Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postoch januari—ou juni iao.± i».uugi. ^^----------7 —----- åberopande av det vid propositionen under rubrik »utgifter föfr kapitalökning, Bil. 1» fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen

1922-03-03 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1922:16, Utlåtande angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postoch januari—ou juni iao.± i».uugi. ^^----------7 —----- åberopande av det vid propositionen under rubrik »utgifter föfr kapitalökning, Bil. 1» fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

1

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 3 mars 1922 kl. 1 e. m.

Utlåtande angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923

av utgifterna för kapitalökning i avseende å post- och

januari—ou juni iao.± i».uugi. ^^----------7 —-----

åberopande av det vid propositionen under rubrik »utgifter föfr kapitalökning,

Bil. 1» fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för nämnda dag, föreslagit riksdagen (punkt 1) att för inköp av inventarier

för postverkets behov för tiden 1 januari 30 juni 1923 anvisa

ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes a sid. 3 5 av aberopade stats
rådsprotokollet.

För år 1920 uppgingo anslagen för ifrågavarande ändamål till

sammanlagt 700,000 kronor, varav 400,000 kronor anvisats å nämnda års

tilläggsstat. För år 1921 har för samma ändamål stått till förfogande

förutom ett riksstatsanslag av 700,000, ett å sistnämnda års tilläggsstat

beviljat anslag av 500,000 kronor. För innevarande år finnes ett belopp

av 800,000 kronor anvisat för ändamålet.

I nu föreliggande förslag till stat för första halvåret 1923 har det

av generalpoststyrelsen begärda anslagsbeloppet, 500,000 kronor, av

Kungl. Maj:t nedsatts till 400,000 kronor.

*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 sand. 15 höft. (Nr 16.) 1

telegrafverken.

(4:e avd.)

Postverket.

l:o) Uti den till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna proposi-in^||riaern

tinnpn inr ll angående statsverkets tillstånd och behov under tiden 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

Yttrande Med hänsyn tiH viktcn av att inventarier och övriga tekniska hjälp
medel

i erforderlig utsträckning stå till postverkets förfogande, får utskottet

tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag, vilket, såsom ovan

nämnts, innebär en nedsättning i det av generalpoststyrelsen begärda beloppet

med 100,000 kronor.

I avseende å sättet för täckande av ifrågavarande anslag får utskottet

biträda Kungl. Maj:ts förslag om att detsamma måtte utgå av

lånemedel.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må för inköp av inventarier för

postverkets behov för tiden 1 januari—30 juni 1923

anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor, att

utgå av lånemedel.

löst hus1", .. 2:°) Kungl. Maj :t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att för fort
öteborg’.

sättande av uppförandet av centralpostbus i Göteborg må användas

rj i odisponerade delar eller omkring 280,000 kronor av de utav riksdagen

för uppförande av två byggnader för post- och telegrafverkens behov i

Gällivare tidigare anvisade medel om sammanlagt 443,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 6 och 7 av statsrådsproto
-

För inköp av tomt samt uppförande därå av ett centralposthus i

Göteborg har riksdagen för åren 1915—1921 anvisat sammanlagt 7,646,100

kronor. För inköp av tomten hava disponerats 711,304 kronor 31 öre,

vadan för själva byggnadsföretaget, som år 1920 beräknades draga en

totalkostnad av 9,297,600 kronor, varit tillgängligt ett belopp av i runt

tal 6,935,000 kronor.

Av den långvariga konflikten inom byggnadsfacket orsakades en

sådan förskjutning med avseende å arbetet med uppförande av ifrågavarande

byggnad, att ännu i början av december månad år 1920 av de

för byggnadsföretaget anvisade medlen omkring 5,700,000 kronor återstodo

odisponerade. På grund härav gjordes icke någon framställning

till 1921 års riksdag om anvisande av ytterligare medel för företaget för

år 1922.

Generalpoststyrelsen anmäler nu, att enligt vad byggnadsstyrelsen

meddelat de redan anvisade medlen vore tillräckliga för byggnadsarbetenas

fortsättande intill utgången av år 1922, men att däremot för arbetenas

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

3

bedrivande under första halvåret 1923 torde erfordras ett belopp av

729,500 kronor; och hemställer styrelsen, att nämnda belopp måtte anvisas

för första halvåret 1923.

En av byggnadsstyrelsen på anmodan av departementschefen sedermera

företagen utredning om möjligheterna till byggnadskostnadernas

begränsande under allra närmaste tiden har emellertid givit vid handen,

att genom en del omläggningar av den tidigare följda arbetsplanen

byggnadsarbetet kan, utan att byggnadens fullbordande behöver nämnvärt

försenas, bedrivas på sådant sätt, att intill utgången av juni manad, ar

1923 utöver tillgängliga medel erfordras allenast ett belopp av omkring

300,000 kronor vilket belopp ansetts böra nedsättas till 280,000 kronor

eller det belopp, som återstode odisponerat a tidigare anvisade anslag

till två byggnader för post- och telegrafverken i Gällivare.

Utskottet får tillstyrka att medel i av Kungl. Maj:t föreslagen utsträckning

må ställas till förfogande för fortsättande av ifrågavarande

posthusbyggnad. I likhet med departementschefen förutsätter dock utskottet,

att i sammanhang med frågan om beviljande av ytterligare anslag

för ändamålet fullständiga förnyade kostnadsberäkningar rörande företaget

framläggas för riksdagen.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må medgiva, att för fortsättande

av uppförandet av centralposthus i Göteborg må användas

odisponerade delar eller omkring 280,000 kronor

av de utav riksdagen för uppförande av två byggnader

för post- och telegrafverkens behov i Gällivare tidigare

anvisade medel om sammanlagt 443,000 kronor.

3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) dels besluta,

att den posthusbyggnad i Krylbo, vartill anslag om sammanlagt <j50,000

kronor av 1920 års riksdag anvisats, icke skall komma till utförande;

dels och medgiva, att för postverkets räkning måtte få inköpas fastigheten

Älvhem å tomterna nr 5 och 6 inom kvarteret Posten samt nr 3

och 4 inom kvarteret Älvhem i Krylbo för en köpeskilling av 70,000

kronor samt att sagda köpeskilling måtte få utgå av föienämnda för

uppförande av eu posthusbyggnad i Krylbo tidigare anvisade anslag om

sammanlagt 350,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 8—11 av aberopade statsrådsprotokollet.

Utskottets

yttrande.

Inköp av

fastighet

Krylbo.

[3.]

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

1920 års riksdag bär å tilläggsstat för år 1920 och å riksstaten

for ar 1921 anvisat anslag om tillhopa 350,000 kronor för uppförande av

en posthusbyggnad i Krylbo. Denna byggnad var avsedd att förläggas

å en av statens järnvägar för ändamålet upplåten plats inom bangårdsomradet,

söder om stationshuset och omedelbart intill järnvägsspåren, och

skulle inrymma såväl expeditionslokaler för postkontoret som bostäder

för i Krylbo tjänstgörande postpersonal.

Beträffande det fastighetsköp som nu i stället ifrågasatts böra

komma till stånd har departementschefen anfört följande:

»Förslag om inköp för postverkets räkning av fastigheten Älvhem

framlades redan år 1919 genom en i riksdagens andra kammare väckt

motion. Att förslaget icke da vann riksdagens bifall, oaktat generalpoststyrelsen

i infordrat yttrande framhöll, att starka skäl syntes tala för ett

inköp av fastigheten i fråga, berodde huvudsakligen på, att riksdagen

icke fann det vid denna tidpunkt tillförlitligen utrett, att förslaget innebure

den lämpligaste lösningen av frågan, utan ansåg riksdagen det böra

närmare undersökas, huruvida icke lämplig tomtmark kunde erhållas från

bland annat statens järnvägar.

Sådana förhållandena nu gestalta sig, torde det emellertid vara

otvivelaktigt, att ett inköp av fastigheten Älvhem innebär en i ekonomiskt

hänseende avsevärt förmånligare lösning av postverkets lokalfråga

i Krylbo än om en nybyggnad skulle uppföras vare sig å den tilltänkta

platsen inom själva bangårdsområdet eller å den ävenledes föreslagna

tomten norr om tingshuset. Fastigheten Älvhem är, såsom generalpoststyrelsen

framhållit, för ändamalet synnerligen väl belägen såväl i förhållande

till samhället som med avseende a förbindelsen med järnvägen.

Som postkontoret redan är inrymt i fastigheten, torde icke några väsentliga

om- eller tillbyggnadsarbeten nu påkallas, och icke heller torde sådana

bliva nödvändiga inom en nära framtid, då de å fastigheten redan

befintliga byggnaderna innehålla goda utrymmen för expeditionslokaler

m. m. Av särskilt värde är, att inom fastigheten antagligen kommer att

omedelbart kunna disponeras synnerligen välbehövliga bostadslägenheter

för postpersonalen på platsen.

Jag anser mig alltså böra tillstyrka, att fastigheten Älvhem inköpes

för postverkets räkning. I likhet med generalpoststyrelsen anser jag,

att de för köpet nödiga medlen, 70,000 kronor, böra utgå av de för

uppförande av ett posthus i Krylbo beviljade anslagen om tillhopa 350,000

kronor.

Enligt vad generalpoststyrelsen meddelat, har byggnadsstyrelsen av

detta anslag i och för utredningar och utarbetande av ritningar förbru
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

5

kat ett belopp av 7,105 kronor 63 öre. Under förutsättning att det nu

förordade förslaget bifalles, skulle alltså av sagda anslag återstå en summa

av 272,894 kronor 37 öre att disponeras för annat ändamål. Rörande

användningen av viss del av dessa medel kommer jag att i det följande

avgiva förslag.»

Utskottet får tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag om att

postverkets lokalbehov i Krylbo tillgodoses genom inköp av ifrågavarande

bebyggda fastighet i stället för, såsom tidigare varit avsett, genom uppförande

av en nybyggnad. Beträffande den begärda köpeskillingen vill

utskottet erinra, att denna år 1919 utgjorde 100,000 kronor men att

densamma nu nedbringats till 70,000 kronor.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) besluta, att den posthusbyggnad i Krylbo,

vartill anslag om sammanlagt 350,000 kronor av 1920

års riksdag anvisats, icke skall komma till utförande;

b) medgiva, att för postverkets räkning måtte få

inköpas fastigheten Älvhem å tomterna nr 5 och 6

inom kvarteret Posten samt nr 3 och 4 inom kvarteret

Älvhem i Krylbo för eu köpeskilling av 70,000 kronor

samt att sagda köpeskilling måtte få utgå av förenämnda

för uppförande av en posthusbyggnad i

Krylbo tidigare anvisade anslag om sammanlagt 350,000

kronor.

4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att för anordnande

av ytterligare en bostadslägenhet inom postverkets fastighet i

Uddevalla måtte av odisponerad del av de utav riksdagen för uppförande

av posthus i Krylbo tidigare anvisade anslag om sammanlagt 350,000

kronor få användas ett belopp av 32,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 11—13 av statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär att på vinden i posthuset

i Uddevalla skulle inredas en lägenhet om 4 rum och kök jämte

jungfrukammare, vilken lägenhet är avsedd för den nye innehavaren av

postmästarebefattningen därstädes, som beräknas efterträda den nuvarande

vid dennes avgång under år 1922 på grund av uppnådd pensionsålder.

Förslaget har tillkommit på grund av svårigheterna att på

annat sätt bereda bostad för denna nytillträdande tjänstehavare.

Utskottets

yttrande.

Bostadslägenhet

inom postverkets

fastighet i

Uddevalla.

[4.]

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

Utskottets

yttrande.

Bostadslägenheter

inom postverkets

fastighet

i

Kristianstad.

[5.]

Utskottets

yttrande.

Erforderliga fnedel äro avsedda att beredas från uppkommet överskott

å ett för uppförande av posthus i Krylbo anvisat anslag, vilket, på

sätt av nästföregående punkt närmare framgår icke kommit till användning

för sitt ursprungliga ändamål.

Utskottet får på grund av den i ärendet lämnade utredningen tillstyrka,

att ifrågavarande påbyggnad kommer till utförande. Enligt vad

av utskottet införskaffade förnyade kostnadsberäkningar giva vid handen

synes emellertid densamma kunna utföras för 26,000 kronor, vilket belopp

torde böra ställas till Kungl. Maj:ts förfogande på av departementschefen

föreslaget sätt. Då beloppet det oaktat synes högt i förhållande till

arbetenas omfattning förutsätter emellertid utskottet, att det tages under

förnyat övervägande, huruvida icke byggnadskostnaderna kunna ytterligare

nedbringas.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må medgiva, att för anordnande av

ytterligare en bostadslägenhet inom postverkets fastighet

i Uddevalla måtte av odisponerad del av de utav

riksdagen för uppförande av posthus i Krylbo tidigare

anvisade anslag om sammanlagt 350,000 kronor få användas

ett belopp av 26,000 kronor.

5:o) Kungl. Maj.''t har föreslagit riksdagen (punkt 5) att för anordnande

av ytterligare bostadslägenheter inom postverkets fastighet i Kristianstad

må av ej ännu disponerad del av de utav riksdagen för uppförande

av posthus i Krylbo tidigare anvisade anslagen om sammanlagt

350,000 kronor få användas ett belopp av 40,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 13 och 14 av åberopade

statsrådsprotokollet.

Enligt Kungl. Maj:ts förevarande förslag skulle å vinden till posthuset

i Kristianstad inredas två lägenheter, nämligen en om fyra rum

och kök jämte jungfrukammare och en om två rum och kök. Förslaget

har närmast tillkommit med hänsyn till svårigheterna att kunna inom

fastigheten bereda bostad för den vid postkontoret anställde förste postexpeditören.

Utskottet får tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Även

om utskottet uppmärksammat, att senaste i september 1921 uppgjorda

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

7

kostnadsberäkningar, vilka sluta på ett belopp av 40,000 kronor, innebära

en nedgång av 9,000 kronor under tidigare i augusti 1920 antagna totalkostnad

av 49,000 kronor, anser sig utskottet dock böra förvänta, att

det jämväl i detta fall tages under förnyat övervägande, huruvida icke

byggnadskostnaderna kunna ytterligare nedbringas'', och får utskottet alltså

hemställa,

att riksdagen må medgiva, att för anordnande av

ytterligare bostadslägenheter inom postverkets fastighet

i Kristianstad må av ej ännu disponerad del av de utav

riksdagen för uppförande av posthus i Krylbo tidigare

anvisade anslagen om sammanlagt 350,000 kronor få

användas ett belopp av 40,000 kronor.

Telegrafverket.

6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att för fullbordande

av arbetena med uppförande av arbetarbostäder i Östersund,

Malmö och Sundsvall må användas ett belopp av 105,041 kronor 30 öre

av de besparingar, som uppkommit å tidigare beviljade anslag till uppförande

av vissa byggnader vid telegrafverket.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 16 och 17 av åberopade

statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts framställningar i ämnet har 1920 års

riksdag anvisat för uppförande av arbetarbostäder i Östersund på tillläggsstat

för år 1920 100,000 kronor och på 1921 års stat 116,000 kronor,

för uppförande av arbetarbostäder i Malmö på tilläggsstat för år

1920 207,000 kronor och på 1921 års stat 200,000 kronor samt för uppförande

av arbetarbostäder i Sundsvall på tilläggsstat för år 1920 100,000

kronor och på 1921 års stat 212,000 kronor.

Telegrafstyrelsen har i ämnet anfört, bland annat, följande:

»Arbetena å ifrågavarande bostadshus i Östersund, Malmö och Sundsvall

hava påbörjats under de första månaderna av år 1921 och sedermera pågått utan

avbrott samt framskridit så långt, att bostadshusen huvudsakligen äro färdiga

och uppgörelser träffade angående de återstående entreprenaderna. De verkliga

kostnaderna kunna därför nu överblickas, och visar det sig, att byggnadsföretagen

ifråga för sitt fullbordande kräva något högre belopp än de av riksdagen för

ändamålen anvisade, nämligen för Östersund 216,000, för Malmö 407,000 och för

Sundsvall 312,000 kronor. Redan i sina skrivelser den 24 juli, den 23 juni och

den 31 juli 1920 med framställningar om godkännande av ritningar till dessa

Arbetarbo.

.städer i

Osl ersund,

Malmö och .

Sundsvall.

[6.]

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

byggnader framhöll telegrafstyrelsen, att de för dem beviljade anslagen visade

sig otillräckliga. Kostnaderna synas nu komma att uppgå till: för Östersund

250,000, för Malmö 440,000 och för Sundsvall 350,000 kronor. Kostnaden per eldstad

blir då respektive 6,580, 6,100 och 6,250 kronor.

Till täckande av den merkostnad, uppgående till ett sammanlagt belopp

av omkring 105,000 kronor, som sålunda via bostadshusens uppförande under år

1921 ofrånkomligen uppkommit utöver de av riksdagen för ändamålet anvisade

anslag, har telegrafstyrelsen tänkt sig, att vissa å tidigare beviljade anslag för

byggnader gjorda besparingar lämpligen skulle användas.»

Enligt vad av statsrådsprotokollet närmare framgår uppgå ifrågavarande

besparingar till sammanlagt i runt tal 337,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag får utskottet

hemställa,

att riksdagen må medgiva, att för fullbordande

av arbetena med uppförande av arbetarbostäder i Östersund,

Malmö och Sundsvall må användas ett belopp av

105,041 kronor 30 öre av de besparingar, som uppkommit

å tidigare beviljade anslag till uppförande av

vissa byggnader vid telegrafverket.

Inköp av

fastighet i

Nynäshamn.

[7.]

7:o) Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit riksdagen att för inköp för

telegrafverkets räkning av fastigheten Nynäs villastadstomt nr 59 i Nynäshamn

må användas ett belopp av 22,000 kronor av de besparingar,

som uppkommit å tidigare beviljade anslag till uppförande av vissa byggnader

vid telegrafverket.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 19 och 20 av statsrådsprotokollet.

Såsom motivering för sin i ämnet gjorda framställning har telegrafstyrelsen

anfört följande:

»I Nynäshamn har telegrafverket alltjämt på grund av den i samhället

rådande bostadsbristen stora svårigheter att övervinna vid beredande av bostäder

åt arbetare och tjänstemän vid telegrafverkets verkstad.

Telegrafverket har emellertid nu tillfälle att inköpa bebyggda fastigheten

Nynäs Villastadstomt nr 59, även benämnd nr 6 i kvarteret Järnvägen, till ett

5ris av 22,000 kronor. Fastigheten, som innefattar en areal av 30,000 kvadratfot,

elvis odlad mark, är bebyggd med en villa av trä i två våningar. Villan är i

gott skick och innehåller på nedre botten två lägenheter och i våningen en trappa

upp en lägenhet, de förra om respektive ett rum med tambur och fem rum och

kök, den senare om fyra rum och kök. Villan kan utan vidare kostnad indelas

till smålägenheter.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

9

Av den begärda köpeskillingen torde, enligt av telegrafstyrelsen verkställd

värdering, ett belopp av minst 9,000 kronor utgöra värdet av tomten, vadan priset

för villan bleve 10,000 kronor eller 1,300 kronor per eldstad. Priset måste med

hänsyn till tomtens goda läge samt fastighetens skick anses synnerligen lågt.

Värdet av byggnaderna, tomten oräknad, har nyligen av sakkunnig byggmästare

uppgivits till 26,000 kronor. Med nuvarande priser skulle en dylik byggnad betinga

ett pris av omkring 60,000 kronor. Fastigheten giver för närvarande årligen

i hyror ett belopp av sammanlagt 1,700 kronor, vilket belopp utgör närmare

8 procent ränta å köpeskillingen.

Fastigheten äges av direktionen över telegrafverkets änke- och pupillkassa,

som är villig att på telegrafverket överlåta den för samma pris, som kassan

själv givit.»

Utskottet vill tillstyrka att, på av Kungl. Maj:t föreslaget sätt,

medel ställas till förfogande för inköp av ifrågavarande fastighet.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må medgiva, att för inköp för telegrafverkets

räkning av fastigheten Nynäs villastadstomt

nr 59 i Nynäshamn må användas ett belopp av 22,000

kronor av de besparingar, som uppkommit å tidigare

beviljade anslag till uppförande av vissa byggnader vid

telegrafverket.

8:o) Uti en till riksdagen avlåten, den 27 januari 1922 dagteek- f*£kö^ar

nåd proposition, nr 34, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt Skellefteå,

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att för inköp för telegrafverkets räkning av

tomten nr 83 i hörnet av Storgatan och Lasarettsgatan i Skellefteå med

därå befintlig, under uppförande varande byggnad ävensom för fullbordande

av nämnda byggnad må användas ett belopp av högst 90,000

kronor av de besparingar, som uppkommit å tidigare beviljade anslag till

uppförande av vissa byggnader vid telegrafverket.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

För närvarande äro telegraf- och telefonstationerna i Skellefteå inrymda

i skilda fastigheter, vilket anses som en stor olägenhet. Härtill

kommer, att telegrafstationens lokal sedan flera år tillbaka är för sitt

ändamål olämplig och för liten. Trafiken å stationen är stadd i snabb

utveckling. Någon utvidgning av de nu disponerade lokalerna är icke

möjlig och någon ny för ändamålet lämpligare lokal bar icke stått att

uppbringa i samhället. Vid nu anförda förhållanden bar telegrafstyrelsen

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 saml. 15 käft. (Nr 16.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

ansett sig böra gå i författning om anskaffande av en ny stationsbyggnad,

så snart en lämplig fastighet till skäligt pris stode att erhålla.

. Telegrafstyrelsen har nu erbjudits inköpa fastigheten tomten nr 83

i hörnet av Storgatan och Lasarettsgatan med därå befintlig, under uppförande

varande byggnad. Efter långvariga förhandlingar har fastighetsägaren

nu förklarat sig villig att, under förutsättning att affären genast

kommer till stånd, försälja fastigheten för gn köpeskilling av 25,000 kronor.

Den ursprungligen ifrågasatta köpesumman var 40,000 kronor,

lomten har ett synnerligen centralt och förmånligt läge och innefattar

en areal av 2,279,6 kvadratmeter. Den har ansetts vara den enda centralt

e ägna tomt, som det synes vara möjligt att till antagligt pris förvärva.

Den å tomten befintliga, under uppförande varande byggnaden kan,

enÄ.h.?rom verkstalld° utredning, utan större ändringar kompletteras

oc färdigbyggas på sådant sätt, att en lämplig stationslokal erhålles.

benom inköp av ifrågavarande tomt och färdigbyggande av den påbörjade

yggnaden skulle, enligt vad av telegrafstyrelsen framhållits, således telegrafverkets

stationsfråga i Skellefteå kunna lösas på ett för verketlyckligt sätt.

^yttrande. , , hänsyn till de fördelar, som ett inköp av ifrågavarande fastig
het

synes medföra för statsverket, får utskottet hemställa,

att riksdagen må medgiva, att för inköp för telegrafveikets

räkning av tomten nr 83 i hörnet av Storgatan

och Lasarettsgatan i Skellefteå med därå befintlig,

under uppförande varande byggnad ävensom för

fullbordande av nämnda byggnad må användas ett belopp

av högst 90,000 kronor av de besparingar, som

uppkommit å tidigare beviljade anslag till uppförande

av vissa byggnader vid telegrafverket.

ä&JSf A , 9:°) Vnder hänvisning till den av departementschefen lämnade

bebyggande utre(imugen (sid. 20 22) och med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts i ämnet

“he^'' framS!ällda försla? (Punkt 8> får utskottet, som förutsätter att redogörelse

rörande användningen av anslaget lämnas till nästkommande lagtima

riksdag, hemställa,

att riksdagen ma medgiva, att för inköp och bebyggande

av fastigheter för telegrafverkets räkning, vilkas

förvärvande eller färdigställande icke utan synnerlig

olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,

må av de besparingar, som uppkommit å

tidigare beviljade anslag till uppförande av vissa bygg
-

heter.

[8.]

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

11

nader vid telegrafverket, användas ett belopp av 150,000

kronor, att disponeras efter Kungl. Maj:ts prövning och

avgörande.

10:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 9) föreslagit riksdagen att till förstärkning

av telegrafverkets rörelsekapital för tiden 1 januari—30 juni

1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 15,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 26—36 av åberopade statsrådsprotokollet.

Jämlikt beslut av 1903 och 1911 års riksdagar har telegrafstyrelsen

såsom rörelsekapital ägt att disponera sammanlagt 3,237,833 kronor

87 öre. Då detta belopp med den hastiga utvecklingen av telegrafverkets

rörelse visade sig otillräckligt, förfor styrelsen på det sätt, att styrelsen

successivt under det löpande året till statsverket inlevererade de

belopp, vilka icke ansågos behövliga för löpande utgifter, varefter och

sedan bokslutet omkring den 1 maj påföljande år blivit verkställt,

återstående del av det enligt bokslutet uppkomna överskottet för det

föregående året inlevererades från de under det nya året influtna inkomsterna.

Då emellertid telegrafverkets inkomster icke ökades i samma

lyckliga förhållande till utgifterna såsom förut, kunde telegrafstyrelsen

med detta förfaringssätt icke längre inleverera det för nästföregående år

bokförda överskottet. Styrelsen nödgades därför år 1919 anmäla, att det

icke bleve möjligt för styrelsen att under nämnda år till statsverket

inleverera någon del av de för åren 1916—1918 belöpande vinstmedel å

tillhopa 26,573,424 kronor 49 öre, vilka av styrelsen dittills innehållits,

samt anhöll att få för förstärkning av telegrafverkets rörelsekapital behålla

vad av nämnda överskottsmedel icke kunde med användande av

tillgängliga medel inlevereras till statsverket.

Under år 1920 inbetalade styrelsen sedermera av ovanberörda

olevererade vinstmedel det på år 1916 belöpande överskottet, 4,000,000

kronor.

I 1921 års statsverksproposition föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

att till förstärkning av telegrafverkets rörelsekapital på tilläggsstat för år

1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 22,573,500 kronor.

Riksdagen anförde, att Kungl. Maj:ts framställning i realiteten

endast avsåge att bokföringsmässigt ordna den situation, som uppkommit

genom telegrafstyrelsens underlåtenhet att inleverera visst driftöverskott.

Även om riksdagen funnit åtgärd i sådan riktning ofrånkomlig, hade

riksdagen ansett, att, innan saken definitivt ordnades på sätt verket föreslagit,

en närmare undersökning borde verkställas i fråga om telegraf
-

Förstärkniug

ar

telegrafverkets

rörelsekapital.

[9.]

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

Utskottets

yttrande.

verkets dåvarande verkliga behov av rörelsekapital. I avbidan på resultatet

av en sådan utredning, vilket syntes kunna framläggas vid nästkommande

riksdag, hade riksdagen ansett annan åtgärd från riksdagens

sida ej böra vidtagas än att riksdagen förklarade binder från dess sida

ej möta för att telegrafstyrelsen tills vidare icke till statsverket inlevererade

ifrågavarande överskott.

Riksdagen anmälde alltså, att riksdagen, med avslag å Kungl. Maj:ts

ovanberörda framställning, förklarat binder från dess sida ej möta för

att telegrafstyrelsen tills vidare och intill dess resultatet av en utredning

angående telegrafverkets behov av rörelsekapital, som riksdagen förväntade

bliva genom verkets försorg verkställd, kunde bliva riksdagen förelagt,

icke till statsverket inlevererade det driftöverskott, varom fråga vore.

En sålunda i enlighet med riksdagens beslut företagen utredning

har ansetts giva vid handen, att telegrafverkets behov av rörelsekapital

vid ingången av år 1922 kunde beräknas till omkring 20,000,000 kronor,

varav, på sätt av den ovan lämnade redogörelsen framgår, endast

ett belopp av i runt tal 3,200,000 kronor stod till verkets förfogande,

medan återstoden utgjordes av ännu innehållen del av vinstmedlen.

Enligt telegrafstyrelsens beräkningar uppginge alltså det nu föreliggande

anslagsbehovet till omkring 16,800,000 kronor.

Departementschefen har ansett, att det för ändamålet erforderliga

anslaget icke behövde uppföras förrän å riksstaten för tiden 1 januari

—30 juni 1923, under vilken tid telegrafstyrelsen alltså skulle hava att

senast inleverera de vinstmedel, varom här vore fråga. Själva anslagsbeloppet

har synts departementschefen kunna begränsas till i runt tal

15,000,000 kronor, varvid han bland annat utgått ifrån att den inneliggande

förrådsbehållningen, av vars värde rörelsekapitalets storlek i

väsentlig grad vore beroende, vid nämnda tid skulle komma att vara

ytterligare nedbringad. Sammanlagt skulle alltså på detta sätt i runt

tal 18,200,000 kronor komma att stå till telegrafverkets förfogande såsom

särskilt rörelsekapital.

Vad först angår frågan om telegrafverkets underlåtenhet att i vederbörlig

ordning till statskontoret inleverera uppkomna vinstmedel, vill ul

skottet endast erinra, att denna fråga redan varit föremål för riksdagens

bedömande i sammanhang med 1921 års riksdags behandling av en av

de år 1920 församlade statsrevisorerna lämnad redogörelse för densamma.

I avseende därefter å det föreliggande förslaget om anvisande av

medel till förstärkande av telegrafverkets rörelsekapital bör uppmärksammas,

att även om det nu begärda beloppet, 15,000,000 kronor, i och för

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

13

sig synes högst betydande, detsamma dock väsentligt understiger vad som

vid sistlidne riksdag ansågs för ändamålet erforderligt eller i runt tal

22,500,000 kronor. Huvudanledningen till denna avsevärda minskning är,

såsom av statsrådsprotokollet framgår, beslutade nedskrivningar av telegrafverkets

förråd, vilkas företagandé emellertid medfört en motsvarande

nedgång i telegrafverkets disponibla vinstmedel för år 1921. Vad som

ytterligare möjliggjort ett nedbringande av anslagsbeloppet är också den

omständigheten, att telegrafverkets pensionsfonders medel i alltjämt ökad

utsträckning lämna tillgång till rörelsekapital.

Med hänsyn till den i ärendet lämnade utredningen bär utskottet

funnit sig kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag, vilket innebär

en betydande nedsättning icke blott, såsom ovan nämnts, under vad

som vid sistlidna riksdag äskades utan också under det belopp, som nu

begärts av telegrafstyrelsen. Då emellertid möjlighet föreligger, att vid

den tidpunkt, då ifrågavarande anslag skall utbetalas till telegrafstyrelsen,

behovet av förlagskapital kan vara ännu mindre än som nu beräknas,

förutsätter utskottet att före anslagets utbetalande förnyad prövning

verkställes rörande det erforderliga rörelsekapitalets storlek.

Kungl. Maj:t bar föreslagit, att täckning för ifrågavarande anslag

skulle beredas genom upplåning. Då ett sådant förfarande synes sta

i överensstämmelse med vad som tidigare i andra liknande fall ägt rum,

har utskottet intet att invända mot att så sker.

För den händelse behovet av rörelsekapital framdeles skulle komma

att nedgå under vad som, i enlighet med vad ovan anförts, kan komma att

för förra halvåret 1923 stå till disposition, bör, såsom av departementschefen

förutsatts, rörelsekapitalet efter förnyad omprövning fastställas

till visst lägre belopp och bör, enligt utskottets ^förmenande, överskott

som för sådant fall skulle uppkomma å nu ifrågavarande anslag, till

riksgäldskontoret återbetalas.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till förstärkning av telegrafverkets

rörelsekapital för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 15,000,000 kronor, att utgå

av lånemedel.

Stockholm den 3 mars 1922.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 16.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från forsta kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, N. A. Nilsson, J.

Nilsson i Skottlandshus, 11. F. Lamm, C. P. V. Nilsson, 0. U. B. Olsson, J. L. Widell,

C. O. Elcman, J. Nilsson i Malmö, 0. Bergqvist och IL A. Hallin samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, J. B. Eriksson i Gränges
berg,

A. Wiklund, K. V. Rydén, J. Jönsson i Revinge, P. Nilsson i Bonarp, 0. Olsson i

Kullenbergstorp, S. Bengtsson i Norup, 0. R. Jansson i Falun, L. J. Carlsson-Frosterud,

t>. E. Ljungkvist och B. F:son Holmgren.

Stockholm 1922. Kung! Boktryckeriet. P. Å. Norstedt & Söner.

220566

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:164 Skrivelse till Konungen angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postoch telegrafverken samt statens j s. 1 i texten
  2. Rskr. 1922:74 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående inköp för telegrafverkets räkning av fastighet i Skellefteå in. in. a1 i texten