Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

1922-02-03 · 43 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 42 av 43 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1922:2a, Utlåtande angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

1

Nr 2 A.

Ankom till riksdagens kansli den 3 februari 1922 kl. 2 e. ni.

Utlåtande angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni

1923 av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel,

innefattande anslagen till justitiedepartementet.

(3:e avd.)

Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under tiden 1 januari—

30 juni 1923 i avseende å andra huvudtiteln, innefattande anslagen till

justitiedepartementet, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 1) att

upptaga det ordinarie anslaget till lönefyllnad åt statsministern, nu 6,000

kronor, med halva beloppet eller 3,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må upptaga det ordinarie anslaget

till lönefyllnad åt statsministern, nu 6,000 kronor, med

halva beloppet eller 3,000 kronor.

2:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 2) får utskottet hemställa,

* att riksdagen må upptaga det ordinarie anslaget

till tre statsråd utan departement, nu 24,000 kronor till

dem var eller tillhopa 72,000 kronor, med halva beloppet

12,000 kronor till envar eller tillhopa 36,000

kronor.

* Hftnvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 sand. 2 höft. (Nr 2 A—2 B.)

Statsministern.

[I.]*

Statsråden

utan depart

ment.

[20

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

Departements- 3;0) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 3),

C[1f] hemställer utskottet,

att riksdagen må upptaga det ordinarie anslaget

till departementschefen, nu 24,000 kronor, med halva

beloppet eller 12,000 kronor.

Departemen- 4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att upptaga

tetaVaK*ng?9 det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning av Kungl.

Maj-.ts kansli. Majds kansli, nu 161,000 kronor, med haHa beloppet eller 80,500 kronor.

[4-] Utreduingen i ärendet återfinnes å sid. 2 och 3 i statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden den 7 jauuari ''1922.

i samband med behandlingen av förevarande anslag har departementschefen

berört frågan om avlöningsförmånerna för ledamoten å departementets

lagavdelning samt, efter samråd med cheferna för social- och

finansdepartementen, jämväl för byråcheferna för lagärenden i sistnämnda

båda departement, vilka byråchefer intaga en med omförmälde ledamot

likartad ställning.

Sistlidet års riksdag bestämde, att till envar av ifrågavarande tjänstemän

skulle i enlighet med av Kungl. Maj:t framställt förslag utgå ett årligt

arvode å 12,000 kronor, därvid riksdagen emellertid uttalade, att den

ansåge skäl kunna anföras för en höjning av arvodena utöver nämnda

belopp. Häremot kunde dock, erinrade riksdagen å andra sidan, andragas

omständigheter till förmån såväl för ett av 1902 års löneregleringskommitté

framställt förslag, avseende arvodets bestämmande till lägre

belopp, än som av Kungl. Maj t ifrågasatts, som för Kungl. Maj:ts

förslag. Med hänsyn till de skiftande meningar, som sålunda kunde göras

gällande i frågan, ansåge riksdagen densamma vara förtjänt av närmare

prövning.

Med hänsyn till att det arbete, som åligger omförmälda tre befattningshavare,

enligt departementschefens mening icke kan anses mindre

krävande eller maktpåliggande än expeditionschefernas uppgifter samt

på grund av önskvärdheten, av att få å ifrågavarande poster längre tid

behålla dugande personer, har dem tillkommande arvode synts departementschefen

icke böra sättas lägre än vad som auses böra utgå till

expeditionschef. På grund av frågans vikt hade det för den skull enligt

departementschefens åsikt varit önskligt, att densamma nu kunnat underställas

förnyat bedömande av riksdagen. Med hänsyn till det statsfinan
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A. 3

siella läget har någon framställning i ämnet emellertid icke ansetts

böra göras.

Utan att ingå i prövning av frågan om förbättring av avlöningsförmånerna

för nn nämnda befattningshavare har utskottet funnit sig

böra tillstyrka Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda förslag

och får alltså hemställa,

att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till departementets avdelning av Kungl. Majts

kansli, nu 161,000 kronor, med halva beloppet eller

80,500 kronor.

5:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 5) hemställer utskottet,

att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till departementschefens omhud för tillsyn å

tryckta skrifters allmängörande, nu 14,000 kronor, med

halva beloppet eller 7,000 kronor.

6:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till en handsekreterare åt statsministern

på extra stat för tiden den 1 januari—den

30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,000

kronor.

Lagberedningen m. m.

7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att för fortsatt

uppehållande av lagberedningens verksamhet å extra stat för tiden den

1 januari — den 30 juni 1^23 anvisa ett reservationsanslag av 35,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 4 och 5 i statsrådsprotokollet.

Till lagberedningen har å extra stat för varje år från och med

år 1903 till och med år 1919 beviljats ett anslag å 50,000 kronor.

För vart och ett av åren 1920 och 1921 har anslaget uppgått till

60,000 kronor. För år 1922 höjdes detsamma till 75,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Departements •

chefens tryckfrihetsombud.

[5.]

Handsekreterare

åt statsministern.

[6.]

Lagbered
ningen.

L7-]

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

Utikotteti

yttrande.

Processkom
mitsionen.

[8-]

Strafflagikommissionen.

[9.1

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, förefanns å de för lagberedningens

verksamhet anvisade anslag vid utgången av år 1921 en

besparing, vilken huvudsakligen uppkommit därigenom, att beredningen

under nämnda år icke haft att företaga några resor, samt att en av dess

ledamöter på grund av annat offentligt uppdrag icke varit i tjänstgöring

under större delen av året, varvid det för honom beräknade arvodet

icke behövt utgå. Den sålunda uppkomna besparingen har Kungl.

Maj:t ansett möjliggöra en nedsättning av anslaget till 70,000 kronor

för helt år räknat, samt att anslaget för första hälften av år 1923 alltså

kan upptagas till 35,000 kronor. Efter närmare tagen kännedom om

ifrågavarande besparings storlek har utskottet emellertid funnit det av

Kungl. Maj:t äskade anslaget kunna ytterligare begränsas, och får utskottet

förorda en nedsättning av detsamma med 10,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för fortsatt uppehållande av

lagberedningens verksamhet å extra stat för tiden den 1

januari—den 30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag

av 25,000 kronor.

8:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 8) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.

5—6) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må för fortsatt uppehållande av

processkommissionens verksamhet å extra stat för tiden

den 1 januari—den 30 juni 1923 bevilja ett reservationsanslag

av 40,000 kronor.

9:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 9) att till bestridande

av kostnaderna för en strafflagskommission för verkställande

av revision av strafflagens speciella del å extra stat för tiden den

1 januari—den 30 juni 1923 bevilja ett reservationsanslag å 25,000

kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 6—

9 i statsrådsprotokollet.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft två

likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren (nr 41)

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

5

av herr E. Svensson m. fl. och den andra (nr 78) inom andra kammaren

av herr P. Persson i Trången m. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Utskottet har funnit sig böra uttala sin anslutning till departementschefens

åsikt om betydelsen av, att riksdagen — på sätt som förut

skett, då det gällt allmänna reformer av civil- och processlagstiftningen —

jämväl i avseende å den allmänna strafflagsreformen erhåller medinflytande

å arbetets planläggning och utförande. Innan den nya strafflagskommissionen

erhåller den förändrade ställning, som dess uppförande i

Tiksstaten med särskilt anslag innebär, synes det emellertid utskottet

ävenledes önskligt, att den så kallade 19 L 6 års strafflagskommission

beredes tid att avgiva sitt väntade betänkande och sålunda avsluta sitt

arbete. Därmed torde också den fördelen kunna ernås, att den nya

strafflagskommissionens arbetsprogram, behov av särskilt tillkallade sakkunniga

m. m., kan på ett utförligare sätt än nu varit möjligt närmare

preciseras. Av denna anledning har utskottet ansett sig böra avstyrka

vad Kungl. Maj:t under denna punkt föreslagit och får alltså hemställa,

a) att Kungl. Maj:ts förevarande framställning

icke måtte vinna riksdagens bifall; samt

b) att herr E. Svenssons m. fl. och herr P.

Perssons i Trången m. fl. ovanberörda motioner må

anses besvarade génom vad utskottet under mom. a)

hemställt.

Jnstitiekanslersämbetet.

10:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) dels att upptaga

det ordinarie förslagsanslaget till justitiekanslersexpeditionen, nu

48,200 kronor, med halva beloppet eller 24,100 kronor, dels ock bestämma,

att bland befattningshavare å ordinarie stat för justitiekanslersexpeditionen

skall upptagas i stället för en expeditionssekreterare i 20:e avlöningsgraden,

avdelning B, en byråchef i samma avlöningsgrad, samt

att med anledning härav motsvarande förändring skall göras i den vid

avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement och

vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, fogade tjänsteförteckning.

Utskott*! s

yttrande.

Justitie
kanslers
expeditionen.

[10.1

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

Högsta dom*

stolen.

in.]

Extra expedU

tionsvakt

vid högsta

domstolen.

[12.]

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 10—12 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) upptaga det ordinarie förslagsanslaget till

justitiekanslersexpeditionen, nu 48,200 kronor, med halva

beloppet eller 24,100 kronor,

b) bestämma, att bland befattningshavare å ordinarie

stat för justitiekanslersexpeditionen skall upptagas

i stället för en expeditionssekreterare i 20:e

avlöningsgraden, avdelning B, en byråchef i samma

avlöningsgrad, samt att med anledning härav motsvarande

förändring skall göras i den vid avlöningsreglementet

för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

fogade tjänsteförteckning.

Rättsskipningen.

ll:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att upptaga

det ordinarie förslagsanslaget till högsta domstolen, nu 441,500

kronor, med halva beloppet eller 220,750 kronor.

Utan att ingå i prövning av frågan om ändring av avlöningsförmånerna

för högsta domstolens ledamöter får utskottet hemställa,

att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till högsta domstolen, nu 441,500 kronor, med

halva beloppet eller 220,750 kronor.

12:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att till avlönande

av en extra expeditionsvakt vid högsta domstolen å extra stat

för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 1,182 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 13 i statsrådsprotokollet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A. 7

Till förstärkning av antalet ordinarie expeditionsvakter vid högsta

domstolen har riksdagen på extra stat för år 1922 beviljat ett förslagsanslag,

högst, 2,364 kronor. Det av Kungl. Maj:t för första hälften av

år 1923 för ändamålet ifråga äskade anslaget utgör sålunda hälften av

det för innevarande år anvisade.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till avlönande av en extra expeditionsvakt

vid högsta domstolen å extra stat för tiden

den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 1,182 kronor.

13:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt

13) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 14) i ämnet

innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må upptaga det ordinarie, förslagsanslaget

till regeringsrätten, nu 132,500 kronor, med

halva beloppet eller 66,250 kronor.

14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att upptaga

det ordinarie förslagsanslaget till nedre justitierevisionen, nu 441,000

kronor, med halva beloppet eller 220,500 kronor.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

14—15 i statsrådsprotokollet.

Utan att ingå i prövning av frågan om förbättring av de avlöningsförmåner,

som av sistlidet års riksdag bestämdes för revisionsekreterare,

har utskottet funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså hemställa,

att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till nedre justitierevisionen, nu 441,000 kronor,

med halva beloppet eller 220,500 kronor.

15:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 15) hemställer utskottet,

att riksdagen må upptaga det ordinarie anslaget

för avlöning till de å övergångsstat i nedre justitierevi
-

Begerings
rätten.

[13.]

Nedre justitierevisionen.

[14.]

Utskottets

yttrande.

Övergångsstat

.

[15.]

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

Ytterligare

arbetskrafter

» nedre juttitierevitionen.

[160

Extra expeditiomvakt

i nedrj nvisionen.

[17.]

sionen ännu kvarstående tjänstemän, nu 7,400 kronor,

med halva beloppet eller 3,700 kronor.

16:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att för tillfällig

ökning av nedre justitierevisionens arbetskrafter med fyra tillförordnade

revisionssekreterare, en tillförordnad protokollssekreterare, två

amanuenser och två tillförordnade skrivbiträden å extra stat för tiden den

1 januari—den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 32,080

kronor.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.

15—17 i statsrådsprotokollet.

Efter framställning av Kungl. Maj:t har riksdagen å extra stat

för ett vart av åren 1916—1922 beviljat medel för tillfällig ökning

av nedre justitierevisionens arbetskrafter med fyra tillförordnade.revisionssekreterare,

en tillförordnad protokollssekreterare, två amanuenser och

två tillförordnade skrivbiträden. Anslaget har för år 1922 upptagits

till 64,160 kronor. Det av Kungl. Maj:t för ändamålet ifråga för

första hälften av år 1923 äskade anslags beloppet utgör alltså hälften av

det för innevarande år anvisade.

Då Kungl. Maj:ts föreliggande förslag icke givit utskottet anledning

till erinran, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må för tillfällig ökning av nedre

justitierevisionens arbetskrafter med fyra tillförordnade

revisionssekreterare, en tillförordnad protokollssekreterare,

två amanuenser och två tillförordnade skrivbiträden

å extra stat för tiden den 1 januari—den 30

juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 32,080

kronor.

17:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17) att till avlönande

av en extra expeditionsvakt i nedre justitierevisionen å extra

stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 1,182 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 18 i statsrådsprotokollet.

Till avlönande av en extra expeditionsvakt i nedre justitierevisionen

har för vart och ett av åren 1913—1922 av riksdagen anvisats medel,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

9

för sistnämnda år med ett belopp av 2,364 kronor. Det av Kungl.

Maj:t för första halvåret 1923 för ändamålet äskade anslaget utgör sålunda

hälften av det för år 1922 beviljade.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till avlönande av en extra expeditionsvakt

i nedre justitierevisionen å extra stut för

tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 1,182 kronor.

18:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning (punkt 18) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet

(sid. 18 och 19) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till Svea hovrätt, nu 836,500 kronor, med

halva beloppet eller 418,250 kronor.

19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att upptaga

det ordinarie anslaget till justitiestat under Svea hovrätt, nu 389,887

kronor, med ett belopp av 194,944 kronor.

I fråga om utredningen i ämnet hänvisas till sid. 19 i åberopade

statsrådsprotokollet.

Anslaget till justitiestaten under Svea hovrätt är för år 1922,

såsom ovan nämnts, upptaget till 389,887 kronor. För första halvåret

1923 har anslaget ansetts böra bestämmas till hälften av detta belopp

eller med något jämkad siffra till 194,944 kronor.

Utskottet har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må upptaga det ordinarie anslaget

till justitiestat under Svea hovrätt, nu 389,887 kronor,

med ett belopp av 194,944 kronor.

20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att för

beredande under tiden den 1 januari—30 juni 1923 av tillfällig ökning

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 9 sand. 2 höft. (Nr 2 A—2 B.) 2

Svea hovrätt.

[18.]

Justitiestat

under Svea

hovrätt.

[19.]

Extra division

vid Svea

hovrätt.

[20.1

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

av Svea hovrätts arbetskrafter med en extra division för behandling

av vädjade mål och till hovrätten instämda tvistemål å extra stat för

nämnda tid bevilja ett förslagsanslag, högst, 24,750 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 20—22 i statsrådsprotokollet.

För tillfällig förstärkning av Svea hovrätts arbetskrafter med en

extra division för behandling av vädjade mål och till hovrätten instämda

tvistemål anvisade sistlidet års riksdag å extra stat för år 1922 ett

förslagsanslag, högst, 55,548 kronor.

Kostnaderna för divisionens verksamhet under sagda år voro i

1921 års statsverksproposition beräknade på följande sätt:

5 adjungerade ledamöter å högst 9,540 kronor till var

och en .................................................................................... kronor 47,700

ordförandearvode ....................................................................... » 500

en tillförordnad notarie ............................................................ » 6,048

ökad vaktmästarhjälp............................................................ »_U300

Summa kronor 55,548.

De för år 1923 för divisionens verksamhet beräknade kostnaderna

överensstämma med de för innevarande år gjorda beräkningarna med

undantag därav, att ersättning till en särskild tillförordnad notarie

ansetts kunna inbesparas. Det för ändamålet under år 1923 erforderliga

anslaget har sålunda ansetts kunna nedsättas till 49,500 kronor och har

av detta belopp hälften äskats för tiden 1 januari—30 juni 1923.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts framställning,

får sålunda hemställa,

att riksdagen må för beredande under tiden den

1 januari — 30 juni 1923 av tillfällig ökning av Svea

hovrätts arbetskrafter med en extra division för behandling

av vädjade mål och till hovrätten instämda tvistemål

å extra stat för nämnda tid bevilja ett förslagsanslag,

högst, 24,750 kronor.

Extra uda- 21o:) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21) att till av
mot

i Soea lönande av en extra ledamot i Svea hovrätt å extra stat för tiden den

Y2TT 1 januari—den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 4,770

kronor.

/

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 22 och 23 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen å extra stat för år 1922

anvisat ett förslagsanslag, högst, 9,540 kronor och utgör alltså det för

första halvåret 1923 äskade anslaget hälften av detta belopp.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må till avlönande av en extra ledamot

i Svea hovrätt å extra stat för tiden den 1 januari

_ —den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst,

4,770 kronor.

22:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 22) att till av- Extra notarie

lönande av en extra notarie å krigshovrättsavdelningen i Svea hovrätt rät ‘ so vdelå

extra stat för tiden den 1 januari — den 30 juui 1923 bevilja ett för- ningen i Svea

slagsanslag, högst, 3,024 kronor. > _ [22.]

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 23

och 24 i statsrådsprotokollet.

Det för ifrågavarande ändamål äskade anslaget utgör hälften av

ett för samma ändamål för innevarande år beviljat.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till avlövande av en extra notarie

å krigshovrättsavdelningen i Svea horrätt å extra stat

för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 bevilja ett

förslagsanslag, högst, 3,024 kronor.

23:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda Ä*/r“jwea*e<j*‘

framställning (punkt 23) och under erinran om att till avlönande av en Suta h,;vrätt_

extra expeditionsvakt i Svea hovrätt å extra stat för år 1922 beviljats [23.]

ett anslag å 2,364 kronor, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) till avlönande av en extra expeditionsvakt i Svea

hovrätt å extra stat för tiden den 1 januari—den 30

juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,182 kronor,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

Göta hovrätt.

[24.]

Justitiestat

under Göta

hovrätt.

[25.]

Extra division

vid Göta

hovrätt.

[26.]

b) föreskriva att, därest den extra expeditionsvakten

indelas till tjänstgöring vid krigshovrättsavdelningen

och i följd därav kommer i åtnjutande av fri bostad

med bränsle, eventuellt med bränsle och lyse, han

skall med avseende å dessa förmåner vara underkastad

motsvarande bestämmelser rörande skyldighet att därför

utgiva ersättning-, som finnas intagna i 22 och

23 §§ i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451)

. för .befattningshavare vid statsdepartement och vissa

andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.

24:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 24) får utskottet hemställa,

att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till Göta hovrätt, nu 411,200 kronor, med

halva beloppet eller 205,600 kronor.

25:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 25)

hemställer utskottet,

att riksdagen må upptaga det ordinarie anslaget

till justitiestat under Göta hovrätt, nu 284,513 kronor,

med ett belopp av 142,257 kronor.

26:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 26) att för beredande

av tillfällig ökning av Göta hovrätts arbetskrafter med en extra

division under tiden från och med den 1 januari till och med den 30

juni 1923 på extra stat för samma tid bevilja ett förslagsanslag, högst,

23,850 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 26—29 i åberopade statsrådsprotokollet.

Göta hovrätt består av fyra ordinarie divisioner. På grund av

den balans å oavgjorda mål, som under de senaste åren uppstått, har

emellertid alltsedan början av höstsessionen 1918 vid hovrätten arbetat

även en extra division. Kostnaderna för divisionens verksamhet bestredos

intill den 10 april 1919 provisoriskt från besparingarna under

andra huvudtiteln. Därefter har efter framställningar från Kungl. Maj:t

anslag för divisionen beviljats dels av 1919 års lagtima riksdag för

tiden den 10 april 1919—den 9 september 1920, därav å 1919 års

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

13

tilläggsstat för den del av denna tidsperiod, som föll under år 1919

och å 1920 års riksstat för den återstående tiden, dels av 1920 års

riksdag för tiden den 10 september 1920—den 9 september 1921 dels

ock av 1921 års riksdag för tiden den 10 september 1921—den 9

september 1922; och har av sistnämnda båda riksdagar anslaget på

motsvarande sätt fördelats å tilläggsstat och riksstat.

Enligt de i 1921 års statsverksproposition gjorda beräkningarna

ställde sig kostnaderna för den extra divisionens verksamhet för åren

1921 och 1922 sålunda:

5 adjungerade ledamöter å

högst 7,000 kr.

1921

35,000

å högst 8,580 kr.

1922

42,900

ordförandearvode ..............

.................... »

500

»

500

2 förordnade fiskaler ....

................... »

8,700

»

11,160

1 förordnad notarie .......

.................... »

3,600

»

5,256

1 extra skrivbiträde ........

..................... y>

1,350

»

1,800

gratifikationer åt extra tjänstemän ... »

3,375

»

4,500

Summa kr.

52,525

kr.

66,116.

Av nämnda för år 1921 uppförda belopp erfordrades 16,200 kronor

för tiden från och med den 10 september 1921 till samma års slut,

vilket belopp Kungl. Maj:t äskade å tilläggsstat för år 1921. Av den

för år 1922 angivna summan beräknades 45,730 kronor belöpa sig å

tiden från 1922 års början till och med den 9 september samma år,

och föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att anvisa sagda belopp å 1922

års stat. Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslog vann riksdagens bifall.

Med hänsyn till att den extra divisionen numera icke handlägger

brottmål samt att biträde av en särskilt för ändamålet förordnad notarie

icke vidare kommer att bliva erforderligt, hava kostnaderna för divisionens

verksamhet från och med den 10 september 1922 upptagits,

för helt år räknat, på följande sätt:

5 adjungerade ledamöter å högst 8,580 kronor ............. kronor 42,900

ordförandearvode......................................................................... » 500

1 extra skrivbiträde............................................................... » 1,800

gratifikationer åt extra tjänstemän......................................... » 2.500

Summa kronor 47,700.

Enligt denna beräkning skulle kostnaderna bliva för tiden från

och med den 10 september 1922 till samma års utgång 14,700 kronor

samt för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 23,850 kronor. Det

förstnämnda av dessa belopp har av Kungl. Maj:t äskats å 1922 års

tilläggsstat.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

Utskottet, som funnit sig böra biträda vad Kungl. Maj:t sålunda

föreslagit och som i annat sammanhang återkommer till det å 1922 års

tilläggsstat äskade anslaget, får alltså nu hemställa,

att riksdagen må för beredande av tillfällig ökning

av Göta hovrätts arbetskraft med en extra division

under tiden från och med den 1 januari till och med

den 30 juni 1923 på extra stat för samma tid bevilja

ett förslagsanslag, högst, 23,850 kronor.

i>er,oniigt av- 27:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 27) att till

löningstitiägg personligt avlöningstillägg åt kontorsbiträdet å advokatfiskalsexpeditionen

bttrJdrtiQöta i Göta hovrätt J. M. Håkansson å extra stat för tiden den 1 januari—den

hovrätt j. m. 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 200 kronor.

Håkansson. Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 30 i statsrådsprotokollet.

För vart och ett av åren 1918—1922 har å extra stat anvisats

ett belopp av 400 kronor såsom personligt avlöningstillägg åt manliga

kontorsbiträdet å advokatfiskalsexpeditionen i Göta hovrätt J. M. Håkansson.

Lönetillägget avser att utgöra särskild ersättning med hänsyn till den

mera kvalificerade arten av det arbete, som utföres av Håkansson i

jämförelse med andra kontorsbiträden i hovrätten. Såsom departementschefen

erinrat, har lönetillägget ansetts böra utgå, oavsett den reglering

av avlöningsförmånerna för befattningshavare i förevarande ställning i

hovrätterna, som genomförts först genom 1919 års lönereglering för

vissa biträden vid en del ämbetsverk och myndigheter och därefter

genom den av 1921 års riksdag antagna nya löneregleringen för befattningshavare

vid statsdepartement m. m.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till personligt avlöningstillägg

åt kontorsbiträdet å advokatfiskalsexpeditionen i Göta

hovrätt J. M. Håkansson å extra stat för tiden den

1 januari—den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 200 kronor.

Hovrätten 28) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda

oth^BiM^e fram0ffilning (punkt 28) får utskottet hemställa,

oe ^.r

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

15

att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till hovrätten över Skåne och Blekinge, nu

216,000 kronor, med. halva beloppet eller 108,000

kronor.

29:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt

29) får utskottet hemställa,

att riksdagen må upptaga det ordinarie anslaget

till justitiestat under hovrätten över Skåne och Blekinge,

nu 108,913 kronor med ett belopp av 54,457 kronor.

30:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att för bestridande

av kostnaderna för ökning under tiden den 1 januari—den

30 juni 1923 av arbetskrafterna i hovrätten över Skåne och Blekinge

med en extra division för handläggning av vädjade mål och till hovrätten

instämda tvistemål på extra stat för samma tid bevilja ett förslagsanslag,

högst, 25,110 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 31 —

35 i statsrådsprotokollet.

För avarbetande av den under senare år i hovrätten över Skåne

och Blekinge uppkomna avsevärda balans å oavgjorda mål har hovrätten,

som består av två ordinarie divisioner, fatt sina arbetskrafter

förstärkta dels under tiden från och med den 1 mars 1918 till samma

års slut med en extra ledamot å vardera divisionen, dels ock från och

med den 1 januari 1919 med en extra division.

Medel till den extra divisionen hava beviljats på tilläggsstat, så

att anslag för år 1919 medgavs av 1919 års lagtima riksdag samt för

åren 1920 och 1921 av resp. 1920 och 1921 års riksdagar. Innan

framställning om anslag begärdes, hade i alla dessa fall Kungl. Maj:t

redan på förhand medgivit arbetets upptagande på en extra division tillsvidare

under de särskilda åren. Att denna ordning valts, har varit beroende

därav, att utsikt synts förefinnas, att balansen skulle inom kort

tid kunna nedbringas till ungefärligen normalt omfång, och att fördenskull

bestämmelser rörande divisionens fortsatta verksamhet icke borde

meddelas långt i förväg.

Då emellertid balansen å vädjade mål allt fortfarande är avsevärt

stor och antalet inkommande dylika mål alltjämt stegras, har Kungl.

Justitiestat

under hovrätten

över

Skåne och

Blekinge.

[29.1

Extra division

vid hovrätten

över Skåne

och Blekinge.

[30.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

Maj:t numera ansett dessa omständigheter med nödvändighet påkalla

stödet av en extra division ännu under antagligen flera år, såvida icke

nämnda måls avgörande skulle i alltför hög grad fördröjas; och har

Kungl. Maj:t på grund härav — med tillkännagivande att Kungl. Maj:t

efter därom gjord framställning medgivit, att den extra divisionen finge

fortfarande tjänstgöra under tiden 1 januari—30 juni 1922 samt att till

avlöning åt personalen för samma tid avsetts att tagas i anspråk besparingarna

under riksstatens andra huvudtitel — funnit sig böra redan

nu äska medel av riksdagen för divisionens fortsatta verksamhet under

senare hälften av år 1922 och första halvåret 1923.

De kostnader, som för helt år räknat skulle föranledas av den

extra divisionen, framgå av följande uppställning:

5 adjungerade ledamöter å högst 9,060 .............................. kronor 45,300

ordförandearvode......................................................................... » 500

1 extra skrivbiträde................................................................... » 1,920

till gratifikationer o. d............................ » 2.500

Summa kronor 50,220.

Enligt denna beräkning belöpa sig kostnaderna för ett hälft år

till 25,110 kronor. Ett belopp av enahanda storlek har sålunda av

Kungl. Maj:t äskats å tilläggsstat för år 1922.

utskottets Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet funnit sig böra

yttrande, biträda och får utskottet, som i annat sammanhang återkommer till det

av Kungl. Maj:t å 1922 års tilläggsstat äskade anslaget, sålunda nu

hemställa,

att riksdagen må för bestridande av kostnaderna

för ökning under tiden den 1 januari—den 30 juni

1923 av arbetskrafterna i hovrätten över Skåne och

Blekinge med en extra division för handläggning av

vädjade mål och till hovrätten instämda tvistemål på

extra stat för samma tid bevilja ett förslagsanslag,

högst, 25,110 kronor.

CMipersonai 31:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31) att till av
*«?SS£

lönande av civil personal vid regements- och station skrigsrätterna på

krigsrätterna, extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 bevilja ett förfölj

slagsanslag, högst, 75,000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

17

Utredningen i ämnet återfinnes å sid 35—39 i statsrådsprotokollet.

Till avlönande av civil personal vid regements- och stationskrigsrätterna

har riksdagen å extra stat för år 1922 anvisat ett anslag å

150,000 kronor.

I de avlöningsstater, som Kungl. Maj:t för åren 1921 och 1922

fastställt för krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler, hava avlöningarna

och auditörernas ersättning för expenskostnader uppförts med ett belopp

av 146,400 kronor.

Utskottet har icke funnit tillräcklig anledning tillstyrka, att anslaget

för första halvåret 1923 upptages till högre belopp än hälften av

sagda staters slutsumma, och hemställer alltså,

att riksdagen må till avlönande av civil personal

vid regements- och stationskrigsrätterna på extra stat

för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 bevilja

ett förslagsanslag, högst, 73,200 kronor.

32:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

32) får utskottet hemställa,

att riksdagen må upptaga det ordinarie anslaget

till å äldre stat kvarstående auditör, nu 4,000 kronor,

med halva beloppet eller 2,000 kronor.

33:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att upptaga

det å ordiuarie stat uppförda förslagsanslaget till arvoden åt civil personal

vid särskilda krigsrätter, nu 15,000 kronor, med ett belopp av

12,500 kronor.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 40

—41 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande anslag till arvoden åt civil personal vid särskilda

krigsrätter har för åren 1916—1918 utgått med 3,000 kronor. Därefter

har anslagets belopp utgjort 15,000 kronor. Enligt vad statsrådsprotokollet

utvisar, hava émellertid dessa anslag varje år betydligt överskridits.

Utgifterna hava sålunda utgjort under åren 1918—1920 respektive

39,954, 30,909 och 24,022 kronor. Under år 1921 hava utBihang

Ull riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 2 käft. (Nr 2 A—2 B.) 3

Utskottets

yttrande

Avlöning till

å äldre stat

kvarstående

auditör.

[32.]

Arvoden åt

civil personal

vid särskilda

krigsrätter

m. m.

[33.]

s. 18 Kontrollera mot PDF

Bidrag till

domsagornas

förvaltning.

[34.]

18 Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

betalningarna intill den 1 december samma år uppgått till omkring 24,200

kronor.

För att bringa anslaget i närmare överensstämmelse med utgifterna

har Kungl. Maj:t ansett en förhöjning av anslaget böra ske, vilken

förhöjning för helt år räknat upptagits till 10,000 kronor.

Utskottet, som finner sig icke böra motsätta sig Kungl. Maj:ts

under förevarande punkt gjorda framställning, hemställer alltså,

att riksdagen må upptaga det å ordinarie stat

uppförda förslagsanslaget till arvoden åt civil personal

vid särskilda krigsrätter, nu 15,000 kronor, med ett

belopp av 12,500 kronor.

34:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att till bestridande

av vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas förvaltning,

i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som finnas upptagna

i en av Kungl. Maj:t den 22 juni 1920 utfärdad stadga i ämnet, nr 343,

å extra stat för tiden den 1 januari —den 30 juni 1923 bevilja ett

förslagsanslag å 220,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 41—42 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen å extra stat för år 1922

anvisat ett anslag å 440,000 kronor. Det av Kungl. Maj:t för tiden

den 1 januari—den 30 juni 1923 för ändamålet nu äskade anslaget

utgör sålunda hälften av det för innevarande år beviljade.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till bestridande av vissa bidrag

till kostnaderna för domsagornas förvaltning, i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder, som finnas

upptagna i en av Kungl. Maj:t den 22 juni 1920 utfärdad

stadga i ämnet, nr 343, å extra stat för tiden

den 1 januari—den 30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag

å 220,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

19

35:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 35) att till partiell

löneförbättring för häradshövdingarna m. ra. i enlighet med av

departementschefen angivna grunder på extra stat för tiden den 1 januari—den

30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag, högst, 145,000

kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 42

—46 i statsrådsprotokollet, varav inhämtas följande.

Med anledning av en den 5 mars 1920 dagtecknad proposition,

nr 334, anvisade 1920 års riksdag till partiell löneförbättring för häradshövdingarna

m. m. dels på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag,

högst, 336,100 kronor och dels å extra stat för år 1921 ett förslagsanslag,

högst, 350,000 kronor. Sedermera har 1921 års riksdag för

omförmälda ändamål på extra stat för år 1922 beviljat ett förslagsanslag,

högst, 350,000 kronor.

Beträffande grunderna för den sålunda medgivna löneförbättringen

har från förarbetena till densamma i propositionen lämnats följande upplysningar.

Innan prisnivån hunnit bliva mera stabiliserad, ansågs det lika

litet beträffande häradshövdingarna som beträffande övriga tjänstemän böra

ifrågakomma att, med avskaffande av dyrtidstilläggen, genomföra någon

definitiv lönereglering. Vid avlöningsbeloppens bestämmande togs hänsyn

till den prisnivå, som var gällande under tiden närmast före världskrigets

utbrott; och förutsattes, att även efter den föreslagna löneförbättringens

genomförande dyrtidstillägg skulle komma att beredas häradshövdingarna,

varemot den tillfälliga löneförbättringen ej vidare skulle

utgå. Höjningen av häradshövdingarnas avlöningsförmåner skulle ske

genom fyllnad av statsmedel i den till häradshövdingen utgående avlöning.

För bestämmande av lönefyllnadens belopp tillämpades en

fallande skala, grundad å storleken av häradshövdingens nettoinkomster

från domsagan samt med iakttagande att såsom blivande minimiinkomst

för en häradshöyding, bortsett från dyrtidstillägg och stämpelprovision,

antagits ett belopp av 11,000 kronor utom för häradshövdingarna i

Västerbottens och Norrbottens län samt Härjedalens domsaga, för vilka

minimiinkomsten satts till 11,500 kronor. Uti domsaga, där den behållna

inkomsten beräknats uppgå till eller överstiga 15,000 kronor, skulle icke

ifrågakomma lönefyllnad. Särskilda lönefyllnadsbelopp beräknades för

varje domsaga. Utöver lönefyllnaden skulle till häradshövdingarna i

vissa domsagor utgå resekostnadsbidrag av statsmedel enligt stadgade

grunder. De till de särskilda häradshövdingarna såsom lönefyllnad och

resekostnadsbidrag utgående beloppen skulle fastställas periodvis med

Partiell löneförbättring

för

häradshövdingarna

m. m.

[35.]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

ledning av statistiska uppgifter, som häradshövdingarna skulle hava att

avgiva rörande beloppen av sportelinkomster och förvaltningsutgifter i

domsagorna. Den första period, för vilken lönefyllnadernas och resekostnadsbidragens

belopp fastställts, omfattar åren 1920 —1922. I

propositionen till 1920 års riksdag förutsattes, att beloppen sedermera

skulle fastställas vart femte år. I samma proposition framhölls uttryckligen,

att den föreslagna löneförbättringen vore att anse såsom ett första

försök och sgsom sådant givetvis måste vara präglad av en viss osäkerhet.

Samtidigt med antagandet av nyss nämnda proposition anhöll 1920

års riksdag, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning rörande

frågan, huruvida sportelsystemet såsom avlöningsform för domare lämpligen

borde avskaffas eller under nuvarande förhållanden bibehållas, samt

för riksdagen snarast möjligt framlägga de förslag, som av utredningen

föranleddes. En förberedande utredning i det av riksdagen begärda

hänseendet har numera verkställts av inom justitiedepartementet tillkallade

sakkunniga, vilka därvid föreslagit en genomgripande förändring

i gällande bestämmelser rörande häradshövdingarnas avlöningsförhållanden,

gående ut på ''det nuvarande sportelsystemets avskaffande i väsentliga

delar samt statens övertagande av kostnaderna för domsagornas

förvaltning. Över det av de sakkunniga avgivna betänkandet hava yttranden

inhämtats från statskontoret, processkommissionen, hovrätterna

samt häradshövdingarna. Med anledning av åtskilliga därvid mot förslaget

framställda erinringar har departementschefen emellertid funnit en

ytterligare utredning i vissa delar erforderlig, och har frågan därför

ansetts icke nu kunna föreläggas riksdagen.

På grund härav och då enligt departementschefens åsikt det icke

kunde ifrågakomma att utan vidare återgå till den för häradshövingarna

förut gällande, år 1874 beslutade löneregleringen, har departementschefen

ansett, att, intill dess andra bestämmelser i ämnet kunna varda meddelade,

det vid 1920 års riksdag antagna systemet med partiell löneförbättring

borde fortfarande tillämpas. Med anledning härav och då,

såsom förut nämnts, beloppen av den partiella löneförbättringen ansetts

böra periodvis omregleras, har departementschefen låtit verkställa beräkningar

rörande de belopp, vartill nämnda löneförbättring borde bestämmas

med hänsyn tagen till storleken av sportelinkomster och förvaltningsutgifter

i de särskilda domsagorna under åren 1919 och 1920. Beloppen

av sportelinkomsterna för år 1919 hava därvid underkastats någon jämkning

med anledning av én under nämnda år vidtagen höjning av utgående

lösen för utdrag av fastighetsbok. Beträffande ett fåtal domsagor,

från vilka fullständiga uppgifter icke varit för handen, har löneförbätt
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

21

ringen måst beräknas efter skälig prövning med ledning av de upplysningar,

som funnits tillgängliga. I vissa fall har därvid löneförbättringen

upptagits till samma belopp, som varit bestämt för åren 1920—1922.

Omförmälda beräkningar hava givit vid banden, att den partiella löneförbättringen

i samtliga domsagor, där sådan ifrågakommer, skulle, därest

allenast statistiken''för åren 1919 och 1920 lägges till grund, utgå med

ett sammanlagt belopp av 224,100 kronor, därav 210,300 kronor såsom

lönefyllnad och 13,800 kronor såsom resekostnadsbidrag.

Totalbeloppet av en löneförbättring, som grundas å statistiken

för åren 1919 och 1920, är sålunda väsentligt lägre än det belopp, som

för ifrågavarande ändamål bestämts att utgå under åren 1920—1922.

Såsom exempel har departementschefen nämnt, att i vissa domsagor

minskningen i löneförbättringen uppgår till belopp åtskilligt överstigande

3,000 kronor. För ett fåtal domsagor skulle emellertid enligt sagda

statistik utgå löneförbättring med -högre belopp än det för åren 1920—

1922 fastställda. Den stora minskningen i löneförbättringens totalbelopp

är tydligen beroende på att i ett stort antal domsagor nettobehålfningen

under åren 1919 och 1920 avsevärt överstigit de belopp, som lagts till

grund för den nu utgående löneförbättringen. Rörande de i och för

nuvarande löneförbättring verkställda beräkningarna av nettobehållningen

i de särskilda domsagorna har departementschefen erinrat, att dessa*

beräkningar, vad sportelinkomsterna beträffar, ägt rum huvudsakligen i

anslutning till föreliggande statistik angående berörda inkomsters belopp

under åren 1915—1918, under det vid beräkningen av förvaltningsutgifterna

väl kunnat hämtas någon ledning från statistiken för nämnda

fyra år, men tillika måst lämnas ett större utrymme åt mer eller mindre

subjektiva antaganden.

Att nettobeliållningen i domsagorna tmder åren 1919 och 1920

företer ganska stora avvikelser i jämförelse med de i 1920 års proposition

verkställda beräkningarna, har departementschefen ansett icke vara

ägnat att väcka större förvåning i betraktande av det sätt, på vilket

nämnda beräkningar delvis måst verkställas, samt övriga inverkande

omständigheter. Enligt departementschefens mening kan det emellertid

ifrågasättas, om statistiken för åren 1919 och 1920 bör med avseende

på framtida förhållanden tillmätas avgörande vitsord framför de till

grund för 1920 års proposition liggande beräkningarna. Först och främst

hänföra sig dessa till en statistik omfattande fyra år, under det nu föreliggande

statistik avser allenast två år. Härjämte har det synts departementschefen

med skäl kunna förmodas, att den stegring av sportelinkomsternas

belopp, som i stor utsträckning kommit till synes i upp
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

Utskottets

yttrande.

gifterna för åren 1919 och 1920, varit av mera tillfällig natur. Med

hänsyn till att den inträdda depressionen, enligt departementschefens

åsikt, säkerligen komme att medföra en nedgång i sportelinkom ster nas

belopp, har det därför synts departementschefen icke vara riktigt att nu

reducera löneförbättringen i fullt så hög grad, som skulle bliva följden,

om man vid densammas bestämmande uteslutande lade till grund de

statistiska uppgifterna för åren 1919 och 1920. Detta skulle nämligen,

enligt departementschefens förmenande, med stor sannolikhet leda till, att

ett avsevärt antal häradshövdingar icke komme i åtnjutande av de inkomster,

som statsmakterna avsett att tillförsäkra dem genom den partiella

löneförbättringen. Ett riktigare resultat har departementschefen ansett

kunna nås, om man beträffande de domsagor, där nettobehållningen under

åren 1919 och 1920 visat sig hava överstigit vad som antagits i den till

1920 års riksdag avlåtna propositionen, läte lönefyllnaden minskas med

allenast hälften av det belopp, vartill minskningen skulle uppgå, om uteslutande

statistiken för åren 1919 och 1920 lades till grund. Om lönefyllnaden

sålunda beträffande en del domsagor bestämdes till något högre

belopp än som betingades av statistiken för åren 1919 och 1920, följde

därav enligt de för ifrågavarande löneförbättring antagna grunder, att

i vissa fall sänkning skedde i de utgående resekostnadsbidragen. På sätt

förut skett borde såväl lönefyllnader som resekostnadsbidrag alltid fastställas

att utgå med jämnt 100-tal kronor. Vid ett genomförande av

det av departementschefen nu framställda förslaget beträffande beräkningen

av löneförbättringens belopp skulle löneförbättringen för samtliga

domsagor, där sådan borde äga rum, komma att uppgå till ett årligt

belopp av tillhopa 289,700 kronor, därav 281,600 kronor såsom lönefyllnad

och 8,100 kronor såsom resekostnadsbidrag.

Den sålunda ifrågasatta löneförbättringen har, med hänsyn till den

pågående utredningen rörande sportelsystemets avskaffande och den därmed

sammanhängande frågan om en mera genomgripande reglering av

häradshövdingarnas löneförmåner, ansetts böra fastställas att gälla allenast

för nu förevarande anslagsperiod avseende tiden den 1 januari—den 30

juni 1923. För denna tid har sålunda för ifrågavarande ändamål, efter

någon jämkning, upptagits ett belopp av 145,000 kronor.

Såsom av departementschefens redogörelse framgår, har Kungl.

Maj:t ansett sig böra föreslå, att, därest statistiken för åren 1919 och

1920 lägges till grund för den nu ifrågasatta löneförbättringen, viss

jämkning till befattningshavarnas förmån måtte företages i beräkningen

därav.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

23

Utskottet, som i likhet med Kung]. Maj:t håller före, att fortsatt

provisorisk löneförbättring, i huvudsaklig överensstämmelse med de år

1920 fastställda grunderna, bör för häradshövdingarna nu vidtagas,

har dock icke känt sig övertygat om behovet av en dylik jämkning.

Den omständigheten, att sportelinkomstema under åren- 1919 och 1920

uppgått till högre belopp än man vid tiden för dessa grunders utarbetande

antog, synes icke i och för sig kunna motivera den föreslagna

avvikelsen. Då härtill kommer, att nu är fråga endast om att

fastställa grunder för första halvåret 1923, synes man, utan att behöva

befara någon svårighet, kunna avvakta de statistiska resultaten jämväl

för år 1921. Skulle i sistnämnda års statistik en avsevärd förskjutning

i den riktning, departementschefen befarat, kunna konstateras, erbjuder

sig givetvis vid 1923 års. riksdag tillfälle att för den fortsatta löneregleringen

vidtaga de rättelser, vartill förhållandena kunna föranleda.

Därest statistiken för åren 1919 och 1920 utan den ifrågasatta

jämkningen lägges till grund för medelsbehovet, skulle enligt beräkningarna

i statsrådsprotokollet för tiden 1 januari—30 juni 1923 erfordras

ett anslag å sammanlagt 112,050 kronor. Med anledning av departementschefens

hänvisning till önskvärdheten av möjlighet till andra

mindre jämkningar finner sig utskottet emellertid böra föreslå, att anslagsbeloppet

avrundas till 115,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må till partiell löneförbättring för

häradshövdingarna m. m. i enlighet med av utskottet

angivna grunder på extra stat för tiden den 1 januari—

den 30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag, högst,

115,000 kronor.

36:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) dels att till

bestridande av årsarvoden åt vattenrättsdomare, vattenrättsingenjörer

och vattenrättssekreterare så ock av gottgörelse åt vid vattendomstolarna

anställda amanuenser samt av vikariatsersättning under semester för

vattenrättsdomare och vattenrättssekreterare å extra stat för tiden den

1 januari—den 30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag, högst, 90,000

kronor, dels ock att medgiva, att den ersättning av statsmedel, som av

Kungl. Maj:t med stöd av 30 § i stadgan den 6 december 1918 angående

tjänstgöringen vid vattendomstolarna tillerkännes sådan vikarie för vattenrättsdomare

eller vattenrättsingenjör, som förordnats på grund av be
-

Vattendom
stolarna.

[36.]

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

Utskottets

yttrande.

Ersättning

åt domare}

vittnen och

parter.

[37.]

stämmelserna i 26 § i samma stadga, må från och med år 1922 utgå

av förslagsanslaget till ersättning åt domare, vittnen och parter.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 46—48 i statsrådsprotokollet.

Den av 1918 års lagtima riksdag antagna vattenlagen trädde i

kraft med 1919 års ingång.

Till bestridande av kostnaderna för uppehållande under åren 1919

och 1920 av verksamheten vid de genom denna lag upprättade vattendomstolarna

har riksdagen på Kungl. Maj:ts framställning på extra stat

för vart och ett av sagda år beviljat ett förslagsanslag, högst, 160,000

kronor. Likaledes efter förslag av Kungl. Maj:t blev sedermera anslaget

av 1920 års riksdag för år 1921 förhöjt till 180,000 kronor, med

vilket belopp det upptagits även för år 1922.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning i vad densamma avser anvisande

av ett förslagsanslag å högst 90,000 kronor till bestridande av

kostnaderna för uppehållande under tiden 1 januari—30 juni 1923

av vattendomstolarnas verksamhet har utskottet ansett sig böra biträda.

Då utskottet ej heller i övrigt funnit skäl till erinran mot vad Kungl.

Maj:t under förevarande punkt föreslagit, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

a) till bestridande av årsarvoden åt vattenrättsdomare,

vattenrättsingenj örer och vattenrättssekr eter are så

ock av gottgörelse åt vid vattendomstolarna anställda

amanuenser samt av vikariatsersättning under semester

för vattenrättsdomare och vattenrättssekr eter are å extra

stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 bevilja

ett förslagsanslag, högst, 90,000 kronor,

b) medgiva, att den ersättning av statsmedel,

som av Kungl. Maj:t med stöd av 30 § i stadgan den

6 december 1918 angående tjänstgöringen vid vattendomstolarna

tillerkännes sådan vikarie för vattenrättsdomare

eller vattenrättsingenjör, som förordnats på

grund av bestämmelserna i 26 § i samma stadga, må

från och med år 1922 utgå av förslagsanslaget till

ersättning åt domare, vittnen och parter.

37:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 37) hemställer utskottet,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ■2 A.

25

'' att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till ersättning åt domare, vittnen och parter,

nu 375,000 kronor, med halva beloppet eller 187,500

. kronor.

38:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att till bestridande

av kostnader för övervakning av villkorligt dömda å extra stat

för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 bevilja ett förslag-sanslae- av

7,500 kronor.

Utredningen i ämuet återfinnes å sid. 49—50 i statsrådsprotokollet.

Till bestridande av kostnaderna för övervakning av villkorligt

dömda hava beviljats å extra stat för år 1919 ett förslagsanslag av

25,000 kronor och å extra stat för vartdera av åren 1920 och 1921

ett förslagsanslag av 50,000 kronor. Åven för år 1922 hade Kungl.

Maj:t av riksdagen äskat ett belopp av 50,000 kronor, men blev anslaget,

särskilt med hänsyn till den ringa utsträckning, i vilken det dittills

tagits i anspråk, av riksdagen nedsatt att för nämnda år utgå med

25,000 kronor.

Av de för ändamålet anvisade anslagen har disponerats under år

1919 omkring 1,150 kronor, under år 1920 omkring 3,200 kronor och

under år 1921 för tiden intill den 1 december omkring 4,500 kronor.

Med hänsyn till de utbetalningar, som hittills plägat ske från

anslaget, bar det synts departementschefen, att anslaget borde kunna

ytterligare något minskas. Enär emellertid fråga är om ett jämförelsevis

nytt rättsinstitut, vilket undan för undan torde komma att utvecklas,

har anslaget ansetts icke böra fastställas till lägre belopp än 15,000

kronor för helt år räknat.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, får alltså hemställa,

att riksdagen må till bestridande av kostnader

för övervakning av villkorligt dömda å extra stat för

tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag

av 7,500 kronor.

39:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 39) att å extra

stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag

å 2,500 kronor att av Kungl. Maj:t i mån av behov och i huvudsaklig

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 saJnl. 2 häft. (Nr 2 A—2 B.) 4

Övervakning

av villkorligt

dömda.

[38.]

Rättshjälp

n. m. åt vissa

nyttjanderättshavare.

[39.]

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

överensstämmelse med de grunder, som finnas angivna i en av Kungl.

Maj:t den 26 mars 1920 utfärdad kungörelse i ämnet (nr 133), användas

till bestridande av kostnader för de i lagen om rätt i vissa fall för

nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område omförmälda

lantmäteriförrättningar samt övriga med områdes inlösen enligt

nämnda lag förenade utgifter ävensom till beredande av erforderligt

biträde åt nyttjanderättshavare i ärenden angående sådan inlösen.

Av 1918 års riksdag antogs lag om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare

att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område. För

bestridande av kostnaden för de i nämnda lag omförmälda lantmäteriförrättningar

samt övriga med områdes inlösen förenade utgifter ävensom

till beredande av erforderligt biträde åt nyttjanderättshavare i ärenden

angående sådan inlösen har av riksdagen anvisats å tilläggsstat

för år 1918 ett förslagsanslag å 5,000 kronor samt å extra stat för

vart och ett av åren 1919 och 1920 ett förslagsanslag å 10,000 kronor,

allt att utbetalas i överensstämmelse med vissa av riksdagen godkända

grunder.

Efter förslag av Kungl. Maj:t har sedermera av 1920 års riksdag

antagits en ny lag om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa

under nyttjanderätt upplåtet område. Ehuru genom denna lag

tillämpningsområdet för ifrågavarande bestämmelser utvidgats, har anslaget

för bestridande av ifrågavarande statsbidrag, vilket anslag under

tidigare år icke i större mån anlitats, ansetts kunna bibehållas vid samma

belopp som förut. I anslutning till nämnda nya lag har Kungl. Maj:t

i kungörelse den 26 mars 1920, nr 133, meddelat bestämmelser angående

grunderna för bidragens utbetalande.

Under år 1920 har av förevarande anslag utgivits omkring 500

kronor och under år 1921 för tiden intill den 1 december omkring 3,500

kronor.

På grund av den mindre utsträckning, i vilken anslaget anlitats, har

departementschefen ansett, att även om hänsyn tages därtill, att ifrågavarande

rättsinstitut torde vara statt i utveckling, en nedsättning av

anslaget till 5,000 kronor för år • bör kunna ske, eller sålunda för ett

halvt år till 2,500 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må å extra stat för tiden den 1 januari

—den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag å 2,500

kronor att av Kungl. Maj:t i mån av behov och i

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

27

huvudsaklig överensstämmelse med av riksdagen prövade

grunder, användas till bestridande av kostnader

för de i Jagen om rätt i visSa fall för nyttjanderättshavare

att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område

omförmälda lantmäteriförrättning ar samt övriga med

områdes inlösen enligt nämnda lag förenade utgifter

ävensom till beredande av erforderligt biträde, åt nyttjanderättshavare

i ärenden angående sådan inlösen.

40:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 40) att till

bestridande av understöd åt offentliga rättshjälpsanstalter i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder, som finnas angivna i statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden den 12 april 1918 samt i ämnet

den 12 september 1919 utfärdad kungörelse med därvid fogat normalreglemente

för dylik anstalt, å extra stat för tiden den 1 januari—den

30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag av 75,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.

51—61 i åberopade statsrådsprotokollet.

Sedan Kungl. Maj:t i en den 12 april 1918 avlåten proposition,

nr 360, föreslagit 1918 års lagtima riksdag att till bestridande av understöd

åt offentliga rättshjälpsanstalter enligt vissa angivna grunder

bevilja anslag för år 1919, men denna proposition blivit av riksdagen

avslagen, avlät Kungl. Maj:t till 1919 års lagtima riksdag en ny proposition,

nr 151, med hemställan, att riksdagen måtte till bestridande

av understöd åt offentliga rättshjälpsanstalter enligt de grunder, som

funnes angivna i stadsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

nämnda den 12 april och därtill fogade förslag till kungörelse i ämnet

och normalreglemente för dylik anstalt, bevilja å extra stat för år

1920 ett förslagsanslag av 15,000 kronor. Denna hemställan bifölls av

riksdagen; och utfärdades därefter den 12 september 1919 kungörelse

i ämnet (nr 639), till vilken som bilaga fogats normalreglemente för

offentliga, med statsmedel understödda rättshjälpsanstalter. Efter framställning

från Kungl. Maj:t blev anslaget för år 1921 förhöjt till 25,000

kronor, till vilket belopp det fastställts jämväl för år 1922.

Med hänsyn till att ett flertal nya rättshjälpsanstalter under senare

tiden tillkommit och då antalet inom kort väntas bliva ytterligare ökat,

har departementschefen ansett en avsevärd höjning av det för ifrågavarande

ändamål utgående anslag med nödvändighet påkallad. Enligt

Understöd till

offentliga

rättshjälpsanstalter.

[40.]

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

Utskottets

yttrande.

departementschefens mening kan anslaget sålunda icke beräknas lägre

än till 50,000 kronor för år 1922 samt till 75,000 kronor för år 1923,

varvid emellertid erinrats, att vissa rätthjälpsanstalternas kostnader, som

anstalterna må erhålla till fullo ersatta, avsåge utbetalning till olika

statens inrättningar, som behöva av anstalterna anlitas, såsom järnväg,

post och telegraf, vadan utbetalningarna komme statsverket tillgodo.

Enär förut för år 1922 beviljats ett anslag å 25,000 kronor, bar

sålunda på tilläggsstat för samma år äskats ett anslag av enahanda

belopp. Vad angår anslaget för år 1923 bar detta, med hänsyn därtill,

att ansökan om bidrag skall avgivas i början av året efter det, som

med anslaget avses, och att hela anslaget bör vara tillgängligt för utbetalning

i början av året, ansetts böra på riksstaten för första halvåret

1923 upptagas med hela beloppet.

I samband med Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda

framställning har utskottet till behandling förehaft två likalydande motioner,

väckta, den ena inom första kammaren (nr 66) av herr A. Elisson

m. fl. och den andra inom andra kammaren (nr 122) av herr A. Lindgren

m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte, med avslag å Kungl.

Maj:ts förslag, å extra stat för första halvåret 1923 till bestridande av

understöd åt offentliga rättshjälpsanstalter i huvudsaklig överensstämmelse

med härför nu gällande grunder, dock på det sätt modifierade,

som i motionerna angivits, bevilja ett förslagsanslag, högst, 25,000

kronor.

I fråga om de ''skäl motionärerna anfört till stöd för sitt förslag,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Vid prövning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet

icke kunnat undgå att uppmärksamma, hurusom de anslagskrav, vilka

från de nu upprättade rättshjälpsanstalterna redan framkommit eller

ställts i utsikt, avsevärt överstiga dem, som vid planläggningen av ifrågavarande

verksamhet beräknades. Utom de vid upprättandet av anstalterna

utgående engångskostnaderna — högst 3,000 kronor för anstalt

— beräknades nämligen de årliga statsbidragen komma att belöpa sig

till högst 5,250 kronor för anstalt. De framställningar om bidrag, som

nu föreligga, gälla endast de fyra första anstalterna av beräknade trettio,

men innebära likväl anspråk på över 80,000 kronor eller omkring 20,000

kronor för år och anstalt. Aven med beaktande av att däri ingår huvudstadens

rättshjälpsanstalt, som naturligen har större förutsättningar

än övriga att snabbt växa ut, måste denna bristande överensstämmelse

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

29

mellan kostnadsberäkningar, som dock blivit uppgjorda under den

svåraste dyrtiden, och den senare erfarenheten vara ägnad att, särskilt

under nuvarande finansiella läge, väcka starka betänkligheter. Utskottet

har därför, på samma gång utskottet ansett sig böra nu tillstyrka de

av Kungl. Maj:t äskade, på hittills gällande bestämmelser grundade anslagsbeloppen,

funnit sig böra påkalla en omprövning och eventuell

revision av de bidragsstadganden, som i förevarande fall blivit utfärdade.

Denna utredning torde kunna verkställas utan större kostnad

inom justitiedepartementet.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet, som i annat sammanhang

återkommer till det å 1922 års tilläggsstat äskade anslaget,

hemställa,

att riksdagen må,

a) med anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och med avslag å herrar A. Elissons

m. fl. och A. Lindgrens m. fl. ovanberörda motioner

i vad de skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, till bestridande

av understöd åt offentliga rättshjäljosanstalter

i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som

finnas angivna i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

den 12 april 1918 samt i ämnet den

12 september 1919 utfärdad kungörelse med därvid

fogat normalreglemente för dylik anstalt, å extra stat

för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 bevilja ett

förslagsanslag av 75,000 kronor,

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t måtte, så snart ske kan, verkställa undersökning,

huruvida icke genom ändring av de i kungl. kungörelsen

den 12 september 1919 angivna grunder för erhållande

av statsunderstöd till offentliga rättshjälpsanstalter

eller eljest begränsning av kostnaderna härför

må kunna komma till stånd.

41:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 41) får utskottet hemställa,

att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till medikolegala besiktningar, nu 16,200 kronor,

med halva beloppet eller 8,100 kronor.

Medikolegala

besiktninqar.

[41.]

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

Ersättning

för frångångna

bötesandelar.

[42.]

Anslag till

fångvården.

[43.]

42:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt

42) hemställer utskottet,

att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till ersättning åt personer, menigheter och allmänna

inrättningar för dem genom nya strafflagens införande

frångångna hötesandelar, nu 26,900 kronor,

med halva beloppet eller 13,450 kronor.

Fångvården.

43:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att upptaga

det ordinarie förslagsanslaget till fångvården, nu 5,345,500 kronor, med

ett belopp av 2,535,250 kronor.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 62

—66 i statsrådsprotokollet.

För fångvården finnas från och med år 1922 uppförda två ordinarie

anslag, båda av förslagsanslags natur, nämligen ett underrubriken

fångvården och ett till bestridande av kostnaderna för en under

fångvården upptagen övergångsstat. Yad angår det förstnämnda anslaget,

fördelas detta på en avlöningsstat och en omkostnadsstat. Den

förra upptager avlöningar till befattningshavare i fångvårdsstyrelsen och

fångvårdsstaten. Under den senare inrymmes endast en post, nämligen ett

anslag under titel »övriga kostnader för fångvård». Med detta anslag avses

att bestrida utgifter för fångarnas bespisning och beklädnad, underhåll

av de till fångvården hörande byggnader, bränsle och belysning, fångtransporter

o. d. Av det under rubriken fångvården upptagna anslaget

5,345,500 kronor belöpa sig 2,895,500 kronor på avlöningsstaten och

2,450,000 kronor på omkostnadsstaten.

I fråga om avlöningsanslaget har någon ändring av Kungl. Maj:t

icke ifrågasatts, och har detsamma sålunda för första halvåret 1923 beräknats

till hälften av det för innevarande år beviljade beloppet eller

1,447,750 kronor.

Vad däremot omkostnadsanslaget angår, har Kungl. Maj:t med

hänsyn till nedgången i kostnaderna för bränsle, bespisning, beklädnad

o. d. ansett detsamma kunna nedsättas, för helt år räknat, till 2,175,000

kronor. På första halvåret 1923 skulle alltså belöpa sig 1,087,500 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

31

Utskottet har efter tagen kännedom om de beräkningar, som legat

till grund för den för år 1922 fastställda omkostnadsstaten, ansett sig

kunna förorda en nedsättning av det av Kungl. Maj:t äskade anslaget

till 2,450,000 kronor och hemställer sålunda,

att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till fångvården, nu 5,345,500 kronor, med ett

belopp av 2,450,000 kronor.

44:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 44) får utskottet hemställa,

att riksdagen må upptaga ordinarie förslagsanslaget

till övergångsstat för fångvården, nu 32,700 kronor,

med halva beloppet eller 16,350 kronor.

45:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att till en

extra byrådirektör å fångvårdsstyrelsens arbetskontor på extra stat för

tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag å 5,250

kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 66—67 i statsrådsprotokollet.

Till avlönande av en extra byrådirektör å fångvårdsstyrelsens arbetskontor

anvisade sistlidet års riksdag å extra stat för år 1922 ett

anslag å 10,500 kronor. Det av Kungl. Maj:t för första halvåret 1923

för ändamålet äskade anslaget utgör sålunda hälften av det för innevarande

år beviljade.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till en extra byrådirektör å fångvårdsstyrelsens

arbetskontor på extra stat för tiden den

1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag å

5,250 kronor.

46:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 46) att till

fångvårdsstyrelsens disposition för understödjande av verksamheten till

frigivna fångars skydd å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni

1923 anvisa ett reservationsanslag av 17,500 kronor.

Utskottets

yttrande.

Övergångs
stat.

[44.]

Extra byrådirektör

å

fångvårdsstyrelsens

arbetskontor.

[45.]

Understöd åt

verksamhet

till frigivna

fångars

skydd.

[46.]

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

Statens upp^

fostringsanstalt

å Bona

m. m.

[47.]

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.

67—70 i statsrådsprotokollet.

För understödjande av verksamheten till frigivna fångars skydd

har fångvårdsstyrelsen sedan många år tillbaka haft att disponera över

ränteavkastningen dels av fångvårdens s. k. besparingskassor, vilka

uppkommit väsentligen på grund av äldre stadganden om- att viss andel

av inkomsten å fångarbetet skulle vid fängelserna besparas, dels ock av

några fonder, som av enskilda donerats för att användas till frigivnas

stöd eller andra med skyddsverksamheten sammanhängande ändamål.

Därjämte har riksdagen under senare år till fångvårdsstyrelsens disposition

för nu ifrågavarande ändamål anvisat visst anslag, som för åren

1913 och 1914 bestämts till 10,000 kronor, därefter till och med år

1919 till 16,000 kronor samt för år 1920 till 25,000 kronor. Jämväl

för år 1921 hade anslag beviljats med sistnämnda belopp. Emellertid

medgav 1921 års riksdag en förstärkning av samma anslag med 10,000

kronor, vadan under år 1921 för ändamålet stått till förfogande 35,000

kronor, med vilket belopp anslag utgår även för år 1922. De sålunda

beviljade medlen hava enligt Kungl. Maj:ts förordnande tillförts »fångvårdens

besparingskassa» för att förvaltas och användas i enlighet

med det den 10 juni 1912 av Kungl. Maj:t för kassan fastställda

reglemente.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till fångvårdsstyrelsens disposition

för understödjande av verksamheten till frigivna

fångars skydd å extra stat för tiden den 1 januari—

30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av 17,500

kronor.

Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

47:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag till statens

uppfostringsanstalt å Bona m. m. (punkt 47) kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom

för riksdagen

anmäla.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

33

48:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att till Byresersätthyresersättning

för anstalt, där minderåriga kvinnliga förbrytare, vilka

enligt domstols förordnande skola insättas i allmän uppfostringsanstalt, ringsan»tait

mottagas till uppfostran, ävensom till gottgörelse för bränsle, belysning, ^gTkvinninventarier

m. m. vid anstalten samt bidrag till avlöning åt personal liga förför

anstaltens skötsel å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 r

juni 1923 bevilja ett förslagsanslag, högst, 30,000 kronor. L

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 74—

82 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen å extra stat. för år 1922

anvisat ett förslagsanslag, högst, 60,000 kronor.

Då utskottet icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till hyresersättning för anstalt,

där minderåriga kvinnliga förbrytare, vilka enligt domstols

förordnande skola insättas i allmän uppfostringsanstalt,

mottagas till uppfostran, ävensom till gottgörelse

för bränsle, belysning, inventarier m. m. vid anstalten

samt bidrag till avlöning åt personal för anstaltens skötsel

å extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923

bevilja ett förslagsanslag, högst, 30,000 kronor.

49:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 49) att till Bespisning

gottgörande av bespisning, beklädnad, läkar- och sjukvård åt minder- ^^åui^er

åriga kviunliga förbrytare, vilka enligt domstols förordnande mottagits vid uppvid

allmän uppfostringsanstalt, ävensom utrustning vid elevs utskriv- anstait^ör

ning från anstalten m. m. på extra stat för tiden den 1 januari—den minder niga

30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag å 27,625 kronor. förbrytare

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 83—84 i statsrådsprotokollet. [49.]

Förevarande anslag har för vart och ett av åren 1921 och 1922

varit bestämt till 56,000 kronor.

Med hänsyn till den minskning, som inträffat i pris för de utredningspersedlar,

vilka elev plägar mottaga vid sin avgång från anstalten,

har Kungl. Maj:t ansett en nedsättning av anslaget kunna ske med 750

kronor för helt år räknat eller för det'' halvår, varom nu är fråga, med

375 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 sand. 2 höft: (Nr 2 A —2 B.)

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

Ålderslillägg.

[50.J

Extra lönetillägg.

[51.]

Utskottet har funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså hemställa,

att riksdagen må till gottgörande av bespisning,

beklädnad, läk ar- och sjukvård åt minderåriga kvinnliga

förbrytare, vilka enligt domstols förordnande mottagits

vid allmän uppfostringsanstalt, ävensom utrustning vid

elevs utskrivning från anstalten m. m. på extra stat för

tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 bevilja ett

förslagsanslag å 27,625 kronor.

Diverse.

50:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 50) får utskottet hemställa,

att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till ålderslillägg, nu 4,000 kronor, med halva

beloppet eller 2,000 kronor.

51:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 51) att för beredande,

i enlighet med de i statsrådsprotokollet över finansärenden för

den 7 januari 1922 angivna grunder, av extra lönetillägg för tiden den

1 januari—30 juni 1923 åt vissa tjänstemän och betjänte i ämbetsverk

under justitiedepartementet å extra stat för nämnda tid anvisa ett förslagsanslag

av 500 kronor.

För ifrågavarande ändamål har för år 1922 anvisats ett förslagsanslag

av 2,500 kronor.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts

framställning, hemställer alltså,

att riksdagen må för beredande, i enlighet med

de i statsrådsprotokollet över finansärenden för den

7 januari 1922 angivna grunder, av extra lönetillägg

för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 åt vissa

tjänstemän och betjänte i ämbetsverk under justitiedepartementet

å extra stat för nämnda tid anvisa ett förslagsanslag

av 500 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A. 35

52:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning (punkt 52) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet

(sid. 85—86) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må upptaga det under andra huvudtiteln

uppförda ordinarie förslagsanslaget till rese- och

traktamentspenningar, nu 90,000 kronor, med 40,000

kronor.

53:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 53) att upptaga

det under andra huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier

och expenser, ved m. m., nu 200,000 kronor, med ett belopp

av 125,000 kronor.

Vid prövning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet,

med hänsyn till det avsevärda prisfallet å de förnödenheter, som avses

att genom anslaget bekostas, funnit sig icke kunna tillstyrka någon

förhöjning av detsamma, utan får utskottet förorda, att anslaget upptages

med hälften av för innevarande år beviljat belopp eller 100,000

kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må upptaga det under andra huvudtiteln

uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier

och expenser, ved m. m., nu 200,000 kronor,

med halva beloppet eller 100,000 kronor.

54:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 54) att upptaga

det å ordinarie stat uppförda förslagsan slaget till Svensk författningssamling,

nu 175,000 kronor, med ett belopp av 100,000 kronor.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

87—89 i åberopade statsrådsprotokollet.

Med hänsyn till de skäl, som till stöd för förevarande framställning

anförts, har utskottet ansett sig icke böra motsätta sig Kungl.

Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må upptaga det å ordinarie stat

uppförda förslngsanslaget till Svensk författningssamling,

nu 175,000 kronor, med ett belopp av 100,000 kronor.

Rese- och

traktamentspenningar.

152.]

Skrivmaterialier

och

expenser

m. m.

[53.]

Utskottets

yttrande.

Svensk författningssamling.

[54.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

Tiycknings•

kostnader.

[55.]

Fastighetsregister

i

städer och

vissa andra

samhällen.

[56.]

Den internationella

byrån i Bern.

[57.]

55:o) I anledning av Kung]. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 55) får utskottet hemställa,

att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till bestridande av tryckningskostnader, som

icke skola av andra medel gäldas, nu 50,035 kronor,

med ett belopp av 25,037 kronor, dock att i anslaget

må göras den jämkning, som erfordras för jämnande

av huvudtitelns slutsumma.

56:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56) och under

hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 92—93) i ämnet innehåller,

hemställer utskottet,

att riksdagen må av det för bestridande av de

på staten belöpande kostnaderna för första uppläggande

av fastighetsregister i städer och vissa andra samhällen

av 1917 års riksdag beviljade anslag å 750,000 kronor,

på extra stat för tiden den 1 januari—den 30 juni 1923

såsom reservationsanslag anvisa ett belopp av 25,000

kronor.

57:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 57) att höja

det ordinarie förslagsanslaget till gäldande av Sveriges andel i kostnaderna

för den internationella byrån i Bern, nu utgörande 2,000 kronor

med 2.000 kronor, till 4,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 93—97 i statsrådsprotokollet.

Alltsedan den 1 augusti 1904 har Sverige varit anslutet till den år

1886 upprättade internationella unionen för skydd av litterära och artistiska

arbeten. Unionens ändamål är i främsta rummet att bereda författare

eller konstnär från ett till unionen hörande land skydd för hans

arbeten inom övriga anslutna länder, så att arbetena icke må där olovligen

utgivas eller efterbildas.

Av unionen har såsom särskilt organ för dess verksamhet upprättats

en byrå (Bureau de 1’union internationale pour la protection des

oeuvres littéraires et artistiques) med säte i Bern. Denna byrå står under

överinseende av schweiziska regeringen, som beslutar rörande densammas

organisation. Byråns uppgift är att insamla, ordna och offentliggöra

upplysningar av alla slag, som hava avseende å skydd för författares

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

37

och konstnärers rättigheter till deras verk, varjämte den verkställer utredningar

rörande ämnen av intresse för unionen. Vidare tillhandagår

byrån unionens medlemmar med specialupplysningar rörande frågor av

förevarande slag. Byrån skall utgiva en periodisk skrift avhandlande

dess verksamhet.

Jämlikt art. 23 och 24 i den reviderade Bern erkonventionen

rörande skydd för litterära och artistiska arbeten, dagtecknad Berlin

den 13 november 1908, skola utgifterna för nämnda byrå bestridas

gemensamt av de unionen tillhörande staterna, dock att utgifterna icke

må överskrida 60,000 francs för år, vilket belopp varit upptaget såsom

maximisumma alltsedan byråns tillkomst. Denna summa kan emellertid

efter behov ökas efter beslut av den i konventionen omförmälda, av

ombud från berörda stater bestående konferens, vilken i viss ordning

kan sammankallas för dryftande av unionens angelägenheter. För bestämmande

av varje lands bidrag till de årliga omkostnaderna äro de

kontraherande staterna indelade i sex klasser, av vilka var och en lämnar

bidrag i förhållande till ett visst antal enheter. Sverige tillhör tredje

klassen och antalet enheter för denna är 15.

Alltsedan år 1908, för vilket år särskilt anslag första gången beviljades

för bestridande av Sveriges andel i omkostnaderna för byrån,

har sagda anslag, som har förslagsanslags natur, utgått med 2,000

kronor. Den summa, som av detta anslag plägat utbetalas och vilken

utgår i schweizer-francs, har under senare tid belöpt sig till något över

2,000 kronor'' för år.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, har Kungl. Maj:t den 4

november 1921 för Sveriges del godkänt en av den schweiziska regeringen

gjord framställning om förhöjning av det till byråus förfogande

stående maximibeloppet, 60,000 francs, till 100,000 francs, vilket godkännande

för Sveriges vidkommande medför en ökning i kostnaderna

för byrån å 2,000 kronor.

Ehuru det synts utskottet, att frågan om höjande av berörda maximibelopp

bort, innan den företogs till avgörande av Kungl. Maj:t, underställas

riksdagens prövning, har utskottet dock funnit sig böra tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget

till gäldande av Sveriges andel i kostnaderna

för den internationella byrån i Bern, nu utgörande

2,000 kronor, med 2,000 kronor till 4,000 kronor.

Titskottett

yttrande.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

Kommittéer

och utredningar

genom

sakkunniga.

Lös.]

Extra utgifter.

[59.]

Tillfällig löneförbättring

för viss personal.

[60.]

Dyrtid''tillägg

ät befattningshavare

i

statens tjänst.

[61.]

58:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt

58) och under åberopande av vad statsrådsprotokollet (sid. 97—98) i

ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

nu 400,000 kronor, med halva beloppet eller

200.000 kronor.

59:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda

förslag (punkt 59) hemställer utskottet,

att riksdagen må upptaga det under andra huvudtiteln

uppförda ordinarie reservationsanslaget till extra

utgifter, nu 12,000 kronor, med halva beloppet eller

6.000 kronor.

60:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande dels tillfällig löneförbättring

under första halvåret 1923 åt vissa civila befattningshavare

(punkt 60), dels ock dyrtidstillägg under samma halvår åt befattningshavare

i statens tjänst (punkt 61) kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

#

anmäla.

Stockholm den 3 februari 1922.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

39

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S- H. Kvarnzelius, A. C■ Tjindblad, C. J. G. Smartz.

N. A. Nilsson, J. Nilsson i Skottlandshus, H. F■ Lamm, C■ P- V- Nilsson, 0. U- B. Olsson.

J. L. Widell, C. G■ Ekman, J. Nilsson i Malmö och 0. Bergqvist samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, J. B■ Eriksson i Grängesberg,

A. Wiklund, K. V. Rydén, J. Jönsson i Revinge, 0■ Olsson i Kullenbergstorp, S. Bengtsson i

Norup, C. R- Jansson i Falun, 0■ Nilsson i Örebro, S. E. J. Liibeck, A. Å. Törnkvist i Karlskrona

och J. D. Norman.

Reservationer:

Vid punkt 9 (strafflagskommissionen) av herr J. L. Widell, som

med instämmande av herrar S. H. ''Kvarnzelius och C. J. G. Swartz ansett,

att utskottets motivering bort hava följande lydelse:

»Innan en ny strafflagskommission tillsättes, synes det utskottet

önskligt, att den så kallade 1916 års strafflagskommission beredes tid

att avgiva sitt väntade betänkande och sålunda avsluta sitt arbfte. Av

denna anledning har utskottet ansett sig böra avstyrka vad Kungl.

Maj:t under denna punkt föreslagit.»

Vid punkten 58 (kommittéer och utredningar genom sakkunniga)

av herr J. D. Norman.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

Verkliga utgifter.

II. Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet.

A. Departementet.

Statsministern, lönefyllnad ....................

Statsråden utan departement, 3 å 12,000 kronor

Departementschefen ..........................

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli,

förslagsanslag ..............................

Departementschefens ombud för tillsyn å tryckta

skrifters allmängörande; förslagsanslag........

Handsekreterare åt statsministern, förslagsanslag,

högst .....................................

Ordinarie

anslag

Kronor

Säger för departementet

B. Lagberedningen m. in.

Lagberedningen, reservationsanslag.....

Processkommissionen, reservationsanslag

Säger för lagberedningen m. m.

C. Justitiekanslersämbetet.

Justitiekanslersexpeditionen, förslagsanslag ......

D. Rättsskipningen.

Högsta domstolen:

Högsta domstolen, förslagsanslag .......

Extra expeditionsvakt, förslagsanslag, högst

Regeringsrätten, förslagsanslag ............

Nedre justitierevisionen:

Nedre justitierevisionen, förslagsanslag

övergångsstat ..........................

Extra

anslag

Kronor

220,500!

3,700!

Ordinarie

anslag

Kronor

3.000

36.000

12.000

80,500

7.000

138,500

24,100

220,750

66,250

Extra

anslag

Kronor

2,000

2,000

25.000

40.000

65,000

1,182

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

41

1

. ...... ''

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

6

Ytterligare arbetskrafter, förslagsanslag, högst ..

32,080

•

7

Extra expeditionsvakt, förslagsanslag, högst ....

1,182

224,200

33,262

Svea hovrätt:

8

Hovrätten, förslagsanslag....................

418,250

9

Justitiestat under hovrätten ..................

194,944

10

Extra division, förslagsanslag, högst..........

24,750

11

Extra ledamot, förslagsanslag, högst ..........

4,770

12

Extra notarie å krigshovrättsavdelningen, för-

-

slagsanslag, högst ........................

3,024

13

Extra expeditionsvakt, förslagsanslag, högst----

1,182

613,194

33,726

Göta hovrätt:

14

Hovrätten, förslagsanslag ....................

205,600

15

Justitiestat under hovrätten..................

142,257

16

Extra division, förslagsanslag, högst ..........

23,850

17

Personligt avlöningstillägg åt kontorsbiträdet J. M.

Håkansson, förslagsanslag, högst...........

200

347,857

24,050

Hovrätten över Skåne och Blekinge:

18

Hovrätten, förslagsanslag ....................

108,000

19

Justitiestat under hovrätten..................

54,457

20

Extra division, förslagsanslag, högst ..........

25,110

162,457

25,110

Krigsrätterna:

21

Civil personal vid regements- och stationskrigs-

rätterna, förslagsanslag, högst..............

73,200

22

Å äldre stat kvarstående auditör ............

2,000

23

Civil personal vid särskilda krigsrätter, förslags-

anslag ..................................

12,500

14,500

73,200

24

Bidrag till domsagornas förvaltning, förslagsanslag

220,000

25

Partiell löneförbättring för häradshövdingarna

m. m., förslagsanslag, högst..................

115,000

26

Vattendomstolarna, förslagsanslag, högst ........

90,000

27

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslags-

anslag ....................................

187,500

28

övervakning av villkorligt dömda, förslagsanslag..

7,500

29

Itättshjälp m. m. åt vissa nyttjanderättshavare.

förslagsanslag..............................

2,500

30

Understöd till offentliga rättshjälpsanstalter, för-

1

slagsanslag ................................

75,000

31

Medikolegal besiktningar, förslagsanslag........

■

8,100

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 2 häft. (Nr 2 A—2 B.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

32

1

2

3

4

\

1

2

3

4

Ersättning åt personer, menigheter och allmänna

inrättningar för dem genom nya strafflagens in- förande frångångna bötesandelar, förslagsanslag

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

13,450

Säger för rättsskipningen

E. Fångvården.

Fångvården:

Fångvården, förslagsanslag ..................

övergångsstat, förslagsanslag ................

Extra byrådirektör å fångvårdsstyrelsens arbets-

kontor, förslagsanslag ....................

Understöd åt verksamhet till frigivna fångars

skydd, reservationsanslag....................

1,858,258

700,530

2,450,000

16,350

5,250

2,466,350

5,250

17,500

Säger för fångvården

F. Uppfostringsanstalter för minderåriga för- brytare.

Minderåriga manliga förbrytare:

Statens uppfostringsanstalt å Bona............

Provisorisk förläggning till statens uppfostrings- anstalt å Bona av statens uppfostringsanstalt

å Venngarn, förslagsanslag, högst ..........

Minderåriga kvinnliga förbrytare:

Hyra m. m. för uppfostringsanstalt, förslagsan- slag, högst ................''..............

Bespisning och beklädnad m. m. åt elever vid

uppfostringsanstalt, förslagsanslag ..........

2,466,350

22,750

30,000

27,625

* 187,500

* 30,000

57,625

Säger för uppfostringsanstalter för minderåriga för-

brytare ...................................

187,500

87,625

G. Diverse.

1

Ålderstillägg, förslagsanslag....................

2,000

2

Extra lönetillägg, förslagsanslag................

500

3

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ..

40,000

4

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslags-

anslag ....................................

j

i

100,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 2 A.

43

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

1

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

5

Svensk författningssamling, förslagsanslag.......

100,000

•

6

Tryckningskostnader, förslagsanslag ............

25,037

7

Fastighetsregister i städer och vissa andra sam-

hällen, reservationsanslag....................

25,000

8

Internationella byrån i Bern, förslagsanslag......

4,000

9

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

förslagsanslag..............................

200.000

10

Extra utgifter, reservationsanslag...............

t>,000

11

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom

den civila statsförvaltningen, förslagsanslag ....

* 39,000

12

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,

förslaqsanslaq .............................

* 1,450,000

Säger för diverse

477,037

1,514,500

Summa

5,151,745

2,392,405

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1922:2a Skrivelse till Konungen angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel, innefattande anslagen till justi s. 1 i texten