Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen fur tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.

1922-03-17 · 100 sidor, varav 94 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 94 av 100 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1922:5a, Utlåtande angående regleringen fur tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

1

Nr 5 A.

Ankom till riksdagens kansli den 17 mars 1922 kl. 1/2 2 e. m.

Utlåtande angående regleringen fur tiden 1 januari—30 juni

1923 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel,

innefattande anslagen till socialdepartementet.

(3:e avd.)

Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna propositionen Departements(nr

1) angående statsverkets tillstånd och behov under tiden 1 januari chefen—30

juni 1923 i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen M*)

till socialdepartementet, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 1)

att för sagda tid upptaga det ordinarie anslaget till departementschefen,

nu för år 24,000 kronor, med halva beloppet, 12,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie anslaget till departementschefen,

nu för år 24,000 kronor, med halva beloppet,

12;000 kronor.

2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att för tiden vepartcmen1

januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till de- ''''afxun''''^

partemontets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu för år 283,900 kro- Mqj.-ts

nor, med halva beloppet, 141,950 kronor. [2.]

Utredningen, i ärendet återfinnes å sid. 1 och 2 i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 7 januari 1922.

Vid prövning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet utskottets

uppmärksammat den av Kungl. Maj:t från början av år 1921 vidtagna >ttrande

*) Hilnvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens •protokoll 1922. (i saml. 5 höft. (Nr 5 A—B 5.)

468 sa 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Övergångs
stat.

[3.]

2

åtgärden att till sakkunnigt biträde åt statens fattigvårdsinspektör i

byggnadstekniska frågor tillkalla en arkitekt med ett årligt arvode av

10,000 kronor, varav för sagda år 5,000 kronor anvisats av förevarande

huvudtitels allmänna besparingar.

Utskottet har icke känt sig fullt övertygat om nödvändigheten av

att för ändamålet i fråga förbrukas ett så betydande belopp. Tillitandet

i detta- fall av huvudtitelns allmänna besparingar torde dessutom svårligen

kunna anses stå i överensstämmelse med de i rikets ständers skrivelse

den 12 maj 1841 angivna grunder i avseende å dispositionen av

besparingar å huvudtitlarna. Då utskottet likväl finner sig kunna begränsa

sin erinran till vad sålunda uttalats, sker det under förväntan,

att därest efter vederbörlig prövning behov även hädanefter av dylik

sakkunnig visar sig förefinnas, denne vid utövningen av sitt uppdrag

skall bliva i tillfälle, icke blott att tillgodose byråns intressen utan jämväl

att medverka till förbilligandet av de byggnadsföretag, hans granskning

åsyftar.

Då utskottet i övrigt icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts

förslag, hemställer utskottet alltså,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till departementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu för år

283,900 kronor, med halva beloppet, 141,950 kronor.

3:o) Kungl. Maj:t här föreslagit riksdagen (punkt 3) att för tiden

1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget, högst,

till övergångsstat för socialdepartementet, nu för år 10,400 kronor, med

ett belopp av 2,600 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 2—3 i statsrådsprotokollet.

Övergångsstaten för socialdepartementet beräknades i sistlidet års

statsverksproposition upptaga 2 kanslisekreterare, vardera med en avlöning

av 5,200 kronor, därav 2,500 kronor lön, 1,500 kronor tjänstgöringspenningar

och 1,200 kronor provisoriskt avlöningstillägg.

Den ene av de två kanslisekreterarna har emellertid övergått å den

nya ordinarie staten för socialdepartementet såsom andre kanslisekreterare

vid sistnämnda stats ikraftträdande den 1 januari 1922. Den

andre kvarstår å övergångsstaten och skall således jämlikt kungörelsen

den 22 juni 1921 (Sv. förf.-saml. nr 453) bibehållas vid samtliga enligt

övergångsstaten utgående avlöningsförmåner jämte tillfällig löneförbättring.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

3

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för tiden rl januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget, högst,

till övergångsstat för socialdepartementet, nu för år

10,400 kronor, med ett belopp av 2,600 kronor.

4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att för upprätthållande

av departementets verksamhet på extra stat för tiden 1

januari—30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag, högst, 6,850 kronor.

För ifrågavarande ändamål är å extra stat för år 1922 anvisat ett

förslagsanslag, högst, 13,700 kronor.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må för upprätthållande av departementets

verksamhet på extra stat för tiden 1 januari—

30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag, högst, 6,850

kronor.

Sociala verk och inrättningar.

5:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

5) hemställer utskottet,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till riksför

säkring sanstalten, nu för år 238,500 kronor, med

halva beloppet, 119,250 kronor.

6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att för upprätthållande

av riksförsäkringsanstaltens verksamhet, utöver anslaget å

ordinarie stat, å extra stat. för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett

förslagsanslag av 693,550 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 4

10 -i statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet har

riksdagen, utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år 1922

anvisat ett förslagsanslag å 1,450,000 kronor.

Departementets

verksamhet.

[4-]

Riks
försäkrings
cmstalten.

L5.J

Upprätthållande

ar

riks
försäkringsa

nst alt ens

verksamhet.

[6.]

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Detta anslag har av riksdagen beräknats på följande sätt:

avlöning till extra tjänstemän, amanuenser och andra extra

biträden samt "extra vaktmästare ävensom vikariatsersättningar

och ersättning till sakkunniga, personligt löne- •

tillägg till överläkaren hos riksförsäkringsanstalten, professorn

J. H. Åkerman m. m., förslagsvis....................... kronor 770,250: —•

hyra, kostnad för uppvärmning, belysning och städning, resekostnads-

och traktamentsersättningar, rättegångskostnader,

tryckningskostnader samt kostnader för prenumeration

å tidningar och tidskrifter, för inköp av böcker

och för annonsering, för anskaffning och underhåll av

inventarier, för vakthållning nattetid inom ämbetsverkets

lokaler m. m., förslagsvis .................................................. » 345,550: —.

kostnad för ortsombuden samt för andra dylika kostnader,

förslagsvis.......................................................................... » 300,000: —

kostnad för läkarundersökning och anskaffande a? läkarbetyg,

då sådant ej skall av arbetsgivare bekostas, samt för

andra dylika kostnader, förslagsvis- ............................... » 5,200: —

omkostnader för förvaltningen av den i 19 § av lagen den

17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete om
förmälda

fond, förslagsvis................................................. » 14,100: —

omkostnader för handhavande av livförsäkring i samband med

lån ur statens egnahemslånefond, förslagsvis.................. » 14,900: —

Summa kronor 1,450,000: —

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär till en början den

ändring i ifrågavarande stats uppställning, att den sist upptagna anslagsposten,

xavseende omkostnader för handhavande av den med statens

egnahemslånerörelse förbundna livförsäkringen, måtte avföras ur staten

och fördelas å andra poster inom anslaget.

Ifrågavarande anslagspost har beräknats på följande sätt:

hyra av ett rum jämte uppvärmning, belysning, städning och

telefon, förslagsvis ............................................................... kronor

arvode till en aktuarie, förslagsvis ................................................ »

arvode till en överläkare, förslagsvis ............................................ »

vikariatsersättning under semester för aktuarien samt ersättning

till extra biträde m. m., förslagsvis...................................... »

tryckningskostnader, skrivmaterialier, inventarier och diverse,

förslagsvis................................................................................. »

kostnad för läkarbetyg, förslagsvis ...............,............................ »

Summa kronor 14,848: —

eller i avrundat tal 14,900 kronor.

Vid en fördelning av anslagspostens olika belopp å andra poster

inom anslaget har ansetts, att beloppet för hyra, uppvärmning etc.,

beräknat till 1,400 kronor, ävensom kostnaden för tryckning, skriv
-

1,400: —

6,048: —

3,400: —

1,500: —

1,500: —

1,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

o

materialier, inventarier och diverse, beräknad till 1,500 kronor, helt

kunna utgå, enär den i anslaget till riksförsäkringsanstaltens verksamhet

upptagna posten av 345,550 kronor för hyra, uppvärmning, belysning

och städning etc. i allt fall kunde minskas. Vidare har arvodet

till överläkaren, beräknat till 3,400 kronor, ansetts kunna nedsättas

till 2,000 kronor.

I enlighet härmed skulle för första halvåret 1923 till respektive

anslagsposter i den extra staten läggas följande • belopp, nämligen:

till posten avlöning till extra tjänstemän, amanuenser etc. 4,774 kronor

(c’,)48 + 2,°00 f 1’500-) eller i avrundat tal 4,800 kronor samt till posten kostnad

för läkarundersökning etc. 500 kronor. Den förstnämnda av dessa poster

har ock för helt år beräknats till 779,850 kronor och för första halvåret

1923 till hälften av detta belopp, 389,925 kronor eller i avrundat

tal 390,000 kronor. Den senare posten, för närvarande utgörande

5,200 kronor, och som enligt nyssberörda förslag borde ökas med 1,000

kronor, för helt år räknat, har däremot med hänsyn till att densamma

visat sig otillräcklig ansetts böra ytterligare höjas med 800 kronor och

sålunda sluta å 7,000 kronor för år. Posten i fråga har alltså för tiden

januari—juni 1923 upptagits till 3,500 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare, att ovauberörda för hyram.m.

uppförda anslagspost, 345,550 kronor, skulle för helt år beräknas till

286,000 kronor eller för första halvåret 1923 till 143,000 kronor, att

anslaget för kostnad för ortsombuden samt för andra dylika kostnader

skulle upptagas med oförändrat belopp eller med 150,000 kronor för

nu ifrågavarande tid samt att posten omkostnader för förvaltningen av

den i 19 § av lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i

arbete omförmälda fond likaledes måtte beräknas till oförändrat belopp

eller 7,050 kronor för samma tid.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka vad Kuugl. Maj:t sålunda

föreslagit och får alltså hemställa,

att riksdagen må för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens

verksamhet, utöver anslaget å ordinarie

stat, å extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 anvisa ett förslagsanslag av 693,550 kronor.

7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att för tiden Kostnader

1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till kostnader

enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring för olycksfall i arbete, om försäkring

nu för år 50,000 kronor, till ett belopp av 37,500 kronor. ’i^arbcil"*''

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Riks försäkring

s anstaltens

döds fallsersättningar

i

anledning av

livförsäkring i

samband med

lån ur statens

egnahemslån

ef ond.

[8.]

Statens bidrag

till fiskares

försäkring.

[9.]

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 10—11 i statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning har 1918

års riksdag å riksstaten från och med år 1919 uppfört ett ordinarie

förslagsanslag å . 50,000 kronor för bestridande av kostnader enligt 19

och 37 §§ i lagen om försäkring för olycksfall i arbete. Anslaget har

sedermera utgått med oförändrat belopp.

Ifrågavarande anslag avser dels medel, som skola av statsverket

förskjutas i anledning av arbetsgivares försumlighet att på föreskrivet

sätt erlägga honom påförda försäkringsavgifter, dels ock medel för statsverkets

ersättande av den förlust, som uppkommer för riksförsäkringsanstalten

därigenom, att av riksförsäkringsanstalten i arbetsgivarens

ställe utgivna sjukpenningar och läkarvårdskostnader på grund av arbetsgivarens

obestånd icke kunnat utbekommas.

Med hänsyn till att anslaget för varje år visat sig otillräckligt

samt under framhållande av att på grund av nu rådande depressionstid

statens kostnader för ifrågavarande ändamål åtminstone under de närmaste

åren med sannolikhet komme att överstiga det för närvarande

uppförda ordinarie anslagets belopp, har anslaget ansetts böra bestämmas

till 75,000 kronor för år eller till 37,500 kronor för halvåret 1

januari—30 juni 1923.

Utskottet, som funnit Kungl. Maj:ts förevarande förslag tillfyllest

motiverat, hemställer alltså,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till kostnader

enligt 19 och 31 §§ i lagen om försäkring för

olycksfall i arbete, nu för år 50,000 kronor, till ett

belopp av 37,500 kronor.

8:o) Departementschefen har anmält (punkt 8), att anslag till riksförsäkringsanstaltens

dödsfallsersättningar i anledning av livförsäkring

i samband med lån ur statens egnabemslånefond icke är erforderligt

för tiden 1 januari—30 juni 1923 och påkallas sålunda icke något utskottets

yttrande i fråga om detta anslag; vilket utskottet skolat härigenom

för riksdagen

anmäla.

9:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 9) hemställer utskottet,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

7

att riksdagen måtte besluta att beträffande det

ordinarie förslagsanslaget till statens bidrag till fiskares

försäkring i riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923

icke upptaga något belopp.

10:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 10) hemställer utskottet,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923. upptaga det ordinarie förslagsanslaget till försäkring

srådet, nu för år 87,000 kronor, med halva beloppet,

43,500 kronor.

ll:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att för upprätthållande

av försäkringsrådets verksamhet på extra stat för tiden

1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av 25,000 kronor.

För år 1922 har 1921 års riksdag, utöver anslaget å ordinarie stat,

å extra stat anvisat ett förslagsanslag av 70,000 kronor för upprätthållande

av försäkringsrådets verksamhet.

På grund av minskning av de extra arbetskrafterna hos försäkringsrådet

samt nedgång av omkostnaderna i följd av fallande pris har

Kungl. Maj:t ansett anslaget kunna nedsättas med 20,000 kronor, för

helt år räknat, eller 10,000 kronor för nu ifrågavarande halvår.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må. för upprätthållande av försäkringsrådets

verksamhet på extra stat för tiden 1 januari—30

juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av 25,000 kronor.

12:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 12)

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 13 och 14) i

ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen,

nu för år 312,000 kronor, med halva beloppet,

156,000 kronor.

Försäkrmys
rådet.

[01.]

Upprätthållande

av

försäkringsrådets

verksamhet.

,

[ii-]''

Social
styrelsen.

[12.]

s. 8 Kontrollera mot PDF

Upprätthållande

av

socialstyrelsens

verksamhet.

[13.]

Utskottets

yttrande.

8 Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

13:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att å extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 för upprätthållande av socialstyrelsens

verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat, anvisa ett förslagsanslag,

högst, 68,500 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 15—19

i åberopade statsrådsprotokollet.

Utöver vederbörande anslag å ordinarie stat anvisade sistlidet års

riksdag för upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet å extra stat

för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 137,000 kronor. Det för första

halvåret 1923 nu äskade anslaget utgör sålunda hälften av det för

innevarande år beviljade.

I samband med förevarande anslagsäskande har departementschefen

lämnat en närmare redogörelse beträffande hos socialstyrelsen vidtagna

anordningar för kontroll över bränsleförbrukningen inom vissa av statsverket

disponerade byggnader och lokaler m. m.

Av denna redogörelse framgår bland annat, att Kungl. Maj:t för

handläggning av till ifrågavarande område hörande ärenden bemyndigat

socialstyrelsen att från och med den 1 juli 1921 tills vidare intill utgången

av juni månad innevarande år anställa en byråassistent, en byråingenjör

och ett kvinnligt biträde, samt att härför erforderliga medel av

Kungl. Maj:t anvisats från femte huvudtitelns allmänna besparingar.

Då emellertid departementschefen för närvarande icke vore beredd att

taga ställning till frågan om bränslekontrollens framtida ordnande, har

något anslag för ändamålet i fråga synts honom icke böra äskas av

riksdagen. Därest efter anbefalld ytterligare utredning Kungl. Maj:t

skulle finna kontrollverksamheten inom socialstyrelsen böra fortgå i en

eller annan form, har departementschefen nämligen ansett, att, såvida

riksdagen ej gör någon erinran däremot, Kungl. Maj:t bör kunna tillsvidare

upprätthålla denna verksamhet med anlitande av tillgängliga medel.

Enligt vad utskottet inhämtat, har under tiden november 1921—

februari 1922 antalet inspektioner vid statens värmeanläggningar uppgått

till 365, varvid 322 dylika anläggningar med en gemensam bränslekostnad

år 1920 av 5,537,909 kronor undersökts. Vid inspektionerna hava

enligt uppgift felaktigheter blivit anmärkta i och för rättelse. Utan att

nu uttala något omdöme om denna verksamhet, vill utskottet emellertid

understryka angelägenheten av att vid anordnande av densamma största

möjliga sparsamhet iakttages.

Utskottet, som i övrigt icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts

förslag, får alltså hemställa,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

9

att riksdagen må å extra stat för tiden 1 januari—

30 juni 1923 för upprätthållande av socialstyrelsens

verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat, anvisa ett

förslagsanslag, högst, 68,500 kronor.

14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att på extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa, att ställas till Kungl.

Maj:ts förfogande och användas till ersättning åt förlikningsmän m. m.

för medling i arbetstvister, ett förslagsanslag av 72,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 20 och 21 i statsrådsprotokollet.

Till ersättning åt förlikningsmän m. m. för medling i arbetstvister

har riksdagen på extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag av

144,000 kronor. Det av Kungl. Maj:t för första hälften av år 1923

för ändamålet i fråga äskade anslaget utgör sålunda hälften av det för

innevarande år beviljade.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet ansett sig

böra biträda. I likhet med departementschefen förutsätter emellertid

utskottet, att, om genom förordnande av s. k. fackförlikningsmän någon

förlikningsman för visst distrikt erhåller väsentligt minskat arbete,

Kungl. Maj:t nedsätter hans arvode under det av riksdagen godkända

beloppet.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari

—30 juni 1923 anvisa, att ställas till Kungl. Maj:ts

förfogande och användas till ersättning åt förlikningsmän

m. m. för medling i arbetstvister, ett förslagsanslag av

72,000 kronor.

15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15) att på extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 till bestridande av kostnaderna

för centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister anvisa ett förslagsanslag

av 15,000 kronor.

I fråga, om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 21

och 22 i åberopade statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. •> höft. (Nr 5 A—5 B)

Förliknings - män för

medling i

arbetstvister.

[14-]

Utskottets

yttrande.

Centrala

skiljenämnden

för vissa

arbetstvister.

[15.]

468 22 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Särskilda

skiljedomare i

arbetstvister.

[16.]

Understödjande

av den

offentliga

arbetsförmedlingen,

[17.]

iO Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen å extra stat för år 1922

anvisat ett förslagsanslag av 30,000 kronor och utgör alltså det för

första halvåret 1923 äskade anslaget hälften av detta belopp.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari

—30 juni 1923 till bestridande av kostnaderna för

centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister anvisa ett

förslagsanslag av 15,000 kronor.

16:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majrts därom gjorda

framställning (punkt 16) och under erinran om att såsom bidrag till

bestridande av kostnaderna för särskilda skiljedomare i arbetstvister

för år 1922 beviljats ett anslag å 15,000 kronor, får utskottet hemställa,

att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari

—30 juni 1923 såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för särskilda skiljedomare i arbetstvister anvisa

ett förslagsanslag av 7,500 kronor.

17:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17) att på extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa'', att för befrämjande och

organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen i riket utgå i huvudsaklig

överensstämmelse med nu gällande grunder, ett förslagsanslagav

200,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 23 och 24 i statsrådsprotokollet.

För år 1922 har riksdagen för ifrågavarande ändamål beviljat ett

anslag å 200,000 kronor. Då anslaget avser att täcka vissa av de utgifter,

som kommunerna under nästföregående år haft för arbetsförmedlingen,

samt det uppenbarligen är ett önskemål, att statsunderstödet

snarast möjligt skall bliva tillgängligt för kommunerna, har departementschefen

ansett, att anslagsbeloppet för hela år 1923 bör beräknas

på årets första hälft.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, hemställer alltså,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

11

att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari

—30 juni 1923 anvisa, att för befrämjande och organiserande

av den offentliga arbetsförmedlingen i riket utgå

i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder,

ett förslagsanslag av 200,000 kronor.

18:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att på extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa — att i huvudsaklig

överensstämmelse med nu gällande grunder utgå såsom bidrag till resekostnader

för medellösa arbetssökande, som av arbetsförmedlingsanstalt

anvisats arbete å annan ort än där de vistas — ett förslagsanslag av

15,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 24 i statsrådsprotokollet.

Det för ifrågavarande ändamål äskade anslaget utgör hälften av ett

för samma ändamål för innevarande år beviljat anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari

—30 juni 1923 anvisa — att i huvudsaklig överensstämmelse

med nu gällande grunder utgå såsom bidrag

till resekostnader för medellösa arbetssökande, som av

arbetsförmedlingsanstalt anvisats arbete å annan ort än

där de vistas — ett förslagsanslag av 15,000 kronor.

19:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19) ifråga om anslagför

tiden 1 januari—30 juni 1923 till arbetslöshetens bekämpande kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket

utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att till

understöd i vissa fall åt genom tobaksmonopolets införande nödlidande

personer å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag

av 70,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 25—26 i statsrådsprotokollet.

Medellösa

arbets
sökandes
resor.

[18-]

Bekämpande

av arbetslösheten.

[19.]

Understöd i

vissa fall åt

fienom tobaksmonopolets

införande

nödlidande

personer.

[20.j

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

32 Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

i’ör vart och ett av åren 1920—1922 har riksdagen anvisat ett

förslagsanslag av 140,000 kronor till understöd i vissa fall åt genom

tobaksmonopolets införande nödlidande personer.

I ämnet nu gällande föreskrifter, utfärdade i anslutning till av

riksdagen prövade grunder, återfinnas i kungörelse den 7 juli 1921

(Sv. förf.-saml. nr 409). Enligt dessa föreskrifter tillkommer det arbetslöshetskommissionen

att bestämma om tilldelande av understöd.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet

till behandling förehaft en inom andra kammaren av herr O. Hagman

väckt motion (nr 103), vari hemställts,

1) att riksdagen måtte medgiva en höjning av nu utgående understöd

med 50 procent från och med 1922.

2) att riksdagen måtte till understöd i vissa fall åt genom tobaksmonopolets

införande nödlidande personer å tilläggsstat för år 1922

bevilja ett förslagsanslag — som tillägg till i riksstaten upptaget belopp

av 140,000 ”kronor — av 70,000 kronor.

3) att riksdagen måtte för samma ändamål å extra stat för tiden

1 januari—r30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av 105,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag,

får utskottet hänvisa till motionen. I

I proposition ur 6(i till 1920 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t

riksdagen att för understöd i vissa fäll åt genom tobaksmonopolets införande

nödlidande personer, i enlighet med av chefen för finansdepartementet

i statsrådsprotokollet över finansärenden den 30 januari 1920

angivna grunder, under sjunde huvudtiteln anvisa å extra stat för år

1921 ett förslagsanslag å 150,000 kronor samt å tilläggsstat för år 1920

likaledes ett förslagsanslag å 150,000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts

förslag skulle sådant understöd utgå med 500 kronor för år till envar

självförsörjande person, som vid tiden för tobaksmonopolets införande

var fast anstiilld inom tobakshanteringen och som vid avgången från

yrket uppnått en ålder av 55 år eller på grund av lyte eller kronisk

sjukdom var till arbete oförmögen.

Vid förevarande propositions behandling av riksdagen fann riksdagen

sig böra medgiva, att understöd av statsmedel för ändamålet

ifråga anvisades. Beträffande understödsbeloppens storlek fann riksdagen

emellertid hänsyn böra tagas, dels till att äldre kvinnliga, i vanlig

mening icke arbetsföra personer måste anses hava större möjlighet än

män i samma läge och ålder att genom lättare sysselsättning bereda

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A. 13

sig någon mindre inkomst, dels ock till huruvida understödstagaren

vore gift eller hade barn att försörja. Riksdagen ansåg härvid det

vara med rättvisa mest överensstämmande, att understödet bestämdes

till 400 kronor för ensamstående kvinna, till 500 kronor för ensamstående

man eller ensamstående kvinna med minderårigt barn, till 600

kronor för man, som hade hustru eller minderårigt barn, samt till 700

kronor för äkta makar, som båda varit anställda som tobaksarbetare.

Då enligt vad i propositionen lämnade uppgifter gåvo vid handen, största

antalet understödstagare vore att söka bland ensamstående kvinnor,

syntes det riksdagen, att de av Kungl. Maj:t äskade anslagen borde

kunna nedsättas till vartdera 140,000 kronor.

Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår, har ett anslag

av enahanda storlek anvisats av riksdagen jämväl för år 1922.

Under hänvisning till vad sålunda förekommit och då utskottet

ansett .tillräcklig anledning icke föreligga att, på sätt ovannämnda

motionär föreslagit, nu höja ifrågavarande understöd, vilka av riksdagen

uuder år 1920 med dess högkonjunktur ansågos skäliga, har utskottet

funnit sig böra avstyrka motionärens förslag.

Då Kungl. Maj:ts framställning icke givit utskottet anledning till

erinran, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl.'' Maj:ts

förevarande förslag och med avslag å herr Hagmans

ovanberörda motion, i vad densamma skiljer sig från

Kungl. Maj:ts förslag, till understöd i vissa fall ät genom

tobaksmonopolets införande nödlidande personer å extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag

av 70,000 kronor.

21:o) Departementschefen har anmält (punkterna 21 och 22), att

anslag till internationella föreningen för arbetslöshetens bekämpande

samt mellanfolkliga arbetsamtet i Basel icke erfordras för första halvåret

1923, och påkallas sålunda icke något utskottets yttrande i fråga

om dessa anslag; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

22:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning (punkt 23) och under erinran om, att till personligt löne
-

Internationella

föreningen för

arbetslöshetens

bekämpande.

Mellan - folkliga

arbetsamtet

i Basel.

Yrkesinspek
tionen.

r - 3. j

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Upprätthållande

av

yrkesinspektionens

verksamhet.

[24.]

Bidrag

till föreningen

för arbetarskydd
i

Stockholm.

[25.]

tillägg åt yrkesinspektrisen Kerstin Heseelgren på extra stat för år 1922

beviljats ett förslagsanslag, högst, 1,000 kronor, får utskottet hemställa,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923

a) upptaga det ordinarie anslaget till yrkesinspektionen,

nu för år 164,100 kronor, med halva beloppet

82,050 kronor,

b) till personligt lönetillägg åt yrkesinspektrisen Kerstin

Hesselgren på extra stat anvisa ett förslagsanslag,

högst, 500 kronor.

23:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24) att på extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 för upprätthållande av yrkesinspektionens

verksamhet anvisa ett förslagsanslag, högst, 30,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 26 och 27 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen å extra stat för år 1922

anvisat ett anslag å 60,000 kronor. Det av Kungl. Maj:t för tiden den

1 januari—den 30 juni 1923 för ändamålet nu äskade anslaget utgör

sålunda hälften av det för innevarande år beviljade.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari

—30 juni 1923 för upprätthållande av yrkesinspektionens

verksamhet anvisa ett förslagsanslag, högst, 30,000

• kronor.

24:o) Departementschefen har anmält (punkt 25), att utbetalning av

begärt statsbidrag åt föreningen för arbetarskydd i Stockholm bör kunna

anstå till 1923 års senare hälft, på grund varav han ansett sig sakna

anledning att nu ingå på frågan om anslag för detta ändamål. Med

anledning härav påkallas icke något utskottets yttrande i fråga om

detta anslag; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

s. 15 Kontrollera mot PDF

StatsutsJcottets utlåtande Nr 5 A.

15

25:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25) att för tiden

1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till statens

tvångsarbetsanstalter, nu för år 556,000 kronor, med halva beloppet

278.000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 28 och 29 i statsrådsprotokollet.

I samband med förevarande anslagsäskande har departementschefen

meddelat, att Kungl. Maj:t efter därom av styrelsen för statens tvångsarbetsanstalt

i Landskrona gjord framställning genom beslut den 2

december 1921 uppdragit åt styrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse

med i ärendet ingivna ritningar och under beaktande av visst

av byggnadsstyrelsen gjort uttalande låta omändra och utvidga sjukavdelningen

vid nämnda anstalt för en sammanlagd kostnad av högst

8.000 kronor, att utgå av ett av 1921 års riksdag för vissa sanitära

anordningar vid anstalten ifråga å tilläggsstat för sagda år uppfört reservationsanslag

å 40,000 kronor.

Då utskottet icke haft något att erinra mot vad sålunda förekommit

och ävenledes ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts under förevarande

punkt gjorda framställning, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till statens

tvångsarbetsanstalter, nu för är 556,000 kronor, med

halva beloppet, 278,000 kronor.

26:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 27) hemställer utskottet,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget statens

tvångsarbetsanstalter: övergångsstat, nu för år 15,000

kronor, med halva beloppet, 7,500 kronor.

27:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att till driftkostnader

för statens vårdanstalt för alkoholister vid Svartsjö på extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av

25,000 kronor.

Statens

tvångsarbets
anstalter.

[26.]

Utskottets

yttrande.

Övergångs
stat.

[27.]

Statens

vårdanstaltför

alkoholister

vid

Svartsjö.

[28.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Utskottets

yttrande.

Statens

vårdanstalt

för alkoholister
Landskrona.

[29.]

Det för ifrågavarande ändamål äskade anslaget utgör hälften av

ett för samma ändamål för innevarande år beviljat.

Vid behandlingen av förevarande anslagsäskande bar utskottet uppmärksammat,

att herrar A. Petrén och G. H. von Koch i en inom första

kammaren väckt motion (nr 81), vilken hänvisats till andra lagutskottets

förberedande behandling, yrkat, att riksdagen för sin del ville antaga en

provisorisk lag om vård av vissa alkoholister å anstalter, som i 31 och

33 §§ av fattigvårdslagen stadgas. Då genom bifall till denna motion

antalet av de å tvångsarbetsanstalten å Svartsjö intagna alkoholisterna

skulle i någon mån ökas och anslagsbehovet i följd härav stegras, skulle

det visserligen kunna ifrågasättas, huruvida icke ett uppskov med behandlingen

av anslagsfrågan till efter det berörda motion blivit av riksdagen

behandlad vore lämpligt. Med hänsyn emellertid till att i motionen

icke ifrågasatts någon höjning av anslagsbeloppet samt att anslaget är

av förslagsanslags natur, har utskottet funnit sig redan nu kunna upptaga

anslagsäskandet till behandling, och, som utskottet icke haft något

att erinra mot det av Kungl. Maj:t begärda beloppet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till driftkostnader för statens

vårdanstalt för alkoholister vid Svartsjö på extra stat

för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag

av 25,000 kronor.

28:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29), att till

driftkostnader för statens vårdanstalt för alkoholister i Landskrona på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag

av 3,500 kronor.

För anordnande och drivande av en ny statens vårdanstalt för

alkoholister i Landskrona har 1921 års riksdag anvisat ej mindre på

tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag å 5,000 kronor, än även å

extra stat för år 1922 ett förslagsanslag å 10,000 kronor.

Med hänsyn till den ringa beläggningen å anstalten har anslaget

för första halvåret 1923 ansetts kunna begränsas till 3,500 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, får alltså hemställa,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

17

att riksdagen må till driftkostnader för statens vårdanstalt

för alkoholister i Landskrona på extra stat för

tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag

av 3,500 kronor.

29:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att på extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa

dels till avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare

vid statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister ett förslagsanslag,

högst, 20,473 kronor, •

dels ock till bidrag för driftkostnaderna i övrigt för samma anstalt

ett förslagsanslag av 26,500 kronor.

1 fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 31

—45 i statsrådsprotokollet.

Driftkostnader

för

statens vårdanstalt

å

Venngarn för

alkoholister.

[30.]

I skrivelse den 8 juni 1921, nr 270, anmälde riksdagen, bland

annat, att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition i ämnet,

nr 279, och en inom riksdagens första kammare väckt motion, nr 208,

beslutat, att den statens vårdanstalt för alkoholister, som för det dåvarande

vore förlagd till Salbohed i Västmanlands län, skulle från tidpunkt,

som Kungl. Maj:t bestämde, vara provisoriskt förlagd till Venngarn

i Stockholms län och att från samma tid eleverna vid den för

närvarande å Venngarn inrymda tvångsuppfostringsanstalten för minderåriga

förbrytare skulle provisoriskt överflyttas till uppfostringsanstalten

å Bona.

I sammanhang därmed meddelade riksdagen, att riksdagen beviljat

dels till avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare vid

statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister å extra stat för år 1922

ett förslagsanslag, högst, 38,395 kronor samt till samma ändamål på

tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst, 19,200 kronor, dels

ock till bidrag för driftkostnaderna i övrigt vid ifrågavarande anstalt

å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag av 58,000 kronor samt till

samma ändamål på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag av 30,550

kronor.

Genom brev den 19 augusti 1921 bestämde Kungl. Maj:t, att den

å Salbohed förlagda anstalten skulle från och med den 1 oktober 1921

vara provisoriskt förlagd till Venngarn i Stockholms län och att från

samma tid eleverna vid den å Venngarn inrymda tvångsuppfostringsanstalten

för minderåriga förbrytare skulle provisoriskt överflyttas till

uppfostringsanstalten å Bona. Vidare förklarade Kungl. Maj:t, att de

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 saml. 5 käft. (Nr 5A—SB.) 4bs 22 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

genom brev den 9 juli 1920 och den 17 juni 1921 fastställda avlöningsoch

driftkostnadsstaterna för alkoholistanstalten vid Salbohed skulle

upphöra att gälla med utgången av september månad 1921 samt fastställde

följande avlöningsstat — uppställd för år — för ifrågavarande,

till Venngarn förlagda alkoholistanstalt att gälla för tiden 1 oktober

1921—31 december 1922:

Oredu-

cerat

belopp

Pensions-

avgift

motsva-

rande

belopp

Reduce- rat _

belopp

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Arvode

för

särskilt

uppdrag

Summa

1 direktör ..............................

3,000

150

2,850

1,500

») 4,350

1 assistent och räkenskapsförare

1,600

—

50

—

1,550

—

1,000

—

—

—

2) 2,550

—

1 lantbruksinspektor ...............

1,600

—

50

—

1,550

—

1,000

—

—

—

2) 2,550

—

1 husfader..............................

1,200

—

50

—

1,150

—

900

—

—

—

3) 2,050

—

1 maskinist ............................

1,000

—

30

—

970

—

550

—

—

—

4) 1,520

—

1 vårdare (tillika rättare).........

800

—

25

—

775

—

500

—

200

—

4) 1,475

—

800

_

25''

_

775

—

500

—

—

—

4) 1,275

4) 12,750

—

10 vårdare..............................

8,000

—

250

—

7,750

—

5,000

—

—

—

—

1 husmoder, jämte fri kost......

700

—

25

—

675

—

—

—

—

—

5) 675

—

Läkararvode ...........................

6) 2,000

—

Predikantarvode .....................

6) 1,200

—

Summa kronor

32,395

—

Efter

5

år

kan

lönen höjas

med

500

kronor och

efter

10

år

med ytterligare

500

kronor.

n

5

»

»

»

»

»

400

»

»

»

1-0

»

»

»

400

»

»

5

»

»

»

»

»

200

»

»

»

10

»

»

»

200

»

»

5

»

»

»

»

»

100

»

»

»

10

»

»

»

100

»

»

5

»

»

»

»

»

50

»

»

»

10

»

»

»

50

»

6) Därjämte fria resor.

■ Anm. Med undantag av läkare ock predikant erhålla alla fri hostad, fri uppvärmning

(eller bränsle) eventuellt elektrisk belysning (enligt styrelsens bestämmande). Huggning och

sågning av bränsle ävensom armatur och lampor för elektrisk belysning bekostas dock alltid

av befattningshavaren. Maskinist, vårdare och husmoder erhålla beklädnadsersättning, de förra

med 100 kronor vardera, den senare med BO kronor per år. Befattningshavare må kunna

tilldelas trädgårds- eljer planteringsland (enligt styrelsens bestämmande). Därest direktören

tillika ombesörjer läkalrvården eller predikantens göromål, må honom kunna tilläggas så stor del

av läkararvodet eller predikantarvodet, som Kung]. Maj:t bestämmer. För det fall direktören

åtnjuter båda de för befattningen uppförda ålderstilläggen, skall det pensionsavgift motsvarande

belopp, som skall avdragas å lönen, utgöra 200 kronor. Befattningshavare vid anstalten må

tillåtas att ifråga om rätt till ålderstillägg räkna sig tillgodo tid, varunder han varit innehavare

av motsvarande eller jämförlig befattning vid statens vårdanstalt för alkoholister vid Venngarn

eller å Salbohed eller vid statens uppfostringsanstalt för minderåriga manliga förbrytare å

Venngarn.

Därest läkaren och predikanten icke enligt avtal med styrelsen äga att genom anstaltens

försorg åtnjuta fria resor, erhålla de resekostnadsersättning, läkaren enligt tredje klassen och

predikanten enligt fjärde klassen i resereglemente!, att utgå från det som bidrag till driftkostnader

för anstalten beviljade förslagsanslaget.

Därjämte bemyndigade Kungl. Maj:t styrelsen för alkoholistanstalten

å Venngarn att under tiden 1 oktober 1921—31 december 1922 använda

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

19

ett belopp av högst sextusen kronor, för år räknat, till ersättning åt

extra personal och till vikariatsersättningar vid anstalten.

Vidare fastställde Kungl. Maj:t följande stater beträffande driftkostnaderna

i övrigt för ifrågavarande anstalt, att lända till efterrättelse

för tiden 1 oktober—31 december 1921 och för år 1922.

Utgifter.

Okt.—dec.

1921.

Utspisning för 6 funktionärer och 100 intagna

ä 2:20............................................................. kronor 21,279:50

Beklädnad för vissa å anstalten intagna............ » 250: —

Beklädnadsersättning för personal..................... » 337:50

Värme, lyse och elektrisk kraft.......................... » 8,750: —

Tvätt och renhållning.......................................... » 1,500: —

Fastighetens underhåll ................... » 1,375: —

Underhåll och anskaffning av anstaltsinventarier » 1,500: —

Sjukvård ......................................... » 1,250: —

Expeditionen......................................................... * 1,000: —

Besekostnader och skjutsar för personal m. fl. » 625: —

Frakter och skjutsar för diverse ändamål......... » 375: —

Flyttning till Venngarn....................................... » 1,500: —

Övriga allmänna omkostnader .......................... » 533: —

Summa kronor 40,275: —

Inkomster.

Avgifter för 100 intagna ä 2 kronor per dag ...

Nettoinkomst av verkstadsarbetet ....................

Nettoinkomst av jordbruket och trädgården ...

Statens tillskott ...................................................

kronor 18,250

» 1,250

» 4,750

» 16,025

Summa kronor 40,275

År 1922.

85,118

1,000

1,350

35,000

6,000

5.500

6,000

5.000

4.000

2.500

1.500

2,032: - 155,000: —

73,000: —

5,000: —

19,000: —

58,000: —

155,000: —

Frånsett att vederbörande belopp på grund av nu ifrågavarande

budgetårs avsedda längd upptagits till hälften av motsvarande belopp

i 1922 års avlöningsstat, företer i förhållande till den fastställda staten

Kungl. Maj:ts för första halvåret 1923 framlagda förslag till avlöningsstat

för Venngarnsanstalten endast den olikheten, att i densamma uppförts

ytterligare en tjänsteman, nämligen en assistent åt direktören, i

samband varmed benämningen å den nuvarande assistenten och räkenskapsföraren

förändrats till räkenskapsförare. För ifrågavarande assistent

har föreslagits avlöning av samma storlek, som nu utgår till den

förenade assistents- och räkenskapsförarebefattningen.

Till ersättning åt extra personal och vikariatsersättningar m. m.

har Kungl. Maj:t äskat ett anslag å 3,000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Utskottets

yttrande.

Anslaget till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. skulle sålunda

vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag för första halvåret 1923 i sin

helhet upptagas till (16,197: 50 + 1,275 -f 3,000: — =) 20,472 kronor 50

öre eller, i jämnt krontal räknat, 20,473 kronor.

Vad driftkostnaderna i övrigt för Venngarnsanstalten beträffar, skulle

enligt Kungl. Maj:ts förslag anstaltens omkostnadsstat för första halvåret

1923 erhålla följande utseende:

Utgifter.

Utspisning av 6 funktionärer och 100 intagna k 1,75 ............... kronor 33,575: 50

Beklädnad för vissa å anstalten intagna...................................... » 500: —

Beklädnadsersättning åt personal................................................... » 775: —

Värme, lyse och elektrisk kraft.................................................... » 14,375: —

Tvätt och renhållning........................................................................ » 2,500: —

Fastighetens underhåll....................................... » 2,750: —

Underhåll och anskaffning av anstaltsinventarier........................ » 3,000: —

Sjukvård............................................................. * 2,500:

Expeditionen ....................................................;............................... * 2,000: —

Kesekostnader och skjutsar för personal m. fl............................ » 1,250: —

Frakter och skjutsar för diverse ändamål ................................... » 750: —

Övriga allmänna omkostnader......................................... *_1,224: 50

Summa kronor 65,200: —

Inkomster.

Avgifter för 100 intagna a 2 kronor per dag ............................. kronor 36,200; —

Nettoinkomst av verkstadsarbete ...............................................''•••• » 2,500: —

Statens tillskott ............................................................................... » 26,500: -

Summa kronor 65,200: —

Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser anvisandet av ett anslag

å 20,473 kronor för avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare

vid statens vårdanstalt å Venngarn, har icke givit utskottet

anledning till erinran och har utskottet alltså funnit sig böra tillstyrka,

att en assistent åt direktören uppföres å anstaltens avlöningsstat från

och med år 1923.

Då utskottet jämväl ansett sig kunna biträda vad Kungl. Maj:t i

övrigt under förevarande punkt föreslagit riksdagen, får utskottet hemställa,

att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari—30

juni 1923 anvisa

a) till avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare

vid statens vårdanstalt å Venngarn för

alkoholister ett förslagsanslag, högst, 20,473 kronor,

samt

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

21

b) till bidrag för driftkostnaderna i övrigt för samma

anstalt ett förslagsanslag av 26,500 kronor.

30:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31) att på extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa

dels såsom bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader ett förslagsanslag av 40,000 kronor,

dels till bestridande av statens kostnader för farliga alkoholister,

handräckning, läkarutlåtanden, vittnesersättningar m. m. ett förslagsanslsg

av 3,000 kronor,

dels ock till sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande

alkoholistvården ett förslagsanslag, högst, 1,800 kronor,

ävensom medgiva,

att jord, som står under kronans omedelbara disposition eller som

tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna

allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens försorg

utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond,

må, efter av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning, utan

särskild ersättning till kronan på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan

finna skäligt bestämma, upplåtas till landsting, kommun, förening, stiftelse

eller annan för anordnande av allmän alkoholistanstalt.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 45

—51 i statsrådsprotokollet.

För år 1922 har riksdagen på extra stat anvisat:

dels ett förslagsanslag av 100,000 kronor såsom bidrag till erkända

och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader;

dels ett förslagsanslag av 17,000 kronor till bestridande av statens

kostnader för farliga alkoholister, handräckning, läkarutlåtanden, vittnesersättningar

m. m.;

dels ett reservationsanslag av 10,000 kronor såsom bidrag till anordnande

av erkända alkoholistanstalter;

dels ock ett förslagsanslag, högst, 3,600 kronor, till sakkunnigt biträde

hos socialstyrelsen för ärenden rörande alkoholistvården.

Därjämte har riksdagen medgivit, att jord, som står under kronans

omedelbara disposition eller som tillhör någon av de under bruk och

bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar eller någon av de

genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar, vilka

icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna

Vissa övriga

anslag till

alkoholistvården.

[31-]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

eller Vadstena krigsmanshusfond, må, efter av Kungl. Maj:t i varje särskilt

fall verkställd prövning, utan särskild ersättning till kronan på de villkor

i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas till landsting,

kommun, förening, stiftelse eller annan för anordnande av allmän

alkoholistanstalt.

Ifråga om anslaget till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader

har 1921 års riksdag (skrivelse nr 5 A punkt 30) medgivit,

att av detta må, därest förhållandena så påkalla, utöver det enligt kungörelsen

den 27 oktober 1916 angående statsbidrag till driftkostnader

vid alkoholistanstalter utgående statsbidraget, för år 1922 utgå ett tillläggsbelopp

av den storlek, att totala driftkostnadsbidraget till erkända

alkoholistanstalter för vårddag räknat utgör högst 3 kronor 50 öre för

såväl tvångsinternerad som frivilligt ingående samt att totala driftkostnadsbidraget

till enskilda alkoholistanstalter utgör högst 3 kronor för

vårddag, allt enligt de villkor, som Kungl. Maj:t bestämmer. Enahanda

förhöjning av statsbidrag har 1921 års riksdag (skrivelse nr 356) medgivit

jämväl i fråga om statsbidragen för år 1921.

De av riksdagen sålunda godkända grunderna för statsbidragets

utgående hava sedermera kommit till uttryck i en av Kungl. Maj:t den

29 augusti 1921 utfärdad kungörelse angående statsbidrag till driftkostnaderna

vid alkoholistanstalter för åren 1921 och 1922 (Sv. förf.- saml. nr 535).

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag beträffande ifrågavarande anslag

innebär, att de för åren 1921 och 1922 sålunda gällande bestämmelserna

angående statsbidrag för berörda ändamål skola utsträckas att

gälla till och med den 30 juni 1923. Med hänsyn till de sjunkande

levnadskostnaderna har anslaget för första halvåret 1923 ansetts kunna

begränsas till 40,000 kronor.

Under rubriken »statens kostnader för farliga alkoholister m. m.»

har sedan år 1917 upptagits ett anslagsbelopp av 17,000 kronor för år.

Under de olika åren hava av detta anslag, enligt uppgift från socialstyrelsen,

tagits i anspråk följande belopp:

1917 ............................................................... kronor 1,684: 65

1918 .................................................................. » 655: 13

1919 ................................................................. » 1,786:95

1920 ................................................................. » 5,074:36

Under hänvisning härtill har Kungl. Maj:t funnit anslaget kunna

för nu ifrågavarande tid bestämmas till 3,000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

23

Till anordnande av erkända alkoholistanstalter hava under åren

1916—1918 anslagits 30,000 kronor årligen samt därefter 10,000 kronor

årligen.

För ifrågavarande ändamål har något anslag för första halvåret 1923

icke äskats, enär förefintliga besparingar å anslaget ansetts kunna för

närmaste framtiden mer än väl tillgodose det med anslaget avsedda

ändamålet.

I detta sammanhang har departementschefen anmält en av frälsningsarméns

enskilda alkoholistanstalt å Kurön gjord, av socialstyrelsen

till Kungl. Maj:t överlämnad ansökning om statsbidrag till bestridande

av kostnaderna för vissa under år 1920 utförda reparationsarbeten m. m.

Till ifrågavarande anstalt har riksdagen anvisat, för vart och ett av

åren 1912 och 1913 6,000 kronor såsom bidrag till inventarier för

anstalten, för år 1914 ett belopp å 8,000 kronor till inköp av inventarier

och förbättring av anstaltens bostadsförhållanden samt för år

1916 ett belopp å likaledes 8,000 kronor såsom bidrag till kostnaderna

för uppförande av finsk bastu med karbad och dusch samt tvättstuga

med ångtork och mangelbod. Sistnämnda belopp utgick av det för år

1916 för första gången beviljade anslaget till anordnande av erkända

alkoholistanstalter.

Då anstalten alltfortfarande synts departementschefen vara väl förtjänt

av statsmakternas bistånd, har departementschefen tillstyrkt, att

anstalten måtte tillerkännas ett statsbidrag till bestridande av ovanberörda

utgifter med högst 12,000 kronor. Med hänsyn till storleken av

de besparingar, som förefinnas å de för anordnande av erkända alkoholistanstalter

under de senare åren anvisade anslagen, har departementschefen

ansett, att anslagsbeloppet bör utgå av besparingarna ifråga.

Det för avlönande av sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för

ärenden rörande alkoholistvården för första halvåret 1923 äskade beloppet

utgör hälften av det för innevarande år beviljade.

Då utskottet ansett sig böra tillstyrka anvisandet av de av Kungl.

Maj:t under förevarande punkt äskade anslagen och ej heller haft något

att erinra emot, att frälsningsarméns enskilda alkoholistanstalt å Kurön

tillerkännes statsbidrag på sätt ifrågasatts, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

I) på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923

anvisa

Utskottets

yttrande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

a) såsom bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader ett förslagsanslag av 40,000

kronor,

b) till bestridande av statens kostnader för farliga

alkoholister, handräckning, läkarutlåtanden, vittnesersättningar

m. m. ett förslagsanslag av 3,000 kronor,

samt

c) till sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för

ärenden rörande alkoholistvården ett förslagsanslag, högst,

1,800 kronor,

II) medgiva, att jord, som står under kronans

omedelbara disposition eller som tillhör någon av de

under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna

allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens

försorg utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits

till förenade mötespassevolanskassornas fond,

stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, må, efter

av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning,

utan särskild ersättning till kronan på de villkor

i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma,

upplåtas till landsting, kommun, förening, stiftelse eller

annan för anordnande av allmän alkoholistanstalt.

Främjande av 31:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 32) att på extra

nykterhet och stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa, att till främjande av

drucken.* Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings upplysningsbyrås

skapens

följder.

[32.]

verksamhet utgå under de vilkor, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga,

ett förslagsanslag, högst, 5,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 52—54 i statsrådsprotokollet.

Under ett antal år tillbaka hava anslag på extra stat av riksdagen

beviljats till främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens

följder. Anslaget för år 1922 är uppfört med 25,750 kronor.

Därav skall ett belopp om 22,750 kronor såsom förslagsanslag, högst,

enligt riksdagens beslut utgå sålunda:

a) till främjande av svenska sällskapets för nykterhet

och folkuppfostran, det år 1837 stiftade nykterhetssällskapets

verksamhet .................................................. kronor 10,000: —

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

25

b) till främjande av järnvägsmännens helnykterhets
förbunds

verksamhet......................................................... kronor 2,000: —

c) till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings

upplysningsbyrås verksamhet ... » 10,000: —

d) såsom bidrag till uppehållande av internationella

byråns i Lausanne för alkoholismens bekämpande

verksamhet......................................................................... » 750: —

Summa kronor 22,750: —

Återstående 3,000 kronor hava såsom reservationsanslag ställts

till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande på annat sätt av nykterhet

och motarbetande av dryckenskapens följder.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, hava svenska sällskapet för

nykterhet och folkuppfostran samt Sveriges representantförsamling för

järnvägsmännens helnykterhetsförbund hos Kungl. Maj:t hemställt om

anslag för år 1923 till samma belopp som de för år 1922 beviljade.

Vidare har nykterhetssällskapets representantförsamling hemställt om

utverkande för år 1923 av ett till 3,000 kronor förhöjt anslag till

internationella byrån i Lausanne för alkoholismens bekämpande. Frågan

om beviljande av dessa anslag har Kungl. Maj:t emellertid ansett kunna

anstå till 1923 års riksdag.

Det till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings

upplysningsbyrås verksamhet äskade anslaget utgör, enligt

vad av det ovan anförda framgår, hälften av det för innevarande år

beviljade.

A de under flera föregående år beviljade reservationsanslagen å

3,000 kronor finnas så jämförelsevis stora besparingar, att något dylikt

anslag ansetts icke behöva äskas för första halvåret 1923.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda

framställning har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren (nr 69) av herr C. G.

Ekman m. fl. och den andra inom andra kammaren (nr 118) av herrar

Aug. Sävström och J. Hedvall, däri hemställts, att å extra stat för

första halvåret 1923 måtte såsom bidrag till uppehållande av internationella

byråns i Lausanne för alkoholismens bekämpande verksamhet

beviljas ett anslag av 1,500 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 saml. 5 höft. (Nr 5 A—5 B.) 463 sa 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Utskottets

yttrande.

Till stöd för sitt förslag bava motionärerna, under åberopande av

en av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamling till Kungl.

Maj:t i ämnet ingiven skrivelse, anfört följande;

»Under de senare åren har riksdagen till internationella byrån i Lausanne

för alkoholismens bekämpande beviljat ett anslag av 750 kronor

för år. I skrivelse till Kungl. Maj:t bar Sveriges nykterhetssällskaps

representantförsamling hemställt om utverkande för år 1923 av ett till

3.000 kronor förhöjt anslag till nämnda byrå.

I häröver infordrat utlåtande har socialstyrelsen ansett att fråga

om beviljande av detta anslag torde kunna anstå till 1923 års riksdag.

Härigenom skulle emellertid byrån gå miste om anslag för första halvåret

1923. Då såsom i representantförsamlingens skrivelse till Kungl.

Maj:t framhållits, till följd av valutaförsämringen i flera av de tidigare

byrån i fråga understödjande länderna, byråns inkomster avsevärt

minskats, har det befunnits nödigt att vädja till i detta avseende bättre

ställda, för nykterhetssträvandena intresserade länder om ökat stöd.

Denna vädjan har ock tillmötesgåtts av våra närmaste grannländer

Danmark, Finland och Norge, vilket sistnämnda land från och med år

1921 höjt sitt anslag till 3,000 kronor.»

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag om anvisande av ett anslag å

5.000 kronor till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings

upplysningsbyrås verksamhet har icke givit utskottet anledning

till erinran.

Vad härefter beträffar motionärernas förslag om anslag för första

halvåret 1923 till uppehållande av internationella byiåns i Lausanne för

alkoholismens bekämpande verksamhet, har utskottet visserligen av i

ärendet ingivna handlingar och av vad under hand inhämtats funnit

skäl föreligga, att medel för ändamålet nu beviljas. Att, såsom motionärerna

föreslagit, riksdagen skulle anvisa ett anslag å 1,500 kronor för

sagda tid, kan utskottat dock icke tillstyrka, utan får utskottet förorda,

att anslaget, vilket bör betecknas såsom förslagsanslag, högst, lör ifrågavarande

halvår begränsas till samma belopp, varmed det hittills för år

utgått, eller 750 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Majrts förevarande

förslag och i anledning av ovanberörda motioner

på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1 V»23 anvisa

a) till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings

upplysningsbyrås verksamhet ett för
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

27

slagsanslag, högst, 5,000 kronor, att utgå under de

villkor, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga; samt

b) såsom bidrag till uppehållande av internationella

byråns i Lausanne verksamhet, ett förslagsanslag, högst,

750 kronor.

32:o) Departementschefen har anfört (punkt 33), att, då de betänkligheter

av ekonomisk och statsfinansiell natur, som sistlidet år framhölls

mot framläggande av förslag till lag om sjukförsäkring, nu måste

vara ännu mycket starkare, frågan om ett definitivt ordnande av sjukförsäkringen

icke kan nu upptagas; vilket utskottet velat härigenom

erinra.

33:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att för tiden

1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till sjukkasseväsendets

befrämjande, nu för år 2,800,000 kronor, med ett belopp

av 930,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 55—58 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande anslag utgår enligt grunder, som innehållas i kungörelsen

den 11 oktober 1920 angående statsbidrag åt sjukkassor (Sv.

förf.-saml. nr 689) med däri genom kungörelse den 2 december 1921

(nr 695) gjorda ändringar.

Med stöd av vunnen erfarenhet rörande anslagets belastning under

olika delar av året har Kungl. Muj:t beräknat det för första halvåret

1923 erforderliga anslaget till ovanberörda av Kungl. Maj:t äskat belopp.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, hemställer alltså,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till sjukkasseväsendets

befrämjande, nu för år 2,800,000 kronor,

med ett belopp av 930,000 kronor.

34:o) Kungl, Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att för beredande

av extra statsbidrag för år 1922 åt sjukkassor, som registrerats

enligt lagen om sjukkassor den 4 juli 1910, på extra stat för tiden 1

januari—30 juni 1923 anvisa, att fördelas i huvudsaklig överensstämmelse

med nu gällande grunder, ett förslagsanslag av 300,000 kronor.

Allmän sjukförsäkring.

[33.]

Sjukkasse
väsendets
befrämjande.

[34.]

Extra statsbidrag

för år

1922 åt registrerade

sjukkassor.

[35.]

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Utskottets

yttrande.

Sjukkassor,

som meddela

moderskapsunderstöd.

[36.]

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 59—

61 i statsrådsprotokollet.

_ För beredande av extra statsbidrag för år 1921 åt sjukkassor, som

registrerats enligt lagen om sjukkassor den 4 juli 1910, bar riksdagen

å extra stat för år 1922 beviljat ett anslag å i,800,000 kronor.

Gällande föreskrifter för åtnjutande av extra statsbidrag återfinnas

i kungörelse av den 2 december 1921 (Sv. förf.-saml. nr 697).

Ifrågavarande anslag bar synts Kungl. Maj:t, trots den tryckta statsfinansiella

situationen icke kunna belt bortfalla. Men då bebovet av

den medelst sådant bidrag förböjda sjukbjälpen huvudsakligen gör sig

gällande för dem, som träffas av långvarigare sjukdom, bar Kungl. Maj:t

ansett, att karenstiden bör kunna utsträckas, så att den tid, från vilken

bidrag skall beräknas, bestämmes till den fjortonde — ej såsom nu den

sjunde — dagen efter den, från vilken sjukhjälpen börjat utgå från

kassan. Härigenom skulle, enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, anslagsbehovet

nedgå till 900,000 kronor för år, av vilket belopp 300,000

kronor skulle belöpa sig å första halvåret 1923.

Kungl. Maj:ts förslag om utsträckning av nu gällande karenstid

för erhållande av det statsbidrag, varom nu är fråga, bar utskottet

ansett sig böra biträda. Då utskottet likaledes funnit sig böra tillstyrka

anvisandet av det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet, får utskottet

alltså hemställa,

att riksdagen må för beredande av extra statsbidrag

för år 1922 åt sjukkassor, som registrerats enligt

lagen om sjukkassor den 4 juli 1910, på extra stat för

tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa, att fördelas i

huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder,

ett förslagsanslag av 300,000 kronor.

35:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 36) att för understödjande

av sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, på extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa, att fördelas i huvudsaklig

överensstämmelse med nu gällande gimnder, ett förslagsanslag av 50,000

kronor.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 58

och 59 i statsrådsprotokollet.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

29

För understödjande av sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd,

anvisade sistlidet års riksdag å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag

å 150,000.

Föreskrifter rörande statsbidrag till sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd,

återfinnas i kungörelse den 30 juni 1913 (Sv. förf.-saml.

nr 136) med däri genom kungörelse den 2 december 1921 (nr 696)

gjorda ändringar.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må för understödjande av sjukkassor,

som meddela moderskapsunderstöd, på extra stat för

tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa, att fördelas i

huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder,

ett förslagsanslag av 50,000 kronor.

36:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 37)

och under erinran om att riksdagen för tillsyn över understödsföreningar

å extra- stat för år 1922 beviljat ett anslag å 6,000 kronor, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari

—30 juni 1923 anvisa, att ställas till Kungl. Maj:ts

förfogande för uppehållande under nämnda tid av tillsyn

över under stödsförening ar, ett förslagsanslag, högst,

3,000 kronor.

37:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att på extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 för gäldande av kostnader för

tillämpningen av lagen om arbetstidens begränsning m. m. anvisa ett

förslagsanslag av 60,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 62—66 i statsrådsprotokollet*

För gäldande av kostnader för tillämpningen av lagarna om arbetstidens

begränsning och om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete

har 1921 års riksdag anvisat på extra stat för år 1922 ett

förslagsanslag av 164,100 kronor.

Av ifrågavarande anslag, som innebär en i statsverkspropositionen

verkställd avruudning nedåt, beräknades 124,275 kronor för arbetsrådets

verksamhet samt 17,300 kronor och 22,570 kronor till förstärkning av

Tillsyn

över understödsföreningar.

[37.]

Kostnader

för tillämpning

av lagen

om arbetstidens
begränsning

m. m.

[38.]

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

arbetskrafterna å socialstyrelsens arbetarskyddsbyrå respektive hos yrkesinspektionen.

I 1921 års statsverksproposition och i riksdagens skrivelse i ämnet

förutsattes, att i anslutning till löneregleringen för statsdepartement

och centrala ämbetsverk en förhöjning skulle äga rum av dels de till

arbetsrådets befattningshavare utgående lönerna, dels ock lönerna till

de tjänstemän, som erfordrades för förstärkning av arbetskrafterna å

socialstyrelsens arbetarskyddsbyrå. Vid fastställande genom brev den

22 december 1921 av här nedan intagna stat för arbetsrådet för år

1922 har emellertid ej vidtagits någon lönereglering, då det ansetts

synnerligen ovisst, huru arbetsrådets arbetsbörda komme att gestalta

sig under innevarande år.

Ifrågavarande avlönings- och omkostnadsstat för arbetsrådet har

följande lydelse:

%

Lön.

Tjänst-

gttrings-

penningar.

Orts-

tillägg

Summa.

A. Avlöningar.

1 ordförande och chef ........................................

9,500

4,500

1,000

15,000

1 utan förslag utsedd ledamot ................. ..........

7,500

3,500

1,000

12,000

1 d:o, arvode......................................................

—

—

—

5,000

1 efter förslag utsedd ledamot, arvode ................

—

—

—

5,000

3 efter förslag utsedda ledamöter, arvoden å till- hopa ....................T. ...................................

—

—

—

15,000

1 sekreterare, tillika föredragande........................

4,700

2,500

600

7,800

1 sekreterare .....................................................

3,400

1,800

400

5,600

1 kvinnligt biträde i tredje lönegraden (registrator)

1,450

700

200

2,350

1 kvinnligt biträde i andra lönegraden ...............

1,250

500

200

1,950

1 vaktmästare ...................................................

875

550

150

1.575

—

—

—

71,275

B. Omkostnader.

Till vikariatsersättningar, ersättningar till extra tjänstemän och andra biträden,

ersättningar för särskilda utredningar genom tekniskt eller ekonomiskt sakkunniga,

tryckningskostnader, hyra, kostnader för belysning, uppvärmning, städning, möbler,

böcker, tidningar, telefoner, kontorsrekvisita m. m. ävensom arvoden samt resekostnads-

och traktamentsersättningar åt suppleanter, då de inkallas såsom ersättare för

de ledamöter, som representera arbetsgivare eller arbetare, förslagsvis .................... 26,000

i

Summa 97,275

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

31

I förenämnda brev den 22 december 1921 stadgades ock villkor

dels för de i staten upptagna avlöningsförmånernas åtnjutande m. m.,

dels ock beträffande ersättning åt suppleanterna i arbetsrådet, allt i

överensstämmelse med de stadganden, som meddelats i samband med

fastställande av den förut för arbetsrådet gällande avlönings- och omkostnadsstaten.

Vidare har Kungl. Maj:t genom beslut den 31 december 1921 förordnat

en befattningshavare i socialstyrelsen att under år 1922 vara

expert hos arbetsrådet mot åtnjutande av en årlig ersättning av 1,000

kronor. Ifrågavarande belopp skall utgå av arbetsrådets omkostnadsstat.

Det av Kungl. Maj:t för första halvåret 1923 äskade anslaget för

gäldande av kostnader för tillämpningen av lagen om arbetstidens begränsning

har beräknats på följande sätt:

för arbetsrådets verksamhet ............................................ . kronor 48,700: —

» förstärkning av arbetskrafterna å socialstyrelsens

arbetarskyddsbyrå .................................................. » 3,260: —

)) förstärkning av arbetskrafterna hos yrkesinspektionen

......................................... » 8,010: —

Summa kronor 59,970: —

eller i avrundat tal 60,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari

—30 juni 1923 för gäldande av kostnader för tillämpningen

av lagen om arbetstid ens begränsning m. m. anvisa

ett förslagsanslag av 60,000 kronor.

38:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning (punkt 39) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet

(sid. 66 och 67) i ämnet innehåller får utskottet hemställa,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till pensionsstyrelsen,

nu för år 624,000 kronor, med halva

beloppet, 312,000 .kronor.

Pensions
sturelsen.

[39.]

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Upprätthållande

av

pensionsstyrelsens

verksamhet.

[40.]

Pensionsför
säkringens
genom
förande.

[41.]

39:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 40) att för upprätthållande

av pensionsstyrelsens verksamhet m. m.., utöver anslaget

på ordinarie stat, på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa

ett förslagsanslag av 306,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 68—71 i statsrådsprotokollet.

För år 1922 har av riksdagen, utöver anslaget på ordinarie stat,

anvisats på extra stat ett belopp av 700,000 kronor för upprätthållande

av pensionsstyrelsens verksamhet m. m.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må för upprätthållande av pensionsstyrelsens

verksamhet in. m., utöver anslaget på

ordinarie stat, på extra stat för tiden 1 januari—30

juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av 306,000 kronor.

40:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 41) att dels för

bestridande av den på staten belöpande kostnad för pensionstillägg och

understöd till de personer, som äro därtill berättigade jämlikt lagen

om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse töre lagen den 8 juni

1915, på extra stat för tid^-n 1 januari—30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag

av 10,100,000 kronor, dels ock medgiva, att av nämnda

förslagsanslag må gäldas kostnaderna för statens bidrag till barntillägg

för personer, som genom lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser

i anledning av pensionsförsäkringslagen blivit delaktiga i den

allmänna pensionsförsäkringen, ävensom till den jämlikt pensionsförsäkringslagen

anordnade, på frivilliga avgifter grundade försäkringen.

I fråga om utredningen i ämnet lar utskottet hänvisa till sid. 71

— 73 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Majtts förevarande framställning har icke givit utskottet

anledning till erinran och får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

a) för bestridande av den på staten belöpande

kostnad för pensionstillägg och understöd till de personer,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

33

som äro därtill berättigade jämlikt lagen om allmän

pensionsförsäkring enligt dess lydelse före lagen den 8

juni 1915, på extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 bevilja ett förslagsanslag av 10,100,000 kronor,

b) medgiva, att av nämnda förslagsanslag må

gäldas kostnaderna för statens bidrag till barntillägg

för personer, som genom lagen den 8 juni 1915 om

övergångsbestämmelser i anledning av pensionsförsäkringslagen

blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen,

ävensom till den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade,

på frivilliga avgifter grundade försäkringen.

41:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 42) att på extra Bidrag till

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 bevilja, att utgå som bidrag

till täckande av statens kostnad för understöd enligt 33 § i lagen den som genom

30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring åt de personer, som genom

lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning av först- blivit ddnämnda

lag blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen, ett åtimänna^penförslagsanslag,

högst, 2,725,000 kronor. sionsforsak
Beträffande

utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 74 ””sen''

och 75 i statsrådsprotokollet. [42.]

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, hava de av pensionsstyrelsen utskottets

verkställda beräkningarna angående behovet av anslag för ifrågavarande yttrande''

ändamål för första halvåret 1923 blivit uppgjorda med tillämpning av

utav riksdagen förut godkända grunder. Utskottet hemställer,

att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari

—30 juni 1923 bevilja, att utgå som bidrag till täckande

av statens kostnad för understöd enligt 33 § i lagen den

30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring åt de personer,

som genom lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser

i anledning av förstnämnda lag blivit delaktiga

i den allmänna pensionsförsäkringen, ett förslagsanslag,

högst, 2,725,000 kronor.

42:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 43) Vidtagande av

och under erinran om att till pensionsstyrelsens disposition för vid- ^fffytra^le

tagande av åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet under och

år 1922 ställts ett belopp av 050,000 kronor, får utskottet hemställa, av invahdltetBihang

till riksdagens protokoll 1922. ti saml. 5 käft. (Nr 5 A—5 B.) 453 22 5 [43.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ersättning

åt postverket

för dess bestyr

med pensionsutb

dalning av

m. m.

[44.]

M Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

att riksdagen, må medgiva att av det förslagsanslag,

som kan komma att för tiden 1 januari—30

juni 1923 beviljas för bestridande av den på staten

belöpande kostnad för pensionstillägg och understöd

till de personer, som äro därtill berättigade jämlikt

lagen om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse

före lagen den 8 juni 1915, må för vidtagande av åtgärder

till förebyggande och hävande av invaliditet jämlikt

de föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas, av

pensionsstyrelsen under nämnda halvår disponeras ett

belopp av högst 325,000 kronor.

43:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 44) att på extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa till ersättning åt postverket

för dess bestyr med pensionsutbetalningar m. m. ett förslagsanslag

av 425,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 81—

84 i statsrådsprotokollet. I

I en till 1921 års riksdag avlåten proposition, nr 263, gjorde Kungl..

Maj:t i enlighet med ett av postsparbankssakkunniga framlagt förslag

framställning om, att postsparbankens försäkrings- och pensionsavdelningar

skulle med utgången av år 1921 indragas samt att med ingången

av år 1922 riksförsäkringsanstalten och postverket skulle övertaga, den

förra samtliga de bestyr, postsparbanken utförde för anstaltens räkning,

och det senare postsparbankens arbete för pensionsstyrelsen med undantag

av bankens bestyr med den på frivilliga avgifter grundade pensionsförsäkringen.

Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, vann riksdagens

bifall. I samband härmed anvisade riksdagen på extra stat för år 1922

för ersättning till postverket för dess bestyr med pensionsutbetalningar

m. m. ett förslagsanslag å 143,500 kronor.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, förutsattes vid äskandet

av omförmälda förslagsanslag, att grunder för den av anslaget utgående

ersättningen senare skulle fastställas. De postsparbankssakkunniga

hade i sitt förslag om indragning av postsparbankens pensionsavdelning

ej ansett, sig böra ingå på någon närmare utredning

rörande storleken av den ersättning, som borde tillkomma postverket

för dess liandhavande av pensionsutbetalningarna, utan hade. utgått

från en av generalpoststyrelsen i ett i annat sammanhang avgivet ut
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A. 35

låtande av den 22 oktober 1919 gjord beräkning, enligt vilken postverkets

självkostnader för dess bestyr med pensionsutbetalningar skulle

uppgå till 337,000 kronor, motsvarande 17 Va öre för varje pensionsutbetalning.

Nämnda belopp utökade de postsparbankssakkunniga dels

med 65,000 kronor för 11 stycken nya tjänstemannabefattningar, som

antogos bliva erforderliga för pensionsgörom&lens handläggning hos

generalpoststyrelsen, dels ock med 18,000 kronor för beräknat ökat arbete

vid postkontoren, för lokaler m. m. och kommo sålunda till ett

sammanlagt belopp av 420,000 kronor. Emellertid ansåg vid äskande i

1920 års statsverksproposition av anslag åt postverket för dess bestyr

med pensionsutbetalningarna föredragande departementschefen, att generalpoststyrelsens

omförmälda beräkning borde bliva föremål för ytterligare

utredning och att i avvaktan på en dylik ett av styrelsen för

postsparbanken uppgjort förslag till ersättning åt postverket för dess

arbete i nyssangivna avseende kunde i huvudsak läggas till grund vid

beräkning av av anslagets belopp samt upptog i överensstämmelse härmed

uti 1920 års statsverksproposition för ersättnig till postverket för dess

bestyr med pensionsutbetalningar ett förslagsanslag, högst, å 60,500

kronor. Då 1921 vid framläggande av de postsparbankssakunnigas

förslag om indragning av postsparbankens pensionsavdelning ej förelåg

någon ytterligare utredning om postverkets kostnader för dess bestyr

med pensionsutbetalningar, äskades såsom ersättning åt postverket för

dess nämnda arbete samma belopp som i 1920 års statsverksproposition

eller 60,500 kronor utökat med dels 65,000 kronor för 11 nya tjänstemän

hos generalpoststyrelsen, dels ock 18,000 kronor för ökat arbete

vid postkontoren, för lokaler m. m. eller sålunda tillhopa 143,500 kronor.

Ett förslagsanslag å sistnämnda belopp beviljades ock, såsom nämnt,

av riksdagen för år 1922.

Jämlikt de av departementschefen nu förordade grunder, efter vilka

ersättning till postverket bör utgå för dess bestyr med pensionsutbetalningar,

skall dylik ersättning utgå med dels en grundersättning,

beräknad efter 12 öre för varje utbetalning, dels ock en dyrtidsersättning

därutöver, utgörande lika många procent av grundersättningen som det

av postverket under det år, ersättningen avser, utbetalade dyrtidstillägget

utgör av de utbetalade fasta avlöningarna.

Därest denna beräkningsgrund godtages, skulle generalpoststyrelsen

hava att efter utgången av varje kalenderår hos Kungl. Maj: t göra

framställning om utbekommande av ersättning, beräknad i enlighet

härmed. Ersättning för postverkets bestyr under innevarande år skulle

s. 36 Kontrollera mot PDF

Utekottets

yttrande.

Ersättning

åt postsparbanken

för dess bestyr

med den på

frivilliga avgifter

grundade

pensionsförsäkring

en.

[45.]

Ersättning till

häradsskrivarna

för uppgör

ande av de

i 14 § av

pensionsförsäkringslagen

omförmäld a

förteckningar.

[46.]

Fattigvården

i Stockholm

och landsorten.

[47.]

36 Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

sålunda icke utbetalas förr än under år 1923, i följd varav det i innevarande

års riksstat upptagna förslagsanslaget för ersättning till postverket

för dess bestyr med pensionsutbetalningar m. m. icke behövde

tagas i anspråk.

Utskottet, som ej haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari—30

juni 1923 anvisa till ersättning åt postvei''ket

för dess bestyr med pensionsutbetalningar m. m. ett förslagsanslag

av 425,000 kronor.

44:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 45) och under erinran om att för nedannämnda ändamål å extra

stat för år 1922 beviljats ett anslag å 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari

—30 juni 1923 till ersättning åt postsparbanken för dess

bestyr med den på frivilliga avgifter grundade pensionsförsäkringen

anvisa ett förslagsanslag, högst, 150 kronor.

45:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen (punkt 46) och under erinran om att riksdagen för ändamålet

ifråga å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag av

50,000 kronor får utskottet hemställa,

att riksdagen må för beredande av ersättning till

häradsskrivarna för upprättande av de i 14 § av lagen

om allmän pensionsförsäkring omförmälda förteckningar

på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 bevilja

ett förslagsanslag av 25,000 kronor.

46:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt

47) hemställer utskottet,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie anslaget till fattigvården

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

37

i Stockholm och landsorten, nu för år 9,564, kronor

med ett belopp av 4,782 kronor.

47:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att för tiden

1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till

fattigvården i allmänhet, nu för år 700,000 kronor, till ett belopp av

600,000 kronor.

Det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till fattigvården

i allmänhet har från och med år 1921 utgått med 700,000 kronor.

Belastningssiffrorna för år 1920 samt för första halvåret 1921 hava

— frånsett särskilda uppbördsmedel — utgjort respektive 1,073,719

och 590,718 kronor. Med hänsyn till nyssnämnda siffror och då utanordningarna

från anslaget huvudsakligen äga rum under årets första hälft,

har departementschefen funnit, att anslaget för första halvåret 1923

icke kan sättas till lägre belopp än 600,000 kronor.

Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni 1923

upptaga det ordinarie förslagsanslaget till fattigvården

i allmänhet, nu för år 700,000 kronor, till ett belopp

av 600,000 kronor.

48:o) Departementschefen har anmält (punkt 49), att utbetalning av

begärt statsbidrag åt Svenska fattigvårdsförbundet bör kunna anstå

till 1923 års senare hälft, på grund varav han ansett sig icke behöva

äska något anslag för detta ändamål. Med anledning härav påkallas

icke något utskottets yttrande i fråga om detta anslag; vilket utskottet

skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

49:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 50) att till stipendier

för bevistande av Svenska fattigvårdsförbundets kurs i Stockholm

för utbildande av föreståndarinnor vid ålderdomshem och barnhem

på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 3,000 kronor.

Fattigvården

i allmänhet.

[48.]

Svenska

fattigvårds
förbundet.

[49.]

Stipendier för

deltagande i

Svenska

fattigvårdsförbundets

kurs för utbildning

av

s. 38 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

38

förest&nda- För ifrågavarande ändamål har riksdagen på extra stat för år 1922

Ålderdomshem anv^sat ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor. Enär nämnda kurs

och bamhem. hålles på våren, har departementschefen ansett, att hela anslaget bör

[50.] utgå under första halvåret 1923.

Utskottet, som ickö haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må till stipendier för bevistande av

Svenska fattigvårdsförbundets kurs i Stockholm för utbildande

av föreståndarinnor vid, ålderdomshem och barnhem

på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923

anvisa ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor.

Sveriges 50:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 51) att för

bidrag ull den gäldande av Sveriges bidrag till den internationella föreningen för barnanationella

skydd på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 bevilja ett förföTbarna-

8lagsanslag av 2,500 kronor.

skydd. Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 88 och 89 i statsrådsproto
[51.

] kollet.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, har vid den andra internationella

kongressen för barnaskydd, som hållits i Bryssel den 18—21

juli 1921 och i vilken jämväl av Kungl. Maj:t utsedda ombud för Sverige

tagit del, beslutits bildandet av en internationell förening för barnaskydd.

Efter beslut av Kungl. Maj:t den 30 september 1921 har Sverige

sedermera anslutit sig till berörda förening.

Föreningen, som skall hava en permanent internationell byrå med

säte i Bryssel, har enligt det vid kongressen antagna stadgeförslaget

till ändamål att tjäna såsom föreningsband mellan dem, som i skilda

länder intressera sig för barnavård, samt att underlätta studiet av barnavärdsfrågor

och på detta område befrämja framsteg i lagstiftningen

och avslutandet av internationella fördrag. Varje stat, som inträder i

föreningen, skall förbinda sig dels att betala ett årligt bidrag, vilket

för stater med invånarantal mellan 5 och 10 miljoner skall uppgå till

6,000 belgiska francs, dels ock delgiva byrån lagförslag, lagar och

administrativa författningar, som beröra föreningens syfte. Stat, som

blivit medlem av föreningen, äger utgå därur 12 månader efter skedd

uppsägning.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

39

Med hänsyn till de osäkra kursförhållandena har förevarande anslag

ansetts böra erhålla karaktär av förslagsanslag och, då hela årsbidraget

lämpligen bör utbetalas under årets första hälft, för tiden 1 januari—

30 juni 1923 upptagits till 2,500 kronor.

Vid behandlingen av Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet

icke kunnat undgå att finna den utsedda representationen vid

den andra internationella kongressen i Bryssel och de därmed förbundna

kostnaderna onödigt stora. I likhet med departementschefen finner

sig utskottet emellertid böra tillstyrka, att medel för gäldande av Sveriges

bidrag till föreningen anvisas. Då utskottet ej heller funnit skäl till

erinran mot det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet samt att anslaget

betecknas såsom förslagsanslag, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må för gäldande av Sveriges bidrag

till den internationella föreningen för barnaskydd på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 bevilja

ett förslagsanslag av 2,500 kronor.

51:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning (punkt 52) och under erinran om att riksdagen till statsinspektion

av fattigvården å extra stat för år 1922 anvisat ett anslag

å 49,650 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari

—30 juni 1923 till statsinspektion av fattigvården bevilja

ett förslagsanslag, högst, 24,825 kronor.

52:o) I enlighet med vad Kungl. Maj: t föreslagit riksdagen (punkt

53) och under erinran om att till i förevarande punkt omförmälda

ändamål å extra stat för år 1922 anvisats ett anslag å 80,000 kronor,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari—30

juni 1923 till beredande av statsbidrag till

uppförande eller inrättande av i lagen om fattigvården

avsedda arbetshcm anvisa ett förslagsanslag av 40,000

kronor.

Utskottets

yttrande.

Statsinspektion

av

fattigvården
[52.

]

Statsbidrag

för uppförande

eller inrättande

av

arbetshem.

[53.]

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Statsbidrag

till driftkostnaderna

vid arbetshem.

[54.]

Allmänna

barnhuset

Stockholm.

[55.]

53:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 54) att på extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 till beredande av statsbidrag till

driftkostnaderna vid i lagen om fattigvården avsedda arbetshem anvisa

ett förslagsanslag av 25,000 kronor.

På framställning av Kungl. Maj:t har 1921 års riksdag tillberedande

av statsbidrag till driftkostnaderna vid i lagen om fattigvården avsedda

arbetshem å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag av 100,000

kronor.

Grenom kungörelse den 9 juli 1920 (Sv. förf.-saml. nr 607) hava

fastställts villkoren för erhållande av statsbidrag till driftkostnaderna

vid ifrågavarande arbetshem. Enligt nämnda kungörelse utgår statsbidrag

halvårsvis med 250 kronor för en var av det antal understöds - tagare eller försörjningspliktiga, som i medeltal för dag under nästföregående

halvår varit intagna å arbetshemmet. Statsbidraget utbetalas

sålunda halvårsvis i efterskott.

Med hänsyn till att någon säker beräkning i fråga om arbetshemmens

beläggning under senare hälften av innevarande år nu icke kan

göras och då, så vitt nu kan bedömas, endast ett par arbetshem torde

under år 1922 komma till stånd, har anslaget för första halvåret 1923

ansetts kunna begränsas till 25,000 kronor.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari—30

juni 1923 till beredande av statsbidrag till

driftkostnaderna vid i lagen om fattigvården avsedda

arbetshem anvisa ett förslagsanslag av 25,000 kronor.

54:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

55) hemställer utskottet,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie anslaget till allmänna

barnhuset i Stockholm, nu för år 84,700 kronor, med

halva beloppet, 42,350 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

41

55:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 56) hemställer utskottet,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie anslaget till frimurarbarnhuset,

nu för år 2,750 kronor, med halva beloppet,

1,375 kronor.

56:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt

57) hemställer utskottet,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie anslaget till barnhusen i

landsorten, nu för år 28,380 kronor, med halva beloppet,

14,190 kronor.

57:o) Departementschefen har anmält (punkt 58), att utbetalning

av begärt statsbidrag till Drottning Sofias skyddshem, Frälsningsarméns

räddningshem, Göteborgs kvinnohem och Vita bandets småbruksliem

Håkanstorp torde kunna anstå till 1923 års senare hälft, på

grund varav han ansett sig sakna anledning att nu ingå på frågan om

anslag för dessa ändamål. Med anledning härav påkallas icke något

utskottets yttrande i fråga om dessa anslag; vilket utskottet skolat

härigenom för riksdagen

anmäla.

C. Medicinalstaten samt hälso- ocli sjukvården.

58:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 59)

dels medgiva,

att befattningen såsom överinspektör för sinnessjukvården i riket

må hänföras till den medicinalstyrelsen tillhörande personalen och i

avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement och

vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, upptagas

bland de i 5 § 2 mom. angivna befattningar, vilkas innehavare tillsättas

genom förordnande tillsvidare mot visst arvode;

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 sand. 5 käft. (Nr 5 A—5 B.)

Frimurarbarnhuset.

[56.]

Barnhusen

i landsorten.

[57.]

Drottning

Sophias

skyddshem

m. m.

[58.]

Medicinal
styrelsen.

[59.]

458 82 0

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

U tskottets

yttrande.

att överinspektören må för de honom tillhörande åligganden åtnjuta

arvode, för år räknat, av 13,000 kronor;

att i den till avlöningsreglementet hörande tjänsteförteckning må

under femte huvudtiteln, medicinalstyrelsen, uppföras:

»överinspektör för sinnessjuk vården i riket, arvode enligt 5 § i

reglementet — — — — —»; samt

att resekostnads- och traktamentsersättning för av överinspektören

i tjänsten företagna resor må utgå av femte huvudtitelns förslagsanslag

till rese- och traktamentspenningar;

dels och för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie

förslagsanslaget till medicinalstyrelsen, nu för år 352,100 kronor, med

ett belopp av 182,550 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

94—101 i statsrådsprotokollet.

För år 1922 har riksdagen under rubriken medicinalstyrelsen anvisat

ett ordinarie förslagsanslag å 352,100 kronor.

Den för samma år godkända ordinarie staten för medicinalstyrelsen

är av följande utseende:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......... kronor 246,200

Vikariatsersättningar, förslagsanslag....................................... » 10,900

Arvode till generaldirektörens ställföreträdare, förslagsanslag,

högst, ..................................................................... » 1,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vetenskapliga

rådet, veterinärrådet m. m., förslagsanslag,

högst, ............................................................ »_94,000

Förslagsanslag kronor 352,100

Det för första halvåret 1923 äskade ordinarie förslagsanslaget till

medicinalstyrelsen utgör hälften av nyssberörda belopp, ökat med det

för samma tid beräknade arvodet åt överinspektören för sinnessjukvården

eller 6,500 kronor. I

I likhet med departementschefen finner sig utskottet böra förorda,

att, såsom löneregleringskommittén föreslagit och medicinalstyrelsen

tillstyrkt, överinspektören för siunessjukvården i riket definitivt hänföres

till den medicinalstyrelsen tillhörande personalen och befattningen i

avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement med

flera verk upptages i 5 § 2 mom. bland de där angivna befattningar,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

43

vilkas innehavare tillsättas genom förordnande tillsvidare mot visst arvode

för år räknat.

Då utskottet ävenledes funnit det för befattningshavaren i fråga förordade,

av löneregleringskommittén tillstyrkta arvodet väl avvägt och i

övrigt icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t under förevarande

punkt föreslagit, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

I. medgiva,

a) att befattningen såsom överinspektör för sinnessjukvården

i riket må hänföras till den medicinalstyrelsen

tillhörande personalen och i avlöningsreglementet

för befattningshavare vid statsdepartement och

vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

upptagas bland de i 5 § 2 mom. angivna befattningar,

vilkas innehavare tillsättas genom förordnande

tillsvidare mot visst arvode;

b) att överinspektören må för de honom tillhörande

åligganden åtnjuta arvode, för år räknat, av 13,000

kronor;

c) att i den till avlöningsreglementet hörande tjänsteförteckning

tnå under femte huvudtiteln, medicinalstyrelsen,

uppföras:

»överinspektör för sinnessjukvården i riket, arvode

enligt 5 § i reglementet — — — — —»; samt

'' d) att resekostnads- och traktamentsersättning för av

överinspektören i tjänsten företagna resor må utgå av

femte huvudtitelns förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar;
II.

för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga

det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen, nu

för år 352,100 kronor, med ett belopp av 182,550

kronor.

59:o) I enligt med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

60) hemställer utskottet,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det under rubriken medicinalstyrelsen:

övergångsstat uppförda ordinarie anslaget, nu för år

4,500 kronor, med ett belopp av 2,250 kronor.

Övergångs
stat.

[60.]

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Upprätthållande

av

medicinalstyrelsens

verksamhet.

[61.]

Personligt

avlöning stilllägg

till en

befattningshavare

i

medicinalstyrelsen.

[62.]

60:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 61) att för upprätthållande

av medicinalstyrelsens verksamhet, utöver anslaget på ordinarie

stat, på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 auvisa ett

förslagsanslag, högst, 18,350 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 102—106 i statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet har riksdagen,

utöver anslaget på ordinarie stat, på extra stat för år 1922 anvisat

ett förslagsanslag, högst, 34,700 kronor. Anslaget är avsett att

bereda avlöning enligt angivna grunder (statsverksprop. 1921, femte

huvudtiteln, punkt 63) åt vissa för handläggning av apoteksärenden erforderliga

extra befattningshavare inom styrelsen ävensom åt den jämlikt

Kungl. Maj:ts brev den 7 november 1919 hos styrelsen anställda

inspektrisen över sjuksköterskeväsendet.

Det för första halvåret 1923 nu äskade anslaget utgör hälften av

det för innevarande år beviljade, ökat med hälften av det belopp, 2,000

kronor, en av Kungl. Maj:t förordad omläggning av arbetet med granskningen

av medieinaltaxan årligen beräknats medföra. Denna omläggning

har ansetts böra träda i tillämpning från och med innevarande år,

på grund varav Kungl. Maj:t å tilläggsstat för år 1922 för ändamålet

äskat ett anslag å 2,000 kronor.

Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen har

utskottet funnit sig böra tillstyrka, och får utskottet, som i annat sammanhang

återkommer till det av Kung]. Maj:t å 1922 års tilläggsstat

äskade beloppet, alltså nu hemställa,

att riksdagen må för upprätthållande av medicinalstyrelsens

verksamhet, utöver anslaget på ordinarie stat,

på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 18,350 kronor.

61:o) Kung]. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 62) att på extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 för beredande av personligt avlöningstillägg

under nämnda tid för en å övergångsstat uppförd befattningshavare

hos medicinalstyrelsen i enlighet med de för provisorisk

lönereglering för befattningshavare i styrelsen för år 1914 fastställda

grunder och villkor anvisa ett förslagsanslag, högst, 650 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

45

För beredande av personligt avlöningstillägg under år 1922 åt

ifrågavarande befattningshavare har riksdagen å extra stat för sagda

år beviljat ett anslag å 1,300 kronor.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari—

30 juni 1923 för beredande a v personligt avlöningstillägg

under nämnda tid för en å övergångsstat uppförd

befattningshavare hos medicinalstyrelsen i enlighet med

de för provisorisk lönereglering för befattningshavare

i styrelsen för år 1914 fastställda grunder och villkor

anvisa ett förslagsanslag, högst, 650 kronor.

62:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 63)

hemställer utskottet,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie anslaget till statens bakteriologiska

laboratorium, nu för år 102,290 kronor, med ett

belopp av 51,145 kronor.

63:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 64) att för upprätthållande

av driften vid statens bakteriologiska''laboratorium, utöver

anslaget på ordinarie stat, på extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor.

Det ordinarie anslaget till statens bakteriologiska laboratorium utgår

från och med år 1920 med 102,290 kronor. Till täckande av förluster,

som under åren 1918 och 1919 uppkommit å laboratoriets drift,

anvisades å tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 73,000

kronor. Då det visade sig, att brist uppstått jämväl för år 1920 samt

att det ordinarie anslaget icke heller för följande år komme att räcka,

anvisades å tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst, 240,000

kronor, av vilket anslag 120,000 kronor voro avsedda till täckande av

1920 års brist. Till bestridande av utgifter för år 1921 förefanns alltså

dels det ordinarie anslaget 1<>2,290 kronor och dels å tilläggsstat 120,000

kronor, tillhopa 222,290 kronor. Jämväl för år 1922 har riksdagen,

utöver ordinarie anslaget, på extra stat anvisat ett förslagsanslag, högst,

120,000 kronor.

Statens bakteriologiska

laboratorium.

[63.]

Upprätthållande

av driften

vid statens

bakteriologiska

laboratorium.

[64.1

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Utskottets

yttrande.

Statens rättskemiska

laboratorium.

[65.]

Upprätthållande

av

driften vid

statens rättskemiska

laboratorium.

[66.]

Med hänsyn till inträdda prisfall beträffande en del av för laboratoriet

erforderliga förnödenheter bar det för första halvåret 1923 behövliga

anslaget ansetts kunna begränsas till 50,000 kronor.

I sammanhang med förevarande anslagsfråga har departementschefen

beträffande bakteriologiska laboratoriets inkomster uttalat den meningen,

att någon ökning i dessa under år 1923 ej torde kunna påräknas.

Med anledning härav har utskottet sökt bilda sig en uppfattning

rörande den fördelning av tillverkningen av sera, som enligt ett för

kort tid sedan av medicinalstyrelsen upprättat kontrakt skulle komma

till stånd mellan statens bakteriologiska laboratorium och enskild tillverkare.

På grund av de upplysningar, som härunder kommit utskottet

till del, finner sig utskottet böra uttala önskvärdheten av, att sagda fördelning

så avpassas, att laboratoriets tillverkning av sera må kunna

utföras under så ekonomiskt gynnsamma betingelser som möjligt.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot det av Kungl. Maj:t

äskade anslagsbeloppet, hemställer alltså,

att riksdagen må för upprätthållande av driften vid

statens bakteriologiska laboratorium, utöver anslaget på

ordinarie stat, på extra stat för tiden 1 januari—30

juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 50,000

kronor.

»

64:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning (punkt 65) hemställer utskottet,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga d^t ordinarie anslaget till statens rättskemiska

laboratorium, nu för år 19,550 kronor, med

ett belopp av 9,775 kronor.

65:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 66) att till upprätthållande

av driften vid statens rättskemiska laboratorium, utöver

anslaget på ordinarie stat, på extra stat för tiden 1 januari — 30 juni

1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,600 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 109 i statsrådsprotokollet.

Till upprätthållande av driften vid statens rättskemiska laboratorium,

har, utöver ordinarie anslaget, å extra stat för år 1922 beviljats ett

anslag å 6,200 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottek utlåtande Nr 5 A.

47

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, hemställer alltså,

att riksdagen må till upprätthållande av driften

vid statens rättskemiska laboratorium, utöver anslaget

på ordinarie stat, på extra stat för tiden 1 januari—30

juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,600 kronor.

66:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 67) och under erinran om att riksdagen till upprätthållande av

driften vid statens farmaceutiska laboratorium å extra stat för år 1922

beviljat ett anslag av 21,700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må å extra stat för tiden 1 januari—30

juni 1923 för upprätthållande av driften vid

statens farmaceutiska laboratorium anvisa ett förslagsanslag,

högst, 10,850 kronor.

67:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 68) dels medgiva,

att å avlöningsstaten för förste provinsialläkare och provinsialläkare

må från och med år 1923 uppföras ytterligare tio provinsialläkare,

en var med eu årlig avlöning av 5,500 kronor, därav 4,000

kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma

två ålderstillägg å lönen, det ena med 500 kronor efter fem år och det

andra jämväl med 500 kronor efter ytterligare fem år;

dels föreskriva, att för åtnjutande av de med sagda befattningar

förenade avlöningsförmåner skall gälla vad i kungörelsen den 13 juni

1919 angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och

med år 1920 fastställda avlöningsförmåner och i därtill senare efter

riksdagens hörande gjorda tillägg finnes stadgat i fråga om motsvarande

befattningar;

dels ock, vid bifall till vad sålunda föreslagits, för tiden 1 januari—

30 juni 1923 upptaga det ordinarie anslaget till förste provinsialläkare

och provinsialläkare, nu för år 1,506,300 kronor, med ett belopp av

780,650 kronor.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

110—114 i statsrådsprotokollet. I

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet

till behandling förehaft två likalydande motioner, väckta den ena (nr 67)

Statens farmaceutiska

laboratorium.

[67.]

Förste provinsialläkare

och

provinsialläkare.

L68.J

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

inom första kammaren av herr Ernst Svensson och den andra (nr 124)

inom andra kammaren av herr A. W. Lunden, vari hemställts, att riksdagen

ville, med bifall till vad Kungl. Maj:t föreslagit rörande anslag

för ökande av antalet provinsialläkare, uttala, att vid distriktsindelningens

bestämmande hänsyn bör tagas 1 ill i motionen berörda förhållanden.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt förslag får

utskottet hänvisa till den förstberörda motionen.

Uti en den 14 mars 1921 avlåten proposition, nr 262, föreslog

Kungl. Maj:t riksdagen att, bland anuat, dds medgiva, att å avlöningsstaten

för förste provinsialläkare och provinsialläkare finge från och

med år 1922 uppföras ytterligare tio provinsialläkare med en årlig avlöning

av 5,500 kronor, därav 4,000 kronor lön och 1,5()0 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunde komma två åiderstillägg, vartdera å 500

kronor, dels föreskriva att för åtnjutande av de med sagda befattningar

förenade avlöningsförmåner skulle gälla vad i kungörelsen den 13 juni

1919 angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och med

år 1920 fastställda avlöningsförmåner och i därtill senare efter riksdagens

hörande gjorda tillägg funnes stadgat i fråga om motsvarande

befattningar, dels, vid bifall till vad sålunda föreslagits, från och med

år 1922 höja det å riksstaten uppförda ordinarie anslaget till förste

provinsialläkare och provinsialläkare från 1,451,300 kronor med 55,000

kronor till 1,506,300 kronor, dels ock från och med år 1922 sänka det

i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till bidrag för extra provinsialläkares

avlönande från 40,000 kronor till'''' 30,000 kronor.

Kungl. Maj:ts berörda förslag var i huvudsak byggt på ett av 1916

års provinsialläkardistriktskommitté den 16 december 1920 dagtecknat

betänkande. 1 detta hade kommittén återupptagit frågan om förändring

av extra provinsialläkardistrikt till ordinarie och grundat sitt förslag i

nämnda hänseende på samma princip, som tillämpats vid de åren 1911,

1918 och 1920 beslutade ändringarna av provinsialläkardistriktsindelningen

i riket, nämligen att staten i främsta rummet bör sörja för, att

den enskilda sjukvården på landsbygden blir på ett tillfredsställande

sätt ordnad, och sålunda ansvara för kostnaderna för avlönande av de

läkare, som hava att ombesörja denna sjukvård. Kommitténs förslag

avsåg inrättande av 98 nya ordinarie provinsialläkardistrikt, av vilka 10

skulle bildas av distrikt, som av kommittén år 1917 föreslagits till extra,

81 bildas av 82 nuvarande extra distrikt och 7 nybildas. De ifrågasatta

nya provinsialläkardistrikten, av kommittén indelade efter behovsgraden

i tre grupper med respektive 29, 31 och 38 i var och en av

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 Ä.

49

grupperna, skulle inrättas successivt inom en tidrymd av 10 år, så att

under de 3 första åren inrättades de till första gruppen hänförda distrikten,

under därpå följande 3 år de, som hänförts till andra gruppen,

och under därpå följande 4 år de, som upptagits i tredje gruppen; och

skulle i enlighet härmed i första hand från och med år 1922 inrättas

10 distrikt, utvalda ur första gruppen.

Vid ärendets anmälan till statsrådsprotokollet den 14 mars 1921

förklarade föredragande departementschefen sig icke då vara beredd

att taga ståndpunkt till kommitténs distriktsregleringsplan i dess helhet,

varvid han åberopade dels behovet av vidare utredning, dels ock den

rådande statsfinansiella situationen. Emellertid ansåg departementschefen

sig böra i anslutning till kommittén förorda inrättande av 10

nya distrikt från och med år 1922. Vilka dessa distrikt skulle bliva,

borde., yttrade departementschefen, icke då definitivt bestämmas, utan

syntes det böra överlämnas åt Kungl. Maj:t att efter ytterligare utredning

f^tta beslut härom.

I sin skrivelse den 15 juni 1921, nr 313, anmälde riksdagen, bland

annat, att riksdagen bifallit propositionen i fråga om de här ovan angivna

punkterna rörande uppförande å ordinarie stat, av ytterligare 10

provinsialläkare, utfärdande av vissa föreskrifter i fråga om avlöningsförmånernas

tillgodonjutande samt höjning av det ordinarie anslaget

till förste provinsialläkare och provinsialläkare. Beträffande förslaget

om inrättande av n}m provinsialläkardistrikt gjorde riksdagen följande

principuttalande:

Enär det föreliggande förslaget står i överensstämmelse med den uppfattning

rörande en tillfredsställande anordning av läkarvården på landsbygden, åt

vilken riksdagen vid upprepade tillfällen givit uttryck, synes någon principiell

erinran ej vara att göra mot förslaget, sådant det nu föreligger om inrättande

av 10 nya provinsialläkardistrikt. Med hänsyn till det rådande finansiella läget

torde man dock på detta område tillsvidare böra framgå med den största varsamhet,

och riksdagen vill med styrka betona, att ett bifall till det föreliggande

förslaget p.å intet sätt får betraktas såsom något ståndpunktstagande till den av

kommittén framlagda distriktsregleringsplanen. Riksdagen anser, att man under

nuvarande förhållanden icke bör för detta ändamål åsamka statsverket utgifter i

större omfattning än som efter prövning kan befinnas oundgängligen nödvändiga.

Lika med departementschefen håller riksdagen vidare före, att det bör överlämnas

åt Kungl. Maj:t att efter ytterligare utredning bestämma, vilka de

ifrågasatta nya provinsialläkardistrikten skola bliva, och förutsätter riksdagen

härvid såsom självfallet, att hänsyn i främsta rummet tages till de landsändar,

där behovet i berörda hänseende gjort sig starkast gällande. Yid bestämmandet

av läkarnas stationeringsort bör jämväl tillses, att detta sker så, att befolkningens

behov inom distriktets olika delar väl tillgodoses.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 0 samt. 5 haft. (AV 5 A.—5 B.) 45.122 7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

00 Statsutskottets utlåtande Nr 5 Å.

Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag innebär inrättandet av ytterligare

tio ordinarie provinsialläkardistrikt från och med år 1923.

I likhet med departementschefen har utskottet visserligen icke

funnit det försvarligt att nu helt avbryta inrättandet av nya ordinarie

provinsialläkaredistrikt, men har utskottet å andra sidan icke ansett sig

kunna tillstyrka inrättande, såsom departementschefen föreslagit, av

tio nya distrikt. Med hänsyn särskilt till nödvändigheten av att de

redan beslutade provinsialläkartjänsterna i ödemarksdistrikten i norra

Sverige — av vilka, enligt vad som framgår av den under punkt 71

1 förevarande huvudtitel av statsverkspropositionen lämnade utredningen,

ej mindre än 17 för närvarande äro obesatta — snarast möjligt erhålla

ordinarie innehavare, något som sannolikt lättare kan ske, därest färre

antal nya tjänster inrättas i andra delar av landet, vill utskottet föreslå,

att antalet nya distrikt begränsas till fem. . Vid bifall härtill kan det

av Kungl. Maj:t äskade anslaget nedsättas med 13,750 kronor till 766,900

kronor.

Att, såsom i ovanberörda motioner föreslagits, riksdagen skulle uttala

sig för, att ett av de nya distrikten skall inrättas å viss angiven

plats, har utskottet icke funnit sig kunna tillstyrka, utan håller utskottet

före, att det, i likhet med vad föregående år ägt rum, bör överlämnas

till Kungl. Maj:t att, efter ytterligare utredning och med hänsyn i främsta

rummet tagen till de landsändar, där behovet i berörda hänseende gjort

sig starkast gällande, bestämma, vilka de ifrågasatta nya provinsialläkardistrikten

skola bliva.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av Kungl. .Maj:ts

förevarande förslag och med avslag å herrar Ernst

Svenssons och Lundéns ovanberörda motioner

a) medgiva, att å avlöningsstaten för förste

provinsialläkare och provinsialläkare må från och med

år 1923 uppföras ytterligare fem provinsialläkare, en

var med en årlig avlöning av 5,500 kronor, därav

4,000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma två ålderstillägg å lönen,

det ena med 500 kronor efter fem år och det andra

jämväl med 500 kronor efter ytterligare fem år;

b) föreskriva, att för åtnjutande av de med

sagda befattningar förenade avlöningsförmåner skall

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

51

galla vad i kungörelsen den 13 juni 1919 angående

villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från

och med år 1920 fastställda avlöningsförmåner och i

därtill senare efter riksdagens hörande gjorda tillägg

finnes stadgat i fråga om motsvarande befattningar;

c) vid bifall till vad sålunda föreslagits, för tiden

1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie anslaget

till förste provinsialläkare och provinsialläkare, nu för år

1,506,300 kronor, med ett belopp av 766,900 kronor.

68:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 69)

och under erinran om att till i förevarande punkt omförmälta ändamål

å extra stat för år 1922 bevilja.ts ett anslag å 52,400 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för skrivbiträde och Övriga

expenser åt förste provinsialläkare ävensom för anställande

av biträdande förste provinsialläkare på extra stat

för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 26,200 kronor.

69:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 70) att till bidrag

för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å land^ygden, att utgå

i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder, på extra stat

för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av

50,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 115—117 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen å extra stat för år 1922

beviljat ett anslag å 150,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 14 mars 1921 angivna grunder. Bestämmelser i ämnet

hava utfärdats genom kungl. kungörelsen den 2 december 1921 (Sv.

förf.-saml. nr 687 och 688). Enligt dessa bestämmelser utgår statsbidrag

för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden

med högst en tredjedel av de beräknade byggnadskostnaderna eller

köpesumman, däri inräknad utgift för nödiga uthus men ej för tomt,

dock högst med 30,000 kronor för varje bostad. För bostad i Tärna

distrikt må likväl statsbidrag utgå med högst två tredjedelar av byggnadskostnaderna

eller köpesumman, dock högst med 50,000 kronor.

Ersättning

för skrivbiträde

och

övriga expenser

åt

förste provinsialläkare

m. m.

[69.]

Anskaffande

av bostäder

åt vissa provinsialläkare

på landsbygden.

[70.]

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Utskottets

yttrande.

Provisoriska

lönetillägg åt

förste provinsialläkare

och

provinsialläkare.

[71-]

I samband med Kungl. Maj:ts föreliggande framställning har utskottet

till behandling förehaft en inom andra kammaren av herr 0.

Osberg m. fl. väckt motion (nr 109), vari hemställts,

att § 2 i Svensk författningssamling nr 687 måtte få följande

ändrade lydelse:

Statsbidrag utgår med högst en tredjedel av de beräknade byggnadskostnaderna

eller köpesumman, däri inräknad utgift för nödiga uthus

men ej för tomt, dock högst med 30,000 kronor för varje bostad.

Medgivas må dock, att ett bidrag uppgående till halva byggnadskostnaden

kan beviljas, till särskilt behövande distrikt, men även i detta

fall ej högre än 30,000 kronor. För bostad i Tärna distrikt må likväl

statsbidraget utgå med högst två tredjedelar av byggnadskostnaderna,

dock högst med 50,000 kronor. —- — — — — — — — — — —

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag,

får utskottet hänvisa till motionen.

Mot vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit har utskottet

icke haft något att erinra.

Att, såsom motionärerna hemställt, riksdagen skulle medgiva, att till

särskilt behövande provinsialläkardistrikt statsbidraget till anskaffande

av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden skulle kunna utgå med

halva byggnadskostnaden, dock högst med 30,000 kronor för varje

bostad, har utskottet, med hänsyn till att de härutinnan nu gällande

bestämmelserna först från och med ingången av innevarande år trätt i

tillämpning och någon erfarenhet om behovet av den föreslagna förändringen

alltså icke kunnat vinnas, funnit sig icke kunna tillstyrka.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och med avslag å herr Osbergs

m. fl. ovanberörda motion må till bidrag för anskaffande

av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden, att

utgå i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande

grunder, på extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

70:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 70:o) att till

provisoriska lönetillägg åt förste provinsialläkare och provinsialläkare,

att utgå på sätt Kungl. Maj:t bestämmer, på extra stat för tiden 1

januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst 114,000 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

53

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 117

—120 i statsrådsprotokollet.

Till provisoriska lönetillägg åt förste provinsialläkare och provinsialläkare

har riksdagen anvisat å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst, 220,000 kronor och på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag,

högst, 100,0n0 kronor, att användas på sätt Kungl. Maj:t bestämde.

Det av Kungl. Maj:t för första halvåret 1923 nu äskade anslaget

utgör hälften av det för innevarande år beviljade, ökat med ett belopp

av 4,000 kronor, vilken ökning bland annat är föranledd av Kungl.

Maj:ts under punkt 68 av förevarande huvudtitel gjorda framställning

om inrättandet av ytterligare tio provinsialläkartjänster.

Därest riksdagen, i överensstämmelse med vad utskottet under

punkt 67 här ovan föreslagit, beslutar inrättandet av allenast fem nya

provinsialläkartjänster, kan förevarande anslag minskas med 2,500 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till provisoriska lönetillägg åt

förste provinsialläkare och provinsialläkare, att utgå

på sätt Kungl. Maj:t bestämmer, på extra stat för

tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 111,500 kronor.

71:o) I enlighet med vad Kungl. Maj: t föreslagit riksdagen (punkt

72) och under erinran om att riksdagen för beredande av flyttningsbidrag

åt vissa provinsialläkare å extra stat för år 1922 beviljat ett

anslag å 10,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till beredande av flyttningsbidrag

åt vissa provinsialläkare i enlighet med av riksdagen

godkända grunder på extra stat för tiden 1 januari

— 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av 5,000

kronor.

72:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning (punkt 73) och under erinran om att riksdagen för i förevarande

punkt omförmälta ändamål å extra stat för år 1922 beviljat ett

anslag å 50,000 kronor, får utskottet hemställa,

att idksdagen må för åstadkommande av ett omedelbart

provisoriskt avhjälpande av läkarhristen, särskilt i

Utskottets

yttrande.

Flyttningsbidrag

åt

vissa provinsialläkare.

[72.]

Omedelbart

provisoriskt

avhjälpande

av läkarbristen,

särskilt

i Norrbottens,

Västerbottens

och Jämtlands

län.

[73.]

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Resestipendier

åt förste

provinsialläkare

ra. fl.

[74.]

Avlöning

åt civila läkarstipendiater.

[75.]

Bidrag till

extra provinsialläkares

avlönande.

[76.]

Utskottets

yttrande.

Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län, på extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa, att användas

på sätt Kungl. Maj:t bestämmer, ett förslagsanslag,

högst, 25,000 kronor.

73:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda förslag (punkt 74)

hemställer utskottet,

att riksdagen må besluta att beträffande det ordinarie

reservationsanslaget till resestipendier åt förste

provinsialläkare m. fl. i riksstaten för tiden 1 januari

—30 juni 1923 icke upptaga något belopp.

74:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt

75) hemställer utskottet,

att riksdagen må besluta att beträffande det ordinarie

reservationsanslaget till avlöning åt civila lakarstipendiater

icke upptaga något belopp i riksstaten för

tiden 1 januari—30 juni 1923.

75:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 76) att för tiden

1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till bidrag

till extra provinsialläkares avlönande, nu för år 40,000 kronor,

till ett belopp av 15,000 kronor.

Kungl. Maj:t har med hänsyn, bland annat, till den föreslagna förändringen

av tio extra provinsialläkardistrikt till ordinarie funnit sig

kunna minska ifrågavarande anslag från 40,000 kronor för år till

30,000 kronor för år. Som utskottet emellertid under punkt 67 här

ovan hemställt, att riksdagen måtte besluta inrättandet av allenast fem

nya ordinarie provinsialläkardistrikt, torde förevarande anslag böra bestämmas

att utgå med något högre belopp, än det Kungl. Maj:t föreslagit.

Utskottet vill förorda, att anslaget höjes med 5,000 kronor för

år eller med 2,500 kronor för ifrågavarande budgettermin och sålunda

bestämmes till 17,500 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till bi
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

55

drag till extra provinsialläkares avlönande, nu för år

40,000 kronor, till ett belopp av 17,500 kronor.

76:o) Beträffande Kungl. Majtts framställningar om anvisande dels

under rubriken hospital och asyler av ett förslagsanslag å 6,157,500

kronor (punkt 77), dels ock under rubriken hospital och asyler: övergångsstat

av ett förslagsanslag å 61,260 kronor (punkt 78), kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utskottet

skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

77:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

79) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 126 och

127) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må av det utav 1918 års lagtima

riksdag beviljade anslaget å 230,000 kronor såsom

bidrag till de befordringsavgifter, vilka befattningshavare,

tillhörande sjukvårds- och ekonomipersonalen vid hospital

och asyler, hava att, därest de från och med år

191.9 tillträda befattning å ordinarie stat, enligt reglementet

för civilstatens änke- och pupillkassa till nämnda

kassa erlägga, på extra stat för tiden 1 januari — 30

juni 1923 såsom förslagsanslag, högst, anvisa ett belopp

av 22,500 kronor.

78:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt

80) hemställer utskottet,

att riksdagen må besluta att beträffande det ordinarie

reservationsanslaget till resestipendier åt vid hospital

och asyler anställda läkare i riksstaten för tiden

1 januari—30 juni 1923 icke upptaga något belopp.

79:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 81)

hemställer utskottet,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till an
-

Hospital och

asyler.

[77.]

Övergångs
stat.

[78.]

Bidrag till

befordringsavgifter

för

vissa befattningshavare

vid hospital

och asyler.

[79.]

jResestipendier

åt vid

hospital och

asyler

anställda

läkare.

[80.]

Anstalter

för obildbara

sinnesslöa.

[81.]

s. 56 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Anstalter

för bildbara

sinnes slöa,

som icke är o

fallandesjuka.

[82.]

Epileptiker
anstalter.

[83.]

Uppehållande

av verksamheten

vid

statens uppfostringsanstalt

för

sinnesslöa

gossar.

[84.],

56

stalter för obildbara sinnesslöa, nu för år 450,000 kronor,

med halva beloppet 225,000 kronor.

80:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 82) hemställer utskottet,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juiii

1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till anstalter

för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, nu

för år 700,000 kronor, med halva beloppet, 350,000

kronor.

81:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

83) hemställer utskottet,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det. ordinarie förslagsanslaget till epileptikeranstalter,

nu för år 100,000 kronor, med halva

beloppet, 50,000 kronor.

82:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 84) att på extra

stat för liden 1 januari—30 juni 1923 bevilja dels till avlöningar och

vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa gossar ett förslagsanslag, högst, 6,015 kronor,

dels ock till bidrag till driftkostnaderna i övrigt vid samma anstalt ett

förslagsanslag av 14,900 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 130—132 i statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av verksamheten vid ifrågavarande anstalt har

å extra stat för år 1922 beviljats dels till avlöningar och vikariatsersättningar

m. m. åt befattningshavare vid anstalten ett förslagsanslag,

högst 12,025 kronor, dels ock till bidrag till driftkostnaderna i övrigt

ett förslagsanslag av 29,800 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januar

i—30 juni 1923 bevilja

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

o<

a) till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. åt

befattningshavare vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa

gossar ett förslagsanslag, högst, 6,Ohö kronor,

b) till bidrag till driftkostnaderna i övrigt vid samma

anstalt ett förslagsanslag av 14,900 kronor.

83:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 85) att på extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 bevilja dels till avlöningar och

vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa flickor ett förslagsanslag, högst, 3,880 kronor,

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt ett

förslagsanslag av 8,450 kronor.

För ifrågavarande ändamål beviljades av 1921 års riksdag för

senare halvåret 1922 samma-belopp, som nu äskas‘för första halvåret

1923.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari—

30 juni 1923 bevilja

a) till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. åt

befattningshavare vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa

flickor ett förslagsanslag, högst, 3,880 kronor,

b) till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma

anstalt ett förslagsanslag av 8,450 kronor.

84:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 86)

hemställer utskottet,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie anslaget till lasaretts underhåll,

nu för år 15,774 kronor, till ett belopp av 7,887

kronor.

85:o) 1 enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt

87) hemställer utskottet,

att riksdagen må besluta att beträffande det ordinarie

reservationsanslaget till resestipendier åt ordinarie

läkare vid länslasarett m. fl. i riksstaten för tiden 1

januari—30 juni 1923 icke upptaga något belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 5 käft. (Nr 5 A—5 B.) 45322 8

Uppehållande

av verksamheten

vid

statens uppfostringsanstalt

för

sinnesslöa

flickor.

[85.]

Lasaretts

underhåll.

[86.]

Resestipendier

åt ordinarie

läkare

vid länslasarett

m. fl.

[87.]

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Underhåll

av Järvsö

sjukhus för

spetälska.

[88.]

Utskottets

yttrande.

Täckande

av brist å

anslag till

underhåll av

Järvaö sjukhus

för

spetälska.

86:o) Kuugl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 88) att för tiden

1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie anslaget till underhåll

av Järvsö sjukhus för spetälska, nu för år 23,500 kronor, med ett belopp

av 17,750 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 134 och 135 i statsrådsprotokollet.

Till underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska har sedan år 1912

varit å riksstaten uppfört ett ordinarie anslag, vilket för åren 1918 —

1922 varit bestämt till 23,500 kronor.

Till täckande av brist å anslaget har riksdagen under de senaste

åren beviljat medel, senast på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst, 12,000 kronor.

I det för tiden 1 januari—30 juni 1923 för ifrågavarande ändamål

nu äskade anslaget ingår dels ett belopp å 11,750 kronor eller hälften

av det för år 1922 beviljade ordinarie anslaget dels ock ett belopp av

6,000 kronor, utgörande förstärkningsanslag.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot storleken av det av

Kungl. Maj:t äskade anslaget, har dock ansett, att det ordinarie anslaget

för tiden 1 januari—30 juni 1923 endast bör upptagas med hälften

av det å ordinarie stat för år 1922 beviljade eller med 11,750 kronor.

Skillnaden mellan detta belopp och det av Kungl. Maj:t å ordinarie stat

äskade eller (17,750 kronor—11,750 kronor) 6,000 kronor torde böra

upptagas såsom förslagsanslag, högst, för täckande av motsedd brist å

det ordinarie anslaget och anvisas å extra stat för första halvåret 1923.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet beträffande ordinarie

staten hemställa,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie anslaget till underhåll av

Järvsö sjukhus för spetälska, nu för år 23,500 kronor,

med ett belopp av 11,750 kronor.

87:o) Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående

punkt anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må till täckande av motsedd hrist i

ordinarie anslaget till underhåll av Järvsö sjukhus för

spetälska på extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 6,000 kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

59

88:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 89) att av medel,

som anvisats såsom bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvård

sanstalter, må av Kungl. Maj:t, för uppförande av ett kustsanatorium

i Ljunghusen för patienter med kirurgisk och körteltuberkulos,

åt Malmöhus läns landsting beviljas högst 210,000 kronor, att utgå i

huvudsaklig överensstämmelse med de angående statsbidrag för uppförande

eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter m. m. stadgade

grunder och med iakttagande av de i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 7 januari 1922 angivna särskilda villkor.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 135

—145 i statsrådsprotokollet.

Uppförande

eller inrättande

av

tuberkulossjukv&rdsanstalter.

rs9.]

I anledning av Kungl. Maj:ts framställningar har riksdagen för

vart och ett av åren 1909—1914 på extra stat anvisat ett belopp av

400.000 kronor till bidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter,

företrädesvis tuberkulossjukstugor, tuberkulossjukhus

och tuberkulosavdelningar å andra sjukvårdsanstalter. För år 1915 har

riksdagen till samma ändamål på extra stat anvisat ett belopp av

600.000 kronor samt för vart och ett av åren 1916—1918 ett belopp

av 400,000 kronor. Riksdagen har sålunda för ifrågavarande ändamål

anvisat sammanlagt 4,200,000 kronor.

För åtnjutande av ifrågavarande statsbidrag har riksdagen fastställt

allmänna bestämmelser, varjämte riksdagen från och med år 1912

lämnat visst medgivande om kostnadsfri upplåtelse av kronomark för

anläggning av tuberkulossjukvårdsanstalter.

Kungl. Maj:t har genom kungörelse den 27 juni 1914 (sv. förf.- saml. nr 292) utfärdat bestämmelser angående statsbidrag för uppförande

eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter m. m., i vilken

kungörelse nyssnämnda medgivande intagits. Sedan 1919 års lagtima

riksdag beslutit förhöjning av statsbidragets belopp från högst 1,000

till högst 2,000 kronor för vårdplats, har förenämnda kungörelse i enlighet

härmed ändrats genom kungörelse den 13 juni 1919 (sv. förf.- saml. nr 305). Vidare har -—• efter det 1921 års riksdag bifallit av

Kungl. Maj:t framlagt förslag om upphävande utom beträffande städer,

som ej deltaga i landsting, av en bestämmelse om begränsning av statsbidraget

i relation till folkmängden — 1914 års förenämnda kungörelse

ändrats i anslutning härtill genom kungörelse den 7 juli 1921 (sv. förf.- saml. nr 385).

Enligt vad den i ärendet gjorda utredningen utvisar, kunna å anslagen

till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

s. 60 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

60

uppkomna reservationerna väl fylla behovet av medel för första halvåret

1923 och gäller detta, även om, som Kungl. Maj:t föreslagit, bidrag

av ifrågavarande medel beviljas Malmöhus läns landsting för dess

hem i Ljunghusen för patienter med kirurgisk och körteltuberkulos.

Uti proposition till 1921 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t, att riksdagen

måtte medgiva, att av medel, som anvisades såsom bidrag till

uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter, finge av

Kungl. Maj:t, för uppförande av ett sommarhem i Ljunghusen för

patienter med kirurgisk och körteltuberkulos, åt nämnda landsting beviljas

ett anslag av högst 210,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med de angående statsbidrag för uppförande eller inrättande

av tuberkulossjukvårdsanstalter m. m. stadgade grunder.

I sitt yttrande i anledning av propositionen, nr 141, hemställde

statsutskottet, att propositionen icke måtte bifallas, samt anförde:

»Den anstalt, till vars uppförande statsbidrag enligt Kungl. Maj:ts

föreliggande förslag äskas, är, enligt vad propositionen utvisar, avsedd

för vård under sommarmånaderna av patienter, lidande av tuberkulos i

ben, ledgångar och körtlar, sedan dessa patienter, i de fall då kirurgisk

behandling erfordrats, erhållit sådan å inom Malmöhus län befintliga

kirurgiska sjukhus.

För uppförande av sjukvårdsanstalter av den speciella typ, varom

här är fråga, har staten tillförene icke lämnat bidrag. Att, på sätt

Kungl. Maj:t nu föreslagit, anvisa medel till en dylik anstalt, avsedd

för allenast ett län, har utskottet ansett sig icke kunna för närvarande

tillstyrka. Frågan huruvida staten bör härtill lämna bidrag samt, om

så befinnes vara av förhållandena påkallat, i vilken omfattning sådant

bidrag bör utgå, synes nämligen enligt utskottets förmenande böra

göras till föremål för särskild utredning. Förrän resultatet av en sådan

utredning föreligger, synes riksdagen lämpligen icke kunna taga

ställning till berörda fråga.»

Utskottets förslag blev av riksdagen bifallet.

Vid föredragning inför Kungl. Maj:t av det nu föreliggande förslaget

har departementschefen anfört i huvudsak följande:

»Beträffande den typ av tuberkulossjukvårdsanstalter, vartill ifrågavarande

s. k. sommarhem bör anses hänförligt, lärer det vara utan större betydelse,

om detsamma betraktas såsom en för tuberkulösa avsedd avdelning

av ett lasarett eller såsom ett kustsanatorium, ty i båda fallen bör

anstalten, med tillämpande -av de hittills av statsmakterna omfattade

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

61

principerna, kunna ifrågakomma till erhållande av statsbidrag. Emellertid

har medicinalstyrelsen framhållit, att anstaltens sjukvårdsuppgift under

nuvarande förhållanden fullt motsvarar de befintliga kustsanatoriernas.

Åven jag finner det uppenbart, att austalten är ett kustsanatorium i den

förbättrade form, som anslutningen till och stödet av ett stort lasarett

innebär. På sätt medicinalstyrelsen framhållit skulle emellertid, då för

vinnande av varaktigt resultat vid behandling av ifrågavarande slag av

sjukdomar ofta en lång vårdtid är nödvändig, anstaltens betydelse i höggrad

ökas, om den kunde hållas öppen året om. Åven om, med avseende

å de föreliggande förhållandena, det icke lärer böra fordras, att

anstalten skall i sin helhet hållas öppen även under den kallare delen

av året, finner jag dock, med hänsyn till vad medicinalstyrelsen anfört,

att det bör göras till villkor för statsbidrag, att anstalten i viss utsträckning,

som det synes böra ankomma på Kungl. Maj:t att närmare bestämma,

hålles öppen året om.

En annan fråga, beträffande vilken utredning ansetts erforderlig,

är, huruvida patienter även från andra län skola få intagas å anstalten,

och i så fall på vilka villkor. I detta hänseende synes böra uppmärksammas,

att tuberkulossjukvårdsanstalter, för vilka statsbidrag erhålles,

i regel äro avsedda för ett avgränsat område, i allmänhet länet.

Härifrån utgöra kustsanatorierna undantag, i det desamma äro öppna

för patienter från hela riket, ehuru detta icke torde hava uppställts såsom

ett villkor för statsanslags beviljande. Ifrågavarande anstalt har

ursprungligen varit avsedd att lämna vård allenast åt personer, som

undergått behandling vid länets sjukvårdsinrättningar. Bland dessa befinna

sig givetvis även patienter, tillhörande andra län. Anstaltens

direktion har emellertid, enligt mig tillhandakommet meddelande, förklarat

sig villig att föreslå landstinget att även i övrigt tillåta mottagandet

av patienter från andra län, därvid avgiften skulle bestämmas

enligt samma grunder, som gälla vid länets övriga sjukvårdsinrättningar.

\ id dessa utgår för närvarande legosängsavgift.en på allmän sal för

patienter från andra län med 4 kronor 50 öre, vilken avgift dock beträffande

mera bemedlade patienter enligt framlagt förslag skulle något

höjas. I enlighet härmed synes såsom ytterligare villkor för anslags

erhållande böra uppställas, att patienter från andra län skola mottagas

enligt samma grunder, som med avseende å sådana patienter gälla vid

länets övriga sjukvårdsinrättningar.

Från något håll inom riksdagen har framhållits, att då gränsen

mellan den kirurgiska tuberkulosen och vissa andra sjukdomar vore svår

att draga, det kunde tänkas, att å anstalten kunde komma att vårdas

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Utskottets

.yttrande.

jämväl andra än tuberkulösa, vilket i själva verket skulle innebära ett

överflyttande i någon mån på staten av lasarettsvården. Häremot torde

jag kunna inskränka mig till att erinra om, att hemmet är avsett endast

för patienter med kirurgisk och körteltuberkulos och att, med de framstående

läkarkrafter, som stå hemmet till buds, så goda garantier mot

misstag av antydd art torde förefinnas, som över huvud kunna stå att

erhålla.

Vad läkarvården vid anstalten beträffar, har medicinalstyrelsen framställt

anmärkning mot att enligt uppgjord plan den specialist i ortopedisk

kirurgi, som skulle komma att utöva läkarvård vid anstalten,

skulle besöka anstalten allenast en gång i veckan. Vad sålunda anmärkts

torde vara förtjänt av beaktande, och synes, därest dispens från

bestämmelsen i § 19 tuberkulossjukhusstadgan, såsom medicinalstyrelsen

förutsätter, beviljas, sådant böra ske på sätt styrelsen antytt.

Vad slutligen angår beloppet av det statsbidrag till anstaltens uppförande,

som enligt min mening bör tilldelas landstinget, synes — särskilt

om, såsom jag ovan förutsatt, anstalten kommer att hållas öppen

året om —- intet vara att invända mot att statsbidrag beviljas i enlighet

med de grunder, som finnas stadgade i kungörelsen den 27 juni 1914

(nr 292), med däri genom kungörelser den 13 juni 1919 (nr 305) och

den 7 juli 1921 (nr 385) gjorda ändringar. Enligt § 2 i den ifrågavarande

kungörelsen utgår statsbidrag med högst hälften av den enligt

vederbörligen granskade räkenskaper funna verkliga byggnadskostnaden,

däri ej inberäknad utgift för anskaffande av byggnadstomt. På sätt i

medicinalstyrelsens i propositionen till 1921 års riksdag refererade utlåtande

finnes närmare omförmält, hava anläggningskostnaderna i sin

helhet beräknats till 481,773 kronor, vilken summas riktighet kommer

att vid eventuellt anslags utbetalande granskas i enlighet med § 5 i

kungörelsen. Det begärda beloppet 210,000 kronor uppgår sålunda icke

till hälften av berörda anläggningskostnad, och i enlighet med vad vidare

stadgas i § 2 i kungörelsen överstiger det icke 2,000 kronor för var

och en av de 105 sjukplatser, anstalten är avsedd att rymma. Mot det

begärda beloppet synes sålunda intet vara att erinra. Såsom förut

nämnts, förslå de uppkomna reservationerna å anslaget till uppförande

eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter jämväl till statsbidrag

för nu ifrågavarande ändamål. Några särskilda medel behöva sålunda

icke anvisas.»

De betänkligheter mot beviljande av anslag till ifrågavarande anstalt,

utskottet vid frågans behandling sistlidet år hyste, hava genom

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 .4.

63

den av medicinalstyrelsen gjorda utredningen och vad departementschefen

ovan föreslagit blivit hävda och anser sig utskottet för den

skull nu kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts framställning. För att Malmöhus

läns landsting må komma i åtnjutande av statsbidrag, förutsätter

utskottet emellertid, i likhet med departementschefen, att såsom villkor

härför skyldighet stadgas för landstinget dels att till behandling å anstalten

mottaga patienter från rikets samtliga län, dels ock att i den

utsträckning, Kungl. Maj:t närmare bestämmer, hålla anstalten öppen året

om. Härjämte förutsätter utskottet, att vid bestämmandet av statsbidragets

storlek noga beaktas, att i de kostnader, som skola ligga till

grund för beräkningen, endast komma att ingå sådana, för vilka landstinget

enligt gällande bestämmelser angående statsbidrag för uppförande

eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter m. m. äger tillgodoräkna

sig statsbidrag, samt att i fråga om de avgifter, å anstalten intagna

patienter från andra än Malmöhus län skola hava att erlägga,

landstinget skall vara skyldigt underkasta sig de bestämmelser härutinnan,

Kungl. Maj:t kan komma att utfärda.

På grund av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att av medel, som

anvisats såsom bidrag till uppförande eller inrättande

av tuberkulossjukvårdsanstalter, må av Kungl. Maj:t,

för uppförande av ett kustsanatorium i Ljunghusen

för patienter med kirurgisk och körteltuberkulos, åt

Malmöhus läns landsting beviljas högst 210,000 kronor,

att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med de

angående statsbidrag för uppförande eller inrättande

av tuberkulossjukvårdsanstalter m. m. stadgade grunder

och med iakttagande av utav utskottet här ovan

angivna särskilda villkor.

89:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 90) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 145

och 146) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till bidrag

för driftkostnaderna vid tnberkidossjukvärdsanstalter, nu

för år 2,500,000 kronor, med ett belopp av 1,250,000

kronor.

Driftkostnader

vid

tuberkulossjukvårdsanstalter.

[90.]

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Resebidrag

till vissa patienter

vid

kustsanatorierna.

[91.]

Resestipendier

åt läkare

för studier i

tuberkulossjukvård.

[92.]

Driftkostnader

vid

folksanatorierna.

[93.]

90:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 91) att för beredande

av bidrag till medellösa eller mindre bemedlade personer för

resor till och från de vid västkusten belägna statsunderstödda kustsanatorierna,

att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer, på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslagav

7,500 kronor.

Det för ifrågavarande ändamål äskade anslaget utgör hälften av ett

för samma ändamål för innevarande år beviljat.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av bidrag till

medellösa eller mindre bemedlade personer för resor till

och från de vid västkusten belägna statsunderstödda kustsanatorierna,

att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t

bestämmer, på extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 bevilja ett förslagsanslag av 7,500 kronor.

91:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

92) hemställer utskottet,

att riksdagen må besluta att beträffande det ordinarie

reservationsanslaget till resestipendier åt läkare

för studier i tuberkulossjukvård i riksstaten för tiden

1 januari—30 juni 1923 icke upptaga något belopp.

92:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 93) att såsom

bidrag till upprätthållande av verksamheten vid de genom medel ur

Konung Oscar II:s jubileumsfond inrättade folksanatorierna, att användas

i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, på extra stat

för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 300,000

kronor.

Ifråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 147

och 148 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen å extra stat för innevarande

år beviljat ett förslagsanslag, högst, 700,000 kronor.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

65

l

Utskottet som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må såsom bidrag till upprätthållande

av verksamheten vid de genom medel ur Konung

Oscar II:s jubileumsfond inrättade folksanatorierna, att

användas i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade

bestämmelser, på extra stat för tiden 1 januari —30

juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 300,000

kronor.

93:o) Kungl. Maj:t har .föreslagit riksdagen (punkt 94) att på extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 till statsbidrag för understödjande

av dispensärverksamhét under villkor i huvudsaklig överensstämmelse

med de nu gällande bevilja ett förslagsanslag av 200,000

kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 149 och 150 i statsrådsprotokollet.

För innevarande år har riksdagen för understödjande av dispensärverksamheten

anvisat ett förslagsanslag å 300,000 kronor. Enligt författningen

i ämnet skall ansökan om statsbidrag för visst år före den

1 mars nästföljande år insändas till medicinalstyrelsen, som har att

efter granskning av ansökningshandlingarna besluta om statsbidrags

beviljande. Med hänsyn till att en del ansökningar icke torde kunna

slutgiltigt behandlas förrän under senare delen av året, har departementschefen

ansett det för år 1923 erforderliga beloppet 300,000 kronor

icke i sin helhet vara erforderligt under första hälften av året, utan

att anslaget för nu ifrågavarande tid bör kunna begränsas till 200,000

kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, helnställer alltså,

att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari

—30 juni 1923 till statsbidrag för understödjande av

dispensärverksamhet under villkor i huvudsaklig överensstämmelse

med de nu gällande bevilja ett förslagsanslag

av 200,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 5 käft. (Nr SA—SB.)

Understödjande

av

dispens ärverksamhet.

[94.] ''

453 23 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Behandling

av meddellösa

lupuspatienter.

[95.]

Bidrag till

upprätthållande

av radiumhemmets

verksamhet.

[96.]

Utskottets

yttrande.

94:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 95) att för tiden

1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till bekostande

av behandling enligt den s. k. ljusmetoden av medellösa

med sjukdomen lupus vulgaris behäftade personer från landsorten, nu

för år 30,000 kronor, med ett belopp av 25,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 150

och 151 i statsrådsprotokollet.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, har det för år 1921 för

ovanberörda ändamål anvisade anslaget 30,000 kronor redan under

första halvåret överskridits med 3,000 kronor och har ett för år 1920

för samma ändamål beviljat extra anslag å enahanda belopp under sistnämnda

år överskridits med 45,000 kronor. Med hänsyn härtill har

departementschefen ansett, att anslaget bör höjas till 50,000 kronor

för år räknat, varav halva beloppet skulle beräknas för första halvåret

1923.

Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till bekostande

av behandling enligt den s. k. ljusmetoden av

medellösa med sjukdomen lupus vulgaris behäftade personer

från landsorten, nu för år 30,000 kronor, med ett

belopp av 25,000 kronor.

95:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 96) ait på extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa, att utgå enligt nu gällande

grunder,

dels såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten vid radiumhemmets

poliklinik ett förslagsanslag, högst, 7,500 kronor,

dels ock såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten vid

hemmets klinik ett förslagsanslag av 15,500 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 151

—153 i statsrådsprotokollet.

Under erinran om att 1921 års riksdag å extra stat för år 1922

beviljat dels ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor såsom bidrag till

upprätthållande av verksamheten vid det cancerföreningen i Stockholm

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

67

tillhöriga radiumhemmets poliklinik, dels ock ett förslagsanslag av 31,000

kronor såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten vid hemmets

klinik, allt att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

i statsrådsprotokollet över socialärenden den 7 januari

1921 angivna grunder, får utskottet hemställa,

att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari—30

juni 1923 anvisa, att utgå enligt nu gällande

grunder,

a) såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten

vid radiumhemmets poliklinik ett förslagsanslag, högst,

7,500 kronor,

b) såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten

vid hemmets klinik ett förslagsanslag av 15,500

kronor.

96:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 97)

och under erinran om att till medellösa eller mindre bemedlade personer

för resor till eller från radiumhemmet i Stockholm för år 1922

beviljats ett anslag av 15,000 kronor, får utskottet hemställa,

att riksdagen må för beredande av bidrag, enligt

nu gällande grunder, till medellösa eller mindre bemedlade

personer för resor till och från radiumhemmet

i Stockholm på extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 anvisa ett förslagsanslag av 7,500 kronor.

97:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 98) att till statsbidrag

för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag

av 750,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 154 och 155 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen för år 1922 anvisat ett

förslagsanslag å 1,500,000 kronor.

Resebidrag

till vissa

patienter vid

radiumhemmet.

[97.]

Statsbidrag

för uppförande,

inrättande

eller

inlösen av

epidemisjukhus.

[98.]

Utskottet hemställer,

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Statsbidrag

för driften av

epidemisjukhus.

[99.]

Kliniker vid

van föreanstalterna

i

Stockholm,

Göteborg och

Hälsingborg.

[100.]

att riksdagen må till statsbidrag för uppförande,

inrättande eller inlösen av epidemisjukhus på extra stat

för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag

av 750,000 kronor.

98:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 99) och under erinran om att riksdagen till statsbidrag för

driften av epidemisjukhus för år 1922 beviljat ett anslag å 450,000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till statsbidrag för driften av

epidemisjukhus på extra stat för tiden 1 januari—30

juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av 225,000 kronor.

99:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 100)

dels medgiva, att statsbidrag till anordnande av kliniker vid vanföreanstalterna

i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg, till underhåll

av skol- och uppfostringshem för vanföra samt till understöd åt de i

Stockholm, Göteborg och Hälsingborg av föreningarna för bistånd åt

vanföra inrättade undervisningsanstalterna för vanföra m. m. må från

och med år 1923 utgå i enlighet med av chefen för socialdepartementet

förordade grunder;

dels ock för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie

förslagsanslaget till kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg

och Hälsingborg, nu för år 179,500 kronor, med ett belopp .av

79,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 155—162 i statsrådsprotokollet.

Med bifall till av Kungl. Maj:t gjord framställning medgav 1919 års

lagtima riksdag, att statsbidrag till anordnande av kliniker vid vanloreanstalterna

i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg, till underhåll av skoloch

uppfostringshem för vanföra samt till understöd åt de i Stockholm,

Göteborg och Hälsingborg av föreningarna för bistånd åt vanföra inrättade

undervisningsanstalterna för vanföra m. m. finge från och med

år 1919 utgå i huvudsaklig enlighet med i statsrådsprotokollet över civilärenden

den 9 januari 1919 förordade grunder. Vidare medgav riksdagen,

att de för nyssberörda särskilda ändamål å riksstaten uppförda

ordinarie förslagsanslagen finge från och med år 1920 höjas, anslaget

till kliniker vid vanföreanstalterna till 179,500 kronor, anslaget till under
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

69

håll av skol- och uppfostringsanstalter för vanföra till 131,400 kronor

samt anslaget till ovannämnda undervisningsanstalter för vanföra m. m.

till 184,500 kronor.

I sin skrivelse i ämnet uttalade emellertid riksdagen, att riksdagen

ansett det kunna ifrågasättas, huruvida icke i fortsättningen statsbidraget

till ifrågavarande anstalter lämpligen borde bestämmas till visst belopp

för varje å anstalten intagen patient eller elev och sålunda icke, på sätt

föreslagits, ställas i förhållande till anstalternas driftkostnader. För

år 1920 ansåge sig emellertid riksdagen icke vara i tillfälle att härutinnan

vidtaga ändring, då för en sådan syntes erfordras särskild utredning.

Sedan medicinalstyrelsen i skrivelse den 9 augusti 1919 med utgångspunkt

i de uti förberörda statsrådsprotokoll angivna riktlinjer avgivit

förslag till föreskrifter rörande anslagens användning från och med

år 1919, utfärdade Kung]. Maj:t genom brev den 22 i samma månad

bestämmelser i ämnet. Enligt dessa skulle statsbidragen för varje år

utgå enligt för var och en av de särskilda avdelningarna vid vanföreanstalterna

fastställd glidande skala med ungefär hälften av den genomsnittliga

vårdkostnaden per dag för vederbörande avdelning vid de tre

anstalterna under nästföregående år. Härjämte stadgades viss maximibegränsning

för statsbidragens storlek sålunda, att statsbidrag ej mindre

för anordnande av klinik vid vanföreänstalt än även för underhåll av

skol- och uppfostringshem skall utgå med högst 3 kronor för patient,

respektive å hem intagen elev, och dag samt statsbidrag till understöd

åt undervisningsanstalt för vanföra med högst 75 kronor för elev och

månad, i det fall att elev därstädes erhåller såväl undervisning som bostad

och kost (intern elev), och med högst 37 kronor 50 öre för elev

och månad, därest elev å anstalten åtnjuter undervisning men icke därstädes

erhåller bostad (extern elev). För extern elev skal! därjämte

såsom ersättning för de naturaförmåner, dylik elev kan erhålla vid skolan,

utgå ett belopp av högst hälften av för undervisning åt sådan elev utgående

statsbidrag eller högst 18 kronor 75 öre för-elev per månad,

alltså sammanlagt högst 56 kronor 25 öre för sådan elev per månad.

Med anledning av riksdagens i förberörda skrivelse gjorda uttalande

anbefalldes även medicinalstyrelsen genom nyssnämnda brev att

verkställa utredning i det av riksdagen angivna avseendet samt till Kungl.

Maj:t inkomma med det förslag, vartill berörda utredning kunde giva

anledning.

I skrivelse den 20 augusti 1920 meddelade medicinalstyrelsen, att

beräkningen av ifrågavarande driftbidrags storlek under åren 1919 och

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

1920 icke givit styrelsen anledning att frångå den plan, styrelsen i sin

skrivelse den 9 augusti 1919 framlagt för beräkning av statsbidragets

storlek med iakttagande såvitt möjligt av den utav riksdagen gillade

principen, att staten skulle ersätta halva driftkostnaden. Så länge de

ekonomiska förhållandena inom landet vore så osäkra, som fortfarande

vore fallet, syntes medicinalstyrelsen skäl icke föreligga att frångå denna

plan, vilken under rådande förhållanden visat sig lämplig och rättvis.

Styrelsen hemställde därför, att samma grunder för ifrågavarande statsbidrags

utgående, vilka varit gällande för åren 1919 och 1920, måtte

bliva gällande även för åren 1921 och 1922, dock med viss höjning

från och med år 1921 av maximigränserna för respektive statsbidrags

storlek, föranledd av inträdd eller väntad stegring i driftkostnaderna vid

vanföreanstalterna huvudsakligen till följd av nödvändiga löneförhöjningar

för vederbörande personal.

Vid behandling i statsrådet av 1921 års statsverksproposition fann

sig departementschefen på i huvudsak de av medicinalstyrelsen anförda

grunderna böra tillstyrka bibehållandet av den glidande skalan samt förslaget

om höjning från och med år 1921 av maximigränserna för statsbidragens

storlek. I de olika anslagsbeloppen förutsattes icke någon

ändring.

Riksdagen förklarade sig (skrivelse nr 5 A punkt 90) alltjämt hävda

den av riksdagen år 1919 uttalade uppfattningen, att statsbidraget borde

bestämmas till visst belopp för varje patient eller elev och ej ställas i

förhållande till anstalternas driftkostnader, och fann sig riksdagen icke

kunna bifalla Kungl. Maj:ts förslag om ändring i de gällande grunderna

för statsbidrags utgående. De särskildä anslagsbeloppen lämnades orubbade.

Med hänsyn till vad riksdagen sålunda uttalat har Kungl. Maj:t nu

föreslagit, att'' statsbidragen till vanföreanstalterna för tiden efter 1923

års ingång icke längre skola utgå efter glidande skala utan med fasta

belopp för varje patient eller elev och hava statsbidragen enligt Kungl.

Maj:ts mening ansetts böra bestämmas till omkring 90 procent av de

för år 1921 på grundval av 1920 års omkostnader fastställda bidragsbeloppen.

Enligt denna beräkningsgrund skulle statsbidragen för första halv
-

året 1923 utgå med följande belopp:

till vanföreanstalternas kliniker per dag och patient......... kronor 2:70

» skol- och uppfostringshemmen per dag och patient » 2: 50

» undervisningsanstalternas för vanföra interna elever,

per elev och månad............................................................. » 68: —

» samma undervisningsanstalters externa elever, per

elev och månad ................................................................... k 27: —

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A. 71

Under antagande av lika antal underhållsdagar under första halvåret

1923 som under första halvåret 1921 skulle de särskilda anslagen

för förstnämnda halvår kunna beräknas till de belopp, i något avrundade

tal, som finnas upptagna i följande tablå, i vilken för jämförelses skull

införts de för år 1922 beviljade anslagen till deras halva belopp:

Kliniker vid vanföreanstalterna i Stock- holm, Göteborg och Hälsingborg,

förslagsanslag .................................

Underhåll av skol- och uppfostringshem

Halva an- slaget 1922.

Anslag Vi

—S0/6 1923.

kronor 89,750: —

79,000: —

för vanföra, förslagsanslag................"..

De i Stockholm, Göteborg och Hälsing- borg inrättade undervisningsanstal- terna för vanföra m. m., förslags-

» 65,700: —

45,400: —

anslag........................................................

» 92,250: —

77,500: —

Utskottet, som icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t

under förevarande punkt föreslagit och som i det följande återkommer

till anslagen till skol- och uppfostringshem samt till undervisningsanstalter

för vanföra, hemställer alltså,

att riksdagen må

a) medgiva, att statsbidrag till anordnande av

kliniker vid vanföreanstalt erna i Stockholm, Göteborg

och Hälsingborg, till underhåll av skol- och uppfostringshem

för vanföra samt till understöd åt de i Stockholm,

Göteborg och Hälsingborg av föreningarna för

bistånd åt vanföra inrättade undervisningsanstalterna

för vanföra m. m. må från och med år 1923 utgå i

enlighet med av chefen för socialdepartementet i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 7 januari 1922

förordade grunder;

b) för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det

ordinarie förslagsanslaget till kliniker vid vant öreanstalterna

i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg, nu för år

179,500 kronor, med ett belopp av 79,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Polikliniker

vid vanföreanstalterna

i

Stockholm,

Göteborg och

Hälsingborg.

[101.]

Underhåll av

skol- och uppfostringshem

för vanföra.

[102.]

Bidrag till

resor för

vanföra.

[103.]

100:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 101) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 162)

i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till polikliniker

vid vanj öreanstalterna i Stockholm, Göteborg och

Hälsingborg, nu för år 15,000 kronor, med ett belopp

av 7,500 kronor.

101:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 102) att för

tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till underhåll av skol- och uppfostringshem för vanföra, nu för år

131,400 kronor, med ett belopp av 45,400 kronor.

Under hänvisning till vad under punkt 99 här ovan anförts hemställer

utskottet,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till underhåll

av skol- och uppfostringshem för vanföra, nu för

år 131,400 kronor, med ett belopp av 45,400 kronor.

102:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 103) att för

tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget

för bidrag till resor för vanföra jämte vårdare till och från vanföreanstalt

eller i samband med sådan anstalt anordnat skol- och uppfostringshem,

nu för år 35,000 kronor, med ett belopp av 25,000

kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 163 och 164 i statsrådsprotokollet.

Enligt vad vederbörande budgetredovisningar utvisa, har ifrågavarande

ordinarie anslag å 35,000 kronor alltsedan sin tillkomst måst

överskridas, nämligen år 1918 med kronor 14,617: 43, år 1919 med

kronor 40,857:16 och år 1920 med kronor 78,481:02. Av riksräkenskapsverkets

belastningstabell rörande femte huvudtiteln för första halvåret

1921 framgår, att hela anslaget för år 1921 vid juni månads slut

överskridits med kronor 13,735: 60. '' Vid nu anförda förhållanden har

departementschefen funnit en ökning av anslaget vara påkallad. Då

emellertid anledningen till den hårda belastningen av anslaget till

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

73

stor del torde vara att söka i de höga biljettpriserna, men dessa

numera sänkts och väl, med hänsyn till den sjunkande prisnivån i övrigt,

kunna väntas komma att ytterligare nedgå, har departementschefen ansett

sig böra stanna vid att föreslå en höjning av anslaget till 50,000

kronor för år räknat.

Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget för bidrag

till resor för vanföra jämte värdare till och från vanföreanstalt

eller i samband med sådan anstalt anordnat

skol- och upp fostring shem, nu för år 35,000 kronor,

med ett belopp av 25,000 kronor.

103:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 104) och under hänvisning till vad under punkt 99 här ovan

anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till de i

Stockholm, Göteborg och Hälsingborg av föreningarna för

bistånd åt vanföra inrättade undervisningsanstalterna för

■ vanföra m. m., nu för år 184,500 kronor, med ett belopp

av 77,500 kronor.

104:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till bestridande

av kostnader för allmän hälso- och sjukvård (punkt 105)

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket

utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

105:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 106) att till

beredande av bidrag, i enlighet med av 1918 års lagtima riksdag godkända

grunder, för lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden

sjukvårdskostnader å extra stat för tiden 1 januari—30 juni

1923 anvisa ett förslagsanslag av 25,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 172 och 173 i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 5 käft. (Nr 5 A—5 B.)

Understöd åt

undervis - ning s anstalt er

för vanföra

m. m.

[104.]

Allmän liälsooch

sjukvård.

[105.]

Lindring i

mindre bemedlade

patienters

å

landsbygden

sjukvårdskostnader.

[106.]

453 83 ]0

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Utskottets

yttrande.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft en till utskottet remitterad, inom andra kammaren

av herr L. Brännström väckt motion (nr 157), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta att till beredande av bidrag i enlighet med vad

i motionen föreslagits och i övrigt enligt de av 1918 års lagtima riksdag

godkända grunderna för lindring i mindre bemedlade patienters å

landsbygden sjukvårdskostnader höja det av Kungl. Maj:t å extra stat

för tiden 1 januari—30 juni 1923 äskade anslaget 25,000 kr. med

40,000 kr. och således för ändamålet för angivna tid anvisa ett förhöjt

förslagsanslag av 65,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag,

får utskottet hänvisa till motionen.

Med anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning har

1918 års lagtima riksdag till bidrag för lindring i mindre bemedlade

patienters å landsbygden sjukvårdskostnader på extra stat för år 1919

anvisat ett förslagsanslag av 230,000 kronor ävensom godkänt vissa

villkor och grunder för åtnjutande av bidrag från ifrågavarande anslag.

Samma belopp har för ändamålet anvisats jämväl för vartdera av åren

1920 och 1921.

Närmare bestämmelser rörande användningen av berörda anslag

äro meddelade genom kungörelse den 8 november 1918 (sv. förf.-saml.

nr 843).

I skrivelse den 17 juni 1921 angående regleringen av utgifterna

under riksstatens för år 1922 femte huvudtitel har riksdagen, i anledning

av Kungl. Maj:ts framställning om anslag till samma belopp som

föregående år, anmält, att riksdagen — vars vederbörande utskott inhämtat,

att av det för år 1920 anvisade anslaget å 230,000 kronor

allenast 3,347 kronor 18 öre utbetalats — å extra stat för år 1922 för

ändamålet anvisat ett förslagsanslag av 130,000 kronor. I anledning

härav har Kungl. Maj:t genom brev den 7 juli 1921 — jämte det riksdagens

ifrågavarande beslut bragts till medicinalstyrelsens kännedom —

anbefallt medicinalstyrelsen att vidtaga lämpliga åtgärder för spridande

av kunskap om innehållet av kungörelsen den 8 november 1918.

Med hänsyn till den fortfarande mycket ringa belastningen av anslaget

har Kungl. Maj:t funnit anslagsbehovet för år 1923 kunna beräknas

till allenast 50,000 kronor.

Vid anmälan av förevarande an slagsäskande har departementschefen,

under framhållande av att Kungl. Maj:t den 7 juli 1921 anbe
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

75

fallt medicinalstyrelsen att överarbeta ett av den s. k. provinsialläkardistriktskommittén

avgivet förslag till ny läkartaxa, anfört, att då detta

ärende, som stode i samband med den till 1902 års löneregleringskommitté

överlämnade frågan om ny definitiv lönereglering för förste

provinsialläkare och provinsialläkare, icke torde kunna föreläggas innevarande

års riksdag, det med nyssberörda frågor nära sammanhängande spörsmålet

om ändrade grunder för användningen av det anslag, varom nu

är fråga, vilket spörsmål ock behandlats av nämnda kommitté, icke

syntes honom böra nu tagas under omprövning, utan borde enligt

departementschefens förmenande de år 1918 fastställda grunderna tillsvidare

gälla oförändrade. Till detta departementschefens uttalande har

utskottet funnit sig böra giva sin anslutning. På grund härav och då

enligt utskottets mening tillräcklig erfarenhet rörande behovet av förändring

av nyssnämnda grunder ännu icke kan anses hava vunnits, har

utskottet icke kunnat biträda motionärens framställning.

Under åberopande av vad sålunda anförts och då utskottet icke

funnit skäl till erinran mot det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet,

får utskottet sålunda hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Majrts

förevarande framställning och med avslag å herr

Brännströms ovanberörda motion, i vad den skiljer

sig från Kungl. Majrts förslag, till beredande av bidrag,

i enlighet med av 1918 års lagtima riksdag godkända

grunder, för lindring i mindre bemedlade patienters

å landsbygden sjukvårdskostnader å extra stat för

tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag

av 25,000 kronor.

106:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 107) att på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa

dels till bestridande av kostnaderna för anordnande i Stockholm

av en statens skola för utbildning av distriktssköterskor ett förslagsanslag

å 4,000 kronor,

dels till stipendier för sjuksköterskor för genomgående av nämnda

skola ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor,

dels ock för beredande av statsbidrag för anställning av distriktssköterskor

i enlighet med gällande grunder ett förslagsanslag av 75,000

kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 173 — 174 i statsrådsprotokollet.

Statsbidrag

för anställning

av

distriktssköterskor

m. m.

[107.]

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Statsbidrag

till avlöning

åt distriktsbarnmorskor.

[108.]

Med anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställningar har

riksdagen på extra stat för vart och ett av åren 1920—1922 anvisat

dels till bestridande av kostnaderna för anordnande i Stockholm av en

statens skola för utbildning av distriktssköterskor ett förslagsanslag å

8.000 kronor, dels till stipendier för sjuksköterskor för genomgående

av nämnda skola ett förslagsanslag, högst, 20,000 kronor, dels ock för

beredande av statsbidrag för anställning av distriktssköterskor i enlighet

med de i riksdagens skrivelse den 13 juni 1919 angivna grunder ett

förslagsanslag å 250,000 kronor.

De av Kungl. Maj:t för första halvåret 1923 nu äskade anslagen till

bestridande av kostnaderna för anordnande av en'' statens skola för utbildning

av distriktssköterskor samt till stipendier för sjuksköterskor

för genomgående av nämnda skola utgöra hälften av de för innevarande

år beviljade.

Anslaget till statsbidrag för avlöning av distriktssköterskor har

Kungl. Maj:t däremot, med hänsyn till att enligt gällande bestämmelser

endast en mindre del av årsbehovet faller på årets första hälft, ansett

kunna begränsas till 75,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:t förevarande

förslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må på extra stat för tiden 1

januari—30 juni 1923 anvisa

a) till bestridande av kostnaderna för anordnande

i Stockholm av en statens skola för utbildning

av distriktssköterskor ett förslagsanslag å 4,000 kronor,

. b) till stipendier för sjuksköterskor för genomgående

av nämnda skola ett förslagsanslag, högst,

10,000 kronor,

c) för beredande av statsbidrag för anställning av

distriktssköterskor i enlighet med gällande grunder ett

förslagsanslag av 75,000 kronor.

107:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 108) att för

beredande av statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmor§kor på extra

stat för tiden 1 januari''—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av

150.000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 175 och 176 i statsrådsprotokollet.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

77

För ifrågavarande ändamål har för innevarande år beviljats ett

anslag å 500,000 kronor. Med hänsyn till att enligt gällande bestämmelser

endast en mindre del av årsbehovet faller på årets förra hälft,

har departementschefen ansett anslaget för första halvåret 1923 utan

risk för överskridande kunna bestämmas till 150,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av statsbidrag

till avlöning åt distriktsbarnmorskor på extra stat för

tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag

av 150,000 kronor.

108:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 109) att för

tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie anslaget till barnmorskeundervisningen

och barnbördshusen, nu för år 72,703 kronor,

till ett belopp av 30,532 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 176

och 177 i statsrådsprotokollet. I

I proposition nr 65 framlade Kungl. Maj:t för 1921 års riksdag

förslag om reformering av barnmorskeundervisningen och gjorde tillika

framställning om anvisande av härför erforderliga förhöjda anslag. Anslagsäskandena

vunno riksdagens bifall, och anvisades bland annat, varom

nu ej är fråga, ett ordinarie anslag under rubriken »Barnmorskeundervisningen

och barnbördshusen» å 72,703 kronor.

Att anslaget för nu ifrågavarande ändamål kunnat för första halvåret

1923 upptagas till ett belopp, understigande hälften av det för år

1922 anvisade, är beroende därpå, att den av Kungl. Maj:t den 19

augusti 1921 fastställda stadgan för barnmorskeundervisningen i sina

huvudsakliga delar träder i kraft först den 1 januari 1924.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie anslaget till barnmorskeundervisningen

och barnbördshusen, nu för år 72,703

kronor, till ett belopp av 30,532 kronor.

Barnmorskeundervisningen

och

barnbördshusen.

[109.]

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Repetitionskurser

för

barnmorskor.

[110.]

Ortopediska

institutet.

[in.]

Skyddskopp

ympningen.

[112.]

109:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

punkt 110) och under erinran om att till anordnande av repetitionskurser

för barnmorskor för innevarande år beviljats ett anslag å 15,500

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till anordnande av repetitionskurser

för barnmorskor på extra stat för tiden 1 januari—30

juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst,

7,750 kronor.

110:o) På grund av Kung]. Maj:ts framställning (punkt 111) hemställer

utskottet,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie anslaget till ortopediska

institutet, nu för år 8,250 kronor, till ett belopp av

4,125 kronor.

lll:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 112) att för

tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till skyddskoppympningen, nu för år 240,000 kronor, med ett belopp

av 130,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 179 och 180 i statsrådsprotokollet.

Av åberopade statsrådsprotokollet framgår, att ifrågavarande anslag

på grund av den allmänna stegringen av resekostnaderna under de

senaste åren i avsevärd mån överskridits. Sålunda uppgick belastningen

å anslaget under år 1920 till 268,280 kronor 93 öre och under

första halvåret 1921 till ej mindre än 198,894 kronor 31 öre. Med

hänsyn härtill har Kungl. Maj: t ansett anslaget för första halvåret 1923

icke kunna sättas lägre än 130,000 kronor.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till skyddskoppympning

en, nu för år 240,000 kronor, med ett

belopp av 130,000 kronor.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A. 79

112:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 113) hemställer utskottet,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget, högst,

till karantänsanstalten pa Känsö, nu för år 16,600 kronor,

med ett belopp av 8,800 kronor.

113:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 114) att till

personligt lönetillägg åt karantänsläkaren vid karantänsanstalten på

Käusö Gustaf Ernst Hjortzberg på extra stat anvisa ett förslagsanslag,

högst, 167 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 181 och 182 i statsrådsprotokollet.

Till personligt lönetilläg åt karantänsläkaren Hjortzberg för år 1922

har Kungl. Maj:t på tilläggsstat för samma år äskat ett förslagsanslag,

högst, 500 kronor.

I en den 10 februari 1922 dagtecknad, till ordföranden i statsutskottet

siälld skrivelse har departementschefen meddelat, att Kungl.

3Vlaj:t genom beslut samma dag på därom gjord framställning entledigat

Hjortzberg från förordnandet att vara karantänsläkare vid karantänsanstalten

på Känsö, räknat från och med den 1 april 1922. I följd

härav erfordras icke något anslag för nu ifrågavarande ändamål för

första hälften av 1923 och kan det å 1922 års tilläggsstat äskade anslaget

begränsas till 125 kronor.

1 annat sammanhang återkommande till sistnämnda anslag, får utskottet

alltså nu hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke må

vinna riksdagens bifall.

114:o) Departementschefen har anmält (punkt 115), att utbetalning

av begärt statsbidrag för understöd åt J. Henriksson för odling av medicinalväxter

bör kunna anstå till 1923 års senare hälft, på grund varav

departementschefen ansett sig sakna anledning att nu ingå på frågan om

anslag för delta ändamål. Med anledning härav påkallas icke något

utskottets yttrande i fråga om detta anslag; vilket utskottet skolat härigenom

för riksdagen

Karantänsanstalten

på

Känsö
[113.

]

Personligt

lönetillägg åt

karantänsläkaren

G. E.

Hjortzberg.

[114.]

Utskottets

yttrande.

Understöd åt

J. Henriksson

för odling

av medicinalväxter.

[115.]

anmäla.

s. 80 Kontrollera mot PDF

Svenska

läkarsäll
skapet.

[116.]

Resestipendier

åt civila

läkare.

[117.]

Sveriges andel

i kostnaderna

för den internationella

hälsovårdsbyrån

i Paris.

[118.]

Provisoriska

åtgärder beträffande

sjukvården

inom

rikets ödemarksområden.

'' [119-]

80 Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

115:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116) hemställer

utskottet,

att riksdagen må besluta att beträffande det ordinarie

anslaget till Svenska läkarsällskapet i riksstaten för

tiden 1 januari—30 juni 1923 icke upptaga något

belopp.

116:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

117) hemställer utskottet,

att riksdagen må besluta att beträffande det ordinarie

anslaget till resestipendier åt civila läkare i riksstaten

för tiden 1 januari—30 juni 1923 icke upptaga

något belopp.

117:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 118) att för

tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till Sveriges andel i kostnaderna för den internationella hälsovårdsbyrån

i Paris, nu för år 7,000 kronor, med ett belopp av 7,000 kronor.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar har Kungl. Maj:t i regel

under första hälften av året vidtagit disposition för utbetalning av ifrågavarande

anslag. Med hänsyn till anslagets internationella natur bar

departementschefen ansett, att någon ändring häri icke nu bör ifrågasättas.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer alltså,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till Sveriges

andel i kostnaderna för den internationella hälsovårdsbyrån

i Paris, nu för år 7,000 kronor, med ett belopp

av 7,000 kronor.

118:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 119) att för

provisoriska åtgärder beträffande sjukvården inom rikets ödemarksområden

å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 36,250 kronor.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

81

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 183 och 184 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen å extra stat för år 1922

anvisat ett förslagsanslag, högst, 72,500 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för provisoriska åtgärder beträffande

sjukvården inom rikets ödemarksområden å extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 36,250 kronor.

C) verståthål lariimfoetet.

119:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning överst&t(punkt

120) hemställer utskottet, uiiarämietet.

[120.]

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie anslaget till överståthållarämbetet,

nu för år 123,822 kronor, med ett belopp av

61,911 kronor.

I20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 121) att till Utgivande av

fortsatt utgivande av tidningen »Polisunderrättelser» på extra stat för

tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 35,000 [\211

kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 185 och 186 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål är för innevarande år anvisat ett anslag

å 80,000 kronor.

Med hänsyn dels till fallande pris å tryckningskostnader dels

ock till att avlöningskontot bör kunna något inskränkas, har Kungl.

Maj:t ansett anslaget kunna begränsas till 70,000 kronor för år räknat

eller 35,000 kronor för nu ifrågavarande halvår.

Utskottet, som med hänsyn ej mindre till vad departementschefen

i ärendet anfört än jämväl till den omständigheten att, enligt vad utskottet

inhämtat, tidningens omfång kunnat på grund av nedgång i

brottsligheten väsentligt inskränkas, har ansett, att ytterligare någon

nedsättning i anslaget utöver den av Kungl. Maj:t föreslagna torde

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 5 htlft. (Nr 5 A—5 B.) 45322 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Centralbyrån

för fingeravtryck.

[122.]

Lands
hövdingarna.

[123.]

kunna ske för år 1923 och vill i sådant avseende föreslå, att detsamma

för nämnda år beräknas till 60,000 kronor eller sålunda för halvåret

30.000 kronor.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till fortsatt utgivande av tidningen

»Polisunderrättelser» på extra stat för tiden 1

januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst,

30,000 kronor.

121:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 122) att såsom

bidrag för upprätthållande av centralbyrån för fingeravtryck på extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av

13,500 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 186

och 187 i statsrådsprotokollet.

Såsom bidrag för upprätthållandet av centralbyrån för fingeravtryck

har på extra stat för år 1922 anvisats ett förslagsanslag å 30,000 kronor.

Då befattningshavarna vid byrån avlönas lika med vissa befattningshavare

vid Stockholms polis samt de senares avlöningsförmåner kunna

väntas i någon mån nedgå, har anslaget ansetts kunna sänkas med

3.000 kronor för år räknat eller 1,500 kronor för nu ifrågavarande

budgettermin.

Utskottet hemställer,

. att riksdagen må såsom bidrag för upprätthållande

av centralbyrån för fingeravtryck på extra stat för tiden

1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av

13,500 kronor.

Landsstaten.

122:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 123) hemställer utskottet,

att riksdagen må för tiden 1 januari— 30 juni

1923 upptaga det ordinarie anslaget till landshövdingarna,

, nu för år 318,500 kronor, till halva beloppet,

159,250 kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

83

123:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 124) att

l:o) å ordinarie staten för landsstaten från och med år 1923 för

Värmlands län uppföra en länsbokhållare av andra lönegraden med en

årlig avlöning av 3,200 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,200 kronor

tjänstgöringspenningar, vartill kunna efter respektive 5, 10 och 15 år

komma tre ålderstillägg å lönen, vart och ett å 500 kronor;

2:o) föreskriva, att för den nya befattningshavare, som på grund

av vad ovan föreslagits må varda uppförd å ordinarie stat, i tillämpliga

delar skola gälla de villkor och bestämmelser, som genom kungörelse

den 14 juni 1917 (nr 472) äro stadgade för åtnjutande av de från 1918

års början fastställda avlöningsförmåner för landsstaten;

3:o) å ordinarie staten för landsstaten från och med år 1923 för

Hallands län uppföra ett kvinnligt biträde av första lönegraden och ett

kvinnligt biträde av andra lönegraden;

4:o) föreskriva, att de kvinnliga biträden, vilka sålunda uppföras å

ordinarie staten för landsstaten, skola åtnjuta avlöning enligt bestämmelserna

i kungörelsen den 19 juni 1919 (nr 507) angående nya avlöningsbestämmelser,

att tillämpas från och med år 1920, för de hos

ämbetsverk och myndigheter uppförda, under andra—åttonde huvudtitlarna,

med undantag av postsparbanken, befintliga ordinarie kvinnliga

biträdesbefattningarna m. in., med däri genom kungörelse den 9 juli

1920 (nr 583) gjorda ändringar; samt

5:o) för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie anslaget

till tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna, nu för år 1,452,700

kronor, med ett belopp av 729,550 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 187 —192 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må

a) å ordinarie staten för landsstaten från och

med år 1923 för Värmlands län uppföra en länsbokhållare

av andra lönegraden med en årlig avlöningav

3,200 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,200

kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna efter

respektive 5, 10 och 15 år komma tre ålderstillägg å

lönen, vart och ett å 500 kronor;

Tjänsteman

och betjänte

vid länsstyrelserna.

[124.]

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Sakkunniga

till biträde vid

utredningar

m. m.

[125.]

b) föreskriva, att för den nya befattningshavare,

som på grund av vad ovan föreslagits må varda uppförd

å ordinarie stat, i tillämpliga delar skola gälla

de villkor och bestämmelser, som genom kungörelse

den 14 juni 1917 (nr 472) äro stadgade för åtnjutande

av de från 1918 års början fastställda avlöningsförmåner

för landsstaten;

c) å ordinarie staten för landsstaten från och

med år 1923 för Hallands län uppföra ett kvinnligt

biträde av första lönegraden och ett kvinnligt biträde

av andra lönegraden;

d) föreskriva, att de kvinnliga biträden, vilka

sålunda uppföras å ordinarie staten för landsstaten,

skola åtnjuta avlöning enligt bestämmelserna i kungörelsen

den 19 juni 1919 (nr 507) angående nya

avlöningsbestämmelser, att tillämpas från och med år

1920, för de hos ämbetsverk och myndigheter uppförda,

under andra—åttonde huvudtitlarna, med undantag

av postsparbanken, befintliga ordinarie kvinnliga

biträdesbefattningarna m. m., med däri genom kungörelse

den 9 juli 1920 (nr 583) gjorda ändringar; samt

e) för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga

det ordinarie anslaget till tjänstemän och betjänte vid

länsstyrelserna, nu för år 1,452,700 kronor, med ett

belopp av 729,550 kronor.

124:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 125) att för

tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget,

högst, till sakkunniga till biträde vid utredningar m. m., nu för år

12,000 kronor, med ett belopp av 3,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 193

och 194 i statsrådsprotokollet.

Med hänsyn till den ringa belastning av ifrågavarande anslag, som

under senare åren ägt rum, har Kungl. Maj:t ansett anslaget kunna

för framtiden reduceras till hälften av det för innevarande år beviljade

beloppet eller 6,000 kronor för år räknat.

Utskottet hemställer,

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

85

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni 1923

uppdaga det ordinarie förslagsanslaget, högst, till sakkunniga

till biträde vid utredningar in. m., nu för år

12,000 kronor, med ett belopp av 3,000 kronor.

«

125:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 126) att för

tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie reservationsanslaget

till arvoden åt extra länsnotarier m. m., nu för år 383,000 kronor, med

ett belopp av 165,000 kronor.

Den av Kungl. Maj:t under punkt 124 föreslagna, av utskottet tillstyrkta

uppflyttningen av vissa extra befattningar till ordinarie föranleder

en minskning av det ordinarie reservationsanslaget till extra

länsnotarier m. m. med allenast 3,100 kronor för år räknat. Med hänsyn

till de avsevärda belopp, som under de senaste åren av särskilda

uppbördsmedel tillförts anslaget, och nu befintliga reservationer å anslaget

har detsamma emellertid ansetts kunna nedsättas till 330,000

kronor för år räknat eller 165,000 kronor för första halvåret 1923.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie reservationsanslaget till

arvoden åt extra länsnotarier m. m., nu för år 383,000

kronor, med ett belopp av 165,000 kronor.

126:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 127) att för

tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie anslaget till fögderiförvaltningarna,

nu för år 2,358,531 kronor, med ett belopp av 1,179,266

kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.

195—201 i statsrådsprotokollet.

Då utskottet icke funnit skäl till erinran mot vad Kungl. Maj:t

under förevarande punkt föreslagit, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie anslaget till fögderiförvaltningarna,

nu för år 2,358,531 kronor, med ett belopp

av 1,179,266 kronor.

Arvoden

åt extra länsnotarier

m. m.

[126.1

FÖ gd er iförvaltning

arn a.

[127.]

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Vikariatsersättningar

vid

fögderiförvaltningarna.

[128.]

Övergångs
stat.

[129.]

127:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 128) att för

tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna, nu för år 25,000

kronor, med ett belopp av 20,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 201 och 202 i statsrådsprotokollet.

Enligt vad riksräkenskapsverkets belastningstabell för första halvåret

1921 utvisar, hava utgifterna från ifrågavarande anslag under berörda

tid uppgått till 26,433 kronor eller något mera än hela det beräknade

årsbeloppet. Med anledning härav har Kungl. Maj:t funnit sig

nu böra beräkna anslaget till 40,000 kronor för år räknat.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till vikariatsersättningar

vid fögderiförvaltningarna, nu för år

25,000 kronor, med ett belopp av 20,000 kronor.

128:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 129)

dels medgiva sådan ändring i övergångsstaten för landsstaten, att

därå uppförd landsfiskal må från och med år 1923 åtnjuta förvaltningsbidrag

med 500 kronor,

dels och för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie

anslaget till övergångsstat för landsstaten, nu för år 36,400 kronor,

med ett belopp av 16,750 kronor,

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 202

och 203 i statsrådsprotokollet.

Såsom av åberopade statsrådsprotokollet framgår, är den av Kungl.

Maj:t föreslagna ändringen i övergångsstaten för landsstaten föranledd

därav, att Kungl. Maj:t ansett det vara med rättvisa och billighet

överensstämmande, att landsfiskalerna å övergångsstat — såsom vid

tiden för deras uppförande å nämnda stat, förutsattes — i avlöningshänseende

fullt likställas med övriga landsfiskaler.

Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag härutinnan skulle nu ifrågavarande

anslag behöva höjas med 400 kronor. Då emellertid en å

övergångsstaten förut uppförd landsfiskal numera avgått, har anslaget

av denna anledning ansetts böra sänkas med 3,300 kronor och har an
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

87

slaget för helt år beräknats till 33,500 kronor eller för första halvåret

1923 till 16,750 kronor.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Majrts förevarande

förslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva sådan ändring i övergångsstaten för

landsstaten, att därå uppförd landsfiskal må från och

med år 1923 åtnjuta förvaltningsbidrag med 500 kronor,

bj för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det

ordinarie anslaget till övergångsstat för landsstaten, nu

för år 36,400 kronor, med ett belopp av 16,750 kronor.

129:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 130) och under erinran om att för i förevarande punkt omförmälta

ändamål å extra stat för år 1922 anvisats ett anslag av 3,750

kronor'', hemställer utskottet,

att riksdagen må, för beredande för tiden 1 januari—30

juni 1923 av ortstillägg till vissa tjänstemän

och hetjänte vid landsstaten i Göteborgs och Bohus län,

på extra stat för samma tid anvisa ett förslagsanslag,

högst, 1,875 kronor.

130:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 131) att på

extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 till avlöning och underhåll

av särskild polisstyrka på landet, där sådan kan av förhållandena påkallas,

anvisa, att användas i huvudsak efter hittills gällande grunder,

ett förslagsanslag av 450,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 204—206 i statsrådsprotokollet.

•

Riksdagen har under en följd av år beviljat förslagsanslag å extra

stat till avlöning och underhåll av särskild polisstyrka på landet. För

år 1918 förhöjdes anslaget ifråga till 500,000 kronor, med vilket belopp

detsamma utgick jämväl för år 1919. Ytterligare höjningar hava därefter

ägt rum för’år 1920 med 100,000 kronor till 600,000 kronor och

för år 1921 med 200,000 kronor till 800,000 kronor. För år 1922 har

äskats och beviljats anslag till sistnämnda belopp.-

Ortstillägg

till vissa

tjänstemän

och betjänt c

vid landsstaten

i

Göteborgs och

Bohus län.

[130.]

Polisväsendet

på landsbygden

m. m.

[131.]

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Av nämnda anslag hava utbetalats, med avdrag av särskilda uppbördsmedel

för anslaget:

år

1915 ................................

................ 484,476

kronor

»

1916 .................................

................. 515,024

»

»

1917 ...............................

................ .546,836

»

»

1918 .................................

................ 627,888

»

1919 ..................................

................. 1,091,149

»

1920 ................................

................ 1,563,487

»

»

1921 1 i—;,u;6...................

................. 703,261

Alltsedan år 1918 hava på grund av de stegrade levnadskostnaderna

åtgärder från Kungl. Maj:ts sida måst vidtagas för ett mera allmänt

beredande av dyrtidstillägg å avlöningen till polispersonalen å landsbygden,

i den mån densamma uteslutande eller till huvudsaklig del

varit upptagen av sin polistjänstgöring. Detta dyrtidstillägg har i regel

beräknats endast å den del av de kontanta avlöningsförmånerna, som

utgått av statsmedel, och med högst samma belopp som de för statstjänstemän

vid oreglerade verk under motsvarande tid bestämda.

Behovet av dyrtidstillägg för ifrågavarande polispersonal har Kungl.

Maj:t ansett alltjämt förefinnas, och har Kungl. Maj:t funnit hittills

gällande grunder för tilläggets utgående allt fortfarande i huvudsak böra

vinna tillämpning. Vad angår det erforderliga förslagsanslagets belopp,

har ock den minskning av statstjänarnas dyrtidstillägg, som redan inträtt

och för framtiden kan beräknas, ansetts böra följas av nedsatta

krav på förevarande anslag. Trots detta har Kungl. Maj:t, i betraktande

av belastningssiffrorna för år 1920 och förra hälften av 1921, icke ansett

det vara tillrådligt, att vid beräkningen av.anslagsbehovet stanna vid

nuvarande anslagsbeloppet för år, 800,000 kronor, utan har Kungl.

Maj:t föreslagit ett belopp av 900,000 kronor för år räknat eller

450,000 kronor för nu ifrågavarande budgettermin.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet funnit sig böra tillstyrka

och får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari

—30 juni 1923 till avlöning och underhåll av särskild

•polisstyrka på landet, där sådan kan av förhållandena

påkallas, anvisa, att användas i huvudsak efter hittills

gällande grunder, ett förslagsanslag av 450,000 kronor.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

89

131:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 132) att å extra

stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 till ersättning åt lappfogdar m. m.

bevilja att reservationsanslag av 21,775 kronor.

För innevarande år har för ifrågavarande ändamål anvisats ett

anslag å 43,550 kronor.

Ersättning

åt

lappfogdar

m. m.

[132.]

Utskottet hemställer,

att riksdagen må å extra stat för tiden 1 januari

—30 juni 1923 till ersättning åt lappfogdar m. m. bevilja

ett reservationsanslag av 21,775 kronor.

Diverse.

132:o) Beträffande den av departementschefen under punkt 133 Främjande av

omförmälda frågan om ekonomiskt understöd för främjande av bostads- pr*duktionen

produktionen och därmed''sammanhängande ändamål (punkt 133) kommer [133]

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet L

skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

133:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt Åiderstiitagg.

134) hemställer utskottet, [134.]

att riksdagen må för tiden l januari—30 juni 1923

upptaga det ordinarie förslagsanslaget till äldersiillägg,

nu för år 450,000 kronor, med ett belopp av 225,0O0

kronor.

134:o) 1 enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 135) hemställer utskottet,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till reseoch

tra ktamen tsp enn ing ar, nu för år 800,000 kronor,

med ett belopp av 400,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. G samt. 5 haft. (Nr 5 A—5 B.)

Rese- och

traktaments

penningar.

[135.]

468 22 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Kommittéer

och utredningar

genom

sakkunniga.

[136.]

Extra

utqifter.

[137.]

Skrivmaterialier

och

expenser, ved

m. m.

[138.]

Tillfällig

löneförbättring

för

vis8 personal

inom den

civila statsförvaltningen.

[139.]

Dyrtids
tilläqg.

[140.]

Tryckninga
kostnader.

[141.]

135:o) I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136) får utskottet

hemställa,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till kommittéer

och utredningar genom sakkunniga, nu för år

225,000 kronor, med ett belopp av 112,500 kronor.

136:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 137) hemställer utskottet,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie reservationsanslaget till

extra utgifter, nu för år 40,000 kronor, med ett belopp

av 20,000 kronor.

137:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda

förslag (punkt 138) får utskottet hemställa,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier

och expenser, ved m. m., nu för år 1,000,000

kronor, med ett belopp av 500,000 kronor.

138:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande dels tillfällig löneförbättring

under första halvåret 1923 för viss personal inom den civila

statsförvaltningen (punkt 139), dels ock dyrtidstillägg under samma

halvår åt befattningshavare i statens tjänst (punkt 140) kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

139:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 141) hemställer utskottet,

att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni

1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget för bestridande

av tryckningskostnader, nu för år 300,000 kronor,

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A. 91

med ett belopp av 150,742 kronor, dock att i anslaget

må få göras den jämkning, som erfordras för jämnande

av huvudtitelns slutsumma.

Stockholm den 17 mars 1922.

På statsutskottets vägnar:

S.'' H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, C. J. G. Swarte,

N. A. Nilsson, J. Nilsson i Skottlandshus, H. F. Lamm, C. P. V. Nilsson, J. L. Widell,

C. G. Ekman, O. Bergqvist, F. L. Lindqvist och C. Johansson samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, J. B. Eriksson i Grängesberg,

A. Wiklund, J. Jönsson i Revinge, O. H:son Waldén, O. Olsson i Kullenbergstorp,

S. Bengtsson i Norup, P. B. Nilsson i Landeryd, C. R. Jansson i Falun, L. J. Carlsson
Frosterud,

O. Nilsson i Örebro och J. D. Norman;

med undantag därav att i behandlingen av punkterna 29—139 deltagit herr L.

A. Hallin i st. f. herr C. J. G. Swartz och . x _ .

i behandlingen av punkterna 67-69 deltagit herr O. Osberg i st. f. herr S. Bengtsson

i Norup.

Reservationer:

vid punkt 29 (driftkostnader för statens vårdanstalt å Venngarn för

alkoholister) av herrar J. Jönsson i Revinge, O. Olsson i Kullenbergstorp

och J. D. Norman; .....

vid punkt 69 (anskaffande av bostäder åt vissa provinsialläkare å

landsbygden) av herr O. Osberg.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

1

Verkliga utgifter.

V. Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.

1

A. Departementet.

1 Departementschefen ..........................

2 Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli,

förslagsanslag ............................

3 övergångsstat, förslagsanslag, högst ............

4 Departementets verksamhet, förslagsanslag, högst

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

12,000

141,950

2,600

6,850

Säger för departementet

B. Sociala verk och inrättningar.

Riksförsäkringsanstalten:

1 Riksförsäkringsanstalten, förslagsanslag ......

2 Riksförsäkringsanstaltens verksamhet, förslags-

anslag ...................................

3 Kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om för-

säkring för olycksfall i arbete, förslagsanslag

4 Statens bidrag till fiskares försäkring, förslags-

anslag ..................................

156,550

6,850

119,250

37,500

693,550

156,750

693,550

Försäkringsrådet:

5 Försäkringsrådet, förslagsanslag ..............

43,500

6 Försäkringsrådets verksamhet, förslagsanslag . ■

25,000

Socialstyrelsen:

7 Socialstyrelsen, förslagsanslag................

156,000

8 Socialstyrelsens verksamhet, förslagsanslag, högst

68,500

i) Ersättning åt förlikningsmän m. m. för medling

i arbetstvister, förslagsanslag ..............

72,000

10 Centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister,

förslagsanslag ...........................

15,000

11 Särskilda skiljedomare i arbetstvister, förslags-

anslag ..................................

7,500

12 Offentliga arbetsförmedlingen i riket, förslags-

anslag ..................................

200,000

13 Medellösa arbetssökandes resor, förslagsanslag

15,000

Bihanj till riksdagens protokoll 1922. 6 saml. 5 höft. (AV 5 A.)

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Ordinarie Extra

Ordinarie ! Extra

anslag 1 anslag

anslag anslag

Kronor | Kronor

Kronor Kronor

14

Bekämpande av arbetslösheten, förslagsanslag,

högst ...................................

* 5,000.000

15

Understöd i vissa fall åt genom tobaksmonopo-

lets införande nödlidande personer, förslags-

anslag ..................................

70,000

156.000 5,448,000

Arbetarskydd:

16

Yrkesinspektionen ..........................

82,050

17

Personligt lönetillägg åt yrkesinspektrisen Ker-

stin Hesselgren, förslagsanslag, högst........

500

1 ;

18

Yrkesinspektionens verksamhet, förslagsanslag,

högst ...................................

30,000

82,050 30,500

Statens tvångsarbetsanstalter:

19

Statens tvångsarbetsanstalter, förslagsanslag

278,0001

20

övergångsstat, förslagsanslag ...............

7,500

285,500

Nykterhetsverksamhet:

Alkoholistvård:

21

Driftkostnader för statens vårdanstalt

för alkoholister vid Svartsjö, för-

slagsanslag .................... 25,000

22

Driftkostnader för statens vårdanstalt

för alkoholister i Landskrona, för-

1

slagsanslag .................... 3,500

23

Avlöningar och vikariatsersättningar

åt befattningshavare vid statens

vårdanstalt å Venngarn för alko-

holister, förslagsanslag, högst .... 20,473

24

Bidrag till driftkostnaderna i övrigt

25

26

27

28

för statens vårdanstalt å Venngarn

för alkoholister, förslagsanslag ■ ■

Erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader, förslagsanslag

........................

Statens kostnader för farliga alkoholister

m. m., förslagsanslag ......

Sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen

för ärenden rörande alkoholistvården,

förslagsanslag, högst ....

Främjande av nykterhet och motarbetande av

dryckenskapens följder:

Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings

upplysningsbyrås

verksamhet, förslagsanslag,

högst ........................ 5,000

26,500

40,000

3,000

1,800

120,273

Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

3

30

31

32

33

34

35

36

37

38

30

40

41

42

43

44

45

Internationella byrån i Lausanne för

alkoholismens bekämpande, förslaganslag,

högst ..............

750

Sjukförsäkring:

Sjukkasseväsendets befrämjande, förslagsanslag

Extra statsbidrag för år 1922 åt registrerade sjukkassor,

förslagsanslag .................

Sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd,

förslagsanslag ............................

Tillsyn över understödsföreningar, förslagsanslag,

högst ............................

Arbetsrådet:

Kostnader för tillämpning av lagen om arbetstidens

begränsning m. m., förslagsanslag

Allmänna pensionsförsäkringen:

Pensionsstyrelsen, förslagsanslag ........••••

Pensionsstyrelsens verksamhet m. m., förslagsanslag

................................

Statens kostnad för pensionstillägg och understöd

åt de personer, som äro därtill berättigade

jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring

enligt dess lydelse före lagen den 8 juni 1915,

förslagsanslag ..........................

Bidrag till understöd åt de personer, som genom

lagen den 8 juni 1915 blivit delaktiga i den

allmänna pensionsförsäkringen, förslagsanslag,

högst ...................................

Ersättning till postverket för dess bestyr med

pensionsutbetalningar m. m., förslagsanslag

Ersättning till postsparbanken för dess bestyr

med den på frivilliga avgifter grundade pensionsförsäkringen,

förslagsanslag, högst . .

Ersättning till häradsskrivarna för pensionsförteckningar,

förslagsanslag ..............

Ordinarie ■ Extra Ordinarie

anslag anslag j anslag

Kronor Kronor Kronor

Extra 1

anslag

Kronor

5,750

930,000

300,000

50,000

3,000

312,000

306.000

10,100,000

2,725,000

425.000

126,023

930,000

353,000

60,000

150

25,000 312,000

13,581,150

Fattigvård och barnavård : j

Fattigvården i Stockholm och landsorten......I 4,782j

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag ...... 600,000

Stipendier för bevistande av Svenska fattigvårdsförbundets

kurs i Stockholm för utbildande av

föreståndarinnor vid ålderdomshem och barnhem,

förslagsanslag, högst ................ 3,000:

Sveriges bidrag till den internationella föreningen! |

för barnaskydd, förslagsanslag ............ I 2,500

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

I

Ordinarie

Extra

! Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

46

Statsinspektion av fattigvården, förslagsanslag,

högst .............................

24,825

40,000

47

Bidrag till uppförande eller inrättande av arbets- hem, förslagsanslag ......................

48

Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, för-

slaasanslaa ..............

25,000

49

Allmänna barnhuset i Stockholm............ .

42,350

1,375

14,190

50

Frimurarbamhuset ..........

51

Barnhusen i landsorten ................

662,697

95,325

Säger för sociala verk

och inrättningar

2,628,497

20,412,548

C. Medicinalstaten samt hälso-

och sjukvården.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

1

2

3

Medicinalstyrelsen:

Medicinalstyrelsen, förslags- anslag ................

Övergångsstat ............

Medicinalstyrelsens verksam-

182,550

2,250

4

het, förslagsanslag, högst

Personligt avlöningstillägg

till en befattningshavare,

förslagsanslag, högst ....

18,350

650

184,800

19,000

i

Statsmedicinska anstalten:

5

Statens bakteriologiska la- boratorium ............

51,145

6

Driften vid statens häkte-

j

riologiska laboratorium,

i

7

förslagsanslag, högst

Statens rättskemiska la-

50,000

boratorium ............

9,775

8

Driften vid statens rättske-

j

miska laboratorium, för-

9

slagsanslag, högst ......

Statens farmaceutiska la-

2,600

10

11

boratorium, förslagsan- slag, högst ............

10,850

60,920

63,450

26,200

Förste provinsialläkare och provinsialläkare ....

Skrivbiträde och övriga expenser åt förste provin- sialläkare m. m., förslagsanslag, högst ........

766,900

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

5

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

12

Bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsial-

läkare å landsbygden, reservationsanslag......

50,000

13

Provisoriska lönetillägg åt förste provinsialläkare

och provinsialläkare, förslagsanslag, högst ----

111,500

14

Flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare, för-

slagsanslag ................................

5,000

15

Omedelbart provisoriskt avhjälpande av läkar-

bristen, särskilt i Norrbottens, Västerbottens och

Jämtlands län, förslagsanslag, högst ..........

25,000

16

Besestipendier åt förste provinsialläkare m. fl.,

reservationsanslag ..........................

—

17

Avlöning åt civila läkarstipendiater, reservations-

anslag ....................................

—

18

Bidrag till extra provinsialläkares avlönande, för-

slagsanslag.................................

17,500

1,030,120

300,150

Sjukvdrdsanstalterna.

Sinnessjukvårdsanstalterna:

19

Hospital och asyler, för-

slagsanslag ............* 6,157,500

20

övergångsstat för hospital

och asyler, förslagsanslag * 61.260

21

Bidrag till befordringsav-

gifter för vissa befattnings-

havare vid hospital och

asyler, förslagsanslag, högst 22,500

22

Besestipendier åt vid hospital

och asyler anställda läkare,

reservationsanslag ....... —

23

Anstalter för obildbara sin-

nesslöa, förslagsanslag... . 225,000

24

Anstalter för bildbara sin-

nesslöa, som icke äro fal-

landesjuka, förslagsanslag 350,000

25

Epileptikeranstalter, förslags-

anslag ................ 50,000

26

Avlöningar och vikariatser-

sättningar m. m. åt befattningshavare

vid statens

uppfostringsanstalt för sinnesslöa

gossar, förslagsanslag,

högst ..........

0,015

Av Kungl. Mry:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

27

Bidrag till driftkostnader i

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

i

övrigt vid statens uppfost- ringsanstalt för sinnesslöa

gossar, förslagsanslag ....

14,900

28

Avlöningar och vikariatser-

sättningar m. m. åt befatt- ningshavare vid statens

uppfostringsanstalt för sin- nesslöa flickor, förslags- anslag, högst............

3,880

29

Bidrag till driftkostnader i

övrigt vid statens uppfost- ringsanstalt för sinnesslöa

flickor, förslagsanslag ....

8,450

6,843,760

55,745

Övriga sjukvårdsanstalter:

30

31

Lasaretts underhåll ......

7,887

Resestipendier åt ordinarie

läkare vid länslasarett m. fl.,

reservationsanslag .......

_

32

Underhåll av Järvsö sjuk- hus för spetälska ........

11,750

33

Täckande av motsedd brist

å anslaget till underhåll av

Järvsö sjukhus för spet- älska, förslagsanslag, högst

6,000

34

Bidrag för driftkostnader-

na vid tuberkulossjuk- vårdsanstalter, förslagsan- slag ....................

1,250,000

35

Resebidrag till vissa patien- ter vid kustsanatoriema,

förslagsanslag ..........

7,500

36

Resestipendier åt läkare för

studier i tuberkulossjuk- vård, reservationsanslag ..

37

De genom medel ur Konung

Oscar II :s jubileumsfond

inrättade folksanatorierna,

förslagsanslag, högst ....

300,000

38

Statsbidrag till dispensär-

V’ ’

verksamhet, förslagsanslag

200,000

39

Behandling av medellösa lu-

puspatienter från landsor- ten, förslagsanslag ......

25,000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

7

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

40

Radiumhemmets poliklinik,

förslagsanslag, högst ....

7,500

41

Radiumhemmets klinik, för-

42

slagsanslag ............

Resebidrag till vissa patien-

15 500

43

ter vid radiumhemmet,

förslagsanslag ..........

7,500

Statsbidrag för uppförande,

44

inrättande eller inlösen av

epidemisjukhus, förslags- anslag ................

750,000

Statsbidrag för driften av

epidemisjukhus, förslags- anslag ................

225,000

1,294,637

1,519,000

45

Vanföreväsendet:

Kliniker vid vanföreanstalterna i Stock-

46

holm, Göteborg och Hälsingborg, för- slagsanslag ......................

79,000

Polikliniker vid vanföreanstalterna i

47

Stockholm, Göteborg och Hälsing- borg, förslagsanslag ..............

Underhåll av skol- och uppfostrings-

7,500

48

hem för vanföra, förslagsanslag ....

Bidrag till resor för vanföra jämte

45,400

49

vårdare, förslagsanslag ............

De i Stockholm, Göteborg och Hälsing-

25,000

borg inrättade undervisningsanstal- terna för vanföra m. m., förslagsanslag

77,500

234,400

8,372,797

1,574,745

Hälsovård i allmänhet.

50

Kostnader för allmän hälso- och sjukvård, för-

slagsanslag ........................

* 600,000

51

Lindring i mindre bemedlade patienters

å lands-

bygden sjukvårdskostnader, förslagsanslag ....

25,000

52

Statens skola för utbildning av distriktssköterskor,

förslagsanslag ......................

4,000

53

Stipendier för sjuksköterskor för genomgående av

statens skola för utbildning av distriktsskö-

terskor, förslagsanslag, högst ........

10,000

54

Statsbidrag för anställning av distriktssköterskor.

förslagsanslag ......................

75,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

55

Statsbidrag till avlöning ät distriktsbarnmorskor,

förslagsanslag ............................

150,000

56

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen

30,532

57

Repetitionskurser för barnmorskor, förslagsanslag,

högst .....................................

7,750

58

Ortopediska institutet ........................

4,125

59

Skyddskoppympningen, förslagsanslag ..........

130,000

60

Ivarantänsanstalten på Känsö, förslagsanslag,

högst .....................................

8,800

61

Svenska läkarsällskapet ......................

—

62

Resestipendier åt civila läkare..................

—

63

Internationella hälsovårdsbyrån i Paris, förslags-

anslag ....................................

7,000

64

Provisoriska åtgärder beträffande sjukvården

inom rikets ödemarksområden, förslagsanslag.

högst .....................................

36,250

780,457

308,000

Säger för medicinalstaten samt hälso- och sjuk-

10,183,374

2,182,895

D. Överståthållarämbetet.

1

överslålhållarämbetet ........................

61,911

2

Utgivande av > Polisunderrättelser >, förslagsanslag,

högst .....................................

30,000

3

Centralbyrån för fingeravtryck, förslagsanslag . .

13,500

Säger för överståthållarämbetet

61,911

43,500

E. Landsstaten.

1

Landshövdingarna ..........................

159,250

2

Tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna.....

729,550

3

Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m., för-

slagsanslag, högst ..........................

3,000

4

Extra länsnotarier m. m., reservationsanslag ....

165,000

5

Fögderiförvaltningarna ......................

1,179,266

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.

9

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

6

Vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna,

20,000

16,750

7

8

Ortstillägg till vissa tjänstemän och betjänte vid

landsstaten i Göteborgs och Bohus län, förslags-

1,875!

9

10

Särskild polisstyrka på landet, förslagsanslag ....

Ersättning åt lappfogdar m. m., reservationsanslag

450,000

21,775

Säger för landsstaten

t

F. Diverse.

Ålderstillägg, förslagsanslag ....................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ■ ■

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

..........1..........

2,272,816

473,650

1

2

3

*

225.000

400.000

112,500

.

4

20,000

5

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslags-

500,000

6

7

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom

den civila statsförvaltningen, förslagsanslag

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,

* 458,000

* 4,250,000

8

Tryckningskostnader, förslagsanslag ............

150,742

Säger för diverse..........

| 1,408,242

4,708,000

Summa....................

16,711,390

27,827,443

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang till riksdagens protokoll W22. (i sand. 5 höft. (Nr 5 A.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1922:5a Skrivelse till Konungen angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socia s. 1 i texten