Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående godkännande av tullverkets utgiftsstater för tiden 1 januari —30 juni 1923 m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1922-05-26 · 64 sidor, varav 60 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 60 av 64 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1922:116, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående godkännande av tullverkets utgiftsstater för tiden 1 januari —30 juni 1923 m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

1

Nr 116.

Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1922 kl. 9 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående godkännande

av tullverkets utgiftsstater för tiden 1 januari

—30 juni 1923 m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

I den till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t, under åberopande

av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att, i^avbidan på den proposition

i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, dels (punkt 26) beräkna

det ordinarie förslagsanslaget till tullverket till 8,580,000 kronor;

dels ock (punkt 27) för bestridande av övergångsavlöning under år 1923

till tullverkets personal bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln

å riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923 beräkna ett förslagsanslag

av 428,000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i den till riksdagen den 7 januari 1922

avlåtna propositionen med förslag till tilläggsstat för år 1922, under

åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över

finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att, i avbidan på den

proposition i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, dels (punkt 6)

för uppförande under år 1922 av bostadslägenheter åt viss tullpersonal

å tilläggsstat för samma år såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 58 käft. (Nr 116.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

116.000 kronor; dels (punkt 7) för ökning av arbetskrafterna vid tullverket

å tilläggsstat för år 1922 såsom förslagsanslag, högst, beräkna

ett belopp av 93,800 kronor; dels ock (punkt 8) till bestridande av

diverse utgifter vid tullverket å tilläggsstat för år 1922 såsom förslagsanslag,

högst, beräkna ett belopp av 25,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 17

februari 1922 dagtecknad proposition (nr 89), vilken för förberedande

behandling hänvisats till statsutskottet, under åberopande av det vid

propositionen fogade statsrådsprotokollet över finansärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att

dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid

statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

den 22 juni 1921 (nr 451) skall från och ined den 1 januari

1923 äga tillämpning å befattningshavare vid generaltullstyrelsen och

tullstaten;

dels besluta, att 5 § 1 mom. av nämnda avlöningsreglemente skall

från och med den 1 januari 1923 hava följande ändrade lydelse:

»1. För följande befattningar, vilka tillsättas genom förordnande

på viss tid, nämligen generaldirektörs- och chefsbefattningarna vid

socialstyrelsen, medicinalstyrelsen, byggnadsstyrelsen och kommerskollegium

ävensom generaltulldirektörs- och chefsbefattningen vid tullverket,

utgår arvode, för år räknat, med 19,000 kronor. För kustbevakningsinspektörsbefattningen

vid tullverket, vilken befattning likaledes tillsättes

genom förordnande på viss tid, utgår arvode, för år räknat, med

10.000 kronor»;

dels besluta, att antalet ordinarie befattningar vid tullverket jämte

de för vederbörande befattningshavare avsedda lönegrader enligt den i

9 § av avlöningsreglementet intagna löneplan skall bestämmas på följande

sätt:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

3

Befattningar

Lönegrader

Befattningar

Lönegrader

Generaltullstyrelsen och tullstaten.

Generaltullstyrelsen.

a. Manliga befattningshavare.

1 generaltulldirektör, arvode enligt

5 § i avlöningsreglementet......

5 byråchefer ................................

1 kustbevakningsinspektör, arvode

enligt 5 § i avlöningsreglementet

1 chef för statistiska avdelningen...

7 byråinspektörer ........................

2 förste revisorer ........................

1 kamrerare.................................

2 sekreterare .............................

4 aktuarier .................................

2 notarier....................................

1 registrator.................................

14 revisorer .................................

1 materialförvaltare ....................

2 förste expeditionsvakter ............

7 expeditionsvakter .....................

b. Kvinnliga befattningshavare.

4 kontorsskrivare ........................

14 kanslibiträden...........................

20 kontorsbiträden .......................

5 skrivbiträden ..........................

Tullstaten.

a. Manliga befattningshavare.

3 tulldirektörer ...........................

3 tullöverinspektörer.....................

3 tullbevakningschefer..................

3 tulldirektörsassistenter...............

B 20

B 16

B 15

B 15

B 15

B 15

B 13

B 13

B 13

B 13

B 8

B 3

B 1

C 5

C 3

C 2

C 1

B 19

B 17

B 16

B 16

5 tullförvaltare av klass 1 A

3 tullkommissarier .............''.

6 tullförvaltare av klass 1 B

20 tullöverkontrollörer ...........

16 förste tullkontrollörer........

1 gränsbevakningschef ........

20 tullförvaltare av klass 2.....

14 tullförvaltare av klass 3......

126 tullkontrollörer..................

11 tullförvaltare av klass 4......

16 tullkassörer .....................

1 gränstullmästare ...............

402 kammarskrivare ...............

23 tullmästare........................

10 gränsöveruppsyningsmftn ...

B

B

B

22 kustöveruppsyningsmän ............1 B

B

B

B

B

B

B

B

B

B

B

130 tullkontorister ............

131 tullöveruppsyningsmän

199 gränsuppsyningsmän ...

44 kustuppsyningsmän......

477 tulluppsyningsman ......

42 förste kustvakter.........

149 kustvakter..................

699 tillsyningsman ............

30 kustbevakningsbiträden

100 tullvakter ..................

b. Kvinnliga befattningshavare.

1 kontorsskrivare........................

5 kanslibiträden ........................

12 kontorsbiträden........................

12 skrivbiträden...........................

B 16

B 16

B 15

B 15

B 14

B 14

B 14

B 13

B 13

B 11

B 11

B 9

9

8

6

6

6

6

4

4

4

3

2

2

1

1

C

C

C

G

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

dels besluta, att i den till avlöningsreglementet hörande tjäusteförteckning

skola under sjunde huvudtiteln för generaltullstyrelsen och tullstaten

införas nu angivna benämningar å samt lönegrader för tjänstebefattningar

därstädes;

dels godkänna följande särskilda bestämmelser att från och med

den 1 januari 1923 lända till efterrättelse beträffande tjänstemän vid

generaltullstyrelsen och tullstaten, nämligen:

med ordinäre befattning vid tullverket må förenas uppdrag såsom

tullverkets ombudsman, därest generaltullstyrelsen finner uppdraget icke

kunna anses inverka hinderligt för utövande av den ordinarie befattningen;
tjänsteman

vid tullverket, tillhörande någon av 1—8 lönegraderna

enligt .avdelning B i 9 § av avlöningsreglementet, vilken befordras till

kammarskrivare vid tullverket, må, i den mån så prövas skäligt, för

bestämmandet av hans begynnelselön i den nya tjänsten och sedermera

för hans uppflyttning till högre löneklass kunna tillgodoföras intill hälften

av den tjänstetid, han innehaft ordinarie anställning vid tullverket, dock

att härvid icke må samtidigt tillämpas 12 § 1 mom. av avlöningsreglementet

samt ej heller i något fall tillgodoräknas honom mera än sex

år; och skall, därest vid sådant tillgodoräknande del av kalenderkvartal

uppstår, hänsyn icke tagas därtill;

tjänsteman, som bestrider tjänst å ort, tillhörande den i 14 § av

avlöningsreglementet omförmälda kallortsklassen VI, må, därest tjänstgöringen

är av beskaffenhet att i särskilt hög grad utsätta honom för

inverkan av ortens klimatiska förhållanden, kunna enligt av Kungl. Maj:t

meddelade bestämmelser tilldelas kallortstraktamente med 50 öre för varje

tjänstgöringsdag;

tjänsteman vid tullstaten, tillhörande någon av 1—8 lönegraderna

enligt avdelning B eller 1 — 5 lönegraderna enligt avdelning C i 9 § av

avlöningsreglementet, må jämväl i andra fall än vid skada till följd av

olycksfall i tjänsten, enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser,

erhålla erforderlig läkarvård jämte läkemedel på tullverkets bekostnad,

dock att vård å sjukhus, sanatorium eller annan dylik vårdanstalt

icke må vid sådant sjukdomsfall bestridas av tullverkets medel

under tid, då tjänstemannen åtnjuter oavkortad lön;

tjänsteman, som omedelbart före avlöningsreglementets ikraftträdande

för tullverket tillhör generaltullstyrelsens ordinarie vaktbetjäning

och i sådan egenskap äger åtnjuta läkarvård jämte läkemedel på tullverkets

bekostnad, må, så länge han kvarstår i ordinarie tjänst inom

styrelsens vaktbetjäning, såsom personlig förmån tillgodonjuta enahanda

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

5

rätt till kostnadsfri läkarvård jämte läkemedel, som, enligt vad nyss

nämnts, tillkommer vissa tjänstemän vid tullstaten; samt

anslag, som vid vissa tjänster erfordras till lega för fortskaffningsmateriell,

må till beloppet bestämmas av generaltullstyrelsen och skall

av för ändamålet anvisade medel utgå till den, som förrättar tjänsten,

dock att, om denna bestrides på förordnande, ordinarie innehavare av

tjänsten må kunna vid anslaget bibehållas, mot det att han tillhandagår

vikarien med vad som för anslaget skall hållas;

dels för tiden 1 januari—30 juni 1923 för tullverket godkänna

följande

Ordinarie stat.

A. Avlöningsstat.

Generaltullstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie tjänste
-

män, förslagsanslag........................ kronor 243,000

Vikariatsersättningar,/är,sZaysawshiy » 10,000

Arvode till tullverkets ombudsman » 1,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag.

........................................... » 30,000

Tullstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag ....................... kronor 5,190,030

Vikariatsersättningar, förslagsanslag

................................................... t> 60,000

Arvoden å högst 1,500 kronor, för

år räknat, till två laboratorieföreståndar

q, förslag samlag, högst » 1,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag

............................................... » 751,750

kronor

6,287,280.

B. Indragnings- och övergångsstater.

Avlöningar till tjänstemän å indragnings- och övergångsstater,

förslagsanslag............................................. kronor 83,000.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

C. Pensionsstater.

Pensioner till avskedade tjänstemän,

förslagsanslag ............................ kronor 200,000

Pensioner till avlidna tjänstemäns

änkor och barn, förslagsanslag... » 12,500

Gottgörelse till tullstatens enskilda

pensionsinrättning för mistade

andelar av .avlöning vid vakanta

tjänster ............................................ »_6,500 kronor 219,000-

D. Omkostnadsstat.

Kostnader för avdömande av tullmål,

förslagsanslag ....................... kronor 9,150

Resekostnads- och traktamentser
sättningar

m. m., förslagsanslag » 40,000

Hemliga utgifter............................... » 3,000

Övriga kostnader för tullverket,

försiagsanslag ............................... » 2,100,360 kronor 2,152,510.

Summa förslagsanslag kronor 8,741,790;

dels bestämma det ordinarie anslaget för tullverket för nämnda tid

till ett mot statens slutsumma svarande belopp av 8,741,790 kronor att

såsom förslagsanslag direkt utgå av tullmedel;

dels besluta, att såsom förutsättning för ikraftträdande den 1

januari 1923 av den nya avlöningsstaten för tullstaten skall gälla, att

Kungl. Maj:t dessförinnan meddelar från och med sagda dag tillämplig

föreskrift därom, att följande slag av tulltjänstemän tillkommande extra

inkomster skola upphöra att till dem utgå, nämligen: ersättning enligt

taxan den 23 december 1910 för å övertid verkställda tjänstförrättningar;

aktoratsprovision; auktionsprovision vid försäljning enligt tullstadgan av

beslagsgods eller annat gods ävensom vid försäljning av sjöfynd; slagavgift

vid försäljning å auktion; lösen för av tullverkets lokalförvaltningar

utfärdade depositionsbevis; ersättning för uppbörd av till stad eller annan

kommun utgående avgifter; och ersättning av post- eller järnvägsmedel

för vissa i sammanhang med tulltjänsten verkställda göromål för postverkets

eller statens järnvägars räkning;

dels förklara, att såsom kompensation för sålunda indragna extra

inkomster — ersättningen enligt taxan den 23 december 1910 likväl

endast i mån som den icke är att hänföra till resekostnadsersättning

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

7

eller dagtraktamente enligt resereglementet eller annan fortskaffningskostnad

— skall åt ordinarie tjänsteman, som uppföres å den med 1023

års ingång ikraftträdande ordinarie avlöningsstaten och vilkens sammanlagda

avlöning i medeltal under åren 1921 och 1922 jämte under

samma tid i medeltal uppburna extra inkomster av ifrågavarande

slag, de senare uppgående till minst 100 kronor och beräknade till

högst 5,400 kronor, överstiger årsavlöningen för år 1923, utbetalas

personligt lönetillägg, motsvarande berörda överskott, dock med iakttagande

att det sålunda bestämda lönetillägget, vilket i övrigt bör minskas

eller upphöra i den mån avlöningen å ny stat ökas, skall under loppet

av nio år avskrivas med en niondel om året;

dels förklara, att efter motsvarande grunder beräknat personligt

lönetillägg skall utbetalas jämväl till sådan å nuvarande ordinarie stat

eller å en äldre övergångsavlöningsstat kvarstående tjänsteman, som ej

anmäler sig icke vilja övergå på den nya staten;

dels förklara, att sådan å nuvarande ordinarie stat eller å en äldre

övergångsavlöningsstat kvarstående tjänsteman vid tullstaten, som ej

anmäler sig icke vilja övergå på den nya staten, må under tiden 1

jamiari—30 juni 1923 efter Kungl. Maj:ts bestämmande komma i åtnjutande

av tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket kan anses stå i lämpligt

förhållande till den tjänstgöring, som må komma att krävas av vederbörande,

eller eljest kan prövas skäligt, dock icke i något fall till högre

belopp, för år räknat, än som genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 22

juni 1921 angående tillfälliga lönetillägg åt viss personal vid tullverket

för år 1922 blivit bestämda;

dels förklara, att tillfällig löneförbättring åt sådan å nuvarande

ordinarie stat kvarstående tjänsteman hos generaltullstyrelsen, som ej

anmäler sig icke vilja övergå på den nya staten, må bestridas av det i

staten för avlöningar till tjänstemän å indragnings- och övergångsstater

avsedda förslagsanslag;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må med stöd av undersökningar,

verkställda av en efter Kungl. Maj:ts bemyndigande av generaltullstyrelsen

tillsatt särskild tjänstgöringskommission, i den avlöningsstat för tullverket,

som varder för tiden 1 januari—30 juni 1923 fastställd, vidtaga

ej mindre de förändringar i fråga om antalet tullförvaltartjänster

inom de olika lönegraderna, till vilka omständigheterna kunna giva

anledning,

än även sådana förändringar i antalet till tullförvaltartjänster ej

hänförliga ordinarie befattningar vid lokaltullförvaltningen, tillhörande

1—13 lönegraderna enligt avlöningsreglementets 9 §, avdelningar B och

C, vilka kunna finnas erforderliga eller lämpliga men tillika icke kunna

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

anses innebära ökning i det för avlöningar vid dessa slag av befattningar

i nämnda avlöningsstat avsedda anslagsbelopp;

dels medgiva, att tullpersonal tillhörig, vid den nya statens ikraftträdande

mot lega hållen fortskaffningsmateriell må, i mån som generaltullstyrelsen

finner så böra ske och efter vederbörlig värdering, av statsverket

inlösas, att värderings- och inlösningskostnaderna må av tullmedlen

förskotteras samt att, i händelse vid försäljning för statsverkets

räkning av ifrågavarande materiell försäljningspriset skulle understiga

nyssberörda kostnader, underskottet må ur tullverkets räkenskaper såsom

omkostnader avföras;

dels till ökning av arbetskrafterna vid tullverket med tre kustbevakuingskontrollörer

på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923

anvisa ett förslagsanslag av 10,500 kronor;

dels besluta, att, där vid tullverket anställd tjänsteman, å vilken

ovannämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt

hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen

— såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring

och tillfälligt lönetillägg — i förskott, vid ingången av januari månad

1923 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp,

motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid

utgången av år 1922 innehar, i förskott uppburit för januari månad

1923, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande

varit gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning

åtnjuter fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri

uppvärmning och fri belysning, skall ökas med värdet, enligt generaltullstyrelsens

uppskattning, av denna förmån för en månad;

dels till bestridande av kostnaderna för övergång till anordning

med hela avlöningens utbetalning i efterskott på extra stat för tiden 1

januari — 30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag av 428,000 kronor;

dels medgiva, att tullkammaren i Riksgränsen må, därest omständigheterna

anses böra därtill föranleda, under år 1922 förflyttas till

Kiruna;

dels till bestridande av kostnaderna för anskaffning under nämnda

år, under förutsättning att sådan förflyttning sker, av bostadslägenheter

åt i Kiruna stationerad tullpersonal på tilläggsstat för år 1922 anvisa

ett reservationsanslag av 116,000 kronor;

dels till ökning av arbetskrafterna vid tullverket med en personalbyråchef,

_ tre tulldirektörer, en kustbevakningsinspektör samt enligt

lämnad redogörelse erforderlig tullpersonal vid tullförvaltningarna i

Göteborgs och Malmö frihamnar under respektive fyra, tre, fyra och

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

9

högst nio månader av år 1922, med inbesparing av vederbörlig del av

det i samma års avlöningsstat för tullverket förekommande anslagsbelopp

till arvoden åt tulldirektörer, å tilläggsstat för år 1922 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 90,115 kronor;

dels förklara, att såväl för dessa befattningshavare och deras

tjänster som för i succession efter dem förordnade tjänstemän skola i

tillämpliga delar gälla enahanda bestämmelser som i fråga om de å

tullverkets extra stat för år 1922 uppförda tjänster och deras innehavare

samt i succession efter dem förordnade tjänstemän, med iakttagande

att de i kungörelsen den 22 juni 1921 (nr 442) avsedda avdragskola

utgöra, för år räknat, för personalbyråchef och kustbevakningsinspektör

300 kronor, för tulldirektör 250 kronor och för tullförvaltare

av klass 1 200 kronor;

dels och till gäldande av under år 1922 uppkommande kostnader

för detektivundersökningar för tullverkets räkning såsom förstärkningav

det å tullverkets omkostnadsstat för samma år uppförda, till bestridande

av diverse utgifter avsedda förslagsanslag upptaga å tilläggsstat

för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 25,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

67—69 av det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokoll

över finansärenden samt det vid propositionen nr 89 fogade statsrådsprotokoll

ävensom till vad därom här nedan särskilt anföres.

Härjämte hava till utskottet remitterats följande i ämnet väckta

motioner, nämligen,

inom första kammaren:

nr 116 av herr J. P. Johansson, vilken föreslagit, att tullförvaltare’änsten

i Storlien vid uppgörandet av tullverkets utgiftsstater för

första halvåret 1923 uppföres i klass 3 i stället för i klass 4;

nr 117 av herrar N. A. Nilsson och E. J:son Thulin, vilka hemställt,

att riksdagen måtte besluta, att kammarskrivare i tullverket skall

i överensstämmelse med såväl 1914 års tullkommissions som generaltullstyrelsens

yrkanden hänföras till 10 lönegraden uti den föreslagna

löneplanen;

nr 130 av herr K. A. Andersson, vilken hemställt, att riksdagen

med ändring av Kungl. Maj:ts i proposition nr 89 angående godkännande

av tullverkets utgiftsstater för tiden 1 januari—30 juni 1923

m. m. framlagda förslag måtte besluta att endast bevilja medel till anBihang

till riksdagens protokoll 1922. 6 sand. 58 höft. (Nr 116) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

skaffande av två av de föreslagna tjugofyra tulljagarna till bevakning

huvudsakligen i Stockholms skärgård och Öresund och att för övrigt i

huvudsak bibehålla det nuvarande kustbevakningssystemet;

inom andra kammaren:

nr 210 av herr O. Olsson i Kullenbergstorp, vilken hemställt, att

i den händelse Kungl. Maj:ts proposition nr 89 angående godkännande

av tullverkets utgiftsstater för tiden 1 januari—30 juni 1923 i huvudsak

vinner riksdagens godkännande, det måtte medgivas vid saltsjön

belägen ort, vilken nu har mindre tullstation, som bekostas av samhället

och förestås av tjänsteman inom kustbevakningen av lägre grad,

att även för framtiden på i huvudsak samma villkor fä bibehålla sådan

tullstation, om anhållan därom inkommer till Kungl. Maj:t senast i

oktober i år; samt att utskottet måtte giva den närmare utformning i

organisations- m. fl. hänseenden, som kan föranledas av ett bifall till

motionen;

nr 218 av herr J. Olofsson i Digernäs m. fl., vilka gjort enahanda

hemställan, som i motionen nr 116 i första kammaren;

nr 221 av herr E. Lithander m. fl., vilka gjort enahanda hemställan,

som i motionen nr 117 i första kammaren;

nr 222 av herr E. Lithander, vilken föreslagit, att riksdagen ville

besluta, att vid reglering av tullverkets löner kompensation för förlorade

sportler måtte beräknas å medeltalet av de extra inkomster, som

belöpt under loppet av minst fyra år; samt att för tjänstgöring utöver

fastställd arbetstid, för vilken ersättning enligt förrättningstaxa av trafikant

utgår, ersättning för övertidsarbete måtte tillerkännas manlig

tjänsteman vid tullverket, oberoende av lönegraden;

nr 226 av herr B. J. Holmgren, vilken hemställt, att, därest riksdagen

beslutar anskaffning av tulljagare, dessa måtte förses med motorer

av svensk tillverkning;

nr 227 av herr H. Kinmanson, vilken hemställt, att riksdagen

måtte med anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 89, besluta,*jdels

att med avslag å den kungl. propositionens förslag om uppförande i

tullverkets stat för första halvåret 1923 av 130 tullkontoristtjänster i

lönegraden B 6 i samma lönegrad uppföra erforderligt antal »tullvägare»;

dels ock att utöka antalet föreslagna kvinnliga befattningshavare med

det antal, som erfordras för bestridande av det kontorsarbete, för vilket

»tullkontorister» avsetts;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

11

nr 234 av herr E. Röing, vilken hemställt, att riksdagen måtte

besluta,* att bland de av Kungl. Maj:t i proposition nr 89 föreslagna

särskilda bestämmelser att från och med den 1 januari 1923 lända till

efterrättelse beträffande tjänstemän vid generaltullstyrelsen och tullstaten

skall intagas följande: dtullfullmäktige, vilkas antal fastställes av

Kungl.* Maj:t och riksdagen, förordnas på viss tid och åtnjuta arvode

till belopp av 3,000 kronor för år räknat»; samt att i tullverkets utgiftsstat

för tiden 1 januari—30 juni 1923 skall upptagas anslag till

arvoden åt tre tullfullmäktige med tillhopa 4,500 kronor;

nr 235 av herr E. Röing, vilken hemställt, att tullförvaltarna i

överensstämmelse med tullkommissionens förslag uppdelas i 4 klasser

och placeras i respektive 12, 14, 15 och 17 lönegraderna; samt att framställningen

om inrättandet av 3 kontrollörer och 3 kammarskrivare för

kustbevakningen måtte avslås och befälet över kustbevakningen i stället

överlämnas åt tullförvaltarna inom respektive distrikt;

nr 236 av herr E. A. Nilson i Örebro, vilken hemställt, att riksdagen

måtte vidtaga sådan ändring i Kungl. Maj:ts förslag till organisation

av tullverket, att

I. beträffande kustbevakningen:

a) det lokala chefskapet över denna bevakning kommer att utövas

av tullförvaltarna inom vederbörligt tullkammardistrikt, dock att inom

Stockholms, Göteborgs och Malmö tullkammardistrikt sagda chefskap

bör utövas av chefen för tullbevakningsavdelningen i respektive stad,

b) bevakningen inom trettonde kustbevakningsdistriktet organiseras

i huvudsaklig överensstämmelse med 1914 års tullkommissions förslag;

II. beträffande gränsbevakningen:

det lokala chefskapet över gränsbevakningen inom Dalsland, Värmland

och Dalarna kommer att utövas av respektive tullförvaltare;

nr 237 av herr EL. Karlström i Lummelunda in. fl., vilka hemställt,

att befälet över kustbevakningen på Gottland fortfarande måtte få utövas

av tullförvaltaren i Visby och det på Öland av tullförvaltaren i

Kalmar; ,f

nr 243 av herr E. Johanson i Stockholm m. fl., vilka hemställt

dels om avslag å förslaget om inrättande av tullvakts- och kustbevakningsbiträdesbefattningar;

samt dels att nedanstående befattningshavare

må enligt generaltullstyrelsens förslag uppföras i tjänsteförteckningen

i enlighet med följande:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

Befattningar

Gränsöveruppsyningsmän

Kustöveruppsyningsmän ..

Tullkontorister ................

Tullöveruppsyningsmän ..

Kustuppsyningsmän .......

Gränsuppsyningsmän........

Tulluppsyningsman..........

Förste kustvakter..............

Tillsyningsman..................

Lönegrader

B 7

B 7

B 7

B 7

B 6

B 5

B 5

B 4

B 3

nr 255 av herr E. Lithander, vilken hemställt, att riksdagen ville

besluta, att de fyra tullfiskalstjänsterna i riket måtte alltjämt uppföras

såsom ordinarie befattningar och, på sätt generaltullstyrelsen i underdånigt

utlåtande den 15 maj 1920 föreslagit, placeras i 12 lönegraden;

nr 256 av herrar E. Hage och C. W. O. Höglund, vilka hemställt,

att riksdagen måtte vid behandlande av Kungl. Maj:ts proposition,

nr 89, angående godkännande av tullverkets utgiftsstater för tiden 1

januari—30 juni 1923 vidtaga följande ändringar i propositionen:

l:o) gränsbevakningschefstjänsten vid norska gränsen ersättes med

én gränstullmästarbefattning (lönegrad B 9);

2: o) eu kammarskrivartjänst, avsedd för den ovan nämnda gränsbevakningschefens

expedition, ersättes med en tullkontoristtjänst (löne
-

3:o) tre kustbevakningskontrollörstjänster på extra stat och tre

kammarskrivartjänster, avsedda för de föreslagna kustbevakningskontrollörsexpeditionerna,

ersättas med tre kusttullmästare (lönegrad B 9)

samt tre tullkontorister (lönegrad B 6);

4:o) tio tullkontrollörstjänster (för bevakningskontrollörer, varav 3

vid Stockholms, 3 vid Göteborgs, 2 vid Malmö tullbevakningsinspektioner

samt 1 vid Trälleborgs och 1 vid Hälsingborgs tullkammare)

ersättas med tio tullmästartjänster (lönegrad B 8); samt

5:o) en tullförvaltartjänst (av klass 4) i Marstrand ersättes med

en tullöveruppsyningsmanstjänst (lönegrad B 6) i samband med förändrande

av tullkammaren i Marstrand till tullstation;

nr 257 av herr A. Ljungberg, vilken hemställt, att riksdagen med

ändring av Kungl. Maj:ts i proposition nr 89 angående godkännande

av tullverkets utgiftsstater för tiden 1 januari—30 juni 1923 m. m.

framlagda förslag måtte besluta att endast bevilja medel till anskaffande

av det . smärre antal av de föreslagna tjugofyra tulljagarna till bevak
-

grad B 6);

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

13

ning huvudsakligen i Stockholms skärgård och Öresund, som utskottet

kan Hnna lämpligt, och att de föreslagna nybyggnaderna måtte helt

förbehållas svenskt arbete.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Det av Kungl. Maj:t i förevarande proposition framlagda förslag Kunal- Maj-.ts

till lönereglering för tullverkets personal grundar sig på ett av 1914 försla9- års tullkommission avgivet betänkande, vilket överarbetats av generaltullstyrelsen

och 1902 års löneregleringskommitté. Förslaget förutsätter

omorganisation av tullverket med samtidigt tagen hänsyn till

arbetets omfång och fördelning, arbetsmetoder och tjänstemateriell samt

personalens utbildning och antal. De organisationsförändringar, som

sålunda förutsatts, överensstämma till sina huvuddrag i flertalet fall

med vad som blivit ifrågasatt i nyssnämnda tullkommissions särskilda

betänkanden i ämnet, sådana dessa te sig efter omarbetningar, företagna

dels av 1922 års kustbevakningssakkunniga, dels ock av generaltullstyrelsen.

De väsentliga delarna av omorganisationsförslaget, sådant det av

Kungl. Maj:t framlagts, äro följande.

Inom generaltullstyrelsen inrättas en ny byrå, personalbyrån, med

en byråchef såsom föreståndare. Till denna byrå hänföras i huvudsak:

ärenden angående tjänstetillsättningar och avsked, utom vad beträffar

de övriga byråerna inom styrelsen; ärenden angående förordnanden,

tjänstledighet och semester, i den mån sådana ärenden icke tillhöra

annan byrå eller lokal tullmyndighet; ärenden, som angå rätt att i

tjänstgöring inkalla aspiranter och extra ordinarie personal, personalens

fördelning å de olika tjänstgöringsorterna samt temporär förflyttning

av tjänstemän från en till annan tjänstgöringsort; ärenden angående

antagning av aspirantér och dessas befordran till extra ordinarie tjänstemän

samt rörande befrielse för aspiranter och extra ordinarie tjänstemän

från dem åliggande tjänstgöringsskyldighet, i den mån rätt att

medgiva sådan befrielse icke tillkommer lokal tullmyndighet; ärenden

angående tjänstefel av styrelsen underlydande personal, i den mån sådana

ärenden icke tillhöra annan byrå; samt förandet av register över tullverkets

personal. Vidare skall det åligga personalbyråchefen samt en byråinspektör

— vilken anställes å byrån utöver den arbetskraft, som erhålles

genom överflyttning av personal från annan byrå — att efter

styrelsens förordnande företaga tjänsteresor till de lokala tullmyndigheternas

tjänstgöringsorter i syfte att genom inspekterande verksamhet

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

övervaka göromålens allmänna handläggning samt i största möjliga mån

inhämta kännedom om å de särskilda tjänstgöringsorterna rådande

arbetsförhållanden, å varje ort behövlig personal och den å orten stationerade

personalens lämplighet för därstädes förekommande göromål.

För vinnande av en enhetlig ledning och tillsyn av kustbevakningen

samt för tillgodoseende av generaltullstyrelsens behov av ett

sjötekniskt biträde tillsättes inom styrelsen en kustbevakningsinspektör

på förordnande, varje gång för en tid av sex år.

Anordnas en personalbyrå inom styrelsen, kunna distriktschefer

vid lokaltull förr ältning en avvaras. Emellertid anställes därstädes i envar

av städerna Stockholm, Göteborg och Malmö såsom chef för samtliga

tullförvaltningsavdelningar på platsen en tulldirektör, som icke tillika

är avdelningschef. Tulldirektören tillsättes av Kungl. Maj:t efter förslag

av generaltulldirektören. Antalet tullförvaltningsavdelningar i ifrågavarande

städer inskränkes.

Tullkammaren i Marstrand bibehålies endast så länge rörelsen

därstädes icke i en närmare framtid visar stillastående eller tillbakagång.

Söderköpings tullkammare i Mem förändras till tullstation, och tullkammaren

i Riksgränsen förflyttas eyentuellt till Kiruna.

Samtliga tullinspektioner förändras till tullstationer, och vissa omläggningar

i de redan befintliga stationerna företagas. Beslutanderätten

i fråga om inrättande eller indragning av tillfälliga tullstationer och

tullexpeditioner tilldelas generaltullstyrelsen.

Tullfiskalstjänsterna förändras till icke-ordinarie beställningar med

avlöningsförmåner, vilkas närmare grunder fastställas av Kungl. Maj:t,

Statsanställning av packhuskarlar bör icke förekomma.

Tullverkets kustbevakning utrustas med modernare tekniska hjälpmedel.

Sålunda anskaffas på en gång 24 s. k. tulljagare, avsedda eu

för varje av de 22 kustbevakningsdistrikt, vari rikets kust med undantag

av Gottland och Öland indelas, samt två såsom reservfartyg. Farten å

dessa jagare bör kunna vid normal drift hållas vid ungefär 11 knop men

vid fall av behov uppdrivas till omkring 18 knop. Nya typer å övrig

båtmateriell införas efter hand. Härigenom övertalig materiell kan bliva

inlöst av statsverket. — I samband härmed nedbringas kustbevakningspersonalens

numerär.

Av kustbevakningens tjänstemateriell bekostas och underhållas

endast tulljagarna av statsverket. Övrig materiell anskaffas och underhålles

åtminstone tills vidare av vederbörande tjänstemän mot legor.

En föreslagen anordning med anställande av personer utom tullverket

såsom kusttill syningsmän genomföres däremot icke.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.

15

Ej heller ålägges den inre tullbevakningen eu vidsträcktare tillsyn

vid kusten än som för närvarande utövas.

Lots- och tullpersonalens samarbete tryggas genom vissa författningsbestämmelser

ävensom genom erforderliga åtgärder från lotsoch

tullverkens styrelser.

Nuvarande system med rätt för vissa kustbevakningsposteringar

att utöva s. k. invisitationsrätt bibehålies.

Det lokala chefskapet vid kustbevakningen anordnas sålunda: För

närmaste omhänderhavande av de administrativa och kamerala göromålen

vid kustbevakningen, i vad denna är förlagd utom Haparanda,

Luleå och Piteå tullkammardistrikt, tillsättas tre kustbevakningskontrollörer

å extra stat med var sin kammarskrivare såsom biträde. Inom

berörda tre distrikt åläggas motsvarande göromål tullförvaltaren i Haparanda.

Stationeringsorterna för nyssnämnda kontrollörer bestämmas till

Stockholm, Malmö och Göteborg. De båda hittillsvarande kustbevakningschefstjänsterna

indragas.

Vidkommande tullverkets gränsbevakning vidtages icke någon reducering

av den gränsbevakningspersonal, som visat sig under senare tider

vara erforderlig.

Tjänstemateriellen vid gränsbevakningen anskaffas och underhålles

av tjänstemännen själva mot legor.

Gränsridarnas allmänna förtullnings- och förpassningsrätt skall

bero av generaltullstyrelsens beslut om tilldelande i de särskilda fallen

av sådan rätt för viss tid eller tills vidare.

De. nuvarande gränsinspektionerna utbytas mot gränstullstationer,

och generaltullstyrelsen bemyndigas av Kungl. Maj:t att bestämma om

inrättande, förflyttande eller indragande av gränstullstationer, där trafiken

sådant föranleder.

Det system för anordnande av det lokala chefskapet över gränsbevakningen,

vilket för närvarande gäller, nämligen att detta i Bohuslän

och Jämtland samt vid riksgränsen mot Finland utövas av vederbörande

tullförvaltare samt i Dalsland, Värmland och Dalarna av en för dessa

landskap gemensam gränsbevakningschef, bibehålies. Dock vidtages den

förändring i hittills bestående förhållanden, att gränsbevakningschefen

tilldelas samtliga bestyr, som röra honom underlydande gränsbevakningspersonal

såsom sådan eller föranledas av dess tjänstgöring såsom

föreståndare för gränstullstation eller tullbehandlingsförrättare i övrigt.

Härigenom befrias vissa tullkamrar från varje befattning «ied gränsbevakningsgöromål.

För det tillskott i arbete, som härigenom åsamkas

gränsbevakningschefen, erhåller denne erforderligt kontorsbiträde genom

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

överflyttning från tullkammaren i Karlstad av en av de där eljest behövliga

kammarskrivarna.

Frågorna om antalet gränsbevakningsposteringar, den närmare

böskaffenheten av materiellen samt legornas omfattning kunna överlåtas

på generaltullstyrelsen att efter närmare prövning av omständigheterna

i de särskilda fallen avgöra.

Såsom allmänna grundsatser rörande personalstyrkan inom tullverket

och rekryteringen av densamma böra gälla, att den personal, varav tullverket

har stadigvarande behov året om, uppföres å ordinarie stat samt

att det tidvis förekommande behovet av därutöver ökade arbetskrafter

täckes dels genom beordrande av ordinarie personal från annan ort,

dels genom tillfälligt anställande av personal, dels ock slutligen genom

anställande av aspiranter och extra ordinarie tjänstemän, från vilkas led

den ordinarie personalen rekryteras.

Aspiranternas och de extra ordinarie tjänstemännens antagning,

utbildning och avlöningsförhållanden ordnas efter htivudsakligen följande

linjer. Inträdessökande i tullverket, som avser att vinna anställning

såsom tjänsteman av nuvarande »högre grad», har att, efter avlagd på

visst sätt kvalificerad studentexamen eller uppvisandet av däremot svarande

kunskaper, såsom aspirant genomgå tullverkets elevkurs, varefter

han befordras till extra ordinarie tjänsteman. Vad åter angår inträdessökande,

som avser att vinna anställning såsom tjänsteman av hittillsvarande

»lägre grad», antages han, sedan han såsom aspirant genom

självstudium under ledning av förman förvärvat och vid verkställd prövning

visat sig besitta erforderliga kunskaper, till extra ordinarie tjänsteman.

Den huvudsakliga skillnaden mellan aspiranter och extra ordinarie

tjänstemän kommer att bestå i de senares mera fasta ställning inom

verket, yttrande sig bland annat däri, att de bliva tillförsäkrade något,

om än lägre, arvode jämväl under tid, då deras tjänstgöring ej tages i

anspråk.

Till frågan om tullpersonalens utbildning genom kurser av olika

slag bör ståndpunkt tagas, först sedan utredning i ämnet, verkställd av

redan tillkallade särskilda sakkunniga, föreligger. Sådan utredning väntas

vara slutförd någon kortare tid efter det grunderna för tullverkets omorganisation

blivit av riksdagen prövade.

Till generaltullstyrelsens förfogande bör årligen ställas ett belopp

av förslagsvis 5,000 kronor för tulltjänstemans studieresor i utlandet.

Med hänsj% till nyssberörda utredning av tullpersonalens samtliga utbildningsfrågor

anses dock icke lämpligt att i staten för förra halvåret 1923

uttryckligen avskilja visst belopp för resestipendier.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

17

Till undvikande av överkvalificerad arbetskraft inrättas kvinnliga

biträdesbefattningar och anställas springpojkar, varjämte vaktmästargruppen

uppdelas på två olika grader med hänsyn till arbetets art.

Dessutom införes en ny tjänstegrad, vars innehavare (tullkontorister)

uttagas bland tjänstemän, motsvarande nuvarande befattningshavare av

»lägre grad», som genomgått särskild utbildningskurs, och hava att

förrätta dels sådana tullbehandlingsgöromål, för vilkas bestridande kompetens

såsom tjänsteman av »högre grad» icke erfordras, dels vissa

kamerala göromål, såsom kassörsgöromål, en del skrivgöromål, journalsföring,

kontrolldebitering av räkningar m. in.

Ordinarie tjänstemän vid lokaltullförvaltningen åläggas skyldighet

att fullgöra vilken tjänstgöring som helst.

Indelning av tullpersonalen i »högre grad» och »lägre grad» eller

på annat dylikt sätt alltefter personalens förutbildning bör icke förekomma.

En tjänstgöringskommission tillsättes snarast möjligt, efter det

omorganisationen av tullverkets lokalförvaltning beslutats, i och för

utredning av det vid envar tullförvaltning erforderliga antalet tjänstemän

av lägre tjänstegrad än förste tullkontrollörs m. m. Ledamöterna

i kommissionen, vilka utses av generaltullstyrelsen, begränsas till högst

tre. Av dessa höra två tillhöra tullverket och vara, den ena tjänsteman

av nuvarande »högre grad», den andra tjänsteman av »lägre grad»;

den tredje bör om möjligt uttagas bland det praktiska livets män och

besitta sakkunskap i någon av de näringsgrenar, vilkas utövare under

sin verksamhet komma i närmare beröring med tullverket.

Beträffande härefter de blivande avlöningsförhållandena vid tullverket

innehåller Kungl. Maj:ts förslag i huvudsak följande.

Det vid statsdepartement m. fl. tillämpade lönesystem lägges i

allt väsentligt till grund för den förestående avlöningsrevisionen vid tullverket.

Såsom villkor för ikraftträdande av den blivande nya avlöningsstaten

för tullstaten uppställes, att från och med dagen för nämnda

stats ikraftträdande följande slag av tulltjänstemän tillkommande extra

inkomster skola upphöra att till dem utgå, nämligen: ersättning enligt

taxan den 23 december 1910 för å övertid verkställda tjänstförrättningar;

aktoratsprovision; auktionsptovision vid försäljning enligt tullstadgan

av beslagsgods eller annat gods ävensom vid försäljning av sjöfynd;

slagavgift vid försäljning å auktion; lösen för av tullverkets lokalförvaltningar

utfärdade depositionsbevis; ersättning för uppbörd av till

stad eller annan kommun utgående avgifter; samt ersättning av postBihang

till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 58 käft. (Nr 116.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

eller järn vägsmedel för vissa i sammanhang med talltjänsten verkställda

göromål för postverkets eller statens järnvägars räkning.

För i stort sett nu nämnda slag av extra inkomster lämnas, med

viss begränsning, åt vederbörande tjänstemän såsom personligt lönetillägg

en successivt bortfallande kompensation. Tiden för lönetilläggets

avskrivande sättes till nio år, och avskrivningen sker med eu niondel

om året. Till grund för lönetilläggets beräknande tages medeltalet av

sportlernas belopp under åren 1921 och 1922, varom noggranna uppgifter

torde komma att föreligga.

De hittillsvarande bestämmelserna om lönenåmnd för statsdepartementen

m. fl. givas oförändrad tillämpning jämväl å tullverket. Emellertid

förutsättes, att berörda lönenämnd icke skall underlåta att, där så

måste anses behövligt, vid handläggningen av till nämnden hänskjuta

ärenden, som må kunna beröra tullverket, för hörande inkalla en eller

flera representanter för detta verk.

I sammanhang med att avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement m. fl. förklaras tillämpligt jämväl å befattningshavare

vid generaltullstyrelsen ävensom vid tullverkets lokalförvaltning

samt kust- och gränsbevakning (»tullstaten») utfärdas vissa i 2 § av

reglementet åsyftade särskilda föreskrifter, avseende sistnämnda befattningshavare

och av innehåll, som i det föregående anförts vid sammanfattandet

av Kungl. Maj:ts hemställan.

Efter denna redogörelse för det väsentliga i Kungl. Maj:ts förslag

rörande omorganisationen av tullverket ävensom Kungl. Maj:ts förslag

angående löneregleringen för verkets personal lämnas här nedan en

kortfattad översikt av Kungl. Maj:ts behandling av det förslag till

reglering av tullverkets utgiftsstater för tiden 1 januari—30 juni 1923,

som generaltullstyrelsen i skrivelse den 17 oktober 1921 avgivit, samtidigt

varmed frågan om de olika befattningarnas vid tullverket placering

i lönegrader beröres.

Då det ansetts icke vara möjligt att avgöra, i vilken löneklass

varje särskild befattningshavare kan komma att uppföras, hava i

det förslag till avlöning sstat, som Kungl. Maj:t framlagt, avlöningsbeloppen

för ordinarie tjänstemän endast approximativt beräknats. Därvid

har förfarits på följande sätt. Fördelningen av befattningshavarna

på de olika ortsgrupperna har, i den män sådant kunnat ske, verkställts

med ledning av en utav socialstyrelsen utarbetad ortsgruppering. För

envar av de befattningshavare inom varje lönegrad, som sålunda varit

att hänföra till en och samma ortsgrupp, har avlöningen för det halvår,

staten avser, upptagits med ett belopp, motsvarande hälften av medel
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

19

talet mellan avlöningen i lägsta och avlöningen i högsta löneklass i

lönegradens vederbörande ortsgrupp, varefter det sålunda funna medeltalet

multiplicerats med antalet av nämnda befattningshavare.

Det antal tjänster, som Kungl. Maj:t föreslagit, framgår av den

sammanfattning av Kungl. Maj:ts förslag, vilken förut lämnats. De

högre befattningarnas tilltänkta fördelning å olika avdelningar inom

generaltullstyrelsen eller tullförvaltningarna in. m. angives i en tabell,

som införts å sid. 194—1!)6 i det vid propositionen nr 89 fogade statsrådsprotokoll.

Antalet befattningshavare vid lokaltullförvaltningen är

definitivt endast i fråga om befattningar i högre tjänstegrad än förste

kontrollörs. Rätt att i förut angivna omfattning förändra antalet övriga

befattningar vid samma förvaltning bör enligt förslaget tilläggas Kungl.

Maj:t, i mån som av den blivande tjänstgöringskommissionens vid tullverket

undersökningar framgår, att berörda förändringar äro erforderliga

och lämpliga. Denna rätt skulle dock ej omfatta tullförvaltartjänster,

vilkas placering i olika klasser alltefter vad utrönas kan om rörelsens

storlek å olika orter emellertid i varje fall förbehålles Kungl. Maj:t.

Tjänstgöringskommissionens undersökningar böra påbörjas omedelbart

efter riksdagens beslut i tullverkets omorganisationsfråga och bedrivas

så, att åtminstone ett preliminärt uttalande från densamma om personalbehovet

med hänsyn till trafikens omfattning föreligger vid tiden

för handläggningen hos Kungl. Maj:t av ärendet om antalet tjänster

vid lokaltullförvaltningen för förra halvåret 1923.

I fråga om tullkontoristbefattningarna har Kungl. Maj:t haft under

omprövning, huruvida dessa befattningar böra i staten för förra halvåret

1923 upptagas till hela det antal, 130, för vilket enligt av generaltullstyrelsen

verkställd utredning tillräckligt arbete skulle kunna avdelas

från mera kvalificerade tjänster, eller endast till det antal, 40, som

svarar mot det vid 1923 års början sannolikt tillgängliga antalet till

tullkontoristbefattning kompetenta tjänstemän. Därvid har Kungl. Maj:t

på anförda skäl stannat vid det förstnämnda alternativet.

Tjänsternas hänförande till lönegrader överensstämmer med vad

1902 års löneregleringskommitté i ämnet föreslagit i ett den 6 december

1921 avgivet yttrande. I lägsta lönegraden för manliga tjänstemän äro

sålunda bland andra placerade tvenne av kommittén till nyinrättande

föreslagna befattningar vid respektive lokalförvaltningen och kustbevakningen,

nämligen tull vakter och kustbevakningsbiträden.

Kungl. Maj:ts förslag till avlöningsstat för förra halvåret 1923

understiger till sin slutsumma det av generaltullstyrelsen framlagda

med 61,272 kronor men överstiger de mot denna stat svarande anslag

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

enligt stat för hälften av åren 1921 och 1922 med respektive 2,057,180

kronor och 1,558,405 kronor ävensom sammanlagda beloppet av de

under halva året 1921 verkligen utbetalta avlöningar med 1,364,550

kronor. I de framlagda beloppen ingå icke dyrtidstillägg. Uppmärksammas

bör vidare, att med det av Kungl. Maj:t tillstyrkta systemet

för fastställande av antalet tullkontoristbefattningar en besparing, som

visserligen icke låter sig till storleken i förväg med säkerhet bestämmas

men antages uppgå till omkring 178,000 kronor, väntas komma att

inträda i det avlöningsbelopp, som i Kungl. Maj:ts statförslag beräknats

för nämnda befattningar.

I fråga om indragnings- och övergångsstaterna för tullverket förutsätter

Kungl. Maj:t, att, därest riksdagen anvisar medel till stater för

förra halvåret 1923 utan att därvid göra särskild erinran beträffande

anordnandet av desamma, riksdagen anser, att de riktlinjer med avseende

å dylika staters anordnande fortfarande böra följas, vilka — efter vad som

anföres å sid. 211—213 i statsrådsprotokollet — varit för riksdagen

tidigare ledande.

För undvikande av varje tvekan med avseende å rätt till tillfälliga

lönetillägg för tullpersonal å annan än den nya staten och med hänsyn

till att dessa tillägg hittills medgivits årsvis,, anses riksdagens uttalande

i denna fråga vara önskligt. Likaledes begäres riksdagens förklarande

beträffande rätten för sådan personal till ersättning för mistade extra

inkomster. I vad mån Kungl. Maj:t anser dessa förmåner böra medgivas,

framgår av den tidigare lämnade sammanfattningen av Kungl.

Maj:ts förslag.

För indragnings- och övergångsstaterna, vilka i generaltullstyrelsens

statförslag sluta på 220,000 kronor, avses i Kungl. Maj:ts förslag

allenast 83,000 kronor. De återstående 137,000 kronor hava nämligen

av särskilda skäl funnits höra överföras till annat anslag. Av anslaget

till ifrågavarande stater anses kunna få utgå tillfällig löneförbättringtill

sådan tjänsteman hos generaltullstyrelsen, för vilken plats ej kan

beredas å den nya staten.

Vad vidare angår tullverkets pensionsstater, upptagas dessa i överensstämmelse

med generaltullstyrelsens förslag till ett sammanlagt belopp

av 219,000 kronor. Däri ingår ett belopp av 6,500 kronor såsom

kompensation åt tullstatens enskilda pensionsinrättning för hittills varande

rätt till andelar av avlöning vid vakanta tjänster, vilken rätt Kungl.

Maj:t anser böra upphöra.

Vidkommande tullverkets omkostnadsstat ansluter Kungl. Maj:t sig

i flertalet fall till vad generaltullstyrelsen föreslagit i avseende å stor
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 11(1.

21

leken av därå uppförda anslag. Emellertid ingå i dessa anslag dels

ett belopp av 55,000 kronor, avsett för inköp av eu motorpatrullbåt

lör Stockholms tullbevakning, byggd i huvudsaklig överensstämmelse

med en av 1921 års riksdag för Göteborgs tullbevakning beviljad dylik

båt, dels ock ett belopp av 1,219,200 kronor, beräknat för anskaffning

av de förutnämnda 24 tulljagarna för kustbevakningen.

Summan av det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget till omkostnadsstat

för förra halvåret 1923 överstiger det beräknade anslagsbeloppet

enligt stat för motsvarande tid 1922 med 873,400 kronor och de såsom

verkliga betecknade utgifterna från omkostnadsanslagen under förra

hälften av år 1921 med 1,013,461 kronor men understiger det sammanlagda

beloppet av anslagen enligt generaltullstyrelsens förslag med

272,000 kronor.

På extra stat för förra halvåret 1923 hava beräknats medel till

avlöningar åt de av Kungl. Maj:t föreslagna tre kustbevakningskontrollörerna

samt till genomförande vid tullverket av en i tidigare liknande

fall tillämpad anordning för förmedling av övergången till efterskottsutbetalning

av hela lönen. Anslagsbeloppen utgöra respektive

10,500 kronor och 428,000 kronor.

En jämförelse mellan slutsummorna av de föreslagna anslagsbeloppen

å tullverkets ordinarie och extra stater för förra halvåret 1923

och halva anslagsbeloppen å nämnda stater för år 1922 utvisar, att den

föreslagna ordinarie staten överstiger hälften av motsvarande stat för

år 1922 med 2,947,105 kronor, under det att den framlagda extra staten

överskjuter hälften av extra staten för år 1922 med 9,250 kronor. Summan

av de ordinarie och extra staterna enligt Kungl. Maj:ts förslag är

följaktligen 2,956,355 kronor högre än däremot svarande summa enligt

1922 års stat. Undantagas vissa engångskostnader tillsammans 1,702,200

kronor, kommer merbeloppet att uppgå till 1,254,155 kronor. Det må

härvid beaktas, förutom vad i det föregående anförts om viss förväntad,

till omkring,* 178,000 kronor möjligen uppgående besparing i den av

Kungl. Maj:t framlagda avlöningsstaten, jämväl att i samtliga nu ifrågavarande

beräkningar bortsetts från dyrtidstillägg.

Den ordinarie stat, vars godkännande ifrågasattes, är uppställd

efter av riksdagen på en senare tid i princip godkända nya huvudgrunder.

Den härigenom inträdande förändringen för tullverkets vidkommande

betingas särskilt därav, att avlöningsreglementet för statsdepartementen

m. fl. avses skola tillämpas jämväl å tullverket.

På tillåggsstat för år 1922 är av Kungl. Maj:t beräknat ett reservationsanslag

å 116,000 kronor till uppförande av boställsbyggnader i

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

Kiruna åt den tullpersonal, som skulle där förläggas på grund av tullkammarens

i Riksgränsen förflyttning dit senast den 1 oktober 1922.

Denna förflyttning, vilken står i samband med vissa mellan svenska

järnvägsstyrelsen och Hovedstyret for Norges Statsbaner träffade överenskommelser,

har av en för utredning av frågan tillsatt delegation beräknats

medföra en besparing för statsverket av i runt tal 35,300 kronor

årligen. Därvid har hänsyn tagits jämväl till berörda uybyggnadskostnad.

Vidare har Kungl. Maj:t å tilläggsstaten ifrågasatt medel till ökning

av arbetskrafterna vid tullverket under vissa delar av år 1922. Kungl.

Maj:t har nämligen dels ansett, att de till nyinrättande föreslagna befattningarna

såsom personalbyråchef, tulldirektör och kustbevakningsinspektör

böra i och för utförandet av åtskilliga nödvändiga förarbeten

för övergången till den nya organisationen tillsättas respektive fyra, tre

och fyra månader före tidpunkten för samma organisations ikraftträdande,

dels ock förutsatt, att vederbörlig tullpersonal anställes från den dag under

år 1922, när frihamnarna i Göteborg och Malmö kunna bliva öppnade,

enligt på sin tid föreliggande uppgifter tidigast den 1 april. Vid beräknande

av de behövliga medlen, inalles 90,115 kronor, hava avlöningarna

vid de tre förstnämnda slagen befattningar så avpassats, att de

bringats att överensstämma med avlöningarna för innehavare av närmast

likvärdiga tjänster på nu gällande stat. För de föreslagna tjänsterna å

tilläggsstat ävensom för innehavarna av desamma och i succession efter

dem förordnade tjänstemän anses i övrigt liknande avlöningsbestämmelser

böra bliva under nämnda år gällande som i fråga om de å tullverkets

extra stat för år 1922 uppförda tjänster och deras innehavare samt i

succession efter dem förordnade tjänstemän.

Slutligen har Kungl. Maj:t föreslagit anvisande å tilläggsstaten

av 25,000 kronor till förstärkning av anslaget till diverse utgifter vid

tullverket för år 1922. Medlen skulle användas till täckande av kostnaden

för detektivundersökningar, varom generaltullstyrelsen kunde behöva

under år 1922 föranstalta för bekämpande av den på senare tider

alltmera överhandtagande smugglingen. Ett motsvarande belopp avses

för förra halvåret 1923.

Den av Kungl. Maj:t slutligt framlagda tilläggsstaten för år 1922

slutar sålunda på ett belopp av 231,115 kronor. Detta belopp understiger

med 3,685 kronor vad för tullverket inalles beräknats i tilläggsstaten

till riksstaten för år 1922 under sjunde huvudtiteln.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Siats utskottets utlåtande Nr 116.

23

Vad Kungl. Maj:t sålunda och i övrigt föreslagit eller departementschefen

eljest anfört i förevarande proposition, i vad densamma

innefattar frågor, som ankomma på riksdagens prövning, har givit utskottet

anledning till erinran eller uttalande i allenast följande avseenden.

Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget att i stället för de ifrågasatta

distriktscheferna inom tullverket och till underlättande av generaltullstyrelsens

numera avsevärt ökade arbetsbörda inom styrelsen inrätta

en ny byrå, personalbyrån, med en byråchef såsom föreståndare anser

utskottet sig böra tillstyrka. Genom en sådan anordning synes nämligen

vara att vinna icke blott snabbare behandling hos styrelsen av

åtskilliga ärenden utan även större möjligheter till övervakande, att de

lokala tullmyndigheternas arbetskrafter utnyttjas på det mest ekonomiska

sätt, och till utväljande av de för de olika tulltjänsterna lämpligaste

personerna. De i derå avseenden ömtåliga frågor, vilka skulle komma

under behandling av föreståndaren för personalbyrån, och det betydande

ansvar med hänsyn till personalens rätta användning, som komme att

åvila denne, synas böra föranleda, att bemälde föreståndare gives en så

självständig ställning, som byråchefsbefattning medför.

Enligt ett av 1914 års tullkommission väckt förslag skulle inom

generaltullstyrelsen finnas så kallade tullfullmäktige, avsedda att utgöra

en lekmannarepresentation för tillvaratagande av näringarnas intressen.

Detta förslag, vilket, ehuru dåmera tillstyrkt av generaltullstyrelsen,

icke vann beaktande i 1921 års proposition angående reglering av tullverkets

stater för år 1922 in. m. (nr 330), har nu icke längre vidhållits

av generaltullstyrelsen samt icke heller av Kungl. Maj:t upptagits. Anledningen

därtill har i samtliga fall angivits vara den, att något oavvisligt

behov av tullfullmäktige icke ansetts föreligga.

Utskottet har för sin del icke kunnat bortse från, att inrättandet

av en lekmannarepresentation vid en del andra verk på liknande sätt,

som tullkommissionen tänkt sig beträffande tullverket, visat sig vara av

ej ringa värde såväl för verket självt som särskilt för den allmänhet,

vilken i mera omfattande grad berörts av verkets funktion. Det har

därför synts utskottet tveksamt, huruvida icke jämväl vid tullverket

borde införas en dylik anordning, varigenom verket tillfördes den speciella

sakkunskap, som representanter för handel, industri och sjöfart

vore i tillfälle att lämna, och dessa näringsgrenars berättigade önskemål

mera omedelbart kunde tillgodoses. Emellertid har utskottet, med hänsyn

såväl till generaltullstyrelsens ställning till frågan som ock till

Utskottets

yttrande.

Personalbyråchef.

Tullfull
mäktige.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

att Kungl. Maj:t ej ansett sig böra framlägga förslag i ämnet och då i

allt fall frågan är av beskaffenhet att utan olägenhet kunna särskilt för

sig upptagas till förnyad prövning, därest omständigheterna skulle framdeles

göra sådant önskligt, ansett sig icke böra för närvarande förorda

tullfullmäktigeinstitutionens införande. Dock förutsätter utskottet, att

det förfaringssätt, som för generaltullstyrelsen redan står till buds vid

handläggning av för näringarna betydelsefulla ärenden, eller att före ärendenas

avgörande bereda sammanslutningar inom vederbörande näringsgrenar

tillfälle att däri uttala sig, varder i största möjliga mån anlitat.

Det motionsvis framförda yrkandet i detta ämne (II: 234) har utskottet

således funnit icke nu böra biträdas.

Tuiiförvait- Vad i motionen II: 256 anförts om möjligheten att förändra den

Marstrand, i Marstrand förefintliga tullkammaren till tullstation, har icke gentemot

den ingående utredning om rörelsens omfattning å nämnda ort, som i

propositionen förebragts (sid. 33, 34, 37), övertygat utskottet om lämpligheten

av att för närvarande vidtaga den sålunda ifrågasatta förändringen.

I likhet med Kungl. Maj:t finner utskottet åklagarskapet i tullmål

böra fortfarande omhänderhavas dels av tullfiskaler, dels av tullförvaltare.

Bibehållandet av de fyra tullfiskalerna måste särskilt under nuvarande

förhållanden, då försöken till brott mot tullstadgan visat sig

vara i avsevärt tilltagande, anses vara ett krav, som icke utan olägenhet

låter sig avvisas. Den av Kungl. Maj:t förordade förändringen i sättet

för tullfiskalernas anställande och avlönande synes utskottet ägnat att

bereda större möjlighet för tullverket än hittills att å ena sidan få vid

befattningarna fästade de för dessa särskilt lämpliga personerna och att

å andra sidan kunna från samma befattningar avlägsna sådana, vilka

till äventyrs visa sig mindre tillfredsställande fylla de anspråk, som skäligen

böra å dem ställas. Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förslag

härutinnan anser utskottet vad i motionen II: 255 i detta spörsmål

anförts icke böra leda till ändring i samma förslag.

Kustbevak- • De principer, vara Kung]. Maj:ts förslag till organisation av kustorgaSfation.

bevakningen byggts, synas utskottet till väsentliga delar fullt riktiga.

Den i hög grad tilltagande olovliga införseln, särskilt av sådana varor,

vilka här i riket äro underkastade särskild kontroll, och de metoder,

som därvid användas, göra det jämväl enligt utskottets förmenandeofrånkomligt

att utrusta tullverkets vederbörande personal med synner
-

Äklagarskapet

i

tullm&l.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr Hd.

25

ligen förbättrade tekniska hjälpmedel för att därigenom ävensom genom

ökad handledning av samma personal och skärpta undersökningar av de

lokala förhållandena vid rikets''kuster höja kustbevakningens effektivitet.

I fråga om detaljerna vid genomförandet av berörda förbättringar

av kustbevakningen har utskottet emellertid i vissa avseenden en från

Kungl. Maj:t skiljaktig mening.

Vad först beträffar kustbevakningens blivande tjänstemateriell må

till en början uppmärksammas, att, Kungl. Maj:ts förslag innefattar

införande vid nämnda bevakning av tre förbättrade farkosttyper, nämligen

tulljagare samt tullbåtar av typ I och av typ II; i övrigt skulle

båtmateriellen ''bestå av snipor. Tulljagarna skulle hava eu längd av

16.7 5 meter och eu bredd av 2.9 meter, medan motsvarande dimensioner

för tullbåtarna skulle bliva, för typ I 8.5 meter och 2.15 meter

samt för typ II 7 meter och 1.9 meter. Farten för tulljagarna har, såsom

förut nämnts, ansetts böra bliva, vid normal drift ungefär 11 knop och

vid forcerad fart bortåt 18 knop. Beträffande tullbåtarna åter kunde

farten begränsas till något över 7 knop för typ I och omkring 6 knop

för typ II. För tulljagarna skulle motorer av amerikansk tillverkning

komma till användning, under det att för tullbåtarna räknats med

svenska motorer. Mot dessa förslag rörande tjänstemateriellens beskaffenhet

hava motionsvis framkommit invändningar, att tulljagarna

borde utrustas med svenska motorer, även om tulljagarnas fart därigenom

måste nedbringas (11:226 och 257); och bär en av motionärerna

närmare angivit, huru dessa senare motorer borde vara beskaffade,

varjämte denne framlagt ett alternativt förslag om insättande

i tulljagarna av motorer av tyskt fabrikat.

Utskottet, som icke anser lämpligt att göra något uttalande om

vilket motorfabrikat, som bör för det ifrågavarande ändamålet komma

till användning, vill emellertid betona den synnerliga angelägenheten

av att tulljagarna — med nödigt beaktande av de ekonomiska synpunkterna

i fråga om driftkostnaderna och motorernas hållbarhet —

kunna givas tillräckligt hög fart. Endast under berörda förutsättning kan

nämligen enligt utskottets förmenande en nöjaktig tillsyn av rikets kuster

utan ökning av bevakningsstyrkan därstädes vara att påräkna.

Om utskottet således principiellt ansluter sig till Kungl. Maj:ts

förslag rörande beskaffenheten av tulljagarna — liksom för övrigt även

till vad Kungl. Maj:t ifrågasatt angående typerna för tullbåtarna — vill

utskottet icke därmed hava tillstyrkt, att ett större antal tulljagare på

en gång anskaffas, innan någon prövning av deras lämplighet‘ur olika

synpunkter företagits. I stället förordar utskottet, af t tills vidare medel

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 58 höft. (Nr 116.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

beviljas för nybyggnad av allenast sex tulljagare. Av dessa böra lämpligen

fem förläggas till för smuggling mera utsatta kuststräckor i olika

delar av riket och den sjätte användas för att på obestämda tider insättas

såsom tillfällig förstärkning av kustbevakningen å områden, som

eljest äro i avsaknad av tulljagare, och såsom reservmateriell vid fall

av behov. Genom att anskaffningen begränsas såsom ovan föreslagits,

torde möjlighet kunna förefinnas, att vid eventuell ytterligare nyanskaffning

svenska motorer kunna komma till användning. Innan sådan nyanskaffning

beslutas, bör jämväl utredas, om de ytterligare jagare, som

må komma att anskaffas, skola bliva av samma typ och få samma fart

som de nu föreslagna.

I omhandlade spörsmål har utskottet således till väsentlig del tillmötesgått,

vad i motionerna I: 130 och II: 257 blivit ifrågasatt.

Vidkommande härefter kustbevakningens personalantal samt dess

fördelning på distrikt och posteringar har utskottet, frånsett det lokala

chefskapet vid samma bevakning, ej funnit anledning till erinran mot

vad Kungl. Maj:t i dessa hänseenden tillstyrkt och anfört. Den inskränkning

i antalet tulljagare, som utskottet för närvarande ansett tillrådlig,

inverkar således icke på biträdandet i princip av den av Kungl. Maj:t

framlagda organisationsplanen. Dock blir det givetvis nödvändigt att

tills vidare, intill dess medel för anskaffande av ytterligare tulljagare

må varda beviljade, i viss mån bibehålla den hittillsvarande organisationen

inom de distrikt, där tulljagare icke bliva stationerade. Utskottet förutsätter

emellertid, att generaltullstyrelsen och närmast den föreslagne

kustbevakningsinspektören, vars anställande utskottet förordar, ägnar

synnerlig uppmärksamhet åt att varje förändring i de nuvarande kustbevakningsposteringarnas

styrka eller förläggning, som under ifrågavarande

övergångstid kan bidraga till ökande av kustbevakningens effektivitet

utan att bliva ekonomiskt ofördelaktig, varder vidtagen samt att,

i mån som kustbevakningstjänsteman, vilken ej är uppförd å den nya

staten, förflyttas till tjänst vid den inre bevakningen eller eljest avgår

från befattning utom ordinarie stat vid kustbevakningen, den sålunda

ledigblivna befattningen icke återbesättes Titan utbytes mot inhållning i

tjänstgöring av extra ordinarie personal eller annan tillfällig bevakningsförstärkning.

Det i motionen II: 236 framställda yrkandet, att å Oland måtte

försöksvis anställas personer utom tullverket såsom kusttillsyningsmän,

har utskottet, ehuru med en viss tvekan, ansett sig icke böra mot de föreliggande

avstyrkandena i frågan (propositionen, sid. 58 och 59) biträda.

Till skillnad mot vad nu är förhållandet, skulle hädanefter kust
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

27

bevakningsdistrikten ej sällan sträcka sig över mera än ett tullkammardistrikt.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle, såsom förut berörts, med

undantag för viss del av den nordligaste kusten det lokala chefskapet

inom områden, innefattande flera kustbevakningsdistrikt, omhänderhavas

av ett nytt slag av befattningshavare, kustbevakningskontrollörer, vilka

till biträden skulle hava var sin kammarskrivare. I ett flertal motioner

har påyrkats ändring i detta förhållande antingen sålunda, att det ifrågavarande

chefskapet i stället anförtroddes åt tullförvaltaren (respektive

tullbevakningschefen) inom ettvart tullkammardistrikt (II: 235 och 236)

eller å Gottland och Öland (II: 237), eller ock på det sätt, att chefskapet

över kustbevakningen inom områden, motsvarande de föreslagna kontrollörsdistrikten,

tilldelades ett nytt slag av befattningshavare i lägre

lönegrad, kusttullmästare, med tullkontorister såsom biträden (II: 256).

Utskottet har ansett sig icke kunna dela Kungl. Maj:ts uppfattning i

förevarande avseende. De tjänstgöringsdistrikt, som komme att tilldelas

kustbevakningskontrollörerna, skulle nämligen bliva av alltför stor utsträckning

för att en närmare kännedom om de skilda kusttrakternas

behov av bevakningsförstärkning vid olika tillfällen skulle kunna vinnas

och en mera omedelbar handledning av vederbörande personal inom

distriktet åvägabringas, något som måste anses vara av synnerlig

vikt vid fråga om skärpning av kustbevakningens effektivitet. Härtill

kommer, att kontrollörsinstitutionen i dess föreslagna skick måhända

kan i en del fall leda till olägliga dröjsmål med hänsyn till inhämtande

eller meddelande av order i tulltjänsten. I stället finner utskottet det

system med tullförvaltare såsom kustbevakningschefer, vilket i en av de

omnämnda motionerna förordats i anslutning till vad av 1914 års tullkommission

i ämnet föreslagits, kunna tjäna som grund för ordnandet

av berörda chefskap. Systemet torde dock böra på visst sätt utbyggas

till underlättande av en successiv övergång till en fullständigt genomförd

anordning med tulljagare och till ökande av kustbevakningsposteringarnas

rörlighet. Denna utbyggnad synes böra ske sålunda, att omförmälda

chefskap inom varje kustbevakningsdistrikt ålägges den därinom stationerade

tullförvaltaren (respektive tullbevakningschefen) eller, där flera

tullförvaltare äro placerade inom distriktet, den för uppdraget lämpligaste

av dem; chefskapet för kustbevakningsdistrikt, varest tullförvaltare ej

finnes, bör tilldelas den tullförvaltare eller tullbevakningschef, som erhåller

chefskap för något av vidliggande kustbevakningsdistrikt. Vid

utövandet av ifrågavarande chefskap skulle tullförvaltaren eller tullbevakningschefen

givetvis äga att påkalla biträde av honom underlydande

personal vid tullförvaltningen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

Tullförvaltning, vars föreståndare sålunda anförtros särskilt chefskap,

bör enligt utskottets mening ur enhetlighetssynpunkt omhänderhava

icke blott de administrativa utan även de kamerala bestyren rörande

all kustbevakningspersonal inom det kustbevakningsdistrikt, över vilket

tullförvaltningsföreståndaren utövar chefskapet. Uppenbart är emellertid,

att även annan tullförvaltare skall, liksom hittills, vara pliktig att,

där så erfordras, lämna kustbevakningspersonalen råd och upplysningar

i tjänsten, ändå att han icke har speciellt chefskap över samma personal

sig ålagt. Personalen å den förutnämnda reservtulljagaren torde lämpligen

kunna lyda omedelbart under generaltullstyrelsen och dess kustbevakningsinspektör,

i mån som jagaren icke mera stadigvarande insättes

i stället för annan tulljagare och personalen då lyder under chefen för

kustbevakningen inom det distrikt, dit den förlagts. Den av utskottet

framlagda planen för ordnandet av det lokala chefskapet vid kustbevakningen

synes höra genomföras i samband med tullverkets omorganisation

i övrigt, således oberoende av att anskaffningen av tulljagarna till slutligt

antal icke nu kommer att företagas.

Den organisation av det lokala chefskapet vid kustbevakningen,

som utskottet föreslagit, förutsätter, att tullförvaltningsföreståndare, vilken

tilldelas uppdrag såsom chef för kustbevakningsdistrikt, ej ägnar mindre

tillsyn åt den yttre än åt den inre honom underlydande bevakningen.

Att så i varje fall blir förhållandet, däröver lärer kustbevakningsinspektören

få. att närmast hålla hand.

Den ekonomiska innebörden av de förändringar i Kung!. Maj:ts

förslag, som utskottet ansett böra vidtagas, blir följande.

För anskaffning av tulljagarna har Kungl. Majrt avsett ett anslagsbelopp

å 1,219,200 kronor. Detta belopp kan med hänsyn till såväl

minskning i antalet sådana jagare från 24 till 6 som ock prisfall nedbringas

till 286,800 kronor. Därvid hava till utgångspunkt för beräkningarna

tagits vissa utskottet tillhandakomna, nyligen upprättade kostnadsuppgifter

rörande den jagaretyp, generaltullstyrelsen förordat och

Kungl. Maj:t föreslagit. Med samma utgångspunkt synas halvårskostnaderna

för underhållet av tulljagarna kunna nedsättas till 3,000 kronor.

Kostnaderna för driften av tulljagarna och den fortskaffningsmateriell,

som skulle anskaffas av kustbevakningstjänstemännen själva, hava av

Kungl. Maj:t upptagits till omkring 170,000 kronor respektive 17,000

kronor för halvår. Genom den av utskottet föreslagna inskränkningen

i tulljagarnas antal jämte vikande priser komma visserligen å ena sidan

driftkostnaderna för tulljagarna att sänkas till omkring 38,000 kronor

för halvår. Men å andra sidan medför samma inskränkning bibehållande

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

29

tills vidare av ett större antal hittillsvarande farkoster, varigenom en

ökning i driftkostnaderna för tjänstemännens egna båtar uppstår. Då

utgifterna under förra hälften av år 1921 för drift av kustbevakningens

tjänstebåtar uppgått till i runt tal 20,000 kronor, torde denna ökning

kunna sättas till 15,000 kronor och driftkostnaderna för de smärre tullfarkosterna

vid kustbevakningen således bestämmas till 32,000 kronor

för halvår. Med iakttagande, att Kungl. Maj:t till drift av övrig tjänstemateriell

vid tullverket beräknat ett sammanlagt halvårsbelopp av 19,000

kronor, bör det följaktligen bliva tillräckligt att till underhåll och drift

av all fortskaffningsmateriell vid tullverket anslå, i stället för 212,000

kronor, ett belopp av allenast 92,000 kronor.

Till legor för fortskaffningsmateriell vid tullverket hava under

hälften av år 1921 åtgått omkring 134,000 kronor. Då utskottet i likhet

med Kungl. Maj:t anser, att beträffande tullpersonalens fortskaffningsmateriell

det nuvarande legosystemet bör såsom för statsverket förmånligast

bibehållas utom beträffande de kostsamma tulljagarna, torde nyssnämnda

belopp, minskat med vad som kan anses motsvara legorna för

de smärre farkoster, vilka genom de fem mera fast utposterade tulljagarna

kunna avvaras, böra läggas till grund för berörda anslags beräknande

i nu föreliggande stat. Skattas beloppet av sist omförmälda

legor till 10,000 kronor, kommer alltså ett anslag av 124,000 kronor

att under förra halvåret 1923 bliva erforderligt till legor för den vid

tullverket förefintliga fortskaffningsmateriellen. Eu höjning av det för

ändamålet av Kungl. Maj:t beräknade beloppet med 49,000 kronor synes

följaktligen behöva företagas.

Kungl. Maj:t har föreslagit, att kostnaderna för värdering och

inlösen av övertalig fortskaffningsmateriell skulle få av tullmedlen förskotteras,

och har förty icke upptagit något särskilt anslagsbelopp därför

i den framlagda staten. Vid sådant förhållande påkallas icke någon

ändring i sagda stat såsom följd av den omständigheten, att utskottet

förordat viss inskränkning i nyanskaffningen av materiell och att inlösen

av fortskaffningsmateriell — mot vilken åtgärd under de i propositionen

angivna förutsättningar utskottet i princip ej funnit anledning till

erinran — således måste komma att ske i mindre omfattning, än Kungl.

Maj:t avsett.

Däremot bör givetvis den ordinarie staten minskas med det avlöningsbelopp,

7,718 kronor, som beräknats för de tre kammarskrivare,

vilka avsetts för de föreslagna men av utskottet avstyrkta kustbevakningskontrollörernas

expeditioner, varjämte det på extra stat upptagna anslaget

å 10,500 kronor till bemälda kontrollörers avlönande under förra halv
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

Gränsbevakningens

organisation.

året 1923 bör utgå. För den nuvarande ordinarie personal, vilken utan

att få plats på den nya staten för kustbevakningen skulle därstädes

behöva användas, torde medel redan vara i Kungl. Majrts förslag beräknade

å övergångsavlöningsstat.

Vad beträffar det i motionen 11:210 framförda yrkandet, att

tjänsteman vid kustbevakningen skulle kunna få såsom hittills förordnas

att förestå av kommun bekostad tullstation, vill utskottet hava

uttalat, att, då eu dylik anordning synes utskottet kunna ofördelaktigt

inverka på kustbevakningens effektivitet, densamma principiellt icke bör

tillåtas. Visar det sig, att inom vederbörande kommun en mindre tullförvaltning

fortfarande är av behovet påkallad, synes därstädes hellre

böra på statsverkets bekostnad inrättas en tullexpedition med person

utom tullverket såsom föreståndare mot ett mindre arvode. En dylik

anordning har av generaltullstyrelsen på förekommen anledning föreslagits

för viss ort (propositionen nr 89, sid. 40 o. f.). Därest under

tiden för övergången till den fullständiga nya organisationen vid kustbevakningen

det i något fall skulle visa sig icke vara möjligt att uppbringa

lämplig person utom tullverket för uppdraget såsom tullexpeditionsföreståndai-e,

bör det likväl få ankomma på generaltullstyrelsen

att medgiva kustbevakningstjänsteman att tills vidare få av komtnun

mottaga uppdrag, som i förenämnda motion sägs. Utskottet anser alltså,

att syftemålet med den förevarande motionen bör på ena eller andra

sättet tillgodoses.

Emot vad i propositionen föreslagits i fråga om gränsbevakningens

organisation har utskottet ej funnit anledning till erinran. Dock

har utskottet varit i någon mån tveksamt beträffande anordnande av

det lokala chefskapet över gränsbevakningspersonalen inom Dalsland,

Värmland och Dalarna, vilket, såsom nämnts, skulle liksom nu åvila en

särskild gränsbevakningschef. Med hänsyn till den olikformighet i

chefskapets utövande inom nämnda landskap och vid övriga delar av

rikets landgräns, som vid ett bifall till Kungl. Maj:''6 förslag skulle

komma att föreligga, har utskottet haft under omprövning, huruvida

icke, såsom även motionsvis (II: 236) ifrågasatts, chefskapet kunde beträffande

gränsbevakningen i Dalsland och Värmland läggas under en å

ort därstädes stationerad tullförvaltare och beträffande Dalarna under

tullförvaltaren i Falun. Emellertid har utskottet funnit synnerligen angeläget,

att bevakningen vid ifrågavarande, i kontrollhänseende särdeles

viktiga gränssträcka ställes under enhetligt befäl och att den mångfald

gränstullstationer, som dit måst förläggas på grund av den livliga tra
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

31

fiken i dessa gränstrakter, erhålla likformig samt ofta påkommande

handledning och tillsyn. En dylik tillsyn synes vara så mycket mera

behövlig som särskild inspektör för gränsbevakningen icke skulle, såsom

avses för kustbevakningen, finnas anställd. De anfördå omständigheterna

liksom ock det förhållandet, att eu övergång till den i motionen åsyftade

anordningen med tullförvaltare såsom chefer skulle komma att,

efter vad i den föreliggande propositionen (sid. 100) påvisas, draga

väsentligt högre kostnader än bibehållandet av det av Kungl. Maj:t

föreslagna systemet, hava förmått utskottet att stanna vid den lösning

av förevarande spörsmål, som i förevarande proposition kommit till

uttryck.

I förenämnda motion 11:256 har yrkats, att den ifrågasatta gränsbevakningschefstjänsten

måtte utbytas mot en gränstullmästarbefattning.

Av de härför andragna skäl har utskottet icke känt sig övertygat. Den

jämförelse med förhållandena vid gränsen mot Finland, som motionärerna

anställt, är för övrigt i så måtto missvisande, att den vid nämnda gräns

föreslagne gränstullmästaren icke skulle bliva chef för gränsbevakningen

därstädes, utan vara underordnad tullförvaltaren i Haparanda, vilken

komme att utöva berörda chefskap.

Vad utskottet ovan anfört om innebörden av chefskapet för gränsbevakningen

i Dalsland, Värmland och Dalarna, har föranlett utskottet

att biträda Kungl. Maj:ts förslag jämväl i det hänseendet, att såsom

gränsbevakningschefens närmaste man anställes en tjänsteman i kammarskrivares

ställning. Nyssbemälda motionärers åsikt, att en tullkontorist

bör i stället för ändamålet avses, har utskottet följaktligen icke kunnat dela.

Beträffande tullpersonalens utbildning framgår av statsrådsprotokollet

(sid. 110), att Kungl. Maj:t anbefallt särskild utredning i detta

ämne, vilken väntas föreligga någon kortare tid efter det grunderna

för tullverkets omorganisation blivit av riksdagen prövade. Ehuru

därför någon närmare granskning av hithörande frågor icke lämpligen

bör vid detta tillfälle företagas, vill utskottet, under uttalande av sitt

gillande av den principen, att synnerlig omsorg bör ägnas åt tulltjänstemännens

utbildning, emellertid med hänsyn till de planer för utbildningens

anordnande, som framlagts av 1914 års tullkommission, icke

underlåta att redan nu uttala sina tvivelsmål om behövligheten och

värdet av att på statsverkets bekostnad inrätta särskilda kurser för

sådana äldre tjänstemän, som vilja göra sig kompetenta till ledande

platser inom tullverket.

I fråga om de av Kungl. Maj:t äskade medlen till utbildning i

Personalens

utbildning.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

Personalens

användning.

Tjänstgö
ringskommis
sionen.

tulltjänsten liar departementschefen, såsom förut nämnts, principiellt

tillstyrkt, att av blivande anslag till sådan utbildning till generaltullstyrelsens

förfogande årligen ställes ett belopp av förslagsvis 5,000

kronor för tulltjänstemäns studieresor i utlandet. Utskottet anser, att

dylika stipendier icke böra åtminstone för närvarande utdelas. Då emellertid

av uppgiven anledning något belopp för stipendier icke medtagits

vid beräkning av det för förra halvåret 1923 behövliga anslagsbeloppet

till utbildning i tulltjänsten, kan utskottets avstyrkande av stipendieinstitutionen

ej medföra minskning i staten för samma tid.

Grundtanken i förslaget att minska den överkvalificerade arbetskraften

vid tullverket genom användande av tullkontorister för utförande

av enklare tullbehandlingsgöromål ävensom vissa kamerala arbeten

anser utskottet sig kunna fullt gilla. Genom införande vid tullverket

av detta nya slag av befattningshavare synes möjlighet vara beredd

att få såväl tullbehandlings- som .kontorskostnaderna för verket efter

hand nedbringade. Samtidigt har öppnats utsikt för de mera kunniga

och framåtsträvande bland den lägre tullpersonalen att nå en mot deras

större duglighet svarande tjänsteställning. Emellertid vill utskottet i

detta sammanhang erinra, att enligt Kungl. Maj.ts förslag skulle för

utförande av kontorsgöromål anställas jämväl kvinnlig personal. Det

synes utskottet böra tagas under övervägande, om icke genom användande

av sådan personal i något större utsträckning, än som föreslagits,

viss kostnadsbesparing skulle kunna ernås.

Under sådana omständigheter anser utskottet försiktigheten bjuda

att icke nu i staten uppföra hela det antal tullkontoristbefattningar,

som av Kungl. Maj:t föreslagits. Efter vad som framgår av statsrådsprotokollet

(sid. 190), komma att vid 1923 års början sannolikt finnas

tillgängliga endast 40 till tullkontoristbefattning kompetenta tjänstemän.

Att nu uppföra ett större antal sådana befattningar än det nämnda synes

icke erforderligt, utan torde det böra få ankomma på följande riksdagar

att i staten upptaga det ytterligare antal dylika befattningar, som efter

skedd utredning visar sig behövligt och som kan besättas med kompetenta

innehavare.

Genom vad utskottet sålunda anfört torde motionen II : 227 vara

besvarad.

Vad angår den föreslagna tjänstgöringskommissionen, finner även

utskottet påkallat, alt en dylik, sådan som den av Kungl. Maj:t tilltänkts,

snarast möjligt kommer till stånd i och för närmare undersökningar

rörande antalet tull förval tartjänster inom de olika lönegraderna samt det

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116. 33

vid envar tullförvaltning erforderliga antalet tjänstemän av lägre tjänstegrad

än förste tullkontrollörs. Beträffande fullgörandet av ifrågavarande

undersökningar vill utskottet i likhet med departementschefen betona

den synnerliga angelägenheten därav, att undersökningarna bedrivas så,

att åtminstone ett preliminärt uttalande från kommissionen om den riktiga

fördelningen av antalet tullförvaltartjänster på de för sådana tjänster

bestämda lönegraderna samt om det faktiska behovet vid lokalförvaltningen

av förberörda slags tjänster föreligger vid tiden för bandläggningen

hos Kungl. Maj:t av ärendet om antalet tjänster vid nämnda

förvaltning för förra halvåret 1923.

De resultat, som undersökningarna sålunda må komma att giva,

böra givetvis göras till föremål lör möjligast noggranna prövning jämväl

av generaltullstyrelsen, innan Kungl. Maj:t på grundvalen av den föreliggande

utredningen definitivt fastställer ifrågavarande statförändringar.

Dessa förändringar böra enligt utskottets förmenande icke, vare sig de

avse antalet tullförvaltartjänster inom de olika lönegraderna eller övriga

ifrågavarande befattningar, få vidtagas på sådant sätt, att den stat, som

må varda av riksdagen fastställd, därigenom kan beträffande någon av

dessa båda grupper av tjänster anses ökad. Denna utskottets ståndpunkt

innebär beträffande tullförvaltartjänsterna viss inskränkning i den

rätt, som enligt propositionen avsetts för Kungl. Maj:t, eller att obegränsat

vidtaga de förändringar i fråga om antalet sådana tjänster inom

de olika lönegraderna, till vilka omständigheterna kunna giva anledning.

I föreliggande proposition hava uppräknats vissa vid tullverket

förekommande slag av extra inkomster, vilka Kungl. Maj:t ansett böra

indragas till statsverket från och med den tidpunkt, då nytt avlöningsreglemente

blir gällande för verkets personal. Utskottet, som funnit,

att jämväl andra extra inkomster än de sålunda angivna för närvarande

tillgodokomma tulltjänstemän, är av den mening, att den ifrågavarande

indragningen bör omfatta samtliga slag av extra inkomster vid tullverket

med undantag av de s. k. beslagarandelarna. Det må i detta

sammanhang erinras därom, att enligt Kungl. Maj:ts kungörelse den 7

juli 1921 (nr 397) lösen ej skall debiteras för sådana expeditioner, som

avses i bestämmelser angående indragning av expeditionslösen, meddelade

vid verkställd reglering av statens ämbetsverks och myndigheters

löneförhållanden m. m., samt utfärdats av ämbets- och tjänstemän, som

äro underkastade samma bestämmelser. I stället skall stämpel utgå till

motsvarande belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 58 höft. (Nr 116.)

Indragning

av sportler.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

Kompensation

för

sportler.

Lika med Kungl. Maj:t anser utskottet, att vederbörande tjänstemän

böra beredas en successivt bortfallande ersättning för vad de kunna

beräknas förlora genom nyssberörda indragning av extra inkomster.

Emellertid har utskottet uppmärksammat, att en avsevärd del av de

extra inkomster, för vilka kompensation sålunda ifrågakommer, utgöres

av ersättning för tjänsteförrättning å s. k. övertid. Då framdeles flera

av de tjänstemän, som skulle bliva berättigade till kompensation, kunna

förväntas komma att fortfarande förrätta tjänstgöring å övertid men

därför erhålla gottgörelse enligt bestämda grunder antingen kontant eller

i form av motsvarande ledighet å normal tjänstgöringstid, förefaller det

utskottet rättvist, att den blivande kompensationen för sportler, erhållna

genom övertidstjänstgöring, icke för de åsyftade tjänstemännen utgår

med fulla beloppet av vad som med tillämpning av det av Kungl. Maj:t

föreslagna beräkningssätt skolat tillkomma dem. En fullt exakt beräkning

av reduceringsbeloppets storlek låter sig tydligen icke göra, för

så vitt ett för tjänstemännen olägligt uppskov med kompensationens

bestämmande och utbetalning, intill dess den nya organisationen för

tullverket varit i kraft under åtminstone ett år, skall kunna undvikas.

Utskottet har därför varit hänvisat till att söka utfinna en ungefärlig

procentsats för det avdrag, vilket motsvarar den egentliga förlusten i

ersättning för sådana tjänsteförrättningar å övertid, som vanligast förekomma

för respektive tjänstemän. Därvid har utskottet kommit till det resultat,

att den minskning i övertidsersättning, som på detta sätt skulle åsamkas

tjänstemännen vid övergången till förändrad organisation, kan anses belöpa

sig till 15 procent för kammarskrivare och 40 procent för tjänstemän

i lägre ställning. Endast för belopp, som motsvara denna procentuella

minskning, torde således kompensation böra för dessa befattningshavare

utgå, i vad de upphörda extra inkomsterna utgjort ersättningför

tjänstgöring å övertid.

I det anslagsbelopp å 73,500 kronor, som i Kungl. Maj:ts statförslag

beräknats till personliga lönetillägg samt ersättning för indragna

extra inkomster m. m., ingår sportelkompensationen med 20,000 kronor.

Nyssberörda inskränkning i rätten till kompensation torde böra medföra

en minskning av sistnämnda belopp med 5,000 kronor, varigenom

anslagsbeloppet å 73,500 kronor nedbringas till 68,500 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle vid beräknande av sportelberättigad

tjänstemans inkomst av sin befattning hänsyn tagas till medeltalet

av sportlernas belopp under åren 1921 och 1922. Under tidigare

år uppburna sportler borde således icke få utöva inverkan på den blh

vande sportelkompensationen. Denna ståndpunkt synes utskottet riktig.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.

35

Ty även om fullt noggranna uppgiftor om de uppburna sportlernas belopp,

fördelat på olika slag av förrättningar, kunde åstadkommas för

längre tillbaka liggande år, något för vilket departementschefens yttrande

emellertid icke ger stöd, lärer det knappast kunna anses tillräckligt

motiverat att bereda vederbörande ersättning för sådana extra inkomster,

vilka sedan eu tidrymd av mera än två år tillbaka upphört,

allrahelst det icke kunnat göras troligt, att desamma ens inom det stundande

året skola återkomma i förutvarande omfattning. Den mening,

som i motionen i ämnet (II: 222) förfäktats, nämligen att en uppenbar

orättvisa skulle genom det av Kungl. Maj: t föreslagna förfaringssättet

tillskyndas tulltjänstemännen, kan utskottet således icke finna befogad.

Vid bestämmandet av den medelavlöning för åren 1921 och 1922,

som skall ligga till grund vid beräkning av sportelkompensation, bör

tydligen tagas hänsyn jämväl till tillfällig löneförbättring och tillfälligt

lönetillägg, som må hava under nämnda år åtnjutits.

Jämlikt 29 § i avlöningsreglementet för statsdepartementen m. fl.

må för tjänstgöring utöver fastställd arbetstid till manlig tjänsteman,

tillhörande någon av 1—12 lönegraderna enligt 9 §, avdelning B, samt

till kvinnlig tjänsteman ersättning för övertidsarbete, där sådant arbete

undantagsvis måste äga rum, kunna utbetalas enligt grunder, som bestämmas

av Kungl. Maj:t. I motionen II: 222 har ifrågasatts, att sådan

ersättning skulle tillerkännas även manliga tjänstemän i högre lönegrader

än nu nämnts, i den mån arbetet utgjorde sådant, för vilket

betalning enligt tullverkets förrättningstaxa erlades av trafikant.

Utskottet finner det ur flera synpunkter önskligt, att annan gräns

för tulltjänstemännens rätt till övertidsersättning ej uppdrages än den,

som fastställts icke blott för de under statsdepartementens avlöningsreglemente

inordnade verken utan även för kommunikationsverken. Den

i förenämnda motion framhållna omständigheten, att övertidsarbete,

framför allt sådant, som tillhör högre tjänstemäns handläggning, skulle

inom sistberörda verk äga rum huvudsakligen i verkens eget intresse

men inom tullverket däremot verkställas uteslutande i trafikens intresse,

synes så mycket mindre kunna tala för bifall till motionen, som det

övertidsarbete, vilket förekommer vid andra verk än tullverket, ofta

indirekt föranledes av verkens åtgöranden för tillgodoseende av trafikens

intresse. Den i motionen uttalade farhåga, att hinder för trafikerande

att erhålla expedition å övertid lätt komme att uppstå genom den ifrågavarande

begränsningen i rätten till övertidsersättning, synes utskottet

icke grundad. Att tullpersonalens tjänstgöring för tillhandagående av

Rätt till

övertidsersättning.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Läkarvård

m. m.

Antalet befattningar.

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

trafiken icke ens gives skenet att bero av, huruvida eller i vad mån

extra gottgörelse beredes tjänstemannen för densamma, bör bliva en

synnerlig angelägenhet för verkets ledning att övervaka.

Kungl. Maj:t har på tillstyrkan av 1902 års löneregleringskommitté

föreslagit, att förmånen av kostnadsfri läkarvård jämte läkemedel måtte

i ungefär hittillsvarande omfattning bibehållas för ordinarie personal

vid tullverket (sid. 130). Eu reservant inom nämnda kommitté har

emellertid yrkat, att sådan förmån framdeles icke måtte beredas tullpersonal

i annat fall än vid skada till följd av olycksfall i tjänsten.

Utskottets ställning till detta spörsmål överensstämmer med den,

reservanten intagit. Dock måste det anses vara med billighet överensstämmande,

att den tjänsteman, vilken omedelbart före ikraftträdandet

för tullverket av det nya avlöningsreglementet innehar sådan

befattning å ordinarie eller extra stat vid nämnda verk, som i den

nya staten är upptagen i lönegrad, lägre än den för kammarskrivare

avsedda, och '' med vilken dittills följt rätt till kostnadsfri läkarvård

jämte läkemedel, bibehålies vid denna rätt i den utsträckning,

Kungl. Maj:ts förslag innebär, så länge han icke tilldelas tullkontoristbefattning

eller befattning i samma grad som eller högre grad än

kammarskrivare. Utskottet tillstyrker därför, att riksdagen, med avslag

å Kungl. Maj:ts förslag i förevarande ämne, såsom personlig förmån

lämnar medgivande i nyssberörda riktning.

Behovet av det av Kungl. Maj:t föreslagna antalet högre befattningar

av de olika slagen vid generaltullstyrelsen och tullstaten har

utskottet i möjligaste mån prövat och därvid funnit vad propositionen

i sådant avseende upptager kunna med ett fåtal jämkningar tillstyrkas.

Sålunda har utskottet ansett förslaget om uppflyttning av föreståndaren

för generaltullstyrelsens statistiska avdelning till högre tjänsteställning

än den nuvarande (förste aktuaries) icke vara tillräckligt motiverat.

Såsom föreståndare för ifrågavarande avdelning bör således enligt

utskottets förmenande fortfarande finnas anställd en »förste aktuarie» (i

15 lönegraden) i stället för en »chef för statistiska avdelningen» (i 16

lönegraden).

Därjämte har utskottet funnit vissa, i det följande närmare omförmälda

sänkningar av antalet tullförvaltartjänster i skilda klasser redan

nu möjliga. Beträffande det sålunda uppkomna antalet vill utskottet

dock ånyo fästa uppmärksamheten därå, att detta antal är i så måtto

provisoriskt, att den slutliga fastställelsen av detsamma blir beroende

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

37

av de undersökningar på respektive platser, som skulle före den nya

statens ikraftträdande företagas av tullverkets blivande tjänstgöringskommission.

Det definitiva bestämmandet av ifrågavarande atftal kommer

emellertid, såsom tidigare nämnts, ej att få leda till ökning av de

sammanlagda kostnader, som nu må varda av riksdagen beräknade för

samtliga tullförvaltartjänster.

Vad åter angår de lägre befattningarna vid tullverket från och

med de i tullkontrollörs grad placerade, får utskottet anföra följande.

De i förevarande proposition förebragta, av olika kommittéer och

generaltullstyrelsen åstadkomna utredningar i fråga om antalet befattningar

vid kustbevakningen, å vilka Kungl. Maj:ts förslag rörande dessa

grundats, hava givit utskottet anledning antaga, att det nu föreslagna

antalet sådana befattningar — frånsett de tre för kustbevakningskontrollörernas

expeditioner avsedda kammarskrivartjänsterna — icke skall

visa sig vara för högt tilltaget. Utskottet tillstyrker alltså, att berörda

antal upptages i staten för förra halvåret 1923. Därav följer, att utskottet

icke kan biträda det i motionen II; 243 gjorda yrkandet om

avslag å förslaget om inrättande av kustbevakningsbiträdesbefattningar.

Vidkommande antalet lägre befattningar vid gränsbevakningen,

biträder utskottet likaledes Kungl. Maj:ts förslag, vilket i stort sett

allenast innebär ett upptagande på ordinarie stat av den ordinarie och

extra ordinäre gränsbevakningspersonal, som under senare tider visat

sig behövlig.

Beträffande vidare det föreslagna antalet lägre befattningar vid

lokaltullförvaltningen — fransett tullkontoristtjänsterna, varom ovan

nämnts — vilket, såvitt utskottet kunnat utröna, innebär en ej ringa

reducering av det antal, som vederbörande tullförvaltningar ansett behövligt,

har utskottet inhämtat en del upplysningar rörande förhållanden

av beskaffenhet att kunna inverka pa detta antal. Dessa upplysningar

hava givit vid handen bland annat följande. Importen och exporten

hava såsom helhet betraktade visserligen nedgått under perioden 1913 —

1921. Men denna nedgång belöper allenast på importen av tullfritt

gods och på exporten, båda grenar av utrikestrafiken, som icke torde

kunna anses i större mån inverka på tullverkets personalbehov. Importen

av tullpliktigt gods, vilken åter utövar stort inflytande på tullverkets

arbetsbörda, har däremot högst väsentligt ökats. Ökningen

har inträtt beträffande samtliga ej alltför oväsentliga varugrupper,

dock med undantag av spannmål; denna varas tullbehandling lärer

emellertid på grund av sättet för varans lossning och uppvägning

kräva jämförelsevis ringa tullpersonal. Enligt anställda beräkningar

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

har sedan år 1913 värdesumman för importen av tullpliktiga varor ökats

med i runt tal 20.5 miljoner kronor enligt 1913 års importmedelpriser

samt tullstimman för samma import stigit med 13.9 miljoner kronor,

eller omkring 20 procent, allt sedan år 1913. Vid bestämmande av

sist angivna stigning har jämväl beaktats verkan av att tullförändringar

inträtt samt att tullen å vissa varuslag beräknas efter värde och sålunda

röner inverkan av penningvärdets skiftningar. Importsiffrornas

stegring synes för nu omhandlade fråga vara av så mycket större betydelse

som den trafik, vilken försiggår i mindre sändningar, vuxit —

om antalet postpaket lägges till grund för beräkningen — med över

70 procent från nyssnämnda år, ett förhållande som synes kunna på
verka

såväl tullbehandlingsgöromålen som det kamerala arbetet. Bevakningsbestyren

uppgivas hava tilltagit i omfattning, särskilt på grund

av den på senare åren av allmänt kända omständigheter påkallade

skärpta tillsynen i hamnarna, vilken innebär dels förstärkta och tätare

inträffande patrulleringar, dels ock mera genomgående och förnyade,

tidsödande fartygsvisitationer.

Den översikt av förhållandena rörande utrikestrafiken, som sålunda

och i övrigt erhållits, har tillika med en jämförelse med den personalstyrka,

som stod tullverket till buds under det senaste normala

året, och den, varöver tullverket med ingången av år 1922 skulle hava

att förfoga, givit utskottet det allmänna intryck, att betjänandet och

övervakandet av denna trafik kan för den lokala rörelsens del komma

att tills vidare kräva det av Kungl. Maj:t föreslagna sammanlagda

antal befattningar i här behandlade lägre tjänsteställningar. I saknad

av närmare uppgifter om den blivande arbetsfördelningen vid envar

tullförvaltning — vilka uppgifter givetvis ej kunna med större grad av

säkerhet erhållas utan speciella undersökningar på varje plats — vill

utskottet likväl icke härmed hava fastslagit, att det sålunda ifrågasatta

antalet bör bliva en minimisiffra. Utskottet har också i det föregående

betonat, att det slutliga fastställandet bör föregås av särskilda utredningar

genom tjänstgöringskommissionen och generaltullstyrelsen, och

utskottet förväntar, att dessa utredningar framför allt inriktas på åstadkommandet

av största möjliga inskränkningar i personalantalet. Därjämte

bör emellertid vid utredningarna icke bortses från den synnerliga

vikten, att ej något slag av ifrågavarande befattningar inrättas till

större antal, än vad däremot svarande arbete måste anses komma att

efter den nya organisationens genomförande oavvisligen kräva. Därvid

bör särskilt uppmärksamhet ägnas åt att den lägsta befattningen för

manliga tjänstemän vid lokaltullförvaltningen, tullvakt — vilken befatt
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

39

ning utskottet icke blott, i motsats till vad i motionen II: 243 anföres,

anser böra nyinrättas utan även finner vara i det föreliggande förslaget

upptagen till ett i jämförelse med det totala antalet befattningar alltför

ringa antal — kommer i tillbörlig utsträckning till utnyttjande för det

mindre kvalificerade bevaknings- och annat dylikt arbete, som otvivelaktigt

måste förefinnas vid rikets samtliga tullförvaltningar. — Vad i

motionen II: 256 anförts om utbytande av tio tullkontrollörstjänster

mot lika antal tullmästarbefattningar, bär utskottet icke funnit innebära

tillräckliga skäl för ett biträdande av detta yrkande.

Beträffande slutligen antalet lägre befattningar hos generaltullstyrelsen

finner utskottet ej anledning till annan avvikelse från vad

Kungl. Maj:t föreslagit, än att utskottet anser en av de för styrelsens

statistiska avdelning avsedda fyra kvinnliga kontorsskrivarbefattningarna

böra nedflyttas till kanslibiträdesbefattning. Innehavaren av denna

befattning har i tidigare förslag beräknats bliva behövlig såsom arbetsledare

för den personal, vilken skulle sysselsättas med statistiska göromål

angående huvudsakligen tullagers- och restitutionsrörelsen. Utskottet

är emellertid av den uppfattning, att innehavaren av den till

nyinrättande jämväl tillstyrkta aktuariebefattningen på samma avdelning

bör kunna ensam utöva den särskilda arbetsledning, som må vara erforderlig

för nyssnämnda personal.

Vid tull tjänsternas inordnande i lönegrader har Kungl. Maj:t följt Lönegrader,

det av 1902 års löneregleringskommitté avgivna förslag i ämnet till

alla delar. Mot denna lönegradsplacering hava, såsom förut nämnts,

motionsvis framförts erinringar beträffande dels antalet lönegrader för

tullförvaltare’änsterna, vilket ansetts böra minskas från fem till fyra

(II: 235), dels ock placeringarna i lönegrader av samma tjänster (II: 235),

av tullförvaltartjänsten i Storlien (I: 116 och II: 218), av kammarskrivartjänsterna

(I: 117 och II: 221) samt av flertalet befattningar i lägre

grader än kammarskrivartjänsterna (II: 243), vilka samtliga placeringar

ansetts böra göras förmånligare, merendels genom respektive befattnings

uppflyttning till närmast högre lönegrad.

Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget till tulltjänsternas inordnande

i löneskalan är, såvitt utskottet kunnat pröva, i stort sett väl

avvägt med hänsyn såväl till de arbetsuppgifter, som skulle ankomma

på de olika slagen befattningshavare, som ock till den lönegradsplacering,

vilken fastställts för motsvarande befattningshavare i andra verk.

I sistnämnda avseende har tullstatens personal, liksom fallet varit sedan

äldre tider, i allmänhet beretts en något högre lönenivå än personalen

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

vid närmast jämförbara verk. Denna förmånligare ställning anser utskottet

väl försvarlig. Utan att bortse från vikten av det arbete, som

givetvis inom varje av sistberörda verk kräves, har utskottet nämligen

fått den uppfattning, att den särskilt ömtåliga ställning till den trafikerande

allmänheten, som tulltjänstemannen intager, och det stora ansvar

i fråga om utmätandet av statsintäkter, som åvilar honom i motsats

till tjänstemän inom andra v$rk, med vilka jämförelse i allmänhet

anställes, icke skäligen kan undgå att medföra en häremot svarande

bättre löneplacering.

I trots av denna allmänna synpunkt på förevarande spörsmål kan

utskottet dock icke dela den i motionen II: 235 framförda uppfattning,

att det föreliggande förslaget ej skulle vara tillfredsställande, där det

gäller tullförvaltartjänsternas placering i lönegrader. I stället anser utskottet,

som finner det av Kungl. Maj:t föreslagna antalet klasser av

dessa tjänster vara lämpligt, att de platser å löneskalan, vilka enligt

Kungl. Maj:ts förslag beretts för de olika klasserna av tullförvaltartjänsterna,

äro väl avpassade efter omfattningen av det arbete och ansvar,

som äro förbundna med tjänsterna, samt av arbetets beskaffenhet.

En närmare prövning av frågan om vilka orters tullförvaltareänster,

som böra hänföras till ena eller andra klassen, har utskottet, såsom

förut antytts, i saknad av efter nuvarande förhållanden upprättat

material rörande detaljerna av arbetet vid varje tullförvaltning samt

med hänsyn till de blivande undersökningarna i saken av tullverkets

tjänstgöringskommission, icke ansett sig kunna företaga. Om befogenheten

av det i motionerna I: 116 och II: 218 gjorda yrkandet om viss klassuppflyttning

av tullförvaltare änsten i Storlien finner utskottet sig därför icke

kunna göra annat uttalande, än att prövningen därav bör ske först

efter det nyssnämnda undersökningar fullbordats och då i enahanda

ordning, som kommer att gälla för övriga tullförvaltartjänsters klassificering.

Kammarskrivarbefattningarnas upptagande i 9 lönegraden synes

utskottet riktigt. Att, såsom i motionerna I: 117 och II: 221 yrkat3,

hänföra dessa befattningar till 10 lönegraden innebär otvivelaktigt en

övervärdering av desamma. Den nya löneställning, som kommer att

beredas kammarskrivare, kan för övrigt även anses innefatta gottgörelse

för den i jämförelse med flera andra verks personal längre extratiden

för dessa, särskilt som den nya organisationen måste genom att lämna

möjlighet till snabbare befordran leda till väsentlig avkortning av denna

tid. Endast för de nuvarande å ordinarie eller extra stat uppförda kammarskrivarna

gestalta sig förhållandena ogynnsammare härutinnan. Det

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr llö.

41

synes därför utskottet skäligt, att en förbättring av deras ställning i

den nya organisationen åstadkommes. Denna förbättring torde böra ske

fullt fristående och lämpligen bestå däri, att rätt lämnas envar dylik

kammarskrivare, som övergår på den nya staten, att, sedan han med

tillämpning jämväl av avlöningsreglementets bestämmelser om tillgodoräknande

av tjänstetid kan anses hava tillhört den för kammarskrivarbefattning

avsedda lönegradens högsta löneklass i sex år, bliva uppflyttad

i närmast högre löneklass inom närliggande lönegrad, såäbm om

denna senare löneklass tillhörde den för kammarskrivare bestämda lönegraden.

Den här åsyftade förmånen bör emellertid icke få avse den,

som först från och med den 1 januari 1923 tillträder kammarskrivarbefattning.

Medgivandet av nyssnämnda förmån för vissa kammarskrivare

föranleder höjning i det för sådana befattningshavare i avlöningsstaten

beräknade avlöningsbelopp med förslagsvis ^10,000 kronor.

Till den väckta motionen (II: 243) om gynnsammare placering av

flertalet lägre tjänstebefattningar finner utskottet icke skäl att tillstyrka

bifall.

Enligt vad numera föreliggande utredning ger vid handen, är den

patrullbåt, som ställts till Stockholms tullbevaknings förfogande, av den

otillfredsställande beskaffenhet, att ständiga reparationer påfordras för

att bibehålla densamma i sådant skick, att den kan anses åtminstone

tämligen sjövärdig. Med hänsyn härtill, och då ifrågavarande båt även

i andra avseenden synes icke kunna nöjaktigt uppfylla de fordringar,

som numera måste ställas på en patrullbåt inom Stockholms vidsträckta

hamnområden, finner utskottet sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts

förslag om byggande på svensk verkstad av en ny sådan i den förras

ställe i huvudsaklig överensstämmelse med den av 1921 års riksdag för

Göteborgs tullbevakning beviljade patrullbåten. Mot den beräknade

kostnaden härför, högst 55,000 kronor, har utskottet ej anledning till

erinran.

I fråga om de i Kungl. Maj:ts statförslag avsedda kostnaderna

för nyanskaffning och underhåll av vid kustbevakningen erforderlig

tjänstemateriell har utskottet redan i annat sammanhang yttrat sig.

Såsom förut nämnts, har utskottet funnit de till uppförande å

extra stat föreslagna tre kustbevakningskontrollörerna icke behövliga,

varför det föreliggande förslaget till extra stat för förra halvåret 1923

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 58 höft. (Nr 116.) 6

Anslag till

fortskaffnin

garn

ateriell.

Extra

staten.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Tilläggs
stafcen.

42 Statsutskottets utlåtande Nr 116.

kan minskas med det för avlöningar åt dessa tjänstemän beräknade belopp,

10,500 kronor.

I övrigt tillstyrker utskottet bifall till berörda statförslag.

Enär den av Kungl. Maj:t föreslagna flyttningen av tullkammaren

i Riksgränsen till Kiruna enligt anställda undersökningar visat sig

korning att medföra ganska avsevärd årlig besparing för statsverket och

därtill synes kunna verkställas utan äventyrande av något allmänt intresse,

finner utskottet medgivande att under år 1922 verkställa sådan

förflyttning böra lämnas. Däremot är utskottet icke övertygat, att ett

verkligt behov föreligger att i samband med denna flyttning anskaffa

bostäder på statsverkets bekostnad åt den blivande tullpersonalen i Kiruna.

I varje fall synes den utredning angående kostnaderna för en sådan

anskaffning, vilken förebragts, icke vara tillräckligt ingående för att

utskottet skulle på grundvalen av densamma kunna nöjaktigt bedöma,

huruvida de för ändamålet äskade medlen må vara väl avvägda. Under

sådana förhållanden finner utskottet det på tilläggsstat för år 1922 begärda

reservationsanslaget å 116,000 kronor icke böra beviljas.

Tiil ökning av arbetskrafterna vid tullverket har Kungl. Maj:t å

tilläggsstat för år 1922 föreslagit ett belopp av högst 90,115 kronor.

I detta belopp ingå bland annat avlöningar åt tre tulldirektörer under

tre månader av året med tillsammans 5,475 kronor samt åt erforderlig

tullpersonal vid tullförvaltningarna i Göteborgs och Malmö frihamnar

under högst nio månader av året med inalles 79,240 kronor. Tulldirektörerna

hava, såsom förut nämnts, ansetts böra tillsättas före ingången

av år 1923 i och för utförande av åtskilliga förarbeten för övergången

till den nya organisationen. Då utskottet emellertid förmenar, att tillsättandet

av de i staten för förra halvåret 1923 uppförda tulldirektörstjänsterna

bör kunna ske så tidigt under innevarande år, att tjänsternas

blivande innehavare må medhinna att — efter medgiven befrielse helt eller

delvis från handläggningen av dem eljest åliggande göromål — utföra berörda

förarbeten vid sidan av innehavande tjänst, anser utskottet det

för tulldirektörers avlönande under viss del av år 1922 beräknade anslagsbeloppet,

icke vara behövligt. Vad åter angår avlöningarna åt

tullpersonalen vid de båda frihamnarna, synas med avseende därå, att

öppnandet av nämnda frihamnar visat sig icke kunna komma att ske

före den 1 juni 1922, de för dessa avlöningar äskade medlen böra begränsas

till att avse högst sju månader av innevarande år, eller till i

runt tal 61,630 kronor. Till ökning av arbetskrafterna vid tullverket

under år 1922 skulle således erfordras allenast 67,030 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

43

Mot beviljande av de begärda anslagsbeloppen i övrigt å tilläggsstaten

för tullverket har utskottet ej något att erinra.

Därest hittillsvarande uppställning av tullverkets utgiftsstater användes,

utvisa anslagsbeloppen å de ordinarie och extra staterna för

förra halvåret 1923 samt tilläggsstaten för år 1922 dels enligt Kungl.

Maj:ts förslag, dels sedan de av utskottet förordade ändringar däri vidtagits,

följande slutsummor:

Stater

Anslagsbe

enligt förslag av

lopp

minskning

kronor

Kungl. Maj:t

kronor

utskottet

kronor

a. Ordinarie staten.

Avlöningsstaten ............. .........................................

6,142,280

5,961,488

180,792

Indragnings- och övergångsstaterna .............................

83,000

83,000

—

Pensionsstaterna:

för avskedade tjänstinnehavare ................................

200,000

200,000

—

för avlidna tjänstinnehavares änkor och barn ...........

19,000

19,000

—

Omkostnadsstaten ...................................................

2,297,510

1,294,110

1,003,400

Summa

8,741,790

7,557,598

1,184,192

b. Extra staten.

Till ökning av arbetskrafterna ...................................

10,500

—

10,500

Till övergångsavlöning................................................

428,000

428,000

—

Summa

438,500

428,000

10,500

c. Tilläggsstaten.

Till anskaffning av bostadslägenheter..........................

116,000

—

116,000

Till ökning av arbetskrafterna ....................................

90,115

67,030

23,085

Till förstärkning av anslaget till diverse utgifter............

25,000

25,000

—

Summa

231,115

92,030

139,085

Jämförande

översikt.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

Förestående minskning i den ordinarie avlöning sstaten, 180,792

kronor, har uppkommit sålunda:

Minskning Ökning

förändring av befattningen chef för

statistiska avdelningen till förste aktuarie
befattnine:

........................................................... kronor 468 —

förändring av en kontorsskrivarbefattning

hos generaltullstyrelsen till kansli
biträdesbefattning

..... » 360 —

höjning av avlöningsbeloppet för kammarskrivare

med anledning av medgiven

rätt för vissa sådana att uppflyttas till en

extra löneklass ................................................... »

minskning av antalet tullkontoristbefattningar

med nittio................................... » 177,246 —

minskning av antalet tjänster vid

kustbevakningen med tre kammarskrivar
befattningar.

...................................................... » 7,718 —

sänkning av anslagsbeloppet till personliga

lönetillägg samt ersättning för in- •

dragna extra inkomster m. m. till följd av

viss begränsning i rätten till kompensation

för sportler .................................................. » 5,000 —

Summa kronor 190,792 10,000.

— 10,000

Minskningen åter i omJcostnadsstaten, 1,003,400 kronor, har uppstått

på följande sätt:

Minskning Ökning

sänkning av anslagsbeloppet till underhåll

och drift av fortskaffningsmateriell ... kronor 120,000 —

höjning av anslagsbeloppet till legor

för fortskaffningsmateriell .............................. » — 49,000

sänkning av anslagsbeloppet till inköp.

av fortskaffningsmateriell för tull- och

kustbevakningen .............................................. » 932.400

Summa kronor 1,052,400 49,000.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116. 45

Vid bifall till utskottets hemställan kommer

slutsumman av tullverkets ordinarie stater för förra

halvåret 1923 att uppgå till ...................................... kronor 7,557,598

och således, då halva beloppet av 1922 års motsvarande

stat utgör....................................................... » 5,794,685

att överstiga sistnämnda summa med.............................. kronor 1,762,913.

1 detta merbelopp ingår ett anslag till täckande av engångskostnader

för inköp av viss fortskaffningsmateriell för tull- och kustbevakningen

med 341,800 kronor.

Den extra staten för förra halvåret 1923 skulle

sluta på ett belopp av ........................................................ kronor 428,000

vadan densamma, enär hälften av motsvarande stat för

år 1922 belöper sig till .................................................. » 429,250

• kommer att underskjuta sistnämnda belopp med ............ kronor 1,250.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

I) att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och herrar N. A. Nilssons och Thulins

motion I: 117, K. A. Anderssons motion I: 130, Lithanders

m. fl. motion II: 221, Karlströms i Lummelunda

m. fl. motion II: 237, Ljungbergs motion II: 257 samt herrar

Röings motion II: 235 och E. A. Nilsons i Örebro motion

II: 236, i vad desamma avse det lokala chefskapet

vid kustbevakningen, ävensom med avslag å sistnämnda

båda motioner i övrigt, samt å herrar Lithanders motioner

II: 222 och 255, Röings motion II: 234,

Johanssons i Stockholm m. fl. motion II: 243 samt

Hages och Höglunds motion II: 256, må

a) besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk,

tillhörande den civila statsförvaltningen, den 22 juni

1921 (nr 451) skall från och med den 1 januari 1923

äga tillämpning å befattningshavare vid generaltullstyrelsen

och tullstaten;

b) besluta, att 5 § 1 mom. av nämnda avlö
-

Utskottets

hemställan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

ningsreglemente skall från och med den 1 januari 1923

hava följande ändrade lydelse:

»I. För följande befattningar, vilka tillsättas

genom förordnande på viss tid, nämligen generaldirektörs-

och chefsbefattningarna vid socialstyrelsen, medicinalstyrelsen,

byggnadsstyrelsen och kommerskollegium

ävensom generaltulldirektörs- och chefsbefattningen vid

tullverket, utgår arvode, för år räknat, med 19,000

kronor. För kustbevakningsinspektörsbefattningen vid

tullverket, vilken befattning likaledes tillsättes genom

förordnande på viss tid, utgår arvode, för år räknat,

med 10,000 kronor»;

c) besluta, att antalet ordinarie befattningar vid

tullverket jämte de för vederbörande befattningshavare

avsedda lönegrader enligt den i 9 § av avlöningsreglementet

intagna löneplan skall bestämmas på följande

sätt:

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

47

Befattningar

Lönegrader

Befattningar

Lönegrader

Generaltullstyrelsen och tullstaten.

5 tullförvaltare av klass 1 A ......

B 16

Generaltullstyrelsen.

3 tullkommissarier .....................

B 16

6 tullförvaltare av klass 1 B.........

B 15

1 generaltulldirektör, arvode enligt

20 tullöverkontrollörer..................

B 15

5 § i avlöningsreglementet ......

16 förste tullkontrollörer...............

B 14

6 byråchefer ..............................

B 20

1 gränsbevakningschef ...............

B 14

1 kustbevakningsinspektör, arvode

20 tullförvaltare av klass 2............

B 14

enligt 5 § i avlöningsreglementet

—

14 tullförvaltare av klass 3 ........

B 13

7 byråinspektörer ........................

B 15

126 tullkontrollörer........................

B 13

1 förste aktuarie ........................

B 15

11 tullförvaltare av klass 4 .........

B 11

2 förste revisorer ........................

B 15

16 tullkassörer ...........................

B 11

1 kamrerare.................................

B 15

1 gränstulimästare .....................

B 9

B 15

B 9

B 13

23 tullmästare..............................

B 8

2 notarier....................................

B 13

10 gränsöveruppsyningsmän .........

B 6

1 registrator.................................

B 13

22 kustöveruppsyningsmän............

B 6

14 revisorer .................................

B 13

40 tullkontorister ......................

B 6 j

1 materialförvaltare .....................

B 8

131 tullöveruppsyningsmän ............

B 6

2 förste expeditionsvakter ............

B 3

199 gränsuppsyningsmän ...............

B 4

7 expeditionsvakter .....................

B 1

44 kustuppsyningsmän..................

B 4 |

477 tulluppsyningsman ..................

B 4 i

b. Kvinnliga befattningshavare.

42 förste kustvakter .....................

B 3

3 kontorsskrivare ........................

C 5

149 kustvakter ............................

B 2

15 kanslibiträden.........................

C 3.

699 tillsyningsman ........................

B 2

20 kontorsbiträden ........................

C 2

30 kustbevakningsbiträden ............

B 1

5 skrivbiträden ...........................

C 1

100 tullvakter ..............................

B 1

Tullstaten.

a. Manliga befattningshavare-

b. Kvinnliga befattningshavare.

3 tulldirektörer ..........................

B 19

1 kontorsskrivare........................

C 5

3 tullöverinspektörer.....................

B 17

5 kanslibiträden ........................

C 3

3 tullbevakningschefer.................

B 16

12 kontorsbiträden........................

C 2

3 tulldirektörsassistenter ...............

B 16

12 skrivbiträden...........................

C 1

d) besluta, att i den till avlöningsreglementet

hörande tjänsteförteckning skola under sjunde huvudtiteln

för generaltullstyrelsen och tullstaten införas nu

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

angivna benämningar å samt lönegrader för tjänstebefattningar

därstädes;

e) godkänna följande särskilda bestämmelser

att från och med den 1 januari 1923 lända till efterrättelse

beträffande tjänstemän vid generaltullstyrelsen

och tullstaten, nämligen:

med ordinarie befattning vid tullverket må förenas

uppdrag såsom tullverkets ombudsman, därest

generaltullstyrelsen finner uppdraget icke kunna anses

inverka hinderligt för utövande av den ordinarie befattningen

;

tjänsteman vid tullverket, tillhörande någon av

1—8 lönegraderna enligt avdelning B i 9 § av avlöningsreglementet,

vilken befordras till kammarskrivare

vid tullverket, må, i den mån så prövas skäligt, för

bestämmandet av hans begynnelselön i den nya tjänsten

och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass

kunna tillgodoföras intill hälften av den tjänstetid,

han innehaft ordinarie anställning vid tullverket,

dock att härvid icke må samtidigt tillämpas 12 § 1

mom. av avlöningsreglementet samt ej heller i något

fall tillgodoräknas honom mera än sex år; och skall,

därest vid sådant tillgodoräknande del av kalenderkvartal

uppstår, hänsyn icke tagas därtill;

tjänsteman, vilken omedelbart före avlöningsreglementets

ikraftträdande för tullverket innehar å

tullverkets ordinarie eller extra stat uppförd kammarskrivarbefattning

och som övergår på den nya staten,

skall, sedan han med tillämpning jämväl av nämnda

reglementes bestämmelser om tillgodoräknande av tjänstetid

kan anses hava tillhört den för kammarskrivarbefattning

avsedda lönegradens högsta löneklass i sex

år, äga att under de för uppflyttning i högre löneklass

eljest föreskrivna villkor åtnjuta lön i närmast

högre löneklass inom närliggande lönegrad, såsom öm

denna senare löneklass tillhörde den för kammarskrivare

bestämda lönegraden;

tjänsteman vid tullverket, som bestrider tjänst å

ort, tillhörande den i 14 § av avlöningsreglementet

omförmälda kallortsklassen Yl, må, därest tjänstgöringen

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

49

är av beskaffenhet att i särskilt hög grad utsätta honom

för inverkan av ortens klimatiska förhållanden, kunna

enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tilldelas

kallortstraktamente med 50 öre för varje tjänstgöringsdag;
tjänsteman,

vilken omedelbart före avlöningsreglementets

ikraftträdande för tullverket därstädes

innehar sådan befattning å ordinarie eller extra stat,

soin i den nya staten är upptagen i lönegrad lägre

än den för kammarskrivare avsedda, och i sådan egenskap

ägerjåtnjuta läkarvård jämte läkemedel på tullverkets

bekostnad, må, så länge han kvarstår i ordinarie

tjänst inom tullverket och icke tilldelas tullkontoristbefattning

eller befattning i samma grad som

eller högre grad än kammarskrivare, såsom personlig

förmån tillgodonjuta, enligt av Kungl. Maj:t meddelade

närmare bestämmelser, erforderlig läkarvård jämte

läkemedel på tullverkets bekostnad jämväl i andra fall

än vid skada till följd av olycksfall i tjänsten, dock

att vård å sjukhus, sanatorium eller annan dylik vårdanstalt

icke må vid sådant sjukdomsfall bestridas av

tullverkets medel under tid, då tjänstemannen åtnjuter

oavkortad lön; samt

anslag, som vid vissa tjänster erfordras till lega

för fortskaffningsmateriell, må till beloppet bestämmas

av generaltullstyrelsen och skall av för ändamålet anvisade

medel utgå till den, som förrättar tjänsten,

dock att, om denna bestrides på förordnande, ordinarie

innehavare av tjänsten må kunna vid anslaget bibehållas,

mot det att han tillhandagå!- vikarien med vad

som för anslaget skall hållas;

f) för tiden 1 januari—30 juni 1923 för tullverket

godkänna följande

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 58 höft. (Nr 116.)

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

Ordinarie stat.

A. Arlöningsstat.

Generaltu 11 s tyr elsen.

Avlöningar till ordinarie

tjänstemän, förslagsan- . slag .................................

kr.

242,172

V ikariatsersättningar, för- slagsanslag .....................

»

10,000

Arvode till tullverkets om- budsman .......................

»

1,000

Avlöningar till icke-ordi- narie befattningshavare

m. m., förslagsanslag ..

»

30,000

Tullstaten.

Avlöningar till ordinarie

tjänstemän, förslagsanslag

................................. kr. 5,010,066

Vikariatsersättningar,/or
slagsanslag

..................... » 60,000

Arvoden å högst 1,500

kronor, för år räknat,

till två laboratorieföreståndar

e, förslagsanslag,

högst............................... » 1,500

Avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare

m. m., förslagsanslag... » 751,750 kr. 6,106,488

B. Indtagniags* och örergångrsstater.

Avlöningar till tjänstemän å indragnings
och

övergångsstater, förslagsanslag kr. 83,000

C. Pensionsstater.

Pensioner till avskedade

tjänstemän, förslagsanslag.

.................................. kr. 200,000

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116. 51

Pensioner till avlidna

tjänstemäus änkor och

barn, förslagsanslag...... kr. 12,500

Gottgörelse till tnllstatens

enskilda pensiorisinrättning

för mistade andelar

av avlöning vid vakanta

tjänster .................. ..... » 6,500 kr. 319,000.

D. Omkostnad sstat.

Kostnader för avdömande

av tullmål, förslagsanslag

................................ kr.

Resekostnads- och traktamentsersättningar

m.

m., förslagsanslag......... »

Hemliga utgifter............... ~»

Övriga kostnader för tullverket,

förslagsanslag... » 1,096,960 kr. 1,149,110.

Summa förslagsanslag kr. 7,557,598;

g) bestämma det ordinarie anslaget för tullverket

för tiden 1 januari—30 juni 1923 till ett mot statens

slutsumma svarande belopp av 7,557,598 kronor att

såsom förslagsanslag direkt utgå av tullmedel;

h) besluta, att såsom förutsättning för ikraftträdande

den 1 januari 1923 av den nya avlöningsstaten

för tullstaten skall gälla, att Kungl. Maj:t

dessförinnan meddelar från och med sagda dag tilllämplig

föreskrift därom, att samtliga slag av tulltjänstemän

tillkommande extra inkomster med undantag

av s. k. beslagarandelar skola upphöra att till dem utgå;

i) förklara, att såsom kompensation för sålunda

indragna extra inkomster skall åt ordinarie tjänsteman,

som uppföres å den med 1923 års ingång ikraftträdande

ordinarie avlöningsstaten och vilkens sammanlagda avlöning,

tillfällig löneförbättring och tillfälligt lönetillägg

däri inbegripna, i medeltal under åren 1921 och 1922

jämte under samma tid i medeltal uppburna extra in
-

9,150

40,000

3,000

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

kom åter av ifrågavarande slag överstiger årsavlöningen

för år 1923, utbetalas personligt lönetillägg, motsvarande

berörda överskott, dock med iakttagande,

att extra inkomster, som äro att hänföra till resekostnadsersättning

eller dagtraktamente enligt resereglementet

eller annan fortskaffningskostnad, icke må

medräknas;

att hänsyn icke heller må tagas till medeltal av

extra inkomster under åren 1921 och 1922, som ej

uppgått till minst 100 kronor eller till den del av

dylikt medeltal, som överstiger 5,400 kronor;

att beträffande den del av extra inkomsterna

under åren 1921 och 1922, vilken utgjort ersättning

för tjänstgöring å övertid, av medeltalet icke må för

tjänsteman, som efter 1922 års utgång innehar kammarskrivarbefattning,

medräknas mera än lo procent och

för tjänsteman, som efter samma tid innehar lägre befattning

än kammarskrivare, 40 procent; samt

att ifrågavarande lönetillägg, vilket bör minskas

eller upphöra i den mån avlöningen å ny stat ökas,

skall under loppet av nio år avskrivas med en niondel

om året;

j) förklara, att efter motsvarande grunder beräknat

personligt lönetillägg skall utbetalas jämväl till

sådan å nuvarande ordinarie stat eller å en äldre övergångs

a vlöningsstat. kvarstående tjänsteman, som ej anmäler

sig icke vilja övergå på den nya staten;

k) förklara, att sådan å nuvarande ordinarie stat

eller å eu äldre övergångsavlöningsstat kvarstående

tjänsteman vid tullstaten, som ej anmäler sig icke vilja

övergå på den nya staten, må under tiden 1 januari—

30 juni 1923 efter Kungl. Maj:ts bestämmande komma

i åtnjutande av tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket

kan anses stå i lämpligt förhållande till den tjänstgöring,

som må komma att krävas av vederbörande, eller eljest

kan prövas skäligt, dock icke i något fall till högre

belopp, för år räknat, än som genom Kungl. Maj:ts

kungörelse den 22 juni 1921 (nr 444) angående tillfälliga

lönetillägg åt viss personal vid tullverket för år

1922 blivit bestämda;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

58

l) förklara, att tillfällig löneförbättring åt sådan

å nuvarande ordinarie stat kvarstående tjänsteman hos

generaltullstyrelsen, som ej anmäler sig icke vilja

övergå på den nya staten, må bestridas av det i staten

för avlöningar till tjänstemän å indragnings- och övergångsstater

avsedda förslagsanslag;

m) medgiva, att Kungl. Maj:t må med stöd av

undersökningar, verkställda av en efter Kungl. Maj:ts

bemyndigande av generaltullstyrelsen tillsatt särskild

tjänstgöringskommission, i den avlöningsstat för tullverket,

som varder för tiden 1 januari—30 juni 1923

fastställd, vidtaga sådana förändringar i antalet tullförvaltartjänster

inom de olika lönegraderna ävensom

i antalet till tullförvaltartjänster ej hänförliga ordinarie

befattningar vid lokaltullförvaltningen, tillhörande 1 —

13 lönegraderna enligt avlöningsreglementets 9 §, avdelningar

B och C, vilka kunna finnas erforderliga

eller lämpliga men tillika icke kunna anses innebära

ökning i det för avlöningar vid tullförvaltartjänster

respektive vid övriga här ifrågavarande slag av befattningar

i nämnda avlöningsstat avsedda anslagsbelopp;

»

n) medgiva, att tullpersonal tillhörig, vid den

nya statens ikraftträdande mot lega hållen fortskaffningsmateriell

må, i mån som generaltullstyrelsen finner

så böra ske och efter vederbörlig värdering, av

statsverket inlösas, att värderings- och inlösningskostnaderna

må av tullmedlen förskott eras samt att, i händelse

vid försäljning för statsverkets räkning av ifrågavarande

materiell försäljningspriset skulle understiga

nyssberörda kostnader, underskottet må ur tullverkets

räkenskaper såsom omkostnader avföras;

o) besluta, att, där vid tullverket anställd tjänsteman,

å vilken ovannämnda avlöning^reglemente

kommer att äga tillämpning, enligt hittills gällande

avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen

— såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig

löneförbättring och tillfälligt lönetillägg — i

förskott, vid ingången av januari månad 1923 till

honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i

den befattning, lian vid utgången av år 1922 innehar,

i förskott uppburit för januari månad 1923, om de

dittillsvarahde avlöningsbestämmelserna då fortfarande

varit gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver

kontant avlöning åtnjuter fri bostad jämte fritt bränsle

eller fri bostad jämte fri uppvärmning och fri belysning,

skall ökas med värdet, enligt generaltullstyrelsens

uppskattning, av denna förmån för en månad;

p) till bestridande av kostnaderna för övergång

till anordning med hela avlöningens utbetalning i efterskott

på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923

bevilja ett förslagsanslag av 428,000 kronor;

q) medgiva, att tullkammaren i Riksgränsen

må, därest omständigheterna anses böra därtill föranleda,

under år 1922 förflyttas till Kiruna;

r) till ökning av arbetskrafterna vid tullverket

med en personalbyråchef och en kustbevakningsinspektör,

vardera under fyra månader av år 1922,

samt erforderlig personal vid tullförvaltningarna i

''Göteborgs och Malmö frihamnar under högst sju

månader av samma år å tilläggsstat för år 1922 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 67,030 kronor;

s) förklara, att såväl för dessa befattningshavare

och deras tjänster som för i succession efter dem förordnade

tjänstemän skola i tillämpliga delar gälla enahanda

bestämmelser som i fråga om de å tullverkets

extra stat för år 1922 uppförda tjänster och deras

innehavare samt i succession efter dem förordnade

tjänstemän, med iakttagande att de i kungörelsen den

22 juni 1921 (nr 442) avsedda avdrag skola utgöra,

för år räknat, för personalbyråchef och kustbevakningsinspektör

300 kronor och för tullförvaltare av klass 1

200 kronor;

t) till gäldande av under år 1922 uppkommande

kostnader för detektivundersökningar för tullverkets

räkning såsom förstärkning av det å tullverkets omkos

tnadsstat för samma år uppförda, till bestridande

av diverse utgifter avsedda förslagsanslag upptaga å

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

55

tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 25,000

kronor.

11) att herrar J. P. Johanssons motion I : 116,

Olssons i Kullenbergstorp motion II : 210, Olofssons

i Digernäs motion It: 218, Holmgrens motion II : 226

samt Kinmansons motion II : 227 må anses besvarade

genom vad utskottet här ovan anfört och hemställt.

Stockholm den 26 maj 1922.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: ''herrar S. H. Kvarnzhlius, A. C■ Lindblad, N. A. Nilsson,

J. Nilsson i Skottlandshus, C. P. V. Nilsson, O■ U. B. Olsson, J L. Widell, C. &. Ekman,

J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, E. A. Hallin och I. Bergman samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. By din, J. Jönsson i Revinge,

O. H:son Waldén, O. Olsson i Kullenbergstorp, S. Bengtsson i Norup, P. B. Nilsson i Landeryd,

C. R. Jansson i Falun, E. Andersson i Prestbol, J. D. Norman, A. E. Ljungberg och B. Fson

Holmgren;

med undantag därav att i vissa delar av ärendet deltagit herr F. Hamrin i stället för

herr S- Bengtsson i Norup.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

Reservationer:

A. I fråga om det lokala chefskapet vid kustbevakningen,

av herrar C. G. Ekman, O. XJ. B. Olsson, S. Bengtsson i Norup

och P. B. Nilsson i Landeryd, vilka ansett, att utskottets yttrande i denna

del bort hava följande lydelse:

»Till skillnad mot vad nu är förhållandet, skulle hädanefter kustbevakningsdistrikten

ej sällan sträcka sig över mera än ett tullkammardistrikt.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle, såsom förut berörts, med

undantag för viss del av den nordligaste kusten det lokala chefskapet

inom områden, innefattande flera kustbevakningsdistrikt, ombänderhavas

av ett nytt slag av befattningshavare, kustbevakningskontrollörer, vilka

till biträden skulle hava var sin kammarskrivare. 1 ett flertal motioner

har påyrkats ändring i detta förhållande antingen sålunda, att det ifrågavarande

chefskapet i stället anförtroddes åt tullförvaltaren (respektive

tullbevakningschefen) inom ettvart tullkammardistrikt (II: 235 och 236),

eller å Gottland och Öland (II: 237), eller ock på det sätt, att chefskapet

över kustbevakningen inom områden, motsvarande de föreslagna kontrollörsdistrikten,

tilldelades ett nytt slag av befattningshavare i lägre

lönegrad, kusttullmästare, med tullkontorister såsom biträden (II: 256).

Utskottet delar Kungl. Maj:ts uppfattning i förevarande avseende.

Det har nämligen synts utskottet vara, särskilt under nuvarande förhållanden,

av den största betydelse, att anordnandet av och tillsynen å

kustbevakningen inom de olika kustområdena samt handledningen av

personalen därstädes varder anförtrodd åt befattningshavare, vilka icke

av andra, kustbevakningen helt ovidkommande betydelsefulla göromål

kunna förhindras att vid varje tillfälle, då omständigheterna sådant påfordra,

oförtövat. vidtaga nödiga anstalter till avvärjande eller beivrande

av olovlig trafik vid kusten eller att kontinuerligt övervaka sättet för

utnyttjandet av personalens arbetskraft och handhavandet av kustbevakningens

tj än stena ateriell. Härtill kommer, att, då det av praktiska skäl

icke gärna låter sig göra att såsom villkor för erhållande av tullförvaltareänst

ovillkorligen kräva ingående kunskaper inom kustbevakningens

speciella område, en tullförvaltares chefskap över samma bevakning

måste åtminstone till en början merendels bliva av föga värde.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

57

Enär vidare flertalet tullförvaltartjänster torde vara att erna först vid

jämförelsevis hög ålder, lärer det kunna befaras, att tullförvaltarens personliga

deltagande i ledningen av kustbevakningen skall även i fortsättningen

bliva mer än tillbörligt begränsat. Såsom skäl för avslag å

Kungl. Majits förslag i ämnet hava i motionerna i allmänhet framhållits,

att kontrollörsinstitutionen skulle i en del fall leda till olägliga dröjsmål

med hänsyn till inhämtande eller meddelande av order i tjänsten. Utskottet

antager, att en sådan farhåga skall visa sig vara överdriven.

Såvitt utskottet kunnat finna, skulle tjänsteman — kontrollör eller

kammarskrivare — städse finnas tillgänglig å de blivande kontrollörsexpeditionerna,

och skyldigheten för envar tullförvaltare att lämna råd

och upplysningar i tjänsten eller beordra honom underlydande personal

till strandningsbevakningar o. d. efter direkt rapport från kustbevakningspersonalen

skulle alltjämt bestå.

Emellertid vill det synas utskottet, som om den föreslagna kont.

rollörsinstitutionens verksamhet skulle kunna bliva än mera effektiv,

om kontrollörsdistriktens antal ökades. Detta torde för undvikande av

stegrade kostnader lämpligast böra ske sålunda, att vissa kuststräckor

närmast norr och söder om Stockholm samt Gottlands kust avskiljas

såsom särskilt kontrollörsområde för den blivande kustbevakningsinspektören.

Efter en sådan förändring, vilken utskottet alltså tillstyrker,

skulle kontrollörsdistrikten vid kustbevakningen te sig sålunda:

första kontrollörsdistriktet (chefskap av tullförvaltaren i Haparanda):

första och andra kustbevakningsdistrikten, sträckande sig från riksgränsen

mot Finland till gränsen mellan ''Norrbottens och Västerbottens län (propositionen,

sid. 86);

andra kontrollörsdistriktet (chefskap av en kustbevakningskontrollör

med expedition i Sundsvall): tredje—sjunde kustbevakningsdistrikten,

sträckande sig från gränsen mellan Norrbottens och Västerbottens län

till södra sidan av skäret Björn;

tredje kontrollörsdistriktet (chefskap av kustbevakningsinspektören

med expedition i Stockholm): åttonde—tionde kustbevakningsdistrikten,

sträckande sig från södra sidan av skäret Björn till gränsen mellan

Södermanlands och Östergötlands län, samt fjortonde kustbevakningsdistriktet,

omfattande Gottland;

fjärde kontrollörsdistriktet (chefskap av en kustbevakningskontrollör

med expedition i Malmö): elfte och tolfte samt femtonde—nittonde kustbevakningsdistrikten,

sträckande sig från gränsen mellan Södermanlands

och Östergötlands län till Kullabergs udde, ävensom trettonde kustbevakningsdistriktet,

omfattande Oland; samt

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 58 höft. (Nr 116). 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

femte kontrollörsdistriktet (chefskap av en kustbevakningskon trollör

med expedition i Göteborg): tjugonde—tjugufjärde kustbevaknings
distrikten,

sträckande sig från Kullabergs udde till gränsen mot Norge

vid Svinesund.

Den ekonomiska innebörden av de förändringar — — — mindre

omfattning än Kungl. Maj:t avsett.

För den nuvarande ordinarie personal, vilken utan att få plats på

den nya staten för kustbevakningen skulle därstädes behöva användas,

torde medel redan vara i Kungl. Maj:ts förslag beräknade å övergångsavlöningsstat.

Vad beträffar — — — tillgodoses.»

På grund av vad sålunda anförts, hava herrar Olsson och Bengtsson

i Norup ansett

dels att I c) f) och g) i utskottets hemställan bort hava följande

lydelse:

»c) besluta, att antalet ordinarie befattningar vid

tullverket jämte de för vederbörande befattningshavare

avsedda lönegrader enligt den i 9 § av avlöningsreglementet

intagna löneplan skall bestämmas på följande

sätt:

Befattningar

Löne-

grader

Befattningar

Löne-

grader

General tnllstyrelsen och

tnllstaten.

Tullstaten.

Generaltullstyrelsen.

402 kammarskrivare ......

B 9

f) för liden 1 januari—30 juni 1923 för tullverket

godkänna följande

Ordinarie stat.

A. Avlöningsstat.

Generaltullstyrelsen.

Tullstaten.

Avlöningar till ordinarie

tjänstemän, förslagsan
-

slag

kr. 5,017,784

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

5»

Vikariatsersättuingar,/ör
slagsanslag.

....................

Arvoden å högst 1,500

kronor, för år räknat,

till två iaboratorieföreståndare,

förslagsanslag,

högst .....................

Avlöningar till icke-ordinariebefattningshavare

m. m., förslagsanslag

kr. 00,000

» 1,500

» 751,750 kr. 6,114,206.

Summa förslagsanslag kr. 7,565,316.

g) bestämma det ordinarie anslaget för tullverket

för tiden 1 januari—30 juni 1923 till ett mot statens

slutsumma svarande belopp av 7,565,316 kronor att

såsom förslagsanslag direkt utgå av tullmedel;»

dels och att i samma hemställan bort intagas ett nytt mom. I o),

så lydande:

»o) till ökning av arbetskrafterna vid tullverket

med tre kustbevakningskontrollörer på extra stat för

tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag

av 10,500 kronor;»

till följd varav de därefter följande momenten i utskottets hemställan

finge en häremot svarande ändrad bokstavsbeteckning.

Herrar Ekman och Nilsson i Landeryd hava biträtt detta förslag

till hemställan med de ändringar, att, med hänsyn jämväl till deras

under B) avgivna reservation dels den under f) intagna staten borde

för avlöningar till ordinarie tjänstemän vid tullstaten upptaga ett förslagsanslag

å 5,007,784 kronor, i följd varav den ordinarie avlöningsstatens

summa skulle bliva 6,104,206 kronor och den ordinarie staten

sluta å ett belopp av 7,555,316 kronor, dels ock det under g) upptagna

ordinarie anslaget för tullverket för tiden 1 januari—30 juni 1923 borde

bestämmas till likaledes 7,555,316 kronor.

B. Beträffande rätten för vissa nuvarande kammarskrivare att

under särskild förutsättning bliva uppflyttade till eu extra löneklass,

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

av herrar N. A., Nilsson, C. G. Ekman, O. Olsson i Kullenbergstorp

och P. B. Nilsson i Landeryd, vilka ansett att sådan rätt icke borde

medgivas.

Till följd härav hava herrar N. A. Nilsson och Olsson i Kullenbergstorp

ansett, att utskottets hemställan under I e)—g) bort hava

följande lydelse:

»e) godkänna följande särskilda bestämmelser att

från och med den 1 januari 1923 lända till efterrättelse

beträffande tjänstemän vid generaltullstyrelsen och tullstaten,

nämligen:

med ordinarie befattning — — — inverka hinderligt

för utövande av den ordinarie befattningen;

tjänsteman vid tull verket, tillhörande — — —

hänsyn icke tagas därtill;

tjänsteman vid tullverket, som bestrider---

som för anslaget skall hållas;

f) för tiden 1 januari—30 juni 1923 för tullverket

godkänna följande

Ordinarie stat.

A. Avlöningsstat.

Generaltullstyrelsen.

Tullstaten.

Avlöningar till ordinarie

tjänstemän, förslagsanslag

................................ kr. 5,000,066

V ikariatsersättningar,

förslagsanslag .............. » 60,000

Arvoden å högst 1,500

kronor, för år räknat,

till två laboratorieföreståndare,

förslagsanslag,

högst ..................... » 1,500

Avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare

ro. m., förslagsanslag ... » 751,750 kr.6,096,488

Summa förslagsanslag kr. 7,547,598;

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

61

g) bestämma det ordinarie anslaget för tullverket

för tiden 1 januari—30 juni 1923 till ett mot statens

slutsumma svarande belopp av 7,547,598 kronor att

såsom förslagsanslag direkt utgå av tullmedel;»

Herrar Ekman och Nilsson i Lauderyd hava biträtt detta yrkande;

dock att de, med anledning jämväl av deras under A) här ovan avgivna

reservation, ansett, att dels den under f) intagna staten borde för avlöningar

till ordinarie tjänstemän vid tullstaten upptaga ett förslagsanslag

å 5,007,784 kronor, i följd varav den ordinarie avlöningsstatens

summa skulle bliva 6,104,206 kronor och den ordinarie staten sluta å

ett belopp av 7,555,316 kronor, dels ock det under g) upptagna ordinarie

anslaget för tullverket för tiden 1 januari—30 juni 1923 borde bestämmas

till likaledes 7,555,316 kronor; varjämte

herr Ekman med avseende å lydelsen av I e) yrkat, att detta moment

skulle avfattas med hänsyn jämväl till hans under D) här nedan avgivna

reservation. .

C. Beträffande anskaffningen av tullj ägare,

av herr B. F:son Holmgren, vilken ansett, att utskottet bort i avvaktan

på förnyad utredning avstyrka Kungl. Maj:ts framställning om

anskaffning av dylika farkoster.

D. Beträffande rätten till kostnadsfri läkarvård jämte läkemedel,

av herrar C. G. Ekman, O. U. B. Olsson, J. Nilsson i Malmö,

A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, O, H. Waldén, C. R. Jansson i

Falun, E. Andersson i Prästbol, A. E. Ljungberg och F. T. Hamrin,

vilka ansett att I e) i utskottets hemställan bort i nu förevarande avseende

hava följande lydelse:

»e) godkänna följande särskilda bestämmelser

att från och med den 1 januari 1923 lända till efterrättelse

beträffande tjänstemän vid generaltullstyrelsen

och tullstaten, nämligen:

med ordinarie befattning---tjänstgörings
dag;
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

tjänsteman vid tullstaten, tillhörande någon av

1—8 lönegraderna enligt avdelning B eller 1—5 lönegraderna

enligt avdelning C i 9 § av avlöningsreglementet,

må jämväl i andra fall än vid skada till följd

av olycksfall i tjänsten, enligt av Kungl. Maj:t meddelade

närmare bestämmelser, erhålla erforderlig läkarvård

jämte läkemedel på tullverkets bekostnad, dock

att vård å sjukhus, sanatorium eller annan dylik vårdanstalt

icke må vid sådant sjukdomsfall bestridas av

tullverkets medel under tid, då tjänstemannen åtnjuter

oavkortad lön;

tjänsteman, som omedelbart före avlöningsreglementets

ikraftträdande för tullverket tillhör generaltullstyrelsens

ordinarie vaktbetjäning och i sådan egenskap

äger åtnjuta läkarvård jämte läkemedel på tullverkets

bekostnad, må, så länge han kvarstår i ordinarie

tjänst inom styrelsens vaktbetjäning, såsom personlig

förmån tillgodonjuta enahanda rätt till kostnadsfri

läkarvård jämte läkemedel, som, .enligt vad nyss

nämnts, tillkommer vissa tjänstemän vid tullstaten; samt

anslag, som vid vissa tjänster erfordras till lega

— — — skall hållas;»

E. Beträffande föreståndaren för generaltullstyrelsens statistiska

avdelning,

av herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, J. Jönsson i

Revinge, A. E. Ljungberg och B. F:son Holmgren, vilka ansett, att

ifrågavarande föreståndare i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag borde

tilldelas ställning såsom »chef för statistiska avdelningen» (i 16 lönegraden)

i stället för »första aktuarie» (i 15 lönegraden),

samt att förty I c), f) och g) bort hava följande lydelse:

»c) besluta, att antalet ordinarie befattningar vid

tullverket jämte de för vederbörande befattningshavare

avsedda lönegrader enligt den i 9 § av avlöningsreglementet

intagna löneplan skall bestämmas på följande

sätt:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

68

Befattningar

Löne-

grader

Befattningar

Löne- grader j

Generaltullstyrelsen och

tnllstaten.

1 chef för statistiska av-

Generaltullstyrelsen.

a. Manliga befattnings- havare.

delningen ..................

B 16

0 för tiden 1 januari—30 juni 1923 för tullverket

godkänna följande

Ordinarie stat

A. Avlöntngsstat.

Generaltullstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie

tjänstemän, förslagsanslag.

.................................... kr. 242,640

Tullstaten.

Avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare

m. m., förslagsanslag...... kr. 751,750 kr. 6,106,956

Summa förslagsanslag kr. 7,558,066;

g) bestämma det ordinarie anslaget för tullverket

för tiden 1 januari—30 juni 1923 till ett mot statens

slutsumma svarande belopp av 7,558,066 kronor att

såsom förslagsanslag direkt utgå av tullmedel»;

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 116.

F. Beträffande kustbevakningen å Öland,

av herrar C. P: V. Nilsson, J. Jönsson i Revinge, J. B. Norman

och F. T. Hamrin, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka det av herr

E. A. Nilson i Örebro i motionen II: 236 framställda förslaget, att bevakningen

inom trettonde kustbevakningsdistriktet (Öland) borde organiseras

i huvudsaklig överensstämmelse med 1914 års tullkommissions

förslag.

STOCKHOLM, ISAAC MAROHS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:7a Skrivelse till Konungen angående regleringen för tiden 1 januari—SO juni 1923 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till fina s. 1 i texten
  2. Rskr. 1922:7b Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under tillaggsstatens för år 1922 sjunde huvud titel, innefattande anslagen till finansdepartementet. s. 19 i texten
  3. Rskr. 1922:276 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av tullverkets utgiftsstater för tiden 1 januari—30 juni 1923 m. m. jämte s. 1 i texten