Utlåtande angående regleringen fur tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.
1922-03-17 · 100 sidor, varav 94 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 94 av 100 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1922:5a, Utlåtande angående regleringen fur tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
1
Nr 5 A.
Ankom till riksdagens kansli den 17 mars 1922 kl. 1/2 2 e. m.
Utlåtande angående regleringen fur tiden 1 januari—30 juni
1923 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel,
innefattande anslagen till socialdepartementet.
(3:e avd.)
Departementet.
l:o) Uti den till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna propositionen Departements(nr
1) angående statsverkets tillstånd och behov under tiden 1 januari chefen—30
juni 1923 i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen M*)
till socialdepartementet, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 1)
att för sagda tid upptaga det ordinarie anslaget till departementschefen,
nu för år 24,000 kronor, med halva beloppet, 12,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie anslaget till departementschefen,
nu för år 24,000 kronor, med halva beloppet,
12;000 kronor.
2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att för tiden vepartcmen1
januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till de- ''''afxun''''^
partemontets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu för år 283,900 kro- Mqj.-ts
nor, med halva beloppet, 141,950 kronor. [2.]
Utredningen, i ärendet återfinnes å sid. 1 och 2 i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 7 januari 1922.
Vid prövning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet utskottets
uppmärksammat den av Kungl. Maj:t från början av år 1921 vidtagna >ttrande
*) Hilnvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens •protokoll 1922. (i saml. 5 höft. (Nr 5 A—B 5.)
468 sa 1
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
Övergångs
stat.
[3.]
2
åtgärden att till sakkunnigt biträde åt statens fattigvårdsinspektör i
byggnadstekniska frågor tillkalla en arkitekt med ett årligt arvode av
10,000 kronor, varav för sagda år 5,000 kronor anvisats av förevarande
huvudtitels allmänna besparingar.
Utskottet har icke känt sig fullt övertygat om nödvändigheten av
att för ändamålet i fråga förbrukas ett så betydande belopp. Tillitandet
i detta- fall av huvudtitelns allmänna besparingar torde dessutom svårligen
kunna anses stå i överensstämmelse med de i rikets ständers skrivelse
den 12 maj 1841 angivna grunder i avseende å dispositionen av
besparingar å huvudtitlarna. Då utskottet likväl finner sig kunna begränsa
sin erinran till vad sålunda uttalats, sker det under förväntan,
att därest efter vederbörlig prövning behov även hädanefter av dylik
sakkunnig visar sig förefinnas, denne vid utövningen av sitt uppdrag
skall bliva i tillfälle, icke blott att tillgodose byråns intressen utan jämväl
att medverka till förbilligandet av de byggnadsföretag, hans granskning
åsyftar.
Då utskottet i övrigt icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts
förslag, hemställer utskottet alltså,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till departementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu för år
283,900 kronor, med halva beloppet, 141,950 kronor.
3:o) Kungl. Maj:t här föreslagit riksdagen (punkt 3) att för tiden
1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget, högst,
till övergångsstat för socialdepartementet, nu för år 10,400 kronor, med
ett belopp av 2,600 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 2—3 i statsrådsprotokollet.
Övergångsstaten för socialdepartementet beräknades i sistlidet års
statsverksproposition upptaga 2 kanslisekreterare, vardera med en avlöning
av 5,200 kronor, därav 2,500 kronor lön, 1,500 kronor tjänstgöringspenningar
och 1,200 kronor provisoriskt avlöningstillägg.
Den ene av de två kanslisekreterarna har emellertid övergått å den
nya ordinarie staten för socialdepartementet såsom andre kanslisekreterare
vid sistnämnda stats ikraftträdande den 1 januari 1922. Den
andre kvarstår å övergångsstaten och skall således jämlikt kungörelsen
den 22 juni 1921 (Sv. förf.-saml. nr 453) bibehållas vid samtliga enligt
övergångsstaten utgående avlöningsförmåner jämte tillfällig löneförbättring.
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
3
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för tiden rl januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget, högst,
till övergångsstat för socialdepartementet, nu för år
10,400 kronor, med ett belopp av 2,600 kronor.
4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att för upprätthållande
av departementets verksamhet på extra stat för tiden 1
januari—30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag, högst, 6,850 kronor.
För ifrågavarande ändamål är å extra stat för år 1922 anvisat ett
förslagsanslag, högst, 13,700 kronor.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må för upprätthållande av departementets
verksamhet på extra stat för tiden 1 januari—
30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag, högst, 6,850
kronor.
Sociala verk och inrättningar.
5:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
5) hemställer utskottet,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till riksför
säkring sanstalten, nu för år 238,500 kronor, med
halva beloppet, 119,250 kronor.
6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att för upprätthållande
av riksförsäkringsanstaltens verksamhet, utöver anslaget å
ordinarie stat, å extra stat. för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett
förslagsanslag av 693,550 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 4
10 -i statsrådsprotokollet.
För upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet har
riksdagen, utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år 1922
anvisat ett förslagsanslag å 1,450,000 kronor.
Departementets
verksamhet.
[4-]
Riks
försäkrings
cmstalten.
L5.J
Upprätthållande
ar
riks
försäkringsa
nst alt ens
verksamhet.
[6.]
4
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
Detta anslag har av riksdagen beräknats på följande sätt:
avlöning till extra tjänstemän, amanuenser och andra extra
biträden samt "extra vaktmästare ävensom vikariatsersättningar
och ersättning till sakkunniga, personligt löne- •
tillägg till överläkaren hos riksförsäkringsanstalten, professorn
J. H. Åkerman m. m., förslagsvis....................... kronor 770,250: —•
hyra, kostnad för uppvärmning, belysning och städning, resekostnads-
och traktamentsersättningar, rättegångskostnader,
tryckningskostnader samt kostnader för prenumeration
å tidningar och tidskrifter, för inköp av böcker
och för annonsering, för anskaffning och underhåll av
inventarier, för vakthållning nattetid inom ämbetsverkets
lokaler m. m., förslagsvis .................................................. » 345,550: —.
kostnad för ortsombuden samt för andra dylika kostnader,
förslagsvis.......................................................................... » 300,000: —
kostnad för läkarundersökning och anskaffande a? läkarbetyg,
då sådant ej skall av arbetsgivare bekostas, samt för
andra dylika kostnader, förslagsvis- ............................... » 5,200: —
omkostnader för förvaltningen av den i 19 § av lagen den
17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete om
förmälda
fond, förslagsvis................................................. » 14,100: —
omkostnader för handhavande av livförsäkring i samband med
lån ur statens egnahemslånefond, förslagsvis.................. » 14,900: —
Summa kronor 1,450,000: —
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär till en början den
ändring i ifrågavarande stats uppställning, att den sist upptagna anslagsposten,
xavseende omkostnader för handhavande av den med statens
egnahemslånerörelse förbundna livförsäkringen, måtte avföras ur staten
och fördelas å andra poster inom anslaget.
Ifrågavarande anslagspost har beräknats på följande sätt:
hyra av ett rum jämte uppvärmning, belysning, städning och
telefon, förslagsvis ............................................................... kronor
arvode till en aktuarie, förslagsvis ................................................ »
arvode till en överläkare, förslagsvis ............................................ »
vikariatsersättning under semester för aktuarien samt ersättning
till extra biträde m. m., förslagsvis...................................... »
tryckningskostnader, skrivmaterialier, inventarier och diverse,
förslagsvis................................................................................. »
kostnad för läkarbetyg, förslagsvis ...............,............................ »
Summa kronor 14,848: —
eller i avrundat tal 14,900 kronor.
Vid en fördelning av anslagspostens olika belopp å andra poster
inom anslaget har ansetts, att beloppet för hyra, uppvärmning etc.,
beräknat till 1,400 kronor, ävensom kostnaden för tryckning, skriv
-
1,400: —
6,048: —
3,400: —
1,500: —
1,500: —
1,000: —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
o
materialier, inventarier och diverse, beräknad till 1,500 kronor, helt
kunna utgå, enär den i anslaget till riksförsäkringsanstaltens verksamhet
upptagna posten av 345,550 kronor för hyra, uppvärmning, belysning
och städning etc. i allt fall kunde minskas. Vidare har arvodet
till överläkaren, beräknat till 3,400 kronor, ansetts kunna nedsättas
till 2,000 kronor.
I enlighet härmed skulle för första halvåret 1923 till respektive
anslagsposter i den extra staten läggas följande • belopp, nämligen:
till posten avlöning till extra tjänstemän, amanuenser etc. 4,774 kronor
(c’,)48 + 2,°00 f 1’500-) eller i avrundat tal 4,800 kronor samt till posten kostnad
för läkarundersökning etc. 500 kronor. Den förstnämnda av dessa poster
har ock för helt år beräknats till 779,850 kronor och för första halvåret
1923 till hälften av detta belopp, 389,925 kronor eller i avrundat
tal 390,000 kronor. Den senare posten, för närvarande utgörande
5,200 kronor, och som enligt nyssberörda förslag borde ökas med 1,000
kronor, för helt år räknat, har däremot med hänsyn till att densamma
visat sig otillräcklig ansetts böra ytterligare höjas med 800 kronor och
sålunda sluta å 7,000 kronor för år. Posten i fråga har alltså för tiden
januari—juni 1923 upptagits till 3,500 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare, att ovauberörda för hyram.m.
uppförda anslagspost, 345,550 kronor, skulle för helt år beräknas till
286,000 kronor eller för första halvåret 1923 till 143,000 kronor, att
anslaget för kostnad för ortsombuden samt för andra dylika kostnader
skulle upptagas med oförändrat belopp eller med 150,000 kronor för
nu ifrågavarande tid samt att posten omkostnader för förvaltningen av
den i 19 § av lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i
arbete omförmälda fond likaledes måtte beräknas till oförändrat belopp
eller 7,050 kronor för samma tid.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka vad Kuugl. Maj:t sålunda
föreslagit och får alltså hemställa,
att riksdagen må för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens
verksamhet, utöver anslaget å ordinarie
stat, å extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 anvisa ett förslagsanslag av 693,550 kronor.
7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att för tiden Kostnader
1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till kostnader
enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring för olycksfall i arbete, om försäkring
nu för år 50,000 kronor, till ett belopp av 37,500 kronor. ’i^arbcil"*''
6
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
Riks försäkring
s anstaltens
döds fallsersättningar
i
anledning av
livförsäkring i
samband med
lån ur statens
egnahemslån
ef ond.
[8.]
Statens bidrag
till fiskares
försäkring.
[9.]
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 10—11 i statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning har 1918
års riksdag å riksstaten från och med år 1919 uppfört ett ordinarie
förslagsanslag å . 50,000 kronor för bestridande av kostnader enligt 19
och 37 §§ i lagen om försäkring för olycksfall i arbete. Anslaget har
sedermera utgått med oförändrat belopp.
Ifrågavarande anslag avser dels medel, som skola av statsverket
förskjutas i anledning av arbetsgivares försumlighet att på föreskrivet
sätt erlägga honom påförda försäkringsavgifter, dels ock medel för statsverkets
ersättande av den förlust, som uppkommer för riksförsäkringsanstalten
därigenom, att av riksförsäkringsanstalten i arbetsgivarens
ställe utgivna sjukpenningar och läkarvårdskostnader på grund av arbetsgivarens
obestånd icke kunnat utbekommas.
Med hänsyn till att anslaget för varje år visat sig otillräckligt
samt under framhållande av att på grund av nu rådande depressionstid
statens kostnader för ifrågavarande ändamål åtminstone under de närmaste
åren med sannolikhet komme att överstiga det för närvarande
uppförda ordinarie anslagets belopp, har anslaget ansetts böra bestämmas
till 75,000 kronor för år eller till 37,500 kronor för halvåret 1
januari—30 juni 1923.
Utskottet, som funnit Kungl. Maj:ts förevarande förslag tillfyllest
motiverat, hemställer alltså,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till kostnader
enligt 19 och 31 §§ i lagen om försäkring för
olycksfall i arbete, nu för år 50,000 kronor, till ett
belopp av 37,500 kronor.
8:o) Departementschefen har anmält (punkt 8), att anslag till riksförsäkringsanstaltens
dödsfallsersättningar i anledning av livförsäkring
i samband med lån ur statens egnabemslånefond icke är erforderligt
för tiden 1 januari—30 juni 1923 och påkallas sålunda icke något utskottets
yttrande i fråga om detta anslag; vilket utskottet skolat härigenom
för riksdagen
anmäla.
9:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 9) hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
7
att riksdagen måtte besluta att beträffande det
ordinarie förslagsanslaget till statens bidrag till fiskares
försäkring i riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923
icke upptaga något belopp.
10:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 10) hemställer utskottet,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923. upptaga det ordinarie förslagsanslaget till försäkring
srådet, nu för år 87,000 kronor, med halva beloppet,
43,500 kronor.
ll:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att för upprätthållande
av försäkringsrådets verksamhet på extra stat för tiden
1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av 25,000 kronor.
För år 1922 har 1921 års riksdag, utöver anslaget å ordinarie stat,
å extra stat anvisat ett förslagsanslag av 70,000 kronor för upprätthållande
av försäkringsrådets verksamhet.
På grund av minskning av de extra arbetskrafterna hos försäkringsrådet
samt nedgång av omkostnaderna i följd av fallande pris har
Kungl. Maj:t ansett anslaget kunna nedsättas med 20,000 kronor, för
helt år räknat, eller 10,000 kronor för nu ifrågavarande halvår.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må. för upprätthållande av försäkringsrådets
verksamhet på extra stat för tiden 1 januari—30
juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av 25,000 kronor.
12:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 12)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 13 och 14) i
ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen,
nu för år 312,000 kronor, med halva beloppet,
156,000 kronor.
Försäkrmys
rådet.
[01.]
Upprätthållande
av
försäkringsrådets
verksamhet.
,
[ii-]''
Social
styrelsen.
[12.]
Upprätthållande
av
socialstyrelsens
verksamhet.
[13.]
Utskottets
yttrande.
8 Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
13:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att å extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 för upprätthållande av socialstyrelsens
verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat, anvisa ett förslagsanslag,
högst, 68,500 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 15—19
i åberopade statsrådsprotokollet.
Utöver vederbörande anslag å ordinarie stat anvisade sistlidet års
riksdag för upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet å extra stat
för år 1922 ett förslagsanslag, högst, 137,000 kronor. Det för första
halvåret 1923 nu äskade anslaget utgör sålunda hälften av det för
innevarande år beviljade.
I samband med förevarande anslagsäskande har departementschefen
lämnat en närmare redogörelse beträffande hos socialstyrelsen vidtagna
anordningar för kontroll över bränsleförbrukningen inom vissa av statsverket
disponerade byggnader och lokaler m. m.
Av denna redogörelse framgår bland annat, att Kungl. Maj:t för
handläggning av till ifrågavarande område hörande ärenden bemyndigat
socialstyrelsen att från och med den 1 juli 1921 tills vidare intill utgången
av juni månad innevarande år anställa en byråassistent, en byråingenjör
och ett kvinnligt biträde, samt att härför erforderliga medel av
Kungl. Maj:t anvisats från femte huvudtitelns allmänna besparingar.
Då emellertid departementschefen för närvarande icke vore beredd att
taga ställning till frågan om bränslekontrollens framtida ordnande, har
något anslag för ändamålet i fråga synts honom icke böra äskas av
riksdagen. Därest efter anbefalld ytterligare utredning Kungl. Maj:t
skulle finna kontrollverksamheten inom socialstyrelsen böra fortgå i en
eller annan form, har departementschefen nämligen ansett, att, såvida
riksdagen ej gör någon erinran däremot, Kungl. Maj:t bör kunna tillsvidare
upprätthålla denna verksamhet med anlitande av tillgängliga medel.
Enligt vad utskottet inhämtat, har under tiden november 1921—
februari 1922 antalet inspektioner vid statens värmeanläggningar uppgått
till 365, varvid 322 dylika anläggningar med en gemensam bränslekostnad
år 1920 av 5,537,909 kronor undersökts. Vid inspektionerna hava
enligt uppgift felaktigheter blivit anmärkta i och för rättelse. Utan att
nu uttala något omdöme om denna verksamhet, vill utskottet emellertid
understryka angelägenheten av att vid anordnande av densamma största
möjliga sparsamhet iakttages.
Utskottet, som i övrigt icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts
förslag, får alltså hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
9
att riksdagen må å extra stat för tiden 1 januari—
30 juni 1923 för upprätthållande av socialstyrelsens
verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat, anvisa ett
förslagsanslag, högst, 68,500 kronor.
14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att på extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa, att ställas till Kungl.
Maj:ts förfogande och användas till ersättning åt förlikningsmän m. m.
för medling i arbetstvister, ett förslagsanslag av 72,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 20 och 21 i statsrådsprotokollet.
Till ersättning åt förlikningsmän m. m. för medling i arbetstvister
har riksdagen på extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag av
144,000 kronor. Det av Kungl. Maj:t för första hälften av år 1923
för ändamålet i fråga äskade anslaget utgör sålunda hälften av det för
innevarande år beviljade.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning har utskottet ansett sig
böra biträda. I likhet med departementschefen förutsätter emellertid
utskottet, att, om genom förordnande av s. k. fackförlikningsmän någon
förlikningsman för visst distrikt erhåller väsentligt minskat arbete,
Kungl. Maj:t nedsätter hans arvode under det av riksdagen godkända
beloppet.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari
—30 juni 1923 anvisa, att ställas till Kungl. Maj:ts
förfogande och användas till ersättning åt förlikningsmän
m. m. för medling i arbetstvister, ett förslagsanslag av
72,000 kronor.
15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15) att på extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 till bestridande av kostnaderna
för centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister anvisa ett förslagsanslag
av 15,000 kronor.
I fråga, om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 21
och 22 i åberopade statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. •> höft. (Nr 5 A—5 B)
Förliknings - män för
medling i
arbetstvister.
[14-]
Utskottets
yttrande.
Centrala
skiljenämnden
för vissa
arbetstvister.
[15.]
468 22 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Särskilda
skiljedomare i
arbetstvister.
[16.]
Understödjande
av den
offentliga
arbetsförmedlingen,
[17.]
iO Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
För ifrågavarande ändamål har riksdagen å extra stat för år 1922
anvisat ett förslagsanslag av 30,000 kronor och utgör alltså det för
första halvåret 1923 äskade anslaget hälften av detta belopp.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari
—30 juni 1923 till bestridande av kostnaderna för
centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister anvisa ett
förslagsanslag av 15,000 kronor.
16:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majrts därom gjorda
framställning (punkt 16) och under erinran om att såsom bidrag till
bestridande av kostnaderna för särskilda skiljedomare i arbetstvister
för år 1922 beviljats ett anslag å 15,000 kronor, får utskottet hemställa,
att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari
—30 juni 1923 såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för särskilda skiljedomare i arbetstvister anvisa
ett förslagsanslag av 7,500 kronor.
17:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17) att på extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa'', att för befrämjande och
organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen i riket utgå i huvudsaklig
överensstämmelse med nu gällande grunder, ett förslagsanslagav
200,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 23 och 24 i statsrådsprotokollet.
För år 1922 har riksdagen för ifrågavarande ändamål beviljat ett
anslag å 200,000 kronor. Då anslaget avser att täcka vissa av de utgifter,
som kommunerna under nästföregående år haft för arbetsförmedlingen,
samt det uppenbarligen är ett önskemål, att statsunderstödet
snarast möjligt skall bliva tillgängligt för kommunerna, har departementschefen
ansett, att anslagsbeloppet för hela år 1923 bör beräknas
på årets första hälft.
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, hemställer alltså,
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
11
att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari
—30 juni 1923 anvisa, att för befrämjande och organiserande
av den offentliga arbetsförmedlingen i riket utgå
i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder,
ett förslagsanslag av 200,000 kronor.
18:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att på extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa — att i huvudsaklig
överensstämmelse med nu gällande grunder utgå såsom bidrag till resekostnader
för medellösa arbetssökande, som av arbetsförmedlingsanstalt
anvisats arbete å annan ort än där de vistas — ett förslagsanslag av
15,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 24 i statsrådsprotokollet.
Det för ifrågavarande ändamål äskade anslaget utgör hälften av ett
för samma ändamål för innevarande år beviljat anslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari
—30 juni 1923 anvisa — att i huvudsaklig överensstämmelse
med nu gällande grunder utgå såsom bidrag
till resekostnader för medellösa arbetssökande, som av
arbetsförmedlingsanstalt anvisats arbete å annan ort än
där de vistas — ett förslagsanslag av 15,000 kronor.
19:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19) ifråga om anslagför
tiden 1 januari—30 juni 1923 till arbetslöshetens bekämpande kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket
utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att till
understöd i vissa fall åt genom tobaksmonopolets införande nödlidande
personer å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag
av 70,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 25—26 i statsrådsprotokollet.
Medellösa
arbets
sökandes
resor.
[18-]
Bekämpande
av arbetslösheten.
[19.]
Understöd i
vissa fall åt
fienom tobaksmonopolets
införande
nödlidande
personer.
[20.j
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utskottets
yttrande.
32 Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
i’ör vart och ett av åren 1920—1922 har riksdagen anvisat ett
förslagsanslag av 140,000 kronor till understöd i vissa fall åt genom
tobaksmonopolets införande nödlidande personer.
I ämnet nu gällande föreskrifter, utfärdade i anslutning till av
riksdagen prövade grunder, återfinnas i kungörelse den 7 juli 1921
(Sv. förf.-saml. nr 409). Enligt dessa föreskrifter tillkommer det arbetslöshetskommissionen
att bestämma om tilldelande av understöd.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet
till behandling förehaft en inom andra kammaren av herr O. Hagman
väckt motion (nr 103), vari hemställts,
1) att riksdagen måtte medgiva en höjning av nu utgående understöd
med 50 procent från och med 1922.
2) att riksdagen måtte till understöd i vissa fall åt genom tobaksmonopolets
införande nödlidande personer å tilläggsstat för år 1922
bevilja ett förslagsanslag — som tillägg till i riksstaten upptaget belopp
av 140,000 ”kronor — av 70,000 kronor.
3) att riksdagen måtte för samma ändamål å extra stat för tiden
1 januari—r30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av 105,000 kronor.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag,
får utskottet hänvisa till motionen. I
I proposition ur 6(i till 1920 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t
riksdagen att för understöd i vissa fäll åt genom tobaksmonopolets införande
nödlidande personer, i enlighet med av chefen för finansdepartementet
i statsrådsprotokollet över finansärenden den 30 januari 1920
angivna grunder, under sjunde huvudtiteln anvisa å extra stat för år
1921 ett förslagsanslag å 150,000 kronor samt å tilläggsstat för år 1920
likaledes ett förslagsanslag å 150,000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts
förslag skulle sådant understöd utgå med 500 kronor för år till envar
självförsörjande person, som vid tiden för tobaksmonopolets införande
var fast anstiilld inom tobakshanteringen och som vid avgången från
yrket uppnått en ålder av 55 år eller på grund av lyte eller kronisk
sjukdom var till arbete oförmögen.
Vid förevarande propositions behandling av riksdagen fann riksdagen
sig böra medgiva, att understöd av statsmedel för ändamålet
ifråga anvisades. Beträffande understödsbeloppens storlek fann riksdagen
emellertid hänsyn böra tagas, dels till att äldre kvinnliga, i vanlig
mening icke arbetsföra personer måste anses hava större möjlighet än
män i samma läge och ålder att genom lättare sysselsättning bereda
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A. 13
sig någon mindre inkomst, dels ock till huruvida understödstagaren
vore gift eller hade barn att försörja. Riksdagen ansåg härvid det
vara med rättvisa mest överensstämmande, att understödet bestämdes
till 400 kronor för ensamstående kvinna, till 500 kronor för ensamstående
man eller ensamstående kvinna med minderårigt barn, till 600
kronor för man, som hade hustru eller minderårigt barn, samt till 700
kronor för äkta makar, som båda varit anställda som tobaksarbetare.
Då enligt vad i propositionen lämnade uppgifter gåvo vid handen, största
antalet understödstagare vore att söka bland ensamstående kvinnor,
syntes det riksdagen, att de av Kungl. Maj:t äskade anslagen borde
kunna nedsättas till vartdera 140,000 kronor.
Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår, har ett anslag
av enahanda storlek anvisats av riksdagen jämväl för år 1922.
Under hänvisning till vad sålunda förekommit och då utskottet
ansett .tillräcklig anledning icke föreligga att, på sätt ovannämnda
motionär föreslagit, nu höja ifrågavarande understöd, vilka av riksdagen
uuder år 1920 med dess högkonjunktur ansågos skäliga, har utskottet
funnit sig böra avstyrka motionärens förslag.
Då Kungl. Maj:ts framställning icke givit utskottet anledning till
erinran, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl.'' Maj:ts
förevarande förslag och med avslag å herr Hagmans
ovanberörda motion, i vad densamma skiljer sig från
Kungl. Maj:ts förslag, till understöd i vissa fall ät genom
tobaksmonopolets införande nödlidande personer å extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag
av 70,000 kronor.
21:o) Departementschefen har anmält (punkterna 21 och 22), att
anslag till internationella föreningen för arbetslöshetens bekämpande
samt mellanfolkliga arbetsamtet i Basel icke erfordras för första halvåret
1923, och påkallas sålunda icke något utskottets yttrande i fråga
om dessa anslag; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
22:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning (punkt 23) och under erinran om, att till personligt löne
-
Internationella
föreningen för
arbetslöshetens
bekämpande.
Mellan - folkliga
arbetsamtet
i Basel.
Yrkesinspek
tionen.
r - 3. j
14
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
Upprätthållande
av
yrkesinspektionens
verksamhet.
[24.]
Bidrag
till föreningen
för arbetarskydd
i
Stockholm.
[25.]
tillägg åt yrkesinspektrisen Kerstin Heseelgren på extra stat för år 1922
beviljats ett förslagsanslag, högst, 1,000 kronor, får utskottet hemställa,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923
a) upptaga det ordinarie anslaget till yrkesinspektionen,
nu för år 164,100 kronor, med halva beloppet
82,050 kronor,
b) till personligt lönetillägg åt yrkesinspektrisen Kerstin
Hesselgren på extra stat anvisa ett förslagsanslag,
högst, 500 kronor.
23:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24) att på extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 för upprätthållande av yrkesinspektionens
verksamhet anvisa ett förslagsanslag, högst, 30,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 26 och 27 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål har riksdagen å extra stat för år 1922
anvisat ett anslag å 60,000 kronor. Det av Kungl. Maj:t för tiden den
1 januari—den 30 juni 1923 för ändamålet nu äskade anslaget utgör
sålunda hälften av det för innevarande år beviljade.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari
—30 juni 1923 för upprätthållande av yrkesinspektionens
verksamhet anvisa ett förslagsanslag, högst, 30,000
• kronor.
24:o) Departementschefen har anmält (punkt 25), att utbetalning av
begärt statsbidrag åt föreningen för arbetarskydd i Stockholm bör kunna
anstå till 1923 års senare hälft, på grund varav han ansett sig sakna
anledning att nu ingå på frågan om anslag för detta ändamål. Med
anledning härav påkallas icke något utskottets yttrande i fråga om
detta anslag; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
StatsutsJcottets utlåtande Nr 5 A.
15
25:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25) att för tiden
1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till statens
tvångsarbetsanstalter, nu för år 556,000 kronor, med halva beloppet
278.000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 28 och 29 i statsrådsprotokollet.
I samband med förevarande anslagsäskande har departementschefen
meddelat, att Kungl. Maj:t efter därom av styrelsen för statens tvångsarbetsanstalt
i Landskrona gjord framställning genom beslut den 2
december 1921 uppdragit åt styrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse
med i ärendet ingivna ritningar och under beaktande av visst
av byggnadsstyrelsen gjort uttalande låta omändra och utvidga sjukavdelningen
vid nämnda anstalt för en sammanlagd kostnad av högst
8.000 kronor, att utgå av ett av 1921 års riksdag för vissa sanitära
anordningar vid anstalten ifråga å tilläggsstat för sagda år uppfört reservationsanslag
å 40,000 kronor.
Då utskottet icke haft något att erinra mot vad sålunda förekommit
och ävenledes ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts under förevarande
punkt gjorda framställning, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till statens
tvångsarbetsanstalter, nu för är 556,000 kronor, med
halva beloppet, 278,000 kronor.
26:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 27) hemställer utskottet,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget statens
tvångsarbetsanstalter: övergångsstat, nu för år 15,000
kronor, med halva beloppet, 7,500 kronor.
27:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att till driftkostnader
för statens vårdanstalt för alkoholister vid Svartsjö på extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av
25,000 kronor.
Statens
tvångsarbets
anstalter.
[26.]
Utskottets
yttrande.
Övergångs
stat.
[27.]
Statens
vårdanstaltför
alkoholister
vid
Svartsjö.
[28.]
16
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
Utskottets
yttrande.
Statens
vårdanstalt
för alkoholister
Landskrona.
[29.]
Det för ifrågavarande ändamål äskade anslaget utgör hälften av
ett för samma ändamål för innevarande år beviljat.
Vid behandlingen av förevarande anslagsäskande bar utskottet uppmärksammat,
att herrar A. Petrén och G. H. von Koch i en inom första
kammaren väckt motion (nr 81), vilken hänvisats till andra lagutskottets
förberedande behandling, yrkat, att riksdagen för sin del ville antaga en
provisorisk lag om vård av vissa alkoholister å anstalter, som i 31 och
33 §§ av fattigvårdslagen stadgas. Då genom bifall till denna motion
antalet av de å tvångsarbetsanstalten å Svartsjö intagna alkoholisterna
skulle i någon mån ökas och anslagsbehovet i följd härav stegras, skulle
det visserligen kunna ifrågasättas, huruvida icke ett uppskov med behandlingen
av anslagsfrågan till efter det berörda motion blivit av riksdagen
behandlad vore lämpligt. Med hänsyn emellertid till att i motionen
icke ifrågasatts någon höjning av anslagsbeloppet samt att anslaget är
av förslagsanslags natur, har utskottet funnit sig redan nu kunna upptaga
anslagsäskandet till behandling, och, som utskottet icke haft något
att erinra mot det av Kungl. Maj:t begärda beloppet, hemställer utskottet,
att riksdagen må till driftkostnader för statens
vårdanstalt för alkoholister vid Svartsjö på extra stat
för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag
av 25,000 kronor.
28:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29), att till
driftkostnader för statens vårdanstalt för alkoholister i Landskrona på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag
av 3,500 kronor.
För anordnande och drivande av en ny statens vårdanstalt för
alkoholister i Landskrona har 1921 års riksdag anvisat ej mindre på
tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag å 5,000 kronor, än även å
extra stat för år 1922 ett förslagsanslag å 10,000 kronor.
Med hänsyn till den ringa beläggningen å anstalten har anslaget
för första halvåret 1923 ansetts kunna begränsas till 3,500 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, får alltså hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
17
att riksdagen må till driftkostnader för statens vårdanstalt
för alkoholister i Landskrona på extra stat för
tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag
av 3,500 kronor.
29:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att på extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa
dels till avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare
vid statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister ett förslagsanslag,
högst, 20,473 kronor, •
dels ock till bidrag för driftkostnaderna i övrigt för samma anstalt
ett förslagsanslag av 26,500 kronor.
1 fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 31
—45 i statsrådsprotokollet.
Driftkostnader
för
statens vårdanstalt
å
Venngarn för
alkoholister.
[30.]
I skrivelse den 8 juni 1921, nr 270, anmälde riksdagen, bland
annat, att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition i ämnet,
nr 279, och en inom riksdagens första kammare väckt motion, nr 208,
beslutat, att den statens vårdanstalt för alkoholister, som för det dåvarande
vore förlagd till Salbohed i Västmanlands län, skulle från tidpunkt,
som Kungl. Maj:t bestämde, vara provisoriskt förlagd till Venngarn
i Stockholms län och att från samma tid eleverna vid den för
närvarande å Venngarn inrymda tvångsuppfostringsanstalten för minderåriga
förbrytare skulle provisoriskt överflyttas till uppfostringsanstalten
å Bona.
I sammanhang därmed meddelade riksdagen, att riksdagen beviljat
dels till avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare vid
statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister å extra stat för år 1922
ett förslagsanslag, högst, 38,395 kronor samt till samma ändamål på
tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst, 19,200 kronor, dels
ock till bidrag för driftkostnaderna i övrigt vid ifrågavarande anstalt
å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag av 58,000 kronor samt till
samma ändamål på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag av 30,550
kronor.
Genom brev den 19 augusti 1921 bestämde Kungl. Maj:t, att den
å Salbohed förlagda anstalten skulle från och med den 1 oktober 1921
vara provisoriskt förlagd till Venngarn i Stockholms län och att från
samma tid eleverna vid den å Venngarn inrymda tvångsuppfostringsanstalten
för minderåriga förbrytare skulle provisoriskt överflyttas till
uppfostringsanstalten å Bona. Vidare förklarade Kungl. Maj:t, att de
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 saml. 5 käft. (Nr 5A—SB.) 4bs 22 3
18
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
genom brev den 9 juli 1920 och den 17 juni 1921 fastställda avlöningsoch
driftkostnadsstaterna för alkoholistanstalten vid Salbohed skulle
upphöra att gälla med utgången av september månad 1921 samt fastställde
följande avlöningsstat — uppställd för år — för ifrågavarande,
till Venngarn förlagda alkoholistanstalt att gälla för tiden 1 oktober
1921—31 december 1922:
Oredu-
cerat
belopp
Pensions-
avgift
motsva-
rande
belopp
Reduce- rat _
belopp
Tjänst-
görings-
pen-
ningar
Arvode
för
särskilt
uppdrag
Summa
1 direktör ..............................
3,000
150
2,850
1,500
») 4,350
1 assistent och räkenskapsförare
1,600
—
50
—
1,550
—
1,000
—
—
—
2) 2,550
—
1 lantbruksinspektor ...............
1,600
—
50
—
1,550
—
1,000
—
—
—
2) 2,550
—
1 husfader..............................
1,200
—
50
—
1,150
—
900
—
—
—
3) 2,050
—
1 maskinist ............................
1,000
—
30
—
970
—
550
—
—
—
4) 1,520
—
1 vårdare (tillika rättare).........
800
—
25
—
775
—
500
—
200
—
4) 1,475
—
800
_
25''
_
775
—
500
—
—
—
4) 1,275
4) 12,750
—
10 vårdare..............................
8,000
—
250
—
7,750
—
5,000
—
—
—
—
1 husmoder, jämte fri kost......
700
—
25
—
675
—
—
—
—
—
5) 675
—
Läkararvode ...........................
6) 2,000
—
Predikantarvode .....................
6) 1,200
—
Summa kronor
32,395
—
Efter
5
år
kan
lönen höjas
med
500
kronor och
efter
10
år
med ytterligare
500
kronor.
n
5
»
»
»
»
»
400
»
»
»
1-0
»
»
»
400
»
»
5
»
»
»
»
»
200
»
»
»
10
»
»
»
200
»
»
5
»
»
»
»
»
100
»
»
»
10
»
»
»
100
»
»
5
»
»
»
»
»
50
»
»
»
10
»
»
»
50
»
6) Därjämte fria resor.
■ Anm. Med undantag av läkare ock predikant erhålla alla fri hostad, fri uppvärmning
(eller bränsle) eventuellt elektrisk belysning (enligt styrelsens bestämmande). Huggning och
sågning av bränsle ävensom armatur och lampor för elektrisk belysning bekostas dock alltid
av befattningshavaren. Maskinist, vårdare och husmoder erhålla beklädnadsersättning, de förra
med 100 kronor vardera, den senare med BO kronor per år. Befattningshavare må kunna
tilldelas trädgårds- eljer planteringsland (enligt styrelsens bestämmande). Därest direktören
tillika ombesörjer läkalrvården eller predikantens göromål, må honom kunna tilläggas så stor del
av läkararvodet eller predikantarvodet, som Kung]. Maj:t bestämmer. För det fall direktören
åtnjuter båda de för befattningen uppförda ålderstilläggen, skall det pensionsavgift motsvarande
belopp, som skall avdragas å lönen, utgöra 200 kronor. Befattningshavare vid anstalten må
tillåtas att ifråga om rätt till ålderstillägg räkna sig tillgodo tid, varunder han varit innehavare
av motsvarande eller jämförlig befattning vid statens vårdanstalt för alkoholister vid Venngarn
eller å Salbohed eller vid statens uppfostringsanstalt för minderåriga manliga förbrytare å
Venngarn.
Därest läkaren och predikanten icke enligt avtal med styrelsen äga att genom anstaltens
försorg åtnjuta fria resor, erhålla de resekostnadsersättning, läkaren enligt tredje klassen och
predikanten enligt fjärde klassen i resereglemente!, att utgå från det som bidrag till driftkostnader
för anstalten beviljade förslagsanslaget.
Därjämte bemyndigade Kungl. Maj:t styrelsen för alkoholistanstalten
å Venngarn att under tiden 1 oktober 1921—31 december 1922 använda
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
19
ett belopp av högst sextusen kronor, för år räknat, till ersättning åt
extra personal och till vikariatsersättningar vid anstalten.
Vidare fastställde Kungl. Maj:t följande stater beträffande driftkostnaderna
i övrigt för ifrågavarande anstalt, att lända till efterrättelse
för tiden 1 oktober—31 december 1921 och för år 1922.
Utgifter.
Okt.—dec.
1921.
Utspisning för 6 funktionärer och 100 intagna
ä 2:20............................................................. kronor 21,279:50
Beklädnad för vissa å anstalten intagna............ » 250: —
Beklädnadsersättning för personal..................... » 337:50
Värme, lyse och elektrisk kraft.......................... » 8,750: —
Tvätt och renhållning.......................................... » 1,500: —
Fastighetens underhåll ................... » 1,375: —
Underhåll och anskaffning av anstaltsinventarier » 1,500: —
Sjukvård ......................................... » 1,250: —
Expeditionen......................................................... * 1,000: —
Besekostnader och skjutsar för personal m. fl. » 625: —
Frakter och skjutsar för diverse ändamål......... » 375: —
Flyttning till Venngarn....................................... » 1,500: —
Övriga allmänna omkostnader .......................... » 533: —
Summa kronor 40,275: —
Inkomster.
Avgifter för 100 intagna ä 2 kronor per dag ...
Nettoinkomst av verkstadsarbetet ....................
Nettoinkomst av jordbruket och trädgården ...
Statens tillskott ...................................................
kronor 18,250
» 1,250
» 4,750
» 16,025
Summa kronor 40,275
År 1922.
85,118
1,000
1,350
35,000
6,000
5.500
6,000
5.000
4.000
2.500
1.500
2,032: - 155,000: —
73,000: —
5,000: —
19,000: —
58,000: —
155,000: —
Frånsett att vederbörande belopp på grund av nu ifrågavarande
budgetårs avsedda längd upptagits till hälften av motsvarande belopp
i 1922 års avlöningsstat, företer i förhållande till den fastställda staten
Kungl. Maj:ts för första halvåret 1923 framlagda förslag till avlöningsstat
för Venngarnsanstalten endast den olikheten, att i densamma uppförts
ytterligare en tjänsteman, nämligen en assistent åt direktören, i
samband varmed benämningen å den nuvarande assistenten och räkenskapsföraren
förändrats till räkenskapsförare. För ifrågavarande assistent
har föreslagits avlöning av samma storlek, som nu utgår till den
förenade assistents- och räkenskapsförarebefattningen.
Till ersättning åt extra personal och vikariatsersättningar m. m.
har Kungl. Maj:t äskat ett anslag å 3,000 kronor.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
Utskottets
yttrande.
Anslaget till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. skulle sålunda
vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag för första halvåret 1923 i sin
helhet upptagas till (16,197: 50 + 1,275 -f 3,000: — =) 20,472 kronor 50
öre eller, i jämnt krontal räknat, 20,473 kronor.
Vad driftkostnaderna i övrigt för Venngarnsanstalten beträffar, skulle
enligt Kungl. Maj:ts förslag anstaltens omkostnadsstat för första halvåret
1923 erhålla följande utseende:
Utgifter.
Utspisning av 6 funktionärer och 100 intagna k 1,75 ............... kronor 33,575: 50
Beklädnad för vissa å anstalten intagna...................................... » 500: —
Beklädnadsersättning åt personal................................................... » 775: —
Värme, lyse och elektrisk kraft.................................................... » 14,375: —
Tvätt och renhållning........................................................................ » 2,500: —
Fastighetens underhåll....................................... » 2,750: —
Underhåll och anskaffning av anstaltsinventarier........................ » 3,000: —
Sjukvård............................................................. * 2,500:
Expeditionen ....................................................;............................... * 2,000: —
Kesekostnader och skjutsar för personal m. fl............................ » 1,250: —
Frakter och skjutsar för diverse ändamål ................................... » 750: —
Övriga allmänna omkostnader......................................... *_1,224: 50
Summa kronor 65,200: —
Inkomster.
Avgifter för 100 intagna a 2 kronor per dag ............................. kronor 36,200; —
Nettoinkomst av verkstadsarbete ...............................................''•••• » 2,500: —
Statens tillskott ............................................................................... » 26,500: -
Summa kronor 65,200: —
Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser anvisandet av ett anslag
å 20,473 kronor för avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare
vid statens vårdanstalt å Venngarn, har icke givit utskottet
anledning till erinran och har utskottet alltså funnit sig böra tillstyrka,
att en assistent åt direktören uppföres å anstaltens avlöningsstat från
och med år 1923.
Då utskottet jämväl ansett sig kunna biträda vad Kungl. Maj:t i
övrigt under förevarande punkt föreslagit riksdagen, får utskottet hemställa,
att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari—30
juni 1923 anvisa
a) till avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare
vid statens vårdanstalt å Venngarn för
alkoholister ett förslagsanslag, högst, 20,473 kronor,
samt
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
21
b) till bidrag för driftkostnaderna i övrigt för samma
anstalt ett förslagsanslag av 26,500 kronor.
30:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31) att på extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa
dels såsom bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader ett förslagsanslag av 40,000 kronor,
dels till bestridande av statens kostnader för farliga alkoholister,
handräckning, läkarutlåtanden, vittnesersättningar m. m. ett förslagsanslsg
av 3,000 kronor,
dels ock till sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande
alkoholistvården ett förslagsanslag, högst, 1,800 kronor,
ävensom medgiva,
att jord, som står under kronans omedelbara disposition eller som
tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna
allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens försorg
utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond,
må, efter av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning, utan
särskild ersättning till kronan på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan
finna skäligt bestämma, upplåtas till landsting, kommun, förening, stiftelse
eller annan för anordnande av allmän alkoholistanstalt.
I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 45
—51 i statsrådsprotokollet.
För år 1922 har riksdagen på extra stat anvisat:
dels ett förslagsanslag av 100,000 kronor såsom bidrag till erkända
och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader;
dels ett förslagsanslag av 17,000 kronor till bestridande av statens
kostnader för farliga alkoholister, handräckning, läkarutlåtanden, vittnesersättningar
m. m.;
dels ett reservationsanslag av 10,000 kronor såsom bidrag till anordnande
av erkända alkoholistanstalter;
dels ock ett förslagsanslag, högst, 3,600 kronor, till sakkunnigt biträde
hos socialstyrelsen för ärenden rörande alkoholistvården.
Därjämte har riksdagen medgivit, att jord, som står under kronans
omedelbara disposition eller som tillhör någon av de under bruk och
bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar eller någon av de
genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar, vilka
icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna
Vissa övriga
anslag till
alkoholistvården.
[31-]
22
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
eller Vadstena krigsmanshusfond, må, efter av Kungl. Maj:t i varje särskilt
fall verkställd prövning, utan särskild ersättning till kronan på de villkor
i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas till landsting,
kommun, förening, stiftelse eller annan för anordnande av allmän
alkoholistanstalt.
Ifråga om anslaget till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader
har 1921 års riksdag (skrivelse nr 5 A punkt 30) medgivit,
att av detta må, därest förhållandena så påkalla, utöver det enligt kungörelsen
den 27 oktober 1916 angående statsbidrag till driftkostnader
vid alkoholistanstalter utgående statsbidraget, för år 1922 utgå ett tillläggsbelopp
av den storlek, att totala driftkostnadsbidraget till erkända
alkoholistanstalter för vårddag räknat utgör högst 3 kronor 50 öre för
såväl tvångsinternerad som frivilligt ingående samt att totala driftkostnadsbidraget
till enskilda alkoholistanstalter utgör högst 3 kronor för
vårddag, allt enligt de villkor, som Kungl. Maj:t bestämmer. Enahanda
förhöjning av statsbidrag har 1921 års riksdag (skrivelse nr 356) medgivit
jämväl i fråga om statsbidragen för år 1921.
De av riksdagen sålunda godkända grunderna för statsbidragets
utgående hava sedermera kommit till uttryck i en av Kungl. Maj:t den
29 augusti 1921 utfärdad kungörelse angående statsbidrag till driftkostnaderna
vid alkoholistanstalter för åren 1921 och 1922 (Sv. förf.- saml. nr 535).
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag beträffande ifrågavarande anslag
innebär, att de för åren 1921 och 1922 sålunda gällande bestämmelserna
angående statsbidrag för berörda ändamål skola utsträckas att
gälla till och med den 30 juni 1923. Med hänsyn till de sjunkande
levnadskostnaderna har anslaget för första halvåret 1923 ansetts kunna
begränsas till 40,000 kronor.
Under rubriken »statens kostnader för farliga alkoholister m. m.»
har sedan år 1917 upptagits ett anslagsbelopp av 17,000 kronor för år.
Under de olika åren hava av detta anslag, enligt uppgift från socialstyrelsen,
tagits i anspråk följande belopp:
1917 ............................................................... kronor 1,684: 65
1918 .................................................................. » 655: 13
1919 ................................................................. » 1,786:95
1920 ................................................................. » 5,074:36
Under hänvisning härtill har Kungl. Maj:t funnit anslaget kunna
för nu ifrågavarande tid bestämmas till 3,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
23
Till anordnande av erkända alkoholistanstalter hava under åren
1916—1918 anslagits 30,000 kronor årligen samt därefter 10,000 kronor
årligen.
För ifrågavarande ändamål har något anslag för första halvåret 1923
icke äskats, enär förefintliga besparingar å anslaget ansetts kunna för
närmaste framtiden mer än väl tillgodose det med anslaget avsedda
ändamålet.
I detta sammanhang har departementschefen anmält en av frälsningsarméns
enskilda alkoholistanstalt å Kurön gjord, av socialstyrelsen
till Kungl. Maj:t överlämnad ansökning om statsbidrag till bestridande
av kostnaderna för vissa under år 1920 utförda reparationsarbeten m. m.
Till ifrågavarande anstalt har riksdagen anvisat, för vart och ett av
åren 1912 och 1913 6,000 kronor såsom bidrag till inventarier för
anstalten, för år 1914 ett belopp å 8,000 kronor till inköp av inventarier
och förbättring av anstaltens bostadsförhållanden samt för år
1916 ett belopp å likaledes 8,000 kronor såsom bidrag till kostnaderna
för uppförande av finsk bastu med karbad och dusch samt tvättstuga
med ångtork och mangelbod. Sistnämnda belopp utgick av det för år
1916 för första gången beviljade anslaget till anordnande av erkända
alkoholistanstalter.
Då anstalten alltfortfarande synts departementschefen vara väl förtjänt
av statsmakternas bistånd, har departementschefen tillstyrkt, att
anstalten måtte tillerkännas ett statsbidrag till bestridande av ovanberörda
utgifter med högst 12,000 kronor. Med hänsyn till storleken av
de besparingar, som förefinnas å de för anordnande av erkända alkoholistanstalter
under de senare åren anvisade anslagen, har departementschefen
ansett, att anslagsbeloppet bör utgå av besparingarna ifråga.
Det för avlönande av sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för
ärenden rörande alkoholistvården för första halvåret 1923 äskade beloppet
utgör hälften av det för innevarande år beviljade.
Då utskottet ansett sig böra tillstyrka anvisandet av de av Kungl.
Maj:t under förevarande punkt äskade anslagen och ej heller haft något
att erinra emot, att frälsningsarméns enskilda alkoholistanstalt å Kurön
tillerkännes statsbidrag på sätt ifrågasatts, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må
I) på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923
anvisa
Utskottets
yttrande.
24
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
a) såsom bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader ett förslagsanslag av 40,000
kronor,
b) till bestridande av statens kostnader för farliga
alkoholister, handräckning, läkarutlåtanden, vittnesersättningar
m. m. ett förslagsanslag av 3,000 kronor,
samt
c) till sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för
ärenden rörande alkoholistvården ett förslagsanslag, högst,
1,800 kronor,
II) medgiva, att jord, som står under kronans
omedelbara disposition eller som tillhör någon av de
under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna
allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens
försorg utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits
till förenade mötespassevolanskassornas fond,
stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, må, efter
av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning,
utan särskild ersättning till kronan på de villkor
i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma,
upplåtas till landsting, kommun, förening, stiftelse eller
annan för anordnande av allmän alkoholistanstalt.
Främjande av 31:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 32) att på extra
nykterhet och stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa, att till främjande av
drucken.* Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings upplysningsbyrås
skapens
följder.
[32.]
verksamhet utgå under de vilkor, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga,
ett förslagsanslag, högst, 5,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 52—54 i statsrådsprotokollet.
Under ett antal år tillbaka hava anslag på extra stat av riksdagen
beviljats till främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens
följder. Anslaget för år 1922 är uppfört med 25,750 kronor.
Därav skall ett belopp om 22,750 kronor såsom förslagsanslag, högst,
enligt riksdagens beslut utgå sålunda:
a) till främjande av svenska sällskapets för nykterhet
och folkuppfostran, det år 1837 stiftade nykterhetssällskapets
verksamhet .................................................. kronor 10,000: —
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
25
b) till främjande av järnvägsmännens helnykterhets
förbunds
verksamhet......................................................... kronor 2,000: —
c) till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings
upplysningsbyrås verksamhet ... » 10,000: —
d) såsom bidrag till uppehållande av internationella
byråns i Lausanne för alkoholismens bekämpande
verksamhet......................................................................... » 750: —
Summa kronor 22,750: —
Återstående 3,000 kronor hava såsom reservationsanslag ställts
till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande på annat sätt av nykterhet
och motarbetande av dryckenskapens följder.
Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, hava svenska sällskapet för
nykterhet och folkuppfostran samt Sveriges representantförsamling för
järnvägsmännens helnykterhetsförbund hos Kungl. Maj:t hemställt om
anslag för år 1923 till samma belopp som de för år 1922 beviljade.
Vidare har nykterhetssällskapets representantförsamling hemställt om
utverkande för år 1923 av ett till 3,000 kronor förhöjt anslag till
internationella byrån i Lausanne för alkoholismens bekämpande. Frågan
om beviljande av dessa anslag har Kungl. Maj:t emellertid ansett kunna
anstå till 1923 års riksdag.
Det till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings
upplysningsbyrås verksamhet äskade anslaget utgör, enligt
vad av det ovan anförda framgår, hälften av det för innevarande år
beviljade.
A de under flera föregående år beviljade reservationsanslagen å
3,000 kronor finnas så jämförelsevis stora besparingar, att något dylikt
anslag ansetts icke behöva äskas för första halvåret 1923.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda
framställning har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren (nr 69) av herr C. G.
Ekman m. fl. och den andra inom andra kammaren (nr 118) av herrar
Aug. Sävström och J. Hedvall, däri hemställts, att å extra stat för
första halvåret 1923 måtte såsom bidrag till uppehållande av internationella
byråns i Lausanne för alkoholismens bekämpande verksamhet
beviljas ett anslag av 1,500 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 saml. 5 höft. (Nr 5 A—5 B.) 463 sa 4
26
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
Utskottets
yttrande.
Till stöd för sitt förslag bava motionärerna, under åberopande av
en av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamling till Kungl.
Maj:t i ämnet ingiven skrivelse, anfört följande;
»Under de senare åren har riksdagen till internationella byrån i Lausanne
för alkoholismens bekämpande beviljat ett anslag av 750 kronor
för år. I skrivelse till Kungl. Maj:t bar Sveriges nykterhetssällskaps
representantförsamling hemställt om utverkande för år 1923 av ett till
3.000 kronor förhöjt anslag till nämnda byrå.
I häröver infordrat utlåtande har socialstyrelsen ansett att fråga
om beviljande av detta anslag torde kunna anstå till 1923 års riksdag.
Härigenom skulle emellertid byrån gå miste om anslag för första halvåret
1923. Då såsom i representantförsamlingens skrivelse till Kungl.
Maj:t framhållits, till följd av valutaförsämringen i flera av de tidigare
byrån i fråga understödjande länderna, byråns inkomster avsevärt
minskats, har det befunnits nödigt att vädja till i detta avseende bättre
ställda, för nykterhetssträvandena intresserade länder om ökat stöd.
Denna vädjan har ock tillmötesgåtts av våra närmaste grannländer
Danmark, Finland och Norge, vilket sistnämnda land från och med år
1921 höjt sitt anslag till 3,000 kronor.»
Kungl. Maj:ts föreliggande förslag om anvisande av ett anslag å
5.000 kronor till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings
upplysningsbyrås verksamhet har icke givit utskottet anledning
till erinran.
Vad härefter beträffar motionärernas förslag om anslag för första
halvåret 1923 till uppehållande av internationella byiåns i Lausanne för
alkoholismens bekämpande verksamhet, har utskottet visserligen av i
ärendet ingivna handlingar och av vad under hand inhämtats funnit
skäl föreligga, att medel för ändamålet nu beviljas. Att, såsom motionärerna
föreslagit, riksdagen skulle anvisa ett anslag å 1,500 kronor för
sagda tid, kan utskottat dock icke tillstyrka, utan får utskottet förorda,
att anslaget, vilket bör betecknas såsom förslagsanslag, högst, lör ifrågavarande
halvår begränsas till samma belopp, varmed det hittills för år
utgått, eller 750 kronor.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Majrts förevarande
förslag och i anledning av ovanberörda motioner
på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1 V»23 anvisa
a) till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings
upplysningsbyrås verksamhet ett för
-
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
27
slagsanslag, högst, 5,000 kronor, att utgå under de
villkor, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga; samt
b) såsom bidrag till uppehållande av internationella
byråns i Lausanne verksamhet, ett förslagsanslag, högst,
750 kronor.
32:o) Departementschefen har anfört (punkt 33), att, då de betänkligheter
av ekonomisk och statsfinansiell natur, som sistlidet år framhölls
mot framläggande av förslag till lag om sjukförsäkring, nu måste
vara ännu mycket starkare, frågan om ett definitivt ordnande av sjukförsäkringen
icke kan nu upptagas; vilket utskottet velat härigenom
erinra.
33:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att för tiden
1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till sjukkasseväsendets
befrämjande, nu för år 2,800,000 kronor, med ett belopp
av 930,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 55—58 i statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande anslag utgår enligt grunder, som innehållas i kungörelsen
den 11 oktober 1920 angående statsbidrag åt sjukkassor (Sv.
förf.-saml. nr 689) med däri genom kungörelse den 2 december 1921
(nr 695) gjorda ändringar.
Med stöd av vunnen erfarenhet rörande anslagets belastning under
olika delar av året har Kungl. Muj:t beräknat det för första halvåret
1923 erforderliga anslaget till ovanberörda av Kungl. Maj:t äskat belopp.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, hemställer alltså,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till sjukkasseväsendets
befrämjande, nu för år 2,800,000 kronor,
med ett belopp av 930,000 kronor.
34:o) Kungl, Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att för beredande
av extra statsbidrag för år 1922 åt sjukkassor, som registrerats
enligt lagen om sjukkassor den 4 juli 1910, på extra stat för tiden 1
januari—30 juni 1923 anvisa, att fördelas i huvudsaklig överensstämmelse
med nu gällande grunder, ett förslagsanslag av 300,000 kronor.
Allmän sjukförsäkring.
[33.]
Sjukkasse
väsendets
befrämjande.
[34.]
Extra statsbidrag
för år
1922 åt registrerade
sjukkassor.
[35.]
28
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
Utskottets
yttrande.
Sjukkassor,
som meddela
moderskapsunderstöd.
[36.]
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 59—
61 i statsrådsprotokollet.
_ För beredande av extra statsbidrag för år 1921 åt sjukkassor, som
registrerats enligt lagen om sjukkassor den 4 juli 1910, bar riksdagen
å extra stat för år 1922 beviljat ett anslag å i,800,000 kronor.
Gällande föreskrifter för åtnjutande av extra statsbidrag återfinnas
i kungörelse av den 2 december 1921 (Sv. förf.-saml. nr 697).
Ifrågavarande anslag bar synts Kungl. Maj:t, trots den tryckta statsfinansiella
situationen icke kunna belt bortfalla. Men då bebovet av
den medelst sådant bidrag förböjda sjukbjälpen huvudsakligen gör sig
gällande för dem, som träffas av långvarigare sjukdom, bar Kungl. Maj:t
ansett, att karenstiden bör kunna utsträckas, så att den tid, från vilken
bidrag skall beräknas, bestämmes till den fjortonde — ej såsom nu den
sjunde — dagen efter den, från vilken sjukhjälpen börjat utgå från
kassan. Härigenom skulle, enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, anslagsbehovet
nedgå till 900,000 kronor för år, av vilket belopp 300,000
kronor skulle belöpa sig å första halvåret 1923.
Kungl. Maj:ts förslag om utsträckning av nu gällande karenstid
för erhållande av det statsbidrag, varom nu är fråga, bar utskottet
ansett sig böra biträda. Då utskottet likaledes funnit sig böra tillstyrka
anvisandet av det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet, får utskottet
alltså hemställa,
att riksdagen må för beredande av extra statsbidrag
för år 1922 åt sjukkassor, som registrerats enligt
lagen om sjukkassor den 4 juli 1910, på extra stat för
tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa, att fördelas i
huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder,
ett förslagsanslag av 300,000 kronor.
35:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 36) att för understödjande
av sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, på extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa, att fördelas i huvudsaklig
överensstämmelse med nu gällande gimnder, ett förslagsanslag av 50,000
kronor.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 58
och 59 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
29
För understödjande av sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd,
anvisade sistlidet års riksdag å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag
å 150,000.
Föreskrifter rörande statsbidrag till sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd,
återfinnas i kungörelse den 30 juni 1913 (Sv. förf.-saml.
nr 136) med däri genom kungörelse den 2 december 1921 (nr 696)
gjorda ändringar.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag
hemställer utskottet,
att riksdagen må för understödjande av sjukkassor,
som meddela moderskapsunderstöd, på extra stat för
tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa, att fördelas i
huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder,
ett förslagsanslag av 50,000 kronor.
36:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 37)
och under erinran om att riksdagen för tillsyn över understödsföreningar
å extra- stat för år 1922 beviljat ett anslag å 6,000 kronor, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari
—30 juni 1923 anvisa, att ställas till Kungl. Maj:ts
förfogande för uppehållande under nämnda tid av tillsyn
över under stödsförening ar, ett förslagsanslag, högst,
3,000 kronor.
37:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att på extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 för gäldande av kostnader för
tillämpningen av lagen om arbetstidens begränsning m. m. anvisa ett
förslagsanslag av 60,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 62—66 i statsrådsprotokollet*
För gäldande av kostnader för tillämpningen av lagarna om arbetstidens
begränsning och om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete
har 1921 års riksdag anvisat på extra stat för år 1922 ett
förslagsanslag av 164,100 kronor.
Av ifrågavarande anslag, som innebär en i statsverkspropositionen
verkställd avruudning nedåt, beräknades 124,275 kronor för arbetsrådets
verksamhet samt 17,300 kronor och 22,570 kronor till förstärkning av
Tillsyn
över understödsföreningar.
[37.]
Kostnader
för tillämpning
av lagen
om arbetstidens
begränsning
m. m.
[38.]
30
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
arbetskrafterna å socialstyrelsens arbetarskyddsbyrå respektive hos yrkesinspektionen.
I 1921 års statsverksproposition och i riksdagens skrivelse i ämnet
förutsattes, att i anslutning till löneregleringen för statsdepartement
och centrala ämbetsverk en förhöjning skulle äga rum av dels de till
arbetsrådets befattningshavare utgående lönerna, dels ock lönerna till
de tjänstemän, som erfordrades för förstärkning av arbetskrafterna å
socialstyrelsens arbetarskyddsbyrå. Vid fastställande genom brev den
22 december 1921 av här nedan intagna stat för arbetsrådet för år
1922 har emellertid ej vidtagits någon lönereglering, då det ansetts
synnerligen ovisst, huru arbetsrådets arbetsbörda komme att gestalta
sig under innevarande år.
Ifrågavarande avlönings- och omkostnadsstat för arbetsrådet har
följande lydelse:
%
Lön.
Tjänst-
gttrings-
penningar.
Orts-
tillägg
Summa.
A. Avlöningar.
1 ordförande och chef ........................................
9,500
4,500
1,000
15,000
1 utan förslag utsedd ledamot ................. ..........
7,500
3,500
1,000
12,000
1 d:o, arvode......................................................
—
—
—
5,000
1 efter förslag utsedd ledamot, arvode ................
—
—
—
5,000
3 efter förslag utsedda ledamöter, arvoden å till- hopa ....................T. ...................................
—
—
—
15,000
1 sekreterare, tillika föredragande........................
4,700
2,500
600
7,800
1 sekreterare .....................................................
3,400
1,800
400
5,600
1 kvinnligt biträde i tredje lönegraden (registrator)
1,450
700
200
2,350
1 kvinnligt biträde i andra lönegraden ...............
1,250
500
200
1,950
1 vaktmästare ...................................................
875
550
150
1.575
—
—
—
71,275
B. Omkostnader.
Till vikariatsersättningar, ersättningar till extra tjänstemän och andra biträden,
ersättningar för särskilda utredningar genom tekniskt eller ekonomiskt sakkunniga,
tryckningskostnader, hyra, kostnader för belysning, uppvärmning, städning, möbler,
böcker, tidningar, telefoner, kontorsrekvisita m. m. ävensom arvoden samt resekostnads-
och traktamentsersättningar åt suppleanter, då de inkallas såsom ersättare för
de ledamöter, som representera arbetsgivare eller arbetare, förslagsvis .................... 26,000
i
Summa 97,275
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
31
I förenämnda brev den 22 december 1921 stadgades ock villkor
dels för de i staten upptagna avlöningsförmånernas åtnjutande m. m.,
dels ock beträffande ersättning åt suppleanterna i arbetsrådet, allt i
överensstämmelse med de stadganden, som meddelats i samband med
fastställande av den förut för arbetsrådet gällande avlönings- och omkostnadsstaten.
Vidare har Kungl. Maj:t genom beslut den 31 december 1921 förordnat
en befattningshavare i socialstyrelsen att under år 1922 vara
expert hos arbetsrådet mot åtnjutande av en årlig ersättning av 1,000
kronor. Ifrågavarande belopp skall utgå av arbetsrådets omkostnadsstat.
Det av Kungl. Maj:t för första halvåret 1923 äskade anslaget för
gäldande av kostnader för tillämpningen av lagen om arbetstidens begränsning
har beräknats på följande sätt:
för arbetsrådets verksamhet ............................................ . kronor 48,700: —
» förstärkning av arbetskrafterna å socialstyrelsens
arbetarskyddsbyrå .................................................. » 3,260: —
)) förstärkning av arbetskrafterna hos yrkesinspektionen
......................................... » 8,010: —
Summa kronor 59,970: —
eller i avrundat tal 60,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari
—30 juni 1923 för gäldande av kostnader för tillämpningen
av lagen om arbetstid ens begränsning m. m. anvisa
ett förslagsanslag av 60,000 kronor.
38:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning (punkt 39) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 66 och 67) i ämnet innehåller får utskottet hemställa,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till pensionsstyrelsen,
nu för år 624,000 kronor, med halva
beloppet, 312,000 .kronor.
Pensions
sturelsen.
[39.]
32
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
Upprätthållande
av
pensionsstyrelsens
verksamhet.
[40.]
Pensionsför
säkringens
genom
förande.
[41.]
39:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 40) att för upprätthållande
av pensionsstyrelsens verksamhet m. m.., utöver anslaget
på ordinarie stat, på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa
ett förslagsanslag av 306,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 68—71 i statsrådsprotokollet.
För år 1922 har av riksdagen, utöver anslaget på ordinarie stat,
anvisats på extra stat ett belopp av 700,000 kronor för upprätthållande
av pensionsstyrelsens verksamhet m. m.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må för upprätthållande av pensionsstyrelsens
verksamhet in. m., utöver anslaget på
ordinarie stat, på extra stat för tiden 1 januari—30
juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av 306,000 kronor.
40:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 41) att dels för
bestridande av den på staten belöpande kostnad för pensionstillägg och
understöd till de personer, som äro därtill berättigade jämlikt lagen
om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse töre lagen den 8 juni
1915, på extra stat för tid^-n 1 januari—30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslag
av 10,100,000 kronor, dels ock medgiva, att av nämnda
förslagsanslag må gäldas kostnaderna för statens bidrag till barntillägg
för personer, som genom lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser
i anledning av pensionsförsäkringslagen blivit delaktiga i den
allmänna pensionsförsäkringen, ävensom till den jämlikt pensionsförsäkringslagen
anordnade, på frivilliga avgifter grundade försäkringen.
I fråga om utredningen i ämnet lar utskottet hänvisa till sid. 71
— 73 i statsrådsprotokollet.
Kungl. Majtts förevarande framställning har icke givit utskottet
anledning till erinran och får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må
a) för bestridande av den på staten belöpande
kostnad för pensionstillägg och understöd till de personer,
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
33
som äro därtill berättigade jämlikt lagen om allmän
pensionsförsäkring enligt dess lydelse före lagen den 8
juni 1915, på extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 bevilja ett förslagsanslag av 10,100,000 kronor,
b) medgiva, att av nämnda förslagsanslag må
gäldas kostnaderna för statens bidrag till barntillägg
för personer, som genom lagen den 8 juni 1915 om
övergångsbestämmelser i anledning av pensionsförsäkringslagen
blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen,
ävensom till den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade,
på frivilliga avgifter grundade försäkringen.
41:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 42) att på extra Bidrag till
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 bevilja, att utgå som bidrag
till täckande av statens kostnad för understöd enligt 33 § i lagen den som genom
30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring åt de personer, som genom
lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning av först- blivit ddnämnda
lag blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen, ett åtimänna^penförslagsanslag,
högst, 2,725,000 kronor. sionsforsak
Beträffande
utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 74 ””sen''
och 75 i statsrådsprotokollet. [42.]
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, hava de av pensionsstyrelsen utskottets
verkställda beräkningarna angående behovet av anslag för ifrågavarande yttrande''
ändamål för första halvåret 1923 blivit uppgjorda med tillämpning av
utav riksdagen förut godkända grunder. Utskottet hemställer,
att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari
—30 juni 1923 bevilja, att utgå som bidrag till täckande
av statens kostnad för understöd enligt 33 § i lagen den
30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring åt de personer,
som genom lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser
i anledning av förstnämnda lag blivit delaktiga
i den allmänna pensionsförsäkringen, ett förslagsanslag,
högst, 2,725,000 kronor.
42:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 43) Vidtagande av
och under erinran om att till pensionsstyrelsens disposition för vid- ^fffytra^le
tagande av åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet under och
år 1922 ställts ett belopp av 050,000 kronor, får utskottet hemställa, av invahdltetBihang
till riksdagens protokoll 1922. ti saml. 5 käft. (Nr 5 A—5 B.) 453 22 5 [43.]
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ersättning
åt postverket
för dess bestyr
med pensionsutb
dalning av
m. m.
[44.]
M Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
att riksdagen, må medgiva att av det förslagsanslag,
som kan komma att för tiden 1 januari—30
juni 1923 beviljas för bestridande av den på staten
belöpande kostnad för pensionstillägg och understöd
till de personer, som äro därtill berättigade jämlikt
lagen om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse
före lagen den 8 juni 1915, må för vidtagande av åtgärder
till förebyggande och hävande av invaliditet jämlikt
de föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas, av
pensionsstyrelsen under nämnda halvår disponeras ett
belopp av högst 325,000 kronor.
43:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 44) att på extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa till ersättning åt postverket
för dess bestyr med pensionsutbetalningar m. m. ett förslagsanslag
av 425,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 81—
84 i statsrådsprotokollet. I
I en till 1921 års riksdag avlåten proposition, nr 263, gjorde Kungl..
Maj:t i enlighet med ett av postsparbankssakkunniga framlagt förslag
framställning om, att postsparbankens försäkrings- och pensionsavdelningar
skulle med utgången av år 1921 indragas samt att med ingången
av år 1922 riksförsäkringsanstalten och postverket skulle övertaga, den
förra samtliga de bestyr, postsparbanken utförde för anstaltens räkning,
och det senare postsparbankens arbete för pensionsstyrelsen med undantag
av bankens bestyr med den på frivilliga avgifter grundade pensionsförsäkringen.
Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, vann riksdagens
bifall. I samband härmed anvisade riksdagen på extra stat för år 1922
för ersättning till postverket för dess bestyr med pensionsutbetalningar
m. m. ett förslagsanslag å 143,500 kronor.
Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, förutsattes vid äskandet
av omförmälda förslagsanslag, att grunder för den av anslaget utgående
ersättningen senare skulle fastställas. De postsparbankssakkunniga
hade i sitt förslag om indragning av postsparbankens pensionsavdelning
ej ansett, sig böra ingå på någon närmare utredning
rörande storleken av den ersättning, som borde tillkomma postverket
för dess liandhavande av pensionsutbetalningarna, utan hade. utgått
från en av generalpoststyrelsen i ett i annat sammanhang avgivet ut
-
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A. 35
låtande av den 22 oktober 1919 gjord beräkning, enligt vilken postverkets
självkostnader för dess bestyr med pensionsutbetalningar skulle
uppgå till 337,000 kronor, motsvarande 17 Va öre för varje pensionsutbetalning.
Nämnda belopp utökade de postsparbankssakkunniga dels
med 65,000 kronor för 11 stycken nya tjänstemannabefattningar, som
antogos bliva erforderliga för pensionsgörom&lens handläggning hos
generalpoststyrelsen, dels ock med 18,000 kronor för beräknat ökat arbete
vid postkontoren, för lokaler m. m. och kommo sålunda till ett
sammanlagt belopp av 420,000 kronor. Emellertid ansåg vid äskande i
1920 års statsverksproposition av anslag åt postverket för dess bestyr
med pensionsutbetalningarna föredragande departementschefen, att generalpoststyrelsens
omförmälda beräkning borde bliva föremål för ytterligare
utredning och att i avvaktan på en dylik ett av styrelsen för
postsparbanken uppgjort förslag till ersättning åt postverket för dess
arbete i nyssangivna avseende kunde i huvudsak läggas till grund vid
beräkning av av anslagets belopp samt upptog i överensstämmelse härmed
uti 1920 års statsverksproposition för ersättnig till postverket för dess
bestyr med pensionsutbetalningar ett förslagsanslag, högst, å 60,500
kronor. Då 1921 vid framläggande av de postsparbankssakunnigas
förslag om indragning av postsparbankens pensionsavdelning ej förelåg
någon ytterligare utredning om postverkets kostnader för dess bestyr
med pensionsutbetalningar, äskades såsom ersättning åt postverket för
dess nämnda arbete samma belopp som i 1920 års statsverksproposition
eller 60,500 kronor utökat med dels 65,000 kronor för 11 nya tjänstemän
hos generalpoststyrelsen, dels ock 18,000 kronor för ökat arbete
vid postkontoren, för lokaler m. m. eller sålunda tillhopa 143,500 kronor.
Ett förslagsanslag å sistnämnda belopp beviljades ock, såsom nämnt,
av riksdagen för år 1922.
Jämlikt de av departementschefen nu förordade grunder, efter vilka
ersättning till postverket bör utgå för dess bestyr med pensionsutbetalningar,
skall dylik ersättning utgå med dels en grundersättning,
beräknad efter 12 öre för varje utbetalning, dels ock en dyrtidsersättning
därutöver, utgörande lika många procent av grundersättningen som det
av postverket under det år, ersättningen avser, utbetalade dyrtidstillägget
utgör av de utbetalade fasta avlöningarna.
Därest denna beräkningsgrund godtages, skulle generalpoststyrelsen
hava att efter utgången av varje kalenderår hos Kungl. Maj: t göra
framställning om utbekommande av ersättning, beräknad i enlighet
härmed. Ersättning för postverkets bestyr under innevarande år skulle
Utekottets
yttrande.
Ersättning
åt postsparbanken
för dess bestyr
med den på
frivilliga avgifter
grundade
pensionsförsäkring
en.
[45.]
Ersättning till
häradsskrivarna
för uppgör
ande av de
i 14 § av
pensionsförsäkringslagen
omförmäld a
förteckningar.
[46.]
Fattigvården
i Stockholm
och landsorten.
[47.]
36 Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
sålunda icke utbetalas förr än under år 1923, i följd varav det i innevarande
års riksstat upptagna förslagsanslaget för ersättning till postverket
för dess bestyr med pensionsutbetalningar m. m. icke behövde
tagas i anspråk.
Utskottet, som ej haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari—30
juni 1923 anvisa till ersättning åt postvei''ket
för dess bestyr med pensionsutbetalningar m. m. ett förslagsanslag
av 425,000 kronor.
44:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 45) och under erinran om att för nedannämnda ändamål å extra
stat för år 1922 beviljats ett anslag å 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari
—30 juni 1923 till ersättning åt postsparbanken för dess
bestyr med den på frivilliga avgifter grundade pensionsförsäkringen
anvisa ett förslagsanslag, högst, 150 kronor.
45:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen (punkt 46) och under erinran om att riksdagen för ändamålet
ifråga å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag av
50,000 kronor får utskottet hemställa,
att riksdagen må för beredande av ersättning till
häradsskrivarna för upprättande av de i 14 § av lagen
om allmän pensionsförsäkring omförmälda förteckningar
på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 bevilja
ett förslagsanslag av 25,000 kronor.
46:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt
47) hemställer utskottet,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie anslaget till fattigvården
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
37
i Stockholm och landsorten, nu för år 9,564, kronor
med ett belopp av 4,782 kronor.
47:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att för tiden
1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till
fattigvården i allmänhet, nu för år 700,000 kronor, till ett belopp av
600,000 kronor.
Det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till fattigvården
i allmänhet har från och med år 1921 utgått med 700,000 kronor.
Belastningssiffrorna för år 1920 samt för första halvåret 1921 hava
— frånsett särskilda uppbördsmedel — utgjort respektive 1,073,719
och 590,718 kronor. Med hänsyn till nyssnämnda siffror och då utanordningarna
från anslaget huvudsakligen äga rum under årets första hälft,
har departementschefen funnit, att anslaget för första halvåret 1923
icke kan sättas till lägre belopp än 600,000 kronor.
Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer alltså,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni 1923
upptaga det ordinarie förslagsanslaget till fattigvården
i allmänhet, nu för år 700,000 kronor, till ett belopp
av 600,000 kronor.
48:o) Departementschefen har anmält (punkt 49), att utbetalning av
begärt statsbidrag åt Svenska fattigvårdsförbundet bör kunna anstå
till 1923 års senare hälft, på grund varav han ansett sig icke behöva
äska något anslag för detta ändamål. Med anledning härav påkallas
icke något utskottets yttrande i fråga om detta anslag; vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
49:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 50) att till stipendier
för bevistande av Svenska fattigvårdsförbundets kurs i Stockholm
för utbildande av föreståndarinnor vid ålderdomshem och barnhem
på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 3,000 kronor.
Fattigvården
i allmänhet.
[48.]
Svenska
fattigvårds
förbundet.
[49.]
Stipendier för
deltagande i
Svenska
fattigvårdsförbundets
kurs för utbildning
av
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
38
förest&nda- För ifrågavarande ändamål har riksdagen på extra stat för år 1922
Ålderdomshem anv^sat ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor. Enär nämnda kurs
och bamhem. hålles på våren, har departementschefen ansett, att hela anslaget bör
[50.] utgå under första halvåret 1923.
Utskottet, som ickö haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer alltså,
att riksdagen må till stipendier för bevistande av
Svenska fattigvårdsförbundets kurs i Stockholm för utbildande
av föreståndarinnor vid, ålderdomshem och barnhem
på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923
anvisa ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor.
Sveriges 50:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 51) att för
bidrag ull den gäldande av Sveriges bidrag till den internationella föreningen för barnanationella
skydd på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 bevilja ett förföTbarna-
8lagsanslag av 2,500 kronor.
skydd. Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 88 och 89 i statsrådsproto
[51.
] kollet.
Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, har vid den andra internationella
kongressen för barnaskydd, som hållits i Bryssel den 18—21
juli 1921 och i vilken jämväl av Kungl. Maj:t utsedda ombud för Sverige
tagit del, beslutits bildandet av en internationell förening för barnaskydd.
Efter beslut av Kungl. Maj:t den 30 september 1921 har Sverige
sedermera anslutit sig till berörda förening.
Föreningen, som skall hava en permanent internationell byrå med
säte i Bryssel, har enligt det vid kongressen antagna stadgeförslaget
till ändamål att tjäna såsom föreningsband mellan dem, som i skilda
länder intressera sig för barnavård, samt att underlätta studiet av barnavärdsfrågor
och på detta område befrämja framsteg i lagstiftningen
och avslutandet av internationella fördrag. Varje stat, som inträder i
föreningen, skall förbinda sig dels att betala ett årligt bidrag, vilket
för stater med invånarantal mellan 5 och 10 miljoner skall uppgå till
6,000 belgiska francs, dels ock delgiva byrån lagförslag, lagar och
administrativa författningar, som beröra föreningens syfte. Stat, som
blivit medlem av föreningen, äger utgå därur 12 månader efter skedd
uppsägning.
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
39
Med hänsyn till de osäkra kursförhållandena har förevarande anslag
ansetts böra erhålla karaktär av förslagsanslag och, då hela årsbidraget
lämpligen bör utbetalas under årets första hälft, för tiden 1 januari—
30 juni 1923 upptagits till 2,500 kronor.
Vid behandlingen av Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet
icke kunnat undgå att finna den utsedda representationen vid
den andra internationella kongressen i Bryssel och de därmed förbundna
kostnaderna onödigt stora. I likhet med departementschefen finner
sig utskottet emellertid böra tillstyrka, att medel för gäldande av Sveriges
bidrag till föreningen anvisas. Då utskottet ej heller funnit skäl till
erinran mot det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet samt att anslaget
betecknas såsom förslagsanslag, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må för gäldande av Sveriges bidrag
till den internationella föreningen för barnaskydd på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 bevilja
ett förslagsanslag av 2,500 kronor.
51:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning (punkt 52) och under erinran om att riksdagen till statsinspektion
av fattigvården å extra stat för år 1922 anvisat ett anslag
å 49,650 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari
—30 juni 1923 till statsinspektion av fattigvården bevilja
ett förslagsanslag, högst, 24,825 kronor.
52:o) I enlighet med vad Kungl. Maj: t föreslagit riksdagen (punkt
53) och under erinran om att till i förevarande punkt omförmälda
ändamål å extra stat för år 1922 anvisats ett anslag å 80,000 kronor,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari—30
juni 1923 till beredande av statsbidrag till
uppförande eller inrättande av i lagen om fattigvården
avsedda arbetshcm anvisa ett förslagsanslag av 40,000
kronor.
Utskottets
yttrande.
Statsinspektion
av
fattigvården
[52.
]
Statsbidrag
för uppförande
eller inrättande
av
arbetshem.
[53.]
40
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
Statsbidrag
till driftkostnaderna
vid arbetshem.
[54.]
Allmänna
barnhuset
Stockholm.
[55.]
53:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 54) att på extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 till beredande av statsbidrag till
driftkostnaderna vid i lagen om fattigvården avsedda arbetshem anvisa
ett förslagsanslag av 25,000 kronor.
På framställning av Kungl. Maj:t har 1921 års riksdag tillberedande
av statsbidrag till driftkostnaderna vid i lagen om fattigvården avsedda
arbetshem å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag av 100,000
kronor.
Grenom kungörelse den 9 juli 1920 (Sv. förf.-saml. nr 607) hava
fastställts villkoren för erhållande av statsbidrag till driftkostnaderna
vid ifrågavarande arbetshem. Enligt nämnda kungörelse utgår statsbidrag
halvårsvis med 250 kronor för en var av det antal understöds - tagare eller försörjningspliktiga, som i medeltal för dag under nästföregående
halvår varit intagna å arbetshemmet. Statsbidraget utbetalas
sålunda halvårsvis i efterskott.
Med hänsyn till att någon säker beräkning i fråga om arbetshemmens
beläggning under senare hälften av innevarande år nu icke kan
göras och då, så vitt nu kan bedömas, endast ett par arbetshem torde
under år 1922 komma till stånd, har anslaget för första halvåret 1923
ansetts kunna begränsas till 25,000 kronor.
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer alltså,
att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari—30
juni 1923 till beredande av statsbidrag till
driftkostnaderna vid i lagen om fattigvården avsedda
arbetshem anvisa ett förslagsanslag av 25,000 kronor.
54:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
55) hemställer utskottet,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie anslaget till allmänna
barnhuset i Stockholm, nu för år 84,700 kronor, med
halva beloppet, 42,350 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
41
55:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 56) hemställer utskottet,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie anslaget till frimurarbarnhuset,
nu för år 2,750 kronor, med halva beloppet,
1,375 kronor.
56:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt
57) hemställer utskottet,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie anslaget till barnhusen i
landsorten, nu för år 28,380 kronor, med halva beloppet,
14,190 kronor.
57:o) Departementschefen har anmält (punkt 58), att utbetalning
av begärt statsbidrag till Drottning Sofias skyddshem, Frälsningsarméns
räddningshem, Göteborgs kvinnohem och Vita bandets småbruksliem
Håkanstorp torde kunna anstå till 1923 års senare hälft, på
grund varav han ansett sig sakna anledning att nu ingå på frågan om
anslag för dessa ändamål. Med anledning härav påkallas icke något
utskottets yttrande i fråga om dessa anslag; vilket utskottet skolat
härigenom för riksdagen
anmäla.
C. Medicinalstaten samt hälso- ocli sjukvården.
58:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 59)
dels medgiva,
att befattningen såsom överinspektör för sinnessjukvården i riket
må hänföras till den medicinalstyrelsen tillhörande personalen och i
avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement och
vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, upptagas
bland de i 5 § 2 mom. angivna befattningar, vilkas innehavare tillsättas
genom förordnande tillsvidare mot visst arvode;
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 sand. 5 käft. (Nr 5 A—5 B.)
Frimurarbarnhuset.
[56.]
Barnhusen
i landsorten.
[57.]
Drottning
Sophias
skyddshem
m. m.
[58.]
Medicinal
styrelsen.
[59.]
458 82 0
42
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
U tskottets
yttrande.
att överinspektören må för de honom tillhörande åligganden åtnjuta
arvode, för år räknat, av 13,000 kronor;
att i den till avlöningsreglementet hörande tjänsteförteckning må
under femte huvudtiteln, medicinalstyrelsen, uppföras:
»överinspektör för sinnessjuk vården i riket, arvode enligt 5 § i
reglementet — — — — —»; samt
att resekostnads- och traktamentsersättning för av överinspektören
i tjänsten företagna resor må utgå av femte huvudtitelns förslagsanslag
till rese- och traktamentspenningar;
dels och för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie
förslagsanslaget till medicinalstyrelsen, nu för år 352,100 kronor, med
ett belopp av 182,550 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
94—101 i statsrådsprotokollet.
För år 1922 har riksdagen under rubriken medicinalstyrelsen anvisat
ett ordinarie förslagsanslag å 352,100 kronor.
Den för samma år godkända ordinarie staten för medicinalstyrelsen
är av följande utseende:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......... kronor 246,200
Vikariatsersättningar, förslagsanslag....................................... » 10,900
Arvode till generaldirektörens ställföreträdare, förslagsanslag,
högst, ..................................................................... » 1,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vetenskapliga
rådet, veterinärrådet m. m., förslagsanslag,
högst, ............................................................ »_94,000
Förslagsanslag kronor 352,100
Det för första halvåret 1923 äskade ordinarie förslagsanslaget till
medicinalstyrelsen utgör hälften av nyssberörda belopp, ökat med det
för samma tid beräknade arvodet åt överinspektören för sinnessjukvården
eller 6,500 kronor. I
I likhet med departementschefen finner sig utskottet böra förorda,
att, såsom löneregleringskommittén föreslagit och medicinalstyrelsen
tillstyrkt, överinspektören för siunessjukvården i riket definitivt hänföres
till den medicinalstyrelsen tillhörande personalen och befattningen i
avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement med
flera verk upptages i 5 § 2 mom. bland de där angivna befattningar,
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
43
vilkas innehavare tillsättas genom förordnande tillsvidare mot visst arvode
för år räknat.
Då utskottet ävenledes funnit det för befattningshavaren i fråga förordade,
av löneregleringskommittén tillstyrkta arvodet väl avvägt och i
övrigt icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t under förevarande
punkt föreslagit, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må
I. medgiva,
a) att befattningen såsom överinspektör för sinnessjukvården
i riket må hänföras till den medicinalstyrelsen
tillhörande personalen och i avlöningsreglementet
för befattningshavare vid statsdepartement och
vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
upptagas bland de i 5 § 2 mom. angivna befattningar,
vilkas innehavare tillsättas genom förordnande
tillsvidare mot visst arvode;
b) att överinspektören må för de honom tillhörande
åligganden åtnjuta arvode, för år räknat, av 13,000
kronor;
c) att i den till avlöningsreglementet hörande tjänsteförteckning
tnå under femte huvudtiteln, medicinalstyrelsen,
uppföras:
»överinspektör för sinnessjukvården i riket, arvode
enligt 5 § i reglementet — — — — —»; samt
'' d) att resekostnads- och traktamentsersättning för av
överinspektören i tjänsten företagna resor må utgå av
femte huvudtitelns förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar;
II.
för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga
det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen, nu
för år 352,100 kronor, med ett belopp av 182,550
kronor.
59:o) I enligt med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
60) hemställer utskottet,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det under rubriken medicinalstyrelsen:
övergångsstat uppförda ordinarie anslaget, nu för år
4,500 kronor, med ett belopp av 2,250 kronor.
Övergångs
stat.
[60.]
44
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
Upprätthållande
av
medicinalstyrelsens
verksamhet.
[61.]
Personligt
avlöning stilllägg
till en
befattningshavare
i
medicinalstyrelsen.
[62.]
60:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 61) att för upprätthållande
av medicinalstyrelsens verksamhet, utöver anslaget på ordinarie
stat, på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 auvisa ett
förslagsanslag, högst, 18,350 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 102—106 i statsrådsprotokollet.
För upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet har riksdagen,
utöver anslaget på ordinarie stat, på extra stat för år 1922 anvisat
ett förslagsanslag, högst, 34,700 kronor. Anslaget är avsett att
bereda avlöning enligt angivna grunder (statsverksprop. 1921, femte
huvudtiteln, punkt 63) åt vissa för handläggning av apoteksärenden erforderliga
extra befattningshavare inom styrelsen ävensom åt den jämlikt
Kungl. Maj:ts brev den 7 november 1919 hos styrelsen anställda
inspektrisen över sjuksköterskeväsendet.
Det för första halvåret 1923 nu äskade anslaget utgör hälften av
det för innevarande år beviljade, ökat med hälften av det belopp, 2,000
kronor, en av Kungl. Maj:t förordad omläggning av arbetet med granskningen
av medieinaltaxan årligen beräknats medföra. Denna omläggning
har ansetts böra träda i tillämpning från och med innevarande år,
på grund varav Kungl. Maj:t å tilläggsstat för år 1922 för ändamålet
äskat ett anslag å 2,000 kronor.
Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen har
utskottet funnit sig böra tillstyrka, och får utskottet, som i annat sammanhang
återkommer till det av Kung]. Maj:t å 1922 års tilläggsstat
äskade beloppet, alltså nu hemställa,
att riksdagen må för upprätthållande av medicinalstyrelsens
verksamhet, utöver anslaget på ordinarie stat,
på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa
ett förslagsanslag, högst, 18,350 kronor.
61:o) Kung]. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 62) att på extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 för beredande av personligt avlöningstillägg
under nämnda tid för en å övergångsstat uppförd befattningshavare
hos medicinalstyrelsen i enlighet med de för provisorisk
lönereglering för befattningshavare i styrelsen för år 1914 fastställda
grunder och villkor anvisa ett förslagsanslag, högst, 650 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
45
För beredande av personligt avlöningstillägg under år 1922 åt
ifrågavarande befattningshavare har riksdagen å extra stat för sagda
år beviljat ett anslag å 1,300 kronor.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari—
30 juni 1923 för beredande a v personligt avlöningstillägg
under nämnda tid för en å övergångsstat uppförd
befattningshavare hos medicinalstyrelsen i enlighet med
de för provisorisk lönereglering för befattningshavare
i styrelsen för år 1914 fastställda grunder och villkor
anvisa ett förslagsanslag, högst, 650 kronor.
62:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 63)
hemställer utskottet,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie anslaget till statens bakteriologiska
laboratorium, nu för år 102,290 kronor, med ett
belopp av 51,145 kronor.
63:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 64) att för upprätthållande
av driften vid statens bakteriologiska''laboratorium, utöver
anslaget på ordinarie stat, på extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor.
Det ordinarie anslaget till statens bakteriologiska laboratorium utgår
från och med år 1920 med 102,290 kronor. Till täckande av förluster,
som under åren 1918 och 1919 uppkommit å laboratoriets drift,
anvisades å tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 73,000
kronor. Då det visade sig, att brist uppstått jämväl för år 1920 samt
att det ordinarie anslaget icke heller för följande år komme att räcka,
anvisades å tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst, 240,000
kronor, av vilket anslag 120,000 kronor voro avsedda till täckande av
1920 års brist. Till bestridande av utgifter för år 1921 förefanns alltså
dels det ordinarie anslaget 1<>2,290 kronor och dels å tilläggsstat 120,000
kronor, tillhopa 222,290 kronor. Jämväl för år 1922 har riksdagen,
utöver ordinarie anslaget, på extra stat anvisat ett förslagsanslag, högst,
120,000 kronor.
Statens bakteriologiska
laboratorium.
[63.]
Upprätthållande
av driften
vid statens
bakteriologiska
laboratorium.
[64.1
46
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
Utskottets
yttrande.
Statens rättskemiska
laboratorium.
[65.]
Upprätthållande
av
driften vid
statens rättskemiska
laboratorium.
[66.]
Med hänsyn till inträdda prisfall beträffande en del av för laboratoriet
erforderliga förnödenheter bar det för första halvåret 1923 behövliga
anslaget ansetts kunna begränsas till 50,000 kronor.
I sammanhang med förevarande anslagsfråga har departementschefen
beträffande bakteriologiska laboratoriets inkomster uttalat den meningen,
att någon ökning i dessa under år 1923 ej torde kunna påräknas.
Med anledning härav har utskottet sökt bilda sig en uppfattning
rörande den fördelning av tillverkningen av sera, som enligt ett för
kort tid sedan av medicinalstyrelsen upprättat kontrakt skulle komma
till stånd mellan statens bakteriologiska laboratorium och enskild tillverkare.
På grund av de upplysningar, som härunder kommit utskottet
till del, finner sig utskottet böra uttala önskvärdheten av, att sagda fördelning
så avpassas, att laboratoriets tillverkning av sera må kunna
utföras under så ekonomiskt gynnsamma betingelser som möjligt.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot det av Kungl. Maj:t
äskade anslagsbeloppet, hemställer alltså,
att riksdagen må för upprätthållande av driften vid
statens bakteriologiska laboratorium, utöver anslaget på
ordinarie stat, på extra stat för tiden 1 januari—30
juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 50,000
kronor.
»
64:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning (punkt 65) hemställer utskottet,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga d^t ordinarie anslaget till statens rättskemiska
laboratorium, nu för år 19,550 kronor, med
ett belopp av 9,775 kronor.
65:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 66) att till upprätthållande
av driften vid statens rättskemiska laboratorium, utöver
anslaget på ordinarie stat, på extra stat för tiden 1 januari — 30 juni
1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,600 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 109 i statsrådsprotokollet.
Till upprätthållande av driften vid statens rättskemiska laboratorium,
har, utöver ordinarie anslaget, å extra stat för år 1922 beviljats ett
anslag å 6,200 kronor.
Statsutskottek utlåtande Nr 5 A.
47
Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, hemställer alltså,
att riksdagen må till upprätthållande av driften
vid statens rättskemiska laboratorium, utöver anslaget
på ordinarie stat, på extra stat för tiden 1 januari—30
juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,600 kronor.
66:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 67) och under erinran om att riksdagen till upprätthållande av
driften vid statens farmaceutiska laboratorium å extra stat för år 1922
beviljat ett anslag av 21,700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må å extra stat för tiden 1 januari—30
juni 1923 för upprätthållande av driften vid
statens farmaceutiska laboratorium anvisa ett förslagsanslag,
högst, 10,850 kronor.
67:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 68) dels medgiva,
att å avlöningsstaten för förste provinsialläkare och provinsialläkare
må från och med år 1923 uppföras ytterligare tio provinsialläkare,
en var med eu årlig avlöning av 5,500 kronor, därav 4,000
kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma
två ålderstillägg å lönen, det ena med 500 kronor efter fem år och det
andra jämväl med 500 kronor efter ytterligare fem år;
dels föreskriva, att för åtnjutande av de med sagda befattningar
förenade avlöningsförmåner skall gälla vad i kungörelsen den 13 juni
1919 angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och
med år 1920 fastställda avlöningsförmåner och i därtill senare efter
riksdagens hörande gjorda tillägg finnes stadgat i fråga om motsvarande
befattningar;
dels ock, vid bifall till vad sålunda föreslagits, för tiden 1 januari—
30 juni 1923 upptaga det ordinarie anslaget till förste provinsialläkare
och provinsialläkare, nu för år 1,506,300 kronor, med ett belopp av
780,650 kronor.
I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
110—114 i statsrådsprotokollet. I
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet
till behandling förehaft två likalydande motioner, väckta den ena (nr 67)
Statens farmaceutiska
laboratorium.
[67.]
Förste provinsialläkare
och
provinsialläkare.
L68.J
48
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
inom första kammaren av herr Ernst Svensson och den andra (nr 124)
inom andra kammaren av herr A. W. Lunden, vari hemställts, att riksdagen
ville, med bifall till vad Kungl. Maj:t föreslagit rörande anslag
för ökande av antalet provinsialläkare, uttala, att vid distriktsindelningens
bestämmande hänsyn bör tagas 1 ill i motionen berörda förhållanden.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt förslag får
utskottet hänvisa till den förstberörda motionen.
Uti en den 14 mars 1921 avlåten proposition, nr 262, föreslog
Kungl. Maj:t riksdagen att, bland anuat, dds medgiva, att å avlöningsstaten
för förste provinsialläkare och provinsialläkare finge från och
med år 1922 uppföras ytterligare tio provinsialläkare med en årlig avlöning
av 5,500 kronor, därav 4,000 kronor lön och 1,5()0 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill kunde komma två åiderstillägg, vartdera å 500
kronor, dels föreskriva att för åtnjutande av de med sagda befattningar
förenade avlöningsförmåner skulle gälla vad i kungörelsen den 13 juni
1919 angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och med
år 1920 fastställda avlöningsförmåner och i därtill senare efter riksdagens
hörande gjorda tillägg funnes stadgat i fråga om motsvarande
befattningar, dels, vid bifall till vad sålunda föreslagits, från och med
år 1922 höja det å riksstaten uppförda ordinarie anslaget till förste
provinsialläkare och provinsialläkare från 1,451,300 kronor med 55,000
kronor till 1,506,300 kronor, dels ock från och med år 1922 sänka det
i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till bidrag för extra provinsialläkares
avlönande från 40,000 kronor till'''' 30,000 kronor.
Kungl. Maj:ts berörda förslag var i huvudsak byggt på ett av 1916
års provinsialläkardistriktskommitté den 16 december 1920 dagtecknat
betänkande. 1 detta hade kommittén återupptagit frågan om förändring
av extra provinsialläkardistrikt till ordinarie och grundat sitt förslag i
nämnda hänseende på samma princip, som tillämpats vid de åren 1911,
1918 och 1920 beslutade ändringarna av provinsialläkardistriktsindelningen
i riket, nämligen att staten i främsta rummet bör sörja för, att
den enskilda sjukvården på landsbygden blir på ett tillfredsställande
sätt ordnad, och sålunda ansvara för kostnaderna för avlönande av de
läkare, som hava att ombesörja denna sjukvård. Kommitténs förslag
avsåg inrättande av 98 nya ordinarie provinsialläkardistrikt, av vilka 10
skulle bildas av distrikt, som av kommittén år 1917 föreslagits till extra,
81 bildas av 82 nuvarande extra distrikt och 7 nybildas. De ifrågasatta
nya provinsialläkardistrikten, av kommittén indelade efter behovsgraden
i tre grupper med respektive 29, 31 och 38 i var och en av
Statsutskottets utlåtande Nr 5 Ä.
49
grupperna, skulle inrättas successivt inom en tidrymd av 10 år, så att
under de 3 första åren inrättades de till första gruppen hänförda distrikten,
under därpå följande 3 år de, som hänförts till andra gruppen,
och under därpå följande 4 år de, som upptagits i tredje gruppen; och
skulle i enlighet härmed i första hand från och med år 1922 inrättas
10 distrikt, utvalda ur första gruppen.
Vid ärendets anmälan till statsrådsprotokollet den 14 mars 1921
förklarade föredragande departementschefen sig icke då vara beredd
att taga ståndpunkt till kommitténs distriktsregleringsplan i dess helhet,
varvid han åberopade dels behovet av vidare utredning, dels ock den
rådande statsfinansiella situationen. Emellertid ansåg departementschefen
sig böra i anslutning till kommittén förorda inrättande av 10
nya distrikt från och med år 1922. Vilka dessa distrikt skulle bliva,
borde., yttrade departementschefen, icke då definitivt bestämmas, utan
syntes det böra överlämnas åt Kungl. Maj:t att efter ytterligare utredning
f^tta beslut härom.
I sin skrivelse den 15 juni 1921, nr 313, anmälde riksdagen, bland
annat, att riksdagen bifallit propositionen i fråga om de här ovan angivna
punkterna rörande uppförande å ordinarie stat, av ytterligare 10
provinsialläkare, utfärdande av vissa föreskrifter i fråga om avlöningsförmånernas
tillgodonjutande samt höjning av det ordinarie anslaget
till förste provinsialläkare och provinsialläkare. Beträffande förslaget
om inrättande av n}m provinsialläkardistrikt gjorde riksdagen följande
principuttalande:
Enär det föreliggande förslaget står i överensstämmelse med den uppfattning
rörande en tillfredsställande anordning av läkarvården på landsbygden, åt
vilken riksdagen vid upprepade tillfällen givit uttryck, synes någon principiell
erinran ej vara att göra mot förslaget, sådant det nu föreligger om inrättande
av 10 nya provinsialläkardistrikt. Med hänsyn till det rådande finansiella läget
torde man dock på detta område tillsvidare böra framgå med den största varsamhet,
och riksdagen vill med styrka betona, att ett bifall till det föreliggande
förslaget p.å intet sätt får betraktas såsom något ståndpunktstagande till den av
kommittén framlagda distriktsregleringsplanen. Riksdagen anser, att man under
nuvarande förhållanden icke bör för detta ändamål åsamka statsverket utgifter i
större omfattning än som efter prövning kan befinnas oundgängligen nödvändiga.
Lika med departementschefen håller riksdagen vidare före, att det bör överlämnas
åt Kungl. Maj:t att efter ytterligare utredning bestämma, vilka de
ifrågasatta nya provinsialläkardistrikten skola bliva, och förutsätter riksdagen
härvid såsom självfallet, att hänsyn i främsta rummet tages till de landsändar,
där behovet i berörda hänseende gjort sig starkast gällande. Yid bestämmandet
av läkarnas stationeringsort bör jämväl tillses, att detta sker så, att befolkningens
behov inom distriktets olika delar väl tillgodoses.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 0 samt. 5 haft. (AV 5 A.—5 B.) 45.122 7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utskottets
yttrande.
00 Statsutskottets utlåtande Nr 5 Å.
Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag innebär inrättandet av ytterligare
tio ordinarie provinsialläkardistrikt från och med år 1923.
I likhet med departementschefen har utskottet visserligen icke
funnit det försvarligt att nu helt avbryta inrättandet av nya ordinarie
provinsialläkaredistrikt, men har utskottet å andra sidan icke ansett sig
kunna tillstyrka inrättande, såsom departementschefen föreslagit, av
tio nya distrikt. Med hänsyn särskilt till nödvändigheten av att de
redan beslutade provinsialläkartjänsterna i ödemarksdistrikten i norra
Sverige — av vilka, enligt vad som framgår av den under punkt 71
1 förevarande huvudtitel av statsverkspropositionen lämnade utredningen,
ej mindre än 17 för närvarande äro obesatta — snarast möjligt erhålla
ordinarie innehavare, något som sannolikt lättare kan ske, därest färre
antal nya tjänster inrättas i andra delar av landet, vill utskottet föreslå,
att antalet nya distrikt begränsas till fem. . Vid bifall härtill kan det
av Kungl. Maj:t äskade anslaget nedsättas med 13,750 kronor till 766,900
kronor.
Att, såsom i ovanberörda motioner föreslagits, riksdagen skulle uttala
sig för, att ett av de nya distrikten skall inrättas å viss angiven
plats, har utskottet icke funnit sig kunna tillstyrka, utan håller utskottet
före, att det, i likhet med vad föregående år ägt rum, bör överlämnas
till Kungl. Maj:t att, efter ytterligare utredning och med hänsyn i främsta
rummet tagen till de landsändar, där behovet i berörda hänseende gjort
sig starkast gällande, bestämma, vilka de ifrågasatta nya provinsialläkardistrikten
skola bliva.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må i anledning av Kungl. .Maj:ts
förevarande förslag och med avslag å herrar Ernst
Svenssons och Lundéns ovanberörda motioner
a) medgiva, att å avlöningsstaten för förste
provinsialläkare och provinsialläkare må från och med
år 1923 uppföras ytterligare fem provinsialläkare, en
var med en årlig avlöning av 5,500 kronor, därav
4,000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill kunna komma två ålderstillägg å lönen,
det ena med 500 kronor efter fem år och det andra
jämväl med 500 kronor efter ytterligare fem år;
b) föreskriva, att för åtnjutande av de med
sagda befattningar förenade avlöningsförmåner skall
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
51
galla vad i kungörelsen den 13 juni 1919 angående
villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från
och med år 1920 fastställda avlöningsförmåner och i
därtill senare efter riksdagens hörande gjorda tillägg
finnes stadgat i fråga om motsvarande befattningar;
c) vid bifall till vad sålunda föreslagits, för tiden
1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie anslaget
till förste provinsialläkare och provinsialläkare, nu för år
1,506,300 kronor, med ett belopp av 766,900 kronor.
68:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 69)
och under erinran om att till i förevarande punkt omförmälta ändamål
å extra stat för år 1922 bevilja.ts ett anslag å 52,400 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för skrivbiträde och Övriga
expenser åt förste provinsialläkare ävensom för anställande
av biträdande förste provinsialläkare på extra stat
för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 26,200 kronor.
69:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 70) att till bidrag
för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å land^ygden, att utgå
i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder, på extra stat
för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av
50,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 115—117 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål har riksdagen å extra stat för år 1922
beviljat ett anslag å 150,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 14 mars 1921 angivna grunder. Bestämmelser i ämnet
hava utfärdats genom kungl. kungörelsen den 2 december 1921 (Sv.
förf.-saml. nr 687 och 688). Enligt dessa bestämmelser utgår statsbidrag
för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden
med högst en tredjedel av de beräknade byggnadskostnaderna eller
köpesumman, däri inräknad utgift för nödiga uthus men ej för tomt,
dock högst med 30,000 kronor för varje bostad. För bostad i Tärna
distrikt må likväl statsbidrag utgå med högst två tredjedelar av byggnadskostnaderna
eller köpesumman, dock högst med 50,000 kronor.
Ersättning
för skrivbiträde
och
övriga expenser
åt
förste provinsialläkare
m. m.
[69.]
Anskaffande
av bostäder
åt vissa provinsialläkare
på landsbygden.
[70.]
52
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
Utskottets
yttrande.
Provisoriska
lönetillägg åt
förste provinsialläkare
och
provinsialläkare.
[71-]
I samband med Kungl. Maj:ts föreliggande framställning har utskottet
till behandling förehaft en inom andra kammaren av herr 0.
Osberg m. fl. väckt motion (nr 109), vari hemställts,
att § 2 i Svensk författningssamling nr 687 måtte få följande
ändrade lydelse:
Statsbidrag utgår med högst en tredjedel av de beräknade byggnadskostnaderna
eller köpesumman, däri inräknad utgift för nödiga uthus
men ej för tomt, dock högst med 30,000 kronor för varje bostad.
Medgivas må dock, att ett bidrag uppgående till halva byggnadskostnaden
kan beviljas, till särskilt behövande distrikt, men även i detta
fall ej högre än 30,000 kronor. För bostad i Tärna distrikt må likväl
statsbidraget utgå med högst två tredjedelar av byggnadskostnaderna,
dock högst med 50,000 kronor. —- — — — — — — — — — —
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag,
får utskottet hänvisa till motionen.
Mot vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit har utskottet
icke haft något att erinra.
Att, såsom motionärerna hemställt, riksdagen skulle medgiva, att till
särskilt behövande provinsialläkardistrikt statsbidraget till anskaffande
av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden skulle kunna utgå med
halva byggnadskostnaden, dock högst med 30,000 kronor för varje
bostad, har utskottet, med hänsyn till att de härutinnan nu gällande
bestämmelserna först från och med ingången av innevarande år trätt i
tillämpning och någon erfarenhet om behovet av den föreslagna förändringen
alltså icke kunnat vinnas, funnit sig icke kunna tillstyrka.
Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och med avslag å herr Osbergs
m. fl. ovanberörda motion må till bidrag för anskaffande
av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden, att
utgå i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande
grunder, på extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor.
70:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 70:o) att till
provisoriska lönetillägg åt förste provinsialläkare och provinsialläkare,
att utgå på sätt Kungl. Maj:t bestämmer, på extra stat för tiden 1
januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst 114,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
53
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 117
—120 i statsrådsprotokollet.
Till provisoriska lönetillägg åt förste provinsialläkare och provinsialläkare
har riksdagen anvisat å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst, 220,000 kronor och på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag,
högst, 100,0n0 kronor, att användas på sätt Kungl. Maj:t bestämde.
Det av Kungl. Maj:t för första halvåret 1923 nu äskade anslaget
utgör hälften av det för innevarande år beviljade, ökat med ett belopp
av 4,000 kronor, vilken ökning bland annat är föranledd av Kungl.
Maj:ts under punkt 68 av förevarande huvudtitel gjorda framställning
om inrättandet av ytterligare tio provinsialläkartjänster.
Därest riksdagen, i överensstämmelse med vad utskottet under
punkt 67 här ovan föreslagit, beslutar inrättandet av allenast fem nya
provinsialläkartjänster, kan förevarande anslag minskas med 2,500 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till provisoriska lönetillägg åt
förste provinsialläkare och provinsialläkare, att utgå
på sätt Kungl. Maj:t bestämmer, på extra stat för
tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 111,500 kronor.
71:o) I enlighet med vad Kungl. Maj: t föreslagit riksdagen (punkt
72) och under erinran om att riksdagen för beredande av flyttningsbidrag
åt vissa provinsialläkare å extra stat för år 1922 beviljat ett
anslag å 10,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till beredande av flyttningsbidrag
åt vissa provinsialläkare i enlighet med av riksdagen
godkända grunder på extra stat för tiden 1 januari
— 30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av 5,000
kronor.
72:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning (punkt 73) och under erinran om att riksdagen för i förevarande
punkt omförmälta ändamål å extra stat för år 1922 beviljat ett
anslag å 50,000 kronor, får utskottet hemställa,
att idksdagen må för åstadkommande av ett omedelbart
provisoriskt avhjälpande av läkarhristen, särskilt i
Utskottets
yttrande.
Flyttningsbidrag
åt
vissa provinsialläkare.
[72.]
Omedelbart
provisoriskt
avhjälpande
av läkarbristen,
särskilt
i Norrbottens,
Västerbottens
och Jämtlands
län.
[73.]
54
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
Resestipendier
åt förste
provinsialläkare
ra. fl.
[74.]
Avlöning
åt civila läkarstipendiater.
[75.]
Bidrag till
extra provinsialläkares
avlönande.
[76.]
Utskottets
yttrande.
Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län, på extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa, att användas
på sätt Kungl. Maj:t bestämmer, ett förslagsanslag,
högst, 25,000 kronor.
73:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda förslag (punkt 74)
hemställer utskottet,
att riksdagen må besluta att beträffande det ordinarie
reservationsanslaget till resestipendier åt förste
provinsialläkare m. fl. i riksstaten för tiden 1 januari
—30 juni 1923 icke upptaga något belopp.
74:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt
75) hemställer utskottet,
att riksdagen må besluta att beträffande det ordinarie
reservationsanslaget till avlöning åt civila lakarstipendiater
icke upptaga något belopp i riksstaten för
tiden 1 januari—30 juni 1923.
75:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 76) att för tiden
1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till bidrag
till extra provinsialläkares avlönande, nu för år 40,000 kronor,
till ett belopp av 15,000 kronor.
Kungl. Maj:t har med hänsyn, bland annat, till den föreslagna förändringen
av tio extra provinsialläkardistrikt till ordinarie funnit sig
kunna minska ifrågavarande anslag från 40,000 kronor för år till
30,000 kronor för år. Som utskottet emellertid under punkt 67 här
ovan hemställt, att riksdagen måtte besluta inrättandet av allenast fem
nya ordinarie provinsialläkardistrikt, torde förevarande anslag böra bestämmas
att utgå med något högre belopp, än det Kungl. Maj:t föreslagit.
Utskottet vill förorda, att anslaget höjes med 5,000 kronor för
år eller med 2,500 kronor för ifrågavarande budgettermin och sålunda
bestämmes till 17,500 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till bi
-
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
55
drag till extra provinsialläkares avlönande, nu för år
40,000 kronor, till ett belopp av 17,500 kronor.
76:o) Beträffande Kungl. Majtts framställningar om anvisande dels
under rubriken hospital och asyler av ett förslagsanslag å 6,157,500
kronor (punkt 77), dels ock under rubriken hospital och asyler: övergångsstat
av ett förslagsanslag å 61,260 kronor (punkt 78), kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
77:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
79) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 126 och
127) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må av det utav 1918 års lagtima
riksdag beviljade anslaget å 230,000 kronor såsom
bidrag till de befordringsavgifter, vilka befattningshavare,
tillhörande sjukvårds- och ekonomipersonalen vid hospital
och asyler, hava att, därest de från och med år
191.9 tillträda befattning å ordinarie stat, enligt reglementet
för civilstatens änke- och pupillkassa till nämnda
kassa erlägga, på extra stat för tiden 1 januari — 30
juni 1923 såsom förslagsanslag, högst, anvisa ett belopp
av 22,500 kronor.
78:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt
80) hemställer utskottet,
att riksdagen må besluta att beträffande det ordinarie
reservationsanslaget till resestipendier åt vid hospital
och asyler anställda läkare i riksstaten för tiden
1 januari—30 juni 1923 icke upptaga något belopp.
79:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 81)
hemställer utskottet,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till an
-
Hospital och
asyler.
[77.]
Övergångs
stat.
[78.]
Bidrag till
befordringsavgifter
för
vissa befattningshavare
vid hospital
och asyler.
[79.]
jResestipendier
åt vid
hospital och
asyler
anställda
läkare.
[80.]
Anstalter
för obildbara
sinnesslöa.
[81.]
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
Anstalter
för bildbara
sinnes slöa,
som icke är o
fallandesjuka.
[82.]
Epileptiker
anstalter.
[83.]
Uppehållande
av verksamheten
vid
statens uppfostringsanstalt
för
sinnesslöa
gossar.
[84.],
56
stalter för obildbara sinnesslöa, nu för år 450,000 kronor,
med halva beloppet 225,000 kronor.
80:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 82) hemställer utskottet,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juiii
1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till anstalter
för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, nu
för år 700,000 kronor, med halva beloppet, 350,000
kronor.
81:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
83) hemställer utskottet,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det. ordinarie förslagsanslaget till epileptikeranstalter,
nu för år 100,000 kronor, med halva
beloppet, 50,000 kronor.
82:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 84) att på extra
stat för liden 1 januari—30 juni 1923 bevilja dels till avlöningar och
vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar ett förslagsanslag, högst, 6,015 kronor,
dels ock till bidrag till driftkostnaderna i övrigt vid samma anstalt ett
förslagsanslag av 14,900 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 130—132 i statsrådsprotokollet.
För upprätthållande av verksamheten vid ifrågavarande anstalt har
å extra stat för år 1922 beviljats dels till avlöningar och vikariatsersättningar
m. m. åt befattningshavare vid anstalten ett förslagsanslag,
högst 12,025 kronor, dels ock till bidrag till driftkostnaderna i övrigt
ett förslagsanslag av 29,800 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januar
i—30 juni 1923 bevilja
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
o<
a) till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. åt
befattningshavare vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa
gossar ett förslagsanslag, högst, 6,Ohö kronor,
b) till bidrag till driftkostnaderna i övrigt vid samma
anstalt ett förslagsanslag av 14,900 kronor.
83:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 85) att på extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 bevilja dels till avlöningar och
vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor ett förslagsanslag, högst, 3,880 kronor,
dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt ett
förslagsanslag av 8,450 kronor.
För ifrågavarande ändamål beviljades av 1921 års riksdag för
senare halvåret 1922 samma-belopp, som nu äskas‘för första halvåret
1923.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari—
30 juni 1923 bevilja
a) till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. åt
befattningshavare vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa
flickor ett förslagsanslag, högst, 3,880 kronor,
b) till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma
anstalt ett förslagsanslag av 8,450 kronor.
84:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 86)
hemställer utskottet,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie anslaget till lasaretts underhåll,
nu för år 15,774 kronor, till ett belopp av 7,887
kronor.
85:o) 1 enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt
87) hemställer utskottet,
att riksdagen må besluta att beträffande det ordinarie
reservationsanslaget till resestipendier åt ordinarie
läkare vid länslasarett m. fl. i riksstaten för tiden 1
januari—30 juni 1923 icke upptaga något belopp.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 5 käft. (Nr 5 A—5 B.) 45322 8
Uppehållande
av verksamheten
vid
statens uppfostringsanstalt
för
sinnesslöa
flickor.
[85.]
Lasaretts
underhåll.
[86.]
Resestipendier
åt ordinarie
läkare
vid länslasarett
m. fl.
[87.]
58
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
Underhåll
av Järvsö
sjukhus för
spetälska.
[88.]
Utskottets
yttrande.
Täckande
av brist å
anslag till
underhåll av
Järvaö sjukhus
för
spetälska.
86:o) Kuugl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 88) att för tiden
1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie anslaget till underhåll
av Järvsö sjukhus för spetälska, nu för år 23,500 kronor, med ett belopp
av 17,750 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 134 och 135 i statsrådsprotokollet.
Till underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska har sedan år 1912
varit å riksstaten uppfört ett ordinarie anslag, vilket för åren 1918 —
1922 varit bestämt till 23,500 kronor.
Till täckande av brist å anslaget har riksdagen under de senaste
åren beviljat medel, senast på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst, 12,000 kronor.
I det för tiden 1 januari—30 juni 1923 för ifrågavarande ändamål
nu äskade anslaget ingår dels ett belopp å 11,750 kronor eller hälften
av det för år 1922 beviljade ordinarie anslaget dels ock ett belopp av
6,000 kronor, utgörande förstärkningsanslag.
Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot storleken av det av
Kungl. Maj:t äskade anslaget, har dock ansett, att det ordinarie anslaget
för tiden 1 januari—30 juni 1923 endast bör upptagas med hälften
av det å ordinarie stat för år 1922 beviljade eller med 11,750 kronor.
Skillnaden mellan detta belopp och det av Kungl. Maj:t å ordinarie stat
äskade eller (17,750 kronor—11,750 kronor) 6,000 kronor torde böra
upptagas såsom förslagsanslag, högst, för täckande av motsedd brist å
det ordinarie anslaget och anvisas å extra stat för första halvåret 1923.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet beträffande ordinarie
staten hemställa,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie anslaget till underhåll av
Järvsö sjukhus för spetälska, nu för år 23,500 kronor,
med ett belopp av 11,750 kronor.
87:o) Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående
punkt anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må till täckande av motsedd hrist i
ordinarie anslaget till underhåll av Järvsö sjukhus för
spetälska på extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 6,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
59
88:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 89) att av medel,
som anvisats såsom bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvård
sanstalter, må av Kungl. Maj:t, för uppförande av ett kustsanatorium
i Ljunghusen för patienter med kirurgisk och körteltuberkulos,
åt Malmöhus läns landsting beviljas högst 210,000 kronor, att utgå i
huvudsaklig överensstämmelse med de angående statsbidrag för uppförande
eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter m. m. stadgade
grunder och med iakttagande av de i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 7 januari 1922 angivna särskilda villkor.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 135
—145 i statsrådsprotokollet.
Uppförande
eller inrättande
av
tuberkulossjukv&rdsanstalter.
rs9.]
I anledning av Kungl. Maj:ts framställningar har riksdagen för
vart och ett av åren 1909—1914 på extra stat anvisat ett belopp av
400.000 kronor till bidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter,
företrädesvis tuberkulossjukstugor, tuberkulossjukhus
och tuberkulosavdelningar å andra sjukvårdsanstalter. För år 1915 har
riksdagen till samma ändamål på extra stat anvisat ett belopp av
600.000 kronor samt för vart och ett av åren 1916—1918 ett belopp
av 400,000 kronor. Riksdagen har sålunda för ifrågavarande ändamål
anvisat sammanlagt 4,200,000 kronor.
För åtnjutande av ifrågavarande statsbidrag har riksdagen fastställt
allmänna bestämmelser, varjämte riksdagen från och med år 1912
lämnat visst medgivande om kostnadsfri upplåtelse av kronomark för
anläggning av tuberkulossjukvårdsanstalter.
Kungl. Maj:t har genom kungörelse den 27 juni 1914 (sv. förf.- saml. nr 292) utfärdat bestämmelser angående statsbidrag för uppförande
eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter m. m., i vilken
kungörelse nyssnämnda medgivande intagits. Sedan 1919 års lagtima
riksdag beslutit förhöjning av statsbidragets belopp från högst 1,000
till högst 2,000 kronor för vårdplats, har förenämnda kungörelse i enlighet
härmed ändrats genom kungörelse den 13 juni 1919 (sv. förf.- saml. nr 305). Vidare har -—• efter det 1921 års riksdag bifallit av
Kungl. Maj:t framlagt förslag om upphävande utom beträffande städer,
som ej deltaga i landsting, av en bestämmelse om begränsning av statsbidraget
i relation till folkmängden — 1914 års förenämnda kungörelse
ändrats i anslutning härtill genom kungörelse den 7 juli 1921 (sv. förf.- saml. nr 385).
Enligt vad den i ärendet gjorda utredningen utvisar, kunna å anslagen
till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
60
uppkomna reservationerna väl fylla behovet av medel för första halvåret
1923 och gäller detta, även om, som Kungl. Maj:t föreslagit, bidrag
av ifrågavarande medel beviljas Malmöhus läns landsting för dess
hem i Ljunghusen för patienter med kirurgisk och körteltuberkulos.
Uti proposition till 1921 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t, att riksdagen
måtte medgiva, att av medel, som anvisades såsom bidrag till
uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter, finge av
Kungl. Maj:t, för uppförande av ett sommarhem i Ljunghusen för
patienter med kirurgisk och körteltuberkulos, åt nämnda landsting beviljas
ett anslag av högst 210,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med de angående statsbidrag för uppförande eller inrättande
av tuberkulossjukvårdsanstalter m. m. stadgade grunder.
I sitt yttrande i anledning av propositionen, nr 141, hemställde
statsutskottet, att propositionen icke måtte bifallas, samt anförde:
»Den anstalt, till vars uppförande statsbidrag enligt Kungl. Maj:ts
föreliggande förslag äskas, är, enligt vad propositionen utvisar, avsedd
för vård under sommarmånaderna av patienter, lidande av tuberkulos i
ben, ledgångar och körtlar, sedan dessa patienter, i de fall då kirurgisk
behandling erfordrats, erhållit sådan å inom Malmöhus län befintliga
kirurgiska sjukhus.
För uppförande av sjukvårdsanstalter av den speciella typ, varom
här är fråga, har staten tillförene icke lämnat bidrag. Att, på sätt
Kungl. Maj:t nu föreslagit, anvisa medel till en dylik anstalt, avsedd
för allenast ett län, har utskottet ansett sig icke kunna för närvarande
tillstyrka. Frågan huruvida staten bör härtill lämna bidrag samt, om
så befinnes vara av förhållandena påkallat, i vilken omfattning sådant
bidrag bör utgå, synes nämligen enligt utskottets förmenande böra
göras till föremål för särskild utredning. Förrän resultatet av en sådan
utredning föreligger, synes riksdagen lämpligen icke kunna taga
ställning till berörda fråga.»
Utskottets förslag blev av riksdagen bifallet.
Vid föredragning inför Kungl. Maj:t av det nu föreliggande förslaget
har departementschefen anfört i huvudsak följande:
»Beträffande den typ av tuberkulossjukvårdsanstalter, vartill ifrågavarande
s. k. sommarhem bör anses hänförligt, lärer det vara utan större betydelse,
om detsamma betraktas såsom en för tuberkulösa avsedd avdelning
av ett lasarett eller såsom ett kustsanatorium, ty i båda fallen bör
anstalten, med tillämpande -av de hittills av statsmakterna omfattade
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
61
principerna, kunna ifrågakomma till erhållande av statsbidrag. Emellertid
har medicinalstyrelsen framhållit, att anstaltens sjukvårdsuppgift under
nuvarande förhållanden fullt motsvarar de befintliga kustsanatoriernas.
Åven jag finner det uppenbart, att austalten är ett kustsanatorium i den
förbättrade form, som anslutningen till och stödet av ett stort lasarett
innebär. På sätt medicinalstyrelsen framhållit skulle emellertid, då för
vinnande av varaktigt resultat vid behandling av ifrågavarande slag av
sjukdomar ofta en lång vårdtid är nödvändig, anstaltens betydelse i höggrad
ökas, om den kunde hållas öppen året om. Åven om, med avseende
å de föreliggande förhållandena, det icke lärer böra fordras, att
anstalten skall i sin helhet hållas öppen även under den kallare delen
av året, finner jag dock, med hänsyn till vad medicinalstyrelsen anfört,
att det bör göras till villkor för statsbidrag, att anstalten i viss utsträckning,
som det synes böra ankomma på Kungl. Maj:t att närmare bestämma,
hålles öppen året om.
En annan fråga, beträffande vilken utredning ansetts erforderlig,
är, huruvida patienter även från andra län skola få intagas å anstalten,
och i så fall på vilka villkor. I detta hänseende synes böra uppmärksammas,
att tuberkulossjukvårdsanstalter, för vilka statsbidrag erhålles,
i regel äro avsedda för ett avgränsat område, i allmänhet länet.
Härifrån utgöra kustsanatorierna undantag, i det desamma äro öppna
för patienter från hela riket, ehuru detta icke torde hava uppställts såsom
ett villkor för statsanslags beviljande. Ifrågavarande anstalt har
ursprungligen varit avsedd att lämna vård allenast åt personer, som
undergått behandling vid länets sjukvårdsinrättningar. Bland dessa befinna
sig givetvis även patienter, tillhörande andra län. Anstaltens
direktion har emellertid, enligt mig tillhandakommet meddelande, förklarat
sig villig att föreslå landstinget att även i övrigt tillåta mottagandet
av patienter från andra län, därvid avgiften skulle bestämmas
enligt samma grunder, som gälla vid länets övriga sjukvårdsinrättningar.
\ id dessa utgår för närvarande legosängsavgift.en på allmän sal för
patienter från andra län med 4 kronor 50 öre, vilken avgift dock beträffande
mera bemedlade patienter enligt framlagt förslag skulle något
höjas. I enlighet härmed synes såsom ytterligare villkor för anslags
erhållande böra uppställas, att patienter från andra län skola mottagas
enligt samma grunder, som med avseende å sådana patienter gälla vid
länets övriga sjukvårdsinrättningar.
Från något håll inom riksdagen har framhållits, att då gränsen
mellan den kirurgiska tuberkulosen och vissa andra sjukdomar vore svår
att draga, det kunde tänkas, att å anstalten kunde komma att vårdas
62
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
Utskottets
.yttrande.
jämväl andra än tuberkulösa, vilket i själva verket skulle innebära ett
överflyttande i någon mån på staten av lasarettsvården. Häremot torde
jag kunna inskränka mig till att erinra om, att hemmet är avsett endast
för patienter med kirurgisk och körteltuberkulos och att, med de framstående
läkarkrafter, som stå hemmet till buds, så goda garantier mot
misstag av antydd art torde förefinnas, som över huvud kunna stå att
erhålla.
Vad läkarvården vid anstalten beträffar, har medicinalstyrelsen framställt
anmärkning mot att enligt uppgjord plan den specialist i ortopedisk
kirurgi, som skulle komma att utöva läkarvård vid anstalten,
skulle besöka anstalten allenast en gång i veckan. Vad sålunda anmärkts
torde vara förtjänt av beaktande, och synes, därest dispens från
bestämmelsen i § 19 tuberkulossjukhusstadgan, såsom medicinalstyrelsen
förutsätter, beviljas, sådant böra ske på sätt styrelsen antytt.
Vad slutligen angår beloppet av det statsbidrag till anstaltens uppförande,
som enligt min mening bör tilldelas landstinget, synes — särskilt
om, såsom jag ovan förutsatt, anstalten kommer att hållas öppen
året om —- intet vara att invända mot att statsbidrag beviljas i enlighet
med de grunder, som finnas stadgade i kungörelsen den 27 juni 1914
(nr 292), med däri genom kungörelser den 13 juni 1919 (nr 305) och
den 7 juli 1921 (nr 385) gjorda ändringar. Enligt § 2 i den ifrågavarande
kungörelsen utgår statsbidrag med högst hälften av den enligt
vederbörligen granskade räkenskaper funna verkliga byggnadskostnaden,
däri ej inberäknad utgift för anskaffande av byggnadstomt. På sätt i
medicinalstyrelsens i propositionen till 1921 års riksdag refererade utlåtande
finnes närmare omförmält, hava anläggningskostnaderna i sin
helhet beräknats till 481,773 kronor, vilken summas riktighet kommer
att vid eventuellt anslags utbetalande granskas i enlighet med § 5 i
kungörelsen. Det begärda beloppet 210,000 kronor uppgår sålunda icke
till hälften av berörda anläggningskostnad, och i enlighet med vad vidare
stadgas i § 2 i kungörelsen överstiger det icke 2,000 kronor för var
och en av de 105 sjukplatser, anstalten är avsedd att rymma. Mot det
begärda beloppet synes sålunda intet vara att erinra. Såsom förut
nämnts, förslå de uppkomna reservationerna å anslaget till uppförande
eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter jämväl till statsbidrag
för nu ifrågavarande ändamål. Några särskilda medel behöva sålunda
icke anvisas.»
De betänkligheter mot beviljande av anslag till ifrågavarande anstalt,
utskottet vid frågans behandling sistlidet år hyste, hava genom
Statsutskottets utlåtande Nr 5 .4.
63
den av medicinalstyrelsen gjorda utredningen och vad departementschefen
ovan föreslagit blivit hävda och anser sig utskottet för den
skull nu kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts framställning. För att Malmöhus
läns landsting må komma i åtnjutande av statsbidrag, förutsätter
utskottet emellertid, i likhet med departementschefen, att såsom villkor
härför skyldighet stadgas för landstinget dels att till behandling å anstalten
mottaga patienter från rikets samtliga län, dels ock att i den
utsträckning, Kungl. Maj:t närmare bestämmer, hålla anstalten öppen året
om. Härjämte förutsätter utskottet, att vid bestämmandet av statsbidragets
storlek noga beaktas, att i de kostnader, som skola ligga till
grund för beräkningen, endast komma att ingå sådana, för vilka landstinget
enligt gällande bestämmelser angående statsbidrag för uppförande
eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter m. m. äger tillgodoräkna
sig statsbidrag, samt att i fråga om de avgifter, å anstalten intagna
patienter från andra än Malmöhus län skola hava att erlägga,
landstinget skall vara skyldigt underkasta sig de bestämmelser härutinnan,
Kungl. Maj:t kan komma att utfärda.
På grund av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att av medel, som
anvisats såsom bidrag till uppförande eller inrättande
av tuberkulossjukvårdsanstalter, må av Kungl. Maj:t,
för uppförande av ett kustsanatorium i Ljunghusen
för patienter med kirurgisk och körteltuberkulos, åt
Malmöhus läns landsting beviljas högst 210,000 kronor,
att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med de
angående statsbidrag för uppförande eller inrättande
av tuberkulossjukvårdsanstalter m. m. stadgade grunder
och med iakttagande av utav utskottet här ovan
angivna särskilda villkor.
89:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 90) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 145
och 146) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till bidrag
för driftkostnaderna vid tnberkidossjukvärdsanstalter, nu
för år 2,500,000 kronor, med ett belopp av 1,250,000
kronor.
Driftkostnader
vid
tuberkulossjukvårdsanstalter.
[90.]
64
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
Resebidrag
till vissa patienter
vid
kustsanatorierna.
[91.]
Resestipendier
åt läkare
för studier i
tuberkulossjukvård.
[92.]
Driftkostnader
vid
folksanatorierna.
[93.]
90:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 91) att för beredande
av bidrag till medellösa eller mindre bemedlade personer för
resor till och från de vid västkusten belägna statsunderstödda kustsanatorierna,
att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer, på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 bevilja ett förslagsanslagav
7,500 kronor.
Det för ifrågavarande ändamål äskade anslaget utgör hälften av ett
för samma ändamål för innevarande år beviljat.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för beredande av bidrag till
medellösa eller mindre bemedlade personer för resor till
och från de vid västkusten belägna statsunderstödda kustsanatorierna,
att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t
bestämmer, på extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 bevilja ett förslagsanslag av 7,500 kronor.
91:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
92) hemställer utskottet,
att riksdagen må besluta att beträffande det ordinarie
reservationsanslaget till resestipendier åt läkare
för studier i tuberkulossjukvård i riksstaten för tiden
1 januari—30 juni 1923 icke upptaga något belopp.
92:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 93) att såsom
bidrag till upprätthållande av verksamheten vid de genom medel ur
Konung Oscar II:s jubileumsfond inrättade folksanatorierna, att användas
i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, på extra stat
för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 300,000
kronor.
Ifråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 147
och 148 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål har riksdagen å extra stat för innevarande
år beviljat ett förslagsanslag, högst, 700,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
65
l
Utskottet som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer alltså,
att riksdagen må såsom bidrag till upprätthållande
av verksamheten vid de genom medel ur Konung
Oscar II:s jubileumsfond inrättade folksanatorierna, att
användas i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade
bestämmelser, på extra stat för tiden 1 januari —30
juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 300,000
kronor.
93:o) Kungl. Maj:t har .föreslagit riksdagen (punkt 94) att på extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 till statsbidrag för understödjande
av dispensärverksamhét under villkor i huvudsaklig överensstämmelse
med de nu gällande bevilja ett förslagsanslag av 200,000
kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 149 och 150 i statsrådsprotokollet.
För innevarande år har riksdagen för understödjande av dispensärverksamheten
anvisat ett förslagsanslag å 300,000 kronor. Enligt författningen
i ämnet skall ansökan om statsbidrag för visst år före den
1 mars nästföljande år insändas till medicinalstyrelsen, som har att
efter granskning av ansökningshandlingarna besluta om statsbidrags
beviljande. Med hänsyn till att en del ansökningar icke torde kunna
slutgiltigt behandlas förrän under senare delen av året, har departementschefen
ansett det för år 1923 erforderliga beloppet 300,000 kronor
icke i sin helhet vara erforderligt under första hälften av året, utan
att anslaget för nu ifrågavarande tid bör kunna begränsas till 200,000
kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, helnställer alltså,
att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari
—30 juni 1923 till statsbidrag för understödjande av
dispensärverksamhet under villkor i huvudsaklig överensstämmelse
med de nu gällande bevilja ett förslagsanslag
av 200,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 5 käft. (Nr SA—SB.)
Understödjande
av
dispens ärverksamhet.
[94.] ''
453 23 9
66
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
Behandling
av meddellösa
lupuspatienter.
[95.]
Bidrag till
upprätthållande
av radiumhemmets
verksamhet.
[96.]
Utskottets
yttrande.
94:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 95) att för tiden
1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till bekostande
av behandling enligt den s. k. ljusmetoden av medellösa
med sjukdomen lupus vulgaris behäftade personer från landsorten, nu
för år 30,000 kronor, med ett belopp av 25,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 150
och 151 i statsrådsprotokollet.
Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, har det för år 1921 för
ovanberörda ändamål anvisade anslaget 30,000 kronor redan under
första halvåret överskridits med 3,000 kronor och har ett för år 1920
för samma ändamål beviljat extra anslag å enahanda belopp under sistnämnda
år överskridits med 45,000 kronor. Med hänsyn härtill har
departementschefen ansett, att anslaget bör höjas till 50,000 kronor
för år räknat, varav halva beloppet skulle beräknas för första halvåret
1923.
Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till bekostande
av behandling enligt den s. k. ljusmetoden av
medellösa med sjukdomen lupus vulgaris behäftade personer
från landsorten, nu för år 30,000 kronor, med ett
belopp av 25,000 kronor.
95:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 96) ait på extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa, att utgå enligt nu gällande
grunder,
dels såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten vid radiumhemmets
poliklinik ett förslagsanslag, högst, 7,500 kronor,
dels ock såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten vid
hemmets klinik ett förslagsanslag av 15,500 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 151
—153 i statsrådsprotokollet.
Under erinran om att 1921 års riksdag å extra stat för år 1922
beviljat dels ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor såsom bidrag till
upprätthållande av verksamheten vid det cancerföreningen i Stockholm
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
67
tillhöriga radiumhemmets poliklinik, dels ock ett förslagsanslag av 31,000
kronor såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten vid hemmets
klinik, allt att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
i statsrådsprotokollet över socialärenden den 7 januari
1921 angivna grunder, får utskottet hemställa,
att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari—30
juni 1923 anvisa, att utgå enligt nu gällande
grunder,
a) såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten
vid radiumhemmets poliklinik ett förslagsanslag, högst,
7,500 kronor,
b) såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten
vid hemmets klinik ett förslagsanslag av 15,500
kronor.
96:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 97)
och under erinran om att till medellösa eller mindre bemedlade personer
för resor till eller från radiumhemmet i Stockholm för år 1922
beviljats ett anslag av 15,000 kronor, får utskottet hemställa,
att riksdagen må för beredande av bidrag, enligt
nu gällande grunder, till medellösa eller mindre bemedlade
personer för resor till och från radiumhemmet
i Stockholm på extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 anvisa ett förslagsanslag av 7,500 kronor.
97:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 98) att till statsbidrag
för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag
av 750,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 154 och 155 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål har riksdagen för år 1922 anvisat ett
förslagsanslag å 1,500,000 kronor.
Resebidrag
till vissa
patienter vid
radiumhemmet.
[97.]
Statsbidrag
för uppförande,
inrättande
eller
inlösen av
epidemisjukhus.
[98.]
Utskottet hemställer,
68
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
Statsbidrag
för driften av
epidemisjukhus.
[99.]
Kliniker vid
van föreanstalterna
i
Stockholm,
Göteborg och
Hälsingborg.
[100.]
att riksdagen må till statsbidrag för uppförande,
inrättande eller inlösen av epidemisjukhus på extra stat
för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag
av 750,000 kronor.
98:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 99) och under erinran om att riksdagen till statsbidrag för
driften av epidemisjukhus för år 1922 beviljat ett anslag å 450,000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till statsbidrag för driften av
epidemisjukhus på extra stat för tiden 1 januari—30
juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av 225,000 kronor.
99:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 100)
dels medgiva, att statsbidrag till anordnande av kliniker vid vanföreanstalterna
i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg, till underhåll
av skol- och uppfostringshem för vanföra samt till understöd åt de i
Stockholm, Göteborg och Hälsingborg av föreningarna för bistånd åt
vanföra inrättade undervisningsanstalterna för vanföra m. m. må från
och med år 1923 utgå i enlighet med av chefen för socialdepartementet
förordade grunder;
dels ock för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie
förslagsanslaget till kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg
och Hälsingborg, nu för år 179,500 kronor, med ett belopp .av
79,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 155—162 i statsrådsprotokollet.
Med bifall till av Kungl. Maj:t gjord framställning medgav 1919 års
lagtima riksdag, att statsbidrag till anordnande av kliniker vid vanloreanstalterna
i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg, till underhåll av skoloch
uppfostringshem för vanföra samt till understöd åt de i Stockholm,
Göteborg och Hälsingborg av föreningarna för bistånd åt vanföra inrättade
undervisningsanstalterna för vanföra m. m. finge från och med
år 1919 utgå i huvudsaklig enlighet med i statsrådsprotokollet över civilärenden
den 9 januari 1919 förordade grunder. Vidare medgav riksdagen,
att de för nyssberörda särskilda ändamål å riksstaten uppförda
ordinarie förslagsanslagen finge från och med år 1920 höjas, anslaget
till kliniker vid vanföreanstalterna till 179,500 kronor, anslaget till under
-
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
69
håll av skol- och uppfostringsanstalter för vanföra till 131,400 kronor
samt anslaget till ovannämnda undervisningsanstalter för vanföra m. m.
till 184,500 kronor.
I sin skrivelse i ämnet uttalade emellertid riksdagen, att riksdagen
ansett det kunna ifrågasättas, huruvida icke i fortsättningen statsbidraget
till ifrågavarande anstalter lämpligen borde bestämmas till visst belopp
för varje å anstalten intagen patient eller elev och sålunda icke, på sätt
föreslagits, ställas i förhållande till anstalternas driftkostnader. För
år 1920 ansåge sig emellertid riksdagen icke vara i tillfälle att härutinnan
vidtaga ändring, då för en sådan syntes erfordras särskild utredning.
Sedan medicinalstyrelsen i skrivelse den 9 augusti 1919 med utgångspunkt
i de uti förberörda statsrådsprotokoll angivna riktlinjer avgivit
förslag till föreskrifter rörande anslagens användning från och med
år 1919, utfärdade Kung]. Maj:t genom brev den 22 i samma månad
bestämmelser i ämnet. Enligt dessa skulle statsbidragen för varje år
utgå enligt för var och en av de särskilda avdelningarna vid vanföreanstalterna
fastställd glidande skala med ungefär hälften av den genomsnittliga
vårdkostnaden per dag för vederbörande avdelning vid de tre
anstalterna under nästföregående år. Härjämte stadgades viss maximibegränsning
för statsbidragens storlek sålunda, att statsbidrag ej mindre
för anordnande av klinik vid vanföreänstalt än även för underhåll av
skol- och uppfostringshem skall utgå med högst 3 kronor för patient,
respektive å hem intagen elev, och dag samt statsbidrag till understöd
åt undervisningsanstalt för vanföra med högst 75 kronor för elev och
månad, i det fall att elev därstädes erhåller såväl undervisning som bostad
och kost (intern elev), och med högst 37 kronor 50 öre för elev
och månad, därest elev å anstalten åtnjuter undervisning men icke därstädes
erhåller bostad (extern elev). För extern elev skal! därjämte
såsom ersättning för de naturaförmåner, dylik elev kan erhålla vid skolan,
utgå ett belopp av högst hälften av för undervisning åt sådan elev utgående
statsbidrag eller högst 18 kronor 75 öre för-elev per månad,
alltså sammanlagt högst 56 kronor 25 öre för sådan elev per månad.
Med anledning av riksdagens i förberörda skrivelse gjorda uttalande
anbefalldes även medicinalstyrelsen genom nyssnämnda brev att
verkställa utredning i det av riksdagen angivna avseendet samt till Kungl.
Maj:t inkomma med det förslag, vartill berörda utredning kunde giva
anledning.
I skrivelse den 20 augusti 1920 meddelade medicinalstyrelsen, att
beräkningen av ifrågavarande driftbidrags storlek under åren 1919 och
70
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
1920 icke givit styrelsen anledning att frångå den plan, styrelsen i sin
skrivelse den 9 augusti 1919 framlagt för beräkning av statsbidragets
storlek med iakttagande såvitt möjligt av den utav riksdagen gillade
principen, att staten skulle ersätta halva driftkostnaden. Så länge de
ekonomiska förhållandena inom landet vore så osäkra, som fortfarande
vore fallet, syntes medicinalstyrelsen skäl icke föreligga att frångå denna
plan, vilken under rådande förhållanden visat sig lämplig och rättvis.
Styrelsen hemställde därför, att samma grunder för ifrågavarande statsbidrags
utgående, vilka varit gällande för åren 1919 och 1920, måtte
bliva gällande även för åren 1921 och 1922, dock med viss höjning
från och med år 1921 av maximigränserna för respektive statsbidrags
storlek, föranledd av inträdd eller väntad stegring i driftkostnaderna vid
vanföreanstalterna huvudsakligen till följd av nödvändiga löneförhöjningar
för vederbörande personal.
Vid behandling i statsrådet av 1921 års statsverksproposition fann
sig departementschefen på i huvudsak de av medicinalstyrelsen anförda
grunderna böra tillstyrka bibehållandet av den glidande skalan samt förslaget
om höjning från och med år 1921 av maximigränserna för statsbidragens
storlek. I de olika anslagsbeloppen förutsattes icke någon
ändring.
Riksdagen förklarade sig (skrivelse nr 5 A punkt 90) alltjämt hävda
den av riksdagen år 1919 uttalade uppfattningen, att statsbidraget borde
bestämmas till visst belopp för varje patient eller elev och ej ställas i
förhållande till anstalternas driftkostnader, och fann sig riksdagen icke
kunna bifalla Kungl. Maj:ts förslag om ändring i de gällande grunderna
för statsbidrags utgående. De särskildä anslagsbeloppen lämnades orubbade.
Med hänsyn till vad riksdagen sålunda uttalat har Kungl. Maj:t nu
föreslagit, att'' statsbidragen till vanföreanstalterna för tiden efter 1923
års ingång icke längre skola utgå efter glidande skala utan med fasta
belopp för varje patient eller elev och hava statsbidragen enligt Kungl.
Maj:ts mening ansetts böra bestämmas till omkring 90 procent av de
för år 1921 på grundval av 1920 års omkostnader fastställda bidragsbeloppen.
Enligt denna beräkningsgrund skulle statsbidragen för första halv
-
året 1923 utgå med följande belopp:
till vanföreanstalternas kliniker per dag och patient......... kronor 2:70
» skol- och uppfostringshemmen per dag och patient » 2: 50
» undervisningsanstalternas för vanföra interna elever,
per elev och månad............................................................. » 68: —
» samma undervisningsanstalters externa elever, per
elev och månad ................................................................... k 27: —
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A. 71
Under antagande av lika antal underhållsdagar under första halvåret
1923 som under första halvåret 1921 skulle de särskilda anslagen
för förstnämnda halvår kunna beräknas till de belopp, i något avrundade
tal, som finnas upptagna i följande tablå, i vilken för jämförelses skull
införts de för år 1922 beviljade anslagen till deras halva belopp:
Kliniker vid vanföreanstalterna i Stock- holm, Göteborg och Hälsingborg,
förslagsanslag .................................
Underhåll av skol- och uppfostringshem
Halva an- slaget 1922.
Anslag Vi
—S0/6 1923.
kronor 89,750: —
79,000: —
för vanföra, förslagsanslag................"..
De i Stockholm, Göteborg och Hälsing- borg inrättade undervisningsanstal- terna för vanföra m. m., förslags-
» 65,700: —
45,400: —
anslag........................................................
» 92,250: —
77,500: —
Utskottet, som icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t
under förevarande punkt föreslagit och som i det följande återkommer
till anslagen till skol- och uppfostringshem samt till undervisningsanstalter
för vanföra, hemställer alltså,
att riksdagen må
a) medgiva, att statsbidrag till anordnande av
kliniker vid vanföreanstalt erna i Stockholm, Göteborg
och Hälsingborg, till underhåll av skol- och uppfostringshem
för vanföra samt till understöd åt de i Stockholm,
Göteborg och Hälsingborg av föreningarna för
bistånd åt vanföra inrättade undervisningsanstalterna
för vanföra m. m. må från och med år 1923 utgå i
enlighet med av chefen för socialdepartementet i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 7 januari 1922
förordade grunder;
b) för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det
ordinarie förslagsanslaget till kliniker vid vant öreanstalterna
i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg, nu för år
179,500 kronor, med ett belopp av 79,000 kronor.
Utskottets
yttrande.
72
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
Polikliniker
vid vanföreanstalterna
i
Stockholm,
Göteborg och
Hälsingborg.
[101.]
Underhåll av
skol- och uppfostringshem
för vanföra.
[102.]
Bidrag till
resor för
vanföra.
[103.]
100:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 101) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 162)
i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till polikliniker
vid vanj öreanstalterna i Stockholm, Göteborg och
Hälsingborg, nu för år 15,000 kronor, med ett belopp
av 7,500 kronor.
101:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 102) att för
tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till underhåll av skol- och uppfostringshem för vanföra, nu för år
131,400 kronor, med ett belopp av 45,400 kronor.
Under hänvisning till vad under punkt 99 här ovan anförts hemställer
utskottet,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till underhåll
av skol- och uppfostringshem för vanföra, nu för
år 131,400 kronor, med ett belopp av 45,400 kronor.
102:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 103) att för
tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget
för bidrag till resor för vanföra jämte vårdare till och från vanföreanstalt
eller i samband med sådan anstalt anordnat skol- och uppfostringshem,
nu för år 35,000 kronor, med ett belopp av 25,000
kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 163 och 164 i statsrådsprotokollet.
Enligt vad vederbörande budgetredovisningar utvisa, har ifrågavarande
ordinarie anslag å 35,000 kronor alltsedan sin tillkomst måst
överskridas, nämligen år 1918 med kronor 14,617: 43, år 1919 med
kronor 40,857:16 och år 1920 med kronor 78,481:02. Av riksräkenskapsverkets
belastningstabell rörande femte huvudtiteln för första halvåret
1921 framgår, att hela anslaget för år 1921 vid juni månads slut
överskridits med kronor 13,735: 60. '' Vid nu anförda förhållanden har
departementschefen funnit en ökning av anslaget vara påkallad. Då
emellertid anledningen till den hårda belastningen av anslaget till
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
73
stor del torde vara att söka i de höga biljettpriserna, men dessa
numera sänkts och väl, med hänsyn till den sjunkande prisnivån i övrigt,
kunna väntas komma att ytterligare nedgå, har departementschefen ansett
sig böra stanna vid att föreslå en höjning av anslaget till 50,000
kronor för år räknat.
Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer alltså,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget för bidrag
till resor för vanföra jämte värdare till och från vanföreanstalt
eller i samband med sådan anstalt anordnat
skol- och upp fostring shem, nu för år 35,000 kronor,
med ett belopp av 25,000 kronor.
103:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 104) och under hänvisning till vad under punkt 99 här ovan
anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till de i
Stockholm, Göteborg och Hälsingborg av föreningarna för
bistånd åt vanföra inrättade undervisningsanstalterna för
■ vanföra m. m., nu för år 184,500 kronor, med ett belopp
av 77,500 kronor.
104:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till bestridande
av kostnader för allmän hälso- och sjukvård (punkt 105)
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket
utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
105:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 106) att till
beredande av bidrag, i enlighet med av 1918 års lagtima riksdag godkända
grunder, för lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden
sjukvårdskostnader å extra stat för tiden 1 januari—30 juni
1923 anvisa ett förslagsanslag av 25,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 172 och 173 i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 5 käft. (Nr 5 A—5 B.)
Understöd åt
undervis - ning s anstalt er
för vanföra
m. m.
[104.]
Allmän liälsooch
sjukvård.
[105.]
Lindring i
mindre bemedlade
patienters
å
landsbygden
sjukvårdskostnader.
[106.]
453 83 ]0
74
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
Utskottets
yttrande.
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft en till utskottet remitterad, inom andra kammaren
av herr L. Brännström väckt motion (nr 157), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta att till beredande av bidrag i enlighet med vad
i motionen föreslagits och i övrigt enligt de av 1918 års lagtima riksdag
godkända grunderna för lindring i mindre bemedlade patienters å
landsbygden sjukvårdskostnader höja det av Kungl. Maj:t å extra stat
för tiden 1 januari—30 juni 1923 äskade anslaget 25,000 kr. med
40,000 kr. och således för ändamålet för angivna tid anvisa ett förhöjt
förslagsanslag av 65,000 kronor.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag,
får utskottet hänvisa till motionen.
Med anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning har
1918 års lagtima riksdag till bidrag för lindring i mindre bemedlade
patienters å landsbygden sjukvårdskostnader på extra stat för år 1919
anvisat ett förslagsanslag av 230,000 kronor ävensom godkänt vissa
villkor och grunder för åtnjutande av bidrag från ifrågavarande anslag.
Samma belopp har för ändamålet anvisats jämväl för vartdera av åren
1920 och 1921.
Närmare bestämmelser rörande användningen av berörda anslag
äro meddelade genom kungörelse den 8 november 1918 (sv. förf.-saml.
nr 843).
I skrivelse den 17 juni 1921 angående regleringen av utgifterna
under riksstatens för år 1922 femte huvudtitel har riksdagen, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om anslag till samma belopp som
föregående år, anmält, att riksdagen — vars vederbörande utskott inhämtat,
att av det för år 1920 anvisade anslaget å 230,000 kronor
allenast 3,347 kronor 18 öre utbetalats — å extra stat för år 1922 för
ändamålet anvisat ett förslagsanslag av 130,000 kronor. I anledning
härav har Kungl. Maj:t genom brev den 7 juli 1921 — jämte det riksdagens
ifrågavarande beslut bragts till medicinalstyrelsens kännedom —
anbefallt medicinalstyrelsen att vidtaga lämpliga åtgärder för spridande
av kunskap om innehållet av kungörelsen den 8 november 1918.
Med hänsyn till den fortfarande mycket ringa belastningen av anslaget
har Kungl. Maj:t funnit anslagsbehovet för år 1923 kunna beräknas
till allenast 50,000 kronor.
Vid anmälan av förevarande an slagsäskande har departementschefen,
under framhållande av att Kungl. Maj:t den 7 juli 1921 anbe
-
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
75
fallt medicinalstyrelsen att överarbeta ett av den s. k. provinsialläkardistriktskommittén
avgivet förslag till ny läkartaxa, anfört, att då detta
ärende, som stode i samband med den till 1902 års löneregleringskommitté
överlämnade frågan om ny definitiv lönereglering för förste
provinsialläkare och provinsialläkare, icke torde kunna föreläggas innevarande
års riksdag, det med nyssberörda frågor nära sammanhängande spörsmålet
om ändrade grunder för användningen av det anslag, varom nu
är fråga, vilket spörsmål ock behandlats av nämnda kommitté, icke
syntes honom böra nu tagas under omprövning, utan borde enligt
departementschefens förmenande de år 1918 fastställda grunderna tillsvidare
gälla oförändrade. Till detta departementschefens uttalande har
utskottet funnit sig böra giva sin anslutning. På grund härav och då
enligt utskottets mening tillräcklig erfarenhet rörande behovet av förändring
av nyssnämnda grunder ännu icke kan anses hava vunnits, har
utskottet icke kunnat biträda motionärens framställning.
Under åberopande av vad sålunda anförts och då utskottet icke
funnit skäl till erinran mot det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet,
får utskottet sålunda hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Majrts
förevarande framställning och med avslag å herr
Brännströms ovanberörda motion, i vad den skiljer
sig från Kungl. Majrts förslag, till beredande av bidrag,
i enlighet med av 1918 års lagtima riksdag godkända
grunder, för lindring i mindre bemedlade patienters
å landsbygden sjukvårdskostnader å extra stat för
tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag
av 25,000 kronor.
106:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 107) att på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa
dels till bestridande av kostnaderna för anordnande i Stockholm
av en statens skola för utbildning av distriktssköterskor ett förslagsanslag
å 4,000 kronor,
dels till stipendier för sjuksköterskor för genomgående av nämnda
skola ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor,
dels ock för beredande av statsbidrag för anställning av distriktssköterskor
i enlighet med gällande grunder ett förslagsanslag av 75,000
kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 173 — 174 i statsrådsprotokollet.
Statsbidrag
för anställning
av
distriktssköterskor
m. m.
[107.]
76
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
Statsbidrag
till avlöning
åt distriktsbarnmorskor.
[108.]
Med anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställningar har
riksdagen på extra stat för vart och ett av åren 1920—1922 anvisat
dels till bestridande av kostnaderna för anordnande i Stockholm av en
statens skola för utbildning av distriktssköterskor ett förslagsanslag å
8.000 kronor, dels till stipendier för sjuksköterskor för genomgående
av nämnda skola ett förslagsanslag, högst, 20,000 kronor, dels ock för
beredande av statsbidrag för anställning av distriktssköterskor i enlighet
med de i riksdagens skrivelse den 13 juni 1919 angivna grunder ett
förslagsanslag å 250,000 kronor.
De av Kungl. Maj:t för första halvåret 1923 nu äskade anslagen till
bestridande av kostnaderna för anordnande av en'' statens skola för utbildning
av distriktssköterskor samt till stipendier för sjuksköterskor
för genomgående av nämnda skola utgöra hälften av de för innevarande
år beviljade.
Anslaget till statsbidrag för avlöning av distriktssköterskor har
Kungl. Maj:t däremot, med hänsyn till att enligt gällande bestämmelser
endast en mindre del av årsbehovet faller på årets första hälft, ansett
kunna begränsas till 75,000 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:t förevarande
förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må på extra stat för tiden 1
januari—30 juni 1923 anvisa
a) till bestridande av kostnaderna för anordnande
i Stockholm av en statens skola för utbildning
av distriktssköterskor ett förslagsanslag å 4,000 kronor,
. b) till stipendier för sjuksköterskor för genomgående
av nämnda skola ett förslagsanslag, högst,
10,000 kronor,
c) för beredande av statsbidrag för anställning av
distriktssköterskor i enlighet med gällande grunder ett
förslagsanslag av 75,000 kronor.
107:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 108) att för
beredande av statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmor§kor på extra
stat för tiden 1 januari''—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av
150.000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 175 och 176 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
77
För ifrågavarande ändamål har för innevarande år beviljats ett
anslag å 500,000 kronor. Med hänsyn till att enligt gällande bestämmelser
endast en mindre del av årsbehovet faller på årets förra hälft,
har departementschefen ansett anslaget för första halvåret 1923 utan
risk för överskridande kunna bestämmas till 150,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för beredande av statsbidrag
till avlöning åt distriktsbarnmorskor på extra stat för
tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag
av 150,000 kronor.
108:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 109) att för
tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie anslaget till barnmorskeundervisningen
och barnbördshusen, nu för år 72,703 kronor,
till ett belopp av 30,532 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 176
och 177 i statsrådsprotokollet. I
I proposition nr 65 framlade Kungl. Maj:t för 1921 års riksdag
förslag om reformering av barnmorskeundervisningen och gjorde tillika
framställning om anvisande av härför erforderliga förhöjda anslag. Anslagsäskandena
vunno riksdagens bifall, och anvisades bland annat, varom
nu ej är fråga, ett ordinarie anslag under rubriken »Barnmorskeundervisningen
och barnbördshusen» å 72,703 kronor.
Att anslaget för nu ifrågavarande ändamål kunnat för första halvåret
1923 upptagas till ett belopp, understigande hälften av det för år
1922 anvisade, är beroende därpå, att den av Kungl. Maj:t den 19
augusti 1921 fastställda stadgan för barnmorskeundervisningen i sina
huvudsakliga delar träder i kraft först den 1 januari 1924.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie anslaget till barnmorskeundervisningen
och barnbördshusen, nu för år 72,703
kronor, till ett belopp av 30,532 kronor.
Barnmorskeundervisningen
och
barnbördshusen.
[109.]
78
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
Repetitionskurser
för
barnmorskor.
[110.]
Ortopediska
institutet.
[in.]
Skyddskopp
ympningen.
[112.]
109:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
punkt 110) och under erinran om att till anordnande av repetitionskurser
för barnmorskor för innevarande år beviljats ett anslag å 15,500
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till anordnande av repetitionskurser
för barnmorskor på extra stat för tiden 1 januari—30
juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst,
7,750 kronor.
110:o) På grund av Kung]. Maj:ts framställning (punkt 111) hemställer
utskottet,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie anslaget till ortopediska
institutet, nu för år 8,250 kronor, till ett belopp av
4,125 kronor.
lll:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 112) att för
tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till skyddskoppympningen, nu för år 240,000 kronor, med ett belopp
av 130,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 179 och 180 i statsrådsprotokollet.
Av åberopade statsrådsprotokollet framgår, att ifrågavarande anslag
på grund av den allmänna stegringen av resekostnaderna under de
senaste åren i avsevärd mån överskridits. Sålunda uppgick belastningen
å anslaget under år 1920 till 268,280 kronor 93 öre och under
första halvåret 1921 till ej mindre än 198,894 kronor 31 öre. Med
hänsyn härtill har Kungl. Maj: t ansett anslaget för första halvåret 1923
icke kunna sättas lägre än 130,000 kronor.
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer alltså,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till skyddskoppympning
en, nu för år 240,000 kronor, med ett
belopp av 130,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A. 79
112:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 113) hemställer utskottet,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget, högst,
till karantänsanstalten pa Känsö, nu för år 16,600 kronor,
med ett belopp av 8,800 kronor.
113:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 114) att till
personligt lönetillägg åt karantänsläkaren vid karantänsanstalten på
Käusö Gustaf Ernst Hjortzberg på extra stat anvisa ett förslagsanslag,
högst, 167 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 181 och 182 i statsrådsprotokollet.
Till personligt lönetilläg åt karantänsläkaren Hjortzberg för år 1922
har Kungl. Maj:t på tilläggsstat för samma år äskat ett förslagsanslag,
högst, 500 kronor.
I en den 10 februari 1922 dagtecknad, till ordföranden i statsutskottet
siälld skrivelse har departementschefen meddelat, att Kungl.
3Vlaj:t genom beslut samma dag på därom gjord framställning entledigat
Hjortzberg från förordnandet att vara karantänsläkare vid karantänsanstalten
på Känsö, räknat från och med den 1 april 1922. I följd
härav erfordras icke något anslag för nu ifrågavarande ändamål för
första hälften av 1923 och kan det å 1922 års tilläggsstat äskade anslaget
begränsas till 125 kronor.
1 annat sammanhang återkommande till sistnämnda anslag, får utskottet
alltså nu hemställa,
att Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke må
vinna riksdagens bifall.
114:o) Departementschefen har anmält (punkt 115), att utbetalning
av begärt statsbidrag för understöd åt J. Henriksson för odling av medicinalväxter
bör kunna anstå till 1923 års senare hälft, på grund varav
departementschefen ansett sig sakna anledning att nu ingå på frågan om
anslag för delta ändamål. Med anledning härav påkallas icke något
utskottets yttrande i fråga om detta anslag; vilket utskottet skolat härigenom
för riksdagen
Karantänsanstalten
på
Känsö
[113.
]
Personligt
lönetillägg åt
karantänsläkaren
G. E.
Hjortzberg.
[114.]
Utskottets
yttrande.
Understöd åt
J. Henriksson
för odling
av medicinalväxter.
[115.]
anmäla.
Svenska
läkarsäll
skapet.
[116.]
Resestipendier
åt civila
läkare.
[117.]
Sveriges andel
i kostnaderna
för den internationella
hälsovårdsbyrån
i Paris.
[118.]
Provisoriska
åtgärder beträffande
sjukvården
inom
rikets ödemarksområden.
'' [119-]
80 Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
115:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116) hemställer
utskottet,
att riksdagen må besluta att beträffande det ordinarie
anslaget till Svenska läkarsällskapet i riksstaten för
tiden 1 januari—30 juni 1923 icke upptaga något
belopp.
116:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
117) hemställer utskottet,
att riksdagen må besluta att beträffande det ordinarie
anslaget till resestipendier åt civila läkare i riksstaten
för tiden 1 januari—30 juni 1923 icke upptaga
något belopp.
117:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 118) att för
tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till Sveriges andel i kostnaderna för den internationella hälsovårdsbyrån
i Paris, nu för år 7,000 kronor, med ett belopp av 7,000 kronor.
Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar har Kungl. Maj:t i regel
under första hälften av året vidtagit disposition för utbetalning av ifrågavarande
anslag. Med hänsyn till anslagets internationella natur bar
departementschefen ansett, att någon ändring häri icke nu bör ifrågasättas.
Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer alltså,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till Sveriges
andel i kostnaderna för den internationella hälsovårdsbyrån
i Paris, nu för år 7,000 kronor, med ett belopp
av 7,000 kronor.
118:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 119) att för
provisoriska åtgärder beträffande sjukvården inom rikets ödemarksområden
å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 36,250 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
81
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 183 och 184 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål har riksdagen å extra stat för år 1922
anvisat ett förslagsanslag, högst, 72,500 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för provisoriska åtgärder beträffande
sjukvården inom rikets ödemarksområden å extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag,
högst, 36,250 kronor.
C) verståthål lariimfoetet.
119:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning överst&t(punkt
120) hemställer utskottet, uiiarämietet.
[120.]
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie anslaget till överståthållarämbetet,
nu för år 123,822 kronor, med ett belopp av
61,911 kronor.
I20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 121) att till Utgivande av
fortsatt utgivande av tidningen »Polisunderrättelser» på extra stat för
tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst, 35,000 [\211
kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 185 och 186 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål är för innevarande år anvisat ett anslag
å 80,000 kronor.
Med hänsyn dels till fallande pris å tryckningskostnader dels
ock till att avlöningskontot bör kunna något inskränkas, har Kungl.
Maj:t ansett anslaget kunna begränsas till 70,000 kronor för år räknat
eller 35,000 kronor för nu ifrågavarande halvår.
Utskottet, som med hänsyn ej mindre till vad departementschefen
i ärendet anfört än jämväl till den omständigheten att, enligt vad utskottet
inhämtat, tidningens omfång kunnat på grund av nedgång i
brottsligheten väsentligt inskränkas, har ansett, att ytterligare någon
nedsättning i anslaget utöver den av Kungl. Maj:t föreslagna torde
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 samt. 5 htlft. (Nr 5 A—5 B.) 45322 11
82
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
Centralbyrån
för fingeravtryck.
[122.]
Lands
hövdingarna.
[123.]
kunna ske för år 1923 och vill i sådant avseende föreslå, att detsamma
för nämnda år beräknas till 60,000 kronor eller sålunda för halvåret
30.000 kronor.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må till fortsatt utgivande av tidningen
»Polisunderrättelser» på extra stat för tiden 1
januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag, högst,
30,000 kronor.
121:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 122) att såsom
bidrag för upprätthållande av centralbyrån för fingeravtryck på extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av
13,500 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 186
och 187 i statsrådsprotokollet.
Såsom bidrag för upprätthållandet av centralbyrån för fingeravtryck
har på extra stat för år 1922 anvisats ett förslagsanslag å 30,000 kronor.
Då befattningshavarna vid byrån avlönas lika med vissa befattningshavare
vid Stockholms polis samt de senares avlöningsförmåner kunna
väntas i någon mån nedgå, har anslaget ansetts kunna sänkas med
3.000 kronor för år räknat eller 1,500 kronor för nu ifrågavarande
budgettermin.
Utskottet hemställer,
. att riksdagen må såsom bidrag för upprätthållande
av centralbyrån för fingeravtryck på extra stat för tiden
1 januari—30 juni 1923 anvisa ett förslagsanslag av
13,500 kronor.
Landsstaten.
122:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 123) hemställer utskottet,
att riksdagen må för tiden 1 januari— 30 juni
1923 upptaga det ordinarie anslaget till landshövdingarna,
, nu för år 318,500 kronor, till halva beloppet,
159,250 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
83
123:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 124) att
l:o) å ordinarie staten för landsstaten från och med år 1923 för
Värmlands län uppföra en länsbokhållare av andra lönegraden med en
årlig avlöning av 3,200 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,200 kronor
tjänstgöringspenningar, vartill kunna efter respektive 5, 10 och 15 år
komma tre ålderstillägg å lönen, vart och ett å 500 kronor;
2:o) föreskriva, att för den nya befattningshavare, som på grund
av vad ovan föreslagits må varda uppförd å ordinarie stat, i tillämpliga
delar skola gälla de villkor och bestämmelser, som genom kungörelse
den 14 juni 1917 (nr 472) äro stadgade för åtnjutande av de från 1918
års början fastställda avlöningsförmåner för landsstaten;
3:o) å ordinarie staten för landsstaten från och med år 1923 för
Hallands län uppföra ett kvinnligt biträde av första lönegraden och ett
kvinnligt biträde av andra lönegraden;
4:o) föreskriva, att de kvinnliga biträden, vilka sålunda uppföras å
ordinarie staten för landsstaten, skola åtnjuta avlöning enligt bestämmelserna
i kungörelsen den 19 juni 1919 (nr 507) angående nya avlöningsbestämmelser,
att tillämpas från och med år 1920, för de hos
ämbetsverk och myndigheter uppförda, under andra—åttonde huvudtitlarna,
med undantag av postsparbanken, befintliga ordinarie kvinnliga
biträdesbefattningarna m. in., med däri genom kungörelse den 9 juli
1920 (nr 583) gjorda ändringar; samt
5:o) för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie anslaget
till tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna, nu för år 1,452,700
kronor, med ett belopp av 729,550 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 187 —192 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer alltså,
att riksdagen må
a) å ordinarie staten för landsstaten från och
med år 1923 för Värmlands län uppföra en länsbokhållare
av andra lönegraden med en årlig avlöningav
3,200 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,200
kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna efter
respektive 5, 10 och 15 år komma tre ålderstillägg å
lönen, vart och ett å 500 kronor;
Tjänsteman
och betjänte
vid länsstyrelserna.
[124.]
84
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
Sakkunniga
till biträde vid
utredningar
m. m.
[125.]
b) föreskriva, att för den nya befattningshavare,
som på grund av vad ovan föreslagits må varda uppförd
å ordinarie stat, i tillämpliga delar skola gälla
de villkor och bestämmelser, som genom kungörelse
den 14 juni 1917 (nr 472) äro stadgade för åtnjutande
av de från 1918 års början fastställda avlöningsförmåner
för landsstaten;
c) å ordinarie staten för landsstaten från och
med år 1923 för Hallands län uppföra ett kvinnligt
biträde av första lönegraden och ett kvinnligt biträde
av andra lönegraden;
d) föreskriva, att de kvinnliga biträden, vilka
sålunda uppföras å ordinarie staten för landsstaten,
skola åtnjuta avlöning enligt bestämmelserna i kungörelsen
den 19 juni 1919 (nr 507) angående nya
avlöningsbestämmelser, att tillämpas från och med år
1920, för de hos ämbetsverk och myndigheter uppförda,
under andra—åttonde huvudtitlarna, med undantag
av postsparbanken, befintliga ordinarie kvinnliga
biträdesbefattningarna m. m., med däri genom kungörelse
den 9 juli 1920 (nr 583) gjorda ändringar; samt
e) för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga
det ordinarie anslaget till tjänstemän och betjänte vid
länsstyrelserna, nu för år 1,452,700 kronor, med ett
belopp av 729,550 kronor.
124:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 125) att för
tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget,
högst, till sakkunniga till biträde vid utredningar m. m., nu för år
12,000 kronor, med ett belopp av 3,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 193
och 194 i statsrådsprotokollet.
Med hänsyn till den ringa belastning av ifrågavarande anslag, som
under senare åren ägt rum, har Kungl. Maj:t ansett anslaget kunna
för framtiden reduceras till hälften av det för innevarande år beviljade
beloppet eller 6,000 kronor för år räknat.
Utskottet hemställer,
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
85
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni 1923
uppdaga det ordinarie förslagsanslaget, högst, till sakkunniga
till biträde vid utredningar in. m., nu för år
12,000 kronor, med ett belopp av 3,000 kronor.
«
125:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 126) att för
tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie reservationsanslaget
till arvoden åt extra länsnotarier m. m., nu för år 383,000 kronor, med
ett belopp av 165,000 kronor.
Den av Kungl. Maj:t under punkt 124 föreslagna, av utskottet tillstyrkta
uppflyttningen av vissa extra befattningar till ordinarie föranleder
en minskning av det ordinarie reservationsanslaget till extra
länsnotarier m. m. med allenast 3,100 kronor för år räknat. Med hänsyn
till de avsevärda belopp, som under de senaste åren av särskilda
uppbördsmedel tillförts anslaget, och nu befintliga reservationer å anslaget
har detsamma emellertid ansetts kunna nedsättas till 330,000
kronor för år räknat eller 165,000 kronor för första halvåret 1923.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie reservationsanslaget till
arvoden åt extra länsnotarier m. m., nu för år 383,000
kronor, med ett belopp av 165,000 kronor.
126:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 127) att för
tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie anslaget till fögderiförvaltningarna,
nu för år 2,358,531 kronor, med ett belopp av 1,179,266
kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.
195—201 i statsrådsprotokollet.
Då utskottet icke funnit skäl till erinran mot vad Kungl. Maj:t
under förevarande punkt föreslagit, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie anslaget till fögderiförvaltningarna,
nu för år 2,358,531 kronor, med ett belopp
av 1,179,266 kronor.
Arvoden
åt extra länsnotarier
m. m.
[126.1
FÖ gd er iförvaltning
arn a.
[127.]
86
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
Vikariatsersättningar
vid
fögderiförvaltningarna.
[128.]
Övergångs
stat.
[129.]
127:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 128) att för
tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget
till vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna, nu för år 25,000
kronor, med ett belopp av 20,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 201 och 202 i statsrådsprotokollet.
Enligt vad riksräkenskapsverkets belastningstabell för första halvåret
1921 utvisar, hava utgifterna från ifrågavarande anslag under berörda
tid uppgått till 26,433 kronor eller något mera än hela det beräknade
årsbeloppet. Med anledning härav har Kungl. Maj:t funnit sig
nu böra beräkna anslaget till 40,000 kronor för år räknat.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till vikariatsersättningar
vid fögderiförvaltningarna, nu för år
25,000 kronor, med ett belopp av 20,000 kronor.
128:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 129)
dels medgiva sådan ändring i övergångsstaten för landsstaten, att
därå uppförd landsfiskal må från och med år 1923 åtnjuta förvaltningsbidrag
med 500 kronor,
dels och för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det ordinarie
anslaget till övergångsstat för landsstaten, nu för år 36,400 kronor,
med ett belopp av 16,750 kronor,
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 202
och 203 i statsrådsprotokollet.
Såsom av åberopade statsrådsprotokollet framgår, är den av Kungl.
Maj:t föreslagna ändringen i övergångsstaten för landsstaten föranledd
därav, att Kungl. Maj:t ansett det vara med rättvisa och billighet
överensstämmande, att landsfiskalerna å övergångsstat — såsom vid
tiden för deras uppförande å nämnda stat, förutsattes — i avlöningshänseende
fullt likställas med övriga landsfiskaler.
Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag härutinnan skulle nu ifrågavarande
anslag behöva höjas med 400 kronor. Då emellertid en å
övergångsstaten förut uppförd landsfiskal numera avgått, har anslaget
av denna anledning ansetts böra sänkas med 3,300 kronor och har an
-
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
87
slaget för helt år beräknats till 33,500 kronor eller för första halvåret
1923 till 16,750 kronor.
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Majrts förevarande
förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva sådan ändring i övergångsstaten för
landsstaten, att därå uppförd landsfiskal må från och
med år 1923 åtnjuta förvaltningsbidrag med 500 kronor,
bj för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptaga det
ordinarie anslaget till övergångsstat för landsstaten, nu
för år 36,400 kronor, med ett belopp av 16,750 kronor.
129:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 130) och under erinran om att för i förevarande punkt omförmälta
ändamål å extra stat för år 1922 anvisats ett anslag av 3,750
kronor'', hemställer utskottet,
att riksdagen må, för beredande för tiden 1 januari—30
juni 1923 av ortstillägg till vissa tjänstemän
och hetjänte vid landsstaten i Göteborgs och Bohus län,
på extra stat för samma tid anvisa ett förslagsanslag,
högst, 1,875 kronor.
130:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 131) att på
extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 till avlöning och underhåll
av särskild polisstyrka på landet, där sådan kan av förhållandena påkallas,
anvisa, att användas i huvudsak efter hittills gällande grunder,
ett förslagsanslag av 450,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 204—206 i statsrådsprotokollet.
•
Riksdagen har under en följd av år beviljat förslagsanslag å extra
stat till avlöning och underhåll av särskild polisstyrka på landet. För
år 1918 förhöjdes anslaget ifråga till 500,000 kronor, med vilket belopp
detsamma utgick jämväl för år 1919. Ytterligare höjningar hava därefter
ägt rum för’år 1920 med 100,000 kronor till 600,000 kronor och
för år 1921 med 200,000 kronor till 800,000 kronor. För år 1922 har
äskats och beviljats anslag till sistnämnda belopp.-
Ortstillägg
till vissa
tjänstemän
och betjänt c
vid landsstaten
i
Göteborgs och
Bohus län.
[130.]
Polisväsendet
på landsbygden
m. m.
[131.]
88
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
Av nämnda anslag hava utbetalats, med avdrag av särskilda uppbördsmedel
för anslaget:
år
1915 ................................
................ 484,476
kronor
»
1916 .................................
................. 515,024
»
»
1917 ...............................
................ .546,836
»
»
1918 .................................
................ 627,888
»
1919 ..................................
................. 1,091,149
»
1920 ................................
................ 1,563,487
»
»
1921 1 i—;,u;6...................
................. 703,261
Alltsedan år 1918 hava på grund av de stegrade levnadskostnaderna
åtgärder från Kungl. Maj:ts sida måst vidtagas för ett mera allmänt
beredande av dyrtidstillägg å avlöningen till polispersonalen å landsbygden,
i den mån densamma uteslutande eller till huvudsaklig del
varit upptagen av sin polistjänstgöring. Detta dyrtidstillägg har i regel
beräknats endast å den del av de kontanta avlöningsförmånerna, som
utgått av statsmedel, och med högst samma belopp som de för statstjänstemän
vid oreglerade verk under motsvarande tid bestämda.
Behovet av dyrtidstillägg för ifrågavarande polispersonal har Kungl.
Maj:t ansett alltjämt förefinnas, och har Kungl. Maj:t funnit hittills
gällande grunder för tilläggets utgående allt fortfarande i huvudsak böra
vinna tillämpning. Vad angår det erforderliga förslagsanslagets belopp,
har ock den minskning av statstjänarnas dyrtidstillägg, som redan inträtt
och för framtiden kan beräknas, ansetts böra följas av nedsatta
krav på förevarande anslag. Trots detta har Kungl. Maj:t, i betraktande
av belastningssiffrorna för år 1920 och förra hälften av 1921, icke ansett
det vara tillrådligt, att vid beräkningen av.anslagsbehovet stanna vid
nuvarande anslagsbeloppet för år, 800,000 kronor, utan har Kungl.
Maj:t föreslagit ett belopp av 900,000 kronor för år räknat eller
450,000 kronor för nu ifrågavarande budgettermin.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet funnit sig böra tillstyrka
och får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må på extra stat för tiden 1 januari
—30 juni 1923 till avlöning och underhåll av särskild
•polisstyrka på landet, där sådan kan av förhållandena
påkallas, anvisa, att användas i huvudsak efter hittills
gällande grunder, ett förslagsanslag av 450,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
89
131:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 132) att å extra
stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 till ersättning åt lappfogdar m. m.
bevilja att reservationsanslag av 21,775 kronor.
För innevarande år har för ifrågavarande ändamål anvisats ett
anslag å 43,550 kronor.
Ersättning
åt
lappfogdar
m. m.
[132.]
Utskottet hemställer,
att riksdagen må å extra stat för tiden 1 januari
—30 juni 1923 till ersättning åt lappfogdar m. m. bevilja
ett reservationsanslag av 21,775 kronor.
Diverse.
132:o) Beträffande den av departementschefen under punkt 133 Främjande av
omförmälda frågan om ekonomiskt understöd för främjande av bostads- pr*duktionen
produktionen och därmed''sammanhängande ändamål (punkt 133) kommer [133]
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet L
skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
133:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt Åiderstiitagg.
134) hemställer utskottet, [134.]
att riksdagen må för tiden l januari—30 juni 1923
upptaga det ordinarie förslagsanslaget till äldersiillägg,
nu för år 450,000 kronor, med ett belopp av 225,0O0
kronor.
134:o) 1 enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 135) hemställer utskottet,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till reseoch
tra ktamen tsp enn ing ar, nu för år 800,000 kronor,
med ett belopp av 400,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. G samt. 5 haft. (Nr 5 A—5 B.)
Rese- och
traktaments
penningar.
[135.]
468 22 12
90
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
Kommittéer
och utredningar
genom
sakkunniga.
[136.]
Extra
utqifter.
[137.]
Skrivmaterialier
och
expenser, ved
m. m.
[138.]
Tillfällig
löneförbättring
för
vis8 personal
inom den
civila statsförvaltningen.
[139.]
Dyrtids
tilläqg.
[140.]
Tryckninga
kostnader.
[141.]
135:o) I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136) får utskottet
hemställa,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till kommittéer
och utredningar genom sakkunniga, nu för år
225,000 kronor, med ett belopp av 112,500 kronor.
136:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 137) hemställer utskottet,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie reservationsanslaget till
extra utgifter, nu för år 40,000 kronor, med ett belopp
av 20,000 kronor.
137:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda
förslag (punkt 138) får utskottet hemställa,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m., nu för år 1,000,000
kronor, med ett belopp av 500,000 kronor.
138:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande dels tillfällig löneförbättring
under första halvåret 1923 för viss personal inom den civila
statsförvaltningen (punkt 139), dels ock dyrtidstillägg under samma
halvår åt befattningshavare i statens tjänst (punkt 140) kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
139:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 141) hemställer utskottet,
att riksdagen må för tiden 1 januari—30 juni
1923 upptaga det ordinarie förslagsanslaget för bestridande
av tryckningskostnader, nu för år 300,000 kronor,
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A. 91
med ett belopp av 150,742 kronor, dock att i anslaget
må få göras den jämkning, som erfordras för jämnande
av huvudtitelns slutsumma.
Stockholm den 17 mars 1922.
På statsutskottets vägnar:
S.'' H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, C. J. G. Swarte,
N. A. Nilsson, J. Nilsson i Skottlandshus, H. F. Lamm, C. P. V. Nilsson, J. L. Widell,
C. G. Ekman, O. Bergqvist, F. L. Lindqvist och C. Johansson samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, J. B. Eriksson i Grängesberg,
A. Wiklund, J. Jönsson i Revinge, O. H:son Waldén, O. Olsson i Kullenbergstorp,
S. Bengtsson i Norup, P. B. Nilsson i Landeryd, C. R. Jansson i Falun, L. J. Carlsson
Frosterud,
O. Nilsson i Örebro och J. D. Norman;
med undantag därav att i behandlingen av punkterna 29—139 deltagit herr L.
A. Hallin i st. f. herr C. J. G. Swartz och . x _ .
i behandlingen av punkterna 67-69 deltagit herr O. Osberg i st. f. herr S. Bengtsson
i Norup.
Reservationer:
vid punkt 29 (driftkostnader för statens vårdanstalt å Venngarn för
alkoholister) av herrar J. Jönsson i Revinge, O. Olsson i Kullenbergstorp
och J. D. Norman; .....
vid punkt 69 (anskaffande av bostäder åt vissa provinsialläkare å
landsbygden) av herr O. Osberg.
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
1
Verkliga utgifter.
V. Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.
1
A. Departementet.
1 Departementschefen ..........................
2 Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli,
förslagsanslag ............................
3 övergångsstat, förslagsanslag, högst ............
4 Departementets verksamhet, förslagsanslag, högst
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
12,000
141,950
2,600
6,850
Säger för departementet
B. Sociala verk och inrättningar.
Riksförsäkringsanstalten:
1 Riksförsäkringsanstalten, förslagsanslag ......
2 Riksförsäkringsanstaltens verksamhet, förslags-
anslag ...................................
3 Kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om för-
säkring för olycksfall i arbete, förslagsanslag
4 Statens bidrag till fiskares försäkring, förslags-
anslag ..................................
156,550
6,850
119,250
37,500
693,550
156,750
693,550
Försäkringsrådet:
5 Försäkringsrådet, förslagsanslag ..............
43,500
6 Försäkringsrådets verksamhet, förslagsanslag . ■
25,000
Socialstyrelsen:
7 Socialstyrelsen, förslagsanslag................
156,000
8 Socialstyrelsens verksamhet, förslagsanslag, högst
68,500
i) Ersättning åt förlikningsmän m. m. för medling
i arbetstvister, förslagsanslag ..............
72,000
10 Centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister,
förslagsanslag ...........................
15,000
11 Särskilda skiljedomare i arbetstvister, förslags-
anslag ..................................
7,500
12 Offentliga arbetsförmedlingen i riket, förslags-
anslag ..................................
200,000
13 Medellösa arbetssökandes resor, förslagsanslag
15,000
Bihanj till riksdagens protokoll 1922. 6 saml. 5 höft. (AV 5 A.)
I
2
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
Ordinarie Extra
Ordinarie ! Extra
anslag 1 anslag
anslag anslag
Kronor | Kronor
Kronor Kronor
14
Bekämpande av arbetslösheten, förslagsanslag,
högst ...................................
* 5,000.000
15
Understöd i vissa fall åt genom tobaksmonopo-
lets införande nödlidande personer, förslags-
anslag ..................................
70,000
156.000 5,448,000
Arbetarskydd:
16
Yrkesinspektionen ..........................
82,050
17
Personligt lönetillägg åt yrkesinspektrisen Ker-
stin Hesselgren, förslagsanslag, högst........
500
1 ;
18
Yrkesinspektionens verksamhet, förslagsanslag,
högst ...................................
30,000
82,050 30,500
Statens tvångsarbetsanstalter:
19
Statens tvångsarbetsanstalter, förslagsanslag
278,0001
20
övergångsstat, förslagsanslag ...............
7,500
285,500
Nykterhetsverksamhet:
Alkoholistvård:
21
Driftkostnader för statens vårdanstalt
för alkoholister vid Svartsjö, för-
slagsanslag .................... 25,000
22
Driftkostnader för statens vårdanstalt
för alkoholister i Landskrona, för-
1
slagsanslag .................... 3,500
23
Avlöningar och vikariatsersättningar
åt befattningshavare vid statens
vårdanstalt å Venngarn för alko-
holister, förslagsanslag, högst .... 20,473
24
Bidrag till driftkostnaderna i övrigt
25
26
27
28
för statens vårdanstalt å Venngarn
för alkoholister, förslagsanslag ■ ■
Erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader, förslagsanslag
........................
Statens kostnader för farliga alkoholister
m. m., förslagsanslag ......
Sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen
för ärenden rörande alkoholistvården,
förslagsanslag, högst ....
Främjande av nykterhet och motarbetande av
dryckenskapens följder:
Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings
upplysningsbyrås
verksamhet, förslagsanslag,
högst ........................ 5,000
26,500
40,000
3,000
1,800
120,273
Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
3
30
31
32
33
34
35
36
37
38
30
40
41
42
43
44
45
Internationella byrån i Lausanne för
alkoholismens bekämpande, förslaganslag,
högst ..............
750
Sjukförsäkring:
Sjukkasseväsendets befrämjande, förslagsanslag
Extra statsbidrag för år 1922 åt registrerade sjukkassor,
förslagsanslag .................
Sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd,
förslagsanslag ............................
Tillsyn över understödsföreningar, förslagsanslag,
högst ............................
Arbetsrådet:
Kostnader för tillämpning av lagen om arbetstidens
begränsning m. m., förslagsanslag
Allmänna pensionsförsäkringen:
Pensionsstyrelsen, förslagsanslag ........••••
Pensionsstyrelsens verksamhet m. m., förslagsanslag
................................
Statens kostnad för pensionstillägg och understöd
åt de personer, som äro därtill berättigade
jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring
enligt dess lydelse före lagen den 8 juni 1915,
förslagsanslag ..........................
Bidrag till understöd åt de personer, som genom
lagen den 8 juni 1915 blivit delaktiga i den
allmänna pensionsförsäkringen, förslagsanslag,
högst ...................................
Ersättning till postverket för dess bestyr med
pensionsutbetalningar m. m., förslagsanslag
Ersättning till postsparbanken för dess bestyr
med den på frivilliga avgifter grundade pensionsförsäkringen,
förslagsanslag, högst . .
Ersättning till häradsskrivarna för pensionsförteckningar,
förslagsanslag ..............
Ordinarie ■ Extra Ordinarie
anslag anslag j anslag
Kronor Kronor Kronor
Extra 1
anslag
Kronor
5,750
930,000
300,000
50,000
3,000
312,000
306.000
10,100,000
2,725,000
425.000
126,023
930,000
353,000
60,000
150
25,000 312,000
13,581,150
Fattigvård och barnavård : j
Fattigvården i Stockholm och landsorten......I 4,782j
Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag ...... 600,000
Stipendier för bevistande av Svenska fattigvårdsförbundets
kurs i Stockholm för utbildande av
föreståndarinnor vid ålderdomshem och barnhem,
förslagsanslag, högst ................ 3,000:
Sveriges bidrag till den internationella föreningen! |
för barnaskydd, förslagsanslag ............ I 2,500
4
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
I
Ordinarie
Extra
! Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
46
Statsinspektion av fattigvården, förslagsanslag,
högst .............................
24,825
40,000
47
Bidrag till uppförande eller inrättande av arbets- hem, förslagsanslag ......................
48
Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, för-
slaasanslaa ..............
25,000
49
Allmänna barnhuset i Stockholm............ .
42,350
1,375
14,190
50
Frimurarbamhuset ..........
51
Barnhusen i landsorten ................
662,697
95,325
Säger för sociala verk
och inrättningar
2,628,497
20,412,548
C. Medicinalstaten samt hälso-
och sjukvården.
Medicinalstyrelsen med dithörande stater.
1
2
3
Medicinalstyrelsen:
Medicinalstyrelsen, förslags- anslag ................
Övergångsstat ............
Medicinalstyrelsens verksam-
182,550
2,250
4
het, förslagsanslag, högst
Personligt avlöningstillägg
till en befattningshavare,
förslagsanslag, högst ....
18,350
650
184,800
19,000
i
Statsmedicinska anstalten:
5
Statens bakteriologiska la- boratorium ............
51,145
6
Driften vid statens häkte-
j
riologiska laboratorium,
i
7
förslagsanslag, högst
Statens rättskemiska la-
50,000
boratorium ............
9,775
8
Driften vid statens rättske-
j
miska laboratorium, för-
9
slagsanslag, högst ......
Statens farmaceutiska la-
2,600
10
11
boratorium, förslagsan- slag, högst ............
10,850
60,920
63,450
26,200
Förste provinsialläkare och provinsialläkare ....
Skrivbiträde och övriga expenser åt förste provin- sialläkare m. m., förslagsanslag, högst ........
766,900
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
5
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
12
Bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsial-
läkare å landsbygden, reservationsanslag......
50,000
13
Provisoriska lönetillägg åt förste provinsialläkare
och provinsialläkare, förslagsanslag, högst ----
111,500
14
Flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare, för-
slagsanslag ................................
5,000
15
Omedelbart provisoriskt avhjälpande av läkar-
bristen, särskilt i Norrbottens, Västerbottens och
Jämtlands län, förslagsanslag, högst ..........
25,000
16
Besestipendier åt förste provinsialläkare m. fl.,
reservationsanslag ..........................
—
17
Avlöning åt civila läkarstipendiater, reservations-
anslag ....................................
—
18
Bidrag till extra provinsialläkares avlönande, för-
slagsanslag.................................
17,500
1,030,120
300,150
Sjukvdrdsanstalterna.
Sinnessjukvårdsanstalterna:
19
Hospital och asyler, för-
slagsanslag ............* 6,157,500
20
övergångsstat för hospital
och asyler, förslagsanslag * 61.260
21
Bidrag till befordringsav-
gifter för vissa befattnings-
havare vid hospital och
asyler, förslagsanslag, högst 22,500
22
Besestipendier åt vid hospital
och asyler anställda läkare,
reservationsanslag ....... —
23
Anstalter för obildbara sin-
nesslöa, förslagsanslag... . 225,000
24
Anstalter för bildbara sin-
nesslöa, som icke äro fal-
landesjuka, förslagsanslag 350,000
25
Epileptikeranstalter, förslags-
anslag ................ 50,000
26
Avlöningar och vikariatser-
sättningar m. m. åt befattningshavare
vid statens
uppfostringsanstalt för sinnesslöa
gossar, förslagsanslag,
högst ..........
0,015
Av Kungl. Mry:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
27
Bidrag till driftkostnader i
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
i
övrigt vid statens uppfost- ringsanstalt för sinnesslöa
gossar, förslagsanslag ....
14,900
28
Avlöningar och vikariatser-
sättningar m. m. åt befatt- ningshavare vid statens
uppfostringsanstalt för sin- nesslöa flickor, förslags- anslag, högst............
3,880
29
Bidrag till driftkostnader i
övrigt vid statens uppfost- ringsanstalt för sinnesslöa
flickor, förslagsanslag ....
8,450
6,843,760
55,745
Övriga sjukvårdsanstalter:
30
31
Lasaretts underhåll ......
7,887
Resestipendier åt ordinarie
läkare vid länslasarett m. fl.,
reservationsanslag .......
_
32
Underhåll av Järvsö sjuk- hus för spetälska ........
11,750
33
Täckande av motsedd brist
å anslaget till underhåll av
Järvsö sjukhus för spet- älska, förslagsanslag, högst
6,000
34
Bidrag för driftkostnader-
na vid tuberkulossjuk- vårdsanstalter, förslagsan- slag ....................
1,250,000
35
Resebidrag till vissa patien- ter vid kustsanatoriema,
förslagsanslag ..........
7,500
36
Resestipendier åt läkare för
studier i tuberkulossjuk- vård, reservationsanslag ..
37
De genom medel ur Konung
Oscar II :s jubileumsfond
inrättade folksanatorierna,
förslagsanslag, högst ....
300,000
38
Statsbidrag till dispensär-
V’ ’
verksamhet, förslagsanslag
200,000
39
Behandling av medellösa lu-
puspatienter från landsor- ten, förslagsanslag ......
25,000
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
7
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
40
Radiumhemmets poliklinik,
förslagsanslag, högst ....
7,500
41
Radiumhemmets klinik, för-
42
slagsanslag ............
Resebidrag till vissa patien-
15 500
43
ter vid radiumhemmet,
förslagsanslag ..........
7,500
Statsbidrag för uppförande,
44
inrättande eller inlösen av
epidemisjukhus, förslags- anslag ................
750,000
Statsbidrag för driften av
epidemisjukhus, förslags- anslag ................
225,000
1,294,637
1,519,000
45
Vanföreväsendet:
Kliniker vid vanföreanstalterna i Stock-
46
holm, Göteborg och Hälsingborg, för- slagsanslag ......................
79,000
Polikliniker vid vanföreanstalterna i
47
Stockholm, Göteborg och Hälsing- borg, förslagsanslag ..............
Underhåll av skol- och uppfostrings-
7,500
48
hem för vanföra, förslagsanslag ....
Bidrag till resor för vanföra jämte
45,400
49
vårdare, förslagsanslag ............
De i Stockholm, Göteborg och Hälsing-
25,000
borg inrättade undervisningsanstal- terna för vanföra m. m., förslagsanslag
77,500
234,400
8,372,797
1,574,745
Hälsovård i allmänhet.
50
Kostnader för allmän hälso- och sjukvård, för-
slagsanslag ........................
* 600,000
51
Lindring i mindre bemedlade patienters
å lands-
bygden sjukvårdskostnader, förslagsanslag ....
25,000
52
Statens skola för utbildning av distriktssköterskor,
förslagsanslag ......................
4,000
53
Stipendier för sjuksköterskor för genomgående av
statens skola för utbildning av distriktsskö-
terskor, förslagsanslag, högst ........
10,000
54
Statsbidrag för anställning av distriktssköterskor.
förslagsanslag ......................
75,000
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
55
Statsbidrag till avlöning ät distriktsbarnmorskor,
förslagsanslag ............................
150,000
56
Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen
30,532
57
Repetitionskurser för barnmorskor, förslagsanslag,
högst .....................................
7,750
58
Ortopediska institutet ........................
4,125
59
Skyddskoppympningen, förslagsanslag ..........
130,000
60
Ivarantänsanstalten på Känsö, förslagsanslag,
högst .....................................
8,800
61
Svenska läkarsällskapet ......................
—
62
Resestipendier åt civila läkare..................
—
63
Internationella hälsovårdsbyrån i Paris, förslags-
anslag ....................................
7,000
64
Provisoriska åtgärder beträffande sjukvården
inom rikets ödemarksområden, förslagsanslag.
högst .....................................
36,250
780,457
308,000
Säger för medicinalstaten samt hälso- och sjuk-
10,183,374
2,182,895
D. Överståthållarämbetet.
1
överslålhållarämbetet ........................
61,911
2
Utgivande av > Polisunderrättelser >, förslagsanslag,
högst .....................................
30,000
3
Centralbyrån för fingeravtryck, förslagsanslag . .
13,500
Säger för överståthållarämbetet
61,911
43,500
E. Landsstaten.
1
Landshövdingarna ..........................
159,250
2
Tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna.....
729,550
3
Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m., för-
slagsanslag, högst ..........................
3,000
4
Extra länsnotarier m. m., reservationsanslag ....
165,000
5
Fögderiförvaltningarna ......................
1,179,266
Statsutskottets utlåtande Nr 5 A.
9
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
6
Vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna,
20,000
16,750
7
8
Ortstillägg till vissa tjänstemän och betjänte vid
landsstaten i Göteborgs och Bohus län, förslags-
1,875!
9
10
Särskild polisstyrka på landet, förslagsanslag ....
Ersättning åt lappfogdar m. m., reservationsanslag
450,000
21,775
Säger för landsstaten
t
F. Diverse.
Ålderstillägg, förslagsanslag ....................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ■ ■
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
..........1..........
2,272,816
473,650
1
2
3
*
225.000
400.000
112,500
.
4
20,000
5
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslags-
500,000
6
7
Tillfällig löneförbättring för viss personal inom
den civila statsförvaltningen, förslagsanslag
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,
* 458,000
* 4,250,000
8
Tryckningskostnader, förslagsanslag ............
150,742
Säger för diverse..........
| 1,408,242
4,708,000
Summa....................
16,711,390
27,827,443
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Bihang till riksdagens protokoll W22. (i sand. 5 höft. (Nr 5 A.)
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1922:5a Skrivelse till Konungen angående regleringen för tiden 1 januari—30 juni 1923 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socia s. 1 i texten