Sök i Ratio Lex

Memorial i anledning av kamrarnas åter remiss av punkt 2

1922-04-28 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1922:51, Memorial i anledning av kamrarnas åter remiss av punkt 2

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr Öl.

3

Nr 51.

Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1922 kl. 3 e. m.

Memorial i anledning av kamrarnas åter remiss av punkt 2 (utrikesdepartementet)

i statsutskottets utlåtande nr 3 A.

(l:a avd.)

I den till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under tiden 1 januari—30 juni

1923 hade Kungl. Maj:t, i avseende å tredje huvudtiteln, under åberopande

av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

för förstnämnda dag, föreslagit riksdagen (punkt 2)

att dels höja det i staten för utrikesdepartementet ingående förslagsanslaget

å högst 40,000 kronor till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

med 3,000 kronor till 43,000 kronor, dels ock för tiden den 1

januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till utrikesdepartementet,

nu 470,000 kronor, med 236,500 kronor.

I sitt utlåtande nr 3 A angående regleringen av utgifterna under

tredje huvudtiteln för tiden 1 januari 30 juni 1923 hade statsutskottet

under punkt 2:o) med anledning av denna framställning hemställt, att

riksdagen måtte dels för tiden den 1 januari 30 juni 1923 upptaga

det ordinarie förslagsanslaget till utrikesdepartementet, nu 470,000 kronor,

med 236,500 kronor;

dels i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t matte

föranstalta om att de till kabinettssekreteraren nu utgående lösenavgifterna

för passvisering skulle från och med den 1 april 1922 av honom

till statsverket redovisas;

dels ock medgiva, att efter det omförmälda lösenavgift mdragits

till statsverket kabinettssekreterare, som vore gift, skulle fr. o. m. år

1923 äga såsom bidrag till representationskostnader åtnjuta ett årligt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets memorial Nr 51.

belopp av 6,000 kronor, att utbetalas i den ordning, som beträffande lön

vore stadgat.

Skottet tillhandakomna protokollsutdrag hava båda kamrarna

vid behandHngen av utskottets ifrågavarande utlåtande nr 3 A till

utskottet återremitterat nämnda punkt.

Med anledning härav får utskottet anföra följande.

TV / fråga om nu förevarande anslag har allenast den förändringen av

Ivungl. Maj.-t nu föreslagits, att i posten till avlöningar åt icke ordinarie

personal, nu 40,000 kronor, äskats en förhöjning till 43,000 kronor, allt

tor helt ar raknat. Denna höjning har förorsakats av att å departementets

stat medel ansetts böra beredas för avlönande av en chaufför

till en automobil, som år 1920 från statens handelskommission övertagits

or regeringens och utrikesdepartementets räkning. Avlöningen till nämnda

c au or ar hittills bestritts av huvudtitelns allmänna besparingar, varjamte

kostnaden för automobilens underhåll och drift utgått från huvudtitelns

anslag till skrifmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus m. m.

Anslaget till utrikesdepartementet har av Kungl. Maj:t föreslagits

r- ,°u tldvn d,en 1 januari—30 juni 1923 upptagas till hälften av det

tor helt ar beräknade beloppet, 473,000 kronor, eller till 236,500 kronor.

• x utskottet har icke funnit annan anledning till erinran mot Kungl.

Mapts förslag, än att det för anställande av en chaufför beräknade särskilda

beloppet icke torde böra beviljas. Beträffande den hittills vidtagna

åtgärden att av huvudtitelns allmänna besparingar bekosta chaufförens

aflöning vill utskottet ej underlåta att framhålla, att densamma

svårligen kan anses stå i god överensstämmelse med de i rikets ständers

skrivelse den 12^ maj 1841 angivna grunder i avseende å dispositionen

av besparingar å huvudtitlarna. Då emellertid det till ministern för

utrikes ärendena för innevarande år utgående representationsbidraget

möjligen kan anses vara något knappt tillmätt och prövning av denna

iraga icke lärer kunna ske vid innevarande års riksdag, vill utskottet

icke motsätta sig, att medel till avlöning åt chauffören ävensom kostnaderna

för automobilens underhåll och drift må intill den 1 juli 1923

beredas på samma sätt som hittills.

I samband med behandlingen av detta anslag har utskottet ansett

sig böra beröra vad riksdagens revisorer i sin berättelse om den år 1921

verkställda granskningen av statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning

undei år 1920 (sid. 9 12) anfört i fråga om dispositionen av lösenav
gitter

vid utrikesdepartementets passavdelningar.

Revisorerna anföra här, efter att hava lämnat en del uppgifter

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 51.

5

rörande lösenavgifterna och kostnaderna för utrikesdepartementets båda

passavdelningar, följande:

»Vad angår det förhållandet, att utgifterna under år 1920 för den

ena av nämnda passavdelningar delvis bestritts från tredje huvudtitelns

allmänna besparingsfond, har detta förhållande redan varit föremål för

anmärkning av riksdagen, som.i skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 juni

1921, nr 3 A, angående regleringen av utgifterna under riksstatens för

år 1922 tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet,

framhållit, att anlitandet av sagda besparingsfond för berörda ändamål

icke överensstämde med de av 1841 års riksdag angivna grunder för

dispositionen av besparingarna å huvudtitlarna.

Vidkommande kostnaderna i övrigt för mera nämnda avdelningar,

vilka kostnader enligt den här ovan lämnade redogörelsen bestritts från

olika riksstatsanslag, har det givetvis väckt revisorernas uppmärksamhet,

att samtidigt som statsverket fått vidkännas så dryga kostnader för dessa

avdelningar, vid samma avdelningar influtna löseninkomster till så betydande

belopp tillfallit den person, som uppehållit den av statsmedel avlönade

kabinettssekreterarbefattningen. Framhållas må jämväl, att vid

beskickningar och konsulat, med undantag av de olönade konsulaten,

motsvarande sportelinkomster icke förekomma, enär vid dessa passviseringsavgifterna

i sin helhet utgå i form av stämpelavgift, som odelad

tillfaller statsverket.

Visserligen torde enligt gällande bestämmelser angående expeditionslösen

vederbörande befattningshavare inom utrikesdepartementet vara

berättigad att uppbära nu ifrågavarande lösenavgifter, men då berörda

avgifter efter vad revisorerna kunna finna, icke omnämndes vid framläggandet

för innevarande års riksdag av förslag till nya stater för den

diplomatiska och konsulära personalen inom utrikesdepartementet och

följaktligen icke någon hänsyn därtill togs vid fastställandet av sagda

stater, hava revisorerna ansett sig böra bringa nu relaterade förhållanden

till riksdagens kännedom.»

Med anledning av detta revisorernas uttalande har kabinettssekreteraren

den 27 december 1921 avgivit förklaring och därvid anfört

följande:

''»Vidare har det väckt revisorernas uppmärksamhet, ''»att samtidigt

som statsverket fått vidkännas så dryga kostnader för dessa avdelningar,

vid samma avdelningar influtna löseninkomster till så betydande belopp

tillfallit den person, som uppehållit den av statsmedel avlönade kabinettssekreterarebefattningen.

» Det hör härtill anmärkas, att båda dessa

passavdelningar visserligen tillskynda statsverket avsevärda utgifter, som

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets memorial Nr 51.

betunga tredje huvudtitelns olika anslag, men att de samtidigt tillföra

statsverket högst betydande belopp i form av stämpelmedel, som, ehuru

de icke komma tredje huvudtitelns anslag till godo, likväl utgöra eu

ingalunda oviktig inkomstkälla för statsverket. Vad särskilt den utländska

passavdelningen angår, så består dess verksamhet icke allenast i att

behandla frågor om visering, som verkställes av utrikesdepartementet,

för vilka, förutom stadgad stämpelavgift, de av kabinettssekreteraren

uppburna lösenavgifterna upptagas. Dess ojämförligt största arbetsbörda

utgör nämligen att behandla förfrågningar från beskickningar och konsulat,

huruvida visering i olika fall kan beviljas eller icke. Dessa viseringar,

som, i de fall de beviljas, verkställas av vederbörande beskickning

eller konsulat, medföra för statsverket eu inkomst i form av stämpelmedel

till belopp, söm mångdubbelt överstiger utgifterna. Det synes

sålunda icke fullt riktigt att jämföra de löseninkomster, som den utländska

passavdelningen tillför kabinettssekreteraren, med de utgifter, som

för densammas upprätthållande i sin helhet krävas. Dessa utgifter hänföra

sig, som sagt, till ojämförligt största delen till det arbete, som

avdelningen har med de i utlandet verkställda viseringarna.

Revisorerna anföra slutligen i ifrågavarande § 2: »Visserligen torde

enligt gällande bestämmelser angående expeditionslösen vederbörande

befattningshavare inom utrikesdepartementet vara berättigad att uppbära

nu ifrågavarande lösenavgifter, men då berörda avgifter, efter vad revisorerna

kunna finna, icke omnämndes vid framläggandet för innevarande

års riksdag av förslag till nya stater för den diplomatiska och konsulära

personalen inom utrikesdepartementet och följaktligen icke någon hänsyn

därtill togs vid fastställandet av sagda stater, hava revisorerna ansett

sig böra bringa nu relaterade förhållande till riksdagens kännedom».

Med anledning härav torde böra framhållas, att dessa lösenavgifters

höga belopp är av övergående natur. I samma mån som pass- och viseringstvånget

i de olika länderna inskränkes eller upphäves, komma dessa

avgifter att minskas eller upphöra. Utvecklingen går ock i den riktningen,

att viseringstvånget kommer att mellan allt fler länder upphävas, och

till svenska regeringen har framställning i sådant syfte redan från ett

par håll gjorts. Då det gällde att fastställa en ordinarie lönestat, synes

det icke hava varit påkallat att taga hänsyn till en löseninkomst av

övergående natur som den nu ifrågavarande. Detta torde hava varit

orsaken till att man icke funnit anledning att för riksdagen särskilt påpeka

förhållandet.»

Utskottet, som instämmer i vad revisorerna anfört och finner

det mindre lämpligt, att kabinettssekreteraren uppbär sportelinkomster

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 51.

7

till belopp, vida överstigande den enligt stat till honom utgående avlöningen,

har ansett sig böra föreslå, att åtgärder vidtagas för lösenavgifternas

indragning. Att så sker är för övrigt endast ett fullföljande av

vad som i likartade fall ägt rum inom andra delar av statsförvaltningen

under de senaste åren. I detta fall synes därjämte den omständigheten,

att staten måste vidkännas betydande kostnader för passavdelningarna,

utgöra ett ytterligare skäl för indragning till statsverket av de vid passens

utlämnande utgående lösenavgifterna.

Utskottet har med anledning härav ansett riksdagen böra hos Kung!.

Maj:t anhålla om vidtagande av åtgärder i denna riktning, vilket, enligt

vad utskottet inhämtat, jämväl föreslagits av allmänna civilförvaltningens

lönenämnd i ett den 18 februari 1922 avgivet utlåtande.

För beredande åt kabinettssekreteraren av någon ersättning- för

den förmån, han förlorar genom dessa sportiers indragning till statsverket,

har utskottet ansett sig böra föreslå, att det för närvarande till kabinettssekreteraren

under viss förutsättning utgående bidraget till representationskostnader

höjes från 3,000 kronor till 6,000 kronor för år. Då denna

förhöjning icke kan vinna tillämpning förrän från och med år 1923, synes

kabinettssekreteraren böra till den dag före den 1 januari 1923, Kungl.

Maj:t kan finna lämpligt bestämma, bibehålla sportelinkomsterna.

Utskottet anser alltså, att medelsbehovet å detta anslag bör för tiden

1 januari—30 juni 1923 bestämmas till hälften av det för innevarande

år beviljade beloppet, 470,000 kronor, ökat med 3,000 kronor, motsvarande

förhöjningen i kabinettssekreterarens representationsbidrag, eller

hälften av 473,000 kronor, d. v. s. 236,500 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) för tiden den 1 januari—30 juni 1923 upptaga

det ordinarie förslagsanslaget till utrikesdepartementet,

nu 470,000 kronor, med 236,500 kronor;

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t må föranstalta om att de till kabinettssekreteraren

nu utgående lösenavgifterna för passvisering skola från

den dag Kungl. Maj:t bestämmer, dock senast den 1

januari 1923, av honom till statsverket redovisas;

c) medgiva, att efter det de i mom. b) omförmälda

lösenavgifterna indragits till statsverket kabinettssekreterare,

som är gift, skall fr. o. m. år 1923 äga såsom

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets memorial Nr 51.

bidrag till representationskostnader åtnjuta ett årligt

belopp av 6,000 kronor, att utbetalas i den ordning,

som beträffande lön är stadgat..

Stockholm den 28 april 1922.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS,

Närvarande: se under utlåtandet nr SO.

Reservation:

av herrar J. B. Johansson, P. B. Nilsson i Landeryd och J. D.

Norman, vilka ansett, att utskottets motivering bort hava följande lydelse:

»I fråga om nu förevarande anslag--- 236,500 kronor.

Utskottet har icke funnit — — — å huvudtitlarne. Utskottet har

emellertid icke velat motsätta sig att medel---som hittills.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1922:3a Skrivelse till Konungen angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utri s. 1 i texten