Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under tionde huvudtiteln av statsverkspropositionen och propositionen om tilläggsstat för år 1932 gjorda framställningar om vissa anslag till patentoch registreringsverket.

1922-02-28 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1922:14, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under tionde huvudtiteln av statsverkspropositionen och propositionen om tilläggsstat för år 1932 gjorda framställningar om vissa anslag till patentoch registreringsverket.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 14.

1

Nr 14.

Ankom till riksdagens kansli den 28 februari 1922 kl. ‘/i3 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under tionde huvudtiteln

av statsverkspropositionen och propositionen om

tilläggsstat för år 1932 gjorda framställningar om vissa

anslag till patent- och registreringsverket.

(3:e avd.)

1 den. till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under tiden 1 januari—30 juni

1923 har Kungl. Maj:t under tionde huvudtiteln, med åberopande av

det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över handelsärenden

samma dag, punkterna 19 och 21, föreslagit riksdagen att

dels, för år räknat, minska det i staten för patent- och registreringsverket

upptagna förslagsanslaget till renskrivning och skrivmaterialier

m. m., nu 105,000 kronor, med 15,900 kronor till 89,100 kronor,

dels, likaledes för år räknat, höja det i samma stat upptagna förslagsanslaget

till bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern,

nu 1,600 kronor, med 1,600 kronor till 3,200 kronor,

dels för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie reservationsanslaget

till upprätthållande av patent- och registreringsverkets

verksamhet, nu 970,440 kronor, med hälften av det belopp, som, vid

bifall till vad ovan föreslagits, skulle utgöra slutsumman av staten för

patent- och registreringsverket, eller 478,070 kronor, att direkt utgå avpatent-

och varumärkes- samt registreringsavgifters medel,

dels ock för beredande av tillfällig försträckning åt patent- och

registreringsverket å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 75,000 kronor, att av patent- och registreringsverket

återbetalas, i den mån reservationerna å anslaget till upprätthållande

av ämbetsverkets verksamhet därtill lämna tillgång.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. (i samt. 13 höft. (Nr 14.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 14.

Vidare har Kungl. Maj:t i den ovanberörda dag avlåtna propositionen

med förslag till tilläggsstat för år 1922 under samma huvudtitel

(punkt 4) föreslagit riksdagen att för beredande av tillfällig försträckning

åt patent- och registreringsverket å tilläggsstat för år 1922

anvisa ett förslagsanslag, högst, 225,000 kronor, att av patent- och

registreringsverket likaledes återbetalas i den mån reservationerna å

anslaget till upprätthållande av ämbetsverkets verksamhet därtill lämna

tillgång.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.

02—84 och 86—94 i åberopade statsrådsprotokollet.

1 1922 års riksstat är det ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande

av patent- och registreringsverkets verksamhet uppfört med

970,440 kronor, att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters

medel direkt utgå.

kronor 509,000

» 138,000

» 105,000

Den för ämbetsverket godkända staten har följande utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis beräknade

till............................................................................

V ikariatsersättningar samt avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare m. in., förslagsvis beräknade till...

Renskrivning och skrivmaterialier, postavgifter, hyror,

bränsle, lyse, renhållning och städning samt inventariers

anskaffande och underhåll m. in., förslagsvis beräknat

till..............................................................................

Böcker och tidskrifter, tryckning och bindningskostnader,

kungörelser och publikationer in. in., efter avdrag av

influtna prenumerationsavgifter och dylikt, förslagsvis

beräknat till...................................................................

Återställda registreringsavgifter, förslagsvis beräknade

till ...........................................................................................

Bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern,

förslagsvis beräknat till ......................................................

Pensioner åt avskedade tjänstemän, förslagsvis beräknade

till............................

» 200,000

» 15,000

» 1,600

............... » 1,840

Summa kronor 970,440.

Enligt Kungl. Maj:ts föreliggande förslag skulle i ovanstående

stat vidtagas de ändringar, att, för helt år räknat, anslaget till renskrivning,

skrivmaterialier m. m., nu 105,000 kronor, sänkes med 15,900

kronor till 89,100 kronor och anslaget till bidrag till patentunionens

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 14. 3

internationella byrå i Bern, nu 1,600 kronor, höjes med 1,600 kronoi

till 3,200 kronor. Slutsumman av helårsstaten, nu 970,440 kronor,

skulle alltså sänkas till 956,140 kronor, varav å övergångsbndgeten skulle

uppföras halva beloppet eller 478,070 kronor.

De av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen för första b alvaret

1923 f samt å 1922 års'' tilläggsstat äskade anslagen för beredande av

tillfällig förstärkning åt patent- och registreringsverket äro föranledda

därav, att verket, enligt vad detsamma i skrivelse den 25 november

1921 hos Kungl. Maj:t anmält, under den närmaste tiden icke vore i

stånd att, såsom avsetts, med de till förfogande stående medel helt

bestrida de av verkets drift föranledda utgifterna.

Innan utskottet ingår i prövning av Kung]. Maj:ts nu föreliggande

förslag, får utskottet till en början erinra om, att patent- och legistierings

verket redan i skrivelse den 5 november 1920 till Kungl. Maj.t

anmälde, att ämbetsverket ansåg sig icke vara i stånd att med de till

verkets förfogande stående medel bestrida, jämte de löpande utgifterna

för uppehållande av verkets drift, jämväl de resterande kostnaderna för

uppförande och inredning av verkets då ännu icke fullbordade nybj gg

nåd. På grund av denna framställning föreslog Kungl. Maj: t sistlidet

års riksdag att för tillfällig förstärkning av reservationsanslaget till

upprätthållande av patent- och registreringsverkets verksamhet å tillläggsstat

för år 1921 anvisa ett förslagsanslag å högst 1,000,000 kronor,

att av patent- och registreringsverket återbetalas i den mån reservationerna

å förstnämnda anslag därtill lämnade tillgång. Med anle

ning av denna framställning uttalade riksdagen, att riksdagen visserligen

funnit ett förstärkningsanslag för ifrågavarande ändamål oundgängligt,

men ansåge sig riksdagen kunna ifrågasätta, huruvida icke

ett avsevärt lägre belopp än det av Kungl. Maj:t föreslagna skulle kunna

visa sig tillräckligt. Efter under hand erhållet meddelande om att ämbetsverket

för nybyggnadsarbetet vållats viss oförutsedd utgift, fann

riksdagen sig likväl icke kunna bestämma anslaget lägre än 900,000

kronor, vilket belopp av riksdagen anvisades på det av Kungl. Maj:t

föreslagna villkoret. *

Tillika får utskottet erinra, att vid prövning av det förslag till

ordinarie stat för patent- och registreringsverket år 1922, som Kungl.

Maj:t framlade för sistlidet års riksdag, riksdagen anförde bland annat,

att riksdagen icke kunnat undgå att finna de för renskrivning och skrivmaterialier

in. in. samt böcker och tidskrifter in. in. upptagna anslagsposterna

å 105,000 och 200,000 kronor alltför högt beräknade. Riks
-

Utskottets

yttrande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 14.

dagen, som emellertid ansåg sig icke böra då vidtaga eu nedsättning

av posterna i fråga, förutsatte dock, att posterna till ett kommande år

i avsevärd mån begränsades, och betonade riksdagen angelägenheten

av, att i verkets administration all nödig sparsamhet iakttoges samt att

varje överflödig utgift undvekes.

Då utskottet nu haft att pröva Kungl. Maj:ts förevarande förslag

om anslag dels till upprätthållande av patent- och registreringsverkets

verksamhet under första halvåret 1923 dels ock till beredande av tilliällig

förstärkning åt ämbetsverket ävensom verkets till grund för dessa

förslag till Kungl. Maj:t ingivna framställningar, har utskottet funnit,

att de erinringar, riksdagen, på sätt ovan nämnts, föregående år vid

beviljande av anslag till verket i fråga fann anledning uttala, icke blivit

av verket tillräckligt beaktade. Att så icke skett, torde bland annat

ramgå därav, att verket fortfarande befinner sig i den situationen, att

dess inkomster, trots det under senaste tiden handlagda stora antalet

patentansökningar och beslutad höjning av avgifterna för registrering i

aktiebolagsregistret, icke förslå till täckande av verkets driftkostnader.

1 Rikhet med departementschefen (inner ock utskottet verkets anspråk

på direkta statsanslag för verksamhetens uppehållande ägnade att väcka

stark betänksamhet.

a(^ ^å först vidkommer det ordinarie reservationsanslaget för halvåret

1 januari 30 juni 1923 synes det utskottet, som om någon ytterligare

minskning skulle kunnat åstadkommas beträffande posten vikariatsersättnmgar

samt avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m. Därest

såsom utskottet förutsätter, den av av riksdagen för bland annat de

centrala ämbetsverken från och med innevarande år beslutade utökningen

av arbetstiden med en sjunde timme blir på vederbörligt sätt utnyttjad

samt verkets arbete över huvud taget rationellt utföres, så att ett mot

arbetstiden i övrigt svarande resultat därunder utvinnes, torde nämligen

av arbetningen av den kvarstående balansen å oavgjorda ärenden på ett

för allmänheten tillfredsställande sätt kunna bedrivas även med viss

personalminskning utöver den av departementschefen ifrågasatta. Utskottet

finner sig dock ej för närvarande böra påyrka sådan minskning. Vidare

synes. det utskottet, att den i anslaget ingående för inköp av böcker och

tidskrifter samt för tryckning och bindningskostnader in. in. avsedda

anslagsposten borde genom hittills i tillräcklig omfattning uppenbarligen

icke vidtagna förbilligande åtgärder av olika slag kunna något nedbringas.

Utskottet bär därför ansett sig böra föreslå, att för helt år

raknat denna anslagspost nedsättes med 20,000 kronor eller för jämnande

av ordinarie reservationsanslagets slutsumma 20,140 kronor.'' Vid

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 14. . 5

bifall härtill och då utskottet i övrigt icke ansett sig böra föreslå någon

ändring i de av Kung!. Maj:t för upprätthållande av patent- och registreringsverkets

verksamhet äskade anslagsposterna, skulle ifrågavarande

anslag för första halvåret 1923 komma att sluta å 468,000 kronor.

Beträffande härefter de av Kungl. Magt å 1922 års tilläggsstat

och för första halvåret 1923 till beredande av tillfällig förstärkning åt

patent- och registreringsverket äskade anslagen har utskottet, med hänsyn

till verkets ekonomiska ställning, funnit det vara av behovet oundgängligen

påkallat, att jämväl medel för ändamålet i fråga av riksdagen

anvisas. Kostnaderna för verkets nybyggnad och uppköp av inventarier,

sammanlagt omkring 3,300,000 kronor, hava nämligen jämte verkets

övriga omkostnader så fullständigt uttömt verkets tidigare bespaiingar,

att verket nu saknar nödiga rörelsemedel för uppehållande av driften.

I sammanhang med frågan om kostnaden för nybyggnaden kar

utskottet fäst sin uppmärksamhet vid ett skiljedomsförfarande rörande

vissa av dessa kostnader, angående vilket utskottet av handlingarna i

ärendet inhämtat följande.

Enligt ett den 31 december 1917 mellan dåvarande överintendentsämbetet,

å ena, samt byggnadsfirman Zetterberg aktiebolag, å andra

sidan, upprättat kontrakt åtog sig firman att på entreprenad mot erhållande

av en summa av 1,490,000 kronor uppföra berörda nybyggnad

i enlighet med bestämmelserna i samma kontrakt. I § 9 av kontraktet

stadgades, att om hindrande strejk, lockout eller blockad uppstode

utan entreprenörens förvållande, entreprenören skulle vara berättigad

till förlängning av arbetstiden, motsvarande den tidsförlust han

bevisligen lidit, men skulle icke äga rätt till annan ersättning. Detsamma

skulle även gälla om entreprenören hindrades i sitt arbete a\

force majeure. Enligt § 24 finge tvist rörande tolkningen och tillämpningen

av kontraktet med tillhörande ritningar och beskrivningar och

därmed sammanhängande åtaganden ej dragas under domstols prövning

utan skulle hänskjutas till Sveriges tekniskt-industriella skiljedomsinstitut.

1 skrivelse till byggnadsstyrelsen den 28 november 1918 anhöll

entreprenören dels på grund av utbruten långvarig strejk om förlängning

av entreprenad tiden dels ock på grund av framtvingade högre ai betspriser

och minskad arbetstid om tillägg till entreprenadsumman. Genom

beslut den 12 december 1918 fann styrelsen framställningen ej kunna

bifallas.

Efter förnyade liknande yrkanden påkallade entreprenören den 4

oktober 1920 hos ovannämnda skiljedomsinstitut tillämpning av det i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande Nr 14.

§ 24 av kontraktet omliandlade skiljedomsavtalet, under framhållande

a\ att sedermera liera omständigheter tillkommit, över vilka någon entreprenör

ej kunnat råda och på grund av vilka firman enligt kontraktet

måste vara berättigad såväl till förlängning'' av entreprenadtiden som

ock till ersättning för uppkommen merkostnad, vilken närmast hänförde

sig till arbetarnas ökade avlöning och minskade arbetstid i

förhållande till de vid kontraktets avslutande rådande arbetsavtalen.

^ySgnadsstvrelsen bestred, att de av firman sålunda väckta anspråken

enligt parternas avtal utgjorde föremal för avgörande genom skiljemän.

Den 26 oktober 192Ö utsåg institutet skiljemän. Firman yrkade

inför skiljedomstolen åläggande för byggnadsstyrelsen att till firman

utgiva ett belopp av 324,855 kronor 2 öre. Styrelsen företräddes

inför domstolen av utav justitiekanslersämbetet utsett ombud. Under

handläggningen av målet förklarade sig nämnda ombud frånträda inATändningen

ifråga om skiljedomstolens behörighet att pröva tvisten.

\ idare medgav ombudet, att tiden för skiljedomens meddelande utsträcktes

till utgången av april 1921.

Den 19 april 1921 meddelades dom i saken, därvid domstolen,

enär styrelsen återkallat sin invändning ifråga om dess behörighet,

fann a ldaie yttrande därutinnan ej Arara av nöden, men ansåg'' sig i

anledning aAT ett efter berörda återkallande från styrelsens sida gjort

uttalande böra uttryckligen förklara, att den i allt fall funnit invändningen

icke föitjäna a\Tseende. Vidkommande själva saken prÖArade

skiljedomstolen rättvist och billigt på det sätt bifalla firmans talan, att

styrelsen förpliktades såsom gottgörelse i ifrågavarande hänseende till

firman utgiva ett skäligen jämkat belopp av 77,000 kronor. Vidare

förklarades firman berättigad till förlängning i entreprenad tiden med 40

söckendagar. Kostnaderna för skiljedomen, 10,525 kronor, skulle gäldas

till hälften av vardera parten.

Efter det byggnadsstyrelsen hos Kungl. Maj:t anmält vad sålunda

föiekommit, inhämtade Kungl. Maj:t yttrande i saken från justitiekanslersämbetet,

som i utlåtande den 8 juni 1921 framhöll, bland annat, att

det enligt ämbetets uppfattning måste ur rättslig synpunkt anses ganska

märkligt, att skiljemännen, med den lydelse

kunnat föi plikta kronan att utgiva gottgörelse till entreprenören för

ifrågaA arande merkostnader. Att på materiella skäl överklaga skiljedomen

vore emellertid lagligen uteslutet. Däremot förelåg möjlighet att

få. prövade vissa frågor av formell innebörd, nämligen huruvida tvisten

skjutits under skiljemännen samt huruvida skiljedomen meddelats inom

stadgad tid. I båda frågorna förelågo emellertid av kronans ombud

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 14. 1

inför skiljemännen gjorda medgivanden. Ehuru ämbetet för sin del

ansåge det tvivelaktigt, huruvida ombudet varit behörigt att göra berörda

medgivande, torde dock utsikten att på antydda grunder undgå

verkställigheten av domen icke vara stor. Ämbetet ansåg sig därför

icke böra avstyrka att besparingarna å anslaget till upprätthållande^ av

patent- och registreringsverkets verksamhet toges i anspråk för fullgörande

av kronans betalningsskyldighet på grund av skiljomannaförtarandet.

Ämbetet ville emellertid ifrågasätta, om det icke vore skäl att

för framtiden söka undvika skiljemannaklausuler i byggnadsstyrelsens

entreprenadkontrakt.

Genom brev den 7 juli 1921 bemyndigade Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsen

att till vederbörande utbetala de genom skiljedomen utdömda

belopp jämte arvode till styrelsens ombud, 2,550 kronor, eller

tillhopa 84,812 kronor 50 öre jämte 6 procents ränta å viss del av

sistnämnda belopp. Det belopp som lör den slutliga uppgörelsen av

patent- och registreringsverket tillhandahölls byggnadsstyrelsen utgjorde

85,855 kronor.

Vad sålunda förekommit har utskottet funnit så anmärkningsvärt,

att utskottet ansett sig icke kunna underlåta att bringa detsamma till

riksdagens kännedom. Redan den omständigheten att sådan anordning

vidtagits, att en eventuell tvist, däri statsverket är part, skall avgöras

av skiljemän, som tillsättas av eu enskild institution, utan rätt för vederbörande

statsmyndighet att taga någon del i personvalet, måste anses

synnerligen betänklig. Vidare har ej heller, såvitt av handlingarna

framgår, något försök gjorts att få skiljedomen upphävd, vilket, med

hänsyn till vad justitiekanslern anfört i ärendet, synes kunnat vara väl

motiverat. Överhuvudtaget kan man icke värja sig för den uppfattningen,

att vid behandlingen av detta ärende statsverkets intressen icke

blivit av dem det vederbort på önskvärt sätt tillvaratagna. Etskottet vill

emellertid omförmäla, att, enligt vad utskottet inhämtat, dåvarande chefen

lor kommunikationsdepartementet med anledning av vad i ärendet förekommit

sett sig föranlåten att den 28 juli 1921 från ett stort antal verk och

inrättningar inhämta yttranden, huruvida det kan anses lämpligt att för

framtiden i avtal om utförande på entreprenad av visst arbete för deras

räkning intaga bestämmelse om att tvister på grund av avtalet icke få

instämmas till domstol utan skola hänskjutas till avgörande av skiljemän.

Enligt vad ovan nämnts, har utskottet emellertid funnit det vara

oundgängligt, att patent- och registreringsverket erhåller särskild kassaförstärkning.

Med hänsyn, bland annat, till att de från verkets medel

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande Nr 14.

utgående dyrtidstilläggen åt verkets personal synas komma att nedgå

betydligt under de i tidigare kalkyler beräknade beloppen, har utskottet,

funnit sig kunna föreslå en nedsättning av de av Kungl. Maj:t äskade anslagen

med 25,000 kronor, vilken nedsättning utskottet anser böra vidtagas

å det å 1922 års tilläggsstat uppförda anslaget, 225,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kung]. Maj:ts

förevarande förslag,

I) för år räknat, minska det i staten för patentoch

registreringsverket upptagna förslagsanslaget till

renskrivning och skrivmaterialier m. m., nu 105,000

kronor, med 15,900 kronor till 89,100 kronor;

II) likaledes för år räknat, minska det i samma

stat upptagna förslagsanslag till böcker och tidskrifter

m. m., nu 200,000 kronor, med 20,140 kronor till

179,860 kronor;

III) likaledes för år räknat, höja det i samma

stat upptagna förslagsanslaget till bidrag till patentunionens

internationella byrå i Bern, nu 1,600 kronor,

med 1,600 kronor till 3,200 kronor;

IV) för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga

det ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande

av patent- och registreringsverkets verksamhet, nu

970,440 kronor, med hälften av det belopp, som, vid

- bifall till vad ovan föreslagits, skulle utgöra slutsum
man

av staten för patent- och registreringsverket, eller

468,000 kronor,

• &tt direkt utgå av patent- och varumärkes- samt

registreringsavgifters medel;

V) för beredande av tillfällig försträckning åt

patent- och registreringsverket anvisa

a) å extra stat förtiden 1 januari—30 juni 1923

ett förslagsanslag, högst, 75,000 kronor, samt

b) å tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst, 200,000 kronor,

att av patent- och registreringsverket återbetalas

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 14. 9

i den mån reservationerna å anslaget till upprätthållande

av ämbetsverkets verksamhet därtill lämna tillgång.

Stockholm den 28 februari 1922.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELOTS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, C. J. G. Smarte, N. A. Nilsson, J

Nilsson i Skottlandshus, H. F. Lamm, C. P. V. Nilsson, 0. U. B. Olsson, J. L. Widell, C. G.

Ekman, J. Nilsson i Malmö, 0■ Bergqvist och C. I. Asplund samt

från andra kammaren: herrar A■ Anderson i Råstock, J. B. Eriksson i Grängesbeig,

K. V. Rydén, J''. Jönsson i Revinge, 0■ Olsson i Kullenbergstorp, S. Bengtsson i Norup, P. B.

Nilsson i Landeryd, L. J. Carlsson-Froeternd, 0 Nilsson i Örebro, S- E. J Liiheck. E. Anders,

son i Prästbol och B F.son Holmgren.

Reservation:

av herrar C. J. G. Sivartz, II. F. Lamm, 0. Bergqvist, S. E. J.

Liibeck och B. F:son Holmgren, vilka ansett att utskottets motivering
bort

hava följande lydelse: ^ i

»Innan utskottet ingår i prövning — — — — 8o,855 kronor.

Vad sålunda förekommit har utskottet ansett sig böra bringa till

riksdagens kännedom. Emellertid har utskottet inhämtat, att dåvarande

chefen för kommunikationsdepartementet med anledning av vad i detta

ärende förekommit sett sig föranlåten att den 28 juli 1921 från ett stort

antal verk och inrättningar inhämta yttranden, huruvida det kan anses

lämpligt att för framtiden i avtal om utförande på entreprenad av visst

arbete för deras räkning intaga bestämmelse om att tvister på grund

av avtalet icke få instämmas till domstol utan skola hänskjutas till avgörande

av skiljemän. Utskottet vill för sin del understryka vikten av

att denna fråga noggrant överväges och snarast möjligt bringas till sin

lösnino-, med syfte att jämväl klargöra under vilka former staten lämplio-eu

kan begagna sig'' av skiljedomsväsendet i ekonomiska tvister, och

förväntar utskottet, att resultatet av utredningen bringas till riksdagens

kännedom.

Plnligt vad ovan nämnts — — — — 225,000 kronor.»

Bihang till riksdagens protokoll 19H2- ti samt. 13 höft. (Br 14.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:10a Skrivelse till Konungen angående regleringen för tiden 1 januari—30 jtmi 1923 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till hand s. 1 i texten
  2. Rskr. 1922:10b Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under tillägg sstatens för år 1922 tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet s. 1 i texten
  3. Rskr. 1922:54 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts under tionde huvudtiteln av statsverkspropositionen och propositionen om tillägg sstat för år 1922 gjorda f s. 6 i texten