Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under tionde huvudtiteln av statsverkspropositionen och propositionen om tilläggsstat för år 1932 gjorda framställningar om vissa anslag till patentoch registreringsverket.
1922-02-28 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1922:14, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under tionde huvudtiteln av statsverkspropositionen och propositionen om tilläggsstat för år 1932 gjorda framställningar om vissa anslag till patentoch registreringsverket.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 14.
1
Nr 14.
Ankom till riksdagens kansli den 28 februari 1922 kl. ‘/i3 e. in.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under tionde huvudtiteln
av statsverkspropositionen och propositionen om
tilläggsstat för år 1932 gjorda framställningar om vissa
anslag till patent- och registreringsverket.
(3:e avd.)
1 den. till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under tiden 1 januari—30 juni
1923 har Kungl. Maj:t under tionde huvudtiteln, med åberopande av
det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över handelsärenden
samma dag, punkterna 19 och 21, föreslagit riksdagen att
dels, för år räknat, minska det i staten för patent- och registreringsverket
upptagna förslagsanslaget till renskrivning och skrivmaterialier
m. m., nu 105,000 kronor, med 15,900 kronor till 89,100 kronor,
dels, likaledes för år räknat, höja det i samma stat upptagna förslagsanslaget
till bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern,
nu 1,600 kronor, med 1,600 kronor till 3,200 kronor,
dels för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie reservationsanslaget
till upprätthållande av patent- och registreringsverkets
verksamhet, nu 970,440 kronor, med hälften av det belopp, som, vid
bifall till vad ovan föreslagits, skulle utgöra slutsumman av staten för
patent- och registreringsverket, eller 478,070 kronor, att direkt utgå avpatent-
och varumärkes- samt registreringsavgifters medel,
dels ock för beredande av tillfällig försträckning åt patent- och
registreringsverket å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 75,000 kronor, att av patent- och registreringsverket
återbetalas, i den mån reservationerna å anslaget till upprätthållande
av ämbetsverkets verksamhet därtill lämna tillgång.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. (i samt. 13 höft. (Nr 14.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 14.
Vidare har Kungl. Maj:t i den ovanberörda dag avlåtna propositionen
med förslag till tilläggsstat för år 1922 under samma huvudtitel
(punkt 4) föreslagit riksdagen att för beredande av tillfällig försträckning
åt patent- och registreringsverket å tilläggsstat för år 1922
anvisa ett förslagsanslag, högst, 225,000 kronor, att av patent- och
registreringsverket likaledes återbetalas i den mån reservationerna å
anslaget till upprätthållande av ämbetsverkets verksamhet därtill lämna
tillgång.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.
02—84 och 86—94 i åberopade statsrådsprotokollet.
1 1922 års riksstat är det ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande
av patent- och registreringsverkets verksamhet uppfört med
970,440 kronor, att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters
medel direkt utgå.
kronor 509,000
» 138,000
» 105,000
Den för ämbetsverket godkända staten har följande utseende:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis beräknade
till............................................................................
V ikariatsersättningar samt avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare m. in., förslagsvis beräknade till...
Renskrivning och skrivmaterialier, postavgifter, hyror,
bränsle, lyse, renhållning och städning samt inventariers
anskaffande och underhåll m. in., förslagsvis beräknat
till..............................................................................
Böcker och tidskrifter, tryckning och bindningskostnader,
kungörelser och publikationer in. in., efter avdrag av
influtna prenumerationsavgifter och dylikt, förslagsvis
beräknat till...................................................................
Återställda registreringsavgifter, förslagsvis beräknade
till ...........................................................................................
Bidrag till patentunionens internationella byrå i Bern,
förslagsvis beräknat till ......................................................
Pensioner åt avskedade tjänstemän, förslagsvis beräknade
till............................
» 200,000
» 15,000
» 1,600
............... » 1,840
Summa kronor 970,440.
Enligt Kungl. Maj:ts föreliggande förslag skulle i ovanstående
stat vidtagas de ändringar, att, för helt år räknat, anslaget till renskrivning,
skrivmaterialier m. m., nu 105,000 kronor, sänkes med 15,900
kronor till 89,100 kronor och anslaget till bidrag till patentunionens
Statsutskottets utlåtande Nr 14. 3
internationella byrå i Bern, nu 1,600 kronor, höjes med 1,600 kronoi
till 3,200 kronor. Slutsumman av helårsstaten, nu 970,440 kronor,
skulle alltså sänkas till 956,140 kronor, varav å övergångsbndgeten skulle
uppföras halva beloppet eller 478,070 kronor.
De av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen för första b alvaret
1923 f samt å 1922 års'' tilläggsstat äskade anslagen för beredande av
tillfällig förstärkning åt patent- och registreringsverket äro föranledda
därav, att verket, enligt vad detsamma i skrivelse den 25 november
1921 hos Kungl. Maj:t anmält, under den närmaste tiden icke vore i
stånd att, såsom avsetts, med de till förfogande stående medel helt
bestrida de av verkets drift föranledda utgifterna.
Innan utskottet ingår i prövning av Kung]. Maj:ts nu föreliggande
förslag, får utskottet till en början erinra om, att patent- och legistierings
verket redan i skrivelse den 5 november 1920 till Kungl. Maj.t
anmälde, att ämbetsverket ansåg sig icke vara i stånd att med de till
verkets förfogande stående medel bestrida, jämte de löpande utgifterna
för uppehållande av verkets drift, jämväl de resterande kostnaderna för
uppförande och inredning av verkets då ännu icke fullbordade nybj gg
nåd. På grund av denna framställning föreslog Kungl. Maj: t sistlidet
års riksdag att för tillfällig förstärkning av reservationsanslaget till
upprätthållande av patent- och registreringsverkets verksamhet å tillläggsstat
för år 1921 anvisa ett förslagsanslag å högst 1,000,000 kronor,
att av patent- och registreringsverket återbetalas i den mån reservationerna
å förstnämnda anslag därtill lämnade tillgång. Med anle
ning av denna framställning uttalade riksdagen, att riksdagen visserligen
funnit ett förstärkningsanslag för ifrågavarande ändamål oundgängligt,
men ansåge sig riksdagen kunna ifrågasätta, huruvida icke
ett avsevärt lägre belopp än det av Kungl. Maj:t föreslagna skulle kunna
visa sig tillräckligt. Efter under hand erhållet meddelande om att ämbetsverket
för nybyggnadsarbetet vållats viss oförutsedd utgift, fann
riksdagen sig likväl icke kunna bestämma anslaget lägre än 900,000
kronor, vilket belopp av riksdagen anvisades på det av Kungl. Maj:t
föreslagna villkoret. *
Tillika får utskottet erinra, att vid prövning av det förslag till
ordinarie stat för patent- och registreringsverket år 1922, som Kungl.
Maj:t framlade för sistlidet års riksdag, riksdagen anförde bland annat,
att riksdagen icke kunnat undgå att finna de för renskrivning och skrivmaterialier
in. in. samt böcker och tidskrifter in. in. upptagna anslagsposterna
å 105,000 och 200,000 kronor alltför högt beräknade. Riks
-
Utskottets
yttrande
4 Statsutskottets utlåtande Nr 14.
dagen, som emellertid ansåg sig icke böra då vidtaga eu nedsättning
av posterna i fråga, förutsatte dock, att posterna till ett kommande år
i avsevärd mån begränsades, och betonade riksdagen angelägenheten
av, att i verkets administration all nödig sparsamhet iakttoges samt att
varje överflödig utgift undvekes.
Då utskottet nu haft att pröva Kungl. Maj:ts förevarande förslag
om anslag dels till upprätthållande av patent- och registreringsverkets
verksamhet under första halvåret 1923 dels ock till beredande av tilliällig
förstärkning åt ämbetsverket ävensom verkets till grund för dessa
förslag till Kungl. Maj:t ingivna framställningar, har utskottet funnit,
att de erinringar, riksdagen, på sätt ovan nämnts, föregående år vid
beviljande av anslag till verket i fråga fann anledning uttala, icke blivit
av verket tillräckligt beaktade. Att så icke skett, torde bland annat
ramgå därav, att verket fortfarande befinner sig i den situationen, att
dess inkomster, trots det under senaste tiden handlagda stora antalet
patentansökningar och beslutad höjning av avgifterna för registrering i
aktiebolagsregistret, icke förslå till täckande av verkets driftkostnader.
1 Rikhet med departementschefen (inner ock utskottet verkets anspråk
på direkta statsanslag för verksamhetens uppehållande ägnade att väcka
stark betänksamhet.
a(^ ^å först vidkommer det ordinarie reservationsanslaget för halvåret
1 januari 30 juni 1923 synes det utskottet, som om någon ytterligare
minskning skulle kunnat åstadkommas beträffande posten vikariatsersättnmgar
samt avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m. Därest
såsom utskottet förutsätter, den av av riksdagen för bland annat de
centrala ämbetsverken från och med innevarande år beslutade utökningen
av arbetstiden med en sjunde timme blir på vederbörligt sätt utnyttjad
samt verkets arbete över huvud taget rationellt utföres, så att ett mot
arbetstiden i övrigt svarande resultat därunder utvinnes, torde nämligen
av arbetningen av den kvarstående balansen å oavgjorda ärenden på ett
för allmänheten tillfredsställande sätt kunna bedrivas även med viss
personalminskning utöver den av departementschefen ifrågasatta. Utskottet
finner sig dock ej för närvarande böra påyrka sådan minskning. Vidare
synes. det utskottet, att den i anslaget ingående för inköp av böcker och
tidskrifter samt för tryckning och bindningskostnader in. in. avsedda
anslagsposten borde genom hittills i tillräcklig omfattning uppenbarligen
icke vidtagna förbilligande åtgärder av olika slag kunna något nedbringas.
Utskottet bär därför ansett sig böra föreslå, att för helt år
raknat denna anslagspost nedsättes med 20,000 kronor eller för jämnande
av ordinarie reservationsanslagets slutsumma 20,140 kronor.'' Vid
Statsutskottets utlåtande Nr 14. . 5
bifall härtill och då utskottet i övrigt icke ansett sig böra föreslå någon
ändring i de av Kung!. Maj:t för upprätthållande av patent- och registreringsverkets
verksamhet äskade anslagsposterna, skulle ifrågavarande
anslag för första halvåret 1923 komma att sluta å 468,000 kronor.
Beträffande härefter de av Kungl. Magt å 1922 års tilläggsstat
och för första halvåret 1923 till beredande av tillfällig förstärkning åt
patent- och registreringsverket äskade anslagen har utskottet, med hänsyn
till verkets ekonomiska ställning, funnit det vara av behovet oundgängligen
påkallat, att jämväl medel för ändamålet i fråga av riksdagen
anvisas. Kostnaderna för verkets nybyggnad och uppköp av inventarier,
sammanlagt omkring 3,300,000 kronor, hava nämligen jämte verkets
övriga omkostnader så fullständigt uttömt verkets tidigare bespaiingar,
att verket nu saknar nödiga rörelsemedel för uppehållande av driften.
I sammanhang med frågan om kostnaden för nybyggnaden kar
utskottet fäst sin uppmärksamhet vid ett skiljedomsförfarande rörande
vissa av dessa kostnader, angående vilket utskottet av handlingarna i
ärendet inhämtat följande.
Enligt ett den 31 december 1917 mellan dåvarande överintendentsämbetet,
å ena, samt byggnadsfirman Zetterberg aktiebolag, å andra
sidan, upprättat kontrakt åtog sig firman att på entreprenad mot erhållande
av en summa av 1,490,000 kronor uppföra berörda nybyggnad
i enlighet med bestämmelserna i samma kontrakt. I § 9 av kontraktet
stadgades, att om hindrande strejk, lockout eller blockad uppstode
utan entreprenörens förvållande, entreprenören skulle vara berättigad
till förlängning av arbetstiden, motsvarande den tidsförlust han
bevisligen lidit, men skulle icke äga rätt till annan ersättning. Detsamma
skulle även gälla om entreprenören hindrades i sitt arbete a\
force majeure. Enligt § 24 finge tvist rörande tolkningen och tillämpningen
av kontraktet med tillhörande ritningar och beskrivningar och
därmed sammanhängande åtaganden ej dragas under domstols prövning
utan skulle hänskjutas till Sveriges tekniskt-industriella skiljedomsinstitut.
1 skrivelse till byggnadsstyrelsen den 28 november 1918 anhöll
entreprenören dels på grund av utbruten långvarig strejk om förlängning
av entreprenad tiden dels ock på grund av framtvingade högre ai betspriser
och minskad arbetstid om tillägg till entreprenadsumman. Genom
beslut den 12 december 1918 fann styrelsen framställningen ej kunna
bifallas.
Efter förnyade liknande yrkanden påkallade entreprenören den 4
oktober 1920 hos ovannämnda skiljedomsinstitut tillämpning av det i
6 Statsutskottets utlåtande Nr 14.
§ 24 av kontraktet omliandlade skiljedomsavtalet, under framhållande
a\ att sedermera liera omständigheter tillkommit, över vilka någon entreprenör
ej kunnat råda och på grund av vilka firman enligt kontraktet
måste vara berättigad såväl till förlängning'' av entreprenadtiden som
ock till ersättning för uppkommen merkostnad, vilken närmast hänförde
sig till arbetarnas ökade avlöning och minskade arbetstid i
förhållande till de vid kontraktets avslutande rådande arbetsavtalen.
^ySgnadsstvrelsen bestred, att de av firman sålunda väckta anspråken
enligt parternas avtal utgjorde föremal för avgörande genom skiljemän.
Den 26 oktober 192Ö utsåg institutet skiljemän. Firman yrkade
inför skiljedomstolen åläggande för byggnadsstyrelsen att till firman
utgiva ett belopp av 324,855 kronor 2 öre. Styrelsen företräddes
inför domstolen av utav justitiekanslersämbetet utsett ombud. Under
handläggningen av målet förklarade sig nämnda ombud frånträda inATändningen
ifråga om skiljedomstolens behörighet att pröva tvisten.
\ idare medgav ombudet, att tiden för skiljedomens meddelande utsträcktes
till utgången av april 1921.
Den 19 april 1921 meddelades dom i saken, därvid domstolen,
enär styrelsen återkallat sin invändning ifråga om dess behörighet,
fann a ldaie yttrande därutinnan ej Arara av nöden, men ansåg'' sig i
anledning aAT ett efter berörda återkallande från styrelsens sida gjort
uttalande böra uttryckligen förklara, att den i allt fall funnit invändningen
icke föitjäna a\Tseende. Vidkommande själva saken prÖArade
skiljedomstolen rättvist och billigt på det sätt bifalla firmans talan, att
styrelsen förpliktades såsom gottgörelse i ifrågavarande hänseende till
firman utgiva ett skäligen jämkat belopp av 77,000 kronor. Vidare
förklarades firman berättigad till förlängning i entreprenad tiden med 40
söckendagar. Kostnaderna för skiljedomen, 10,525 kronor, skulle gäldas
till hälften av vardera parten.
Efter det byggnadsstyrelsen hos Kungl. Maj:t anmält vad sålunda
föiekommit, inhämtade Kungl. Maj:t yttrande i saken från justitiekanslersämbetet,
som i utlåtande den 8 juni 1921 framhöll, bland annat, att
det enligt ämbetets uppfattning måste ur rättslig synpunkt anses ganska
märkligt, att skiljemännen, med den lydelse
kunnat föi plikta kronan att utgiva gottgörelse till entreprenören för
ifrågaA arande merkostnader. Att på materiella skäl överklaga skiljedomen
vore emellertid lagligen uteslutet. Däremot förelåg möjlighet att
få. prövade vissa frågor av formell innebörd, nämligen huruvida tvisten
skjutits under skiljemännen samt huruvida skiljedomen meddelats inom
stadgad tid. I båda frågorna förelågo emellertid av kronans ombud
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 14. 1
inför skiljemännen gjorda medgivanden. Ehuru ämbetet för sin del
ansåge det tvivelaktigt, huruvida ombudet varit behörigt att göra berörda
medgivande, torde dock utsikten att på antydda grunder undgå
verkställigheten av domen icke vara stor. Ämbetet ansåg sig därför
icke böra avstyrka att besparingarna å anslaget till upprätthållande^ av
patent- och registreringsverkets verksamhet toges i anspråk för fullgörande
av kronans betalningsskyldighet på grund av skiljomannaförtarandet.
Ämbetet ville emellertid ifrågasätta, om det icke vore skäl att
för framtiden söka undvika skiljemannaklausuler i byggnadsstyrelsens
entreprenadkontrakt.
Genom brev den 7 juli 1921 bemyndigade Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsen
att till vederbörande utbetala de genom skiljedomen utdömda
belopp jämte arvode till styrelsens ombud, 2,550 kronor, eller
tillhopa 84,812 kronor 50 öre jämte 6 procents ränta å viss del av
sistnämnda belopp. Det belopp som lör den slutliga uppgörelsen av
patent- och registreringsverket tillhandahölls byggnadsstyrelsen utgjorde
85,855 kronor.
Vad sålunda förekommit har utskottet funnit så anmärkningsvärt,
att utskottet ansett sig icke kunna underlåta att bringa detsamma till
riksdagens kännedom. Redan den omständigheten att sådan anordning
vidtagits, att en eventuell tvist, däri statsverket är part, skall avgöras
av skiljemän, som tillsättas av eu enskild institution, utan rätt för vederbörande
statsmyndighet att taga någon del i personvalet, måste anses
synnerligen betänklig. Vidare har ej heller, såvitt av handlingarna
framgår, något försök gjorts att få skiljedomen upphävd, vilket, med
hänsyn till vad justitiekanslern anfört i ärendet, synes kunnat vara väl
motiverat. Överhuvudtaget kan man icke värja sig för den uppfattningen,
att vid behandlingen av detta ärende statsverkets intressen icke
blivit av dem det vederbort på önskvärt sätt tillvaratagna. Etskottet vill
emellertid omförmäla, att, enligt vad utskottet inhämtat, dåvarande chefen
lor kommunikationsdepartementet med anledning av vad i ärendet förekommit
sett sig föranlåten att den 28 juli 1921 från ett stort antal verk och
inrättningar inhämta yttranden, huruvida det kan anses lämpligt att för
framtiden i avtal om utförande på entreprenad av visst arbete för deras
räkning intaga bestämmelse om att tvister på grund av avtalet icke få
instämmas till domstol utan skola hänskjutas till avgörande av skiljemän.
Enligt vad ovan nämnts, har utskottet emellertid funnit det vara
oundgängligt, att patent- och registreringsverket erhåller särskild kassaförstärkning.
Med hänsyn, bland annat, till att de från verkets medel
8 Statsutskottets utlåtande Nr 14.
utgående dyrtidstilläggen åt verkets personal synas komma att nedgå
betydligt under de i tidigare kalkyler beräknade beloppen, har utskottet,
funnit sig kunna föreslå en nedsättning av de av Kungl. Maj:t äskade anslagen
med 25,000 kronor, vilken nedsättning utskottet anser böra vidtagas
å det å 1922 års tilläggsstat uppförda anslaget, 225,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kung]. Maj:ts
förevarande förslag,
I) för år räknat, minska det i staten för patentoch
registreringsverket upptagna förslagsanslaget till
renskrivning och skrivmaterialier m. m., nu 105,000
kronor, med 15,900 kronor till 89,100 kronor;
II) likaledes för år räknat, minska det i samma
stat upptagna förslagsanslag till böcker och tidskrifter
m. m., nu 200,000 kronor, med 20,140 kronor till
179,860 kronor;
III) likaledes för år räknat, höja det i samma
stat upptagna förslagsanslaget till bidrag till patentunionens
internationella byrå i Bern, nu 1,600 kronor,
med 1,600 kronor till 3,200 kronor;
IV) för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga
det ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande
av patent- och registreringsverkets verksamhet, nu
970,440 kronor, med hälften av det belopp, som, vid
- bifall till vad ovan föreslagits, skulle utgöra slutsum
man
av staten för patent- och registreringsverket, eller
468,000 kronor,
• &tt direkt utgå av patent- och varumärkes- samt
registreringsavgifters medel;
V) för beredande av tillfällig försträckning åt
patent- och registreringsverket anvisa
a) å extra stat förtiden 1 januari—30 juni 1923
ett förslagsanslag, högst, 75,000 kronor, samt
b) å tilläggsstat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst, 200,000 kronor,
att av patent- och registreringsverket återbetalas
Statsutskottets utlåtande Nr 14. 9
i den mån reservationerna å anslaget till upprätthållande
av ämbetsverkets verksamhet därtill lämna tillgång.
Stockholm den 28 februari 1922.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELOTS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, C. J. G. Smarte, N. A. Nilsson, J
Nilsson i Skottlandshus, H. F. Lamm, C. P. V. Nilsson, 0. U. B. Olsson, J. L. Widell, C. G.
Ekman, J. Nilsson i Malmö, 0■ Bergqvist och C. I. Asplund samt
från andra kammaren: herrar A■ Anderson i Råstock, J. B. Eriksson i Grängesbeig,
K. V. Rydén, J''. Jönsson i Revinge, 0■ Olsson i Kullenbergstorp, S. Bengtsson i Norup, P. B.
Nilsson i Landeryd, L. J. Carlsson-Froeternd, 0 Nilsson i Örebro, S- E. J Liiheck. E. Anders,
son i Prästbol och B F.son Holmgren.
Reservation:
av herrar C. J. G. Sivartz, II. F. Lamm, 0. Bergqvist, S. E. J.
Liibeck och B. F:son Holmgren, vilka ansett att utskottets motivering
bort
hava följande lydelse: ^ i
»Innan utskottet ingår i prövning — — — — 8o,855 kronor.
Vad sålunda förekommit har utskottet ansett sig böra bringa till
riksdagens kännedom. Emellertid har utskottet inhämtat, att dåvarande
chefen för kommunikationsdepartementet med anledning av vad i detta
ärende förekommit sett sig föranlåten att den 28 juli 1921 från ett stort
antal verk och inrättningar inhämta yttranden, huruvida det kan anses
lämpligt att för framtiden i avtal om utförande på entreprenad av visst
arbete för deras räkning intaga bestämmelse om att tvister på grund
av avtalet icke få instämmas till domstol utan skola hänskjutas till avgörande
av skiljemän. Utskottet vill för sin del understryka vikten av
att denna fråga noggrant överväges och snarast möjligt bringas till sin
lösnino-, med syfte att jämväl klargöra under vilka former staten lämplio-eu
kan begagna sig'' av skiljedomsväsendet i ekonomiska tvister, och
förväntar utskottet, att resultatet av utredningen bringas till riksdagens
kännedom.
Plnligt vad ovan nämnts — — — — 225,000 kronor.»
Bihang till riksdagens protokoll 19H2- ti samt. 13 höft. (Br 14.)
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1922:10a Skrivelse till Konungen angående regleringen för tiden 1 januari—30 jtmi 1923 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till hand s. 1 i texten
- Rskr. 1922:10b Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under tillägg sstatens för år 1922 tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet s. 1 i texten
- Rskr. 1922:54 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts under tionde huvudtiteln av statsverkspropositionen och propositionen om tillägg sstat för år 1922 gjorda f s. 6 i texten