Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående viss ändring i 5 § av förordningen den 19 november 1920 angående särskilda grunder för utgörande av 1921 —1924 års allmänna kommunalutskylder m. m.

1923-05-17 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1923:22, Utlåtande i anledning av väckt motion angående viss ändring i 5 § av förordningen den 19 november 1920 angående särskilda grunder för utgörande av 1921 —1924 års allmänna kommunalutskylder m. m.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

Nr 22.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1923 kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion angående

viss ändring i 5 § av förordningen den 19 november

1920 angående särskilda grunder för utgörande av 1921

—1924 års allmänna kommunalutskylder m. m.

I en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 64, hemställer herr Lyberg, att riksdagen ville för sin del besluta

sådan ändring i 5 § av förordningen angående särskilda grunder för

utgörande av 1921—1924 års allmänna kommunalutskylder m. m. den

19 november 1920, att utskylderna till den borgerliga kommunen, till

skolan och till kyrkan må i den kommunala debiterings- och uppbördslängden

samt i debetsedlarna upptagas enbart med det sammanlagda

beloppet i stället för såsom hittills med tre särskilda belopp.

Till stöd för sin hemställan bär motionären hänvisat till den av

honom i motionen i första kammaren nr 61 förebragta motiveringen,

som i ifrågavarande del är av följande lydelse:

»Enligt 64 § i förordningen om kommunalstyrelse på landet skall

debiterings- och uppbördslängden å kommunalutskylder uppgöras enligt

ett författningen bifogat formulär litt. B och med iakttagande i övrigt

av vissa i lagrummet meddelade anvisningar. Motsvarande bestämmelse

rörande stad finnes meddelad i 64 § av förordningen om kommunalstyrelse

i stad och innehåller anvisningar av ungefär enahanda beskaffenhet;

men föreskriften om längdens uppgörande i enlighet med fastställt

formulär är här ersatt med ett stadgande att den bör vara inrättad i

enlighet med de föreskrifter, som magistraten meddelar.

Bägge dessa lagrum äro numera kompletterade och i viss mån

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

5

ändrade genom 5 § i förordningen angående särskilda grunder för utgörande

av 1921—1924 års allmänna kommunalutskylder m. m. den 19

november 1920. Enligt denna nya författning skall ifrågavarande längd

upprättas i överensstämmelse med ett författningen bifogat formulär litt. B,

vilket uppställts med hänsyn till de förändrade beskattningsreglerna och

införande av kommunala progressivskatten. Såväl det ursprungliga, vid

kommunalförordningen fogade formuläret som det nya är avfattat på

sådant sätt, att på landsbygden utskyldsbeloppet till den borgerliga

kommunen, till kyrkan och till skolan måste var för sig uträknas samt

i längden och debetsedeln införas, i ty att en särskild kolumn för vart

och ett av dessa skattebelopp finnes i formuläret. I det nya hava därtill

kommit motsvarande tre kolumner för progressivskatten.

För stad gäller visserligen enligt den nya författningen likasom

hittills, att debiteringsformerna icke äro bundna vid särskilt formulär,

utan i stället äro i viss mån beroende på magistratens föreskrifter. Men

i densamma har utsagts, att längden skall även i stad upptaga, bland

annat, beloppet av den skattskyldiga påförda kommunalutskylder med

särskilt aktgivande på de olika skatter och övriga avgifter, som däri

ingå. Denna bestämmelse, jämförd med det för landskommunerna gällande

formuläret, är ägnad att även för städerna framtvinga skattebeloppens

uppdelning och påförande på samma sätt, som för de förra

uttryckligen är föreskrivet.

En dylik uppdelning synes vara alldeles överflödig och för de

kommunala debiteringsförrättarna medföra tre gånger mera arbete, än

som av omständigheterna erfordras. Utan någon som helst olägenhet

torde det kunna ordnas på det sättet, att endast vid längdens kolumnrubrik

»Utskylder» och på motsvarande plats i debetsedlarna var för

sig angivas den borgerliga kommunens, skolans och kyrkans andel dels

i den allmänna kommunalutskylden och dels i progressivskatten, men

att, sedan procentsatserna eller andelarna summerats, ett skattebelopp

för vardera av de två skatteformerna uträknas och debiteras. Därigenom

uppstår givetvis icke något hinder för de influtna skattesummornas uppdelning

och redovisning för de tre nämnda kommunala skattebehoven.

Varken den omständigheten, att den borgerliga och den kyrkliga

kommunens territorier icke alltid sammanfalla eller det i förordningen

om kyrkostämma, kyrkoråd och skolråd, § 35, meddelade stadgandet

om lindring i vissa främmande trosbekännares skattskyldighet till svenska

kyrkan samt dess prästerskap och betjäning medföra hinder eller svårighet

att konsekvent tillämpa ett dylikt debiteringsförfarande.

Då det uppenbarligen är en statsmakternas skyldighet tillse även

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

Utskottets

yttrande.

att kommunerna icke genom olämplig lagstiftning påläggas onödigt

arbete med därav följande utgifter, vare sig för avlönande av tjänstemän

eller för ersättning åt de kommunala förtroendemännen, har det synts

mig önskligt att i nu angivna hänseende rättelse snarast möjligt sker

genom ändring av 5 § i 1920 års förberörda förordning.»

En reform i den riktning, motionären avsett, skulle enligt utskottets

mening innebära en icke oväsentlig förenkling i det inom kommunerna

förekommande debiteringsarbetet och därigenom medföra beaktansvärda

praktiska fördelar. Då utskottet likväl icke anser sig kunna tillstyrka

en omedelbar lagändring i ifrågavarande riktning, beror detta i

första hand därpå, att den lag, i vilken ändring skulle vidtagas, är av

provisorisk karaktär och upphör att gälla med utgången av år 1924. Det

synes utskottet föga tilltalande att i en fråga av jämförelsevis underordnad

betydelse vidtaga en lagändring, som sålunda blott under en

mycket kort tid bleve tillämplig, låt vara att den sedermera väl skulle

komma att överflyttas till den lagstiftning angående den kommunala

beskattningen, som är avsedd att i sinom tid ersätta vad såväl kommunallagarna

som förordningen angående särskilda grunder för utgörande av

1921—1924 års allmänna kommunalutskylder härom innehålla. Naturligare

vore då, att det av motionären framförda spörsmålet komme i betraktande

i samband med den under utredning varande frågan om denna

lagstiftning.

Utskottet vill således hemställa, att ärendet hänskjutes till Kungl.

Maj:ts övervägande. Därvid torde även böra tagas i betraktande, huruvida

ej stadgandena om debiteringsförfarandet i kommunerna i väsentliga

delar skulle kunna utbrytas ur kommunalförfattningarna för att i stället

— på sätt redan gäller i avseende å ett likartat förhållande, nämligen

röstlängdens upprättande — av Kungl. Maj:t i administrativ väg

regleras.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av herr Lybergs motion

ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes

Kungl. Maj:t taga under övervägande frågan om meddelande

av sådana ändrade bestämmelser beträffande

debiteringen av de allmänna kommunalutskylderna, att

utskylder till den borgerliga kommunen, utskylder

till skolan och utskylder till kyrkan icke behöva för

varje skattskyldig påföras med särskilda belopp, utan

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

7

må kunna debiteras med sammanlagda beloppet, ävensom

för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen

må föranleda.

Stockholm den 17 maj 1923.

På konstitutionsutskottets vägnar:

ARTHUR ENGBERG.

Närvarande: Herrar Engberg, Strömberg, Reuterskiöld*, O. W. Hansson, von

Oeijer*, Lyberg*, Almkvist*, Larsén, N. J. M. Svensson, Nils Anton Nilsson, P. E. A. Jonsson,

Sävström, Magnusson i Tumhult, Jansson i Edsbäcken*, Vennerström*, Nilsson i Antnäs,

Bäckström, Karlsson i Vadstena, Svensson i Grönvik och Björkman i Norrköping.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av berr Reuterskiöld, som, med instämmande av herr Magnusson i

Tumhult, ansett, att utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»En reform i den riktning, motionären avsett, skulle enligt utskottets

mening innebära en viss förenkling av det formella debiteringsarbetet

inom kommunerna, men det synes utskottet uppenbart, att en

dylik reform knappast bör avse en lag av så provisorisk natur som den

i detta fall avsedda, vilken upphör att gälla med utgången av år 1924.

Härtill kommer, att, i den mån motionärens yrkande kan äga fog för sig,

det synes utskottet antagligt, att Kungl. Maj:t kommer att skänka detsamma

behörigt beaktande vid framläggandet av det väntade förslaget

till omläggning av det kommunala beskattningsväsendet. Visserligen

kunde ifrågasättas, om ej i anledning av motionen riksdagen i skrivelse

s. 8 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 22.

8

till Kungl. Maj:t borde hemställa om utredning, huruvida ej överhuvud

stadgandena om debiteringsförfarandet i kommunerna i väsentliga delar

skulle kunna upphöra att hava lags karaktär för att i stället — på sätt

redan gäller i avseende å likartade förhållanden, t. ex. röstlängds upprättande

— av Kungl. Maj:t i administrativ väg regleras. Men utskottet

förutsätter, att Kungl. Maj:t även utan särskild framställning från riksdagen

i denna detaljfråga kommer att ägna densamma nödig uppmärksamhet.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen I: 64 icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.»

Stockholm 1923. Kungl. Boktryokeriet, P. A. Norstedt k Söner

23isas

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:263 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående viss ändring i 5 § av förordningen den 19 november 1920 angående särskilda grunder för utgörande av s. 7 i texten