Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker m. m., ävensom i ämnet väckta motioner.

1923-05-04 · 80 sidor, varav 80 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 80 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1923:38, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker m. m., ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

1

Nr 38.

Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1923 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning angående tillverkning

och beskattning av maltdrycker m. m., ävensom

i ämnet väckta motioner.

Genom proposition den 2 mars 1923, nr 131, vilken hänvisats till

bevillningsutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att antaga ej mindre nedan intagna, såsom

Kungl. Maj:ts förslag betecknade förslag till

l:o) förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker,

än även nedan intagna förslag till

2:o) förordning angående förbud mot införsel till och försäljning

inom riket av exportöl,

3:o) förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 14

juni 1917 (nr 340) angående försäljning av rusdrycker,

4:o) förordning om ändrad lydelse av 1, 7 och 12 §§ i förordningen

den 11 juli 1919 (nr 406) angående försäljning av pilsnerdricka,

5:o) förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 9

juni 1905 (nr 36 sid. 32) angående försäljning av tillagade, alkoholfria

drycker samt svagdricka, och

6:o) förordning om vissa ändringar i förordningen den 11 oktober

1907 (nr 86) angående tillverkning av brännvin.

Beträffande vad föredragande departementschefen enligt omförmälda

statsrådsprotokoll vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t anfört

till motivering för förslagen får utskottet hänvisa till propositionen.

Till utskottets behandling hava jämväl överlämnats följande i anledning

av propositionen väckta motioner, nämligen:

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 samt. 26 höft. (Nr 38.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Herr Strömbergs

motion.

Friherre

Flemings m.fi.

motioner.

inom första kammaren: nr 197, av herr Strömberg, nr 198, av friherre

Fleming m. fl., nr 199, av herr Lindblad, och nr 200, av herr

Carl Gustaf Ekman m. fl., samt

inom andra kammaren: nr 280, av herr Bengtsson i Norup m. fl.,

nr 281, av herr Eurén m. fl., och nr 282, av herr Lithander.

I den av herr Strömberg väckta motionen har hemställts, »att

24 § i Kungl. Maj:ts förslag till förordning angående tillverkning

och beskattning av maltdrycker måtte erhålla följande lydelse:

För malt, som i skattepliktigt bryggeri användes vid tillverkning

av maltdryck, skall erläggas skatt med sjuttiofem öre för varje kilogram,

dock att för varje bryggeri skatten för de första under tillverkningsåret

avverkade femtiotusen kilogrammen malt utgår med femtio

öre för kilogram, för de nästa femtiotusen kilogrammen med sextiosju

öre för kilogram och för de nästa etthundratusen kilogrammen med

sjuttioett öre för kilogram.

I intet fall — — — äga rum.»

I de av friherre Fleming m. fl. samt av herr Lithander väckta, lika

lydande motionerna har yrkats, »att riksdagen för sin del ville besluta,

dels att nedanstående §§ i det med Kungl. Maj:ts proposition nr 131

framlagda förslag till förordning angående tillverkning och beskattning

av maltdrycker skola erhålla följande lydelse:

H §-

1. Maltdrycker indelas i nedan angivna klasser, nämligen:

första klassen, omfattande maltdrycker, som ej innehålla mer än

en och åtta tiondels viktprocent alkohol, och som äro inbryggda med

en stamvört, vilkens extrakthalt icke överstiger sex procent, ävensom

sådana alkoholfria maltdrycker, som äro inbryggda med en stamvört,,

vars extrakthalt överstiger sex men icke tio och en halv procent;

andra klassen, omfattande maltdrycker, som icke äro hänförliga

till första klassen, och vilka ej innehålla mer än tre och en fjärdedels

viktprocent alkohol och äro inbryggda med en stamvört, vilkens extrakthalt

icke överstiger tio och en halv procent; samt

tredje klassen, omfattande alla till första eller andra klassen icke

hänförliga maltdrycker.

2. Såsom maltdryck av första klassen anses även, oavsett extrakthalten,

vört avsedd för bakning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38. 3

5 §■

Mom. 1. Bryggeri och vid bryggeri bedriven tillverkning skola

stå under statens kontroll.

Mom. 2. överinseendet av kontrollen handhaves av kontrollstyrelsen.

Den lokala tillsynen utövas av överkontrollörer, kontrollörer och

tillsyningsman. Närmare bestämmelser angående kontrolltjänstemännens

antagande, befogenheter och åligganden meddelas av Kungl. Maj:t.

Angående ersättning till kontrolltjänstemän är särskilt stadgat.

6 §■

1. Tillverkare — — — anvisningar, som vederbörande kontrolltjänsteman

i enlighet med — — — lämna.

2. Vid förande av de i denna förordning omförmälda journaler

skola iakttagas föreskrifterna i 9 § i förordningen den 4 maj 1855 angående

handelsböcker och handelsräkningar.

3. Tillverkare skall hålla sina handelsböcker med tillhörande

verifikationer tillgängliga för vederbörande överkontrollör, då denne önskar

därav taga del.

4. Tillverkare — — — pågår.

U §.

1. Kan den med — — — göras hos kontrollören. Vill tillverkare

--— skall kontrollören närvara vid krossningen.

Önskar tillverkare tillträde till krossen för reparation eller rengöring,

skall kontrollören närvara vid krossens öppnande och tillslutande.

2. Märkes å — — —- felet märktes.

Önskar tillverkare fortsätta maltkrossningen, medan vågen är felaktig,

skall maltet uppvägas å annan justerad våg i kontrollörens närvaro.

16 §.

1. Då skattepliktigt bryggeri — — — tillverkaren att minst tio

dagar förr än, — — — företagas till vederbörande länsstyrelse ingiva

skriftlig anmälan med uppgift om:

a) bryggeriets namn — — — kontrolltjänsteman; varjämte i fall

— — — är sagt.

2. Samtidigt med anmälan, som avses i mom. 1, skall tillverkaren

hos länsstyrelsen avlämna levereringsreversal å inbetald skatt för en

månad, eller, om han begär anstånd med skattens erläggande, hos läns
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

styrelsen ställa säkerhet intill visst belopp. Detta belopp — — — minst

tvåhundra kronor.

3. Ingives levereringsreversal om behörigen inbetald skatt, eller

varder säkerheten, där sådan ställes, av länsstyrelsen godkänd, och finnes

eljest ej hinder för rörelsens utövande, meddelar länsstyrelsen tillståndsbevis

— — — krossas.

4. Om återkallelse — — — stadgas i 29 §.

17 §.

Innan maltkrossning första gången efter nytt tillståndsbevis börjar,

skall kontrollör anställa besiktning — — — besiktningsprotokoll.

Med anledning av besiktningen uppsattes protokoll, innehållande uppgift

på de förändringar, som vidtagits med byggnader och redskap efter

näst föregående besiktning, eller att förändring ej ägt rum. Av detta

protokoll utskrivas två exemplar, varav det ena bilägges den vid bryggeriet

förvarade planritningen, och det andra insändes till överkontrollören, som

överlämnar detsamma till kontrollstyrelsen.

Tillverkare åligger — — — protokollet.

Närmare föreskrifter — — — kontrollstyrelsen.

18 §.

1. Ilar skattepliktigt bryggeri

trollören, i senare fallet —

— — underrätta länsstyrelsen och överkontrollören.

skolat avslutas.

2. När tillverkningsrätt---skall kontrollören stänga —

kontrollåtgärder.

anmäla sådant för kon—

åligger det kontrollören att härom —

När sådan---

För varje brygd — — — börjar, hos kontrollören göra skriftlig

anmälan (brygdanmälan) om:

a) tiden för — — — användas.

Tillverkare må — — — två veckor. Därest brygdanmälan avlämnas

i två exemplar, vare tillverkare berättigad att utav kontrollören

utan ersättning erhålla bevis om gjord anmälan.

21 §.

1. I skattepliktigt bryggeri skola föras följande journaler:

a) en krossningsjournal — — — olika slag;

b) en brygg] ournal — — — volym m. m.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

5

Journalerna, vilka i bryggeriet städse skola vara för kontrolltjänsteman

tillgängliga, skola föras på tillverkarens ansvar enligt formulär, som

av kontrollstyrelsen fastställas.

2. Bestämmelser angående —--kontrollstyrelsen.

^ §■

Maltdryck av forsta klassen må blandas med maltdryck av annan

klass allenast i närvaro av kontrollör. Närmare föreskrifter angående

uppsikten i fall, som nu sagts, meddelas av kontrollstyrelsen.

23 §.

(utgår.)

24 §.

skatt med fyrtiosex öre för — — — utgår

- — — kilogrammen med fyrtiotvå öre för

äga rum.

25 §.

Maltets vikt — — — de av överkontrollören eller i kontrollörs

närvaro gjorda viktbestämningar gälla.

26 §.

(utgår.)

§■

1. Där tillverkare — — — krossas.

2. Har under — — — påföljande månad.

3. Visar sig — — — äger han efter framställning kos länsstyrelsen

återbekomma skillnaden.

28 §.

1. Har tillverkare — — — minst skall utgå.

2. Har under — — — efter månadens slut kos länsstyrelsen

ställa säkerhet för den skatt, som svarar mot den tillökade medelavverkningen

för sex månader.

29 §.

1. Betalas ej — — — att efter anfordran ställa ökad säkerhet,

varom i 28 § 2 mom. sägs, skall länsstyrelsen återkalla tillståndsbeviset,

För malt — — —

med trettioåtta öre för —

kilogram.

I intet fall — — —

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

i vad det innefattar rätt till maltkrossning. Där tillverkare brustit i

skatteinbetalning, skall utmätning omedelbart verkställas för uttagande

av ogulden skatt.

2. När tillståndsbevis---hans ombud.

30 §.

Har i skattepliktigt bryggeri — — — ändamål användas. Till

Kungl. Maj:t ställd ansökan om eftergift av skatten i ovan angivna fall

skall, åtföljd av handlingar, innefattande erforderlig utredning rörande

förhållandet, ingivas till länsstyrelsen, som, efter överkontrollörens hörande,

till Kungl. Maj:t insänder handlingarna i ärendet jämte eget yttrande.

31 §.

Vid skattepliktigt bryggeri — — — efter trettiosex öre för kilogram

— — — stadgade medeltal.

Till länsstyrelsen ställd ansökning — — — ansökningen till

länsstyrelsen.

36 §.

1. Då skattefritt — — — tillverkaren att minst tio dagar förr,

än — — — till vederbörande länsstyrelse ingiva skriftlig anmälan med

uppgift om:

a) bryggeriets namn — — — tillverkningen.

2. Tillståndsbevis —--andra klassen.

38 §.

Minst sex — — — eftermiddagen.

Tillverkare — — — två veckor. Bärest brygdanmälan avlämnas

i två exemplar, vare tillverkare berättigad att utan ersättning erhålla bevis

om gjord anmälan.

41 §.

1. Före den femtonde — — —- skattefritt bryggeri till länsstyrelsen

avlämna — — — kontroll vid bryggeriet inbetala ett belopp

— — — beräknad avverkning.

2. Inbetalas — — — skall länsstyrelsen återkalla tillståndsbeviset

att upphöra att gälla — — — hans ombud och låta utmäta avgifterna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

7

42 §.

Vill tillverkare---underrätta länsstyrelsen och överkontrollören.

När sådan — — — avslutas.

46 §.

(utgår.)

47 §.

Den som i skattepliktigt bryggeri

utan tillstånd — — — eller våg,

eller begagnar — — — icke godkänts,

eller överträder — — — 22 §,

eller vägrar vederbörande kontrolltjänsteman tillgång till de i 21 §

omförmälda journaler eller till ritning eller beskrivning över bryggeriet,

eller vägrar kontrolltjänsteman — — — må ske,

straffes — — — ettusen kronor.

Fullgöres icke — — — som nu sagts.

Lag samma vare — — — till ansvar dömas, med mindre alkoholhalten

överstigit i maltdryck av första klassen två viktprocent och i maltdryck

av andra klassen tre och en halv viktprocent eller omständigheterna

äro sådana, att det måste antagas — — — medgivna.

Överträdes — — — förbrutet.

48 §.

1. Överstiger i maltdryck, som tillverkats i skattefritt bryggeri,

alkoholhalten två viktprocent, eller befinnes, att extrakthalten hos den stamvört,

med vilken drycken är inbryggd, överstigit sex procent, straffes tillverkaren

med böter från och med tvåhundra kronor till och med tvåtusen

kronor eller med fängelse i högst ett år.

Den sakfällde gällde ock, på sätt i 43 § sägs, den skatt ban

undandragit statsverket.

2. Överstiger i maltdryck, som i 1 mom. avses, alkoholhalten en och

åtta tiondels viktprocent, och äro omständigheterna sådana, att det måste

antagas, att åtgärd avsiktligt vidtagits för att åt drycken giva högre

alkoholhalt än nyss sagts, vare tillverkaren underkastad ansvar, som i 1

mom. sägs.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Herr Lindblads

m. fl.

motioner.

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

53 §.

Den, som har eller haft att taga befattning med kontroll enligt

denua förordning, vare förbjudet att röja tillverkares yrkeshemlighet —

— — dömas.

Har---gottgöra.

56 §.

Allmän åklagare åligger att åtala förbrytelse mot denna förordning.

Finner kontrolltjänsteman överträdelse begången, som bör föranleda

till åtal, skall han anmäla det för allmän åklagare.

dels att förslaget till förordning angående förbud mot införsel till

och försäljning inom riket av exportöl icke måtte till någon åtgärd

föranleda;

dels att i följd författningarna måtte vidtagas de ändringar, som

kunna bliva en följd av vad här ovan hemställts;

dels ock att riksdagen ville uttala, att några ändringar i grunderna

för koncessionstvånget icke böra vidtagas.»

I de av herr Lindblad samt av herr Eurén m. fl. väckta, lika

lydande motionerna hemställa motionärerna, y>att riksdagen för sin del

ville besluta,

dels att nedanstående paragrafer i förslaget till förordning angående

tillverkning och beskattning av maltdrycker skola erhålla följande

ändrade lydelse:

§ *■

1. Maltdrycker indelas i nedan angivna klasser, nämligen:

första klassen, omfattande maltdrycker, som äro inbryggda med

en stamvört, vilkens extrakthalt icke överstiger sex procent, ävensom

sådana alkoholfria maltdrycker, som äro inbryggda med en stamvört,

vars extrakthalt överstiger sex men icke tio och en halv procent;

andra klassen, omfattande maltdrycker, som icke äro hänförliga till

första klassen och vilka äro inbryggda med en stamvört, vars extrakthalt

icke överstiger tio och en halv procent; samt

tredje klassen, omfattande — — — maltdrycker.

2. Såsom--— bakning.

§ 7.

Kontrollstyrelsen åligger att övervaka, att ursprungliga extrakthalten

i maltdrycker, som från bryggeri utlämnas i försäljningsfärdigt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

9

skick eller som i handeln saluhålles, icke överstiger den för vederbörande

klass medgivna; och äger kontroll styrelsen att från bryggeri kostnadsfritt

utbekomma för analysers verkställande erforderliga prov.

§ 46.

Befinnes att i maltdryck, som i skattepliktigt bryggeri till avsalu tillverkats,

extrakthalten hos den stamvört, med vilken drycken är inbryggd,

överstigit tio och en halv procent, straffes tillverkaren med böter från och

med femtio till och med femhundra kronor.

Äro omständigheterna sådana, att det kan antagas, att tillverkaren

avsiktligt vidtagit åtgärd för att åt drycken giva högre styrka än den tilllåtna,

straffes med böter från och med tvåhundra till och med tvåtusen kronor.

§ 47.

Den, som i skattepliktigt bryggeri

utan tillstånd ändrar — — -— överträder enligt 17 § meddelat

förbud,

eller underlåter att ställa sig till efterrättelse föreskrift i 4 §,

eller vägrar kontroll tjänsteman — — — undersökning må ske,

straffes, — — — ettusen kronor.

Fullgöres icke — — — ansvar, som nu sagts,

överträdes föreskrift — — — dömas förbrutet.

§ 48.

Befinnes att i maltdryck, som tillverkats i skattefritt bryggeri, extrakthalten

hos den stamvört, med vilken drycken är inbryggd, överstiger sex

procent, strafes tillverkaren med böter från och med femtio till och med

femhundra kronor.

Äro omständigheterna sådana, att det måste antagas, att tillverkaren

avsiktligt vidtagit åtgärd för att åt drycken giva högre styrka än den tilllåtna,

straffes med böter från och med tvåhundra till och med tvåtusen

kronor eller med fängelse i högst ett dr.

Den sakfällde gälde ock, på sätt i 43 § sägs, den skatt, han undandragit

statsverket.

§ 49.

Den, som i skattefritt bryggeri

överträder förbud i 35 § — — — undersökning må ske,

eller underlåter att ställa sig till efterrättelse föreskrift i 4 §,

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 samt. 26 höft. (Nr 38.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Herr G. G.

Ekmans m. fl.

motioner.

Utskottet

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 38-

straffes med böter från och med femtio till och med ettusen kronor.

Fullgöres icke---som nu sagts.

Överträdes förbudet--- — dömes förbrutet.

dels ock att det föreslagna starkölsförbudet, i avvaktan på erfarenheter

om verkningarna av den nya lagstiftningen, i vad densamma avser

förbättrandet av nuvarande maltdrycker av andra klassen, endast måtte

fastställas att gälla under två år eller till och med den 30 september

1925.»

1 de av herr Carl Gustaf Ekman m. fl. samt av herr Bengtsson i

Norup m. fl. väckta, lika lydande motionerna har yrkats, »att riksdagen

måtte för sin del antaga sådana bestämmelser beträffande förordningen

angående tillverkning och beskattning av maltdrycker,

a) att för klass II alkoholhalten bibehålies vid 3.6 volymprocent och

däremot svarande viktprocent,

b) att medgivande lämnas för tillverkning av maltdrycker, innehållande

högst 2.2 5 volymprocent alkohol men inbryggda med en stamvört,

vilkens extrakthalt även kan överstiga 6 procent,

c) att för tillverkning av sistnämnda slags maltdrycker (»maltdricka»)

skattefrihet medgives ävensom att dylik tillverkningsrätt tillerkännes

varje bryggeri — och således även skattefritt sådant — som av kontrollstyrelsen

prövas vara utrustat med erforderliga tekniska och andra

resurser.»

Därjämte har hemställts, att, därest nyss återgivna yrkanden vunne

beaktande, utskottet måtte avfatta de härför nödiga bestämmelserna i

respektive förordningar.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionärernas yrkanden,

får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna.

I samband med den lagstiftning angående de s. k. mellanstarka

maltdryckerna, vilken kom till stånd enligt beslut av 1919 års lagtima

riksdag, infördes i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning

och beskattning av maltdrycker eu uppdelning av maltdryckerna

i tre klasser, kännetecknade med hänsyn till såväl extrakthalt som alkoholhalt.

Den första klassen omfattar maltdrycker, som ej innehålla mera

än två och en fjärdedels volymprocent alkohol och som äro inbryggda

med en stamvört, vilkens extrakthalt icke överstiger sex procent, även
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38. 11

som alkoholfria maltdrycker, vilka äro inbryggda med en stamvört av

högre extraktion än den nämnda. Andra klassen omfattar maltdrycker,

som icke äro hänförliga till första klassen och vilka ej innehålla mera

än tre och sex tiondels volymprocent alkohol samt äro inbryggda med

eu stamvört, vars extraktion icke överstiger nio och fem tiondels procent.

Till tredje klassen hänföras alla övriga maltdrycker. Maltdrycker

av tredje klassen, vilka i 1917 års rusdrycksförsäljningsförordning betecknas

såsom Öl, äro enligt samma förordning inbegripna under det

gällande kontrollsystemet genom detalj handelsbolag.

Föreliggande proposition med förslag till ny lagstiftning angående

tillverkning och beskattning av maltdrycker m. m. behandlar, jämte en

del detaljfrågor, följande spörsmål av större betydelse, nämligen dels

angående permanent förbud mot införsel till och försäljning inom riket

av Öl ävensom mot tillverkning av dylik dryck för inhemsk förbrukning,

dels i samband därmed om förbättring av pilsnerdrickats smak och

hållbarhet genom höjning av den tillåtna alkohol- och extraktlialten

däri, dels angående förbättring av svagdricksbryggeriernas ställning,

dels rörande omläggning av det för närvarande beträffande kontrollen

över tillverkning av maltdrycker tillämpade systemet och dels angående

övergång till produktbeskattning och höjning av den för malt, använt

till tillverkning av maltdrycker av andra eller högre klass, utgående

skatten.

Vad till en början angår förstnämnda huvudfråga, har i propositionen

föreslagits, att till maltdrycker av andra klassen skola räknas till första

klassen ej hänförliga maltdrycker, vilka ej innehålla mer än 3. l viktprocent

(motsvarande ungefär 3.9 volymprocent) alkohol och äro inbryggda med

en stamvört, vars extrakthalt icke överstiger 10 procent. Alkoholhaltiga

maltdrycker med större alkohol- eller extrakthalt, än nu nämnts, och

således hänförliga till tredje klassen skulle icke få till avsalu tillverkas

för annat ändamål än utförsel ur riket samt vetenskapligt, medicinskt,

farmaceutiskt, tekniskt, industriellt eller likartat ändamål. Med hänsyn till

de svårigheter, som möta för åstadkommande av fullt tillförlitliga alkoholanalyser,

samt för beredande av möjlighet att utnyttja de fastställda

maximigränserna, hava emellertid i propositionen vid utformande av

bestämmelserna rörande ansvar för överskridande av dessa gränser införts

stadganden om vissa s. k. remedier, d. v. s. därom att överskridande

inom viss fastställd mindre marginal — 0.2, respektive 0.4 procent —

av gränserna skulle föranleda ansvar, endast om detsamma skett uppsåtligen

eller berott av grov vårdslöshet, och i senare fallet allenast drabbas

Frågan om

starkölsförbud

och höjning

av pilsnerdrickats

alkohol- och

extrakthalt.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Historik.

1905.

av lägre straff än i det förra. I föreslagen särskild förordning angående

förbud mot införsel till och försäljning inom riket av exportöl hava

upptagits bestämmelser rörande förbud, med vissa undantag av mindre

betydelse, mot införsel till och försäljning inom riket av maltdrycker

av tredje klassen, vilka drycker enligt sistnämnda förslag benämnas

exportöl. Det i propositionen framlagda förslaget angående ändringar

i rusdrycksförsäljningsförordningen innefattar de jämkningar i densamma,

som föranletts därav, att de i förordningen befintliga bestämmelserna

angående försäljning av maltdrycker med hänsyn till berörda förbudslagstiftning

numera ansetts överflödiga och fördenskull uteslutits

ur förordningen. Såsom en konsekvens av dessa ändringar har det

i samma förordning avhandlade begreppet rusdrycker inskränkts till

att omfatta endast spritdrycker och vin. De föreslagna förändringarna

i 1905 års förordning angående försäljning av tillagade alkoholfria

drycker samt svagdricka samt i 1919 års författning angående försäljning

av pilsnerdricka äro följdändringar till det föreslagna starkölsförbudet,

varjämte i förstnämnda förordning namnet svagdricka såsom

sammanfattande beteckning å maltdrycker av första klassen utbytts mot

ordet maltdricka. Vidare hava i sistnämnda båda författningar införts

uttryckliga bestämmelser av innehåll, att den klassbeteckning, som i

bryggeri åsatts de kärl, vari maltdryck därifrån utlämnats, skall vara

avgörande för frågan, till vilken klass drycken i försäljningshänseende

är att hänföra. Förslaget till ändringar i brännvinstillverkningsförordningen

sammanhänger med förslaget om förändrad maltdryckskontroll

och särskilt därmed, att avlöningsbestämmelserna för kontrollpersonalen

ansetts böra uteslutas ur tillverkuingsförfattningarna.

I departementschefsyttrandet angående förevarande proposition har

redogjorts för innehållet i den riksdagens skrivelse av den 2 juni 1920,

som föranledde tillkallande av de sakkunniga, vilkas förslag, efter av

kontrollstyrelsen med biträde av särskilda sakkunniga verkställd över
arbetning,

ligger till grund för propositionen. Fn kortfattad redogörelse

jämväl för den tidigare riksdagsbehandlingen av frågan angående inskränkningar

i rätten till och formerna för försäljning av olika slag av

maltdrycker torde här böra lämnas.

1905 års lagstiftning angående alkoholhaltiga drycker reglerade i

skilda författningar dels handeln med brännvin och därmed likställda

spritdrycker, dels handeln med vin och Öl och dels handeln med

tillagade alkoholfria drycker samt svagdricka. I nykterhetskommitténs

år 1914 avgivna betänkande hade kommittén i en enda författning

och under väsentligen samma bestämmelser sammanfört handelnI * * 4

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38. 13

med spritdrycker samt med vin och Öl, gemensamt benämnda rusdrycker,

och som sådana upptagit alla alkoholhaltiga drycker om mer än 2Vi

volymprocent alkohol, detta endast med den modifikation, som föranleddes

av bestämmelserna om viss högsta extrakthalt vid brygd av

svagdricka. I den av berörda förslag föranledda propositionen nr 242

till 1914 års senare riksdag begränsades den föreslagna förordningen

angående försäljning av alkoholhaltiga drycker till att avse sådana maltdrycker,

vilka innehölle mer än 3.6 volymprocent alkohol eller vore inbryggda

med en stamvört, vilkens extrakthalt överstege 9.5 procent.

Vid framställande av förslaget till denna gränsbestämning stödde sig

föredragande departementschefen på ett av professor T. Thunberg till

nykterhetskommitténs betänkande fogat yttrande. I detta yttrande anförde

professor Thunberg, att anledningen till att han föresloge alkoholgränsens

sättande till 3.6 volymprocent vore den, att han från bryggeritekniskt

håll erhållit uppgift om att ex traktstyrkan i jäskaren vid

jästens tillsättande i allmänhet vore 9.5 procent. Professor Thunberg hade

i sitt förslag utgått från detta förhållande och anförde, att man genom

en uträkning, liknande den som fört till ett gränsvärde av 2''/i volymprocent

för svagdricka, som motsvarighet till en 9.5-procentig vört

komme till en alkoholgräns för de mellanstarka maltdryckerna av 3.6

volymprocent (egentligen 3.5 6).

Föredragande departementschefen anförde härom, efter återgivande

av professor Thunbergs ståndpunkt, att kontrollstyrelsen i infordrat utlåtande

icke haft annat att erinra däremot, än att det av praktiska skäl

möjligen kunde ifrågasättas, att alkoholhalten borde bestämmas något

högre, samt att departementschefen anslöte sig till sagda ståndpunkt.

Departementschefen framhöll vidare, att med den sålunda föreslagna gränsen

de lagrade dryckerna faktiskt skulle komma att hållas nere vid en högsta

alkoholhalt av 3.4 — 3.5 volymprocent, då bryggerierna ej vid tillverkningen

kunde fullt utnyttja den alkoholgräns, som vore i lagstiftningen

fastställd.

Berörda vid 1914 års senare riksdag avgivna proposition blev

emellertid av riksdagen avslagen, liksom ock senare vid 1915 och 1916 års

riksdagar framlagda, i förevarande avseende i huvudsak därmed överensstämmande

propositioner.

Vid 1917 års riksdag framlades icke någon proposition i frågan,

men åtskilliga motioner väcktes med yrkande om ny lagstiftning beträffande

försäljningen av brännvin samt av vin och Öl. Sedan kamrarna

härom, stannat i olika beslut, antog riksdagen med bifall till av bevillningsutskottet

framlagt sammanjämkningsförslag för sin del den

1914.

1917.

s. 14 Kontrollera mot PDF

1918.

1919.

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

numera gällande förordningen angående försäljning av rusdrycker.

Först i detta sammanjämkningsförslag föreslog utskottet, att från bestämmelserna

angående försäljning av Öl skulle undantagas maltdrycker

med mer än 21/i men ej mer än 3.6 volymprocent alkohol. Såsom ett

led i sammanjämkningen ingick, dels att 1905 års förordning angående

försäljning av vin och Öl fortfarande skulle äga tillämpning med avseende

å försäljning av pilsnerdricka, intill dess särskilda bestämmelser

därom bleve utfärdade, dels ock att riksdagen skulle i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla om utarbetande och framläggande för riksdagen

av förslag till förordning angående försäljning av pilsnerdricka, i huvudsak

grundat på bestämmelserna angående försäljning av Öl i nyssnämnda

vin- och ölförsäljningsförordning.

Efter det riksdagen i den skrivelse av den ljum 1917, varigenom

dess förenämnda beslut tillkännagavs, till Kungl. Magt framställt en

sådan anhållan, föranstaltade Kungl. Magt om frågans utredning genom

tillkallade sakkunniga, varefter Kungl, Maj:t på grundval av utredningen

för 1918 års lagtima riksdag framlade förslag till förordning angående

försäljning av pilsner, ävensom förslag till åtskilliga därmed sammanhängande

ändringar i gällande författningar.

I sitt i ämnet avgivna betänkande hemställde bevillningsutskottet

om bifall till Kungl. Maj:ts proposition, dock med åtskilliga ändringar

i de framlagda författnings förslagen. Vid betänkandet var fogad en

reservation, vari yrkades vidsträcktare försäljningsrätt. Riksdagens

kamrar stannade i olika beslut i frågan, vadan densamma hade förfallit.

Vid 1919 års riksdag framlade Kungl. Maj:t nytt förslag till lagstiftning

om försäljning av de mellanstarka maltdryckerna, i huvudsak

överensstämmande med 1918 års förslag. I anledning av uppkommen

fråga om lämpligaste sammanfattande benämningen för de drycker, som

avsåges med förslaget, framlade bevillningsutskottet i sitt betänkande

i ämnet — däri med vissa ändringar bifall yrkades till propositionen —

förslag till den uppdelning av maltdryckerna i tre klasser, bestämda

med hänsyn till dryckernas alkohol- och extrakthalt, som för närvarande

gäller. Utskottets förslag vann riksdagens bifall, och den 11 juli 1919

utfärdades nu gällande förordning om försäljning av pilsnerdricka.

Vid 1919 års riksdag väcktes även motioner av herr C. G. Ekman

m. fl. och av herr Sävström in. fl. med yrkande, att riksdagen för sin

del måtte besluta sådana ändringar i gällande förordning angående

tillverkning och beskattning av maltdrycker, att maltdrycker, som innehölle

mer än 2 V* volymprocent alkohol och vore inbryggda med en

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38. 15

stamvört, vilkens extrakthalt, överstege 6 procent, från och med den 1

oktober 1919 icke finge inom riket tillverkas, samt att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utarbetande och framläggande

för riksdagen av sådana ändringar i gällande författningar,

att försäljningen inom och införseln till riket av berörda maltdrycker

förbj ödes.

I sitt i anledning av motionen avgivna betänkande (nr 13) erinrade

bevillningsutskottet därom, att ifrågavarande motioner avsåge att, utöver

de ur nykterhetssynpunkt värdefulla resultat, som uppnåtts genom 1917

års rusdryckslagstiftning, ytterligare, med frångående av riksdagens i

sammanjämkningen vid sistnämnda års riksdag uttryckta ståndpunkt,

få infört på maltdryckslagstiftningens område ett förbud, vilket skulle

omfatta även de maltdrycker, beträffande vilka riksdagen begärt och

erhållit förslag till ny lagstiftning i huvudsaklig överensstämmelse med

1905 års försäljningsförordning. Utskottet anförde härefter bland annat

följande:

»Med hänsyn till det föreliggande förslagets nu angivna innebörd

måste utskottet mot detsamma hysa starka betänkligheter. Härtill

kommer, att förslaget enligt utskottets förmenande saknar väsentlig

betydelse ur nykterhetssynpunkt. För de starkare maltdryckernas vidkommande

är det att antaga, att den försäljningskontroll, varom stadgas

i rusdrycksförsäljningsförordningen, skall visa sig effektiv; och i fråga

om de mellanstarka maltdryckerna av pilsnerdrickats typ torde väl

avvägda försäljningsföreskrifter komma att visa sig vara icke blott betryggande

ur nykterhetssynpunkt, utan även ägnade att leda en betydande

del av konsumtionen från de starkare maltdryckerna.»

Utskottet anförde vidare, att ett bifall till motionärernas förslag

säkerligen från de skattepliktiga bryggeriernas sida skulle framkalla

ersättningskrav av betydande omfattning, och avstyrkte alltså bifall till

motionen.

Vid betänkandet var emellertid fogad reservation av herr K. A.

Nilson m. fl., vilka ansågo, att utskottet bort hemställa om sådana ändringar

i gällande lagstiftning, att maltdrycker, innehållande mer än 2 1/4 volymprocent

alkohol, icke finge inom riket tillverkas, hit införas eller här

försäljas, samt om beslut rörande en provisorisk förordning, innehållande

förbud mot tillverkning av dylika drycker. Utskottets hemställan blev

emellertid av riksdagen bifallen.

Vid 1920 års riksdag väcktes ånyo motioner i ämnet , av herr C. G.

Ekman m. fl. samt av herr Sävström m. fl., i vilka motioner hemställdes,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl.

1920.

s. 16 Kontrollera mot PDF

1922.

16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Maj:t täcktes vidtaga utredning om och till riksdagen avgiva förslag

till sådana stadganden rörande tillverkning och import av maltdrycker,

att dylika drycker med över 3.6 volymprocent alkoholhalt icke finge

inom "landet tillverkas eller hit importeras; samt för sin del förklara

Kungl. Maj:t berättigad att under tiden, till dess definitiv sådan lagstiftning,

som i motionen avsåges, kunde varda godkänd och utfärdad,

genom kungörelse eller på annat sätt provisoriskt reglera tillverkningen

och importen av maltdrycker därhän, att dylika drycker med över 3.6

volymprocent alkoholstyrka icke under samma tid finge hit införas eller

här tillverkas.

I sitt över berörda motioner avgivna betänkande, nr 38, anförde

bevillningsutskottet i huvudsak följande:

Utskottet ansåge i likhet med motionärerna, att den av dem väckta

frågan icke borde lösas utan föregående utredning. En sådan utredning

borde avse att undersöka, huruvida och under vilka förutsättningar den

ur nykterhetssynpunkt särskilt för landsbygdens del avsevärda förmån,

som vunnits därigenom att på grund av särskilda förhållanden de starkare,

såsom berusningsmedel användbara maltdryckerna icke funnits tillgängliga,

skulle kunna bevaras för framtiden. Däremot syntes det saknas

anledning att ifrågasätta indragning av sådan tillverkning av alkoholstarkare

maltdrycker, som bedreves uteslutande för export. Den utredning,

som utskottet sålunda förordade, borde taga hänsyn till jämväl de

handelspolitiska följder, som importförbud beträffande ifrågavarande slag

av maltdrycker kunde medföra. Den borde vidare inriktas på att söka

tekniskt utröna, huruvida en, trots låg alkoholhalt, smakligare, bådbärare

och som måltidsdryck mera användbar maltdryck än det nu förekommande

pilsnerdrickat kunde frambringas, till äventyrs genom att öka

malthalten. Då utskottet hade sig bekant, att åtminstone ett bryggeri

i landet vore inrättat för tillverkning uteslutande av viss alkoholstarkare

maltdryck, syntes utredningen även böra omfatta frågan, huruvida och

i vad mån någon ersättning kunde anses vara påkallad, i händelse förbud

mot försäljning av starkare maltdrycker komme att meddelas.

Bevillningsutskottets hemställan bifölls av riksdagen, som sålunda i

skrivelse (nr 219) hemställde om utredning av lrågan om förbud mot införsel

och försäljning av maltdrycker med mera än 3.6 volymprocent alkohol.

I skrivelsen anfördes vidare de av utskottet framhållna synpunkter,

vilka borde vid undersökningen beaktas. I anledning av denna skrivelse

tillkallades de s. k. maltdryckssakkunniga, och i december 1921 avgåvo

dessa sitt betänkande. Den 10 mars 1922 anmäldes detsamma i statsrådet,

därvid föredragande departementschefen anförde, att han icke

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

17

vore beredd att fatta ståndpunkt till vissa av de frågor, som i sammanhang

med betänkandet framställde sig. Departementschefen ansåge fördenskull

ifrågavarande betänkande icke då böra föranleda annan framställning

till riksdagen än rörande förslag till förordning om tillfälligt förbud

mot införsel till och försäljning inom riket av starköl. På departementschefens

hemställan föreläde Kungl. Maj:t riksdagen förslag till

förordning om dylikt förbud, gällande till den 1 oktober 1923. I betänkande

nr 37 i anledning av berörda proposition anförde bevillningsutskottet,

att en mera betydande ökning av ölförbrukningen skulle kunna

medföra ett avsevärt försvårande av en lösning av frågan om reformerade

bestämmelser rörande tillverkning och försäljning av maltdrycker,

och anslöt sig på detta och vissa andra skäl till förslaget.

Utskottets hemställan om bifall till propositionen bifölls av riksdagen,

och den 30 juni 1922 utfärdades författning i ämnet.

I överensstämmelse med den uppfattning, som vid behandlingen

av förevarande proposition uttalats av föredragande departementschefen,

håller utskottet före, att det icke utan allvarliga olägenheter samt betydande

risker ur nykterhetssynpunkt skulle låta sig göra att i enlighet

med de regler, som stadgats i 1917 års rusdrycksförsäljningsförordning,

ordna handeln med de starkare maltdryckerna. Jämväl övriga

av departementschefen anförda skäl för ett förbud mot införsel till

och försäljning inom riket av starkare maltdrycker anser utskottet

äga giltighet. Utskottet ansluter sig alltså till Kungl. Maj:ts förslag, i

vad det innefattar bestämmelser om dylikt förbud, och anser även, att

detta förbud bör kompletteras med förbud mot tillverkning — utom för

export samt vissa andra speciella, noggrant angivna ändamål — av sådana

drycker, som här avses. Då den utredning, som numera föreligger

i denna fråga, lärer äga erforderlig fullständighet, finnes enligt utskottets

förmenande icke anledning att ytterligare uppskjuta fattande av definitivt

beslut i densamma. Utskottet kan sålunda icke biträda vare sig

det i de av friherre Fleming m. fl. och av herr Litliander väckta motionerna

framställda ju-kandet om avslag på förslaget om starkölsförbud

eller det i herr Lindblads och herr Euréns m. fl. motioner gjorda yrkandet,

att nämnda förbud för närvarande måtte begränsas till viss

kortare tid. I

I frågan om bestämmande av gränserna mellan olika maltdrycksklasser

har i de av friherre Fleming in. fl. samt av herr Lithander

väckta motionerna yrkats, att maximigränserna för drycker av andra

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 sand. 26 höft. (Nr 38.) 3

Utskottets

yttrande angående

starkölsförbud.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande om

höjning av

pilsnerdricksgränsen.

18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

klaseen måtte bestämmas till 3 1li viktprocent alkohol och 10 Va procent

extrakthalt, därvid remediet skulle bortfalla beträffande sistnämnda gräns

men däremot kvarstå i fråga om alkoholgränsen. Herr Lindblad och

herr Buren m. fl. yrka i sina motioner, att endast extrakthalten skall

vara gräns mellan klasserna och att högsta extrakthalten för pilsnerdricka

skall vara 10.5 procent utan remedium. I de av herr Carl Gustaf

Ekman m. fl. och herr Bengtsson i Norup m. fl. väckta motionerna

yrkas slutligen i denna del, att den nuvarande alkoholgränsen eller däremot

svarande gräns, uttryckt i viktprocent, för pilsnerdrickat måtte

bibehållas.

I departementschefens anförande har denna fråga sammanförts

med frågan om starkölsförbud. Departementschefen har nämligen ansett,

att tillgång till bättre maltdryck än det nuvarande pilsnerdrickat

borde beredas, och fördenskull undersökt, huruvida dylik tillgång med

mindre olägenhet kunde erhållas genom medgivande av försäljning av

starköl eller genom flyttande av maximigränsen för pilsnerdriekats alkohol-

och extrakthalt, i syfte att möjliggöra tillverkning av en hållbarare

och för den allmänna smakriktningen mera tilltalande dryck än

det nuvarande pilsnerdrickat. Efter att hava såsom resultat av gjorda

undersökningar uttalat, att en mindre höjning av berörda gräns icke ur

nykterhetssynpunkt skulle kunna medföra vådor, anför departementschefen,

att frågan om maltdryckslagstiftningen enligt hans mening lämpligast

borde lösas på det sätt, att det bestående provisoriska starkölsförbudet

gjordes permanent, men att en förbättring av pilsnerdrickat

möjliggjordes. Med godkännande av kontrollstyrelsens ståndpunkt föreslår

departementschefen därför en höjning av pilsnerdricksgränsen på

sätt propositionen innehåller.

Utskottet biträder departementschefens uppfattning om möjligheten

att höja ifrågavarande gränser, utan att därigenom olägenheter föranledas,

vilka överväga betydelsen därav, att genom en sådan höjning

starkölsförbudet möj liggöres. Åven ur andra synpunkter lärer, en förbättring

av pilsnerdrickat vara önskvärd. Utskottet finner sig alltså

böra tillstyrka viss höjning av pilsnerdricksgränsen. Utskottet delar jämväl

den uppfattningen, att tillräcklig trygghet och kontroll icke erhålles,

om gränsen mellan maltdrycksklasserna bestämmes allenast efter extrakthalten,

och utskottet kan alltså icke tillstyrka bifall till herr Lindblads

och herr Euréns m. fl. yrkanden i sistnämnda avseende.

Vad angår de procenttal, vid vilka de höjda maximigränserna

för pilsnerdrickats alkohol- och extrakthalt böra sättas, har utskottet av

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38. 19

departementschefens redogörelse för den verkställda utredningen inhämtat,

att de sakkunniga, vilka yttrat sig i frågan, ävensom de flesta

av de hörda myndigheterna förordat gränsernas bestämmande något högre,

än vad Kung!. Maj:t sedermera föreslagit, eller till 3.2 viktprocent alkohol

och en extrakthalt hos stamvörten av 10.5 procent. Då skillnaden

mellan de av Kungl. Maj:t och de sålunda av sakkunniga förordade

gränserna är så ringa, att densamma icke ur nykterhetssynpunkt

kan tillmätas någon egentlig betydelse, lärer frågan om gränsernas rätta

bestämmande huvudsakligen vara av teknisk natur. Vid sådant förhållande

har utskottet ansett sig böra följa den mening, som omfattas

av de på området sakkunniga, och förordar alltså, att de nyssnämnda,

högre procenttalen antagas.

Därest pilsnerdriclcsgränsen bestämmes på sätt utskottet sålunda

anser lämpligt, torde icke samma skäl som enligt propositionen förefinnas

för den säkerhetsmarginal i fråga om utfallet av brygderna och

med hänsyn till analyssvårigheter, som avsetts med de s. k. remedierna.

Det lärer skäligen kunna fordras, att de av utskottet föreslagna gränserna

noggrant iakttagas, så att bryggerierna hellre hålla sig något därunder

än de riskera ett överskridande av desamma. Utskottet föreslår alltså,

att, vad beträffar pilsnerdricksgränsen, remediebestämmelserna uteslutas

ur förslaget. Det lärer emellertid vara uppenbart, att, vare sig dylika

stadganden inflyta i förordningen eller ej, det är av vikt, att sådana

bestämmelser utfärdas, varigenom säkerhet erhålles för att de analyser,

som skola ligga till grund för ingripande mot försumliga tillverkare,

verkställas på ett betryggande sätt. Erfarenheten lärer nämligen hava

visat, att teknisk analys av maltdrycker med avseende på alkoholhalten

är förbunden med vissa svårigheter och att sådan analys, om den icke

utföres med synnerlig omsorg, kan lämna ganska missvisande resultat.

Det är emellertid utskottets förvissning, att detta förhållande kommer

att tillbörligen beaktas vid maltdryckskontrollens utövande i praktiken.

Vid nu angivna förhållanden torde remediebestämmelsernas borttagande

icke vara ägnat att vålla bryggerierna svårigheter. I

I samband med frågan om gränsbestämningarna mellan de olika

maltdrycksklasserna har utskottet till behandling företagit ett spörsmål,

vilket tidigare varit föremål för riksdagens Övervägande men icke nu gjorts

till föremål för förslag från Kungl. Maj:t, nämligen rörande fastställande

i lagstiftningen av en minimigräns för extrakthalten hos den stamvört,

med vilken maltdrycker må i bryggeri inbryggas.

Minimigräns

för extrakt,

halten i svagdricka.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Historik.

Vid 1917 års riksdag föreslogs i en inom andra kammaren väckt

motion (nr 159) bland annat, att riksdagen måtte besluta sådan ändrad

lydelse av § 28 i 1907 års förordning angående tillverkning och beskattning

av maltdrycker, att en minimigräns i fråga om vörtens extrakthalt,

då jästen tillsättes, på 3.5 procent bleve föreskriven. Bevillningsutskottet,

till vars behandling motionen hänvisades, inhämtade i

frågan yttrande från kontrollstyrelsen. I det i anledning härav avgivna

yttrandet anförde styrelsen i förevarande del följande:

»I likhet med motionären anser kontrollstyrelsen önskvärt, att åtgärder vidtagas

i syfte att höja svagdrickats kvalitet eller att hindra en kvalitetsförsämring

hos detsamma. Åtgärder i detta avseende torde vara särskilt påkallade ur den

synpunkten, att svagdricka i stor omfattning förtäres inom de breda lagren. Under

tillverkningsåret 1915—1916 tillverkades av svagdricka 1,299,878.8 hektoliter och

av samtliga övriga maltdrycker 1,332,116.7 hektoliter. Då på grund av rådande

förhållanden det synes antagligt, att höga mjölkpris under lång tid framåt komma

att bliva rådande, är det icke osannolikt, att svagdricka i åtskilliga fall kan komma

att användas som en ersättningsdryck för mjölk. Med hänsyn härtill synes därför

uppställandet av vissa minimifordringar på egenskaperna hos svagdricka! vara

välbetänkt.

Enligt motionärens förslag skulle en garanti mot en tilltagande försämring

av svagdricka! ernås genom att föreskriva, att maltdryck icke får hålla lägre

extrakthalt än 3.5 procent.

Det kan, enligt kontrollstyrelsens mening, ifrågasättas, huruvida den föreslagna

minimigränsen verkligen blir i stånd att motverka en kvalitetsförsämring.

Enligt vad senaste för kontrollstyrelsen tillgängliga rapporter rörande tillverkningen

i svagdricksbryggerierna utvisa, har extraktstyrkan i regel överskridit 3.5 procent.

Medeltalet har under tillverkningsåret 1915—1916 varit omkring 4.2 procent. Därest

en minimigräns av 3.5 procent extrakthalt legaliseras, kan det befaras, att bryggerierna

i allmänhet minska extrakthalten, så att den kommer att ligga strax ovanför ifrågavarande

minimigräns, något som skulle hava till följd en faktisk försämring av

svagdricka!. Det synes kontrollstyrelsen därför kunna ifrågasättas, huruvida icke

minimigränsen för extrakthalten borde sättas till 4 procent. Då emellertid tillgången

på malt för närvarande är synnerligen knapp och åtgärder visat sig erforderliga

för en utdragning av maltet, vill kontrollstyrelsen med hänsyn härtill

icke avstyrka, att minimiextrakthalten under nuvarande förhållanden sättes till

3.5 procent. När normala förhållanden återinträtt, torde emellertid minimiextrakthalten

bliva 4 procent. För ernående härav föreslår kontrollstyrelsen sådan ändring

i maltdryckstillverkningsförordningen, att minimiextrakthalten föreskrives vara

4 procent, men att i ett särskilt övergångsstadgande förklaras, att, utan hinder av

vad sålunda stadgats, maltdrycker få tillsvidare inbryggas med en lägsta stamvörtstyrka

av 3.5 procent, intill dess Kungl. Maj:t med hänsyn till rådande förhållanden

finner skäligt upphäva stadgandet ifråga.

Den föreslagna bestämmelsen om minimiextrakthalt bör erhålla sin plats i

3 § av förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av

maltdrycker.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

21

Enligt kontrollstyrelsens uppfattning kommer den sålunda ifrågasatta anordningen

ur kontrollsynpunkt icke att medföra några svårigheter. På grund av

gällande särskilda föreskrifter rörande kontrollen vid maltdrycksbryggerierna (meddelade

den 9 september 1907 av den centrala kontrollmyndigheten) åligger det tillsyningsman

att besöka det bryggeri, där han är anställd, minst två gånger i veckan,

och bör tiden för besöken så avpassas, att han kan närvara vid vörtens provning

före jästens tillsättande. Därvid kan tillsyningsmannen genom en enkel avläsning

medelst sackarometer förvissa sig om, att extraktbalten håller sig inom föreskrivna

gränser.»

Efter att hava återgivit detta yttrande anförde utskottet i sitt i

ämnet avgivna betänkande (nr 50), att utskottet, som ansåge det vara

ett viktigt nykterhetsintresse, att svagdricka av god kvalitet tillhandahölles

allmänheten, för sin del velat tillstyrka eu lagstiftningsåtgärd

av den ifrågasatta innebörden. Beträffande bestämmandet av extrakthaltens

minimum hade utskottet funnit vad kontrollstyrelsen därom anfört

övertygande och tillstyrkte sålunda bestämmelser av innehåll, att 4 procent

fastställdes såsom minimum, men att, med hänsyn till den då rådande

bristen på malt, extrakthalten finge tills vidare gå ned till 3.5 procent.

Utskottet föreslog därför sådana ändringar i maltdryckstillverkningsförordningen,

att maltdryck icke skulle få inbryggas med eu stamvört,

vilkens extrakthalt understege 4 procent, samt därjämte en övergångsbestämmelse

av innehåll, att, intill dess Konungen funne skäl upphäva

medgivandet, stamvörten finge gå ner till 3.5 procent. Vid betänkandet

vore fogade reservationer dels av herr Röing, dels ock av herr Lyckholm

in. fl., vilka sistnämnda anförde, att under dåvarande förhållanden en lagstadgad

minimigräns för extrakthalten hos svagdrickat icke borde förordas.

Även om under normala förhållanden inga betänkligheter mot ett sådant

lagstadgande skulle kunna göras, syntes nämligen den rådande knappa

tillgången på spannmål göra det till en bjudande plikt att på alla områden

iakttaga den största sparsamhet.

Utskottets hemställan bifölls utan votering av andra kammaren,

varemot första kammaren avslog densamma. Frågan hade sålunda

förfallit.

I kontrollstyrelsens nyss återgivna yttrande anfördes, att medeltalet

för extrakthalten i svagdricksbryggerierna tillverkningsåret 1915—1916

utgjorde omkring 4.2 procent. Enligt utskottet tillhandakomna upplysningar

har medelextrakthalten i svagdrickat numera ytterligare nedgått

och utgjorde under tillverkningsåret 1921—1922 ungefär 3.8 procent.

Medeltalet för extrakthalten vid de särskilda av rikets 374 skattefria bryggerier

utgjorde under samma tillverkningsår för 16 bryggerier mellan 2

Utskottets

yttrande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Frågan om de

maltstarka

men alkoholsvaga

maltdryckerna.

22 Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

och 2.5 procent, för 38 bryggerier mellan 2.5 och 3 procent, för 82 bryggerier

mellan 3 och 3.5 procent, för 73 bryggerier mellan 3.5 och 4

procent och för 165 bryggerier över 4 procent. Då en extrakthalt av

minst 4 procent lärer erfordras för erhållande av ett ordinärt så kallat

fatsvagdricka, torde dessa siffror utvisa, att behov alltjämt förefinnes

av lagstiftning rörande viss minsta extrakthalt hos svagdricka^ detta i

syfte att höja dess kvalitet eller motverka försämring av densamma.

Med hänsyn till den utbredda användningen av svagdricka såsom måltidsdryck

i mindre bemedlade hem är det av särskild vikt att tillse, att

den vara, som vid köp av svagdricka erhålles, är av tillfredsställande beskaffenhet.

Såsom 1917 års bevillningsutskott anförde, lärer det även ur

nykterhetssynpunkt vara av betydelse, att svagdricka av god kvalitet tillhandahålles

allmänheten, då härigenom förbrukningen av de starkare maltdryckerna

kan tänkas bliva minskad. Enligt verkställd undersökningskulle

införande av eu minimigräns icke i kontrollhänseende medföra

några svårigheter, liksom ej heller i bryggeritekniskt avseende. Landets

svagdricksbryggare synas icke heller hava något att invända mot en

dylik lagstiftning. I en till finansdepartementet ställd skrivelse av den

18 april 1923, varav utskottet varit i tillfälle att taga del, har styrelsen

för Sveriges svagdricksbryggare förening förklarat, att, såvitt styrelsen

hade sig ^bekant, föreningens medlemmar icke hade något att erinra

mot förslag om lagstadgad minimigräns. Styrelsen uttalar för sin del

den önskan, att i lag måtte föreskrivas, att extrakthalten i svagdricka

icke får understiga 4 procent. 1 skrivelsen upplyses även, att maltkostnaden

för framställning av vört av olika styrka utgör för treprocentig

vört omkring 1 krona 44 öre per hektoliter och för fyraprocentig

vört 1 krona 92 öre per hektoliter. En höjning av extrakthalten i

stamvörten med en procent motsvarar alltså eu ökning i tillverkningskostnaderna

av icke fullt ett halvt öre per liter.

Vad sålunda anförts har givit utskottet anledning att i den föreslagna^

förordningen om tillverkning och beskattning av maltdrycker

inarbeta bestämmelser av innehåll, att i bryggeri maltdryck icke får

inbryggas med en stamvört av lägre extrakthalt än fyra procent. I

I de av herr Carl Gustaf Ekman in. fl. och av herr Bengtsson i

Norup m. fl. väckta motionerna har bland annat hemställts, att sådana

ändringar måtte vidtagas i maltdryckstillverkningsförordningen, att medgivande

lämnades för tillverkning av maltdrycker, innehållande högst

2.2 5 volymprocent alkohol men inbryggda med en stamvört, vilkens

extrakthalt även kunde överstiga 6 procent, samt att för tillverkning

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

23

av detta slags maltdrycker skattefrihet medgåves, ävensom att sådan

tillverkningsrätt tillerkändes varje bryggeri — och således även skattefritt

sådant — som av kontrollstyrelsen prövades vara utrustat med

erforderliga tekniska och andra resurser.

De av motionärerna sålunda framställda yrkandena — varmed icke

torde avses införande av drycker med högre extrakthalt än den, som

kan komma att bliva fastställd som maximigräns lör maltdrycker av

andra klassen — överensstämmer med förslag, som ingick i det av de

så kallade maltdryckssakkunniga framlagda betänkandet. Dessa sakkunniga

föreslogo nämligen införande av två nya maltdryckstyper,

dels »maltdricka», omfattande de drycker, som sålunda torde avses i

motionerna, och dels »maltöl», med pilsnerdrickats alkoholhalt men

högre extrakthalt. De sakkunniga förutsatte emellertid icke annat än

att rätten till tillverkning av dylika drycker skulle förbehållas de skattepliktiga

bryggerier, som erhölle tillstånd till sådan tillverkning, samt

att dryckerna skulle bliva underkastade beskattning. I båda dessa avseenden

gå nämnda motioner längre, då däri föreslås, ej mindre att

även svagdricksbryggerierna skulle få tillverka dylikt »maltdricka», än

även att detsamma skulle undantagas från beskattning.

Kontrollstyrelsen ansåg sig i sitt förslag till maltdryckstillverkningsförordning

icke kunna biträda de sakkunnigas förslag i berörda

hänseende. I avgivet yttrande över framställning från svagdricksbryggerierna

om rätt till tillverkning av maltdricka, vilket yttrande

finnes som bilaga fogat vid förevarande proposition, behandlar kontrollstyrelsen

även frågan om rätt till dylik tillverkning vid skattefria

bryggerier. Kontrolistyrelsen erinrar därvid om ett uttalande av

maltdryckssakkunniga, att det syntes dem uppenbart, att en sådan nödvändighetsvara

för de minst bemedlade lagren som svagdricka alltjämt

borde förbliva skattefri, men att däremot den maltstarkare drycken,

maltdricka, vilken finge anses som en kvalitetsvara och ej representerade

en dylik inarbetad nödvändighetsvara, väl kunde tåla beskattning.

Kontrollstyrelsen anför vidare, att enligt dess mening, om tillverkning

av maltdricka medgåves jämväl vid skattefria bryggerier, olägenheter

ur kontrollsynpunkt skulle gorå sig gällande. Skulle det stora flertalet

svagdricksbryggerier börja tillverka maltdricka, vore en synnerligen

ingående och kostsam kontroll erforderlig å dessa bryggeriers

tillverkning. Skulle sagda tillverkning därjämte bliva skattefri, uppkomme

frågan om en principiell omläggning av beskattningen såsom

ofrånkomlig konsekvens.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Viskottets

yttrande.

24 Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Kungl. Maj:ts förslag — som icke utgår från annat än att ifrågavarande

drycker skulle bliva skattepliktiga — ställer sig avvisande till

införande av desamma. De skäl, som anföras för denna ståndpunkt,

äro dels risken att dylika drycker skulle missbrukas genom medelst

efterjäsning åstadkommen ökning av alkoholhalten, dels att det knappast

vore att förvänta, att dylika drycker skulle bliva föremål för någon

mera allmän efterfrågan i lojalt syfte.

Enligt utskottets förmenande torde emellertid starka skäl tala för

att möjlighet beredes till lättare erhållande av sådana maltstarka men

alkoholsvaga drycker, som i motionerna avses. Sant är visserligen, att

redan enligt gällande lagstiftning, liksom jämlikt den i propositionen

föreslagna, tillverkning av dylika drycker kan förekomma i de skattepliktiga

bryggerierna. Men dessa drycker bliva hänförliga till klass II

och sålunda underkastade strängare försäljningsbestämmelser än svagdricka,

varjämte de bliva föremål för beskattning. Särskilt den första av

dessa båda omständigheter torde hava kraftigt bidragit till att konsumtionen

i vårt land av dylika drycker varit endast obetydlig. Emellertid lärer

det vara en allmän önskan bland de organiserade nykterhetsvännerna, att

ifrågavarande slags drycker kunde tillhandahållas under sådana former, att

de bleve för dem tillgängliga. Det torde även ur allmän synpunkt vara

ett tydligt nykterhetsintresse, att de, som så önska, äga tillgång till en

maltdryck, mera välsmakande än det nuvarande svagdricka^ men alkoholsvagare

än ''det pilsnerdricka, som kommer att kunna tillverkas. Vid tillmötesgående

av motionärernas önskemål kunna emellertid vissa svårigheter

uppstå såväl beträffande tillverkningskontrollen som i fråga om skattesystemet,

vilka svårigheter bland annat sammanhänga därmed, att det

av olika skäl icke lärer vara lämpligt eller ens möjligt att inskränka

rätten att tillverka ifrågavarande drycker till de bryggerier, som äga

tillverka maltdrycker av andra klassen. Kontrollstyrelsen har ur dylika

synpunkter uttalat en uppfattning, som utmynnar i ett avstyrkande. Oaktat

det intresse, utskottet hyser för en lösning av frågan, anser sig icke heller

utskottet i det läge, vari densamma nu befinner sig, kunna tillstyrka

motionärernas förslag. Enligt utskottets förmenande är emellertid frågan

av den betydelse, att den bör göras till föremål för grundligare undersökning

än hittills skett. Utskottet anser därför, att riksdagen bör i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning, huruvida och under

vilka förutsättningar medgivande må kunna i lagstiftningen lämnas att,

jämväl i för närvarande skattefria bryggerier, tillverka maltdrycker, vilka

äga en högsta extrakthalt, motsvarande den för maltdrycker av andra

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38. 25

klassen fastställda, och en högsta alkoholhalt, lika med den för maltdrycker

av första klassen gällande, och vilka i försäljuingshänseende

kunna likställas med maltdrycker av sistnämnda klass. Under utredningsarbetet

bör tydligen undersökas, icke blott huruvida och under

vilka former tillverkningen av dylika drycker bör göras fri från skatt,

utan även huruvida dryckerna böra få tillverkas vid alla bryggerier eller

endast vid sådana, som erhållit tillstånd till tillverkning därav, och

huru under de olika förutsättningarna erforderlig kontroll skall med

minsta kostnad kunna åvägabringas.

I fråga om den i propositionen föreslagna omläggningen av kontrollsystemet

har i de av friherre Fleming in. fl. och av herr Lithander

väckta motionerna yrkats, att propositionen i denna del måtte av riksdagen

avslås och att således det nu gällande kontrollsystemet måtte bibehållas,

blott med viss mindre väsentlig ändring. Som skäl för detta yrkande

har anförts i huvudsak, att den av Kungl. Maj:t genom omläggningen

i utsikt ställda kostnadsminskningen skulle på ett säkrare sätt kunna

vinnas endast genom att kontrollörernas enligt den nuvarande ordningen

föreskrivna besök vid bryggerierna inskränktes från tre till två i veckan.

Lika med Kungl. Maj:t finner utskottet det angeläget, att kostnaderna

för maltdryckskontrollen nedbringas. Då genom eu omläggning

av kontrollsystemet på sätt i propositionen föreslagits otvivelaktigt eu

betydlig kostnadsbesparing skulle vinnas samt förslaget även i övrigt

måste anses medföra vissa avsevärda fördelar, bland annat såsom en förberedelse

till eventuell övergång till ett produktbeskattningssystem, har

utskottet funnit sig böra tillstyrka vad propositionen innehåller i denna

del och alltså i förevarande avseende avstyrka bifall till nämnda motioner.

Utskottet har icke heller funnit någon anledning till erinran mot de

grunder för närmare ordnande av kontrollen genom föreskrifter av

Kungl. Maj:t och kontrollstyrelsen, som, enligt vad av departementschefen

och kontrollstyrelsen upplysts, äro avsedda att i händelse av

bifall till propositionen tillämpas. I

I förevarande proposition föreslås av statsfinansiella skäl en höjning

av maltskatten från nuvarande belopp, nämligen 17 öre för de

första 100,000 kilogrammen malt, som under visst tillverkningsår tillverkas

vid bryggeri, där även andra maltdrycker än av första klassen

få tillverkas, 20 öre för nästa 100,000 kilogram och 23 öre för varje

kilogram utöver 200,000 kilogram, till respektive 67, 71 och 75 öre per

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 samt. 26 käft. (Nr 38.) 4

Omläggning

av kontrollsystemet.

Utskottets

yttrande.

Förhöjning

av maltskatten.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

kilogram för samma skatteklasser, som nyss angivits. I samband därmed

föreslås, att det belopp, med vilket restitution av skatt erhålles för

malt, som i skattepliktigt bryggeri omedelbart användes vid tillverkning

av svagdricka, skall höjas från 14 öre per kilogram till 63 öre per

kilogram.

I de av friherre Fleming in. fl. i första kammaren samt herr

Lithander i andra kammaren väckta motionerna föreslås i förevarande

hänseende, att skattesatserna måtte bestämmas till respektive 38, 42 och

46 öre samt restitutionsbeloppet till 36 öre, allt per kilogram. Det

huvudsakliga skälet för detta förslag är att en skattehöjning av den av

Kungl. Maj:t föreslagna storleken skulle bliva ödesdiger såväl för industrien

som även indirekt för staten. Redan en fördubbling av skatten

innebure en så avsevärd ökning av densamma, att man väl kunde riskera,

att den minskade omsättning, som därav bleve en följd, kunde komma

att motverka den beräknade höjningen av skatteintäkterna. I motionerna

föreslås vidare, att skillnaden mellan lägsta skattesatsen och restitutionsbeloppet

för svagdricksmalt — vilken skillnad för närvarande utgör 3

öre och i propositionen föreslås ökad till 4 öre, allt för kilogram —

måtte bestämmas till 2 öre per kilogram.

I den av herr Strömberg väckta motionen föreslås, att, i syfte att

underlätta övergång till skattepliktig tillverkning för de för sådan tillverkning

rustade svagdricksbryggerierna, den föreslagna skatteskalan

måtte omläggas så, att de mindre bryggerierna komme i åtnjutande av

något större lindring i beskattningen än som i propositionen föreslås.

I sådant syfte yrkas i motionen, att för varje bryggeri skatten för de

första under tillverkningsåret avverkade 50,000 kilogrammen malt måtte

utgå med 50 öre per kilogram i stället för i propositionen föreslagna

67 öre per kilogram.

1 en till bevillningsutskottet ställd skrivelse har Svenska bryggareföreningen

förklarat sig instämma i de av friherre Fleming m. fl. och

av herr Lithander väckta motionerna. Föreningen vänder sig även mot

den föreslagna skatteskalan under anförande, att enligt denna skala

skillnaden mellan skattesatserna vore för liten, vilket komme att åstadkomma

rubbning i bryggeriernas inbördes konkurrensförhållanden; skillnaden

mellan skattesatserna borde bibehållas åtminstone vid samma

proportion till dessa satser som för närvarande. Beträffande storleken

av restitutionen för svagdricksmalt anför föreningen, att anledning icke

syntes förefinnas att öka skillnaden mellan lägsta skattesatsen och restitutionsbeloppet

och därigenom försvåra den extra belastning av de skattepliktiga

bryggerierna till de skattefrias förmån, som denna skillnad innebure.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

27

Vad först angår frågan om höjning av maltskatten i och för sig,

anser sig utskottet i huvudsak böra tillstyrka bifall till propositionen.

Utskottets mening är nämligen, att, då staten nu för bestridande av sina

utgifter är i behov av ökade skatteintäkter, maltskatten är ett område,

där erforderlig inkomstökning kan beredas, detta även oavsett, huruvida

statsverkets tillstånd kommer att medgiva den i samband med maltskattens

höjning ifrågasatta sänkningen av omsättnings- och utskänkningsskatten

för spritdrycker. Ehuru synnerligen kraftig, lärer vidare

den föreslagna skattehöjningen icke vara av en storlek, som bör möta

avgörande betänkligheter. Utskottet kan sålunda icke tillstyrka bifall

till de förstnämnda båda motionerna, i vad däri förordas en lägre

skatteskala.

I fråga därefter om skillnaden mellan olika skattesatser samt det

i herr Strömbergs motion framställda önskemålet om beredande av större

lättnad för de mindre bryggerierna, anser utskottet visserligen, att en

så kraftig nedsättning för de först avverkade maltmängderna, som förordas

i nämnda motion, skulle komma att i alltför hög grad inverka

på konkurrensförhållandena mellan olika bryggerier. Tillräckliga skäl

synas icke heller förefinnas för en uppdelning av den nuvarande lägsta

skatteklassen, omfattande de första 100,000 kilogrammen, i två klasser.

Däremot finner utskottet det syfte, som torde ligga till grund för motionen,

lämpligare kunna, åtminstone delvis, vinnas på det sätt, att skillnaden

mellan de olika skattesatserna något ökas. Genom en dylik ökning skulle

även de av bryggareföreningen uttalade önskemålen i viss mån kunna

tillmötesgås. Såsom i departementschefens anförande yttrats, bör man

emellertid vid en dylik ökning framgå med stor försiktighet. Utskottet

har därför stannat vid den uppfattningen, att de föreslagna skattesatserna

endast böra i så måtto ändras, att skatten bestämmes för den

lägsta skatteklassen till 65 öre, för nästa skatteklass till 70 öre och för

den högsta skatteklassen fortfarande till 75 öre, allt per kilogram. En

dylik ändring torde icke komma att i nämnvärd mån inverka på den

väntade inkomsten av skatten. Vad angår restitutionsbeloppet för svagdricksmalt,

håller utskottet före, att anledning icke finnes att öka skillnaden

mellan detta belopp och den lägsta skattesatsen, och föreslår

alltså, att restitutionsbeloppet bestämmes till 62 öre per kilogram.

De av Kung!. Maj:t föreslagna och av utskottet i huvudsak förordade

nya skattebestämmelserna äro, i likhet med maltdryckstillverkningsförordningen

i övrigt, avsedda att träda i kraft den 1 nästkommande

oktober. Detta innebär, att endast drycker, till vilka använts

Utskottet»

yttrande.

Förordning

om särskild

maltskatt.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

malt, krossat efter nämnda dag, direkt drabbas av den höjda skatten.

Då det nu bestående så kallade starkölsförbudet blott avser införsel

och försäljning av de starkare maltdryckerna, äga emellertid bryggerierna

möjlighet att redan före skattehöjningens inträdande påbörja tillverkningen

av sådana maltdrycker, som icke för närvarande men, därest

utskottets förslag bifalles, efter den 1 oktober kunna få försäljas inom

landet. För det i de sålunda före sistnämnda dag tillverkade dryckerna

ingående maltet kommer enligt propositionen att erläggas skatt endast

efter de nu gällande, lägre skattesatserna. Då det knappast är att

antaga, att bryggerierna vid försäljning av maltdrycker efter den 1

oktober detta år komma att vid prissättningen göra skillnad mellan

sådana drycker, för vilka betalats den lägre skatten, och sådana, som

drabbas av den höjda skatten, torde allmänheten komma att för förstnämnda

drycker få erlägga en med skatteökningen motiverad prisförhöjning,

vilken icke kommer statsverket till godo. Enär detta icke

synts utskottet lämpligt, liksom det ej heller torde vara förenligt med

tidigare tillämpade principer, har utskottet tagit under övervägande åtgärder,

så beskaffade, att åtminstone större delen av skattepliktiga maltdrycker,

tillverkade före men avsedda att försäljas efter den 1 oktober,

skulle komma att drabbas av skattehöjningen. Utskottet har då stannat

vid att föreslå införande av eu särskild maltskatt, motsvarande skillnaden

mellan den lägsta skattesatsen jämlikt gällande förordning och lägsta

skatten enligt utskottets förslag eller sålunda utgörande 48 öre per kilogram,

oberoende av efter vilken skattesats enligt maltdryckstillverkningsförordningen

det malt beskattas, som drabbas av den särskilda

skatten. Denna skatt bör tydligen utgå för malt, som under viss tid

före den 1 oktober 1923 avverkas för maltdryckstillverkning. Nämnda

tid bör avpassas så, att av den särskilda skatten icke drabbas någon

väsentlig del av maltdrycker, avsedda att förbrukas före den 1 oktober,

men å andra sidan så, att skatten träffar så mycket som möjligt av de

drycker, vilka komma att försäljas efter samma dag. Då den vanligaste

lagringstiden för pilsnerdricka för närvarande torde vara omkring sex

veckor, har utskottet, efter inhämtande av upplysningar från sakkunniga

personer, funnit sig böra föreslå, att den ifrågasatta särskilda maltskatten

skall avse malt, som avverkas under tiden från och med den IG

augusti till och med den 30 september innevarande år. Skatten bör

enligt utskottets förmenande lämpligen betalas på en gång i efterskott

inom den tid för skattebetalning i efterhand, som finnes föreskriven i

gällande maltdryckstillverkningsförordning. Därvid synes den tillverkare,

som erhållit anstånd med erläggande av den vanliga maltskatten,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38. 29

böra åtnjuta sådant anstånd även beträffande förevarande skatt. Då den

särskilda maltskatten avser tid före den 1 oktober 1923, bör densamma

tydligen erläggas i den för närvarande gällande ordningen och sålunda

ingå till länsstyrelserna. I fråga om restitution av skatt för malt, omedelbart

använt" till svagdrickstillverkning eller till drycker, som exporteras,

samt eftergift av skatt för skadat malt eller för malt, använt till

skadad produkt, torde böra gälla, att den, som erhåller sådan restitution

eller eftergift, skall äga återbekomma jämväl vad som för samma

myckenhet malt erlagts i särskild maltskatt eller, om denna skatUdå ännu

icke erlagts, vid betalningen av den särskilda maltskatten göra avdragför

så mycket av denna skatt, som belöper å myckenhet, för vilken

restitution eller eftergift erhållits. För kontroll över och organiserande

av uppbörden av den särskilda maltskatten m. m. lära erfordras vissa

närmare föreskrifter, vilka torde få utfärdas av Kungl. Maj:t eller, om

Kungl. Maj:t så förordnar, av kontrollstyrelsen.

I överensstämmelse med de grunder, som utskottet sålunda utvecklat,

har utskottet låtit upprätta förslag till förordning om särskild

maltskatt, vilket förslag ingår i utskottets hemställan här nedan.

Utskottet övergår härefter till att redogöra för de av utskottet

föreslagna ändringarna i den i propositionen framlagda författningstexten,

i den mån desamma icke omedelbart framgå av vad redan anförts.

Förslaget till förordning angående tillverkning och beskattning av

maltdrycker.

2 §■

Såsom ett tredje moment har i 2 § införts bestämmelse om att

i bryggeri maltdryck icke må tillverkas med stamvört av lägre extrakthalt

än 4 procent. Denna bestämmelse kompletteras dels med straffbestämmelser

i 46 och 48 §§, till vilka utskottet senare återkommer,

dels ock med nyinförda stadganden i 22 och 37 §§ av innehåll, att vid

tillverkning av maltdryck i skattepliktigt bryggeri liksom i skattefritt

bryggeri vörten, då jästen tillsättes, icke får äga lägre extrakthalt än

4 procent, och att stamvörten ej heller efter jästens tillsättande får beredas

lägre ursprunglig extrakthalt än den nämnda.

i §■

I de av herr Lindblad och herr Eurén m. fl. väckta motionerna

har i sammanhang med förslag om att gränsen mellan olika malt
-

Special
motivering.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

drycksklasser måtte bestämmas endast efter extrakthalten hemställts, att

i 7 § åläggandet för kontrollstyrelsen att övervaka saluförda maltdryckers

alkoholhalt och extrakthalt måtte utbytas mot sådant åläggande beträffande

den ursprungliga extrakthalten. Av vad förut anförts har framgått, att

utskottet icke kunnat biträda motionärernas förslag rörande gränsbestämningen

mellan maltdrycksklasserna. Då emellertid vad som skall övervakas

och kontrolleras icke är halten av extrakt i den färdiga drycken

utan extrakthalten hos den stamvört, med vilken drycken inbryggts,

har det synts utskottet vara lämpligt, att till förtydligande härav, i

överensstämmelse med motionen, i paragrafen utsäges, att kontrollen

skall avse den ursprungliga extrakthalten.

Då kontrollstyrelsens uppsikt över saluförda maltdryckers lagenliga

beskaffenhet uppenbarligen bör omfatta även den föreskrivna minimiextrakthalten,

bär bestämmelse härom införts i denna paragraf.

I samband med denna paragraf erinras om vad utskottet i annat

sammanhang anfört därom, att vid kontrollen över de fastställda maximigränsernas

iakttagande hänsyn bör tagas till svårigheten att erhålla fullt

exakta analyser.

9 §■

9 § innehåller stadgande om det s. k. koncessionstvånget, d. v. s.

därom att, utom i visst undantagsfall, skattepliktig tillverkning icke får

börjas i visst bryggeri, förrän Kungl. Maj:t därtill lämnat tillstånd. I

anledning av framställning från Sveriges svagdricksbryggareförening om

utsträckt möjlighet för svagdricksbryggerierna att erhålla tillstånd till

skattepliktig tillverkning har i departementschefens yttrande angående

förevarande proposition anförts, att det vore departementschefens avsikt

att, därest ifrågavarande förslag till maltdryckslagstiftning i det väsentliga

vunne riksdagens bifall och uttalande av riksdagen i annan riktning

icke gjordes, förorda en sådan behandling av ansökningar rörande rätt

till skattepliktig tillverkning, att tillstånd till tillverkning av pilsnerdricka

meddelades skattefritt bryggeri under vissa i yttrandet noggrant

angivna förutsättningar.

I de av friherre Fleming m. fl. och herr Lithander avgivna motionerna

har bland annat hemställts, att riksdagen måtte uttala, att några ändringar

i grunderna för koncessionstvånget icke borde vidtagas.

Utskottet finner emellertid, att det ur vissa synpunkter måste

anses lämpligt, att en sådan mindre sträng praxis vid behandling av

koncessionsansökningar, som av föredragande departementschefen ifråga
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

31

satts, vinner tillämpning, och utskottet har därför icke ansett sig böra

göra något uttalande i den av motionärerna föreslagna riktningen.

22 och 37 §§.

Beträffande de i 22 och 37 §§ vidtagna ändringarna, vilka bestå

däri, att till förstnämnda paragraf lagts ett nytt moment 2 och att 1

mom. första stycket av den senare paragrafen gjorts till föremål för

omredigering, hänvisas till vad därom anförts under 2 §.

46 §.

I 46 §, som innehåller bestämmelserna om ansvar för överskridande

i skattepliktigt bryggeri av de fastställda pilsnerdricksgränserna,

hava vidtagits de ändringar, som ansetts böra följa av utskottets förslag

om uteslutande beträffande nämnda gränser av de s. k. remedierna.

Emellertid har, med bibehållande i visst avseende av Kung!. Majrts

förslag, för ifrågavarande förseelser upptagits en dubbel straffskala.

Det har nämligen synts utskottet rimligt, att i fråga om ett överskridande

av maximigränsen, som förekommit endast beträffande en viss

enstaka brygd och i övrigt i ringa omfattning, och i fråga varom uppenbar

vårdslöshet icke kan läggas tillverkaren till last, ansvaret är lägre

än för övriga förseelser mot paragrafen.

I ett nytt 2 mom. av paragrafen hava införts bestämmelser om

ansvar för det fall, att i skattepliktigt bryggeri den fastställda minimigränsen

för extrakthalten icke iakttages vid svagdrickstillverkning. Dylik

förseelse har ansetts böra drabbas av lika strängt straff som överskridande

av maximigränserna. Jämväl för detta fall torde emellertid under nyss

angivna förutsättningar lindrigare ansvar böra kunna inträda.

48 §.

Då enligt utskottets förslag remediebestämmelserna skola bibehållas

beträffande svagdricksgränsen, föranledes icke någon ändring i

straffbestämmelserna i 48 § 1 och 2 mom. om överskridande av dessa

gränser i skattefritt bryggeri. I ett nytt 3 mom. hava upptagits bestämmelser

rörande brott mot minimigränsen för extrakthalten i svagdricka,

vilka bestämmelser överensstämma med de regler, som för motsvarande

fall föreslagits för skattepliktiga bryggerier och för vilka utskottet

nyss redogjort. Här har sålunda icke upptagits det i paragrafens

första moment förekommande fängelsestraffet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

I ett särskilt mom. 4 hava upptagits bestämmelserna om skyldighet

att erlägga den skatt, som genom förbrytelse mot förevarande

paragraf undandraga statsverket.

56 §.

Då det, liksom i fråga om överskridande av gränserna mellan

maltdrycksklasserna, synes böra gälla, att förseelser mot reglerna om

minimigräns för extrakthalten icke skola åtalas annat än efter anmälan

från kontrollstyrelsen, hava de föreslagna tilläggen till 46 och 48 §§

icke föranlett något ändringsförslag beträffande 56 §.

Övergångsbestämmelserna.

Förevarande förordning är avsedd att träda i kraft den 1 nästkommande

oktober, då nytt tillverkningsår tager sin början. Utskottet

föreslår icke någon ändring därutinnan men erinrar om vad utskottet

förut anfört rörande inträdande av viss högre skatt redan före det förordningen

träder i kraft.

Övriga författningsförslag.

De i propositionen jämte förslaget till ny maltdryckstillverkningsförordning

framlagda författningsförslagen hava icke givit anledning

till någon erinran från utskottets sida. Beträffande de yrkanden, som i

de av friherre Fleming m. fl. och herr Lithander väckta motionerna

ävensom i de av herr Lindblad samt av herr Eurén m. fl. väckta motionerna

framställts med avseende å förslaget till förordning angående

förbud mot införsel till och försäljning inom riket av exportöl har utskottet

i det föregående uttalat sig.

Utöver de yrkanden, som av utskottet beaktats vid behandlingen av

de särskilda i propositionen berörda huvudfrågorna, innehålla vissa av

de i ämnet väckta motionerna yrkanden om ändringar i speciella avseenden

av ifrågavarande författningsförslag. Vad sålunda föreslagits

har utskottet funnit icke vara av beskaffenhet att föranleda ändring i

Kungl. Maj:ts förslag.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte,

med förklarande att Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, nr 131, i vad den innefattar förslag till

förordning om tillverkning och beskattning av maltdrycker,

icke kunnat oförändrat bifallas, och

med bifall till vad Kungl. Maj:t i övrigt i propositionen

föreslagit, ävensom

med anledning av motionerna i första kammaren,”

nr 197, av herr Strömberg, nr 198, av friherre Fleming

m. fl., och nr 199, av herr Lindblad, samt i

andra kammaren, nr 280, av herr Lithander, och nr

281, av herr Eurén m. fl., samt

med avslag å vad som yrkats under a) i motionerna

nr 200 i första kammaren av herr Carl Gustaf

Ekman m. fl. och nr 282 i andra kammaren, av herr

Bengtsson i Norup m. fl.,

A) antaga nedan införda, såsom utskottets förslag

betecknade

Bhang till riksdagens protokoll 1923. 7 samt. 26 höft. (Nr 38.)

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Tillverkning

till avsalu.

Hembrygd.

Maltextrakt.

Klassindel
ning.

l:o) Förslag

till

förordning angående tillverkning och beskattning av

maltdrycker.1

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Härigenom förordnas som följer:

I KAP.

Allmänna bestämmelser.

1 §‘

1. Den, som vill idka tillverkning av maltdrycker till avsalu,

skall, utöver vad författningarna i allmänhet föreskriva såsom villkor förrätt

att utöva näring, vara underkastad de föreskrifter, som beträffande

sådan tillverkning i denna förordning finnas stadgade.

2. Hembrygd av maltdrycker för eget behov, men ej till avsalu,

må, utan binder av föreskrifterna i denna förordning, företagas av envar,

som icke idkar värdsbusrörelse eller handel med maltdrycker eller tillverkning

av sådana drycker till avsalu.

3. Denna förordning äger icke tillämpning å tillverkning av

maltextrakt; sådan tillverkning bedrives under de villkor och den kontroll,

Kungl. Maj:t särskilt föreskriver.

2 §•

1. Maltdrycker indelas i nedan

angivna klasser, nämligen:

första klassen, omfattande maltdrycker,

som ej innehålla mer än

en och åtta tiondels viktprocent

alkohol och som äro inbryggda med

en stam vört, vilkens extrakthalt icke

överstiger sex procent, ävensom så
-

2 §•

1. Maltdrycker indelas i nedan

angivna klasser, nämligen:

första klassen, omfattande maltdrycker,

som ej innehålla mer än

en och åtta tiondels viktprocent

alkohol och som äro inbryggda med

en stamvört, vilkens extrakthalt icke

överstiger sex procent, ävensom så
-

1 Vid återgivande av Kungl. Maj:ts förslag hava de delar av förslaget, beträffande vilka

utskottet föreslår ändring, kursiverats. Kursiveringar i utskottets förslag utmärka avvikelse från

Kungl. Maj:ts förslag.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

35

Utskottets förslag:

dana alkoholfria maltdrycker, som

äro inbryggda med en stamvört,

vars extrakthalt överstiger sex men

icke tio och en halv procent;

andra klassen, omfattande maltdrycker,

som icke äro liänförliga

till första klassen och vilka ej innehålla

mer än tre och två tiondels

viktprocent alkohol och äro inbryggda

med en stamvört, vilkens

extrakthalt icke överstiger tio och

en halv procent; samt

tredje klassen, omfattande alla till

första eller andra klassen icke hänförliga

maltdrycker.

2. Såsom maltdryck av första

klassen anses även, oavsett extrakthalten,

vört avsedd för bakning.

3. Maltdryck må ej vid bryggeri

tillverkas med stamvört av lägre

extrakthalt än fyra procent.

3 §•

1. I denna förordning förstås med

svagdricka varje maltdryck, som är hänförlig till första klassen

och som är inbryggd med en stamvört, vilkens extrakthalt icke överstiger

sex procent;

skattefritt bryggeri varje bryggeri, där, på grund av tillståndsbevis,

endast svagdricka må tillverkas;

skattepliktigt bryggeri varje annat bryggeri, där, på grund av tillståndsbevis,

maltdrycker må tillverkas; samt

tillverkare den person, vilken såsom ägare, innehavare, verkställande

direktör eller disponent eller i annan egenskap har högsta inseendet

över bryggeriets skötsel och för vilken tillståndsbeviset utfärdats.

2. Tillverkningsår räknas från och med den 1 oktober till och

med den 30 september.

Kungl. Maj:ts förslag:

dana alkoholfria maltdrycker, som

äro iubryggda med en stamvört,

vars extrakthalt överstiger sex men

icke tio procent;

andra klassen, omfattande maltdrycker,

som icke äro hänförliga

till första klassen och vilka ej innehålla

mer än tre och en tiondels viktprocent

alkohol och äro inbryggda

med en stamvört, vilkens extrakthalt

icke överstiger tio procent; samt

tredje klassen, omfattande alla till

första eller andra klassen icke hänförliga

maltdrycker.

2. Såsom maltdryck av första

klassen anses även, oavsett extrakthalten,

vört avsedd för bakning.

Stamvörtens

minsta

extrakthalt.

Definitioner.

Tillverk
ningsår.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Stämpel å

kärlen, vid

maltdryckers

utlämnande

från bryggeri.

Grunderna

för bryggerikontrollen.

Tillverkares

skyldigbeter

i allmänhet.

Kungl. Maj:ts förslag:

Utskottets förslag:

4 §•

Maltdryck må från bryggeri utlämnas endast på kärl, som äro

stämplade med såväl bryggeriets namn som beteckningen för den klass,

vartill maltdrycken jämlikt 2 § är hänförlig; dock må i stället för bryggeriets

namn användas en såsom ursprungsbeteckning lämplig, av vederbörande

överkontrollör godkänd förkortning av namnet eller ock bryggeriets

inregistrerade varumärke. Beträffande butelj må dylik stämpling

ske å korken eller proppen.

Anbringande av stämpel å kärl eller å kork eller propp skall äga

rum enligt av kontrollstyrelsen meddelade anvisningar.

När kärl, som innehåller maltdryck, är försett med etikett, skall

klassbeteckningen vara på tydligt framträdande sätt anbragt före den

övriga texten å etiketten.

Vad i denna paragraf stadgats äger ej tillämpning, därest maltdryck

av köpare avhämtas i öppna kärl.

6 §■

1. Bryggeri och vid bryggeri bedriven tillverkning skola stå under

statens kontroll.

2. Överinseendet å kontrollen handhaves av kontrollstyrelsen.

Den lokala tillsynen utövas av överkontrollörer med biträde vid de

skattepliktiga bryggerierna av kontrollombud och vid de skattefria bryggerierna

av tillsyningsmän. Närmare bestämmelser angående kontrolltjänstemännens

antagande, befogenheter och åligganden meddelas av

Kungl. Maj:t. Angående ersättning till överkontrollörer och andra kontrolltjänstemän

är särskilt stadgat.

I den mån denna förordning icke annorlunda bestämmer, skall

kostnaden för kontrollens utövande bestridas av statsverket.

6 §•

1. Tillverkare skall ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som

kontrollstyrelsen för erhållande av en betryggande kontroll över maltskattens

behöriga utgörande meddelar, ävensom de anvisningar, som

överkontrollör i enlighet med denna förordning, av Kungl. Maj:t utfärdade

bestämmelser för kontrollpersonalen eller kontrollstyrelsens särskilda

föreskrifter kan lämna.

2. Vid förande av de i denna förordning omförmälda journaler

skola iakttagas föreskrifterna i 9 § i förordningen den 4 maj 1855

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

37

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

angående handelsböcker och handelsräkningar ävensom de särskilda föreskrifter,

som av kontrollstyrelsen meddelas.

3. Tillverkare skall hålla sina handelsböcker med tillhörande verifikationer

tillgängliga för kontrollstyrelsen eller den, kontrollstyrelsen

därtill befullmäktiga^ så ock för överkontrollör.

4. Tillverkare åligger att bereda kontrolltjänsteman, närhelst han

det fordrar, tillträde till maltkross, maltvåg och brygghus. Därjämte

skall annan lägenhet i bryggeriet vara för kontrolltjänsteman tillgänglig

mellan klockan sex förmiddagen och klockan sju eftermiddagen, så ock

å annan tid, när arbete inom bryggeriet pågår.

7 §•

Kontrollstyrelsen åligger att övervaka,

att alkoholhalten och extrakth

alten i maltdrycker, som från bryggeri

utlämnas i försäljningsfärdigt

skick eller som i handeln saluhållas,

icke överstiger den för vederbörande

klass medgivna; och äger kontrollstyrelsen

att från bryggeri kostnadsfritt

utbekomma för analysers

verkställande erforderliga prov.

•> §■

Kontrollstyrelsen åligger att övervaka,

att alkoholhalten och den ursprungliga

extrakthalten i maltdrycker,

som från bryggeri utlämnas i

försäljningsfärdigt skick eller som

i handeln saluhållas, icke överstiger

den för vederbörande klass medgivna,

ävensom att stamvörtens extrakthalt

i dylika drycker icke understiger

fyra procent; och äger kontrollstyrelsen

att från bryggeri kostnadsfritt

utbekomma för analysers

verkställande erforderliga prov.

8 §•

Därest tillverkare ej åtnöjes med av överkontrollör lämnad anvisning

eller vidtagen åtgärd, äger han hos kontrollstyrelsen däri söka

ändring.

II KAP.

Om skattepliktigt bryggeri.

9 §•

I bryggeri, som anlagts eller för tillverkning av andra maltdrycker

än svagdricka inrättats efter ingången av juli månad 1917, må sådan

tillverkning ej äga rum, utan att Kungl. Maj:t därtill lämnat tillstånd.

Lag samma vare angående tillverkning av ifrågavarande drycker i bryg
-

Kontroll å

tillverkade

drycker.

Klagan över

överkontrollörs

åtgärd.

Koncession

för vissa

bryggerier.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

geri, varest sådan verksamhet nedlagts av annan anledning än reparation

och ej återupptagits före ingången av juli månad 1917.

10 §.

Bryggeri- Skattepliktigt bryggeri får icke vara sammanbyggt med kvarn,

byggnaden. Finnes å samma tomt som skattepliktigt bryggeri fabrik eller

annan inrättning, där malt eller annat till maltdryckstillverkning dugligt

råämne användes eller därinom redskap finnes, varå maltkrossning

kan företagas, skall dylik inrättning vara skild från bryggeriet genom

anordning, som kontrollstyrelsen godkänner.

n §•

Planritning 1. Tillverkare skall, innan anmälan, som i 16 § sägs, första gån
ock

beskriv- gen göres, låta i två exemplar upprätta och till överkontrollören övernm°''

lämna fullständig planritning och beskrivning över bryggeriet och samtliga

å bryggeritomten befintliga lägenheter med tydligt angivande av

vars och ens ändamål. Ett exemplar av ritning och beskrivning förvaras

vid bryggeriet, och det andra insändes av överkontrollören till

kontrollstyrelsen.

2. Byggnader, lägenheter, bryggredskap eller jäskar, som icke upptagits

i den i 1 mom. nämnda beskrivning eller som däri upptagits

men sedermera ändrats, må icke vid tillverkning av maltdrycker användas

utan att hava blivit av överkontrollören skriftligen godkända.

3. När i anseende till vidtagna förändringar inom skattepliktigt

bryggeri kontrollstyrelsen anser ritningen över detsamma icke vidare

vara användbar, åligger det tillverkaren att anskaffa ny ritning och

beskrivning, ävenledes i två exemplar.

12 §.

Båämnen 1. I skattepliktigt bryggeri må för tillverkning av maltdrycker

användas endast torkat, rostat eller bränt kornmalt, humle, jäst och

vatten samt under de villkor, kontrollstyrelsen föreskriver, sockerkulör.

2. Kontrollstyrelsen äger för visst skattepliktigt bryggeri medgiva,

att under villkor, som av kontrollstyrelsen föreskrivas, socker eller dextros

må i lagerkällaren användas såsom tillsats till porter.

13 §.

M altkross 1. Det för tillverkning i skattepliktigt bryggeri avsedda maltet

och maltvåg. skap krossas å en i bryggeriet uppställd maltkross, så förbunden med

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

en självregistrerande, justerad våg, att maltets krossning ej kan äga

rum, utan att detsamma först genomgått vågen.

2. Maltkross och våg skola av tillverkaren anskaffas och i behörigt

skick underhållas.

3. Närmare föreskrifter angående den självregistrerande vågens

beskaffenhet samt angående vågens och maltkrossens uppställning, insättande

eller ändring ävensom de föreskrifter, som för en betryggande

kontroll erfordras i fråga om krossning av malt, meddelas av kontrollstyrelsen.

_ 4. Utom den med vågen förenade maltkrossen må icke i skattepliktigt

bryggeri eller tillhörande lägenheter finnas någon till krossning

av malt användbar redskap, med mindre den ställes under kronans lås

eller försegling.

Beträffande uppställning och användning av gröpkvarn gäller vad

kontrollstyrelsen därom föreskriver.

14 §.

1. Kan den med vågen förbundna maltkrossen av någon anled- Fel & kross

ning ej användas, skall anmälan därom ofördröjligen göras hos kontroll- eller vås

ombudet. Vill tillverkare fortsätta maltkrossningen å annan, med vågen ™ m''

icke förenad redskap, skall kontrollombudet närvara vid krossuingen.

Önskar tillverkare tillträde till krossen för reparation eller rengöring,

skall kontrollombudet närvara vid krossens öppnande och tillslutande.

2. Märkes å vågen fel, skall tillverkare ofördröjligen avbryta

maltkrossningen och anmäla förhållandet hos överkon trollören; ägande

överkontrollören bestämma, efter vilken grund maltavverkningen skall

beräknas från den tidpunkt, då vågen sist avlästes, innan felet märktes.

Önskar tillverkare fortsätta maltkrossningen, medan vågen är felaktig,

skall maltet uppvägas å annan justerad våg i kontrollombudets

närvaro.

3. Påfordras kontrollombuds närvaro i fall, som i denna paragraf

avses, äger ombudet av tillverkaren åtnjuta ersättning, varom särskilt

är stadgat.

15 §.

1. I skattepliktigt bryggeri må, med undantag av spannmål samt Råämnens

i fall, som avses i 12 § 2 mom., socker, icke finnas ämne, som kan vid förbud^nmt

tillverkning av maltdryck användas i stället för malt; dock må kontrollstyrelsen

beträffande bryggeri, där tillverkning av läskedrycker bedrives, ^bry^eri

m. m.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Drifts
anmälan.

Säkerhet för

skatt m. va.

40 Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

mot särskilda villkor kunna medgiva uppläggning i bryggeriet av socker,

som erfordras för tillverkningen av sådana drycker.

2. De för tillverkning av maltdrycker erforderliga råämnen, såsom

spannmål och malt, skola förvaras så, att kontrollen över deras användning

bliver betryggande, och äger kontrollstyrelsen i dylikt syfte meddela

erforderliga föreskrifter.

3. Finnes i samma byggnad som skattepliktigt bryggeri förråd

av spannmål, avsedd för annat ändamål än tillverkning av malt eller

maltdryck, må överkontrollör i avseende å förvaringen av densamma

meddela erforderliga anvisningar.

4. Krossat malt må ej införas i skattepliktigt byggeri och ej

därifrån utföras. Ej heller må vört eller svagdricka överföras från skattefritt

till skattepliktigt bryggeri.

5. Vad här ovau sagts om bryggeri gäller ock om samtliga de

lägenheter, som å den hos kontrollstyrelsen förvarade planritning och

beskrivning upptagits såsom hörande till bryggeriet, dock ej bostadslägenheter.

16 §.

1. Då skattepliktigt bryggeri skall sättas i gång eller vid början

av ett tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligger det tillverkaren

att minst femton dagar förr, än maltkrossning må företagas,

till kontrollstyrelsen ingiva skriftlig anmälan med uppgift om:

a) bryggeriets namn, det ställe, där bryggeriet är beläget, samt

tillverkarens postadress,

b) den tidrymd, ej överstigande helt tillverkningsår, för vilken

han önskar erhålla tillstånd till maltkrossning,

c) den vikt malt, han beräknar skola komma att krossas i medeltal

för varje helgfritt dygn under den tid, för vilken anmälan göres,

samt

d) det ombud, som i hans frånvaro skall företräda honom inför

kontrolltjänsteman;

varjämte i fall, som avses i 9 §, vid anmälan skall fogas bevis,

att Kungl. Maj:t lämnat sådant tillstånd, som där är sagt.

2. Samtidigt med anmälan, som avses i 1 mom., skall tillverkaren till

kontrollstyrelsen insända vidimerad avskrift av levereringsreversal, varom i

26 § sägs, å inbetald skatt för en månad, eller, om han vill erhålla anstånd

med skattens erläggande, bevis därom, att han hos vederbörande länsstyrelse

ställt av densamma godkänd säkerhet för skattens erläggande

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

41

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

intill visst belopp. Detta belopp skall minst motsvara den sammanlagda

skatten för sex månader, beräknad efter don uppgivna medelavverkningen,

dock alltid minst tolvhundra kronor. Avser anmälan

kortare tid än sex månader, varde säkerheten därefter jämkad; dock

skall i varje fall säkerhet ställas för minst tvåhundra kronor.

3. Ingives avskrift av levereringsreversal om behörigen inbetald

skatt eller bevis om godkänd säkerhet för minst det skattebelopp, varom

i 2 mom. sägs, och finnes eljest ej hinder för rörelsens utövande, meddelar

kontrollstyrelsen tillståndsbevis för tillverkaren att företaga maltkrossning

och tillverkning av maltdrycker utav det malt, som på grund

av tillståndsbeviset krossas.

4. Om återkallelse i vissa fall av tillstånd till maltkrossning stadgas

i 17 § 2 mom. och 29 §.

17 §•

1. Då överkontrollör första gången under ett tillverkningsår besöker

skattepliktigt bryggeri, skall han anställa besiktning av bryggeriet

för att utröna, huruvida byggnader och redskap överensstämma med

planritning och tillhörande beskrivning samt föregående besiktningsprotokoll.

Visar det sig därvid, att byggnader och redskap förete olikheter

med planritning och tillhörande beskrivning på grund av förändringar,

som verkställts efter det föregående besiktning företagits, och hava

förändringarna icke godkänts jämlikt 11 § 2 mom., äger överkontrollör,

där anordningarna strida mot föreskrifterna i denna förordning eller

mot de med stöd av förordningen särskilt utfärdade bestämmelser, meddela

beslut om nödiga rättelser. Åro förändringarna av beskaffenhet

att hindra utövande av en betryggande kontroll, må överkontrollör meddela

förbud mot företagande av maltkrossning.

Protokoll, vari särskilt skola antecknas gjorda förändringar, beslut

om nödiga rättelser eller skälen för meddelat förbud, uppsättes i anledning

av besiktningen och utskrives i två exemplar, varav det ena

bilägges den vid bryggeriet förvarade planritningen och det andra tillställes

kontrollstyrelsen.

Tillverkare åligger att själv eller genom ombud närvara vid besiktningen

samt att underteckna protokollet.

Närmare föreskrifter om verkställandet av besiktningen meddelas

av kontrollstyrelsen.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 samt. 26 höft. (Nr 38.) t ,

Tillstånds
bevis.

Besiktning.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Förbud i visst

fall mot maltkrossning.

Upphörande

av maltkrossning.

Upphörande

av tillverkningsrätt.

Brygd
anmälan.

42 Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

2. Har överkontrollör meddelat förbud, varom i 1 mom. sägs,

skall lian ofördröjligen och senast inom tre dagar insända besiktningsprotokollet

till kontrollstyrelsen, som har att återkalla tillståndet till

maltkrossning eller upphäva förbudet.

Återkallas tillståndet till maltkrossning, må nytt tillstånd icke meddelas,

förrän tillverkaren för kontrollstyrelsen företer av överkontrollör

utfärdat intyg därom, att anordningarna vid bryggeriet icke strida mot

föreskrifterna i denna förordning eller mot de med stöd av förordningen

särskilt meddelade föreskrifter.

18 §.

1. Har skattepliktigt bryggeri genom olyckshändelse så väsentligen

skadats, att tillverkningen måste upphöra, eller vill tillverkare av

annan anledning avsluta maltkrossningen tidigare, än i tillståndsbeviset

angivits, skall han skriftligen anmäla sådant för kontrollombudet, i

senare fallet minst tre dagar före den, å vilken sista maltkrossningen

är avsedd att äga rum; och åligger det kontrollombudet att härom

lämna tillverkaren bevis samt ofördröjligen underrätta överkontrollören

och kontrollstyrelsen. När sådan anmälan från tillverkaren skett, må

maltkrossning ej utan nytt tillståndsbevis äga rum efter den tid, då

enligt anmälningen maltkrossningen skolat avslutas.

2. När tillverkningsrätt vid skattepliktigt bryggeri upphör, skall

kontrollombudet stänga den med den självregistrerande vågen förbundna

maltkrossen medelst anbringande av kronans lås; dock må tillverkare

erhålla tillträde till krossen eller vågen efter anmälan hos överkontrollören,

vilken äger att föreskriva erforderliga kontrollåtgärder, som av

tillverkaren bekostas.

19 §.

För varje brygd, som företages i skattepliktigt bryggeri, skall tillverkare

eller hans ombud minst sex timmar, innan maltets krossning

börjar, till överkontrollören insända skriftlig anmälan (brygdanmälan) om

a) tiden för krossningens början,

b) tiden för inmäskningens början,

c) tiden, då vörten antages vara färdig för pumpning till kylredskapen,

och

d) det slag av maltdryck, vartill det krossade maltet skall användas.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:

Tillverkare må på eu gång anmäla en följd av brygder för en tidrymd

av högst två veckor.

20 §.

Tillverkare i skattepliktigt bryggeri skall utan ersättning i och Redskap ock

för kontrollen ställa till förfogande av överkontrollör godkänd, justerad kontrollen4

våg med justerade vikter, två inom riket justerade sackarometrar jämte

provcylindrar och annan redskap samt arbetsbiträde för direkt uppvägning

av malt och uppmätning av kärl med flera kontrollåtgärder,

ävensom malt för justering av den självregistrerande vågen.

21 §.

1. I skattepliktigt bryggeri skola föras följande journaler: Journaler.

a) eu krossningsjournal, utvisande för varje dag vikten av under

dagen krossat malt av olika slag,

b) en bryggjournal, utvisande för varje brygd vikten av använt malt

och övriga råämnen, vörtens extrakthalt och volym, det slags maltdryck,

vartill brygden är bestämd, maltdryckens volym m. m., samt

c) en försäljningsjournal, utvisande för varje dag försäljningen under

dagen av olika slag av maltdrycker m. m.

Journalerna skola föras på tillverkarens ansvar enligt formulär, som

av kontrollstyrelsen fastställas.

Samtliga journaler skola städse vara tillgängliga för kontrollstyrelsen

eller den, kontrollstyrelsen därtill befullmäktigat, ävensom för överkontrollör.

Kontrollombud må taga del av krossnings- och bryggjournaler.

2. Bestämmelser angående uppmätning och numrering av pannor Uppmätning

och jäskar samt i fråga om undersökning om vörtens volym och extrakt- a'' dr m m''

halt, ävensom föreskrifter om uträkning av extraktutbyte, kontrollvägning,

provtagning och dylikt meddelas, där så erfordras, av kontrollstyrelsen.

3. Senast andra helgfria dagen i varje månad skall tillverkaren insändande

till kontrollstyrelsen och överkontrollören insända av kontrollombudet bryg^oumaL

bestyrkta utdrag ur bryggjournalen för föregående månad.

22 §.

Maltdryck av första klassen må

blandas med maltdryck av annan

klass allenast i närvaro av kontrollombudet,

som i sådant fall äger åt
-

22 §.

1. Maltdryck av första klassen Blandning av

må blandas med maltdryck av an- maltdryckernan

klass allenast i närvaro av

kontrollombudet, som i sådant fall

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Vörtens

eoctrakthall

vid jäsning.

Särskilda

villkor för

tillverkning

av maltdryck

av tredje

klassen.

Skatteplikt

och skattesatser.

Kungl. Maj:ts förslag:

njuta ersättning av tillverkaren efter

särskilt stadgade grunder. Närmare

föreskrifter angående uppsikten i fall,

som nu sagts, meddelas av kontrollstyrelsen.

Angående undantag i nu omförmälda

fall från rätten att njuta restitution

av erlagd skatt stadgas i

31 §.

Utskottets förslag:

äger åtnjuta ersättning av tillverkaren

efter särskilt stadgade grunder.

Närmare föreskrifter angående

uppsikten i fall, som nu sagts, meddelas

av kontrollstyrelsen.

Angående undantag i nu omförmälda

fall från rätten att njuta restitution

av erlagd skatt stadgas i

31 §.

2. Vid tillverkning av maltdryck

i skattepliktigt bryggeri må vörten,

då jästen tillsättes, icke äga lägre

extrakthalt än fyra procent, och må

vörten ej heller efter jästens tillsättande

beredas lägre ursprunglig

extrakthalt än nu sagts.

23 §.

Tillverkning till avsalu av maltdryck av tredje klassen må icke

äga rum för annat ändamål än utförsel ur riket samt vetenskapligt,

medicinskt, farmaceutiskt, tekniskt, industriellt eller likartat ändamål.

Angående tillverkning för utförsel samt för sådant annat ändamål,

som här sagts, meddelas särskilda bestämmelser av Kungl. Maj:t. III

III KAP.

Beskattning av maltdrycker i skattepliktigt bryggeri.

24 §.

För malt, som i skattepliktigt

bryggeri användes vid tillverkning

av maltdryck, skall erläggas skatt

med sjuttiofem öre för varje kilogram,

dock att för varje bryggeri

skatten för de första under tillverkningsåret

avverkade ettbundratusen

kilogrammen malt utgår med sextio
-

24 §.

För malt, som i skattepliktigt

bryggeri användes vid tillverkning

av maltdryck, skall erläggas skatt

med sjuttiofem öre för varje kilogram,

dock att för varje bryggeri

skatten för de första under tillverkningsåret

avverkade ettbundratusen

kilogrammen malt utgår med sextio
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

45

Kungl. Maj:ts förslag:

sju öre för kilogram och för de nästa

etthundratusen kilogrammen med

sjuttioett öre för kilogram.

I intet fall må skatten understiga

i medeltal åtta kronor för var je helgfritt

dygn av den tid, under vilken

maltkrossning på grund av tillståndsbevis

må äga rum.

Utskottets förslag:

fem öre för kilogram och för de nästa

etthundratusen kilogrammen med

sjuttio öre för kilogram.

I intet fall må skatten understiga

i medeltal åtta kronor för varje helgfritt

dygn av den tid, under vilken

maltkrossning på grund av tillståndsbevis

må äga rum.

25 §.

Maltets vikt beräknas efter den självregistrerande maltvågens anvisning;

dock skola i fall, som avses i 14 § 2 mom., de av överkontrollören

eller i kontrollombudets närvaro gjorda viktbestämningar gälla.

26 §.

Erläggande av skatt och särskild ersättning enligt denna förordning

sker genom inbetalning å statsverkets giroräkning i riksbanken för statskontorets

räkning.

Vidimerad avskrift av kvitterat levereringsreversal skall av tillverkaren

ofördröjligen insändas till kontrollstyrelsen.

27 §.

1. Där tillverkare icke enligt vad i 16 § 2 mom. sägs åtnjuter

anstånd med skattens erläggande, skall han senast å åttonde dagen i

varje månad inbetala skatt för den vikt malt, som enligt den i 16 §

1 mom. omförmälda anmälan kommer att under månaden krossas.

2. Har under någon kalendermånad krossats malt till högre vikt

än den, för vilken skatt förskottsvis erlagts, åligger tillverkaren att inom

åtta dagar efter månadens utgång inbetala skatten för den överskjutande

myckenheten; har däremot malt krossats till lägre vikt än den, för vilken

skatt förskottsvis erlagts, må överskottet av skatt tillgodoräknas tillverkaren

vid inbetalning av skatt för påföljande månad.

3. Visar sig, då det i 16 § omförmälda tillståndsbevis upphör att

gälla, att tillverkare inbetalat skatt för mera malt än som krossats, äger

han efter framställning hos kontrollstyrelsen återbekomma skillnaden

hos statskontoret.

Beräkning av

maltets vikt.

Inbetalning

av skatt.

Förfarande

vid inbetalning

av skatt

förskottsvis.

Brist eller

överskott i inbetald

skatt.

Restitution

av överskott

i skatt.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Förfarande

beträffande

inbetalning

av skatt vid

anstånd.

Ökning av

säkerheten

för skatt vid

ökad tillverkning.

Påföljd av

utebliven

skatteinbetalning

m. m

Eftergift av

skatt.

46 Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

28 §.

1. Har tillverkare åtnjutit anstånd med skattens inbetalande enligt

vad i 16 § 2 mom. sägs, skall han inom två månader efter utgången

av varje kvartal inbetala skatten för det under kvartalet uppvägda maltet;

och skall vid betalningen för det sista kvartalet, under vilket maltkrossning

enligt gällande tillståndsbevis ägt rum, jämväl erläggas vad som

kan brista i den skatt, som enligt 24 § andra stycket minst skall utgå.

2. Har under någon kalendermånad vikten av det krossade maltet

i medeltal för varje helgfritt dygn uppgått till mer än en femtedel

utöver vad i anmälan enligt 16 § 1 mom. uppgivits, skall tillverkare,

som åtnjuter anstånd med skattens erläggande, såvida hans tillståndsbevis

varit gällande för mer än hälften av ifrågavarande månad, inom

fjorton dagar efter månadens slut till kontrollstyrelsen ingiva bevis, att

lian hos vederbörande länsstyrelse ställt godkänd säkerhet för den skatt,

som svarar mot den tillökade medelavverkningen för sex månader.

29 §.

1. Betalas ej skatten inom den i 27 § eller 28 § 1 mom. föreskrivna

tid eller förfaller den ställda säkerheten, utan att tillverkaren

dessförinnan ställt ny, av vederbörande länsstyrelse godkänd säkerhet,

eller underlåter tillverkare att, efter det anfordran av kontrollstyrelsen

skett, ställa ökad säkerhet, varom i 28 § 2 mom. sägs, skall kontrollstyrelsen

återkalla tillståndsbeviset, i vad det innefattar rätt till maltkrossning.

Där tillverkaren brustit i skatteinbetalning, skall för uttagande

av ogulden skatt omedelbart verkställas utmätning, därom kontrollstyrelsen

må göra framställning.

2. När tillståndsbevis återkallas, skall det upphöra att gälla med

den dag, då beslut om återkallandet delgives tillverkaren eller hans

ombud.

30 §.

Har i skattepliktigt bryggeri uppvägt malt eller därav beredd produkt,

innan den lämnat lagerfaten, så väsentligt skadats, att maltet eller produkten

ej kan för avsett ändamål användas, må eftergift av skatten äga rum. Dylik

eftergift må ock ske för sådan av skattepliktigt bryggeri innehavd

maltdryck, som med anledning av försäljningsförbud, meddelat jämlikt

26 § i förordningen angående försäljning av pilsnerdricka, så skadats,

att drycken ej kan för avsett ändamål användas. Till kontrollstyrelsen

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

47

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

ställd ansökan om eftergift av skatten i ovan angivna fall skall, åtföljd

av handlingar, innefattande erforderlig utredning rörande förhållandet,

insändas till överkontrollören, som jämte eget yttrande insänder handlingarna

till kontrollstyrelsen. Varder skatt eftergiven, lämnar kontrollstyrelsen

härom meddelande till statskontoret för återbetalnings verkställande.

31 §.

Vid skattepliktigt bryggeri må

efter varje kvartals utgång restitution

av skatt, efter sextiotre öre

för kilogram räknat, åtnjutas för

det under nästföregående kvartal

omedelbart till svagdricka använda

malt, dock icke till högre belopp,

än att den återstående skatten uppgår

till minst det i 24 § andra stycket

stadgade medeltal.

Där med stöd av 22 § maltdryck

av första klassen blandats med maltdryck

av annan klass, må restitution

ej åtnjutas för någon del av det malt,

som åtgått till den brygd, varur den

till blandningen använda maltdrycken

av första klassen tagits.

Till kontrollstyrelsen ställd ansökning

om restitution i fall, som

nu sagts, skall insändas till vederbörande

överkontrollör före utgången

av månaden näst efter det kvartal,

ansökningen avser. Efter verkställd

granskning insänder överkontrollören

ansökningen till kontrollstyrelsen.

Medgives restitution, lämnar

kontrollstyrelsen härom meddelande

till statskontoret för återbetalnings

verkställande.

31 §.

Vid skattepliktigt bryggeri må

efter varje kvartals utgång restitution

av skatt, efter sextiotvå öre

för kilogram räknat, åtnjutas för

det under nästföregående kvartal

omedelbart till svagdricka använda

malt, dock icke till högre belopp,

än att den återstående skatten uppgår

till minst det i 24 § andra stycket

stadgade medeltal.

Där med stöd av 22 § 1 mom. maltdryck

av första klassen blandats med

maltdryck av annan klass, må restitution

ej åtnjutas för någon del av det

malt, som åtgått till den brygd, varur

den till blandningen använda maltdrycken

av första klassen tagits.

Till kontrollstyrelsen ställd ansökning

om restitution i fall, som

nu sagts, skall insändas till vederbörande

överkontrollör före utgången

av månaden näst efter det kvartal,

ansökningen avser. Efter verkställd

granskning insänder överkontrollören

ansökningen till kontrollstyrelsen.

Medgives restitution, lämnar

kontrollstyrelsen härom meddelande

till statskontoret för återbetalnings

verkställande.

Restitution

av skatt för

malt, använt

till svagdricka.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Restitution

av skatt vid

export.

Skattefrihet.

Bryggeri
byggnaden.

Förbud mot

införande

och förvarande

av

vissa maltdrycker.

Drifts
anmälan.

48 Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

32 §.

Utföres maltdryck från skattepliktigt bryggeri ur riket, åtnjutes

under de villkor, vilka av Kungl. Maj:t särskilt stadgas, för den vikt

malt, som tillverkaren kan styrka hava åtgått för den utförda maltdryckens

tillverkning, restitution av den för maltet erlagda skatten.

IV KAP.

Om skattefritt bryggeri.

33 §.

Frihet från skatt åtnjutes vid bryggeri, där endast svagdricka

må tillverkas.

34 §.

Skattefritt bryggeri må icke vara sammanbyggt med skattepliktigt

bryggeri, ej heller beläget å samma tomt som dylikt bryggeri eller å

angränsande tomt.

35 §.

I skattefritt bryggeri med därtill hörande lägenheter må ej införas

eller förvaras andra maltdrycker än svagdricka.

36 §.

1. Då skattefritt bryggeri skall sättas i gång eller vid början av

ett tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligger det tillverkaren

att minst femton dagar förr, än vörtkokning må taga sin början, till

kontrollstyrelsen ingiva skriftlig anmälan med uppgift om:

a) bryggeriets namn, det ställe, där bryggeriet är beläget, samt

tillverkarens postadress,

b) den tidrymd av tillverkningsåret, under vilken tillverkningen

skall bedrivas, samt

c) det ombud, som i tillverkarens frånvaro skall företräda honom

inför kontrolltjänsteman,

varefter kontrollstyrelsen, där hinder ej möter, meddelar tillståndsbevis

för tillverkaren att utöva tillverkningen.

2. Tillståndsbevis, varom i 1 mom. sägs, må ej meddelas för

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38. 49

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

tillverkning i bryggeri, i vilket förut under tillverkningsåret bedrivits skattepliktig

tillverkning av maltdrycker, ej heller åt den, som erhållit tillstånd

till försäljning av rusdrycker eller av maltdrycker av andra klassen.

37 §.

1. Vid tillverkning av svagdricka

i skattefritt bryggeri må vörten,

då jästen tillsättes, icke äga högre

exlraktha.lt

vörten ej heller efter jästens tillsättande

beredas högre ursprunglig

extrakthalt, än nu sagts.

Beträffande uppmätning och numrering

av jäskar och dylika kontrollåtgärder

meddelas föreskrifter av

kontrollstyrelsen.

Tillverkare vare skyldig att låta

kontrolltj än steman taga prov såväl

av vörten som av den tillverkade

drycken.

2. I skattefritt bryggeri må vid

tillverkning av svagdricka ej användas

sackarin eller liknande sötämne,

och må dylikt ämne ej finnas

i bryggeriet eller därtill hörande

lägenheter.

3. Från skattefritt bryggeri må

icke utföras vört av högre extrakthalt

än sex procent.

37 §.

1. Vid tillverkning av svagdricka

i skattefritt bryggeri må, då jästen

tillsättes, extraktlialten hos vörten icke

överstiga sex procent eller understiga

fyra procent, och må vörten ej heller

efter jästens tillsättande beredas ursprunglig

extrakthalt, som är högre än

sex procent eller lägre än fyra procent.

Beträffande uppmätning och numrering

av jäskar och dylika kontrollåtgärder

meddelas föreskrifter av

kontrollstyrelsen.

Tillverkare vare skyldig att låta

kontrolltjänsteman taga prov såväl

av vörten som av den tillverkade

drycken.

2. I skattefritt bryggeri må vid

tillverkning av svagdricka ej användas

sackarin eller liknande sötämne,

och må dylikt ämne ej finnas

i bryggeriet eller därtill hörande

lägenheter.

3. Från skattefritt bryggeri må

icke utföras vört av högre extrakthalt

än sex procent.

38 §.

Minst sex timmar före början av varje brygd i skattefritt bryggeri

skall tillverkare hos vederbörande tillsyningsman göra skriftlig anmälan

om tiden för brygden och om den tid, då vörten antages vara färdig

för tillsättning av jäst. Sådan anmälan må dock ej göras å annan tid

än mellan klockan sex förmiddagen och klockan åtta eftermiddagen.

Tillverkare må på en gång anmäla en följd av brygder för en

tidrymd av högst två veckor.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 sand. 26 käft. (Nr 38.) 7

Vörtens

extrakthalt

vid jäsning.

Förbud mot

användning

av sackarin

m. m.

Utförd vörts

extrakthalt.

Brygd
anmälan.

s. 50 Kontrollera mot PDF

Kedskap och

biträde vid

kontrollen.

Brygg
journal.

Utdrag ur

tryggjournalen

och

bidrag till

kontrollkostnaden.

Tillverknings

avslutande

före tillverkningsrättens

upphörande.

50 Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

39 §.

Tillverkare i skattefritt bryggeri skall utan ersättning i och för

kontrollen ställa till förfogande redskap och biträde, som erfordras för

uppmätning av vört, svagdricka och kärl samt för undersökning av

vörtens extrakthalt, ävensom två inom riket vederbörligen justerade

sackarometrar jämte provcylindrar.

40 §.

I skattefritt bryggeri skall på tillverkarens ansvar och med användande

av blanketter, som kontrollstyrelsen låter tillhandahålla, föras

en bryggjournal, som städse skall vara för kontrolltjänsteman tillgänglig.

41 §.

1. Före den femtonde dagen i månaden näst efter utgången av

varje kvartal skall tillverkare i skattefritt bryggeri till kontrollstyrelsen

avlämna av vederbörande tillsyningsman bestyrkt utdrag ur bryggjournalen

och samtidigt härmed såsom bidrag till kostnaden för kontroll vid bryggeriet

å statsverkets giroräkning i riksbanken för statskontorets räkning

inbetala ett belopp, motsvarande femtio öre för varje helgfritt dygn av

den tid, varunder tillståndsbevis vid bryggeriet under kvartalet varit

gällande. Uppgår maltavverkningen under omförmälda tid i medeltal till

mer än sextio kilogram malt för varje helgfritt dygn, skall tillverkaren

dessutom erlägga ett halvt öre för varje kilogram av den myckenhet malt,

varmed avverkningen överstiger en efter sextio kilogram om dygnet

beräknad avverkning.

Vidimerad avskrift av kvitterat levereringsreversal skall av tillverkaren

ofördröjligen insändas till kontrollstyrelsen.

2. Inbetalas icke de i 1 mom. nämnda avgifter i behörig tid,

skall kontrollstyrelsen återkalla tillståndsbeviset att upphöra att gälla den

dag, då beslut om återkallandet delgives tillverkaren eller hans ombud,

och göra framställning om utmätning av avgifterna.

42 §.

Vill tillverkare i skattefritt bryggeri avsluta tillverkningen före utgången

av den tid, för vilken tillståndsbevis utfärdats, skall han skriftligen

anmäla sådant för vederbörande tillsyningsman med uppgift om dagen,

då tillverkningen kommer att avslutas; och åligger det tillsyningsmannen

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

51

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

att lämna tillverkaren bevis, att sådan anmälan skett, samt därom ofördröjligen

underrätta överkontrollören och kontrollstyrelsen.

När sådan anmälan skett, må tillverkning ej utan nytt tillståndsbevis

äga rum efter den tid, då enligt anmälningen tillverkningen skolat

avslutas.

V KAP.

Ansvarsbestämmelser in. m.

43 §.

Den, som utan tillstånd samt utan behörighet efter 1 § 2 eller

3 mom. tillverkar maltdryck, straffes, där tillverkningen skett i allenast

ringa omfattning, med böter från och med tio till och med tvåhundra

kronor.

Bedrives tillverkningen yrkesmässigt eller eljest i större omfattning,

än i första stycket avses, straffes tillverkaren med böter från och med

etthundra till och med tvåtusen kronor eller med fängelse i högst sex

månader samt gälde skatt för det avverkade maltet, dock med minst

tvåhundrafyrtio kronor. Giva omständigheterna vid handen, att malt

avverkats till sådan mängd, att jämlikt bestämmelserna i 24 § den på

maltet belöpande skatt överstiger nyssnämnda belopp, skall i saknad av

erforderlig utredning om antalet brygder och inmäskningens storlek

antagas, att för varje dygn av den tid, varunder den olagliga avverkningen

pågått, verkställts en brygd och att det därunder inmäskade

maltets mängd i okrossat tillstånd uppgått till hälften av mäskkarsrymden

samt att en hektoliter okrossat malt väger femtiotvå kilogram.

44 §.

Försäljer någon, vilken med stöd av 1 § 2 inom. för eget behov

tillverkat maltdryck, vad han sålunda tillverkat och är ej försäljningen

enligt gällande bestämmelser rörande försäljning av maltdrycker belagd

med straff, vare han underkastad ansvar såsom för olovlig tillverkning.

45 §.

Den, som i skattepliktigt bryggeri i syfte att undandraga statsverket

skatt

använder ej medgivna råämnen eller malt, som icke blivit i föreskriven

ordning vägt,

eller gör åverkan å självregistrerande våg,

Ansvar för

olovlig tillverkning.

Ansvar för

försäljning av

hembryggd

maltdryck.

Ansvar för

undandragande

av

skatt.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

eller använder självregistrerande våg, sedan skada å densamma

veterligen uppkommit,

eller olovligen bryter försegling eller öppnar eller borttager lås,

som kontrolltjänsteman åsatt,

eller eljest svikligen förfar,

straffes med böter från och med femhundra till och med femtusen

kronor eller med fängelse i högst ett år; dock må, där omständigheterna

äro synnerligen försvårande, dömas till straffarbete i högst två år.

Den sakfällde gälde ock den skatt, han undandragit statsverket.

46 §.

46 §.

Ansvar för ] Överstiger i maltdryck, som i

verkning1^ skattepliktigt bryggeri till avsalu

vissa malt- tillverkats för annat ändamål än i 33 §

skattepliktigt sägs, alkoholhalten tre och en tiondels

bryggeri, viktprocent, eller befinnes, att extrakthalten

hos den stamvört, med vilken

drycken är inbryggd, överstigit tio

procent, och äro omständigheterna

sådana, att det måste antagas, att

åtgärd avsiktligt vidtagits för att åt

drycken giva högre alkoholhalt, ån

nyss sagts, straffes tillverkaren med

böter från och med tvåhundra till

och med tvåtusen kronor.

Föreligga icke dylika omständigheter,

men har tillverkaren gjort sig

skyldig till uppenbar vårdslöshet,

straffes med böter från och med femtio

till och med femhundra kronor.

2. Överstiger i maltdryck, som

i 1 mom. avses, alkoholhalten tre och

tre tiondels viktprocent, eller befinnes,

att extrakthalten hos den stamvört,

med vilken drycken är inbryggd, överstigit

tio och fyra tiondels procent,

vare tillverkaren, ändå att de il mom.

angivna förutsättningar icke äro för

1. Överstiger i maltdryck, som i

skattepliktigt bryggeri till avsalu

tillverkats för annat ändamål ån i 23 §

sägs, alkoholhalten tre och två tiondels

viktprocent, eller befinnes, att extrakthalten

hos den stamvört, med vilken

drycken är inbryggd, överstigit tio

och en halv procent, straffes tillverkaren

med böter från och med tvåhundra

till och med tvåtusen kronor.

Har den olovliga tillverkningen

avsett allenast viss brygd och i övrigt

skett i ringa omfattning, må, där förbrytelsen

ej skett uppsåtligen och tillverkaren

icke heller gjort sig skyldig

till uppenbar vårdslöshet, straffet nedsättas

lägst till femtio kronor.

2. Befinnes, att extrakthalten hos

den stamvört, med vilken i skattepliktigt

bryggeri tillverkad maltdryck blivit

inbryggd, icke uppgått till fyra procent,

straffes tillverkaren med böter

frän och med tvåhundra till och med

tvåtusen kronor.

• Har den olovliga tillverkningen

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

53

Kungl. Maj:ts förslag:

handen, underkastad ansvar, som i

1 mom. första stycket sägs.

47 §.

Den, som i skattepliktigt

bryggeri

utan tillstånd ändrar godkänd

eller insätter ny maltkross eller våg,

eller begagnar ändrad eller nyinsatt

maltkross eller våg, som ännu

icke godkänts,

eller överträder föreskrift i 13 §

4 mom., 15 § eller 22 §,

eller vägrar vederbörande kontrolltjänsteman

eller kontrollstyrelsen

eller kontrollstyrelsens fullmäktige

tillgång till de i 21 § om förmälda

journaler eller till handelsböcker

med tillhörande verifikationer

eller till ritning eller beskrivning

över bryggeriet,

eller överträder enligt 17 § meddelat

förbud,

eller vägrar kontrolltjänsteman

eller den, som äger anställa undersökning

om förbrytelse mot denna

förordning, tillträde till rum eller

byggnad, där undersökning må ske,

straffes, därest han icke är förfallen

till ansvar enligt 45 §, med

böter från och med femtio till och

med ettusen kronor.

Fullgöres icke ordentligen skyldigheten

att föra de i 21 § före
-

Utskottets förslag:

avsett allenast viss brygd och i

övrigt skett i ringa omfattning, må,

där förbrytelsen ej skett uppsåtligen

och tillverkaren icke heller gjort sig

skyldig till uppenbar vårdslöshet,

straffet nedsättas lägst till femtio

kronor.

47 §.

Den, som i skattepliktigt

bryggeri

utan tillstånd ändrar godkänd

eller insätter ny maltkross eller väg,

eller begagnar ändrad eller nyblått

maltkross eller våg, som ännu

icke godkänts,

eller överträder föreskrift i 13

§ 4 inom., 15 § eller 22 § 1 mom.,

eller vägrar vederbörande kontrolltjänsteman

eller kontrollstyrelsen

eller kontrollstyrelsens fullmäktige

tillgång till de i 21 § om förmälda

journaler eller till handelsböcker

med tillhörande verifikationer

eller till ritning eller beskrivning

över bryggeriet,

eller överträder enligt 17 § meddelat

förbud,

eller vägrar kontrolltjänsteman

eller den, som äger anställa undersökning

om förbrytelse mot denna

förordning, tillträde till rum eller

byggnad, där undersökning må ske,

straffes, därest han icke är förfallen

till ansvar enligt 45 §, med

böter från och med femtio till och

med ettusen kronor.

Fullgöres icke ordentligen skyldigheten

att föra de i 21 § före
-

Ansvar för

överträdelse

av kontrollbestämmelser

i fråga om

skattepliktigt

bryggeri.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Ansvar för

olovlig tillverkning

av

vissa maltdrycker

i

skattefritt

bryggeri.

Kungl. Maj:ts förslag:

skrivna journaler, vare tillverkaren

underkastad ansvar, som nu sagts.

Lag samma vare, därest tillverkare

i skattepliktigt bryggeri underlåter

att ställa sig till efterrättelse

föreskrift i 4 §; dock att, där maltdryck

från bryggeri utlämnas å kärl,

stämplat med beteckning för lägre

klass än den, vartill drycken jämlikt

2 § är hänförlig, ej må till ansvar

dömas, med mindre omständigheterna

äro sådana, att det måste antagas,

att åtgärd avsiktligt vidtagits för

att åt drycken giva högre alkoholhalt

än den för vederbörande klass

medgivna.

Overträdes föreskrift i 13 § 4

mom., skall krossningsredskapen,

och overträdes 15 §, skall olagligen

upplagt gods, vare sig tillverkaren

är ägare därav eller icke, dömas

förbrutet.

48 §.

1. överstiger i maltdryck, som

tillverkats i skattefritt bryggeri, alkoholhalten

en och åtta tiondels viktprocent,

eller befinnes, att extrakthalten

hos den stamvört, med vilken

drycken är inbryggd, överstiger

sex procent, och äro omständigheterna

sådana, att det måste antagas,

att åtgärd avsiktligt vidtagits

för att åt drycken giva högre alko-- holhalt, än nyss sagts, straffes tillverkaren

med böter från och med

tvåhundra till och med tvåtusen

kronor eller med fängelse i högst

ett år.

Utskottets förslag:

skrivna journaler, vare tillverkaren

underkastad ansvar, som nu sagts.

Lag samma vare, därest tillverkare

i skattepliktigt bryggeri underlåter

att ställa sig till efterrättelse

föreskrift i 4 §; dock att, där maltdryck

från bryggeri utlämnas å kärl,

stämplat med beteckning för lägre

klass än den, vartill drycken jämlikt

2 § är hänförlig, ej må till ansvar

dömas, med mindre omständigheterna

äro sådana, att det måste antagas,

att åtgärd avsiktligt vidtagits för

att åt drycken giva högre alkoholhalt

än den för vederbörande klass

medgivna.

Overträdes föreskrift i 13 § 4

inom., skall krossningsredskapen,

och overträdes 15 §, skall olagligen

upplagt gods, vare sig tillverkaren

är ägare därav eller icke, dömas

förbrutet.

48 §.

1. Överstiger i maltdryck, som

tillverkats i skattefritt bryggeri, alkoholhalten

en och åtta tiondels viktprocent,

eller befinnes, att extrakthalten

hos den stamvört, med vilken

drycken är inbryggd, överstiger

sex procent, och äro omständigheterna

sådana, att det måste antagas,

att åtgärd avsiktligt vidtagits

för att åt drycken giva högre alkoholhalt,

än nyss sagts, straffes tillverkaren

med böter från och med

tvåhundra till och med tvåtusen

kronor eller med fängelse i högst

ett år.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Kungl. Maj:ts förslag:

Föreligga icke dylika omständigheter,

men har tillverkaren gjort

sig skyldig till uppenbar vårdslöshet,

straffes med böter från och

med femtio till och med femhundra

kronor.

2. Överstiger i maltdryck, som

i 1 mom. avses, alkoholhalten två

viktprocent, eller befinnes, att extrakthalten

hos den stamvört, med vilken

drycken är inbryggd, överstigit sex

och fyra tiondels procent, vare tillverkaren,

ändå att de i 1 mom. angivna

förutsättningar icke äro för

handen, underkastad ansvar, som i

1 mom. första stycket sägs.

Den sakfållde gälde ock, på sätt

i 43 § sägs, den skatt, han undandragit

statsverket.

Utskottets förslag:

Föreligga icke dylika omständigheter,

men har tillverkaren gjort,

sig skyldig till uppenbar vårdslöshet,

straffes med böter från och

med femtio till och med femhundra

kronor.

2. Överstiger i maltdryck, som

i 1 mom. avses, alkoholhalten två

viktprocent, eller befinnes, att extrakthalten

hos den stamvört, med vilken

drycken är inbryggd, överstigit sex

och fyra tiondels procent, vare tillverkaren,

ändå att de i 1 mom. angivna

förutsättningar icke äro för

handen, underkastad ansvar, som i

1 mom. första stycket sägs.

3. Befinnes, att extrakthalten hos

den stamvört, med vilken i skattefritt

bryggeri tillverkad maltdryck blivit

inbryggd, icke uppgått till fyra procent,

straffes tillverkaren med böter

från och med tvåhundra till och med

tvåtusen kronor.

Har den olovliga tillverkningen avsett

allenast viss brygd och i övrigt

skett i ringa omfattning, må, där

förbrytelsen ej skett uppsåtligen och

tillverkaren icke heller gjort sig skyldig

till uppenbar vårdslöshet, straffet nedsättas

lägst till femtio kronor.

4. Den, som dömes till ansvar

enligt 1 eller 2 mom., gälde ock, på

sätt i 43 § sägs, den skatt, han undandragit

statsverket.

49 §.

Den, som i skattefritt bryggeri Ansvar för

överträder förbud i 35 § eller i 37 § 2 eller 3 mom., IJTtaSSSE

eller vägrar vederbörande kontrolltjänsteman att erhålla tillgång bestämmelser

i fråga

om skattefritt

bryggeri.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Ansvar för

andra överträdelser

av

denua förordning.

Ansvar för

hustrus, husfolks

och

arbetares förbrytelse.

Ansvar för

gåva åt kontrolltjäns

teman.

56 Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

till brygg]ournal eller att taga prov av vört eller maltdryck i

bryggeriet,

eller vägrar kontrolltjänsteman eller den, som äger anställa undersökning

om förbrytelse mot denna förordning, tillträde till rum eller

byggnad, där undersökning må ske,

straffes med böter från och med femtio till och med ettusen

kronor.

Fullgöres icke ordentligen den i 40 § föreskrivna skyldigheten att

föra bryggjournal, vare tillverkaren underkastad ansvar, som nu sagts.

Lag samma vare, därest tillverkare i skattefritt bryggeri underlåter

att ställa sig till efterrättelse föreskrift i 4 §; dock att, där maltdryck

från bryggeri utlämnas å kärl, stämplat med beteckning för lägre

klass än den, vartill drycken jämlikt 2 § är hänförlig, ej må till ansvar

dömas, med mindre omständigheterna äro sådana, att det måste antagas,

att åtgärd avsiktligt vidtagits för att åt drycken giva högre alkoholhalt

än den för vederbörande klass medgivna.

Överträdes förbudet i 37 § 2 inom., skall olagligen upplagt gods,

vare sig tillverkaren är ägare därav eller icke, dömas förbrutet.

50 §.

Uraktlåter tillverkare att ställa sig till efterrättelse något av vad

i denna förordning föreskrives eller de föreskrifter, kontrollstyrelsen

eller vederbörande kontrolltjänsteman i enlighet med denna förordning

meddelar, straffes, där ej särskilt ansvar är bestämt, med böter från

och med tjugu till och med tvåhundra kronor.

51 §.

Tillverkare ansvarar för förbrytelse mot denna förordning, som

begås av hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen person, liksom

vore förbrytelsen av honom själv begången, därest icke omständigheterna

göra sannolikt, att förbrytelsen skett utan hans vetskap och vilja. Begagnar

tillverkare ombud vid rörelsens utövande, ansvare ombudet jämte

tillverkaren och lika med denne för sådan förbrytelse.

52 §.

Tillverkare, som åt kontrolltjänsteman, vilken över hans bryggeri

utövar tillsyn, såsom gåva något giver eller erbjuder, straffes med

böter från och med tjugu till och med tvåhundra kronor. Kontroll
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

57

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

tjänsteman, som gåva mottager, vare underkastad lika ansvar och miste

d är j äm te be fatta i n gen.

53 §.

Den, som bär eller haft att taga befattning med kontroll enligt

denna förordning, vare förbjudet att, där det ej kan anses påkallat av

tjänstens intresse, röja tillverkares yrkeshemlighet eller affärsförhållanden.

Gör han detta och framgår ej av omständigheterna, att han om den

hemlighet eller de affärsförhållanden erhållit kännedom å tid, då

han ej innehaft dylik befattning, straffes med böter från och med femtio

till och med ettusen kronor. Sker det för att göra skada, eller begagnar

han sig av sin kännedom till egen eller annans fördel, må till

fängelse dömas.

Har i nu omförmälda hänseende genom kontrolltjänstemans åtgörande

skada uppkommit, vare han skyldig den till fullo gottgöra.

54 §.

Allmän åklagare äger att anställa undersökning om förbrytelse

mot denna förordning.

Har undersökning anställts mellan klockan sju eftermiddagen och

klockan sex förmiddagen, men upptäckes ej förbrytelse, böte förrättningsmannen

från och med fem till och med femtio kronor, där han ej

haft giltig anledning till undersökningen.

55 §.

Allmän åklagare äger att i de fall, då krossningsredskap eller olagligen

upplagt gods jämlikt denna förordning kan antagas vara förbrutet,

därå verkställa beslag.

Beslag skall, där så ske kan, göras i två vittnens närvaro. Innehavare

av vad i beslag tages eller, i hans frånvaro, hans ombud på

■stället eller någon av hans husfolk skall tillsägas om beslaget.

56 §.

Allmän åklagare åligger att åtala förbrytelse mot denna förordning.

I fall, som avses i 46 eller 48 §, må åtal dock ej äga rum, med

mindre kontrollstyrelsen därom gjort anmälan.

Finner kontrolltjänsteman överträdelse begången, som bör föranleda

till åtal, skall han anmäla det för allmän åklagare.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 samt. 26 käft. (Nr 38.)

Ansvar för

röjande av

yrkeshemlighet

eller

affärsförhållanden.

Allmän åklagares

undersökningsrätt.

Beslag å förbrutet

gods.

Åtal srätt och

anmälan av

förbrytelse.

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

Böters förvandling.

Förbud mot

böters förvandling

i

visst fall.

Fördelning

av böter

m. m.

Undantag

från vissa

kontrollföreskrifter.

Ikraft
trSdande.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

57 §.

Saknas tillgång till böter, som enligt denna förordning ådömas,

skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

58 §.

Då skatt jämte böter ådömts enligt denna förordning, må, där

tillgång saknas till skatten eller någon del därav, böterna ej kunna med

penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället undergå motsvarande

förvandlingsstraff.

59 §.

Av böter, som ådömas enligt denna förordning, ävensom av värdet

av redskap och gods, som förklarats förbrutna, tillfaller en tredjedel, dock

högst femhundra kronor, åklagaren och återstoden kronan.

VI KAP.

Övergångsstadganden.

60 §.

Skulle vid bryggeri, som varit i gång inom tolv månader före

utfärdandet av förordningen den 17 juni 1903 angående tillverkning och

beskattning av maltdrycker, en eller flera av ovan stadgade kontrollföreskrifter

icke kunna tillämpas, skall på kontrollstyrelsens särskilda

prövning bero, huruvida det oaktat tillverkning av maltdryck vid sådant

bryggeri får äga rum, samt vilka kontrollåtgärder för sådant fall skola

på tillverkarens bekostnad vidtagas.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1923, vid vilken

tid förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning

av maltdrycker skall upphöra att gälla; dock att sistnämnda förordning

även efter den 1 oktober 1923 skall äga tillämpning beträffande

förhållanden, som hänföra sig till tiden före nämnda dag, samt att åtgärder,

som före den 1 oktober 1923 erfordras för ordnande av maltdryckstillverkning

enligt denna förordning, skola vidtagas enligt bestämmelserna

i densamma.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

59

B) antaga följande, med 2:o)—6:o) betecknade

2:o) Förslag

till

förordning angående förbud mot införsel till och försäljning

inom riket av exportöl.

Härigenom förordnas som följer:

1 §■

Med exportöl förstås i denna förordning alla maltdrycker, som

enligt förordningen angående tillverkning och beskattning av maltdrycker

äro att hänföra till tredje klassen.

Förordningen äger icke tillämpning å drycker, som avses i 1 §

andra stycket i förordningen den 11 juli 1919 angående försäljning av

pilsnerdricka.

2 §■

Införsel till riket av exportöl skall, utom i fall, som i 3 och 7 §§

sägs, vara förbjuden.

3 §•

Exportöl må till riket införas av den, som enligt särskilt stadgande

äger åtnjuta tullfrihet för från utlandet inkommande varor.

4 §•

Försäljning inom riket av exportöl må icke äga rum i andra fall,

än som avses i 5 och 7 §§.

Ö §•

1. Exportöl må inom riket försäljas för utförsel ur riket.

2. Exportöl må å apotek för medicinskt ändamål säljas på behörig

läkares recept och med iakttagande av de särskilda föreskrifter, som

därom kunna utfärdas. Sådant recept skall kvarlämnas och förvaras å

apoteket.

3. Rättighet till försäljning av exportöl å passagerarfartyg, som

förmedlar regelbunden persontrafik till utländsk hamn, må utövas av

person, som är berättigad att å fartyget idka utskänkning av rus
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

drycker. Rörande sådan försäljning skall vad enligt förordningen den

14 juni 1917 angående försäljning av rusdrycker gäller om iskänkning

av rusdrycker å fartyget äga motsvarande tillämpning.

6 §•

Den, som ej äger rätt till försäljning av exportöl, må ej genom

byteshandel avhända sig sådan dryck eller eljest använda den som betalningsmedel.

7 §•

Införsel till riket av exportöl samt försäljning inom riket av exportöl

i annat fall, än i 5 § sägs, må för vetenskapligt, medicinskt, farmaceutiskt,

tekniskt, industriellt eller likartat ändamål äga rum enligt särskilda

bestämmelser, som meddelas av Konungen.

8 §•

I avseende å olovlig införsel till riket av exportöl skola de i 83 §

i förordningen angående försäljning av rusdrycker meddelade bestämmelser

äga motsvarande tillämpning; dock skall i fråga om förfarandet

med olovligen infört exportöl gälla vad i 11 § här nedan stadgas.

9 §:

1. Den, som i annat fall, än i 5 eller 7 § sägs, inom riket försäljer

exportöl, skall för den olovliga försäljningen vara underkastad

ansvar, som i 74 § 1 mom. i förordningen angående försäljning av

rusdrycker är stadgat i fråga om där avsedda förbrytelser.

2. Överskrides den i 5 § 2 mom. stadgade rättighet till försäljning

av exportöl i visst fall å apotek, vare lag, som i 1 mom. sägs.

3. I fall, som i denna paragraf avses, vare det å försäljningsstället

med därtill hörande lägenheter befintliga eller eljest för försäljningavsedda

exportöl tillika med kärl och emballage, vari det förvaras,

underkastat beslag och förbrutet.

4. Vad i denna paragraf stadgas skall jämväl äga tillämpning,

om någon, som ej äger rätt till försäljning av exportöl, genom byteshandel

avhänder sig sådan dryck eller eljest använder exportöl som

betalningsmedel.

10 §.

Angående fördelningen av böter, som enligt denna förordning

ådömas, samt av värdet av kärl och emballage, som enligt denna för
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38. 61

ordning dömas förbrutna, skola bestämmelserna i 92 § i förordningen

angående försäljning av rusdrycker äga motsvarande tillämpning; och

skola i övrigt beträffande olovlig försäljning av exportöl 87 §, 88 §

2 mom., 89 §, 90 § 1 mom., 91, 93 och 94 §§ i samma förordning i

tillämpliga delar lända till efterrättelse.

11 §•

Exportöl, som enligt denna förordning dömts förbrutet, skall för

kronans räkning genom vederbörande åklagares eller tullmyndighets

försorg försäljas, dock endast till person, vilken enligt denna förordning

äger försälja varan, eller för ändamål, för vilket enligt förordningen

försäljning må äga rum.

Kan försäljning till sådan person eller för sådant ändamål icke

ske, skall varan bevisligen förstöras.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1923.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

3:o) Förslag

till

förordning rörande ändring i vissa delar av förordningen den

14 juni 1917 (nr 340) angående försäljning av rusdrycker.

Härigenom förordnas, att 20 och 23 §§, 26 § 2 mom., 28 § 3 mom.,

54 § 3 mom. och 90 § 3 mom. i förordningen den 14 juni 1917 angående

försäljning av rusdrycker skola upphöra att gälla, samt att

nedan angivna paragrafer och moment i samma förordning skola erhålla

följande ändrade lydelse:

1 §•

I denna förordning förstås

med spritdrycker: brännvin och — •— — absolut alkohol; samt

med vin: alla — — — 22 volymprocent alkohol.

Spritdrycker och vin kallas med en gemensam benämning rusdrycker.

2 §•

Försäljning av — — — utskänkningsstället medföres.

Med rättighet till utminutering av spritdrycker följer rätt till utminutering

av vin samt med rätt till utskänkning av spritdrycker rättighet

till utskänkning av vin.

3 §•

1. Rusdrycker må å apotek — — — särskilt stadgat.

4 §-

4. Ej heller må tillstånd till försäljning av rusdrycker meddelas

den, som utövar tillverkning till avsalu av maltdrycker.

9 §•

Den, som--— 50 kronor, eller ock försäljningen avser vin

åt spisande gäster vid måltid.

17 §-

1. Detaljhandel med rusdrycker — — — som i 18, 21 och

22 §§ omförmälas, idkas — — — bolag fördelas.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

63

2. Rättighet, som---skall avse, om antal försäljningsställen,

dels för utminutering och dels för utskänkning av spritdrycker och vin,

om grunderna — — — till utskänkning.

3. över ansökning, som — — — få anordnas, dels för utminutering

och dels för utskänkning av spritdrycker och vin, ävensom förslag

— — — sökta rättigheten.

19 §.

3. Bolag äger — — — myckenhet försäljes.

Vid utminutering av vin åligger det bolag tillse, att, om något

slag av vin genom sin prisbillighet i förening med hög alkoholhalt eller

av annan anledning uppenbarligen är ägnat att för allmänheten inträda

som ersättning för spritdrycker, utminutering av sådant vin sker med

iakttagande av samma bestämmelser, som gälla för utminutering av

spritdrycker.

21 §.

2. Rättighet att tillsvidare för viss tid, högst ett år, utskänka vin

å andra passagerarfartyg än — — — intaga måltid.

3. Tillstånd att tillsvidare för viss tid, högst ett år, utskänka vin

å statens järnvägars — — — idka utskänkningsrörelse.

22 §.

Där i något fall utskänkning av vin tillfälligtvis kan vara — —

— till spisande gäster utskänka sådan dryck. Har ansökningen — —

— ej bifallas.

24 §.

Den, som erhållit tillstånd till utskänkning enligt 21 § 2 eller 3

mom. eller 22 §, är skyldig att hos det eller de bolag, Konungens befallningshavande

bestämmer, inköpa alla för rörelsen erforderliga rusdrycker.

25 §.

2. Bolag äger, med —--utskänkta rusdrycker. Såsom vill
kor

för överlåtelse må icke föreskrivas, att maltdrycker skola inköpas

från viss säljare.

3. Överlåtelse av rättighet till utskänkning, som avses i 21 eller

22 §, vare förbjuden.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

26 §.

1. Avlider den, som efter överlåtelse från bolag eller enligt 21

eller 22 § innehar rättighet — — — i konkursen.

34 §.

Rusdrycker må icke utminuteras till

1) den, som — — — sådan anstalt;

8) den, som — — — sinnessjukdom, som otvetydigt uppstått

genom omättligt bruk av alkoholhaltiga drycker; samt

9) den, angående---klagan upphävt.

35 §.

Brukar någon, som vistas inom kommunen, alkoholhaltiga drycker

till uppenbar skada för sig eller andra, äger — — — anföras hos

Konungens befallningshavande.

37 §.

3. Angående den, som---sinnessjukdom, som otvetydigt

uppstått genom omättligt bruk av alkoholhaltiga drycker, ävensom föreståndare

—--sådan anstalt.

45 §.

2. Avhämtning å — — — må utminuteras.

3. Spritdrycker må — — — varan erhållits.

Vin må från utminuteringsställe försändas endast efter det köparens

skriftliga rekvisition och betalning för varan erhållits, dock att vin

må till köpare inom kommunen i dennes bostad av bolaget avlämnas

mot att den skriftliga rekvisitionen och betalningen därvid erhållas.

56 §.

2. Utskänkning av spritdrycker må begynna tidigast klockan

12 middagen samt utskänkning av vin tidigast klockan 9 förmiddagen;

och må utskänkningen ej fortfara längre än till klockan 10 eftermiddagen.

Utskänkning av rusdrycker — — — utskänkning förbjuden.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

65

58 §.

Om tillstånd erhållits att utskänka endast vin, vare det förbjudet

— — — förtära spritdrycker.

62 §.

Vad i 56 och 57 §§ stadgas skall ej äga tillämpning å utskänkning,

som avses i 21 §.

69 §.

1. Tillstånd, som meddelats enligt 21 eller 22 §, må av Konungens

befallningshavande återkallas, när helst Konungens befallningshavande

finner skäl därtill, och skall återkallelse av tillstånd, som meddelats

enligt 22 §, äga rum, då i stad stadsfullmäktige och på landet kommunalstämma

det påyrka.

71 §.

Därest av — — — där förmäles.

73 §.

Återkallelse av — — — meddelas kontrollstyrelsen.

80 §.

Dömes den, som efter överlåtelse från bolag eller enligt 21 eller

22 § äger rätt — — — till försäljning förlustig.

Lag samma vare, om sådan rättighet avser utskänkning av endast

vin och rättighetsinnehavaren dömes till ansvar för olovlig försäljning

av spritdrycker.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1923.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 7 sand. 26 höft. (Nr 38.)

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

4:o) Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1, 7 och 12 §§ i förordningen

den 11 juli 1919 (nr 406) angående försäljning av pilsnerdricka.

Härigenom förordnas, att 1, 7 och 12 §§ i förordningen den 11

juli 1919 angående försäljning av pilsnerdricka skola erhålla följande

ändrade lydelse:

1 §•

Med pilsnerdricka förstås i denna förordning varje maltdryck,

som enligt förordningen angående tillverkning och beskattning av maltdrycker

är att hänföra till andra klassen.

Vad i förordningen stadgas om pilsnerdricka gäller ock om maltdryck

av tredje klassen, som från bryggeri utlämnas eller utlämnats på

kärl, stämplat med beteckning för maltdryck av andra klassen.

Förordningen äger ej tillämpning å drycker, som avses i 1 § 5

mom. i förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning av tillagade,

alkoholfria drycker samt maltdricka.

7 §•

Utan särskilt tillstånd må försäljning till avhämtning av pilsnerdricka

utövas av:

a) den, som---å tillverkningsstället;

b) den, som äger rätt till utminutering av spritdrycker eller vin,

å försäljningsstället; samt

c) den, som---å utskänkningsstället.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

67

12 §.

Utan särskilt tillstånd må utskänkning av pilsnerdricka utövas av:

a) den, som äger rätt till utskänkning av spritdrycker eller vin,

dock endast där sådan utskänkning bedrives;

b) gästgivare, dock — — — en vecka.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1923.

s. 68 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38

-68

5:o) Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 9

juni 1905 (nr 36 sid. 32) angående försäljning av tillagade,

alkoholfria drycker samt svagdricka.

Härigenom förordnas, att 1 och 2 §§, 3 § 1—3 mom., 4 och

7 §§, 8 § 3 mom., 10 § 1 mom. samt 11 § i förordningen den 9

juni 1905 angående försäljning av tillagade, alkoholfria drycker samt

svagdricka skola erhålla följande ändrade lydelse, samt att i anledning

därav förordningens överskrift skall bliva som följer:

Förordning angående försäljning av tillagade, alkoholfria drycker samt

maltdricka.

1 §•

1. Försäljning av — — — äro gällande.

2. Lika med — — — volymprocent alkohol.

3. Vad i 1 mom. är stadgat gälle ock försäljning av maltdricka,

då försäljningen ej sker till förtäring på stället.

4. Med maltdricka förstås i denna förordning varje maltdryck,

som enligt förordningen angående tillverkning och beskattning av maltdrycker

är att hänföra till första klassen.

5. Vad i denna förordning stadgas om maltdricka gäller ock om

maltdryck av andra klassen, som från bryggeri utlämnas eller utlämnats

på kärl, stämplat med beteckning för maltdryck av första klassen.

2 §•

Den, som äger rätt till utskänkning av spritdrycker, vin eller

pilsnerdricka, vare jämväl berättigad att till förtäring på stället försälja

(utskänka) tillagade, alkoholfria drycker samt maltdricka.

3 §•

1. Vill någon, som — — — alkoholfria drycker eller maltdricka,

göre därom — — — utskänkningsställe ombytes.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

69

2. Bevis, som---visst tillfälle, förbjudits att försälja sprit
drycker,

vin eller pilsnerdricka, ej heller den, om vilken är veterligt,

att honom meddelat tillstånd att försälja spritdrycker, vin eller pilsnerdricka

återkallats, eller att — — — denna förordning.

3. Vill någon, efter — — — i denna förordning, eller att sälja

spritdrycker, vin eller pilsnerdricka upphört att gälla, eller, efter det

honom meddelat tillstånd att försälja spritdrycker, vin eller pilsnerdricka

återkallats, bedriva rörelse, varom — — — ej tillämpning;

4 §•

Anmälan eller — — — eller tillställningen, utskänka tillagade,

alkoholfria drycker eller maltdricka.

7 §-

Vid all försäljning av maltdricka, vare sig till förtäring på stället

eller annorledes, skall iakttagas:

att drickat — — — med sackarin, samt

att på försäljningsstället ej må finnas hembryggt maltdricka.

8 §<

3. Därest vid — — — äger rum, utskänkning av tillagade, alkoholfria

drycker eller av maltdricka visar sig föranleda oordningar, må

— — — tillställning visar sig föranleda oordningar.

10 §.

1. Den, som — — — erfordras, utskänker tillagade, alkoholfria

drycker eller maltdricka, böte från — — — femtio kronor.

11 §•

Varder någon, vilken--— ansvar för olovlig försäljning av

spritdrycker, vin, exportöl eller pilsnerdricka, då — — — därtill föranleda.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1923.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

6:o) Förslag

till

förordning om vissa ändringar i förordningen den 11 oktober

1907 (nr 86) angående tillverkning av brännvin.

Härigenom förordnas, att 20 § i förordningen den 11 oktober 1907

angående tillverkning av brännvin skall uppköra att gälla, ävensom att

19 § 3 och 4 mom. samt 21 § i samma förordning skola erhålla följande

ändrade lydelse:

19 §''

3. Överkontrollörer förordnas av kontrollstyrelsen.

4. Kontrollstyrelsen bestämmer tjänstgöringsdistrikt för överkontrollörer

och kontrollörer; skolande överkontrollör utöva tillsyn även

över de bryggerier, som äro belägna inom tjänstgöringsdistriktet.

21 §.

1. Därest å landsbygden på grund av lokala förhållanden sådant

erfordras, vare tillverkare på överkontrollörens tillsägelse skyldig dels att

mot viss gottgörelse tillhandahålla kontrollören — — — skjuts till

Övriga brännerier inom distriktet.

I detta mom. omförmäld gottgörelse varder till beloppet fastställd

i sammanhang med utfärdande av bestämmelser angående arvode till

kontrolltjänsteman, på sätt särskilt stadgas.

2. Vid bränneri, där —--gottgöra statsverket vad enligt

särskilt stadgade grunder utgått i arvode eller ersättning till kontrollör

vid bränneriet.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1923; dock äger

kontrollstyrelsen jämväl före nämnda dag meddela överkontrollör förordnande,

avseende tid efter samma dag.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

71

2) att riksdagen måtte antaga följande förslag till

Förordning angående särskild maltskatt.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

För malt, som under tiden från och med den 16 augusti 1923 till och

med den 30 september 1923 i skattepliktigt bryggeri avverkas för tillverkning

av maltdryck, skall, med det i 3 § 1 mom. nedan medgivna

undantag, utöver den i förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning

och beskattning av maltdrycker föreskrivna skatt, erläggas

särskild maltskatt med 48 öre för varje kilogram.

2 §■

Den särskilda maltskatten skall i den ordning, varom stadgas i

förenämnda förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker,

erläggas av tillverkare, som enligt samma förordning åtnjuter

anstånd med skattens erläggande, före utgången av november månad

1923 och av annan tillverkare senast den 8 oktober 1923.

Betalas ej skatten inom sålunda förskriven tid, skall Kungl. Maj:ts

befallningshavande därom underrätta kontrollstyrelsen samt låta utmäta

skatten.

3 §.

1. Har för viss myckenhet malt, för vilken skatt enligt denna

förordning skolat erläggas, på grund av stadgande i 7 eller 8 § i omförmälda

förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker

beviljats eftergift eller restitution av skatt enligt sistnämnda

förordning, må vid erläggande av den särskilda maltskatten avdrag

göras för sagda myckenhet.

2. Erhålles, efter det skatt enligt denna förordning erlagts,

jämlikt 7 eller 8 § i nyssnämnda förordning angående tillverkning och

beskattning av maltdrycker eftergift eller restitution av skatt för vise

myckenhet malt, må jämväl återbekommas vad enligt denna förordning

erlagts i skatt för samma myckenhet.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

4 §•

Tillverkare skall ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som

av Kungl. Maj:t eller, på grund av Kungl. Maj:ts förordnande, av

kontrollstyrelsen utfärdas i enlighet med denna förordning eller ovannämnda

förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker.

3) att riksdagen måtte, i anledning av vad

under b) och o) i motionerna nr 200 i första kammaren

av herr Carl Gustaf Ekman m. fl. och nr 282 i andra

kammaren av herr Bengtsson i Norup m. fl. yrkats,

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t

ville föranstalta om utredning, huruvida och under

vilka förutsättningar medgivande må kunna i lagstiftningen

lämnas att, jämväl i för närvarande skattefria

bryggerier, tillverka maltdrycker, vilka äga en högsta

extrakthalt, motsvarande den för maltdrycker av andra

klassen fastställda, och en högsta alkoholhalt, lika med

den för maltdrycker av första klassen gällande, och vilka

i försäljningshänseende kunna likställas med maltdrycker

av sistnämnda klass, ävensom för riksdagen framlägga

de förslag, som må av utredningen framgå.

Stockholm den 4 maj 1923.

På bevillningsutskottets vägnar :

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Ilning, friherre Fleming, Gustaf Nilsson, Antonsson, Rosén,

Rune, Wohlin*, Björnsson, Boman, Bärg i Katrineholm, Johansson i Kullersta, Lithander,

Sköld, Henrikson, Alexis Björkman, Johan Bergman, Bengtsson i Kullen, Lövgren i Nyborg,

Jönsson i Fridhill och Olsson i Gol v vas ta.

Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

73

Reservationer:

vid punkt \) av utskottets hemställan:

a) av friherre Fleming, vilken anfört:

»Enligt de uttalanden jag gjort i min motion anser jag det vara

såväl ur ekonomisk som nykterhetssynpunkt en avgjort oriktig och förkastlig

väg att till förmån för de starkare spritdryckerna genom lagstiftning

förbjuda försäljning inom landet av en god och närande maltdryck

med jämförelsevis låg alkoliolhalt, samtidigt som man genom en

väsentligt höjd beskattning å de tillåtna mindre näringsrika maltdryckerna

söker motverka dessa även till fördel för de alkoholstarka

dryckerna, i mycket stor omfattning av utländskt ursprung. Jag har

sålunda icke i fråga om det s. k. starkölsförbudet kunnat biträda utskottets

förslag.

I fråga om höjningen av extrakt- och alkoholgränsen hos det

s. k. pilsnerdrickat gör jag den anmärkningen, att de båda gränserna

icke passa väl överens, då med en hög förjäsningsgrad, som just ur

smak- och hållbarhetssynpunkt vid många bryggerier eftersträvas, den

medgivna gränsen för extrakthalten aldrig kan utnyttjas. — Ehuru jag i

min motion visserligen föreslagit även en alkoholgräns, som dock ligger

över den av utskottet nu förordade, anser jag ingalunda detta vara den

bästa lösningen, utan är säkerligen den av herrar Lindblad, Eurén m. fl.

förordade bestämmelsen med enbart extraktgräns den ur kontrollsynpunkt

mest praktiska. — Denna väg har även vårt grannland Danmark just av

praktiska hänsyn gått, och vi skulle säkerligen göra klokt uti att gå

samma väg. Den av Kungl. Maj:t föreslagna och av utskottet tillstyrkta

omläggningen av kontrollen anser jag på i motionen anförda

skäl komma att i varje fall leda till väsentligt mindre besparingar än

de uppgivna och sannolikt i stället till ökade kostnader. Jag anser det

därför obefogat att utbyta ett beprövat system mot ett nytt och oprövat,

i synnerhet som med det gamla kontrollsystemet verkligen påvisbara

besparingar utan tvivel kunnat vinnas.

Den av utskottet förordade utredningen angående s. k. maltöl och

maltdricka anser jag obehövlig, då hinder för tillverkning av sådana

drycker varken i nu gällande eller den föreslagna lagstiftningen föreBihang

till riksdagens protokoll 1923. 7 samt. 26 höft. (Nr 38.) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

finnes, och då de åsyftade dryckerna sedan länge på vissa håll tillverkats,

fastän omsättningen varit synnerligen liten.

Den föreslagna beskattningen anser jag, såsom ovan framhållits,

vara för hög och genom minskad omsättning av sålunda skattebelagda

alkoholsvaga drycker verka till förmån för ökad omsättning av de spritstarka

dryckerna.

Ehuru jag sålunda mot utskottets förslag har i flera avseenden

betydelsefulla anmärkningar, har jag i närvarande situation icke framställt

yrkande på annan ändring än i vad den avser avslag å bestämmelser,

som syfta till permanent förbud för tillverkning och försäljning

av maltdrycker med högre ursprunglig extrakt än 10.5 procent,

samt skattebeloppens storlek, i vilka båda avseenden jag yrkat bifall

till min motion.»

b) av herrar Rosén, Alexis Björkman och Johan Bergman, vilka

anfört följande:

»I likhet med utskottets majoritet ansluta vi oss till Kungl. Maj:ts

förslag om ett permanent förbud för så kallat starköl. Däremot kunna

vi icke finna det ådagalagt, att något verkligt och berättigat behov av

en höjning av alkoholgränsen i det så kallade pilsnerdrickat förefinnes.

Därest man anser, att drycker av klass II:s typ kunna till smak och

näringsvärde förbättras genom höjd extrakthalt, synes den rätta vägen

vara att övergå till en produktbeskattning efter danskt och norskt mönster,

där endast alkoholhalten och icke extrakthalten lägges till grund

för beskattningen. Att omedelbart övergå till detta system, låter sig

dock icke göra utan en mera genomgripande omläggning av såväl lagstiftningen

som de tekniska anordningarna i bryggerierna. Men en utredning

angående en sådan omläggning anse vi vara önskvärd. För

närvarande inskränka vi oss emellertid till att i huvudsak yrka bibehållande

av nuvarande bestämmelser i avseende på extrakt- och alkoholgräns inom

klass II endast med den formella ändring, som betingas av omläggningen

från volymprocent till viktprocent.

Vad den av Kungl. Maj:t föreslagna förhöjda skatten på maltdrycker

beträffar, anse vi oss böra avstyrka densamma, såsom ägnad att

skapa ett nytt eller väsentligt utvidgat statsekonomiens beroende av de

alkoholhaltiga dryckernas bruk inom samhället. Det har visserligen

ställts i utsikt, att detta beroende icke skulle väsentligen förändras, enär

en förhöjd maltskatt skulle motvägas av eu minskning i de skatteinkomster,

som beräknas av spirituosaomsättningen inom riket. Men först

och främst förefinnes för närvarande ingen visshet om någon sådan

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

75

minskning — proposition därom är åtminstone ännu icke avgiven —

och för det andra förefaller det ur nykterhetssynpunkt mindre rationellt

att genom minskad skatt uppmuntra konsumtionen av just de starkare

rusdryckerna.

På grund av vad sålunda anförts, hava vi ansett, att utskottets

hemställan under 1) bort innehålla,

att riksdagen måtte,

med förklarande att Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, nr 131, i vad den innefattar förslag till

förordning om tillverkning och beskattning av maltdrycker,

icke kunnat oförändrat bifallas, och

med bifall till vad Kungl. Maj:t i övrigt i propositionen

föreslagit, ävensom

med huvudsakligt bifall till vad som yrkats under

a) i motionerna nr 200 i första kammaren av herr

Carl Gustaf Ekman m. fl. och nr 282 i andra kammaren,

av herr Bengtsson i Norup m. fl., samt

med avslag å motionerna i första kammaren,

nr 197 av herr Strömberg, nr 198 av friherre Fleming

m. fl. och nr 199 av herr Lindblad, samt i andra

kammaren, nr 280 av herr Lithander och ur 281 av

herr Eurén m. fl.,

A) antaga följande:

l:o) Förslag till förordning angående tillverkning och

beskattning av maltdrycker.

I KAP.

Allmänna bestämmelser.

1 §. Lika med utskottets förslag.

2 §•

1. Maltdrycker indelas i nedan angivna klasser, nämligen:

första klassen — — (lika med utskottets förslag) — — ävensom

sådana alkoholfria maltdrycker, som äro inbryggda med eu stamvört,

vars extrakthalt överstiger sex men icke nio procent;

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

andra klassen, omfattande maltdrycker, som icke äro hänförliga till

första klassen och vilka ej innehålla mer än två och åtta tiondels viktprocent

alkohol och äro inbryggda med en stamvört, vilkens extrakthalt

icke överstiger nio procent; samt

tredje klassen--(lika med utskottets förslag)--maltdrycker.

2. Lika med utskottets förslag.

3. » y> » »

3—8'' §§. Lika med utskottets förslag.

II KAP.

Om skattepliktigt bryggeri.

9—23 §§. Lika med utskottets förslag.

III KAP.

Beskattning av maltdrycker i skattepliktigt bryggeri.

24 §.

För malt, som i skattepliktigt bryggeri användes vid tillverkning

av maltdrycker, skall erläggas skatt med tjugutre öre för varje kilogram,

dock att för varje bryggeri skatten för de första under tillverkningsåret

avverkade etthundratusen kilogrammen malt utgår med sjutton

öre för kilogram och för de nästa etthundratusen kilogrammen med

tjugu öre för kilogram.

I intet fall må skatten understiga i medeltal åtta kronor för varje

helgfritt dygn av den tid, under vilken maltkrossning på grund av tillståndsbevis

må äga rum.

25—30 §§. Lika med utskottets förslag.

31 §.

Vid skattepliktigt bryggeri må efter varje kvartals utgång restitution

av skatt, efter fjorton öre för kilogram räknat, åtnjutas lör det

under nästföregående kvartal omedelbart till svagdricka använda malt,

dock icke till högre belopp, än att den återstående skatten uppgår till

minst det i 24 § andra stycket stadgade medeltal.

Där--(lika med utskottets förslag)--återbetalnings verk
ställande.

32 §. Lika med utskottets förslag.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

77

IV KAP.

Om skattefritt bryggeri.

33—42 §§. Lika med utskottets förslag.

V KAP.

Ansvarsbestämmelser m. m.

43—45 §§. Lika med utskottets förslag.

46 §.

1. överstiger i maltdryck, som i skattepliktigt bryggeri till avsalu

tillverkats för annat ändamål än i 23 § sägs, alkoholhalten två och

åtta tiondels viktprocent, eller befinnes, att cxtrakthalten hos den stamvört,

med vilken drycken är inbryggd, överstigit nio procent, straffes

tillverkaren med böter från och med tvåhundra till och med tvåtusen

kronor.

Har den olovliga tillverkningen avsett allenast viss brygd och i

övrigt skett i ringa omfattning, må, där förbrytelsen ej skett uppsåtligen

och tillverkaren icke heller gjort sig skyldig till uppenbar vårdslöshet,

straffet nedsättas lägst till femtio kronor.

2. Lika med utskottets förslag.

47—59 §§. Lika med utskottets förslag.

VI KAP.

Ö vergångsstadgandcn.

Lika med utskottets förslag.

Ikraftträdandebestämmelser.

Lika med utskottets förslag.

B) antaga de i utskottets betänkande med 2:o)—6:o) betecknade

för fattnin gsförslag.»

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

c) av herr Jönsson i Fridhiil,

vilken i övrigt instämt i den av herrar Rosén, Alexis Björkman

och Johan Bergman avgivna reservationen men i avseende å förhöjningav

maltskatten yrkat bifall till utskottets förslag;

d) av herr Lithander,

vilken ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna 1: 198

av friherre Fleming m. fl. och II : 282 av herr Lithander;

e) av herr Bengtsson i Kullen,

vilken inom utskottet uttalat den meningen, att från det föreslagna

förbudet mot tillverkning, införsel och försäljning av s. k. starköl

bort göras undantag beträffande porter;

vid punkt 2) av utskottets hemställan:

f) av herrar Rosén, Alexis Björkman och Johan Bergman,

vilka med hänvisning till sin reservation vid 1) av utskottets

hemställan yrkat avslag å vad utskottet under 2) hemställt.

beträffande motiveringen:

g) av herrar Bärg i Katrineholm, Sköld och Lövgren i Nyborg,

vilka anfört:

»Då vi biträtt utskottets hemställan men på skäl, som i vissa

punkter avvika från utskottets motivering, vilja vi anföra följande:

Erfarenheterna från den tid, då s. k. starköl förekom och i större

omfattning användes inom landet, ge vid handen, att detta Öl då i nykterhetsavseende

var en verklig landsplåga. Och allting tyder på att

samma för att inte säga än värre olägenheter komme att inträda, om

tillhandahållande av starköl inom landet åter skulle få förekomma. De

nu förefintliga restriktionerna för spritdrycker, varigenom åtkomsten av

dessa drycker försvåras, kunna nämligen befaras leda till en större användning

av starköl i berusningssyfte. Och härtill kommer, att en

opinion bland allmänheten jämväl kunde tänkas påverka bryggerierna

till åstadkommande av en alltjämt stegrad alkoholhalt i ölet, för vilket

förfarande intet hinder finnes i gällande lagstiftning. Häremot har

visserligen invänts, att starkölet härefter skulle komma att läggas under

motbokskontroll. Men tydligt är, att det skulle vara omöjligt att ens

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 38.

79

vid utminutering träffa anstalter, som förhindrade missbruk, och än

mindre vid utskänkning. Dessutom bör observeras, att enligt 20 § i

gällande rusdrycksförsäljningsförordning det är tillåtet för kommun,

vari rusdrycksförsäljningsbolag ej finnes, att tillåta utskänkning av Öl

till spisande gäster, varför vid införandet på nytt av starköl detta alltså

skulle få utskänkas under former, som praktiskt taget uteslöte all

kontroll.

Det kan därför anses som säkert, att, om icke det starkölsförbud,

som träder ur kraft den 1 oktober i år, får fortbestå, ett rent av olidligt

tillstånd i nykterhetsavseende skulle komma att inträda, varför allt

måste göras för att trygga förbudet. Ty det är tydligt, att man icke

kan lita på, att det genom starkölets återinförande försämrade tillståndet

snabbt skulle komma att framtvinga det nödvändiga förbudet, enär

så snart öltillverkning och ölförbrukning börjat, hinder mot starkölsförbudet

skulle resa sig i form av dels en stark opinion bland ölförbrukarna

och dels ersättningskrav från tillverkarna.

Vi skulle helst ha önskat, att detta trängande starkölsförbud

kunnat genomföras utan eftergifter från vår sida. Men såvitt vi kunnat

bedöma läget i riksdagen, står majoritet i första kammaren icke att

uppbringa för ett starkölsförbud, om ej som kompensation härför skapas

möjlighet till erhållandet av ett i någon mån maltrikare och alkoholstarkare

pilsnerdricka än det nuvarande. Och då vi sålunda haft att

väga återinförandet av starköl från den 1 oktober i år mot en mindre

höjning av alkoholhalten i pilsnerdrickat, har det synts oss så klart, att

starkölet är det ovedersägligen farligaste av dessa båda onda, att vi icke

kunnat taga på vårt ansvar risken av att starkölsförbudet icke förnyas.

Naturligtvis äro vi icke blinda för, att höjandet av pilsnerdrickats

alkoholhalt är betänkligt, särskilt med hänsyn till den bristfälliga försäljningskontrollen.

Men vi måste stämpla som överord det från visst håll

framförda påståendet, att pilsnerdrickat efter höjningen av alkoholhalten

i själva verket föga skiljer sig från starkölet. Visserligen är det sant,

att alkoholhalten skulle komma att ligga ganska litet under det gamla

pilsnerölets, men att märka är, att olägenheterna med starkölet i gångna

tider mindre hänförde sig till pilsnern än till det betydligt starkare

lagerölet. Och med den tendens till än starkare Öl, som, enligt vad

ovan sagts, med nuvarande förhållanden säkert skulle komma att gorå

sig gällande, bli fördelarna av utskottets förslag än mera i ögonen

fallande. Dessutom torde med säkerhet kunna antagas, att vid ett bibehållande

av gällande bestämmelser ifråga om pilsnerdrickats alkoholhalt

denna ingalunda skulle komma att bibehållas vid 3.6 volymprocent, enär

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 Bevillningsutskottets betänkande Nr 38-

den bristande bestämmelsen om straffpåföljd för högre alkoholhalt redan

utnyttjas vid vissa bryggerier för tillverkning av ett pilsnerdricka med

samma alkoholhalt som den av utskottet föreslagna, och då konkurrensen

givetvis undan för undan skulle tvingat de andra bryggerierna att

följa exemplet.»

h) av herr Gustaf Nilsson, beträffande viss del av motiveringen.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1923-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:173 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående tillverkning och beskattning av maltdrycker m. m., ävenso s. 1 i texten