Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under kommunikationsdepartementet hörande utlåning sfonder jämte i ämnet väckta motioner.

1922-05-19 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1922:96, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under kommunikationsdepartementet hörande utlåning sfonder jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 96.

1

Nr 96.

Ankom till riksdagens kansli den 19 maj 1922 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag för kapitalökning

å statens under kommunikationsdepartementet

hörande utlåning sfonder jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

l:o) Uti den till riksdagen den 7 januari 1922 avlåtna propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov under tiden 1 januari—

30 juni 1923, har Kungl. Maj:t beträffande statens utlåningsfonder,

under åberopande av det vid propositionen under rubrik »utgifter för

kapitalökning, Bil. 1» fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för nämnda dag, föreslagit riksdagen (punkt 32) dels besluta,

att den avsättning till allmänna järnvägslånefonden, som enligt riksdagens

beslut skolat ske under år 1923, skall äga rum med 750,000

kronor under tiden 1 januari—30 juni 1923 och 750,000 kronor under

budgetåret 1 juli 1923—30 juni 1924; dels ock för avsättning till samma

fond för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av

750,000 kronor.

Under hänvisning till den i ärendet lämnade utredningen, som återfinnes

å sid. 134 och 135 av åberopade statsrådsprotokollet, får utskottet

tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Utskottet, som ej heller funnit anledning till erinran mot att täckning

för ifrågavarande anslag beredes av lånemedel, hemställer,

att riksdagen må

a) besluta, att den avsättning till allmänna järnväg

slånefonden, som enligt riksdagens beslut skolat ske

under år 1923, skall äga rum med 750,000 kronor under

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 6 sand. 48 käft. (Nr 96.)

Allmänna

järnvägs
lånefonden.

i)44 it

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 96.

Fonden

för bibanor

i vissa delar

av riket.

Utskottets

yttrande.

tiden 1 januari—30 juni 1923 och 750,000 kronor

under budgetåret 1 juli 1923—30 juni 1924;

b) för avsättning till samma fond för tiden 1 januari.

—30 juni 1923 anvisa ett reservationsanslag av

750,000 kronor att utgå av lånemedel.

2:o) Kungl. Maj:t har (punkt 33) föreslagit riksdagen, att de avsättningar

till fonden för bibanor i vissa delar av riket, som enligt riksdagens

beslut skolat ske under åren 1923—1926, i stället skola äga rum

under budgetåren 1 juli 1923—30 juni 1927.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 135 och 136 av åberopade

statsrådsprotokollet.

I en inom riksdagens andra kammare väckt motion (nr 22) har herr

E. Andersson i Prästbol m. fl. hemställt, att riksdagen måtte för tiden *

1 januari—30 juni 1923 i enlighet med av riksdagen förut fattat beslut

till fonden för bibanor i vissa delar av riket anvisa ett belopp av

1,200,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen.

Fondens fördelning och hittills beslutade avsättningar framgår av

följande tabell:

1912—1921

1922

1923

1924

1925

1926

14,400,000

—

2,400,000

2,400,000

2,400,000

2,400,000

Summa 24,000,000

Av de hittills anvisade medlen, 14,400,000 kronor, hava disponerats

såsom låneunderstöd åt Billingsfors—Arvika järnväg med bibana från

Järnskog till Skillingsfors 5,622,000 kronor och åt Åmål—Årjängs järn

väg 3,273,750 kronor eller tillhopa 8,895,750 kronor. Av de anvisade

medlen återstå sålunda odisponerade 5,504,250 kronor.

Utskottet får tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

I avseende å det motionsvis gjorda förslaget att redan å halvårsbudgeten

för år 1923 verkställa en ytterligare avsättning å 1,200,000

kronor vill utskottet framhålla, att enligt vad som framgår av den i

statsverkspropositionen lämnade redogörelsen, av de hittills anvisade

medlen över 5,5 miljoner kronor återstå odisponerade samt att Kungl.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 96. 3

Maj:t dessutom liar befogenhet att, i den män vederbörande lånesökande

uppfylla uppställda lånevillkor, vid beviljande av låneunderstöd taga

hänsyn även till sådana av riksdagen beslutade avsättningar, vartill medel

ännu icke anvisats.

Då det knappast torde vara att förvänta, att före nästkommande

riksdag anspråk på lån från fonden skola framkomma i sådan utsträckning,

att de icke med sålunda verkställda och beslutade avsättningar

kunna i erforderlig grad tillgodoses, har utskottet icke ansett sig böra

biträda motionärernas förslag.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kling]. Maj:ts förevarande

förslag och med avslag å herr Anderssons i

Prästbol m. fl. i ämnet väckta motion, må besluta, att de

avsättningar till fonden för bibanor i vissa delar av riket,

som enligt riksdagens beslut skolat ske under åren

1923—1926, i stället skola äga rum under budgetåren

1 juli 1923—30 juni 1927.

3:o) I en inom andra kammaren av herrar S. Lubeck m. fl. väckt

motion (nr 97), vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling,

har hemställts, att riksdagen måtte till kapitalökning å vattenkraftslånefonden

enligt i motionen angivna grunder å tilläggsstat för år

1922 anvisa ett belopp av 3 miljoner kronor.

I fråga om de skål, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen.

I förevarande ämne har departementschefen till ovanberörda statsrådsprotokoll

anfört följande:

»Kommerskollegium har efter samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

meddelat, att någon framställning icke erfordras till 1922

års riksdag om anslag såsom kapitalökning för vattenkraftslånefonden.

Svenska vattenkraftföreningen har senare ifrågasatt en väsentlig ökning

av fonden särskilt ur synpunkten att kunna minska arbetslösheten och

bereda lättnad åt inhemska industriföretag. Emellertid har jag icke ansett

mig kunna tillstyrka äskande av anslag för ändamålet vid innevarande

års riksdag.»

Till stöd för sin framställning anföra motionärerna, bland annat,

följande:

Motion

angående

vattenkrafts
lånefonden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 96.

»Ett stort antal under normala förhållanden välbehövliga enskilda vattenkraft-

och än mer vattenregleringsföretag äro planerade och vederbörligen insynade,

delvis också påbörjade, varför man med skäl kan förvänta, att en ökad

tillgång på lånekapital till möjligast billiga villkor skulle framkalla en ganska

betydande företagsamhet på området.

Redan före den senaste högkonjunkturen var eu begynnande brist på kraft

för industriella och borgerliga kommunala behov utpräglad, och under krigsårens

elektrifieringskunger framträdde kraftbristen med stor skärpa. Man synes vara

berättigad uttala, att bland de nyanläggningar, som under den nu rådande

depressionen över huvud kunna eller måste komma ifråga, åtgärder för bättre

tillvaratagande av landets vattenkraft böra sättas i främsta rummet. Ur produktionssynpunkt

samt med hänsyn till landets handelsbalans och dess beredskap

för kommande bättre tider torde detta utan närmare motivering framstå som

riktigt.

Kostnaderna för vattenkraftanläggningar och vattenregleringar utgöras till

övervägande del av arbetslöner; i den mån maskiner och material ingå i anläggningskostnaden

kommer vid köji inom landet sysselsättning att på ett naturligt

sätt beredas arbetare, anställda hos hithörande industriföretag.

Kungl. Maj:t har möjligen hyst den uppfattningen, att för vattenkraftanläggningar

_ skulle erfordras övervägande specialutbildade arbetare. Detta är emellertid

icke förhållandet; det övervägande flertalet utgöres av vanliga grovarbetare

jämte en del byggnadsarbetare.

Räntan å vattenkraftslånefondens medel beräknas för närvarande efter 6 procent.

Lånetiden är 43 år med amorteringsfrihet under de 3 första åren och

eventuellt ränteanstånd under samma tid, i vilket fall lånetiden utsträckes till

46 år. För det här åsyftade tillskottet synes det av flere skäl motiverat att

sänka räntan till 4 ''/2 eller 5 procent. Det synes därjämte böra övervägas, huruvida

icke en allmän räntesänkning för denna lånefond redan nu kunde anses

lämplig.»

Beträffande nämnda motion har utskottet erhållit från kommerskollegium

i vederbörlig ordning införskaffat yttrande, vari, bland annat,

an föres följande:

»I skrivelse den 27 september 1920 anhöllo kommerskollegium samt vägo_ch

vattenbyggnadsstyrelsen hos Kungl. Maj:t, att framställning måtte avlåtas till

riksdagen om anvisande för år 1922 av ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor

till kapitalökning för fonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag blev emellertid

anslaget begränsat till 2,000,000 kronor eller samma belopp, som förut beviljats

för vart och ett av åren 1920 och 1921. Vattenkraftslånefonden uppgår

alltså för närvarande till 6,000,000 kronor.

År 1920 ingåvos 31 ansökningar å tillhopa 4,6 miljoner kronor. Det disponibla

beloppet 2 miljoner kronor fördelades på 19 företag.

År 1921 utgjorde ansökningarna 24 å tillhopa c:a 2,7 miljoner kronor. Av

för sagda år anslagna 2 miljoner kronor hava hittills utdelats 643,000 kronor

till 7 företag. Övriga ansökningar äro ej slutbehandlade, emedan sökandena

ännu ej kunnat förete laga bevis om sin rätt att verkställa ifrågavarande vattenbyggnader.

Att efterfrågan å lån år 1921 varit mindre än år 1920, torde i väsent
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 96.

5

lig grad vara att söka i de försämrade konjunkturerna, varjämte den från och

med den 1 juli 1921 från 5 1/2 till 6 procent höjda räntan å lånen torde i sin

mån hava bidragit till att göra lånen mindre efterfrågade, särskilt som räntan i

den allmänna penningmarknaden alltmera sjunkit. Av 1921 års anslag torde,

sedan den slutliga fördelningen skett, någon del bliva övrig till 1922 års fördelning.

För 1922 äro låneansökningarna ännu ej ingivna.

I likhet med vad som gäller all annan byggnadsverksamhet är nybyggnadsverksamheten

på nu ifrågavarande område för närvarande obetydlig. Motionärerna

hava emellertid gjort gällande, att åtskilliga dylika företag kunde väntas bliva

igångsatta, därest billigt kapital bleve tillgängligt. Att under normala förhållanden

kraftbrist råder på åtskilliga ställen i vårt land, är väl bekant. Såväl kraftstationsutbyggnader

som vattenregleringsföretag äro därför flerstädes av behovet

påkallade.

Beträffande lämpligheten att anordna dylika arbeten för att lindra arbetslösheten

kan kollegium i huvudsak instämma med motionärerna. Därest den

statsfmansiella ställningen skulle tillåta anvisande av anslag till kapitalökning för

fonden, vilket synes kollegium önskligt, torde fördenskull lånebeloppen böra avse

endast de egentliga utbyggnadskostnaderna.

Ansökningstiden för lån från det sålunda ifrågasatta anslaget, som närmast

avser beredande av nödhjälpsarbeten, synes lämpligen böra sättas till 1 juli 1922,

och torde lånen med hänsyn härtill kunna beräknas i allmänhet vara slutbehandlade

före 1922 års utgång. Att på sätt motionärerna föreslagit bestämma, att

medel, som icke kunnat för ovan angivet ändamål disponeras i form av lån till

nya vattenkraftsbyggnader, finge efter viss tid av Kungl. Maj:t disponeras för

motverkande av arbetslösheten under eljest tillämpade former, lärer av budgettekniska

skäl tyvärr knappast vara genomförbart.

Det anslag, som bör anvisas för angivna syften, synes lämpligen kunna

sättas till samma belopp, som redan beviljats för innevarande år, eller 2,000,000

kronor, och med hänsyn till vad ovan anförts erhålla karaktären av reservationsanslag.

Slutligen tillåter sig kollegium framhålla, att en sänkning av räntan å lån

från ifrågavarande fond givetvis är önsklig.

Kollegium föreslår alltså, att statsutskottet måtte hos riksdagen hemställa,

att till kapitalökning för vattenkraftslånefonden, att användas enligt ovan

angivna grunder, å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett reservationssanslag av

2,000,000 kronor.»

Utskottet vill erinra, att för innevarande år ett belopp av över 2

miljoner kronor ännu finnes odisponerat av vattenkraftslånefondens medel,

och enligt vad av den av myndigheterna i ärendet lämnade utredningen

synes framgå, torde icke skäl föreligga för antagande, att icke detta

belopp skall visa sig tillfyllest för bestridande av den närmaste tidens

anspråk å lån från fonden.

På grund härav och med hänsyn därjämte till angelägenheten av

att under nuvarande statsfmansiella situation undvika anvisande av nya

anslag, som innebära en utökning av de av Kungl. Maj:t framlagda

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 96.

statförslagen, har utskottet icke ansett sig kunna biträda det framställda

förslaget om anvisande av ytterligare medel till vattenkraftslånefonden.

Med beaktande av vad i motionen anförts rörande önskvärdheten av

att under nu rådande arbetslöshet kunna i möjligaste mån befrämja tillkomsten

av vattenkraftsanläggningar och andra liknande nyanläggningar,

till vilka kan erhållas lån från ifrågavarande fond, vill utskottet emellertid

tillstyrka, att låneräntan — vilken beträffande lån, beviljade efter den 1

juli 1921, utgår med en från 5V* till 6 procent förhöjd räntesats — måtte

sänkas till fem procent, att gälla för lån, som efter den 1 juli 1922

beviljas ur fonden.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet

hemställa,

a) att riksdagen, i anledning av den av herr Liibeck

m. fl. i ämnet väckta motionen, må besluta sådan

ändring i de för utlämnande av lån från vattenkraftslånefonden

gällande huvudgrunder att för lån, som efter

den 1 juli 1922 beviljas ur fonden, skall gäldas ränta

efter fem procent, dock med skyldighet för låntagaren

att, därest förfallet kapitalbelopp icke inom åtta dagar

efter förfallodagen inbetalas, å det förfallna beloppet erlägga

en med en halv procent förhöjd årlig ränta från

förfallodagen till dess betalning sker;

b) att ovannämnda motion, i vad den avser anvisande

av anslag för avsättning till ifrågavarande

fond, icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 19 maj 1922.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. II. Kvarnzelius, N. A. Nilsson, J. Nilsson i Skottlandshus,

II. F. Lamm, G. P. V. Nilsson, 0. U. B. Olsson, J. L. Widell, C. G. Ekman,

O. Bergqvist, E. A. Hallin, P. A. Bergström och G. Johansson,

från andra kammaren: herrar K. V. Rydén, O. H:son Waldén, O. Olsson i Kullenbergstorp,

P. B. Nilsson i Landeryd, C. R. Jansson i Falun, L. J. Carlsson-Frosterud,

0. Nilsson i Örebro, S. E. J. Lttbeck, J. I). Norman, O. Osberg och S. E. Ljungkvist,

med undantag därav att i behandlingen av punkt 3 deltagit herr J. Jeansson

i st. f. herr E. A. Hallin och herr B. F:son Holmgren i st. f. herr S. E. J. Liibeck.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 96.

7

Reservation

vid punkt 3 (motion angående vattenkraftslånefonden) av herrar J. Jeansson,

J. D. Norman och B. F:son Holmgren, vilka ansett att utskottet

bort hemställa,

att riksdagen i anledning av den av herr Liibeck

m. fl. i ämnet väckta motionen må

a) besluta sådan ändring — — — — — — —

till dess betalning sker;

b) till kapitalökning för vattenkraftslånefonden å

tilläggsstat för år 1922 anvisa ett reservationsanslagav

2,000,000 kronor att utgå av lånemedel.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1922:220 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning ä statens under kommunikations s. 12 i texten