Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungi. Maj:ts under sjunde huvudtiteln>■ av statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till statskontoret och riksräkenskapsverket jämte en i ämnet väckt motion.

1922-05-02 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1922:59, Utlåtande i anledning av Kungi. Maj:ts under sjunde huvudtiteln>■ av statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till statskontoret och riksräkenskapsverket jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 59.

Nr 59.

Ankom till riksdagens kansli den 2 maj 1922 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungi. Maj:ts under sjunde huvudtiteln>■

av statsverkspropositionen gjorda framställningar angående

anslag till statskontoret och riksräkenskapsverket

jämte en i ämnet väckt motion.

(3:e avd.)

Uti den till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov för tiden 1 januari—30 juni

1923 (nr 1) har Kungl. Maj:t under sjunde huvudtiteln (punkterna 8r

23 och 24) föreslagit riksdagen dels att upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till statskontoret, nu 334,000 kronor, med halva beloppet eller

167.000 kronor och det ordinarie förslagsanslaget till riksräkenskapsverket,

nu 503,000 kronor, med likaledes halva beloppet eller 251,500

kronor, dels ock att till upprätthållande av riksräkenskapsverkets verksamhet

å extra stat för sagda tid bevilja ett förslagsanslag, högst,.

25.000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till det vid

statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet över finansärenden den

7 januari 1922 (sid. 13—23 och 63—64.)

1 sammanhang med Kung]. Maj:ts förevarande förslag har utskottet

till behandling förehaft en inom första kammaren av herr G. Rosén

väckt motion, nr 65, vari hemställts, att riksdagen vid beviljande av

anslag till riksräkenskapsverket måtte för sin del besluta sådan ändring

av gällande bestämmelser, att riksräkenskapsverkets räkenskaper skola

granskas av statskontoret.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag,

får utskottet hänvisa till motionen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 59.

7

Över den av herr Rosén sålunda väckta motionen har utskottet

i vederbörlig ordning låtit inhämta statskontorets yttrande och har

sagda ämbetsverk i ett den 16 mars 1922 dagtecknat utlåtande anfört

följande:

»Några särskilda bestämmelser, huru riksräkenskapsverkets räkenskaper

skola granskas, lära icke finnas. Om några sådana ej utfärdas,

torde emellertid granskningen komma att överlämnas till någon hos

verket anställd tjänsteman, i likhet med vad som ägde rum på den tid

då riksräkenskapsverket nu åliggande revisioner var förlagd till kammarrätten.

En på berörda sätt anordnad granskning av allmänna räkenskaper

måste emellertid av flera skäl vara mindre lämplig. I ^likhet med motionären

anser därför statskontoret, att en förändring härutinnan bör vidtagas

och att föreskrift bör meddelas om på vad sätt riksräkenskapsverkets

räkenskaper skola granskas.

Statskontoret instämmer således i motionens syfte, men vill statskontoret,

ehuruväl något hinder ur arbetssynpunkt för granskningens

utförande inom ämbetsverket med nu tillgängliga arbetskrafter icke

synes möta, dock ifrågasätta, huruvida den av motionären föreslagna

anordningen kan anses innebära en lämplig lösning av denna fråga.

I detta avseende får statskontoret framhålla, att en väsentlig del av

statskontorets åligganden består i att mottaga och redovisa statsverkets

inkomster och bestrida statsutgifterna i överensstämmelse med de

av Kungl. Maj:t fastställda stater, allmänna författningar eller särskilda

föreskrifter samt att häröver verkställa erforderlig bokföring. Då denna

statskontorets verksamhet granskas inom riksräkenskapsverket, torde det

få anses mindre lämpligt, att en granskning av detta verks räkenskaper

verkställes av statskontoret.

Ett annat sätt för frågans lösning torde därför böra sökas. Statskontoret

tillåter sig i sådant avseende erinra, att, under den tid, då

riksräkenskapsverket nu åliggande granskning av allmänna räkenskaper

tillkom kammarrättens revisionsavdelning, advokatfiskalen hos kammarrätten

jämlikt § 22 av förnyade instruktionen för kammarrätten den 23

december 1908 (nr 159), bland annat, hade att, sedan granskningen av

revisionsavdelningen av inkomna räkenskaper avslutats, företaga ytterligare

sådan, om anledning därtill förefunnes. Det synes i betraktande

härav kunna ifrågasättas, huruvida icke granskningen av riksräkenskapsverkets

räkenskaper lämpligen kunde uppdragas åt advokatfiskalen i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 59.

kammarrätten. En annan utväg synes vara, att granskningen anförtros

åt finansdepartementets budgetbyrå.

Denna fråga torde emellertid vara av beskaffenhet att lämpligen

böra av Kungl. Maj:t efter närmare utredning avgöras, och föreställer

sig statskontoret, att det av motionären avsedda syftet lärer vinnas

genom ett uttalande från riksdagens sida om önskvärdheten av att

granskning av riksräkenskapsverkets räkenskaper verkställes av annan

myndighet eller av person utotfi verket».

Utskottets

yttrande.

Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda förslag om upptagande

av ordinarie anslagen till statskontoret och riksräkenskapsverket

för tiden 1 januari—30 juni 1923 med hälften av de belopp som anvisats

för innevarande år hava icke givit utskottet anledning till erinran

och har utskottet likaledes ansett sig böra tillstyrka, att till upprätthållande

av riksräkenskapsverkets verksamhet för nämnda tid ett förslagsanslag

å högst 25,000 kronor beviljas.

I den av herr Rosén väckta motionen har, såsom ovan nämnts,

föreslagits, att riksdagen vid beviljande av anslag till riksräkenskapsverke.

t måtte för sin del besluta sådan ändring av gällande bestämmelser,

att riksräkenskapsverkets räkenskaper skola granskas av statskontoret.

Utskottet anser, i likhet med motionären, det ur flera synpunkter

otillfredsställande, att riksräkenskapsverkets räkenskaper granskas av

en inom samma verk anställd tjänsteman. På av statskontoret anförda

skäl synes, det emellertid utskottet böra ankomma på Kungl. Maj:t att efter

närmare prövning utse myndighet eller person utom riksräkenskapsverket

att verkställa revisionen ifråga.

Utskottet hemställer,

I) att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923

a) upptaga det ordinarie förslagsanslaget till

statskontoret, nu 334,000 kronor, med halva beloppet

eller 167,000 kronor;

b) upptaga det ordinarie förslagsanslaget till riksräkenskapsverket,

nu 503,000 kronor, med likaledes

halva beloppet eller 251,500 kronor; samt

c) till upprätthållande av riksräkenskapsverkets

verksamhet å extra stat bevilja ett förslagsanslag,

högst, 25,000 kronor;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 59.

9

II) att riksdagen må i anledning av herr Roséns

ovanberörda motion i skrivelse till Kungl. Majrt anhålla,

att Kungl. Maj:t måtte efter närmare prövning

utse myndighet eller person utom riksräkenskapsverket

att verkställa revision av sagda verks räkenskaper.

Stockholm den 2 maj 1922.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: Se under utlåtande nr 58.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 sand. 22 höft. (Nr 58—64.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1922:7a Skrivelse till Konungen angående regleringen för tiden 1 januari—SO juni 1923 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till fina s. 1 i texten
  2. Rskr. 1922:170 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts under sjunde huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till statskontor s. 6 i texten