juhlin, i ett särskilt yttrande

uttalade sig för postsparbankens bibehållande såsom självständigt

ämbetsverk. Och när sedermera yttranden i ämnet infordrades från vissa

myndigheter, mötte förslaget från deras sida ett starkt motstånd. Såväl

reservantens som myndigheternas motivering framgår av den härför i propositionen

(sid. 14—18) lämnade redogörelsen.

De viktigare skälen för och emot synas hava blivit sammanfattade

i det uttalande, vederbörande departementschef gjorde till statsrådsprotokollet

vid ärendets föredragning. Han yttrade därvid följande:

»Vid postsparbankens inrättande torde man hava utgått från, att

postsparbanken skulle i organisatoriskt avseende inordnas i postverket.

Såsom tidigare erinrats, framhöllo sålunda de av Kungl. Maj:t den 16 de
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sammansätta stats- och bantcoutshottets utlåtande Nr 9.

cember 1881 tillkallade kommitlerade för avgivande avyttrande och förslag

i fråga om inrättande av en under statens garanti ställd allmän postsparbank

i sitt den 23 december 1882 avgivna betänkande — sedan de förordat

inrättandet av en postsparbank — att då den allmänhet, som

komme att begagna sig av postsparbanken, skulle i sådant avseende

uteslutande betjänas av postanstalternas tjänstemän, det vore tydligt,

att ledningen av postsparbankens angelägenheter borde uppdragas åt

den myndighet, vilken styrelsen över postverket vore anförtrodd. Trots

detta uttalande erhöll banken emellertid enligt kommitterades förslag,

vilket av statsmakterna i huvudsak godtogs, redan från början en organisationsform,

som gjorde den till en från postverket fristående institution.

Visserligen skulle postsparbanksärendena handläggas inom en i generalpoststyrelsen

nyinrättad, på extra stat uppförd byrå, den s. k. postsparbanksbyrån,

vars chef var byråchef i generalpoststyrelsen, men överstyrelsen

för postsparbanken uppdrogs ej åt generalpoststyrelsen utan åt en

särskild styrelse, som utgjordes av generalpostdirektören såsom ordförande,

förenämnde byråchef såsom föredragande och tre andra ledamöter, av

vilka en förordnades av Kungl. Maj:t, en utsågs av fullmäktige i riksbanken

och en av riksgäldsfullmäktige. Formellt var chefen för postsparbanksbyrån

ända till år 1902 ledamot av generalpoststyrelsen, men

då denna byrå redan från början torde hava ansetts såsom ej tillhörande

postverket, kom ej heller byråchefen att i verkligheten utöva något ledamotskap

i generalpoststyrelsen. Då han sistnämnda år frikallades från ledamotskapet

ifråga, innebar detta därför ej någon förändring i byråchefens dittillsvarande

ställning, sådan densamma i verkligheten kommit att gestalta sig.

De band, som från början förenat postsparbanken med postverket,

lossades ytterligare, då postsparbanken år 1904 erhöll egen huvudkassa.

Först genom beslut av 1911 års riksdag erhöll postsparbanken

emellertid formellt en fristående ställning, i det densamma uppfördes

på ordinarie stat som ett självständigt ämbetsverk. Härigenom inträdde

dock i stort sett icke någon förändring i bankens dittillsvarande förhållande

till postverket.

Det nu av postsparbankssakkunniga framlagda förslaget till omorganisation

av postsparbanken innebär en väsentlig förändring av bankens

nuvarande organisation och ställning i förhållande till postverket. Förslaget

avser en lösning av det organisatoriska problemet, som visserligen

erbjuder viss likhet med den tidigast tillämpade organisationsformen,

men dock företer betydande skiljaktigheter från densamma. Enligt förslaget

skulle sålunda postsparbanken helt uppgå i postverket och den

byrå, på vars handläggning postsparbanksärendena skulle ankomma, i

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande Nr 9.

9

organisatoriskt hänseende erhålla i huvudsak samma ställning i generalpoststyrelsen

som övriga byråer. Den speciella sakkunskap på affärslivets

område, som ansetts nödvändig för bedömande av viktigare postsparbanksärenden,

såsom medelsplacering och dylikt, skulle enligt förslaget

tillföras generalpoststyrelsen genom särskilda fullmäktige.

Givetvis kan det synas vara ägnat väcka betänkligheter att nu

ånyo upptaga frågan om postsparbankens ställning till postverket, då

relativt kort tid förflutit, sedan statsmakterna tagit ståndpunkt till

nämnda fråga. Att märka är emellertid till en början, att i varje fall

en lönereglering för postsparbankens personal icke längre kan anstå och

att man i sammanhang därmed blir nödsakad taga ståndpunkt till vissa

organisatoriska frågor och fastlåsa bankens organisation för längre tid

framåt. Härtill kommer, att det förslag till införande av postgirorörelse,

som jag i det följande kommer att förorda, är ägnat att i hög grad inverka

på bankens ställning i förevarande avseende. Den erfarenhet, som sedan

den senaste omorganisationen 1911 vunnits av bankens verksamhet, torde

ock hava visat, att de förhoppningar, vilka vid denna omorganisation

ställdes på bankens framtida utveckling, icke blivit annat än i ringa mån

infriade. Sålunda har hittills någon verklig vinst av postsparbanksrörelsen

icke uppkommit, utan har denna rörelse snarare visat sig gå med

förlust. Även om detta till viss grad varit beroende av de särskilda

tidsförhållandena, torde dock orsaken i icke ringa mån kunna tillskrivas

de former, under vilka banken för närvarande arbetar. Enligt mitt förmenande

kan därför den omständigheten, att statsmakterna tidigare tagit

ståndpunkt till frågan om bankens organisation, ej få utgöra hinder för

att denna fråga nu ånyo göres till föremål för noggrann omprövning,

helst om hänsyn tages till de närvarande förhållandena, då det gäller

att å varje område söka ernå största möjliga förenklingar och besparingar

inom statsförvaltningen. Det av postsparbankssakkunniga framlagda förslaget

kan ej heller, såsom nyss antytts, anses innebära allenast genomförandet

av en tidigare för banken prövad organisationsform.

Beträffande själva saken vill jag till eu början framhålla, att jag

till fullo delar den uppfattning, som chefen för finansdepartementet

år 1911 uttalat i fråga om nödvändigheten av att banken erhåller en

stark organisation och att den gives en rörelsefrihet, som medgiver de

initiativ från bankledningens sida, vartill utvecklingen kan föranleda. Å

andra sidan torde man dock icke kunna bortse från det intima samarbete,

som förefinnes och enligt min mening alltjämt måste förefinnas mellan

postsparbanken och postverket. Det är sålunda att märka, att postverket

för närvarande förmedlar så gott som postsparbankens hela inlånings
Bihang

till riksdagens protokoll 1922. 6 saml. 2 avd. 6 käft. (Nr 9.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sammansatta stats- och banlcoutslcottets utlåtande Nr 9.

rörelse samt huvudparten av alla uttagningar från banken. Jämväl för

framtiden torde postsparbanken nödgas taga postverkets tjänster i anspråk

i lika stor omfattning som förut. Bankens verksamhet är därför

till väsentligaste del beroende av postverket och dess tjänstemän.

Den naturliga anslutning till postverket, som alltså förefinnes, utgör

uppenbarligen ett starkt skäl för postsparbankens införlivande med

postverket, dock under förutsättning att, jämväl efter en dylik införlivning,

banken kan beredas den fasta organisation och dess ledning den

självständiga ställning, som ett handbavande på tillfredsställande sätt av

bankens angelägenheter kräver.

I detta sammanhang torde böra betonas, att generaldirektören och

chefen för postverket redan nu i sin självskrivna egenskap av ordförande

i postsparbanksstyrelsen är postsparbankens högste chef. Enligt gällande

bestämmelser är generaldirektören ensam bestämmande i alla de ärenden,

som inför honom föredragas av postsparbanksdirektören, och i fråga om

ärenden, som föredragas i den samlade postsparbanksstyrelsen, äger generaldirektören,

i händelse av lika röstetal, utslagsröst. Postsparbanksdirektören

är alltså icke utrustad med den vidsträckta befogenhet att

själv träffa avgöranden, som i allmänhet är medgiven chefer för statens

verk, utan intager i verkligheten ungefär enahanda ställning som en

byråchef i generalpoststyrelsen. Enligt instruktionen för postsparbanken

äger han ej att självständigt avgöra annat än ärenden av mindre vikt.

Chefen för förutvarande postsparbanksbyrån hade ungefär enahanda befogenhet

som postsparbanksdirektören nu bar. Bankens uppförande på

ordinarie stat medförde sålunda i detta hänseende ingen verklig förändring.

Det mått av självständighet och rörelsefrihet, som för närvarande

tillkommer postsparbanksdirektören, torde utan svårighet och om så anses

önskvärt även i ökad grad kunna beredas chefen för den byrå i

generalpoststyrelsen, vilken enligt postsparbankssakkunnigas förslag skulle

inrättas för handbavande av postsparbanksrörelsen. De sakkunniga hava

jämväl i sitt förslag utgått ifrån att nämnde byråchef skulle erhålla

en relativt vidsträckt befogenhet. Ej heller i övrigt synes den ifrågasatta

sammanslagningen behöva utgöra hinder för att åt banken gives en praktisk

och affärsmässig samt med liknande företag jämförlig förvaltning.

För egen del kan jag ej heller finna, såsom från vissa håll gjorts

gällande, att postsparbanksrörelsens beskaffenhet i och för sig skulle utgöra

något hinder för bankens inordnande i postverket, särskilt sedan

banken numera befriats från så gott som alla de banken förut åliggande

uppgifter, vilka legat vid sidan av dess egentliga verksamhet. Postsparbankens

centralförvaltning synes i stort sett kunna betecknas såsom en

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats• och banhoutshottets utlåtande Nr 0.

11

bokföringsanstalt för postanstalternas postsparbanksrörelse och ett organ

för medelsplacering, Vad bokföringen angår, så lärer denna kunna ske på

ett fullt lika tillfredsställande sätt i generalpoststyrelsen som i en självständig

postsparbank. Ej heller torde det med fog kunna befaras, att

medelsplaceringen, som för en anstalt av den typ, postsparbanken tillhör,

icke torde vara allt för komplicerad, skulle lida men genom bankens införlivande

med postverket. Den sakkunskap på det finansiella området,

som givetvis måste förefinnas i postsparbanksledningen, torde på ett tillfredsställande

sätt kunna tillföras densamma genom den av sakkunniga

föreslagna fullmäktigeinstitutionen. I övrigt torde postverket genom sina

organ och sin organisation väl lämpa sig icke blott för bankens inlåning

utan jämväl för eu bekväm medelsredovisning och för en betryggande

kontroll å denna redovisning. Bankledningens främsta uppgift efter en

införlivning med postverket skulle därför säkerligen bliva att med smidig

anpassning till postverkets apparat skapa en för bankens säregna förhållanden

avpassad, enkel och billig men effektiv organisation. Men förvisso har

postverkets ledning på detta område haft att lösa väl så svåra uppgifter

vid uppbyggandet av verkets nuvarande organisation och arbetsmetoder.

Inom postverket har som bekant sedan länge ett livligt arbete pågått

för åstadkommande av förenklade och förbilligande arbetsmetoder inom

rörelsens samtliga grenar. Bankens införlivande med postverket torde

därför enligt min mening vara ägnat att i hög grad främja den tekniska

reformeringen inom banken. Jag vill jämväl här framhålla, att generalpoststyrelsen,

som avstyrkt det föreliggande förslaget, dock förklarat, att

intet absolut hinder förefunnes för att postsparbankens åligganden skulle

kunna fullgöras av en byrå inom styrelsen. De postdirektörer och posttjänstemän,

vilka av generalpoststyrelsen blivit satta i tillfälle att yttra

sig i frågan, hava, enligt vad jag erfarit, i allmänhet antingen tillstyrkt

postsparbankssakkunnigas förslag eller ock förklarat sig icke hava något

att erinra mot den ifrågasatta sammanslagningen.»

Efter att hava framhållit att vid införande av postgirorörelse den

centrala organisationen skulle kunna göras gemensam för postsparbanksoch

postgirorörelserna samt att enahanda sakkunskap måste anlitas vid

frågor om placering av båda rörelsernas medel, fortsatte departementschefen

:

»Mot de sakkunnigas föreliggande förslag har anmärkts, bland annat,

att det skulle vara förenat med olägenheter att vidtaga en anordning,

varigenom chefen för den byrå i generalpoststyrelsen, som skulle handlägga

postsparbanksärenden, skulle bliva ledamot av generalpoststyrelsen

och varigenom övriga byråchefer skulle bliva tvungna att närvara i sty
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

12 Sammansätta stats- och hanlcoutsTcottets utlåtande Nr 9.

relsen även vid avgörandet av postsparbanksfrågor. Härtill torde dock

kunna genmälas, att det uppenbarligen måste vara till nytta för chefen

för postsparbanksbyrån att icke alldeles förlora kontakten med postanstalterna,

det organ som i stort sett representerar postsparbanken gent

emot allmänheten. För utfärdande av reglementariska bestämmelser rörande

postsparbankstjänsten .vid postanstalterna torde det säkerligen även

vara behövligt för ifrågavarande byråchef att äga en viss kännedom om

förhållandena vid postverket. Givetvis borde dock denne byråchef i lämplig

omfattning befrias från skyldighet att närvara i generalpoststyrelsen vid

avgörandet av till andra byråer hörande ärenden, liksom å andra sidan

övriga byråchefer i generalpoststyrelsen i regel icke skulle deltaga i

behandlingen av rena postsparbanksärenden. De bestämmelser, som i

förevarande avseenden påkallas för att bereda postsparbanksbyråns chef

nödig självständighet inom generalpoststyrelsen, skulle det ankomma på

Kungl. Maj:t att meddela genom ändringar i styrelsens instruktion.

Utöver vad ovan framhållits torde jämväl i övrigt vissa fördelar

stå att vinna genom den ifrågasatta omorganisationen. Sålunda måste

det betecknas såsom en fördel, därest postverket, som redan nu förmedlar

huvudparten av postsparbanksrörelsen, finge övertaga hela postsparbanksdriften,

varigenom ansvaret för denna rörelse i dess helhet komme att

påvila eu enda verksstyrelse. Härigenom skulle jämväl den nu föreliggande

oegentligheten, att posttjänstemännen vid sin tjänsteutövning

lyda under två skilda styrelser, komma att upphöra. Genom postsparbankens

sammanslagning med postverket komme vidare ökad möjlighet att

beredas för en god rekrytering av bankens personal, medan å andra sidan

för denna personal vidgade befordringsutsikter skulle yppa sig. Genom att

alla reglementariska föreskrifter för postanstalterna finge utfärdas av generalpoststyrelsen

skulle säkerligen också eu del förenklingar i postsparbankstjänsten

ocli i räkenskapsväsendet vid postanstalterna kunna genomföras.

Enligt vad jag får tillfälle beröra i annat sammanhang, torde den ifrågasatta

förändringen i och för sig möjliggöra inbesparing av åtminstone

några tjänstemannabefattningar.

Slutligen må här framhållas, att postsparbankens införlivande med

postverket icke skulle medföra någon förändring i bankens förhållande

till allmänheten, som säkerligen redan nu icke vet annat än att postverket

och postsparbanken äro ett.»

Utskottet har ägnat detta spörsmål en ingående prövning och därvid

kommit till den uppfattningen, att skälen för postsparbankens införlivande

med postverket väga tyngre än skälen för dess organiserande

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bankoutslcotlets utlåtande Nr 9.

13

såsom ett självständigt ämbetsverk. Visserligen torde driftekonomien

kunna teoretiskt skarpare genomföras och driftresultatet lättare kontrolleras,

även utifrån, vid det senare alternativet, visserligen kan ej

bestridas, att erforderliga reformer i arbetssätt och arbetsmetoder kunna,

teoretiskt sett, åtminstone vad beträffar den centrala förvaltningen lika

väl genomföras inom postsparbanken såsom ett självständigt ämbetsverk

som inom en postsparbanksbyrå i generalpoststyrelsen. Men de stora fördelar

i organisatoriskt avseende förslaget erbjuder hava för utskottet

varit avgörande. Det verk, som genom sina anstalter helt och hållet förmedlar

postsparbankens huvudsakliga rörelse, inlåningen, som genom sina

redogörare omhändertager och redovisar sparmedlen och i samlade summor

överlämnar dem till postsparbanken, som i stor utsträckning försträcker

postsparbanken medel när, såsom vissa tider och å vissa orter

är fallet, uttagningarna överstiga insättningarna, som genom sina distriktsförvaltningar

övervakar och tillrättalägger postsparbanksgöromålens handläggning

samt kontrollerar medelsredovisningen, som slutligen genom sin

centralförvaltning eller, rättare sagt, genom tjänstemän i denna utför vissa

göromål åt postsparbanken, detta verk, postverket, bör, enligt utskottets

åsikt, även hava den centrala ledningen av göromålen, utfärdandet av de

normerande föreskrifterna och den slutliga redovisningen sig anförtrodd.

Kontobokföringen har ur administrativ synpunkt icke sådan betydelse, att

dess förläggning kan avgörande inverka på huvudfrågan, den kan icke

bilda underlag för en byrå i egentlig mening, utan motiverar på sin höjd

bildandet av ett kontor, motsvarande de kontor eller avdelningar som

förekomma särskilt inom affärsverkens byråer. Denna fråga förringar således

på intet sätt de nyss anförda organisatoriska skälen för sammanslagningen.

Återstår medelsplaceringen. Utskottet kan ej finna någon

reell skillnad mellan å ena sidan generalpoststyrelsen, förstärkt med tre

fullmäktige, därav en från riksbanksfullmäktige och en från riksgäldsfullmäktige,

och å andra sidan postsparbanksstyrelsen, bestående av, utom

generalpostdirektören och postsparbanksdirektören, tre ledamöter, därav

en från riksbanksfullmäktige och eu från riksgäldsfullmäktige. Ej heller

denna detalj kan användas som motiv för bibehållande av den nuvarande

ordningen. För personalen betyder sammanslagningen den förenklingen,

ått den erhåller en högsta ledning i stället för två, och för postanstalterna

följer förenkling i redovisningen.

Vad slutligen angår åsikten att postsparbankschefen skulle hava

större handlingsfrihet och känna större självständighet, mera intresse,

om han vore postsparbanksdirektör, såsom nu, än om han bleve byråchef

i generalpoststyrelsen, har utskottet icke kunnat ansluta sig till densamma.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande Nr 9.

Postsparbankens

inn

organisation.

Utskottet.

Postgiro(post

check-)

rörelse.

Oavsett de personliga egenskaperna inverka här huvudsakligen de former,

varunder han skall arbeta. Om, såsom departementschefen framhållit,

vid avfattandet av bestämmelserna härom i generalpoststyrelsens instruktion,

man tager nödig hänsyn till den särställning denna byråchef intager,

bör han kunna få fullt lika stor handlingsfrihet som nu är fallet

med postsparbanksdirektören. Utskottet vill emellertid understryka vikten

av att, medan den nya byråchefen befrias från deltagandet i generalpoststyrelsen

av löpande ärendena i allmänhet, han i regel bör där

medverka vid avgörandet av de viktigare frågorna, alltså de som särskilt

uppräknas i 23 § av generalpoststyrelsens instruktion, på det att kontakten

med de egentliga postärendena ständigt må upprätthållas.

Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Maj:ts förslag om postsparbankens

införlivande med postverket från 1923 års ingång.

Postsparbankssakkunnige hade ifråga om postsparbankens inre organisation,

arbetssätt och arbetsmetoder gjort åtskilliga uttalanden och

framlagt åtskilliga förslag. Föredragande departementschefen yttrade

härom följande:

»Av den föreliggande utredningen har jag erhållit den övertygelsen,

att vittgående förenklingar böra kunna genomföras i postsparbankens

arbetssätt och arbetsmetoder. Emellertid torde det icke vara möjligt att

nu taga slutlig ståndpunkt till frågan, i vad mån de av sakkunniga i

detta hänseende uppdragna riktlinjerna böra följas, något som ej heller i

förevarande sammanhang kan anses nödvändigt. Därest postsparbanken

inordnas i postverket, skulle det närmast ankomma på generalpoststyrelsen

att vidtaga åtgärder för vinnande av rationella och tidsenliga arbetsmetoder.

Jag förutsätter, att generalpoststyrelsen skall ägna denna fråga största

möjliga uppmärksamhet.»

Detta uttalande vill utskottet göra till sitt. Utskottet förutsätter,

att i de avseenden, där förändringar äro nödvändiga, införandet av nya

metoder sker efter noggrann prövning under hänsynstagande icke blott

till det ekonomiska driftresultatet utan även till bankens trygga och

regelbundna funktion.

Den andra stora frågan, som innefattas i den föreliggande propositionen,

är den om införande i Sverige av en av postanstalterna förmedlad

rörelse av bankmässig natur, postgirorörelse.

Av den redogörelse föredragande departementschefen lämnar till

statsrådsprotokollet framgår, att av de myndigheter och korporationer,

som avgivit utlåtanden i frågan, flertalet i princip tillstyrkt rörelsens in
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande Nr 9.

15

förande, om iin erinringar gjorts mot viktiga detaljer. Han yttrar härom

följande:

»I de fall då en tvekande eller mera avvisande hållning intagits,

hava såsom skäl för en dylik ståndpunkt huvudsakligen anförts dels att

— särskilt med hänsyn till den stora användning postremissväxeln fått

i vårt land — något verkligt behov av postcheckrörelses införande icke

skulle föreligga här i landet, dels att förslaget, sådant det framlagts av

postcheckkommittén, påkallade en allt för dyrbar organisation, dels och

att det vore att befara, att postverket genom att åtaga sig nya uppdrag

droges från sin egentliga uppgift att vara ett kommunikationsverk.

Vad det första av de sålunda anförda skälen beträffar, så kan det

icke förnekas, att postremissväxeln är ett både bekvämt och mycket anlitat

betalningsmedel. Dess användande fordrar dock besök — personligt

eller genom ombud — i bank såväl vid beloppets inbetalande som dess

lyftande, och även med det vitt utgrenade nätet av bankkontor finnes

dock i ett så glest befolkat land som vårt givetvis en stor del personer,

som saknar bekväm tillgång till bank, under det att numera snart sagt

varje person på ett eller annat sätt nås av postverket. Men även om

postremissväxeln i viss mån kan fylla samma ändamål som postchecken,

kan den dock icke skänka alla de fördelar, som äro förenade med

den senare. Jag vill härvid endast erinra om den stora fördel, som

ligger däri, att en person kan få alla till sig ingående postanvisningsbelopp

uppförda på sitt postcheckkonto eller om möjligheten för statens

och kommuners institutioner, föreningar och andra sammanslutningar

att genom postcheckrörelsen inkassera avgifter. Hava även de

personer, som skola erlägga vederbörande avgifter, postcheekkonton, så

behöva endast räkningarna, de kvitterade medlemskorten eller vad det

nu må vara,^överlämnas till postcheckkontoret, som sedan ombestyr alla

erforderliga åtgärder.

Yad vidare angår den särskilt av Svenska bankföreningen påtalade

dyrbara organisation, som postcheckrörelses införande skulle påkalla,

tillåter jag mig att erinra därom, att postcheckkommittén, trots denna

nog så omfattande organisation, ansett sig kunna påräkna överskott av

rörelsen. Emellertid skulle det även enligt mitt förmenande vara olämpligt

att för en rörelse, om vars blivande omfattning det icke är möjligt

att döma, tillskapa en organisation med en sådan mängd nya tjänstebefattningar,

som av postcheckkommittén ifrågasatts. Hela organisationsfrågan

har emellertid genom det av postsparbankssakkunniga framlagda

förslaget kommit i ett helt annat läge. Då detta organisationsförslag,

vilket jag strax upptager till behandling, enligt min mening torde böra

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sammansatta stats- och bankoutstcottets utlåtande Nr 9.

åtminstone tills vidare prövas, synas organisationskostnaderna icke längre

kunna anföras såsom skäl mot postcheckrörelses införande.

Slutligen har, såsom jag nämnde, även anförts, att postverket

genom att åtaga sig postcheckrörelse kunde dragas ifrån sin verkliga

uppgift. Denna farhåga synes dock ogrundad. Postanstalterna hava

allt sedan postsparbankens tillkomst skött i det närmaste all dess rörelse

med allmänheten, utan att postverket blivit därpå lidande. Icke heller

lärer postverket betjäna allmänheten sämre därför att det fått sig ålagt

stämpelförsäljningen, vissa pensionsutbetalningar, kronoskatteuppbörden

m. m. Det synes mig alldeles uppenbart, att om postcheckrörelse skall

införas här i landet, det icke kan bliva tal om att därför skapa en helt

och hållet ny institution, och såväl på grund av postcheckrörelsens beskaffenhet

som med hänsyn till postverkets intima beröring med allmänheten

kan det näppeligen ifrågasättas att kombinera postcheckrörelsen

med någon annan nu befintlig statsinstitution än postverket.

Jag torde härmed hava visat, att några bärande skäl icke anförts

mot postcheckrörelses införande. Den stora utbredning, som denna rörelse

fått i en hel del länder, nu senast i vårt grannland Danmark, synes

mig tala för, att postcheckrörelsen skulle hava att fylla ett behov även

här i Sverige. Enligt vad av postcheckkommitténs betänkande framgår,

har ock ett stort antal ekonomiska författare, ledande bankmän, affärsmän

och industriidkare vitsordat postcheckrörelsens nationalekonomiska

betydelse.

Såsom ett ytterligare skäl att införa nu ifrågavarande rörelse tilllåter

jag mig framhålla, att vid den under år 1920 hållna världspostkongressen

upprättades ett internationellt postgiroavtal, vartill åtskilliga

länder anslutit sig. Det är givetvis önskvärt,'' att Sverige blir i tillfälle

att begagna sig av de fördelar, som ett dylikt internationellt avtal

lian medföra.

Fullmäktige i riksgäldskon toret, vilka i princip ej haft något emot

postcheckrörelses införande, hava emellertid i sitt senare yttrande, med

anledning av nu rådande depression inom det ekonomiska livet, ansett sig

böra tillråda, att med beslut om införandet av rörelsen skulle tills vidare

anstå. Jämväl postsparbankssakkunniga hava i sitt betänkande kommit

in på frågan angående de nuvarande tidsförhållandenas lämplighet för

införandet av denna nya rörelsegren. I motsats till riksgäldsfullmäktige

anse emellertid de sakkunniga, att det vore förmånligt att organisera och

starta postcheckrörelse under nuvarande lågkonjunktur, varigenom vunnes,

att densamma kunde inarbetas under jämförelsevis lugna förhållanden och

sålunda vara prövad, när nu rådande depression upphörde och i följd

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande Nr 9.

17

därav uppsving i rörelsen inträdde. Den av postsparbankssakkunniga

sålunda framförda synpunkten synes mig hava skäl för sig, i all synnerhet

som den föreslagna omorganisationen av postsparbanken torde —

såsom även av postsparbankssakkunniga framhållits — föra med sig, att

ett rätt avsevärt antal av postsparbankens ordinarie personal eljest skulle

bliva övertalig och icke kunna beredas sysselsättning.»

Under den förberedande utredningen av ärendet hava mycket olika Utskottet,

meningar kommit till synes rörande såväl frågan om införande av postgirorörelse

som beträffande viktiga detaljer i förslaget, särskilt själva

organisationsfrågan. Med hänsyn härtill och då utskottet icke funnit sig

kunna på den föreliggande utredningen grunda ett bestämt omdöme om

förslaget, har utskottet ansett sig böra föreslå, att förevarande proposition

i vad den avser införande av postgirorörelse i Sverige icke måtte föranleda

någon åtgärd från riksdagens sida.

Den ståndpunkt utskottet sålunda intagit till Kungl. Maj:ts förslag

i fråga om införande i Sverige av postgirorörelsen nödvändiggör åtskilliga

ändringar i det propositionen bifogade förslaget till förordning angående

postsparbanks- och postgirorörelserna. Sålunda måste ur förordningen

uteslutas §§ 9—17, vilka innehålla särskilda bestämmelser för

postgirorörelsen. Vidare måste §§ 1 och 18—25, innehållande gemensamma

bestämmelser för postsparbanks- och postgirorörelserna, omformuleras

så, att de avse allenast postsparbanksrörelsen. Utskottet har därför

omarbetat författningsförslaget, därvid några smärre formella ändringar

vidtagits beträffande de i §§ 2—8 inrymda särskilda bestämmelserna för

postsparbanksrörelsen. Ändringarna — vilka framgå av utskottets här

nedan intagna förslag till förordning — torde icke tarva närmare motivering.

Mot Kungl Maj:ts förslag att generalpoststyrelsen skulle vid avgörande

av vissa viktigare postsparbanks- (och postgiro-) ärenden förstärkas

med särskilda sakkunniga, förordnade av Kungl. Maj:t för tre år i sänder,

samt att en av dem borde vara fullmäktig i riksbanken och en fullmäktig

i riksgäldskontoret, har utskottet intet att erinra.

Med hänsyn till dessa sakkunniges speciella uppgift är det emellertid,

sedan förslaget om postgirorörelsens införande icke kunnat av utskottet

tillstyrkas, lämpligare att benämna dem postsparbanksfullmäktige

än postfullmäktige. Enär de skulle taga befattning med fondplacering

m. m. endast för postsparbankens räkning, synas de för dem föreslagna

arvodesbeloppen kunna något reduceras, för postsparbanksfullmäktig,

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 saml. 2 avd. 6 käft. (Nr 9.) 3

Förordning

angående

postsparbanks-

och

postgirorörelserna.

Fullmäktige.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sammansätta stats- och banlcoutskottets utlåtande Nr 9.

som är fullmäktig i riksbanken eller riksgäldskontoret, (från 1,800) till

1,200 kronor och för annan postsparbanksfullmäktig (från 4,000) till

3,000 kronor.

Generalpost- Av samma skäl torde arvodet till generaldirektören och chefen för

dirarvodlm postverket, vilket av Kungl. Maj:t föreslagits höjt (från 18,000) till 22,000

kronor, böra bestämmas till 20,000 kronor.

Personal-och Beträffande den för postsparbanks- och postgirogöromålen från.

"spörsmål'' början behövliga ordinarie personalen hade postsparbankssakkunnige beräknat

ett behov av 65 tjänstemän med följande fördelning:

A. Byrån i generalpoststyrelsen.

I. Gemensam personal.

1 byråchef (20:e lönegraden).

1 sekreterare (läte lönegraden).

1 förste expeditionsvakt (3:e lönegraden).

1 expeditionsvakt (l:a lönegraden).

»manliga tjänstemän.

II. Postsparbanksavdelningen.

1

2

1

kamrerare (tillika personalchef; 15:e lönegraden),

kontrollörer (12:e lönegraden; en för revision och en för

vissa göromål, som nn påvila kassören),

förste postexpeditör (10:e lönegraden; bokföring m. m.,

vaktföreståndare; skulle i huvudsak ersätta förste

aktuarien).

manliga tjänstemän.

2 postexpeditörer (4:e lönegraden; 1 biträde åt kamrera- j

ren; 1 för bokföring och vaktföreståndarskap).

10 kanslibiträden (2:a lönegraden; 2 biträden för revisio- (kvinnligatjänstemän.

nen, 1 för diarieföring, 7 för bokföring m. m.).

20 kontorsbiträden (l:a lönegraden; för bokföring m. m.). J

III. Postgiroavdelningen.

1 kamrerare (tillika personalchef; 15:e lönegraden). 1 .. ,

1 kontrollör (12:e lönegraden). {manliga tjänsteman.

7 kanslibiträden (2:a lönegraden; 2 för byråarbete, 5 för

kontobokföring m. m.). (kvinnligatjänstemän.

1 kontorsbiträde (l:a lönegraden; för byråarbete). J

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande Nr 0.

19

11. Postkontor.

15 kanslibiträden (2:a

_ m. m.).

lönegraden; för kontobokföring 1, . .. ,

° 1 ° [• kvinnliga tjänstemän,

= 65

Departementschefen har beträffande personalförhållandena inom den

av honom föreslagna nya byrån i generalpoststyrelsen gjort följande

allmänna uttalande:

»Som jag förut framhållit, har jag icke ansett mig höra taga någon bestämd

ståndpunkt till de av postsparbankssakkunnige framlagda riktlinjerna

för omläggning av det tekniska arbetet inom postsparbanken. Det är

givet, att det blivande personalbehovet inom postsparbanken kommer att

i avsevärd mån bliva beroende utav omfattningen av de förenklingar i

arbetssätt och arbetsmetoder, som kunna visa sig möjliga att genomföra.

Även om det sålunda för närvarande icke kan bedömas, huruvida

den av postsparbankssakkunnige beräknade personalen blir fullt tillräcklig,

förefinnes ju alltid möjlighet för generalpoststyrelsen att, därest

så skulle visa sig behövligt, i erforderlig omfattning tillsvidare använda

extra personal. Med hänsyn härtill synes den av postsparbankssakkunnige

verkställda beräkningen kunna tillsvidare godtagas, såvitt det gäller

att bestämma antalet • för handläggning av postsparbanksgöromålen i

generalpoststyrelsen erforderliga ordinarie tjänstemän.»

Detta uttalande i förening med den ståndpunkt utskottet redan för- Utskottet

klarat sig intaga till postsparbankssakkunniges förslag beträffande förenklingar

i postsparbankens arbetssätt och arbetsmetoder, föranleder utskottet

att icke i detalj uttala sig om personalbesättningen å den nya

byrån i generalpoststyrelsen. Utskottet inskränker sig därför till att pröva

personalbehovet i vad det avser sådana tjänster, vilkas antal skall av

riksdagen fastställas.

Såsom framgår av tabellen å sid. 18 hade sakkunnige i detta avseende

föreslagit följande tjänster: 1 byråchef, 1 sekreterare och 2 kamrerare.

I detta förslag bar Kungl. Maj:t icke gjort annan ändring än

att sekreteraren (i 15:e lönegraden) utbytts mot eu förste kamrer (i 17:e

lönegraden), varjämte en revisorstjänst å extra stat, som sedan detta års

början uppehälles hos generalpoststyrelsen i anledning av styrelsens övertagande

från postsparbanken av vissa bestyr med folkpensionernas utbetalande,

begärts överflyttad på ordinarie stat.

Om postgirorörelse icke införes, blir givetvis den ene, till föreståndare

för postgiroavdelningen avsedda kamrern överflödig. Men även

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sammansätta stats- och bankoutskottets utlåtande Nr 9.

den föreslagna förste kamrer stjänsten påverkas därav, ty uppgiften såsom

byråchefens närmaste man och ställföreträdare bör den återstående

kamrern kunna fylla. För allmänna kansligöromål torde byråchefen

vara i behov av det mera kvalificerade biträde, som en tjänsteman i notariegraden

bör erbjuda. Utskottet anser därför att, jämte det den ena kamrerstjänsten

utgår, förste kamrerstjänsten bör utbytas mot eu notarietjänst.

Enligt sakkunniges förslag skulle postsparbanksrevisionen, som nu

är anförtrodd åt 4 revisorer med biträden, utföras av eu kontrollör med

biträde av 2 kanslibiträden. Den nedsättning i kvalitet av revisionsarbetets

ledning, som förslaget innebär, har hos utskottet väckt vissa betänkligheter.

Utskottet anser nämligen, att en självständig och sakkunnig

realrevision är av så stor betydelse, att såsom ansvarig ledare av ifrågavarande

revisionsarbete icke bör sättas tjänsteman i lägre grad än revisors.

Skillnaden i avlöning blir också endast mellan en revisors (13:e lönegraden)

och en kontrollörs (12:e lönegraden).

De tjänster i lägst 13:e lönegraden, som enligt utskottets åsikt böra

inrättas inom generalpoststyrelsen i anledning av inrättandet därstädes

av en postsparbanksbyrå, äro:

1 byråchef,

1 kamrer,

1 notarie,

1 revisor.

Härtill kommer ytterligare 1 revisor, för folkpensionsavdelningen

inom generalpoststyrelsen. ''

Ytterligare skäl för utskottet att icke ingå på frågan om personalbesättningen

i övrigt finner utskottet däri, att de nu i postsparbanken

anställda ordinarie tjänstemän, som icke kunna beredas fast anställning

å den nya byrån i generalpoststyrelsen, i allt fall stå till styrelsens

förfogande och att en omläggning av bokföringsarbetet inom

postsparbanken måste antagas kräva så mycken arbetskraft, att de övertaliga

tjänstemännen i alla händelser kunna därmed sysselsättas under

det budgethalvår varom nu är fråga. Utskottet förutsätter, att i det förslag

till driftkostnadsstat, som det åligger generalpoststyrelsen att avgiva

beträffande tiden därefter, ifrågavarande personalförhållandens definitiva

ordnande kommer att göras till föremål för nytt övervägande.

Den lönereglering, som sedan flera år tillbaka begärts för postsparbankens

personal, skulle nu genomföras genom postsparbankens införlivande

med postverket, då det för kommunikationsverken gällande avlöningsreglementet

automatiskt tillämpas på de från postsparbanken till

postverket överförda tjänstemännen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bankoutslcottets utlåtande Nr 0.

21

Vad i propositionen föreslås beträffande den nuvarande postsparbanksdirektörens

placering å indragningsstat, beträffande överförandet av

tjänstemän i postsparbanken till postverkets ordinarie stat eller till särskild

övergångsstat för sistnämnda verk, beträffande utbetalande vid

övergången av vissa belopp i förskott samt beträffande utfärdandet av

övergångsbestämmelser giver ej anledning till annan erinran från utskottets

sida än att om, enligt utskottets förslag, postgirorörelse icke

kommer till stånd, dispositionen av postsparbankens nuvarande ordinarie

personal måste ändras.

Av postsparbankssakkunnige i deras betänkande gjorda, i propositionen

(sid. 12) återgivna uttalanden i vissa avlönings- eller ersättningsfrågor

hava givit anledning till den förut omförmälda motionen I: 131.

Uttalandena gå ut på att de ersättningar, som för närvarande utgå

till vissa tjänstemän hos generalpoststyrelsen — år 1921 tillhopa 2,925

kronor fördelade på 14 tjänstemän med belopp från 1,500 kronor (postombudsmannen)

till 25 kronor (expeditionsvakt) — för av dem för postsparbankens

räkning utfört arbete, icke vidare skulle utgå och att nu

utgående ersättning till föreståndare för med statsbanestationer icke förenade

poststationer för postsparbanksgöromåls bestridande, vilken ersättning

beräknats till 9,000 kronor om året, skulle indragas.

Utskottet, som förutsätter att, om postsparbanken helt införlivas

med postverket, generalpoststyrelsen verkställer sådan arbetsfördelning, att

göromål, som för postsparbanksrörelsen verkställas av tjänstemän hos

styrelsen, anställda å annan byrå än postsparbanksbyrån, kunna av dem

utföras å vanlig tjänstetid, anser icke, att motionärens hemställan i detta

avseende bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Yad särskilt

angår postombudsmannen har motionären i detta sammanhang gjort gällande,

att den omständigheten, att ombudsmannen uppburit särskilt arvode

från postsparbanken inverkat nedtryckande vid bestämmandet av

hans placering i lönegrad, och fördenskull ifrågasatt att, då denna ersättning

bortfaller, en uppflyttning av tjänsten från 16:e till 18:e lönegraden

skulle äga rum. Utskottet föreställer sig att vid den omvärdering av

tjänsterna vid postverkets olika förvaltningar, som det åligger 1920 års

postkommitté att verkställa, kommittén lärer komma att beakta de av

motionären omnämnda förhållandena.

Beträffande slutligen den särskilda ersättningen till vissa poststationsföreståndare

har motionären själv framhållit, att frågan om dessa

poststationsföreståndares avlöningsförhållanden, efter utredning av nyssnämnda

kommitté, inom kort torde komma under regeringens prövning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sammansätta stats- och bankoutskottets utlåtande Nr 9.

Enligt vad utskottet inhämtat har kommittén i sitt redan avgivna förslag

till ändrade grunder för lantpoststationsföreståndarnas avlönande ifrågasatt

den särskilda postsparbanksersättningens indragning vid den av

kommittén föreslagna löneregleringens genomförande. Utskottet föreställer

sig, att frågan om ifrågavarande ersättnings upphörande kommer att i

detta sammanhang prövas. Motionärens hemställan i detta avseende

torde under sådana förhållanden icke påkalla någon åtgärd från riksdagens

sida.

Postspar- Yad slutligen beträffar postsparbankens ställning i riksstaten har

ställning i departementschefen anfört följande:

riksstaten. »Därest postsparbanken från och med den 1 januari 1923 inordnas

i postverket, bör därav följa, att anslag från och med nämnda år icke

vidare skola anvisas under sjunde huvudtiteln till bestridande av kostnaderna

för postsparbankens verksamhet. De för nämnda verksamhet erforderliga

utgifterna torde nämligen böra, på sätt sker beträffande postverket

i övrigt, bestridas direkt av inflytande inkomster och allenast eventuellt

överskott redovisas i riksstaten. Vid sådant förhållande skulle,

vid bifall till föreliggande förslag, det under sjunde huvudtiteln nu uppförda

ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande av postsparbankens

verksamhet ur riksstaten utgå. Ej heller skulle det i årets statsverksproposition

beräknade anslaget till dyrtidstillägg åt postsparbankens

befattningshavare bliva erforderligt.

Av postsparbankens införlivande med postverket bör vidare följa,

att eventuellt överskott av postsparbanksrörelsen hädanefter skall i riksstaten

redovisas bland inkomster av statens produktiva fonder och att alltså

det i förslaget till riksstat för första halvåret 1923 under egentliga statsinkomster

upptagna beloppet 424,310 kronor, utgörande beräknade inkomster

av postsparbanksrörelsen, bör ur riksstaten utgå. Då, såsom

nämnts, något överskott å postsparbanksrörelsen icke kan beräknas för

första halvåret 1923, torde frågan om det närmare sättet för redovisning

i riksstaten av dylikt överskott för närvarande icke behöva upptagas till

prövning, utan synes denna fråga lämpligen böra avgöras i samband med

uppgörande av förslag till riksstat för följande år.»

Mot vad sålunda ifrågasatts har utskottet intet att erinra.

Under åberopande av vad här ovan anförts, får utskottet hemställa,

A. att riksdagen må, i anledning av Kungl.

Maj:ts förevarande proposition, nr 152, och med för
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och banlcoutskottets utlåtande Nr 0.

23

klarande att det vid propositionen fogade förslag till förordning

angående postsparbanks- och postgirorörelserna

icke kunnat av riksdagen i oförändrat skick godkännas,

1. besluta, att postsparbanken skall med utgången

av år 1922 upphöra såsom självständigt ämbetsverk

och vid ingången av år 1923 inordnas i postverket,

som i följd därav skall vid sistnämnda tidpunkt övertaga

postsparbankens samtliga tillgångar och skulder;

2. besluta att, vid bifall härtill, det under sjunde

huvudtiteln uppförda ordinarie reservationsanslaget till

upprätthållande av postsparbankens verksamhet skall

från och med år 1923 utgå ur riksstaten ävensom att

inkomster av postsparbanksrörelsen icke skola upptagas

bland egentliga statsinkomster i riksstaten för tiden 1

januari—30 juni 1923;

3. avslå Kungl. Majt:s förslag i fråga om införande

i Sverige med 1923 års ingång av postgirorörelse

;

4. för sin del antaga här nedan införda, såsom

utskottets förslag betecknade

Förordning

angående postsparbanken.

{Kungl. Maj:ts förslag.) {Utskottets förslag.)

Postverket bedriver, jämsides Postverket bedriver, jämsides

med sin övriga verksamhet, dels med sin övriga verksamhet, sparsparbanksrörelse

{postsparbank), dels banksrörelse (postsparbank),

ock postgirorörelse.

Postsparbanksrörelsen har till ändamål att befordra sparsamhet genom

att i enlighet med de bestämmelser, som i denna förordning meddelas,

under statens garanti till förräntning mottaga penningar.

• Postgirorörelsen har till ändamål

att underlätta betalning sr öreisen och

befrämja sådana betabiingsmetoder,

som äro ägnade att minska användandet

av kontanta penningar.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande Nr 9.

Insättning

motbok.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.t

A. Särskilda bestämmelser för postsparbanksrörelsen.

§ 2.

Mom. 1. Envar äger att för egen räkning eller till förmån för

annan (enskild person, firma, förening eller dylikt) insätta medel i postsparbanken.

Insättning må icke ske annat än i helt krontal. En och samma persons

tillgodohavande må ej ökas utöver 5,000 kronor annorledes än genom

upplupen räntas läggande till kapitalet.

Mom. 2. Vid första insättning skall, för såvitt icke Kungl. Maj:t

föreskrivit annat förfaringssätt, till insättaren utan avgift utlämnas en

motbok, utfärdad till förmån för den, för vilken insättningen ägt rum.

Motboken skall vara försedd med ordningsnummer samt innehålla sammandrag

av de viktigaste författningar, som röra allmänhetens förhållande

till postsparbanken.

Mom. 3. Den, som begär motbok för annan, äger göra det förbehåll,

att medel, som insättas å motboken, icke skola få uttagas förr än

efter viss tid. Vill han göra annat förbehåll, ankommer det på generalpoststyrelsens

prövning, huruvida motbok må med det förbehåll utfärdas.

Rörande varje förbehåll, som gäller i fråga om de å motbok insatta

medlen, skall anteckning finnas i motboken.

Mom. 4. En och samma person äger i allmänhet ej utbekomma

mer än en motbok; dock må omyndig, som innehar motbok, vilken

begärts av annan, ävensom den, till vars förmån motbok med visst förbehåll

utfärdats, kunna utbekomma särskild motbok för insättning av

egna medel.

Mom. 5. En och samma motbok må användas vid samtliga postanstalter

i riket.

Därest sådana särskilda ombud för postsparbanksrörelsen, varom

förmäles i § 8, komma att antagas, äger generalpoststyrelsen bestämma,

huruvida och i vilken omfattning insättningar och uttagningar å motbok

må kunna hos dem ske.

Mom. 6. Insättning å motbok skall, för att vara gällande, kvitteras

i motboken på sätt generalpoststyrelsen bestämmer.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande Nr 9.

25

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

§ 3.

Mom. 1. I vad mån i postsparbanken innestående medel må kunna

utbekommas vid anfordran eller först efter förutgången skriftlig uppsägning,

äger generalpoststyrelsen bestämma. I intet fall må dock fordras

längre uppsägningstid än en månad, räknat från den dag, uppsägningen

skeft.

Generalpoststyrelsen äger bestämma på vad sätt den, som vill uttaga

medel, har att styrka sin behörighet härtill.

Mom. 2. Uttagning, som icke omfattar hela det å motbok inne
-

stående beloppet, må icke ske annat

Uttaget belopp skall avföras i

Mom. 3. Omfattar uttagning

motboksägarens hela tillgodohavande

på en och samma motbok, äger

postverket att efter medlens utbetalande

behålla motboken.

än i helt krontal,

motboken.

Mom. 3. Omfattai» uttagning

motboksägarens hela tillgodohavande

på en och samma motbok, äger

postsparbanken att efter medlens

utbetalande behålla motboken.

Uttagning

av medel.

§ 4.

Omyndig må utan särskild tillåtelse av förmyndare förfoga över Disposimedel,

som den omyndige, efter det han fyllt femton år, själv insatt å y^medel

motbok. Sådana medel må ej utan den omyndiges samtycke utbetalas som innestå

till förmyndaren. för omyndig.

§ 5.

I den ordning, generalpoststyrelsen

bestämmer, bör motbok i och

för granskning och ränteanteckning

mot kvitto avlämnas till postverket.

Sedan sådan granskning verkställts,

återställes motboken, i utbyte mot

omförmälda kvitto, till ägaren.

Underlåter motboksägare att inom

den tid, generalpoststyrelsen sålunda

bestämmer, till postverket avlämna

motbok, och yppar sig sedermera

skiljaktighet mellan motboken

Bihang till riksdagens protokoll 1988.

§ 5.

I den ordning, generalpoststy- Motboks inreisen

bestämmer, bör motbok i och tilTgeneralför

granskning och ränteanteckning poststyrelmot

kvitto avlämnas till postspar- sen''

banken. Sedan sådan granskning

verkställts, återställes motboken, i

utbyte mot omförmälda kvitto, till

ägaren.

Underlåter motboksägare att inom

den tid, generalpoststyrelsen sålunda

bestämmer, till postsparbanken

avlämna motbok, och yppar sig sedermera

skiljaktighet mellan mot
6

samt. 8 avd. 6 höft. (Nr 9.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sammansätta stats- och banlcoutskottets utlåtande Nr 9.

(Kungl. Maj te förslag.) {Utskottets förslag.)

och postverkets räkenskaper, skola boken och postsparbankens räkenräkenskaperna

äga vitsord. skaper, skola räkenskaperna äga

vitsord.

§ 6.

Överlåtelse Övergår äganderätt till motbok från en till annan vare sig genom

av motbok. arv eller testamente ener ock till följd av konkurs eller utmätning, skall

anmälan därom ofördröjligen göras hos generalpoststyrelsen.

Innan sådan anmälan skett och Innan sådan anmälan skett och

blivit godkänd, medför överlåtelsen blivit godkänd, medför överlåtelsen

ej någon rätt mot postverket. ej någon rätt mot postsparbanken.

Överlåtelse av motbok må ej äga rum i annat fall, än som i

första stycket sägs.

§ 7.

Förlustav

motbok.

Har motbok förkommit, bör sådant genast anmälas hos generalpoststyrelsen

med uppgift å tid och omständigheter, under vilka boken

förlorats. Har sådan anmälan skett, åligger det generalpoststyrelsen att

genom kungörelse, vilken på bekostnad av motbokens ägare införes en

gång i allmänna tidningarna och, där det kan ske, en gång i tidning

inom den ort, där boken anses hava förkommit, efterlysa motboken.

Sedan sex månader förflutit från sista kungörandet, må, därest motboken

icke återfunnits, ny motbok i den förkomnas ställe utfärdas av generalpoststyrelsen.

Efter den nya . motbokens ut- Efter den nya motbokens ut
färdande

äger icke den förlorade färdande äger icke den förlorade

motboken gällande kraft mot post- motboken gällande kraft mot postverket.

sparbanken.

§ 8.

Ombud för I den mån generalpoststyrelsen finner sådant behövligt eller lämp
banksrörél-

ligt, må styrelsen antaga särskilda ombud för postsparbanksrörelsen och

sen. Utfärda instruktion för dem. Fråga om ersättning till dessa ombud skall

emellertid underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Generalpoststyrelsen äger ock bestämma, huruvida och i vilken omfattning

i postverkets tjänst anställda personer, som icke tjänstgöra å

fast postanstalt, skola vara skyldiga att förmedla insättningar i postsparbanken.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande Nr 9.

27

(Kungl. Maj:ts förslag.)

§ 18.»

Ränta å i postsparbanken eller å

postgirokonto innestående medel gottgöres

efter den räntefot och på det

sätt, Kungl. Maj:t bestämmer.

§ 19-

De i postsparbanks- och postgirorörelserna

innestående medel äger

generalpoststyrelsen förvalta och

fruktbargöra enligt grunder, som

av Kungl. Maj:t bestämmas.

§ 20.

Generalpoststyrelsen åligger —

oavsett postverkets allmänna bokslut

— att före utgången av april

månad varje år upprätta särskilda

bokslut beträffande posisparbanksoch

postgirorörelserna för närmast

föregående år. Båda boksluten skola

omedelbart efter uppgörandet i avskrift

överlämnas till chefen för

kommunikationsdepartementet. Bokslutet

över postsparbanksrörelsen skall

därjämte på lämpligt sätt kungöras

ävensom finnas tillgängligt å postanstalterna.

§ 21.

Å postsparbanksrörelsen uppkommande

vinst skall tills vidare

avsättas till en reservfond.

(Utskottets förslag.)

§ 9.

Ränta ä i postsparbanken innestående

medel gottgöres efter den

räntefot och på det sätt, Kungl.

Maj:t bestämmer.

§ 10.

I postsparbanken innestående medel

äger generalpoststyrelsen förvalta

och fruktbargöra enligt grunder,

som av Kungl. Maj:t bestämmas.

§ 11.

Generalpoststyrelsen åligger —

oavsett postverkets allmänna bokslut

— att före utgången av april

månad varje år upprätta särskilt

bokslut beträffande postsparbanksrörelsen

för närmast föregående år.

Bokslutet skall omedelbart efter uppgörandet

i avskrift överlämnas till

chefen för kommunikationsdepartementet

och därjämte på lämpligt

sätt kungöras ävensom finnas tillgängligt

å postanstalterna.

§ 12.

Å postsparbanksrörelsen uppkommande

vinst skall tills vidare

avsättas till en reservfond.

* Här hava uteslutits §§ 9 —17 i Kungl. Maj:ts förslag, vilka innehålla särskilda

bestämmelser för postgirorörelsen.

Ränta.

Medlens

fruktbar
görande.

Bokslut.

Vinstmedel.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande Nr 9.

Preskrip
tion.

Portofrihet.

(Kungl. Maf.ts förslag.)

Kungl. May.t bestämmer, om och

i vilken omfattning den å postgirorörelsen

uppkommande vinsten skall

avsättas titt en reservfond.

Närmare föreskrifter rörande fonderna

utfärdas av Kungl. Maj:t.

§ 22.

Innestå medel å postsparbanksmotbok

etter postgirokonto, varå under

loppet av tio år någon omsättning

(insättning eller uttagning, respektive

inbetalning, uttagning etter

girering) icke förekommit, och har

i avseende å dylik fordran icke vidtagits

sådan åtgärd till fordringsrättens

bevarande, som i förordningen

den 4 mars 1862 i fråga

om tioårig preskription och årsstämning

föreskrives, skola medlen tillfalla

postverket, dock med rätt för

generalpoststyrelsen att till vederbörande

återbetala beloppet.

1 postverkets räkenskaper skola

medel, som i första stycket avses,

tillgodoföras den rörelsegren, medlen

avse.

§ 23.

Försändelse från av generalpoststyrelsen

antaget ombud för postsparbanksrörelsen

befordras portofritt,

om innehållet har avseende å

denna rörelse och avsändarens namn

och adress finnas angivna utanpå

försändelsen. Likaså befordras brev

från innehavare av postgirokonto

portofritt titt den myndighet etter det

(Utskottets förslag i)

Närmare föreskrifter rörande fonden

utfärdas av Kungl. Maj:t.

§ 13.

Innestå medel å postsparbanksmotbok,

varå under loppet av tio

år någon omsättning (insättning

eller uttagning), icke förekommit, och

har i avseende å dylik fordran icke

vidtagits sådan åtgärd till fordringsrättens

bevarande, som i förordningen

den 4 mars 1862 i fråga om

tioårig preskription och årsstämning

föreskrives, skola medlen tillfalla

postsparbanken, dock med rätt för

generalpoststyrelsen att till vederbörande

återbetala beloppet.

§ 14.

Försändelse från av generalpoststyrelsen

antaget ombud för postsparbanksrörelsen

befordras portofritt,

om innehållet har avseende å

denna rörelse och avsändarens namn

och adress finnas angivna utanpå

försändelsen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande Nr 9.

29

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

postkontor, där avsändarens konto föres,

då för ändamålet användes särskilt,

genom postverkets försorg tillhandahållet

kuvert. Begagnas annat

kuvert, erlägges vanligt brevporto.

§ 24.

Enskilds förhållande till postsparbanken

eller postgirorörelsen må

ej i oträngt mål yppas.

§ 25.

De närmare föreskrifter, som erfordras

för postsparbanks- och postgirorörelserna,

äger generalpoststyrelsen

utfärda.

§ 15.

Enskilds förhållande till post- Meddelande

sparbanken må ej i oträngt mål Stående.''

yppas.

§ 16.

De närmare föreskrifter, som Närmare

erfordras för postsparbanksrörelsen, sf[rTfter.

äger generalpoststyrelsen utfärda.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1923, vid vilken

tid förordningen angående en postsparbank för riket den 22 juni 1883

med däri sedermera vidtagna ändringar upphör att gälla.

I fråga om medel, som för gift kvinnas räkning innestå i postsparbanken,

skall dock sistnämnda förordning fortfarande lända till efterrättelse,

om äldre giftermålsbalken är tillämplig å makarnas förmögenhetsförhållanden.

5. besluta att, i anledning av postsparbankens

inordnande i postverket, särskilda postsparbanksfullmäktige

skola för tiden från och med 1923 års ingång

förordnas av Kungl. Maj:t och att antalet dylika fullmäktige

skall vara tre, av vilka en utses bland fullmäktige

i riksbanken och en bland fullmäktige i riksgäldskontor;
6.

för tillämpning från och med den 1 januari

1923 besluta dels att §§ 5 och 42 i avlöningsreglementet

den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk

skola hava följande ändrade lydelse:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sammansätta stats- och bankoutskottets utlåtande Nr 9.

5 §.

1. För befattning, som enligt vad i 1 § 1 mom.

sägs tillsättes genom förordnande, utgår arvode med

följande belopp för år räknat:

generaldirektör och chef för postverket 20,000 kronor

42 §.

Järnvägsfullmäktige, postsparbanksfullmäktige,

telegraffullmäktige, ledamöter av vattenfallsstyrelsen

och överrevisorer, vilkas antal fastställes av Kungl.

Maj:t och riksdagen, förordnas på viss tid och åtnjuta

arvode till följande belopp för år räknat:

järnvägsfullmäktig..........

postsparbanksfullmäktig, som icke tillika

är fullmäktig d riksbanken eller i riks
gäldskontoret,

...........

postsparbanksfullmäktig, som tillika är

fullmäktig i riksbanken eller i riks
gäldskontoret,

.......... .

telegraffullmäktig..........

6.000 kronor

3.000 »

1,200 »

4.000 »

7. besluta, att under avdelningen A av den .vid

ovannämnda avlöningsreglemente såsom bilaga fogade

tjänsteförteckning skall beträffande postverket i 15:e

lönegraden upptagas en ny befattning, kamrer;

8. besluta, att antalet nedan angivna ordinarie

befattningar vid postverket skall utgöra:

från och med den 1 juli 1922

byråchef...........5,

från och med den 1 januari 1923

notarie ... -.......9,

revisor............7,

kamrer...........1;

s. 31 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och banlcoutskottets utlåtande Nr 0.

31

9. besluta, att postsparbanksdirektören, överdirektören

Per Elof Lindström skall från och med den

1 januari 1923 vara placerad å särskild indragningsstat

för postverket med rätt för honom att, så länge

han kvarstår å ifrågavarande stat, utan tjänstgöringsskyldighet

uppbära fast avlöning i enlighet med bestämmelserna

i nu gällande avlöningsreglemente för

postsparbanken;

10. besluta, att i fråga om öfverförande vid 1923

års ingång av tjänstemän i postsparbanken till postverkets

ordinarie stat eller till särskild övergångsstat

för sistnämnda verk skola gälla de i statsrådsprotokollet

angivna grunder;

11. besluta, att till ordinarie tjänsteman i postsparbanken,

som under 1922 ägt uppbära någon del

av avlöningen i förskott och som den 1 januari 1923

öfverflyttas till postverket, vare sig å dess ordinarie

stat eller å särskild övergångsstat, skall — därest så

icke genom särskilt bemyndigande redan dessförinnan

skett — vid ingången av år 1923 på statsverkets bekostnad

utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen

skulle hava i den befattning, han vid utgången

av december månad 1922 innehade i postsparbanken,

i förskott uppburit för januari månad 1923, därest

postsparbanken då kvarstått såsom självständigt

ämbetsverk; samt

12. medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga

bestämmelser i fråga om tjänstemännens i postsparbanken

övergång den 1 januari 1923 på postverkets

ordinarie stat eller placering å särskild övergångsstat

för sistnämnda verk.

B. att herr Julins motion, i vad den ej blivit

genom utskottets hemställan här ovan besvarad, icke

måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 24 maj 1922.

På sammansatta stats- och bankoutskottets vägnar:

CARL EKMAN.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1922:263 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av postsparbanken och införande av postgirorörelse m. m. a1 i texten