Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t gjorda framställningar om anvisande å 1922 års tilläggsstat under fjärde huvudtiteln av anslag till förstärkning av • åtskilliga för marinen avsedda ordinarie reservationsanslag.

1922-03-21 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1922:24, Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t gjorda framställningar om anvisande å 1922 års tilläggsstat under fjärde huvudtiteln av anslag till förstärkning av • åtskilliga för marinen avsedda ordinarie reservationsanslag.

Dokumentets text

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

Nr 24.

Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1922 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t gjorda

framställningar om anvisande å 1922 års tilläggsstat

under fjärde huvudtiteln av anslag till förstärkning av

• åtskilliga för marinen avsedda ordinarie reservationsanslag.

(l:a avd.)

l:o) I den till riksdagen avlåtna, den 7 januari 1922 dagtecknade propositionen

med förslag till tilläggsstat för år 1922 har Kungl. Maj:t, under

åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för samma dag (punkt 28), föreslagit riksdagen att till

förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till flottans krigsberedskap

och övningar å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag, högst,

410.000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 276

— 282 av det vid innevarande års statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet

över försvarsärenden.

Sedan år 1920 har anslaget till flottans krigsberedskap och övningar

i riksstaten varit upptaget med 4,027,000 kronor. Därtill hava kommit

förstärkningsanslag för täckande av de ökade kostnader för kol, olja

och ammunition m. m., som betingats av inträffade prisstegringar. Till

förstärkning av anslaget för år 1921 blevo sålunda beviljade två förslagsanslag,

högst, det ena av 1920 års riksdag å 20 % av det ordinarie

anslaget eller 805,000 kronor, det andra av 1921 års riksdag å 700,000

kronor. Sammanlagt voro alltså för ändamålet under år 1921 tillgängliga

(4,027,000 + 805,000 + 700,000=) 5,532,000 kronor.

För år 1922 föreslog Kungl. Maj:t 1921 års riksdag att likaledes

bevilja ett extra anslag å 805,000 kronor till förstärkning av det ordinarie

anslaget. Med hänsyn till de rådande osäkra prisförhållandena

biföll emellertid riksdagen icke detta Kungl. Maj:ts förslag utan ansåg,

att med förstärkningen kunde anstå till 1922 års riksdag. Beloppet,

805.000 kronor, inberäknades likväl i det förslagsanslag, högst, 20,000,000

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

23

kronor, som riksdagen under särskild huvudtitel uppfört i riksstaten för

år 1922 till avsättning för bestridande av dyrtidskostnader vid försvaret.

Med utgångspunkt från .de beräkningar, som legat till grund för

fastställandet av medelsbehovet för år 1921 till sammanlagt 5,532,000

kronor, bar departementschefen ansett, att genom nedgång i priserna å

kol och olja en nedgång i utgifterna för år 1922 kunde beräknas med

i runt tal 825,000 kronor. Vidare har departementschefen meddelat,

att vid flottans station i Stockholm förefunnos utöver bokförd mängd

kol ett överskott av approximativt 8,000 ton. Detta överskott hade beräknats

medföra en utgiftsbesparing av 270,000 kronor. Sålunda skulle

för år 1922 erfordras [5,532,000 — (825,000 + 270,000) =]4,437,000 kronor.

Skillnaden mellan sistberörda belopp och det å ordinarie stat för år 1922

upptagna beloppet, 4,027,000 kronor, har nu av Kungl. Maj:t äskats såsom

förstärkningsanslag.

Med skrivelse den 8 mars 1922 har departementschefen till statsutskottet

överlämnat en framställning från marinförvaltningen rörande

överförande av ett belopp av 183,960 kronor, motsvarande kostnaden

för portionsersättning till vissa underofficerare, från förplägnadsanslaget

till ordinarie anslaget till flottans krigsberedskap och övningar för år

1922. I anledning härav har utskottet ansett sig böra uttala, att något

hinder icke synes möta för Kungl. Maj:t att verkställa den sålunda begärda

omföringen med det belopp, som motsvarar en på det verkliga

antalet tjänstgöringsdagar beräknad kostnad för portionsersättningen

i fråga.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under denna punkt framlagda

förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till förstärkning av ordinarie

reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och övningar

å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 410,000 kronor.

2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29) att till förstärkning

av ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap

och övningar å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 286,900 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 282—285 av det vid innevarande

års statsverksproposition lögade statsrådsprotokollet över försvarsärenden.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

Kungl. Maj:ts

förslag.

Reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap och övningar

var i riksstaten för år 1921 upptaget med ett belopp av 485,700 kronor.

Härtill kom ett till förstärkning av anslaget å tilläggsstat för samma

år anvisat belopp av 340,000 kronor. För år 1922 är anslaget upptaget

med 495,200 kronor och har något förstärkningsanslag för samma år

icke anvisats. Kungl. Maj:t har nu angivit medelsbehovet för kustartilleriets

krigsberedskap och övningar under år 1922 till 782,100 kronor

eller 286,900 kronor mer än det å ordinarie stat för ändamålet upptagna

beloppet. På grund härav har Kungl. Maj:t till förstärkning av det

ordinarie anslaget för år 1922 äskat ett belopp av 286,900 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

får hemställa,

att riksdagen må till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till kustartilleriets krigsberedskap och

övningar å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 286,900 kronor.

3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att till förstärkning

av ordinarie reservationsanslaget till flottans nybyggnad och

underhåll å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag:, högst,

3,032,000 kronor. 6 ’

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 290

—306 av det vid innevarande års statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet

över försvarsärenden.

Beträffande ifrågavarande anslag har departementschefen anfört

följande:

»Jag tillåter mig att till en början erinra om storleken av de medel,

som för år 1921 beviljats för flottans nybyggnad och underhåll. Nämnda

medel utgjordes av det ordinarie anslaget, 2,945,050 kronor, jämte två

förstärkningsanslag, det ena å 20 % av det ordinarie anslaget eller

589,010 kronor, som beviljats samtidigt med det ordinarie anslaget, och

det andra å 3,000,000 kronor, beviljat av 1921 års riksdag.

Med utgångspunkt från det ordinarie anslagsbeloppet för år 1921

bestämdes storleken av det ordinarie anslaget för år 1922 sålunda, att

förstnämnda anslagsbelopp å ena sidan minskades med 58,750 kronor,

som avsåge behov, vilka i sammanhang med samtidigt beslutad anslagsomläggning

frånskildes förevarande anslag, men å andra sidan på grund

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

25

av i samband med löneregleringen för marinens personal stående förhållanden

ökades med 33,700 kronor. Det härigenom uppkomna beloppet

(2,945,050 — 58,750 + 33,700 =)2,920,000 kronor uppfördes under

det ordinarie anslaget för år 1922. Till förstärkning av detta anslag

uppfördes ett förslagsanslag, högst, å 20 %, avrundat, till 600,000 kronor,

varjämte avsättning av medel utom huvudtitlarna ägde rum för mötande

av ytterligare anslagsbehov.

Marinförvaltningen har nu beräknat ytterligare erforderlig förstärkning

av 1922 års ordinarie anslag till enahanda belopp som det av

1921 års riksdag beviljade förstärkningsanslag till det ordinarie anslaget

för sistnämnda år eller 3,000,000 kronor, med tillägg likväl av dels

32,000 kronor för bestridande av de marinförvaltningen under år 1922

åliggande utgifter för underhåll av anläggningarna vid Gustafsviks

örlogsdepå, dels ock 150,000 kronor, för den händelse reparations- Och

underhållsarbeten för depåfartyget Skäggald skulle komma till utförande

under år 1922.

Vid bedömandet av förevarande anslagsbehov bör ihågkommas, att

den ojämförligt största delen av de omkostnader, som bestridas från

anslaget, nämligen avlöningar och materialier, icke röna inflytande av

den allmänna sänkningen av prisnivån, i det att, så vitt avlöningarna angår,

denna påverkar endast anslaget till dyrtidstillägg, samt i stort sett inneliggande

lager av materialier, som inköpts under högkonjunkturen, icke

hinner upparbetas under de statsregleringsperioder, varom nu är fråga.

Med beaktande härav finner jag intet att erinra mot beräkningen av omförmälda

beloppet av 3,000,000 kronor. Visserligen torde det statsfinansiella

läget nödvändiggöra förnyad prövning av frågan om ^rangering

och uppläggning av äldre fartyg. Men som de härav föranledda

uppläggningskostnaderna skulle komma att drabba budgetåret 1922,

inträda utgiftsbesparingarna av en dylik åtgärd först under påföljande

budgetperiod.

Beträdande därefter det för utgifter för underhåll av anläggningarna

vid Gustafsvik beräknade beloppet 32,000 kronor tillåter jag mig hänvisa

till de villkor, på vilka såsom ovan omförmälts nämnda anläggningar

utarrenderats. Därav framgår, att kronans inkomster av arrendeavtalet

utgå såsom andel av vissa av arrendatorns intäkter och att

kronan fortfarande måste vidkännas vissa utgifter för underhåll och

tillsyn. Dessa utgifter äro visserligen avsedda att bestridas med inkomsterna

av arrendet. Med hänsyn till de tryckta tiderna för näringslivet

och därav följande minskad utsikt för kronan till påräknad inkomst

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 17 Käft. (Nr 18—24.) 564 22 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 2i.

Utekottets

yttrande.

av arrendet finner jag emellertid säkerheten bjuda att, på sätt marinförvaltningen

föreslagit, beräkna ett belopp av 32,000 kronor till mötande

av de kronan under år 1922 åliggande utgifter för anläggningen.

Vad slutligen angår iståndsättandet av depåfartyget Skäggald, anbefallt

genom Kungl. Maj:ts beslut den 26 september 1921, torde frågan

därom böra tagas under förnyad omprövning. Med hänsyn härtill anser

jag, att medel icke böra beräknas för nämnda fartygs iståndsättande

eller för ökat underhåll för detsamma.

Det medelsbehov, som bör tillgodoses å'' tilläggsstat för år 1922

skulle alltså belöpa sig till (3,OoO,000 + 32,000=) 3,032,000 kronor.»

Vad departementschefen meddelat rörande anläggningarna vid Gustafsvik

har utskottet icke varit i tillfälle att närmare pröva och anser sig

följaktligen icke böra härom uttala sig.

För bedömandet av medelsbehovet under detta anslag för år 1922

har utskottet ansett sig böra under hand inhämta upplysningar i fråga

om de avlöningar, som utgå vid flottans varv, samt rörande de priser,

som gälla vid flottans förråd.

Utskottet har därvid funnit, att grundavlöningarna per timme sedan

år 1914 för daglönare vid varven väsentligt förhöjts samt att dyrtidstillägg

utgå å de sålunda förhöjda timlönerna enligt de för statens befattningshavare

i allmänhet gällande grunderna, ävensom att i enlighet

härmed å ackordslön dyrtidstillägg icke beräknas. Enär dyrtidstilläggen

bestridas från särskilt för detta ändamål avsett anslag, har följden av

detta förfaringssätt blivit, att arbeten å ackord endast i ringa omfattning

utlämnas vid varven. Avsevärda kostnader överföras härigenom från

underhållsanslaget och komma i stället att belasta dyrtidstilläggsanslaget.

Vid utförandet av underhålls- och nybyggnadsarbeten m. m. debiteras

från flottans förråd utlämnade materialier ävensom kol och olja

med priser, som i allmänhet överstiga de i öppna marknaden gällande

dagspriserna och ofta även de priser, som legat till grund för inköpen

i fråga. Orsaken härtill är att merkostnader, som uppstått å tidigare

till då gällande höga pris gjorda inköp, balanseras såsom skuld och ersättas

av bl. a. underhållsanslaget.

Beträffande varvsdriftens ordnande i allmänhet har utskottet ansett

sig böra uttala önskvärdheten av att härvid iakttagas samma ekonomiska

grunder, som tillämpas vid enskilda företag på motsvarande område.

I överensstämmelse härmed synas materialkostnaderna böra beräknas

med hänsyn till gällande dagspriser och arbetslönerna bestridas

i sin helhet av förevarande anslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 24.

Då emellertid en förändring i sist berörda tvenne avseenden icke

lärer kunna genomföras under innevarande år, får utskottet, som i övngt

icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande förslag, hemställa,

att riksdagen må till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till flottans nybyggnad och underhåll

å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 3,032,000 kronor.

Stockholm den 21 mars 1922. . ''

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 18.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:4b Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under tillägg sstatens för år 1922 fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till försvarsdepartemente s. 1 i texten
  2. Rskr. 1922:69 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t gjorda framställningar om anvisande å 1922 års tilläggsstat under fjärde huvudtiteln av anslag ti a1 i texten