Utlåtande angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postoch januari—ou juni iao.± i».uugi. ^^----------7 —----- åberopande av det vid propositionen under rubrik »utgifter föfr kapitalökning, Bil. 1» fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen
1922-03-03 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1922:16, Utlåtande angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postoch januari—ou juni iao.± i».uugi. ^^----------7 —----- åberopande av det vid propositionen under rubrik »utgifter föfr kapitalökning, Bil. 1» fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 16.
1
Nr 16.
Ankom till riksdagens kansli den 3 mars 1922 kl. 1 e. m.
Utlåtande angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923
av utgifterna för kapitalökning i avseende å post- och
januari—ou juni iao.± i».uugi. ^^----------7 —-----
åberopande av det vid propositionen under rubrik »utgifter föfr kapitalökning,
Bil. 1» fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för nämnda dag, föreslagit riksdagen (punkt 1) att för inköp av inventarier
för postverkets behov för tiden 1 januari 30 juni 1923 anvisa
ett reservationsanslag av 400,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes a sid. 3 5 av aberopade stats
rådsprotokollet.
För år 1920 uppgingo anslagen för ifrågavarande ändamål till
sammanlagt 700,000 kronor, varav 400,000 kronor anvisats å nämnda års
tilläggsstat. För år 1921 har för samma ändamål stått till förfogande
förutom ett riksstatsanslag av 700,000, ett å sistnämnda års tilläggsstat
beviljat anslag av 500,000 kronor. För innevarande år finnes ett belopp
av 800,000 kronor anvisat för ändamålet.
I nu föreliggande förslag till stat för första halvåret 1923 har det
av generalpoststyrelsen begärda anslagsbeloppet, 500,000 kronor, av
Kungl. Maj:t nedsatts till 400,000 kronor.
*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 sand. 15 höft. (Nr 16.) 1
telegrafverken.
(4:e avd.)
Postverket.
l:o) Uti den till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna proposi-in^||riaern
tinnpn inr ll angående statsverkets tillstånd och behov under tiden 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 16.
Yttrande Med hänsyn tiH viktcn av att inventarier och övriga tekniska hjälp
medel
i erforderlig utsträckning stå till postverkets förfogande, får utskottet
tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag, vilket, såsom ovan
nämnts, innebär en nedsättning i det av generalpoststyrelsen begärda beloppet
med 100,000 kronor.
I avseende å sättet för täckande av ifrågavarande anslag får utskottet
biträda Kungl. Maj:ts förslag om att detsamma måtte utgå av
lånemedel.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må för inköp av inventarier för
postverkets behov för tiden 1 januari—30 juni 1923
anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor, att
utgå av lånemedel.
löst hus1", .. 2:°) Kungl. Maj :t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att för fort
öteborg’.
sättande av uppförandet av centralpostbus i Göteborg må användas
rj i odisponerade delar eller omkring 280,000 kronor av de utav riksdagen
för uppförande av två byggnader för post- och telegrafverkens behov i
Gällivare tidigare anvisade medel om sammanlagt 443,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 6 och 7 av statsrådsproto
-
För inköp av tomt samt uppförande därå av ett centralposthus i
Göteborg har riksdagen för åren 1915—1921 anvisat sammanlagt 7,646,100
kronor. För inköp av tomten hava disponerats 711,304 kronor 31 öre,
vadan för själva byggnadsföretaget, som år 1920 beräknades draga en
totalkostnad av 9,297,600 kronor, varit tillgängligt ett belopp av i runt
tal 6,935,000 kronor.
Av den långvariga konflikten inom byggnadsfacket orsakades en
sådan förskjutning med avseende å arbetet med uppförande av ifrågavarande
byggnad, att ännu i början av december månad år 1920 av de
för byggnadsföretaget anvisade medlen omkring 5,700,000 kronor återstodo
odisponerade. På grund härav gjordes icke någon framställning
till 1921 års riksdag om anvisande av ytterligare medel för företaget för
år 1922.
Generalpoststyrelsen anmäler nu, att enligt vad byggnadsstyrelsen
meddelat de redan anvisade medlen vore tillräckliga för byggnadsarbetenas
fortsättande intill utgången av år 1922, men att däremot för arbetenas
Statsutskottets utlåtande Nr 16.
3
bedrivande under första halvåret 1923 torde erfordras ett belopp av
729,500 kronor; och hemställer styrelsen, att nämnda belopp måtte anvisas
för första halvåret 1923.
En av byggnadsstyrelsen på anmodan av departementschefen sedermera
företagen utredning om möjligheterna till byggnadskostnadernas
begränsande under allra närmaste tiden har emellertid givit vid handen,
att genom en del omläggningar av den tidigare följda arbetsplanen
byggnadsarbetet kan, utan att byggnadens fullbordande behöver nämnvärt
försenas, bedrivas på sådant sätt, att intill utgången av juni manad, ar
1923 utöver tillgängliga medel erfordras allenast ett belopp av omkring
300,000 kronor vilket belopp ansetts böra nedsättas till 280,000 kronor
eller det belopp, som återstode odisponerat a tidigare anvisade anslag
till två byggnader för post- och telegrafverken i Gällivare.
Utskottet får tillstyrka att medel i av Kungl. Maj:t föreslagen utsträckning
må ställas till förfogande för fortsättande av ifrågavarande
posthusbyggnad. I likhet med departementschefen förutsätter dock utskottet,
att i sammanhang med frågan om beviljande av ytterligare anslag
för ändamålet fullständiga förnyade kostnadsberäkningar rörande företaget
framläggas för riksdagen.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må medgiva, att för fortsättande
av uppförandet av centralposthus i Göteborg må användas
odisponerade delar eller omkring 280,000 kronor
av de utav riksdagen för uppförande av två byggnader
för post- och telegrafverkens behov i Gällivare tidigare
anvisade medel om sammanlagt 443,000 kronor.
3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) dels besluta,
att den posthusbyggnad i Krylbo, vartill anslag om sammanlagt <j50,000
kronor av 1920 års riksdag anvisats, icke skall komma till utförande;
dels och medgiva, att för postverkets räkning måtte få inköpas fastigheten
Älvhem å tomterna nr 5 och 6 inom kvarteret Posten samt nr 3
och 4 inom kvarteret Älvhem i Krylbo för en köpeskilling av 70,000
kronor samt att sagda köpeskilling måtte få utgå av föienämnda för
uppförande av eu posthusbyggnad i Krylbo tidigare anvisade anslag om
sammanlagt 350,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 8—11 av aberopade statsrådsprotokollet.
Utskottets
yttrande.
Inköp av
fastighet
Krylbo.
[3.]
4
Statsutskottets utlåtande Nr 16.
1920 års riksdag bär å tilläggsstat för år 1920 och å riksstaten
for ar 1921 anvisat anslag om tillhopa 350,000 kronor för uppförande av
en posthusbyggnad i Krylbo. Denna byggnad var avsedd att förläggas
å en av statens järnvägar för ändamålet upplåten plats inom bangårdsomradet,
söder om stationshuset och omedelbart intill järnvägsspåren, och
skulle inrymma såväl expeditionslokaler för postkontoret som bostäder
för i Krylbo tjänstgörande postpersonal.
Beträffande det fastighetsköp som nu i stället ifrågasatts böra
komma till stånd har departementschefen anfört följande:
»Förslag om inköp för postverkets räkning av fastigheten Älvhem
framlades redan år 1919 genom en i riksdagens andra kammare väckt
motion. Att förslaget icke da vann riksdagens bifall, oaktat generalpoststyrelsen
i infordrat yttrande framhöll, att starka skäl syntes tala för ett
inköp av fastigheten i fråga, berodde huvudsakligen på, att riksdagen
icke fann det vid denna tidpunkt tillförlitligen utrett, att förslaget innebure
den lämpligaste lösningen av frågan, utan ansåg riksdagen det böra
närmare undersökas, huruvida icke lämplig tomtmark kunde erhållas från
bland annat statens järnvägar.
Sådana förhållandena nu gestalta sig, torde det emellertid vara
otvivelaktigt, att ett inköp av fastigheten Älvhem innebär en i ekonomiskt
hänseende avsevärt förmånligare lösning av postverkets lokalfråga
i Krylbo än om en nybyggnad skulle uppföras vare sig å den tilltänkta
platsen inom själva bangårdsområdet eller å den ävenledes föreslagna
tomten norr om tingshuset. Fastigheten Älvhem är, såsom generalpoststyrelsen
framhållit, för ändamalet synnerligen väl belägen såväl i förhållande
till samhället som med avseende a förbindelsen med järnvägen.
Som postkontoret redan är inrymt i fastigheten, torde icke några väsentliga
om- eller tillbyggnadsarbeten nu påkallas, och icke heller torde sådana
bliva nödvändiga inom en nära framtid, då de å fastigheten redan
befintliga byggnaderna innehålla goda utrymmen för expeditionslokaler
m. m. Av särskilt värde är, att inom fastigheten antagligen kommer att
omedelbart kunna disponeras synnerligen välbehövliga bostadslägenheter
för postpersonalen på platsen.
Jag anser mig alltså böra tillstyrka, att fastigheten Älvhem inköpes
för postverkets räkning. I likhet med generalpoststyrelsen anser jag,
att de för köpet nödiga medlen, 70,000 kronor, böra utgå av de för
uppförande av ett posthus i Krylbo beviljade anslagen om tillhopa 350,000
kronor.
Enligt vad generalpoststyrelsen meddelat, har byggnadsstyrelsen av
detta anslag i och för utredningar och utarbetande av ritningar förbru
-
Statsutskottets utlåtande Nr 16.
5
kat ett belopp av 7,105 kronor 63 öre. Under förutsättning att det nu
förordade förslaget bifalles, skulle alltså av sagda anslag återstå en summa
av 272,894 kronor 37 öre att disponeras för annat ändamål. Rörande
användningen av viss del av dessa medel kommer jag att i det följande
avgiva förslag.»
Utskottet får tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag om att
postverkets lokalbehov i Krylbo tillgodoses genom inköp av ifrågavarande
bebyggda fastighet i stället för, såsom tidigare varit avsett, genom uppförande
av en nybyggnad. Beträffande den begärda köpeskillingen vill
utskottet erinra, att denna år 1919 utgjorde 100,000 kronor men att
densamma nu nedbringats till 70,000 kronor.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) besluta, att den posthusbyggnad i Krylbo,
vartill anslag om sammanlagt 350,000 kronor av 1920
års riksdag anvisats, icke skall komma till utförande;
b) medgiva, att för postverkets räkning måtte få
inköpas fastigheten Älvhem å tomterna nr 5 och 6
inom kvarteret Posten samt nr 3 och 4 inom kvarteret
Älvhem i Krylbo för eu köpeskilling av 70,000 kronor
samt att sagda köpeskilling måtte få utgå av förenämnda
för uppförande av en posthusbyggnad i
Krylbo tidigare anvisade anslag om sammanlagt 350,000
kronor.
4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att för anordnande
av ytterligare en bostadslägenhet inom postverkets fastighet i
Uddevalla måtte av odisponerad del av de utav riksdagen för uppförande
av posthus i Krylbo tidigare anvisade anslag om sammanlagt 350,000
kronor få användas ett belopp av 32,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 11—13 av statsrådsprotokollet.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär att på vinden i posthuset
i Uddevalla skulle inredas en lägenhet om 4 rum och kök jämte
jungfrukammare, vilken lägenhet är avsedd för den nye innehavaren av
postmästarebefattningen därstädes, som beräknas efterträda den nuvarande
vid dennes avgång under år 1922 på grund av uppnådd pensionsålder.
Förslaget har tillkommit på grund av svårigheterna att på
annat sätt bereda bostad för denna nytillträdande tjänstehavare.
Utskottets
yttrande.
Bostadslägenhet
inom postverkets
fastighet i
Uddevalla.
[4.]
6
Statsutskottets utlåtande Nr 16.
Utskottets
yttrande.
Bostadslägenheter
inom postverkets
fastighet
i
Kristianstad.
[5.]
Utskottets
yttrande.
Erforderliga fnedel äro avsedda att beredas från uppkommet överskott
å ett för uppförande av posthus i Krylbo anvisat anslag, vilket, på
sätt av nästföregående punkt närmare framgår icke kommit till användning
för sitt ursprungliga ändamål.
Utskottet får på grund av den i ärendet lämnade utredningen tillstyrka,
att ifrågavarande påbyggnad kommer till utförande. Enligt vad
av utskottet införskaffade förnyade kostnadsberäkningar giva vid handen
synes emellertid densamma kunna utföras för 26,000 kronor, vilket belopp
torde böra ställas till Kungl. Maj:ts förfogande på av departementschefen
föreslaget sätt. Då beloppet det oaktat synes högt i förhållande till
arbetenas omfattning förutsätter emellertid utskottet, att det tages under
förnyat övervägande, huruvida icke byggnadskostnaderna kunna ytterligare
nedbringas.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må medgiva, att för anordnande av
ytterligare en bostadslägenhet inom postverkets fastighet
i Uddevalla måtte av odisponerad del av de utav
riksdagen för uppförande av posthus i Krylbo tidigare
anvisade anslag om sammanlagt 350,000 kronor få användas
ett belopp av 26,000 kronor.
5:o) Kungl. Maj.''t har föreslagit riksdagen (punkt 5) att för anordnande
av ytterligare bostadslägenheter inom postverkets fastighet i Kristianstad
må av ej ännu disponerad del av de utav riksdagen för uppförande
av posthus i Krylbo tidigare anvisade anslagen om sammanlagt
350,000 kronor få användas ett belopp av 40,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 13 och 14 av åberopade
statsrådsprotokollet.
Enligt Kungl. Maj:ts förevarande förslag skulle å vinden till posthuset
i Kristianstad inredas två lägenheter, nämligen en om fyra rum
och kök jämte jungfrukammare och en om två rum och kök. Förslaget
har närmast tillkommit med hänsyn till svårigheterna att kunna inom
fastigheten bereda bostad för den vid postkontoret anställde förste postexpeditören.
Utskottet får tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Även
om utskottet uppmärksammat, att senaste i september 1921 uppgjorda
Statsutskottets utlåtande Nr 16.
7
kostnadsberäkningar, vilka sluta på ett belopp av 40,000 kronor, innebära
en nedgång av 9,000 kronor under tidigare i augusti 1920 antagna totalkostnad
av 49,000 kronor, anser sig utskottet dock böra förvänta, att
det jämväl i detta fall tages under förnyat övervägande, huruvida icke
byggnadskostnaderna kunna ytterligare nedbringas'', och får utskottet alltså
hemställa,
att riksdagen må medgiva, att för anordnande av
ytterligare bostadslägenheter inom postverkets fastighet
i Kristianstad må av ej ännu disponerad del av de utav
riksdagen för uppförande av posthus i Krylbo tidigare
anvisade anslagen om sammanlagt 350,000 kronor få
användas ett belopp av 40,000 kronor.
Telegrafverket.
6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att för fullbordande
av arbetena med uppförande av arbetarbostäder i Östersund,
Malmö och Sundsvall må användas ett belopp av 105,041 kronor 30 öre
av de besparingar, som uppkommit å tidigare beviljade anslag till uppförande
av vissa byggnader vid telegrafverket.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 16 och 17 av åberopade
statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts framställningar i ämnet har 1920 års
riksdag anvisat för uppförande av arbetarbostäder i Östersund på tillläggsstat
för år 1920 100,000 kronor och på 1921 års stat 116,000 kronor,
för uppförande av arbetarbostäder i Malmö på tilläggsstat för år
1920 207,000 kronor och på 1921 års stat 200,000 kronor samt för uppförande
av arbetarbostäder i Sundsvall på tilläggsstat för år 1920 100,000
kronor och på 1921 års stat 212,000 kronor.
Telegrafstyrelsen har i ämnet anfört, bland annat, följande:
»Arbetena å ifrågavarande bostadshus i Östersund, Malmö och Sundsvall
hava påbörjats under de första månaderna av år 1921 och sedermera pågått utan
avbrott samt framskridit så långt, att bostadshusen huvudsakligen äro färdiga
och uppgörelser träffade angående de återstående entreprenaderna. De verkliga
kostnaderna kunna därför nu överblickas, och visar det sig, att byggnadsföretagen
ifråga för sitt fullbordande kräva något högre belopp än de av riksdagen för
ändamålen anvisade, nämligen för Östersund 216,000, för Malmö 407,000 och för
Sundsvall 312,000 kronor. Redan i sina skrivelser den 24 juli, den 23 juni och
den 31 juli 1920 med framställningar om godkännande av ritningar till dessa
Arbetarbo.
.städer i
Osl ersund,
Malmö och .
Sundsvall.
[6.]
8
Statsutskottets utlåtande Nr 16.
byggnader framhöll telegrafstyrelsen, att de för dem beviljade anslagen visade
sig otillräckliga. Kostnaderna synas nu komma att uppgå till: för Östersund
250,000, för Malmö 440,000 och för Sundsvall 350,000 kronor. Kostnaden per eldstad
blir då respektive 6,580, 6,100 och 6,250 kronor.
Till täckande av den merkostnad, uppgående till ett sammanlagt belopp
av omkring 105,000 kronor, som sålunda via bostadshusens uppförande under år
1921 ofrånkomligen uppkommit utöver de av riksdagen för ändamålet anvisade
anslag, har telegrafstyrelsen tänkt sig, att vissa å tidigare beviljade anslag för
byggnader gjorda besparingar lämpligen skulle användas.»
Enligt vad av statsrådsprotokollet närmare framgår uppgå ifrågavarande
besparingar till sammanlagt i runt tal 337,000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag får utskottet
hemställa,
att riksdagen må medgiva, att för fullbordande
av arbetena med uppförande av arbetarbostäder i Östersund,
Malmö och Sundsvall må användas ett belopp av
105,041 kronor 30 öre av de besparingar, som uppkommit
å tidigare beviljade anslag till uppförande av
vissa byggnader vid telegrafverket.
Inköp av
fastighet i
Nynäshamn.
[7.]
7:o) Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit riksdagen att för inköp för
telegrafverkets räkning av fastigheten Nynäs villastadstomt nr 59 i Nynäshamn
må användas ett belopp av 22,000 kronor av de besparingar,
som uppkommit å tidigare beviljade anslag till uppförande av vissa byggnader
vid telegrafverket.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 19 och 20 av statsrådsprotokollet.
Såsom motivering för sin i ämnet gjorda framställning har telegrafstyrelsen
anfört följande:
»I Nynäshamn har telegrafverket alltjämt på grund av den i samhället
rådande bostadsbristen stora svårigheter att övervinna vid beredande av bostäder
åt arbetare och tjänstemän vid telegrafverkets verkstad.
Telegrafverket har emellertid nu tillfälle att inköpa bebyggda fastigheten
Nynäs Villastadstomt nr 59, även benämnd nr 6 i kvarteret Järnvägen, till ett
5ris av 22,000 kronor. Fastigheten, som innefattar en areal av 30,000 kvadratfot,
elvis odlad mark, är bebyggd med en villa av trä i två våningar. Villan är i
gott skick och innehåller på nedre botten två lägenheter och i våningen en trappa
upp en lägenhet, de förra om respektive ett rum med tambur och fem rum och
kök, den senare om fyra rum och kök. Villan kan utan vidare kostnad indelas
till smålägenheter.
Statsutskottets utlåtande Nr 16.
9
Av den begärda köpeskillingen torde, enligt av telegrafstyrelsen verkställd
värdering, ett belopp av minst 9,000 kronor utgöra värdet av tomten, vadan priset
för villan bleve 10,000 kronor eller 1,300 kronor per eldstad. Priset måste med
hänsyn till tomtens goda läge samt fastighetens skick anses synnerligen lågt.
Värdet av byggnaderna, tomten oräknad, har nyligen av sakkunnig byggmästare
uppgivits till 26,000 kronor. Med nuvarande priser skulle en dylik byggnad betinga
ett pris av omkring 60,000 kronor. Fastigheten giver för närvarande årligen
i hyror ett belopp av sammanlagt 1,700 kronor, vilket belopp utgör närmare
8 procent ränta å köpeskillingen.
Fastigheten äges av direktionen över telegrafverkets änke- och pupillkassa,
som är villig att på telegrafverket överlåta den för samma pris, som kassan
själv givit.»
Utskottet vill tillstyrka att, på av Kungl. Maj:t föreslaget sätt,
medel ställas till förfogande för inköp av ifrågavarande fastighet.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må medgiva, att för inköp för telegrafverkets
räkning av fastigheten Nynäs villastadstomt
nr 59 i Nynäshamn må användas ett belopp av 22,000
kronor av de besparingar, som uppkommit å tidigare
beviljade anslag till uppförande av vissa byggnader vid
telegrafverket.
8:o) Uti en till riksdagen avlåten, den 27 januari 1922 dagteek- f*£kö^ar
nåd proposition, nr 34, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt Skellefteå,
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att för inköp för telegrafverkets räkning av
tomten nr 83 i hörnet av Storgatan och Lasarettsgatan i Skellefteå med
därå befintlig, under uppförande varande byggnad ävensom för fullbordande
av nämnda byggnad må användas ett belopp av högst 90,000
kronor av de besparingar, som uppkommit å tidigare beviljade anslag till
uppförande av vissa byggnader vid telegrafverket.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
För närvarande äro telegraf- och telefonstationerna i Skellefteå inrymda
i skilda fastigheter, vilket anses som en stor olägenhet. Härtill
kommer, att telegrafstationens lokal sedan flera år tillbaka är för sitt
ändamål olämplig och för liten. Trafiken å stationen är stadd i snabb
utveckling. Någon utvidgning av de nu disponerade lokalerna är icke
möjlig och någon ny för ändamålet lämpligare lokal bar icke stått att
uppbringa i samhället. Vid nu anförda förhållanden bar telegrafstyrelsen
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 saml. 15 käft. (Nr 16.) 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 16.
ansett sig böra gå i författning om anskaffande av en ny stationsbyggnad,
så snart en lämplig fastighet till skäligt pris stode att erhålla.
. Telegrafstyrelsen har nu erbjudits inköpa fastigheten tomten nr 83
i hörnet av Storgatan och Lasarettsgatan med därå befintlig, under uppförande
varande byggnad. Efter långvariga förhandlingar har fastighetsägaren
nu förklarat sig villig att, under förutsättning att affären genast
kommer till stånd, försälja fastigheten för gn köpeskilling av 25,000 kronor.
Den ursprungligen ifrågasatta köpesumman var 40,000 kronor,
lomten har ett synnerligen centralt och förmånligt läge och innefattar
en areal av 2,279,6 kvadratmeter. Den har ansetts vara den enda centralt
e ägna tomt, som det synes vara möjligt att till antagligt pris förvärva.
Den å tomten befintliga, under uppförande varande byggnaden kan,
enÄ.h.?rom verkstalld° utredning, utan större ändringar kompletteras
oc färdigbyggas på sådant sätt, att en lämplig stationslokal erhålles.
benom inköp av ifrågavarande tomt och färdigbyggande av den påbörjade
yggnaden skulle, enligt vad av telegrafstyrelsen framhållits, således telegrafverkets
stationsfråga i Skellefteå kunna lösas på ett för verketlyckligt sätt.
^yttrande. , , hänsyn till de fördelar, som ett inköp av ifrågavarande fastig
het
synes medföra för statsverket, får utskottet hemställa,
att riksdagen må medgiva, att för inköp för telegrafveikets
räkning av tomten nr 83 i hörnet av Storgatan
och Lasarettsgatan i Skellefteå med därå befintlig,
under uppförande varande byggnad ävensom för
fullbordande av nämnda byggnad må användas ett belopp
av högst 90,000 kronor av de besparingar, som
uppkommit å tidigare beviljade anslag till uppförande
av vissa byggnader vid telegrafverket.
ä&JSf A , 9:°) Vnder hänvisning till den av departementschefen lämnade
bebyggande utre(imugen (sid. 20 22) och med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts i ämnet
“he^'' framS!ällda försla? (Punkt 8> får utskottet, som förutsätter att redogörelse
rörande användningen av anslaget lämnas till nästkommande lagtima
riksdag, hemställa,
att riksdagen ma medgiva, att för inköp och bebyggande
av fastigheter för telegrafverkets räkning, vilkas
förvärvande eller färdigställande icke utan synnerlig
olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,
må av de besparingar, som uppkommit å
tidigare beviljade anslag till uppförande av vissa bygg
-
heter.
[8.]
Statsutskottets utlåtande Nr 16.
11
nader vid telegrafverket, användas ett belopp av 150,000
kronor, att disponeras efter Kungl. Maj:ts prövning och
avgörande.
10:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 9) föreslagit riksdagen att till förstärkning
av telegrafverkets rörelsekapital för tiden 1 januari—30 juni
1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 15,000,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 26—36 av åberopade statsrådsprotokollet.
Jämlikt beslut av 1903 och 1911 års riksdagar har telegrafstyrelsen
såsom rörelsekapital ägt att disponera sammanlagt 3,237,833 kronor
87 öre. Då detta belopp med den hastiga utvecklingen av telegrafverkets
rörelse visade sig otillräckligt, förfor styrelsen på det sätt, att styrelsen
successivt under det löpande året till statsverket inlevererade de
belopp, vilka icke ansågos behövliga för löpande utgifter, varefter och
sedan bokslutet omkring den 1 maj påföljande år blivit verkställt,
återstående del av det enligt bokslutet uppkomna överskottet för det
föregående året inlevererades från de under det nya året influtna inkomsterna.
Då emellertid telegrafverkets inkomster icke ökades i samma
lyckliga förhållande till utgifterna såsom förut, kunde telegrafstyrelsen
med detta förfaringssätt icke längre inleverera det för nästföregående år
bokförda överskottet. Styrelsen nödgades därför år 1919 anmäla, att det
icke bleve möjligt för styrelsen att under nämnda år till statsverket
inleverera någon del av de för åren 1916—1918 belöpande vinstmedel å
tillhopa 26,573,424 kronor 49 öre, vilka av styrelsen dittills innehållits,
samt anhöll att få för förstärkning av telegrafverkets rörelsekapital behålla
vad av nämnda överskottsmedel icke kunde med användande av
tillgängliga medel inlevereras till statsverket.
Under år 1920 inbetalade styrelsen sedermera av ovanberörda
olevererade vinstmedel det på år 1916 belöpande överskottet, 4,000,000
kronor.
I 1921 års statsverksproposition föreslog Kungl. Maj:t riksdagen
att till förstärkning av telegrafverkets rörelsekapital på tilläggsstat för år
1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 22,573,500 kronor.
Riksdagen anförde, att Kungl. Maj:ts framställning i realiteten
endast avsåge att bokföringsmässigt ordna den situation, som uppkommit
genom telegrafstyrelsens underlåtenhet att inleverera visst driftöverskott.
Även om riksdagen funnit åtgärd i sådan riktning ofrånkomlig, hade
riksdagen ansett, att, innan saken definitivt ordnades på sätt verket föreslagit,
en närmare undersökning borde verkställas i fråga om telegraf
-
Förstärkniug
ar
telegrafverkets
rörelsekapital.
[9.]
12
Statsutskottets utlåtande Nr 16.
Utskottets
yttrande.
verkets dåvarande verkliga behov av rörelsekapital. I avbidan på resultatet
av en sådan utredning, vilket syntes kunna framläggas vid nästkommande
riksdag, hade riksdagen ansett annan åtgärd från riksdagens
sida ej böra vidtagas än att riksdagen förklarade binder från dess sida
ej möta för att telegrafstyrelsen tills vidare icke till statsverket inlevererade
ifrågavarande överskott.
Riksdagen anmälde alltså, att riksdagen, med avslag å Kungl. Maj:ts
ovanberörda framställning, förklarat binder från dess sida ej möta för
att telegrafstyrelsen tills vidare och intill dess resultatet av en utredning
angående telegrafverkets behov av rörelsekapital, som riksdagen förväntade
bliva genom verkets försorg verkställd, kunde bliva riksdagen förelagt,
icke till statsverket inlevererade det driftöverskott, varom fråga vore.
En sålunda i enlighet med riksdagens beslut företagen utredning
har ansetts giva vid handen, att telegrafverkets behov av rörelsekapital
vid ingången av år 1922 kunde beräknas till omkring 20,000,000 kronor,
varav, på sätt av den ovan lämnade redogörelsen framgår, endast
ett belopp av i runt tal 3,200,000 kronor stod till verkets förfogande,
medan återstoden utgjordes av ännu innehållen del av vinstmedlen.
Enligt telegrafstyrelsens beräkningar uppginge alltså det nu föreliggande
anslagsbehovet till omkring 16,800,000 kronor.
Departementschefen har ansett, att det för ändamålet erforderliga
anslaget icke behövde uppföras förrän å riksstaten för tiden 1 januari
—30 juni 1923, under vilken tid telegrafstyrelsen alltså skulle hava att
senast inleverera de vinstmedel, varom här vore fråga. Själva anslagsbeloppet
har synts departementschefen kunna begränsas till i runt tal
15,000,000 kronor, varvid han bland annat utgått ifrån att den inneliggande
förrådsbehållningen, av vars värde rörelsekapitalets storlek i
väsentlig grad vore beroende, vid nämnda tid skulle komma att vara
ytterligare nedbringad. Sammanlagt skulle alltså på detta sätt i runt
tal 18,200,000 kronor komma att stå till telegrafverkets förfogande såsom
särskilt rörelsekapital.
Vad först angår frågan om telegrafverkets underlåtenhet att i vederbörlig
ordning till statskontoret inleverera uppkomna vinstmedel, vill ul
skottet endast erinra, att denna fråga redan varit föremål för riksdagens
bedömande i sammanhang med 1921 års riksdags behandling av en av
de år 1920 församlade statsrevisorerna lämnad redogörelse för densamma.
I avseende därefter å det föreliggande förslaget om anvisande av
medel till förstärkande av telegrafverkets rörelsekapital bör uppmärksammas,
att även om det nu begärda beloppet, 15,000,000 kronor, i och för
Statsutskottets utlåtande Nr 16.
13
sig synes högst betydande, detsamma dock väsentligt understiger vad som
vid sistlidne riksdag ansågs för ändamålet erforderligt eller i runt tal
22,500,000 kronor. Huvudanledningen till denna avsevärda minskning är,
såsom av statsrådsprotokollet framgår, beslutade nedskrivningar av telegrafverkets
förråd, vilkas företagandé emellertid medfört en motsvarande
nedgång i telegrafverkets disponibla vinstmedel för år 1921. Vad som
ytterligare möjliggjort ett nedbringande av anslagsbeloppet är också den
omständigheten, att telegrafverkets pensionsfonders medel i alltjämt ökad
utsträckning lämna tillgång till rörelsekapital.
Med hänsyn till den i ärendet lämnade utredningen bär utskottet
funnit sig kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag, vilket innebär
en betydande nedsättning icke blott, såsom ovan nämnts, under vad
som vid sistlidna riksdag äskades utan också under det belopp, som nu
begärts av telegrafstyrelsen. Då emellertid möjlighet föreligger, att vid
den tidpunkt, då ifrågavarande anslag skall utbetalas till telegrafstyrelsen,
behovet av förlagskapital kan vara ännu mindre än som nu beräknas,
förutsätter utskottet att före anslagets utbetalande förnyad prövning
verkställes rörande det erforderliga rörelsekapitalets storlek.
Kungl. Maj:t bar föreslagit, att täckning för ifrågavarande anslag
skulle beredas genom upplåning. Då ett sådant förfarande synes sta
i överensstämmelse med vad som tidigare i andra liknande fall ägt rum,
har utskottet intet att invända mot att så sker.
För den händelse behovet av rörelsekapital framdeles skulle komma
att nedgå under vad som, i enlighet med vad ovan anförts, kan komma att
för förra halvåret 1923 stå till disposition, bör, såsom av departementschefen
förutsatts, rörelsekapitalet efter förnyad omprövning fastställas
till visst lägre belopp och bör, enligt utskottets ^förmenande, överskott
som för sådant fall skulle uppkomma å nu ifrågavarande anslag, till
riksgäldskontoret återbetalas.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må till förstärkning av telegrafverkets
rörelsekapital för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 15,000,000 kronor, att utgå
av lånemedel.
Stockholm den 3 mars 1922.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 16.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från forsta kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, N. A. Nilsson, J.
Nilsson i Skottlandshus, 11. F. Lamm, C. P. V. Nilsson, 0. U. B. Olsson, J. L. Widell,
C. O. Elcman, J. Nilsson i Malmö, 0. Bergqvist och IL A. Hallin samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, J. B. Eriksson i Gränges
berg,
A. Wiklund, K. V. Rydén, J. Jönsson i Revinge, P. Nilsson i Bonarp, 0. Olsson i
Kullenbergstorp, S. Bengtsson i Norup, 0. R. Jansson i Falun, L. J. Carlsson-Frosterud,
t>. E. Ljungkvist och B. F:son Holmgren.
Stockholm 1922. Kung! Boktryckeriet. P. Å. Norstedt & Söner.
220566
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1922:164 Skrivelse till Konungen angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postoch telegrafverken samt statens j s. 1 i texten
- Rskr. 1922:74 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående inköp för telegrafverkets räkning av fastighet i Skellefteå in. in. a1 i texten