Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1922—1923 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner.

1922-05-26 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1922:111, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1922—1923 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

9

Nr 111.

Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1922 kl. 6 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med

förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret

1922—1923 åt dels kyrkoherdar och

komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar

och vissa extra ordinarie präster,

dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner.

(2:a avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 14 mars 1922 dagtecknad

proposition, nr 226, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande

behandling, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

förordade allmänna grunderna för beviljande av dyrtidstillägg under

ecklesiastikåret 1922—1928 till de prästmän, som finnas omförmälda

i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående krigstidsunderstöd

åt präster i nyreglerade pastorat samt åt vissa extra ordinarie präster

och innehavare av prästerliga emeritilöner ävensom i lagen den 19

november 1920 (nr 844) angående dyrtidstillägg åt kontraktsprostar;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att, därest det grundtal, i förhållande

vartill statstjänstemännens dyrtidstillägg utgår, blir föremål

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 55 höft. (Nr 110—111.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

för sänkning, förordna, att det till de i tjänst varande prästmännen

utgående dyrtidstillägget skall undergå skälig minskning.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Enligt de av departementschefen föreslagna grunder skulle dyrtidstillägget

till i tjänst varande prästmän under ecklesiastikåret 1922

—1928 utgå i form av dels dagtillägg, dels ock procentuellt tillägg.

Dagtillägget har utmätts så, att det skulle motsvara den förhöjning

i statstjänstemännens tillägg, som uppkommer därigenom, att tilllägget

å viss del av månadslönen utgår efter en högre procentsats

än tillägget å återstoden av berörda lön. Till prästerlig befattningshavare

med en familjemedlem att försörja skulle dagtillägget utgå

med 1 krona 15 öre för dag. För varje familjemedlem utöver den

första skulle dagtillägget ökas med 20 öre. Det procentuella tilllägget

skulle utgöra 42 procent å avlöningsförmånerna. Till ickefamiljeförsörjare

skulle dyrtidstillägget utgå med !)/io av det belopp,

som för motsvarande avlöning skulle hava tillkommit en prästman

med en familjemedlem. Vid beräknande av dyrtidstilläggets storlek

har departementschefen utgått från ett indextal av 200 såsom

det sannolika medel indextalet för 1922 års tre sista kvartal samt

tillämpat de grunder, som föreslagits för utmätande av dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst. För att bibehålla den proportion

mellan prästernas och statstjänstemännens dyrtidstillägg, som

hittills ansetts skälig, har departementschefen satt det procentuella

tillägget 7 procent lägre än det procenttal, som motsvarar °5/ioo

av grundtalet.

Vad angår innehavare av prästerliga emeritilöner, skulle de

prästerliga pensionärerna i möjligaste mån jämställas med pensionerade

f. d. befattningshavare i statens tjänst. Utom det hittills utgående

procentuella dyrtidstillägget skulle till emeriti med lägsta

emeritilöner utgå ett fast tillägg, vilket skulle motsvara statspensionärernas

pensionstillägg jämte därå belöpande dyrtidstillägg.

Det indextal, från vilket departementschefen utgått vid beräknande

av nu ifrågavarande dyrtidstillägg, har jämväl legat till

grund för Kungl. Maj:ts förslag rörande dyrtidstillägg åt statens

befattningshavare. Då emellertid riksdagen beträffande sistnämnda

dyrtidstillägg räknat med en sänkt medelindex, har utskottet ansett

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlutande Nr 111.

11

det kunna ifrågasättas, huruvida med anledning härav några

jämkningar böra vidtagas i avseende å grunderna för de prästerliga

befattningshavarnas dyrtidstillägg. Förhållandet beträffande

nu ifrågavarande tjänsteinnehavare ställer sig dock något annorlunda,

dels med hänsyn därtill, att deras dyrtidstillägg är beräknat

för ecklesiastikåret 1922—1923, d. v. s. redan från den 1 maj

detta år, dels ock i betraktande av det bemyndigande som, i likhet

med vad förut varit fallet, även nu begärts för Kungl. Maj:t att

vid sänkning av grundtalet för stats!]änstemännens dyrtidstillägg

vidtaga skälig minskning i de prästerliga befattningshavarnas dyrtidstillägg.

Vid angivna förhållanden har utskottet ej velat föreslå

någon ändring i de av departementschefen angivna grunderna för

dyrtidstilläggens beräkning, men förutsätter utskottet, att, innan

författning i ämnet av Kungl. Maj:t utfärdas, Kungl. Maj:t vidtager

sådan nedsättning beträffande nu ifrågavarande dyrtidstillägg, som

betingas av redan under andra kvartalet 1922 inträdd minskning

av indextalet, dels att jämväl därefter sådan jämkning i fråga om

de prästerliga befattningshavarnas dyrtidstillägg göres, som med

hänsyn till indextalets fall och andra på frågan inverkande omständigheter

kan anses påkallad.

Vad angår tillägget till emeriti med lägsta emeritilöner, skulle

detta utgå under förutsättning av bifall till Kungl. Maj:ts proposition

125 angående pensionstillägg åt vissa f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer. Sagda proposition har numera

av riksdagens kamrar bifallits.

I övrigt har utskottet ej funnit anledning till erinran mot

Kungl. Maj:ts förslag och hemställer förty,

att riksdagen må

a) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 14

mars 1922 angivna allmänna grunderna för beviljande

av dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1922

—1923 till de prästmän, som finnas omförmälda i

lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående

krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade pastorat

samt åt vissa extra ordinarie präster och innehavare

av prästerliga emeritilöner ävensom i lagen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

den 19 november 1920 (nr 844) angående dyrtidstillägg

åt kontraktsprostar;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, därest det

grundtal, i förhållande vartill statstjänstemannens

dyrtidstillägg utgår, blir föremål för sänkning,

förordna, att det till de i tjänst varande prästmannen

utgående dyrtidstillägget skall undergå

skälig minskning.

Stockholm den 26 maj 1922.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtande nr 110.

Stockholm 1922, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

231800

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1922:223 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1922—1923 åt dels kyrkoherda s. 1 i texten