Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av riksdagens år 1921 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1920.

1922-05-16 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1922:84, Utlåtande i anledning av riksdagens år 1921 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1920.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

1

Nr 84.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1922, kl. 6 e. m.

Utlåtande i anledning av riksdagens år 1921 församlade revisorers

berättelse angående verkställd granskning av statsverkets

jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse

och förvaltning under år 1920.

(2:a avd.)

Statsutskottet, till vars förberedande behandling ovannämnda revisionsberättelse

jämte de i anledning därav från vederbörande ämbetsverk

och myndigheter till Kungl. Maj:t avgivna utlåtanden och förklaringar

blivit hänvisad, får, efter tagen kännedom av dessa handlingar

och inhämtande av de för ärendenas utredning i övrigt erforderliga

upplysningar, underställa riksdagens prövning de av revisorerna gjorda

framställningar, som ansetts från utskottets sida påkalla yttrande; kommande

utskottet därvid att följa den ordning, som i revisionsberättelsen

blivit iakttagen.

l:o) Den till utskottet remitterade revisionsberättelsen föreligger i

år i en i viss mån ändrad uppställning i förhållande - till vad under

föregående år varit fallet. De vidtagna förändringarna synas utskottet

ändamålsenliga och bidraga till lätthanterligheten av berättelsen och

överskådligheten av innehållet i densamma.

De tillförene i revisionsberättelsen intagna tabellerna hava även

till sitt omfång minskats. Det har emellertid inom utskottet ifrågasatts,

huruvida icke i enkelhetens och sparsamhetens intresse ytterligare

åtgärder i avseende å tabellernas omfattning och uppställning kunna

vidtagas. Då detta tabelltryck, även sådant det nu föreligger, onekligen

är ganska omfångsrikt, på samma gång det numera torde hava en

tämligen begränsad användning, då här förekommande uppgifter

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 sand. 43 höft. (Nr 84.) 1

Ändrad uppställning

av

revisionsberättelsen.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

delvis återfinnas i andra officiella publikationer, har det synts utskottet

som om en ytterligare inskränkning i berörda tryck vore med

hänsyn till föreliggande omständigheter och det praktiska behovet påkallad.

Åven om nu gällande instruktion för riksdagens revisorer kan

inrymma .befogenhet för revisorerna att i viss utsträckning vidtaga sådana

inskränkningar, har utskottet funnit, att en uttryckligen given föreskrift

angående begränsning av tabelltrycket skulle för revisorerna

möjliggöra att vid berättelsen foga allenast sådana tabellariska uppgifter,

som äro av verklig betydelse och ej återfinnas i annat lätt tillgängligt

officiellt tryck. En dylik anordning skulle givetvis väsentligt bidraga

till att nedbringa kostnaderna för revisionsberättelsens tryckning. Något

detaljerat förslag i angivet syfte har utskottet dock icke ansett sig

böra framlägga, utan synes frågan härom böra hänskjutas till de i år

sammanträdande revisorerna för vidtagande av de åtgärder och frambärande

av de förslag, som kunna i angivna hänseende befinnas påkallade.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må besluta uppdraga åt riksdagens

år 1922 sammanträdande revisorer att taga i övervägande,

huruvida icke ytterligare förenklingar kunna

och böra vidtagas i avseende å de revisionsberättelsen

över statsverket åtföljande tabellbilagorna samt, i den

mån så påkallas, framlägga förslag till de ändringar

i instruktionen för revisorerna, som kunna befinnas

erforderliga för vinnande av berörda syfte.

Lusenavgifter 2:o) Beträffande den i § 2 under berättelsen angående utrikes
**de"ar«e-S"

departementet upptagna frågan av lösenavgifter vid departementets passmentets

pass- avdelningar har utskottet i annat sammanhang redan uttalat sig och

avdelningar. rjpsc}agen fattat beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

vtanord- 3:o) Under utrikesdepartementet § 3 hava revisorerna meddelat,

tredje9huvud- hurusom i överensstämmelse med gällande instruktion någon anordning

titelnsexpens å utbetalningarna å det under tredje huvudtiteln upptagna expensmedtl-

anslaget ej skett, utan att den å utrikesdepartementets personal- och

räkenskapsbyrå anställde kamreraren med anledning härav i stor utsträckning

betalt inkomna räkningar utan attest: och hava revisorerna

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

3

som sin mening uttalat, att räkningarnas attesterande av vederbörande

byråchef måste anses vara en nödvändig förutsättning, för att denne

skall kunna öva erforderlig kontroll rörande de utbetalningar, för vilka

han är ansvarig.

Beträffande vad revisorerna härutinnan i övrigt anfört hänvisar

utskottet till revisionsberättelsen del I sid. 12.

Över ifrågavarande anmärkning har förklaring avgivits av chefen

för utrikesdepartementets personal- och administrativa avdelning, vilken

förklaring återfinnes å sid. 11—13 i revisionsberättelsens del III.

Då det givetvis måste anses vara med god ordning överensstämmande,

att räkningar före utbetalningarna varda av vederbörande

tjänsteman behörigen attesterade, har utskottet funnit önskligt, att

sådana åtgärder vidtagas, att utbetalning å ifrågavarande expensanslag

ej sker utan vederbörlig anordning eller attest; och förväntar utskottet,

att rättelse härutinnan varder för framtiden iakttagen. Under uttalande

härav har utskottet ansett sig böra vad i ärendet förekommit för riksdagen
omförmäla.

4:o) Under lantförsvarsdepartementet, § 10, hava revisorerna omförmält,

hurusom det väckt revisorernas uppmärksamhet, att i kostnad

för lejning av hästar för Göta livgardes övningar i visst fall utbetalts,

förutom åkdonslega, ej mindre än 29 kronor 50 öre för häst och dag,

vilket belopp synts revisorerna anmärkningsvärt högt.

I anledning av denna anmärkning hava förklaringar avgivits dels

av sekundchefen för Göta livgarde, dels ock av arméförvaltningens intendentsdepartement,

vilka förklaringar återfinnas å sid. 16—19 i del III

av revisionsberättelsen, och till vilka utskottet tillåter sig hänvisa.

Ifrågavarande lejningspris har, såsom i förklaringarna upplyses,

antagits av chefen för IV arméfördelningen enligt kontrakt vid central

hästlejning för arméfördelningens truppförband under 1920 års fälttjänstövningar.

Det synes utskottet, att vid uppgörande av sagda kontrakt

behörig hänsyn till statsverkets intressen icke tagits, och synes med

anledning härav, åtgärder böra vidtagas till förebyggande av att en

dylik anordning upprepas.

Utskottet vill erinra, hurusom i anledning av vissa av 1915 års

revisorer gjorda anmärkningar rörande lega för hästar och fordon under

1914 års mobilisering av Stockholms landsstormsområde riksdagen (skri
-

Utskottet.

Hästlejning skosinader

vid

Göta livgarde.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

Allmänna

lägerkassornas

besparingsmedel.

Utskottet.

Polisunder
rättelser.

velse nr 206 år 1916) framhöll, att en särskild undersökning borde

vidtagas för utrönande, huruvida åtgärder i då påtalade fall vore av

nöden för ett behörigt tillvaratagande av statens intressen, eller ock

eljest åtgärder från statens sida kunde anses av omständigheterna påkallade.

Aven i nu förevarande fall anser utskottet en motsvarande

undersökning väl motiverad och får fördenskull hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa undersökning

för utrönande, huruvida några särskilda åtgärder

böra vidtagas i anledning av vad revisorerna

i denna sak anmärkt, samt, för den händelse undersökningen

skulle sådant föranleda, vidtaga de ytterligare

åtgärder, som av densamma påkallas.

5:o) Under lantförsvarsdepartementet, §11, hava revisorerna vidare

omförmält, hurusom vid åtskilliga regementen av allmänna lägerkassomas

besparingsmedel utbetalningar gjorts bland annat till inköp av motorfordon

samt till »förskottsD-ersättning till en idrottsförening, vilka utbetalningar

enligt revisorernas mening icke bort bestridas av sagda

besparingsmed el.

Beträffande vad revisorerna härutinnan anfört hänvisar utskottet

till revisionsberättelsen del I, sid. 17 —19.

över ifrågavarande anmärkning hava förklaringar avgivits av

vederbörande truppförbandschefer, vilka förklaringar återfinnas å sid.

19—27 i revisionsberättelsens del III.

Utskottet, som funnit anmärkningsvärt, att ifrågavarande besparingsmedel

disponerats för ovan bterörda ändamål, har velat vad revisorerna

i detta hänseende anfört för riksdagen

omförmäla.

6:o) Under civildepartementet, § 1, hava revisorerna framhållit,

hurusom enligt revisorernas mening kostnaderna för utgivande av tidningen

»Polisunderrättelser» måste anses onödigt höga, varvid erinringar

särskilt framställts beträffande tidningens trycknings- och administrationskostnader.

I fråga om vad revisorerna i denna sak närmare anföra hänvisar

utskottet till sid. 23—25 i revisionsberättelsens del I.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

5

Förklaringar hava i ämnet avgivits dels av överståthållarämbetet

för polisärenden, dels ock av tredje polisintendenten i Stockholm, vilka

förklaringar återfinnas å sid. 36—39 i revisionsberättelsens del III.

Utskottet — som i sitt utlåtande nr 5 A, punkt 120, tillstyrkt för

första halvåret 1923 ett i förhållande till vad Kungl. Maj:t föreslagit

nedsatt belopp till utgivande av ifrågavarande tidning, vilken hemställan

jämväl av riksdagen bifallits — håller före, att kostnaderna för tidningen

måste med hänsyn till vad revisorerna anfört och i betraktande jämväl

av nedgående priser anses allt för höga, och vill utskottet uttala den

förväntan, att åtgärder från Kungl. Maj:ts sida varda vidtagna till att

sagda kostnader nedbringas till ett belopp, som står i skäligt förhållande

till tidningens omfattning, samt att i övrigt all nödig sparsamhet iakttages

i avseende å tidningens framställning och administration. Vad

revisorerna i denna punkt anfört, har utskottet ansett sig böra för riksdagen

omförmäla.

7:o) Under finansdepartementet, § 2, hava revisorerna fäst uppmärksamheten

vid den behandling, som från byggnadsstyrelsens sida

kommit vissa byggnadsfrågor till del. Särskilt hava revisorerna erinrat

om behandlingen av frågan om nybyggnad för dubbelseminarium i

Umeå. Lösningen av denna fråga har, enligt vad revisorerna framhålla,

blivit genom byggnadsstyrelsen väsentligt fördröjd, något som revisorerna

finna i hög grad beklagligt. I avseende å vad revisiorerna härutinnan

i övrigt anfört, hänvisar utskottet till revisionsberättelsens del I sid.

30—34.

I- ärendet har förklaring avgivits av byggnadsstyrelsen, vilken förklaring

jämte densamma åtföljande memorial och promemoria återfinnes

å sid. 77—92 i revisionsberättelsens del III.

Den behandling, som från byggnadsstyrelsens sida kommit seminariebyggnadsföretaget

i Umeå till del, synes utskottet vara ägnad att väcka

uppmärksamhet. Byggnadsföretaget, som beslöts av 1920 års riksdag

och som då förväntades hava framskridit väsentligt redan år 1921, befinner

sig ännu på ett förberedande stadium och beräknas nu ej vara

slutfört förr än tidigast i slutet av år 1924. Om ock redan själva förhalandet

av frågan synes i och för sig böra beklagas, framträder det

anmärkningsvärda i saken i så mycket skarpare dager, om man tager i

betraktande, att orsaken till dröjsmålet är att söka däri, att byggnads
-

Utskottet.

Byggnadsstyrelsen.

(Nybyggnad

för dubbelseminarium

i Umeå.)

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

August

Abrahamsons

stiftelse.

styrelsen emot riksdagens bestämt uttalade och på sakkunnig utredninggrundade

mening i det längsta vidhöll en avvikande uppfattning rörande

en viss del av ifrågavarande byggnadsföretag. Då riksdagen med hänsyn

till det trängande behovet på en enskild motion anslog medel till

nya byggnader för folkskoleseminariet i Umeå, var detta riksdagens

beslut uppenbarligen dikterat av eu önskan, att seminariet med största

möjliga skyndsamhet måtte beredas hjälp i sina lokala trångmål. Syftemålet

att vinna en snar lösning av byggnadsfrågan har emellertid genom

den verkställande och närmast ansvariga myndighetens åtgöranden icke

blivit uppnått, och dröjsmålet har föranlett fortsatta olägenheter för

undervisningen. Vid nu anförda förhållanden kan utskottet ej annat än

uttala sin anslutning till vad revisorerna i detta hänseende anfört,

och finner utskottet det sätt, varpå byggnadsstyrelsen handlagt ifrågavarande

ärende, vara synnerligen anmärkningsvärt, till följd varav

utskottet nu ansett sig böra vad i saken förekommit för riksdagen

omförmäla.

8:o) Under ecklesiastikdepartementet, § 7, hava revisorerna — under

érinran, att sedan August Abrahamsons stiftelse övertagits av staten,

dess verksamhet redan påkallat ganska avsevärda anslag av statsmedel —

uttalat den uppfattningen, att ett fortsättande av stifielsens verksamhet

utan en omläggning av dess skötsel med visshet komme även framgent

att för statsverket medföra högst betydande utgifter, och hava revisorerna

därför velat ifrågasätta, huruvida icke en undersökning borde komma

till stånd i syfte att utröna möjligheten av att genom förändringar i den

ekonomiska förvaltningen försätta stiftelsen i den ställning, att avkastningen

av stiftelsens egna inkomstkällor kunde i huvudsak täcka utgifterna

för en inom ramen av testamentets föreskrifter utövad verksamhet.

I avseende å vad revisorerna i övrigt anfört hänvisar utskottet till

sid. 42—47 i revisionsberättelsens del I.

I en vid revisionsberättelsen till denna punkt fogad reservation

hava herrar E. Kristensson, Ollas Ericsson, Oscar Olsson, Å. Ingeström

och G. Rosen framhållit, att, sådana som förhållandena med avseende

å stiftelsen efter dess övertagande av staten varit ordnade, den staten

påvilande förpliktelsen kunde komma att för statsverket medföra kostnader,

vilka ställde sig mer än skäligt höga i förhållande till den sak,

det gällde. Då stiftelsens ekonomi för närvarande icke satte stiftelsen

i stånd att med egna medel bestrida utgifterna för sin verksamhet,

göres i reservationen gällande, att en undersökning borde vidtagas till

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

7

utrönande av huruvida icke eu bestämd uppdelning av överinseendet

över stiftelsen kunde äga rum, så att ledningen av undervisningsarbetet

vid Näs och stiftelsens ekonomiska förvaltning lades i skilda händer

under stiftelsens styrelse som den sammanhållande faktorn. Vidare borde

enligt reservanternas mening tagas under övervägande, huruvida icke läroanstalten

borde, givetvis med bibehållande av en möjligen till antalet

ledamöter förminskad lokal styrelse, ställas under överinseende av skolöverstyrelsen,

varjämte reservanterna uttalat sig för en undersökning

rörande möjligheterna för ett utsträckt utnyttjande av slottsbyggnaden

i förhållande till vad nu vore fallet; och hava reservanterna ansett, att

en undersökning enligt de av reservanterna angivna riktlinjerna borde

komma till stånd, innan staten beviljade ytterligare anslag till ifrågavarande

stiftelse.

Beträffande vad reservationen i övrigt innehåller hänvisar utskottet

till sid. 182—184 i revisionsberättelsens del I.

I anledning av vad riksdagens revisorer i nu förevarande punkt

anfört hava förklaringar avgivits av föreståndaren för August Abrahamsons

stiftelse samt av stiftelsens styrelse, vilka förklaringar återfinnas å

sid. 110—116 i revisionsberättelsens del III.

Av vad i revisionsberättelsen rörande August Abrahamsons stiftelse

förekommit, har utskottet erhållit den uppfattningen, att förhållandena

i avseende å stiftelsens ekonomi icke äro tillfredsställande. Till

förebyggande att för framtiden betydande anspråk komma att ställas

på statens medverkande till fortsatt uppehållande av verksamheten därstädes,

är det enligt utskottets mening önskligt, att en ändring härutinnan

kommer till stånd och att åtgärder vidtagas, för vinnande av

ett bättre utbyte av de till stiftelsen hörande i egentlig mening ekonomiska

företagen och dymedelst även stiftelsen sättes bättre i stånd att

fylla sitt ändamål. De riktlinjer, som reservanterna låtit komma

till uttryck, synas utskottet jämväl böra tagas under övervägande.

Då utskottet sålunda håller före, att en undersökning i frågan kan

vara ägnad att bidraga till eu ändring i den nuvarande onekligen

tunga och kostsamma administrationen av stiftelsen och till ernående

av en fördelaktigare ekonomisk ställning för densamma ävensom av

förbättrade anordningar i övrigt får utskottet hemställa,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning

angående den förändring av organisationen av

Ut sko

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

Besiktningsoslnader

för

avdikningsföretag.

Utskoitet.

den ekonomiska förvaltningen och ledningen av August

Abrahamsons stiftelse, som kan anses vara av förhållandena

betingad.

9:o) Under jordbruksdepartementet, § 2, hava revisorerna i fråga

om de med statsmedel understödda avdikningsföretagen uppmärksammat,

att i vissa fall resekostnaderna för lantbruksingenjörer och deras biträden

i och för arbetenas besiktigande uppgått till belopp, som överstege de

på grund av besiktningarna utbetalta statsbidragen. Revisorerna hava

uttalat önskvärdheten av att kostnaderna för dylika förrättningar nedbringades,

och hava revisorerna ansett det i sådant syfte böra undersökas,

huruvida icke en tillfyllestgörande kontroll kunde vinnas exempelvis

därigenom att besiktningarnas utförande anförtroddes åt jordbrukssakkunniga

personer, boende å eller i närheten av förrättningsorterna,

såsom gode män vid lantmäteriförrättningar eller vandringsrättare. I

avseende å vad revisorerna i övrigt i denna sak anfört, hänvisar utskottet

till revisionsberättelsen del I, sid. 49.

Méd anledning av vad revisorerna i denna punkt anfört, hava

förklaringar avgivits dels av statens lantbruksingenjör i Västerbottens

läns norra del och Norrbottens läns södra del dels ock av lantbruksstyrelsen,

vilka förklaringar återfinnas å sid. 118—125 i revisionsberättelsens

del III. Lantbruksstyrelsen har i sin förklaring angivit

vissa utvägar, som utan att äventyra avsyningarnas effektivitet kunna

vara ägnade att nedbringa de härför erforderliga kostnaderna. Bland

annat har styrelsen dels framhållit, att ifråga om avsyning statsverket

icke borde bekosta förrättningsarvode mer än för en förrättning vid

samma företag dels ock ifrågasatt, att med besiktning av företag kunde

få anstå, till dess att dylik besiktning kunde anordnas i lämpligt sammanhang

med andra förrättningar.

Utskottet har i förevarande fråga ansett sig böra betona nödvändigheten

av att lantbruksingenjörernas förrättning sresor så planläggas,

att de åsamka statsverket minsta möjliga kostnad. I fråga om de av

revisorerna angivna utvägarna härför ställer sig utskottet dock något

tveksamt. Vad åter lantbruksstyrelsen anfört och de synpunkter, som i

dess utlåtande kommit till uttryck, synes utskottet värda allt beaktande,

och förväntar utskottet, att antingen de åtgärder, sagda ämbetsverk

ifrågasatt, varda upptagna till vederbörlig prövning och, därest de befinnas

gagneliga, komma till utförande, eller ock på annat sätt sörjes

för, att statsverket för nu ifrågavarande ändamål icke åsamkas kost
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

9

nåder, som ej stå i rimlig proportion till utbetalta statsbidrag. Under

uttalande härav har utskottet velat vad i denna fråga förekommit för

riksdagen

omförmäla.

10:o) Under rubrik »kommittéväsendet», § 4, hava revisorerna statsbouägnat

statsbokföringskommitténs räkenskaper en ingående granskning

och därvid funnit anledning till vissa erinringar. Det har väckt revisorernas

uppmärksamhet, att i kommittépersonalens avlöningar i vissa

fall vidtagits förhöjningar, som vida överstiga icke endast de för motsvarande

avlöningar utgående dyrtidstilläggen för statstjänstemän utan

även vad som skulle betingas av full ersättning för levnadskostnadernas

ökning. Särskilt hava revisorerna uppmärksammat, ätt personalens

arvoden vid två olika tillfällen undergått förhöjning, utan att protokoll

däröver finnes, och hava revisorerna ansett vara självfallet, att besluten

i fråga om personalens arvoden bort protokollföras. Vidare hava revisorerna

bland annat fäst sig vid att å kommitténs giroräkning i riksbanken

vid upprepade tilliällen gjorts uttagningar till växlande belopp

utan att, såvitt av verifikationerna framginge, utgifter till motsvarande

belopp blivit bestridda förr än efter understundom ganska avsevärd tid.

Beträffande vad revisorerna i övrigt i denna fråga anfört, hänvisar utskottet

till revisionsberättelsens del I, sid. 62—66.

I anledning av revisorernas sålunda gjorda erinringar har förklaring

avgivits av statsbokföringskommitténs verkställande ledamot, dåvarande

statskommissarien, nuvarande generaldirektören C. L. Tenow, vilken

förklaring återfinnes å sid. 144—150 i revisionsberättelsens del III.

Genom remiss den 7 januari 1922 anbefallde Kungl. Maj:t justitie- vtskottet.

kanslersämbetet att efter verkställande av de ytterligare utredningar och

undersökningar, som kunde anses påkallade, till Kungl. Maj:t inkomma

med utlåtande i ifrågavarande ärende. Det sålunda infordrade utlåtandet

har ämbetet avgivit den 6 april 1922. Genom beslut den 13 i samma

månad överlämnade Kungl. Maj:t ärendet till justitiekanslersämbetet för

den åtgärd, vartill ämbetet kunde finna fog, och har justitiekanslersämbetet

sedermera den 15 april 1922 förordnat, att handlingarna i

ärendet skola överlämnas till advokatfiskalsämbetet hos kammarrätten,

varvid justitiekanslersämbetet hänvisat till sitt bland handlingarna befintliga

utlåtande.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 sand. 48 höft. (Nr 84.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

Vissa kommittéer.

Utskottet.

Då ärendet sålunda är överlämnat till vederbörande åklagarmyndighet

för den åtgärd, som på densamma må ankomma, har utskottet

allenast velat vad i frågan förekommit för riksdagen

omförmäla.

ll:o) Statsrevisorerna hava i årets berättelse upptagit kostnaderna för

kommittéväsendet till behandling i en särskild avdelning. Efter att hava

påvisat, att anslagen till utredningar genom kommittéer och sakkunniga,

sammanlagt 1,560,000 kronor, överskridits med icke mindre än

4,274,137 kronor 63 öre, framlägga statsrevisorerna en tabell över utgifterna

för de till ett antal av 44 uppgående kommittéer, vilkas kostnader

för revisionsåret uppgått till mer än 25,000 kronor. Av de sammanlagda

kostnaderna för dessa kommittéer, 3,065,249 kronor 66 öre,

hava 756,255 kronor 92 öre utgått som arvoden åt ordförande och

ledamöter, 151,285 kronor 4 öre som ersättning åt statstjänstemän i

kommittéerna för mistade löneförmåner samt 326,388 kronor 35 öre

som sekreterararvoden. Men dessutom hava 308,085 kronor 91 öre

eller nära tiondedelen av hela kostnaden åtgått till rese- och traktamentsersättning,

366,483 kronor 88 öre till hyror och expenser, 456,224

kronor 82 öre till tryckningskostnader och 700,495 kronor 74 öre —

alltså mer än femtedelen av hela summan — till ersättning åt biträden

och vaktmästare.

Vid sin detalj granskning av vissa kommittéers arbete (sid. 60—75

i revisorernas berättelse del I) hava statsrevisorerna också påtalat anmärkningsvärda

förfaranden, som i hög grad kunnat bidraga att onödigt öka

kostnaderna för kommittéväsendet.

Statsrevisorerna hava också påtalat det allt mer omkring sig gripande

förfaringssättet, att ämbetsverken i stället för Kungl. Maj:t eller

departementschefen — visserligen efter Kungl. Maj:ts bemyndigande —

tillkalla sakkunniga, för vilkas utredningar kostnaderna bestridas av

kommittéanslaget. Åtminstone en av dessa sakkunnigutredningar har

växt ut till en omfattande kommitté.

Beträffande statsbokföringskommittén har utskottet avgivit yttrande

under 10:o).

De avgivna förklaringarna återfinnas sid. 150—190 i revisionsberättelsen

del III.

I anledning av de erinringar och uttalanden, som av revisorerna

sålunda gjorts beträffande såväl kommittéväsendet i dess helhet som

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

11

särskilda kommittéer och sakkunnigutredningar, har utskottet velat erinra

därom, att sedan åtskillig tid Kungl. Maj:t hatt uppmärksamheten fästad

på nödvändigheten att i görligaste mån begränsa utgifterna för ifrågavarande

ändamål, och att i sådant syfte bestämmelser och föreskrifter

blivit från Kungl. Maj:ts sida utfärdade för ernående av en större

kontroll och dymedelst ett förebyggande att utgifterna i förevarande

hänseende springa allt för mycket i höjden. Utskottet vill härutinnan

allenast hänvisa till Kungl. Maj:ts kungörelse den 29 augusti 1921 med

vissa bestämmelser angående kommittéer. Då sålunda från Kungl Maj:ts

sida åtgärder vidtagits, varigenom man torde kunna förvänta, att kostnaderna

av nu ifrågavarande slag komma att i högst väsentlig grad

nedbringas, har utskottet allenast velat vad i denna fråga förekommit

för riksdagen

omförmäla.

12:o) Under rubriken rese- och traktamentsersättning hava revisorerna

efter granskning av räkenskaperna hos vissa myndigheter uppmärksammat,

att ersättningar för i tjänsten företagna resor ofta debiterats

med synnerligen höga belopp samt att gottgörelse lämnats för

resor, beräknade efter längre färdväg, då kortare sådan kunnat användas,

och även i verkligheten använts. Efter anförande av åtskilliga

exempel huvudsakligen beträffande resor, företagna av inskrivningsnämnder

i vissa norrländska rullföringsområden, hava revisorerna framhållit

önskvärdheten av att den pågående revisionen av resereglementet

skyndsamt måtte slutföras samt att planläggningen av åtskilliga tjänsteresor

borde ske på sådant sätt, att statsverket icke åsamkades större

utgifter än som vore nödvändiga. Beträffande vad revisorerna i övrigt

härutinnan anfört, hänvisar utskottet till revisionsberättelsens del I sid.

75—78.

I anledning av vad revisorerna i denna punkt anfört, hava förklaringar

avgivits dels av riksräkenskapsverket dels ock av åtskilliga

rullföringsområdesbefälhavare och ledamöter i de av revisorerna påtalade

inskrivningsnämnderna, vilka förklaringar återfinnas å sid. 190—

206 i revisionsberättelsens del III.

Beträffande vad revisorerna i fråga om rese- och traktamentsersättningar

anfört, får utskottet erinra, att Kungl. Maj:t den 17 februari

1922 utfärdat kungörelse angående ändrad lydelse av vissa paragrafer

Rese- och

traktamentserstUtningar.

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

Kostnader för

papper och

blankettryck.

Ut skottet.

i resereglemente! den 13 december 1907. I denna kungörelse hava

bestämmelser meddelats, enligt vilka bland annat dels resekostnadsersättning

ej får utgå för annan eller längre väg, än som verkligen

tillrygga!ägta, dels förutvarande rätt till ersättning för transport av reseffekter

upphävts, dels ock uttryckligen föreskrivits, att reseräkning skall

tydligt angiva den använda resvägen samt innehålla uppgift om det för

varje del av resan anlitade fortskaffningsmedel och om den vagnsklass,

som vid resa i sovvagn använts. Vid nu anförda förhållande och då

dessutom, enligt vad utskottet har sig bekant, nytt resereglemente är

under utarbetande och snart torde vara att emotse, varigenom en rättelse

i nu påtalade missförhållanden kan förväntas, har utskottet allenast

velat vad i denna fråga förekommit för riksdagen

omförmäla.

13:o) Under rubriken kostnader för papper och blankettryck

hava revisorerna påpekat, att önskvärd sparsamhet med papper och

blanketter i allmänhet icke iakttagits, varpå exempel i berättelsen anföres.

Då ämbetsverken i regel gjorde sina inköp av papper och skrivmaterialer

hos viss firma i Stockholm, hava revisorerna framhållit, att

förmånligare priser skulle kunna erhållas, om konkurrens här finge göra

sig gällande. Vad särskilt angår tryckningskostnaderna hava revisorerna

uppmärksammat, att utförande av det blankettryck hos landsortstryckerier

ställt sig avgjort ekonomiskt fördelaktigare än arbetets

utförande hos tryckerier i Stockholm. Åven vid utförande av tryckning

i Stockholm borde enligt revisorernas mening anbud infordras ej allenast

från större tryckerier utan även från mindre sådana. Beträffande

vad i övrigt revisorerna i dessa hänseenden anfört hänvisar utskottet

till revisionsberättelsens del I sid. 78—81.

Enligt vad utskottet har sig bekant, har sedan länge inom ett flertal

ämbetsverk uppmärksamheten varit riktad på nödvändigheten att nedbringa

kostnaderna för papper. Åtgärder i sådant syfte hava också på

sina håll i stor utsträckning vidtagits, och förväntar utskottet, att vad

i detta avseende ytterligare kan göras varder snarast bragt i verkställighet.

Vad revisorerna anfört i fråga om anlitande av landsortstryckerierna

för visst blankettryck, finner utskottet beaktansvärt, och anser

utskottet det synnerligen önskligt, att vid större beställningar anbud

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

13

inhämtades ej endast från de större tryckerierna i Stockholm utan även

från de mindre tryckerierna därstädes och från vissa landsortstryckerier.

Genom en dylik konkurrens på detta område torde givetvis en nedsättning

av tryckningskostnaderna vara att emotse. Vad i detta ärende

förekommit har utskottet velat för riksdagen

omförmäla.

14:o) Under Statens järnvägar § 5 hava revisorerna — med förmälan

att revisorerna vid två tillfällen besökt statens järnvägars kontorsbyggnad

vid Tomteboda — beträffande de där inrymda statistiska

kontoret och kontrollkontoret uppmärksammat, att den uppsikt, som för

närvarande utövades i ändamål att den talrika personalen med punktlighet

och noggrannhet fullgjorde sitt arbete, icke vore fullt effektiv.

Särskilt hava revisorerna uttalat önskvärdheten att beträffande personalens

måltidsrast, som för närvarande enligt varje befattningshavares eget

bestämmande uttages under en halvtimme (för somliga tjänstemän en

timme) mellan klockan 11—1 på dagen, en ändring skedde i den riktningen,

att en uppdelning i bestämda grupper efter de olika kontoren

eller avdelningarna ägde rum, så att varje sådan grupp erhölle sin rast

under de till måltid anslagna timmarna. I avseende å vad revisorerna

i övrigt rörande ifrågavarande kontor anfört, hänvisar utskottet till revisionsberättelsens

del I sid. 94—96.

Med anledning av vad revisorerna i angivna hänseenden under

denna paragraf anfört, hava förklaringar avgivits av järnvägsstyrelsen

samt av föreståndarna för ifrågavarande båda kontor, vilka förklaringar

återfinnas å sid. 224—225 och sid. 228—233 i revisionsberättelsens

del III. _

Då enligt vad utskottet inhämtat, åtgärder äro vidtagna för vinnande

av rättelse i de av revisorerna anmärkta hänseenden och bättre

kontroll i avseende å arbetenas effektivitet således kan förväntas, har

utskottet allenast velat vad i frågan förekommit för riksdagen

omförmäla.

Statens järnvägars

kontorsbyggnad

vid Tomteboda.

Utskottet.

15:o) Vad i övrigt blivit av revisorerna anmält och erinrat, har

utskottet funnit dels hava medfört åsyftad eller i utsikt ställd rättelse,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

dels vara av vedebörandes utlåtande nöjaktigt förklarat, dels ej vara

av den vikt, att, oaktat förklaringen ej varit fullt tillfredsställande,

någon riksdagens åtgärd bort av förhållandena föranledas, dels slutligen

icke hava varit av beskaffenhet att från utskottets sida påkalla

något yttrande; vilket utskottet skolat för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 16 maj 1922.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes-slutbehandling inom utskottet hava närvarit,

vid punkterna 1 — 14:

från första kammaren: herrar S. H Kvarnselius, A. C■ Lindblad, N. A. Nilsson, H.

F. Lamm, C. P. V. Nilsson, 0. U. B. Olsson, J. L. Widell, C. Gr. Ekman, J. Nilsson i Malmö,

0. Bergqvist, E. A. Hallin och A B■ Booth samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Bydén, J. Jönsson i

Revinge, 0■ Hson Waldén, 0. Olsson i Kullenbergstorp, S. Bengtsson i Norup, P. B. Nilsson

i Landeryd, 0. Nilsson i Örebro, J. D. Norman, S. E. Ljungkvist, S. J. Karlsson i Nynäshamn

och B. F.son Holmgren

med undantag därav att i behandlingen av punkterna 11—14 deltagit herr A. E. Ljutigberg

i stället för herr K. V. Bydén.

vid punkt 15:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnselius, C. P. V. Nilsson, 0■ U. B. Olsson,

J. L. Widell, G. G. Ekman, J. Nilsson i Malmö, 0. Bergqvist, E. A. Hallin, K. E. Anders

son, P. A. Bergström, C■ Johansson och F. 0. Struts samt

från andra kammaren: herrar K. V. Bydén, J. Jönsson i Revinge, 0. H.son Waldén,

0. Olsson i Kullenbergstorp, S. Bengtsson i Norup, P. B. Nilsson i Landeryd, 0. Nilsson i

Örebro, S. E. Ljungkvist, A. E. Ljungberg, S. J. Karlsson i Nynäshamn och B. F.son Holmgren.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 84.

15

Reservationer:

vid punkt 10 (statsbokföringskommittén) av herrar O. U. B. Olsson,

O. Olsson i Kullenbergstorp och J. D. Norman, vilka ansett, att utskottets

yttrande bort hava följande lydelse:

»Då ärendet sålunda är överlämnat till vederbörande åklagarmyndighet

för den åtgärd som på densamma må ankomma, har utskottet

ej ansett sig böra i annan mån uttala sig i avseende å revisorernas i

denna punkt gjorda erinringar än att utskottet funnit det vara. synnerligen

anmärkningsvärt, att statsbokföringskommitténs beslut rörande avlöningsförhöjningar

åt kommitténs personal icke protokollförts. Vad i

ärendet förekommit har utskottet emellertid nu allenast velat för riksdagen
omförmäla.

»

vid punkt 15

av herrar S. H. Kvarnselius, C. P. V. Nilsson, J. L. Widell,

C. G. Ekman, K. E. Andersson, F. O. Struts, J. Jönsson i Revinge,

O. Olsson i Kullenbergstorp, S. Bengtsson i Norup och P. B. Nilsson

i Landeryd, vilka ansett att vad statsrevisorerna under rubriken

»Statens vattenfallsverk» § 2, anfört rörande återköp av elektrisk kraft

från Trollhättans elektrotermiska aktiebolag, bort föranleda utskottet att

därom till riksdagen göra .en omförmälan.

av herrar K. E. Andersson och O. Olsson i Kullenbergstorp, vilka

ansett, att vad statsrevisorerna under rubriken »Kommittéväsendet», § 13,

anfört rörande lagerhusbyggnadskommissionens åtgärder med lagerhusens

uppförande, bort föranleda utskottet att därom till riksdagen göra en

omförmälan.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1922:185 Skrivelse till Konungen i anledning av riksdagens år 1921 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande s. 1 i texten