Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till lindrande av nöden bland vissa arbetslösa järnbruksarbetare jämte i ämnet väckta motioner.

1923-05-15 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1923:106, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till lindrande av nöden bland vissa arbetslösa järnbruksarbetare jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 106.

I

Nr 106.

Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1923 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

åtgärder till lindrande av nöden bland vissa arbetslösa

järnbruksarbetare jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 4 maj 1923 dagtecknad proposition,

nr 230, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling,

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att för vidtagande av åtgärder till lindrande av nöden bland vissa

arbetslösa järnbruksarbetare i huvudsaklig överensstämmelse med de av

departementschefen i statsrådsprotokollet angivna grunderna må av femte

huvudtitelns allmänna besparingsfond tagas i anspråk ett belopp av förslagsvis

70,000 kronor.

I avseende å utredningen i ämnet hänvisar utskottet till åberopade

statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft dels en

inom andra kammaren av herr B. Eriksson i Grängesberg väckt motion,

nr 292, däruti hemställts att av femte huvudtitelns allmänna besparingsfond

eller eljest tillgängliga medel må tagas i anspråk ett belopp av

400,000 kronor att användas för vidtagande av åtgärder till lindrande

av nöden bland arbetslösa järnbruksarbetare i huvudsaklig överensstämmelse

med de i propositionen angivna grunder, med däri av motionären

föreslagna jämkningar;

dels ock en inom samma kammare av herr H. Molander m. fl. väckt

motion, nr 293, däri hemställts, att riksdagen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition nr 230 måtte besluta, att för vidtagande av åtgärder

till lindrande av nöden bland de arbetslösa järnbruksarbetarna i huvudsaklig

överensstämmelse med de i motionen angivna grunderna må av

det av fjolårets riksdag under femte huvudtiteln beviljade anslaget för

bekämpande av arbetslösheten tagas i anspråk härför erforderliga medel.

Bihang Ull riksdagens protokoll 1923. 6 sand. 55 höft. (Nr 106.) 1030 23 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr- 106.

Beträffande de av motionärerna till stöd för förslagen anförda skäl

hänvisar utskottet till motionerna.

I anledning av den till innevarande års riksdag den 13 sistlidne

februari avlåtna propositionen nr 52 angående viss ändring i reglerna

om avstängning från arbetslöshetshjälp i fall av arbetskonflikt beslöt

riksdagen enligt skrivelse den 13 april 1923, nr 79, att vid utövandet

av den statliga arbetslöshetshjälp verksamheten skulle, utöver förut gällande

direktiv, tillämpas de regler för yrkesbestämningen, som angivits i statsutskottets

vid skrivelsen fogade utlåtande nr 30. Kungl. Maj:t har därpå

den 14 berörda april förordnat i överensstämmelse med detta riksdagens

beslut.

De sålunda meddelade nya bestämmelserna rörande den statliga

arbetslöshetshjälpverksamheten avse att mildra verkningarna av regeln,

att vid allmän arbetskonflikt inom ett fack samtliga de arbetare, som

haft sin sista mera stadigvarande anställning inom detta fack, skola

avstängas från såväl kontant understöd som nödhjälpsarbete samt att vid

partiell konflikt enahanda åtgärder skola, med visst undantag, vidtagas

beträffande vederbörande ort.

Beträffande järnbruksarbetarna, vilka på grund av rådande allmän

konflikt inom facket enligt statens arbetslöshetskommissions cirkulär den

1 februari 1923 äro avstängda från arbetslöshetshjälp, har emellertid ett

särskilt tillvägagångssätt medgivits. Det skulle nämligen enligt riksdagens

beslut stå arbetslöshetskommissionen fritt att med ledning av till buds stående

uppgifter omedelbart ställa friplatser i erforderligt antal till de lokala

arbetslöshetskommittéernas förfogande för att provisoriskt användas för de

arbetslösa, vilka i enlighet med angivna grunder prövades tillhöra det lokala

arbetskraftsöverskottet. Det definitiva bestämmandet finge sedermera verkställas

på grundval av de utredningar, som kommittéerna efter närmare

undersökning hava att ingiva till kommissionen, och de upplysningar,

som kommissionen i övrigt kan inhämta.

Dessa bestämmelser skola, enär intet annat blivit stadgat, tillämpas

från och med den 14 innevarande april, då Kungl. Maj:ts beslut i ämnet

meddelades.

På sätt framgår av det vid Kungl. Maj:ts nu förevarande proposition

bifogade statsrådsprotokollet har departementschefen framhållit, att

i flen mån de friplatser, som tilldelas järnbruksarbetare, avsåge kontant

arbetslöshetsunderstöd, detta alltså icke kunde utgå för tid före nämnda

dag. De järnbruksarbetare, som hänvisades till nödhjälpsarbete, skulle

endast erhålla sin avlöning för utfört arbete. Härvid anmärker emeller
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 10(>.

3

tid departementschefen, att under riksdagens behandling av ärendet angående

de nya bestämmelserna frågan om en retroaktiv tillämpning av desamma

varit föremål för beaktande och erinrar i detta hänseende nu

följande.

I omförmälda den 13 februari 1923 avgivna proposition nämndes intet om

retroaktiv tillämpning av de föreslagna bestämmelserna. Eu inom andra kammaren

väckt motion om sådan tillämpning från den 1 februari 1923 avstyrktes i

statsutskottets ovanberörda, den 18 mars 1923 avgivna utlåtande nr 30. I en

vid nämnda utlåtande fogad reservation påyrkades däremot, att de i propositionen

föreslagna ändrade grunderna för meddelande av arbetslöshetslijälp skulle

tillämpas retroaktivt, räknat från och med den 1 februari 1923. Sedermera hemställde

statsutskottet i ett med anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut genom

memorial den 22 mars 1923, nr 36, avgivet sammanjämkningsförslag, att den i

omförmälda motion föreslagna retroaktiviteten skulle räknas från den 1 mars

1923 och att därvid åt den, som enligt de i memorialet förordade grunderna

skulle hava ifrågakommit till nödhjälpsarbete, i stället måtte beredas kontant

understöd. Detta sammanjämkningsförslag antogs av andra kammaren, men avslogs

av första kammaren. Under dess behandling i sistnämnda kammare antyddes

emellertid av talare, som icke gillade förslaget i övrigt, att billigheten

syntes tala för en retroaktiv tillämpning av de bestämmelser, som bleve antagna,

och att, om sammanjämkningsförslaget folie, riksdagen borde sättas i tillfälle att

särskilt besluta om retroaktiviteten. Vid gemensam votering den 10 april 1923

godtog slutligen riksdagen statsutskottets utlåtande nr 30.

Departementschefen erinrar vidare hurusom i anledning av interpellation

statsministern den 28 sistlidne april i riksdagens andra kammare,

anfört bland annat följande:

»Sedan riksdagen sålunda uttalat sig mot en retroaktiv tillämpning

av de nya bestämmelserna, måste enligt min mening frågan härom anses

förfallen. Detta utesluter emellertid icke, att staten på ett särskilt

sätt bispringer de arbetslösa järnbruksarbetare, vilka enligt de nya bestämmelserna

komma i åtnjutande av arbetslöshetshjälp, men under den.

avsevärda tid, som krävts för tillkomsten av dessa bestämmelser, icke

kunnat erhålla sådan hjälp. Tvärtom synas åtskilliga skäl tala för vidtagande

av särskilda åtgärder för sådant ändamål, såvitt detta kan

ske enligt rimliga grunder och utan alltför stora kostnader för det allmänna.

Till stöd för denna uppfattning kunna främst åberopas humanitära

krav. Det lärer nämligen vara otvivelaktigt, att nöd råder bland de

sedan lång tid arbetslösa järnbruksarbetarna. Detta är ock grunden till

den förmånsställning, som riksdagen i överensstämmelse med statsutskottets

förslag tillerkänt denna arbetargrupp i fråga om erhållande av friplatser.

»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 106.

Utskottets

yttrande.

I huvudsaklig anslutning till vad statsministern i sitt interpellationssvar

anfört och efter hörande av statens arbetslöshetskommission har

departementschefen vidare avgivit de bestämmelser, vilka borde i ämnet

utfärdas.

Dessa bestämmelser borde enligt departementschefens mening erhålla

i huvudsak följande avfattning:

1. Hjälpen utgår helt av statsmedel och avser tiden från och med

den 1 mars till och med den 13 april 1923. Den tillgodokommer

endast sådana arbetssökande järnbruksarbetare, vilka på grund av slutlig

prövning enligt de härom den 14 april 1923 meddelade bestämmelserna

åtnjuta friplatser. Den utgår vare sig vederbörande kommun under

angivna tid ägt meddela arbetslöshetsunderstöd med bidrag av statsmedel

eller ej haft rätt därtill.

2. Hjälpen skall, vare sig friplatsen givits i form av kontant arbetslöshetsunderstöd

eller i form av nödhjälpsarbete, utgöra ett kontant

belopp, motsvarande summan av de understödsbelopp, som den arbetslöse

enligt gällande grunder skulle hava uppburit för tiden från och

med den 1 mars till och med den 13 april 1923, därest vederbörande

kommun då med bidrag av statsmedel idkat verksamhet för beredande

av arbetslöshetsunderstöd och den arbetslöse varit i åtnjutande därav;

vid beräknande av detta belopp må hänsyn tagas endast till de dagar

under nämnda tid, då den arbetslöse saknat arbete.

3. Därest den arbetslöse under ifrågavarande tid från kommunen

åtnjutit arbetslöshetsunderstöd eller annat understöd, skall vad han sålunda

uppburit eller värdet därav avdragas från det belopp, som eljest skulle

hava tillfallit honom enligt ovan angivna grunder, samt i stället utgå

till kommunen. Till kommun sålunda utgående ersättning må icke i

något fall överstiga vad den arbetslöse själv skulle hava ägt uppbära

såsom hjälp av statsmedel, om han ej erhållit understöd från kommunen.

4. De erforderliga medlen skola genom arbetslöshet skommissionen

tillhandahållas vederbörande arbetslöshetskommitté, som utdelar hjälpen

efter sedvanlig behovsprövning och enligt de närmare bestämmelse!'', som

kommissionen må finna erforderligt meddela.

Mot vad Kungl. Maj:t i nu förevarande hänseenden föreslagit riksdagen

har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Vad angår de motionsvis framlagda yrkandena avse desamma, att

samtliga avstängda järnbruksarbetare — således även de som prövats

fortfarande tillhöra yrket och alltså på grund av att detsamma är indraget

i konflikt icke kunnat tilldelas arbetslöshetshjälp — skulle erhålla

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 106.

retroaktivt understöd, varförutom i lierr Molanders m. fl. motion påyrkas,

att understödet skall utgå, till dess arbete kan vederbörande beredas i

den öppna arbetsmarknaden.

Då ett sådant förfaringssätt innebär ett bestämt avsteg från de av

riksdagen för arbetslöshetshjälpens meddelande givna direktiven med

deras hävdande av statens neutralitet vid arbetskonflikter, har utskottet

icke kunnat biträda dessa förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag och med avslag å herr Erikssons i Grängesberg

och herr Molanders m. fl. ovanberörda motioner medgiva,

att för vidtagande av åtgärder till lindrande av

nöden bland vissa arbetslösa järn bruksarbetare i huvudsaklig

överensstämmelse med de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 maj

1923 angivna grunderna må av femte huvudtitelns allmänna

besparingsfond tagas i anspråk ett belopp av

förslagsvis 70,000 kronor.

Stockholm den 15 maj 1923.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, C. J. G. Swartz, J. Nilsson i

Skottlandshus, H. F. Lamm, O. U. B. Olsson, J. L. Widell, G. G. Ekman, J. Nilsson i

Malmö, O. Bergqvist, K. A. Tengdahl, K. E. Andersson i Eliantorp och C. Johansson i

Hälsingborg samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Bydén, J. Jönsson

i Revinge, P. Nilsson i Bonarp, O. Olsson i Kullenhergstorp, S. Bengtsson i Norup, A.

Å. Törnkvist i Karlskrona, P. M. Olsson i Blädinge, E. Anderson i Prästhol, S. Persson

i Fritorp och S. J. Karlsson i Nynäshamn.

Reservation

av herrar O. U. B. Olsson, J. Nilsson i Malmö, K. A. Tengdalil,

C. Johansson i Hälsingborg, A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, A.

Å. Törnkvist, E. Andersson i Prästbol och S. J. Karlsson i Nynäshamn,

vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 samt. 55 käft. (Nr 106.) 1030 23 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 106.

»På sätt framgår såväl av Kungl. Maj:ts proposition som av herr

Erikssons ovanberörda motion, hava de för arbetslöshetshjälp med tillhjälp

av statsmedel meddelade direktiven såsom resultat medfört, att ett

väsentligt mindre antal arbetslösa erhållit friplatser än vid frågans föregående

behandling torde hava åsyftats. De av departementschefen åberopade

humanitära skälen äga giltighet jämväl i avseende å de arbetslösa

järnbruksarbetare, som enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle utestängas

från understöd, och samma skäl tala för att den begärda hjälpen, såsom

motionären ifrågasatt, utsträckes att omfatta samtliga de arbetslösa

sådana arbetare, vilka på grund av de under början av år 1923 utbrutna

arbetskonflikterna avstängts från nödhjårsarbete eller kontant understöd.

Det av herr Eriksson motionsvis gjorda yrkandet innebär i principiellt

hänseende icke i större mån ett frångående av riksdagens i detta hänseende

förut intagna ståndpunkt, än vad som ligger i Kungl. Maj:ts

förslag. Utskottet har vid nu angivna förhållanden icke funnit sådana

skäl föreligga, som skulle föranleda utskottet att ställa sig avvisande

gent emot det i och för sig ytterst behjärtansvärda krav, som i senast

berörda motion framförts. Enligt utskottets mening bör alltså den ifrågasatta

hjälpen utsträckas på angivet sätt samt beräknas för tiden från

och med den dag, då avstängning från nödhjälpsarbete eller kontant

understöd skedde, till och med den 13 april 1923 eller till den tidigare

dag, då vederbörande arbetslösa må hava erhållit arbete. Vad däremot

beträffar herr Molanders m. fl. ovanberörda motion, har utskottet icke

funnit sig kunna tillstyrka vad härutinnan yrkats.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition och herr Erikssons i Grängesberg samt

herr Molanders m. fl. ovanberörda motioner, medgiva,

att för vidtagande av åtgärder till lindrande av nöden

bland vissa arbetslösa järnbruksarbetare i huvudsaklig

överensstämmelse med de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 4 maj 1923

angivna grunder med av utskottet ovan föreslagen

jämkning må av femte huvudtitelns allmänna besparingsfond

tagas i anspråk ett belopp av förslagsvis

400,000 kronor.»

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr. 1923.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:206 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majits proposition angående åtgärder till lindrande av nöden bland vissa arbetslösa järnbruksarbetare. s. 1 i texten