Sök i Ratio Lex

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2. 1

1923-02-20 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 2TU 1923:2, Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2. 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2. 1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 22 februari 1923 kl. 4 e. m.

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 2, i

anledning av väckt motion angående utskänkning av

alkoholhaltiga drycker i riksdagsrestauranten.

Uti en inom andra kammaren avgiven och till dess andra tillfälliga

utskott hänvisad motion, nr 199, har herr Kinmanson m. fl. hemställt,

»att riksdagen må uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att ordna

utskänkningen i riksdagsrestaurangen i enlighet med de föreskrifter, som

gälla restauranger i Stockholm, vilka hava rätt att utskänka spritdrycker,

vin och Öl».

Beträffande motiveringen för denna hemställan får utskottet hänvisa

till motionen.

Motionärerna erinra om att fjolårets riksdag behandlade en motion

om spritutskänkning i riksdagsrestaurangen. Bankoutskottet, som då

hade ärendet till beredning, ansåg sig icke kunna helt följa fjolårets

motionärer i deras yrkande, utan tillstyrkte allenast utskänkning av

brännvin i samband med måltid i matsalen. Andra kammaren avslog

emellertid såväl bankoutskottets förslag som motionen.

Utskottet hyser den meningen, att ingenting inträffat, som torde

kunna föranleda kammaren att i år frångå sin i fjol intagna ståndpunkt

till frågan om spritutskänkning i riksdagsrestaurangen. De skäl, som då

voro avgörande för kammarens ställningstagande, lära fortfarande vara

gällande. Utskottet får därför hemställa,

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 13 saml. 2 avd. 2 käft. (Nr 2.)

Motionen.

Utskottet.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.

att motionen nr 199 icke måtte till någon andra

kammarens åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 februari 1923.

På utskottets vägnar:

AXEL BUREN.

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Buren, Jonsson i Eskilstuna. Andersson i

Katrineholm, Brännberg, fru Östlund, herrar Johansson i Bro, Björnberg, Ernfors, Andersson i Kroken

och fröken Wellin.

Reservation

av herrar Eurén och Ernfors samt fröken Wellin, vilka anfört:

I sitt tillstyrkande utlåtande med anledning av en liknande motion

vid 1922 års riksdag anförde bankoutskottet, att de lokaler — matsal och

kafé — som upplåtits för att bereda riksdagens ledamöter tillfälle att

där intaga sina måltider, icke kunna betraktas såsom en restaurang i

vanlig mening. Fastmera hade dessa lokaler inrättats med hänsyn till

arten av det arbete, som åligger riksdagens ledamöter och som är av

beskaffenhet, att icke blott lunch utan esomoftast jämväl middags- och

aftonmåltider måste för dem därstädes serveras. Under sådana förhållanden

syntes det utskottet ej böra förmenas den enskilde riksdagsmannen, som

av sitt arbete föranledes att inom riksdagshuset intaga måltider, att

därvid följa sina regelbundna måltidsvanor med avseende t. ex. på s. k.

»snaps», pilsnerdricka eller eventuellt ett glas vin till måltiden.

Reservanterna dela denna åsikt och hålla före, att här rimligtvis icke

föreligger någon nykterhetsfråga utan en rent dietisk fråga och en lämplighetsfråga.

Det synes oss skäligen meningslöst att från den måltidslokal,

som är avsedd för alla riksdagens ledamöter, utesluta det stora antal,

som med avseende på lämpligheten av sina måltidsdrycker hyser en annan

åsikt än ett kanske föga större antal med annan uppfattning. Särskilt

påfallande är detta, då man känner, att det är synnerligen vanligt, att

personer för sitt välbefinnandes skull äro i behov av en besk maltdryck

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2. 3

och att en hållbar och välsmakande dylik icke kan beredas med lägre

alkoholhalt än den för pilsnerdricka klass II, som hör till de från riksdagens

matsal utestängda dryckerna. Detta uteslutande av ett stort antal

av riksdagens ledamöter innebär tillika, att de i viss mån gå miste om den

bekvämlighet och även minskade kostnad, som en regelbunden användning

av riksdagens matsal torde för dem kunna medföra. Icke utan betydelse

i sistnämnda hänseende är också den omständigheten, att ett allmännare

och mera regelbundet begagnande av måltidslokalerna, som ett bifall till

motionen även i den inskränktare omfattning, som reservanterna föreslå,

torde medföra möjlighet för restaurangens innehavare att hålla en verkligt

god utspisning till moderat pris.

Då reservanterna på grund av vad ovan anförts icke kunna förena

sig med utskottets yrkande på rent avslag på motionen, vilja vi till

ytterligare understrykande av vår åsikt, att det här bör gälla blott en

dietfråga, föreslå bifall till motionen endast i så matto, att utskänkningen

må äga rum i matsalen i förening med måltid och endast omfatta

brännvin, Öl och vin. I kaféet anse vi icke, att någon utskänkning

bör förekomma.

Reservanterna anse sig dessutom, i likhet med 1922 års bankoutskott,

böra framhålla, att utskänkning icke må äga rum till obehöriga

eller eljest utomstående personer. Det torde sålunda böra fastslås, att

sådan servering icke må förekomma till andra än ledamöter av riksdagen

och dem, som befinna sig i deras sällskap. Närmare föreskrifter

torde lämpligen böra utfärdas av fullmäktige i riksgäldskontoret efter

samråd med riksdagens kansli- och ekonomideputerade.

Åberopande vad sålunda anförts få vi hemställa,

att andra kammaren i anledning av förevarande

motion måtte besluta, att riksdagen må uppdraga åt

fullmäktige i riksgäldskontoret att låta i överensstämmelse

med vad här ovan blivit föreslaget ordna

ifrågavarande angelägenhet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:66 Skrivelse till Konungen angående nedbringande av kostnaderna för ggmnastikinspektionen vid folkskolorna. s. 2 i texten