Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning om ändrade bestämmelser rörande aktiebolaget kreditkassan av år 1922.

1923-02-20 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1923:10, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning om ändrade bestämmelser rörande aktiebolaget kreditkassan av år 1922.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 20 februari 1923 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning

om ändrade bestämmelser rörande aktiebolaget

kreditkassan av år 1922.

I en till bankoutskottet avlåten, den 8 februari 1923 dagtecknad skrivelse

hava fullmäktige i riksbanken hemställt, att utskottet ville hos riksdagen utverka

bifall till sådana ändringar av bestämmelserna rörande aktiebolaget

kreditkassan av år 1922,

att totalbeloppet av kassans förpliktelser må uppgå till högst dubbla summan

av kassans fonder, samt

att kassan må, när sådant visar sig vara oundgängligen nödvändigt, medverka

vid rekonstruktion av kreditanstalt även genom lån till avlyftande

av kreditanstalts engagemang.

Såsom stöd för denna framställning hava fullmäktige anfört följande:

»Aktiebolaget kreditkassan av år 1922, som bildades på initiativ av riksbanken, Fullmäktige

har till ändamål att giva stöd åt svenska kreditanstalter i överensstämmelse '' riksbanken.

med de närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelas. Enligt dessa

bestämmelser kan kassan lämna dylikt stöd genom garanterande av teckning

av erforderligt aktiekapital eller genom belåning åt enskilda personer, aktiebolag

eller andra sammanslutningar av lotter och aktier i kriditanstalt, som vore avsedd

att stödjas. Dessutom får kassan, när synnerliga skäl föreligga, belåna

sparbanks säkerheter eller av sparbanks huvudmän utfärdad förbindelse att tillskjuta

för sparbanks fortsatta verksamhet nödiga medel. Dessa vid början avkassans

verksamhet fastställda bestämmelser hava senare av Kungl. Maj:t utvidgats

så, att kassan vid rekonstruktion av kreditanstalt jämväl må utlämna

lån mot hypotek av bevis om tillskott till anstaltens grundfond enligt § 209 avgällande

banklag.

Kreditkassans aktiekapital utgör fem miljoner kronor, tecknat av privata

banker, varjämte staten genom riksgäldskontoret till kassan överlämnat en garantifond

av nominellt femtio miljoner kronor av staten utgivna 5 % obligationer.

Om vid kassans likvidation förlust uppstått på kassans rörelse, skall förlusten

i första hand drabba garantifonden och i sista hand aktiekapitalet. Kassan

äger icke utlåna eller ikläda sig förbindelser för mera än tillhopa femtiofem

miljoner kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 192fi samt. 9 höft. (Nr 10).

t

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande, Nr 10.

När kreditkassan bildades lät det sig icke förutses i vilken omfattning den

inträdda ekonomiska krisen kunde komma att påkalla stöd åt kreditanstalter.

Ej heller kunde förutses på vilka olika sätt kassans stödjande verksamhet kunde

bliva av behovet påkallad. Några detaljerade och eventuella situationer täckande

riktlinjer för kassans verksamhet kunde fördenskull icke på förhand uppdragas.

Den hittills vunna erfarenheten har emellertid visat, att olika vägar måste inför

olika situationer kunna av kassan beträdas, för att kassan skall vara i stånd

att fylla sitt ändamål. De av Kungl. Maj:t ursprungligen meddelade bestämmelserna

ha också, såsom härovan nämnts, redan en gång måst utvidgas och

fullmäktie anse sig nu böra föreslå ytterligare ändring.

Redan innan kassan trädde i verksamhet, hade riksbanken vid rekonstruktion

av sydsvenska kreditaktiebolaget måst intervenera på ett sätt, som icke

hade kunnat ifrågakomma, om icke fullmäktige ansett sig kunna förutsätta, att

de av riksbanken sålunda åtagna förpliktelserna inom kort skulle komma att

övertagas av den planerade kreditkassan. Denna förutsättning gick också i

uppfyllelse.

Fullmäktiges betänkligheter mot övertagande av dessa förpliktelser hade sin

orsak däri, att såväl arten av de säkerheter, om vilkas belåning här var fråga,

som belåningstiden icke voro överensstämmande med de regler, som böra gälla

för en centralbanks kreditgivning.

Den situation, liknande den som rådde vid tiden för kreditkassans bildande,

föreligger nu. Riksbanken har för att möjliggöra den nyligen genomförda rekonstruktionen

av Värmlands enskilda bank nödgats övertaga vissa Värmlandsbankens

engagement, mot vilka ur riksbankssynpunkt måste anföras samma

betänkligheter som mot de förpliktelser, riksbanken övertog i sammanhang med

sydsvenska kreditaktiebolagets rekonstruktion. Nu liksom då ha fullmäktige

handlat under förutsättning, att de riksbanken ådragna förpliktelserna endast

tillfälligtvis böra få tynga riksbanken och att de samma inom kort skulle komma

att övertagas av kreditkassan.

Efter ingående underhandlingar med finansministern, bankinspektören och

kreditkassan kom man till den enhälliga meningen, att riksbanken för att rädda

Värmlandsbanken från fullständigt sammanbrott måste träda emellan på sätt

som skedde. Kreditkassans styrelse förklarade sig därvid för sin del villig att

av riksbanken övertaga ifrågavarande engagement, så snart härför erforderliga

ändringar i bestämmelserna för kassans verksamhet blivit vidtagna.

För att kassan skall kunna göra detta måste dels det nu fastställda högsta

beloppet, till vilket kassan får ikläda sig förpliktelser, ökas, dels åt kassan medgivas

att vid rekonstruktion av kreditanstalt lämna sin medverkan även genom

lån till avlyftande av kreditanstalts engagement.

Enligt gällande bestämmelser får totalbeloppet av kreditkassans förpliktelser icke

överstiga sammanlagda summa av kassans fonder eller 55 miljoner kronor. Härav

äro för närvarande tagna i anspråk omkring 37 miljoner kronor Resterande

18 miljoner kronor äro icke tillräckliga för täckande av de engagement, om

vilka här är fråga, vartill kommer, att den ekonomiska utrensningsprocess, till

vars underlättande kassan bildats, ännu icke torde vara helt slutförd.

Ehuru vid bildandet av kreditkassan av naturliga skäl icke kunde på förhand

beräknas omfånget av de förpliktelser, kreditkassan kunde för fyllande av sitt

ändamål behöva påtaga sig, föreslogs av riksbankens representant vid förhand
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskoltets utlåtande Nr 10. 3

lingarna rörande kassans bildande, att den garantifond, staten skulle tillskjuta,

borde bestämmas till 100 miljoner kronor. Någon ökning av garantifonden är

emellertid icke nu erforderlig, utan kan den behövliga utvidgningen av kassans

hjälpförmåga åstadkommas därigenom, att kassan berättigas ikläda sig förpliktelser

till dubbla summan av kassans fonder. 1 detta sammanhang kan erinras

därom, att svenska kronkrediiaktiebolaget, som bildades år 1918 på liknande

grunder som kreditkassan i ändamål att anskaffa medel för tillhandahållande

av i samband med handelsavtal beviljade krediter till utlandet, var berättigat

att ikläda sig förpliktelser till högst fem gånger bolagets fonder. Fullmäktige

ha förvissat sig därom, att denna utvidgning av kassans rätt att ikläda sig förpliktelser

icke möter hinder från kassans aktieägares sida.

Om kreditkassan berättigas att ikläda sig förpliktelser till dubbla summan av

kassans fonder, anse fullmäktige, att grundad anledning finnes att antaga, att

kassan härigenom blir i stånd att möta de anspråk på biträde, som ännu kunna

väntas bliva ställda på kassan.»

Såsom fullmäktige erinra, bildades förlidet år på deras initiativ aktiebolaget

kreditkassan av år 1922. Samma års riksdag medgav, på Ivungl. Maj:ts

därom gjorda framställning, att såsom garanlifond åt ett aktiebolag med

uppgift att bereda stöd åt inhemska banker finge genom riksgäldskontor^

tillhandahållas bolaget ett belopp av 50 miljoner kronor i av svenska staten

utgivna 5 procents obligationer, att användas i överensstämmelse med

vissa angivna grunder.

Vid avlåtande av ifrågavarande framställning erinrade föredragande departementschefen,

hurusom den alltjämt pågående ekonomiska krisen medfört

avsevärda förluster för åtskilliga av landets banker. För ett par banker

hade sålunda en djupgående rekonstruktion blivit nödvändig med nedskrivning

av aktiekapitalet till en ringa del av ursprungliga värdet och

anskaffande av nytt kapital. Vid underhandlingarna rörande den sista av

dessa rekonstruktioner hade det emellertid visat sig, att densamma icke

kunde genomföras utan statens medverkan i en eller annan form. Denna

medverkan lämnades av riksbanken under förutsättning att med statens stöd

bildades en låneanstalt med uppgift att underlätta avvecklingen av på kreditväsendets

område inträffande svårigheter. Det erinrades vidare, hurusom

de föreliggande svårigheterna till väsentlig del torde hava föranletts av det

betryckta läget inom vissa industrier, som måhända hastigt nog kunde komma

att återhämta sig. Men uppenbarligen hade åtskilliga banker på grund av

alltför stor optimism vid bedömandet av bärigheten hos företag, vilka erhållit

kredit, råkat i svårigheter, som icke kunde utjämnas allenast genom

att avvakta ett omslag i konjunkturerna. Åtskilliga företag, som tillkommit

under krigsperioden, hade visat sig icke äga förutsättning att bestå efter inträdda

fredsförhållanden. Och i andra fall hade utvidgningar av redan bestående

anläggningar företagits i en sådan omfattning, att efter inträdandet

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bankoutskottets utlåtande Nr 10.

av fritt varuutbyte normal förräntning av det nedlagda kapitalet ej syntes

vara att räkna med. Under sådana förhållanden ansågs staten böra träda

emellan för möjliggörande av den pågående krisens avveckling utan alltlör

stora svårigheter. I detta syfte kom sedermera ifrågavarande kreditkassa

till stånd.

Såsom fullmäktige framhålla, kunde man vid den tidpunkt, då kreditkassan

bildades, icke förutse, i vilken utsträckning den inträdda ekonomiska krisen

kunde komma att påkalla stöd åt kreditanstalter. Ej heller kunde förutses,

på vilka olika sätt kassans stödjande verksamhet kunde bliva av behovet

påkallad.

Redan innan kassan trädde i verksamhet hade vid rekonstruktionen av

Sydsvenska kreditaktieholaget fullmäktige nödgats ingripa och hade fullmäktige

därvid ansett sig kunna förutsätta, att de av riksbanken åtagna förpliktelserna

inom kort skulle komma att övertagas av kreditkassan, något som

också skedde.

Nu har, enligt vad fullmäktige meddela, en liknande situation inträtt. Riksbanken

har nämligen för att möjliggöra genomförandet av Värmlands enskilda

hanks rekonstruktion nödgats övertaga vissa av bankens engagemang,

vilka äro av beskaffenhet att icke böra tynga riksbankens porlfölj. Även i

detta fall hava fullmäktige ansett sig kunna förutsätta, att de av riksbanken

åtagna förpliktelserna inom kort skulle komma att överflyttas på kreditkassan

och har styrelsen för denna förklarat sig villig alt övertaga engagemangen,

så snart härför erforderliga ändringar i bestämmelserna för kassans verksamhet

vidtagits.

Fullmäktige framhålla vidare, att den ekonomiska utrensningsprocess, till

vars underlättande kassan bildats, ännu icke torde vara helt slutförd, och

anse fullmäktige grundad anledning finnas att antaga, att, om kreditkassan

berättigas att ikläda sig förpliktelser till dubbla summan av kassans fonder,

kassan därigenom skall bliva i stånd att såväl övertaga de krediter, vilka

riksbanken övertagit från Värmlands enskilda bank, som jämväl möta de

anspråk på biträde, som ännu kunna väntas bliva ställda på kassan.

Ehuru betänkligheter förefinnas mot en utsträckning av kassans verksamhetsområde

till att omfatta även övertagande till viss del av banks kreditengagemang

vid rekonstruktion samt att öka statens förpliktelser på nu föreslaget

sätt, har likväl utskottet, vid den prövning utskottet ägnat denna

fråga, kommit till den övertygelsen, att under rådande förhållanden staten

icke bör undandraga sig att lämna det ekonomiska stöd, varom fullmäktige

nu gjort framställning.

De särskilda förhållanden, som föranlett dels kreditkassans bildande dels

ock fullmäktiges ifrågavarande framställning, synas emellertid påkalla en

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 10.

noggrann undersökning, huruvida vår nuvarande banklagstiftning kan anses

vara tillfyllest för tillvaratagande av de intressen nämnda lagstiftning har till

uppgift att skydda. Åtskilliga skäl tala enligt utskottets mening för nödvändigheten

av att en dylik undersökning verkställes. Vid denna torde särskilt

böra tagas under övervägande, om icke bestämmelser erfordras till

förebyggande av den risk för bankerna, som kan ligga i vissa grenar av

deras utlåningsrörelse, bland annat utlåningen till emissions- eller andra

dylika bolag samt utlämnande av lån mot säkerhet av aktier. Även lärer

undersökningen böra taga sikte på förhållandet mellan affärsbankerna och

landets industri och därvid särskilt på frågan om åtgärder till förebyggande

av emissionsrörelses förening med bankrörelse.

Vidare torde med skäl kunna ifrågasättas, huruvida icke banksammanslagningar

av den art, som under de senaste åren i stor utsträckning ägt

rum, äro till skada för näringslivet, då de smärre bankerna hava en särskild

uppgift att fylla vid tillgodoseendet av de mindre näringsidkarnas lånebehov.

I detta sammanhang torde jämväl böra utredas frågan om den nuvarande

tillsyningsmyndighetens ställning till landets bankväsen och särskilt i vad

mån denna myndighets befogenhet bör närmare preciseras och måhända

utsträckas.

Dessa och andra därmed sammanhängande spörsmål äro emellertid av

den natur, att de kräva ett synnerligen ingående och omsorgsfullt övervägande,

innan de kunna göras till föremål för lagstiftning; och torde med

hänsyn till ärendets störa vikt och betydelse Kungl. Maj:t icke underlåta att

vidtaga härför erforderliga åtgärder.

Under åberopande av vad sålunda blivit anfört hemställer utskottet,

att fullmäktiges i riksbanken föreliggande förslag må

av riksdagen bifallas.

Stockholm den 20 februari 1923.

På bankoulskottets vägnar:

BERNH. ERIKSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Gustafsson, Lindley, Walles, Enhörning, Johansson,

Malmberg, Bondeson*) och Abrahamsson*);

av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Gustafsson i Örebro*),

Borggren*), Hamrin, Backlund*), Lorichs, Törnkvist och Strindlund.

'') Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:30 Skrivelse till Konungen i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning om ändrade bestämmelser rörande aktiebolaget kreditkassan av år 1922. s. 1 i texten