Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under andra huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag till bestridande av kostnaderna för en utredning angående jord förhållandena i Kopparbergs län jämte en i ämnet väckt motion.

1923-02-15 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1923:17, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under andra huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag till bestridande av kostnaderna för en utredning angående jord förhållandena i Kopparbergs län jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

1

Nr 17.

Ankom till riksdagens kansli den 15 febrnari 1923 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under andra huvudtiteln

av statsverkspropositionen gjorda framställning om

anslag till bestridande av kostnaderna för en utredning

angående jord förhållandena i Kopparbergs län jämte en

i ämnet väckt motion.

(3:e avd.)

I den till riksdagen den 8 januari 1923 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1923—1924 har

Kungl. Maj:t under andra huvudtiteln, med åberopande av det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

samma dag, punkt 9, föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnaderna

för en utredning angående jordförhållandena i Kopparbergs län för

budgetåret 1923—1924 bevilja ett extra reservationsanslag ä 54,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 11—14 i åberopade statsrådsprotokollet.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet

till behandling förehaft en inom andra kammaren av herrar A. Olsson i

Mora och Gust. Andersson i Rasjön väckt motion (nr 100), vari hemställts,

att riksdagen vid bifall till Kungl. Maj:ts hemställan om anslag för en

utredning angående jordförhållandena i Kopparbergs län måtte uttala, att

för berörda utredning böra, förutom de sakkunniga, som i propositionen

angivas, tillkallas jämväl representanter för den praktiska erfarenheten

bland länets jordbrukande befolkning.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»I årets statsverksproposition (andra huvudtiteln, punkt 9 sid. 11 nr 3)

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 sand. 14 häftet. (Nr 17—18.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

föreslås riksdagen att till bestridande av kostnaderna för en utredning

angående jordförhållandena i Kopparbergs län för budgetåret 1923—1924

bevilja ett extra reservationsanslag å 54,000 kronor.

Ett nytt initiativ har härmed tagils till ordnande av de egenartade

jordförhållandena i Dalarna.

Närmast skulle övervägas, vilka lagstiftningsåtgärder kunna finnas

tjänliga i syfte huvudsakligen att inom länet befordra en lämplig ägosammandragning.

Detta syfte torde vinna understöd av envar, som har kännedom

om olägenheterna av den mångenstädes i Dalarna för långt drivna ägosplittringen.

Särskild tillfredsställelse måste möta departementschefens

upprepade understrykande av, att frågornas lösning måste sökas under

största möjliga hänsynstagande till de för Dalarna säregna förhållanden

och under beaktande av de från ortsbefolkningen framförda synpunkterna.

Den som känner folkstämningen i jordfrågan i Dalarna nödgas

emellertid, med allt erkännande av det nu föreliggande förslagets syfte,

sätta i fråga, huruvida den planerade utredningen, sådan den i propositionen

skisserats, öppnar utsikt till uppnående av ett resultat, som kan

bliva tillfredsställande och i varje fall motsvara utredningskostnaderna.

Arbetet med utredningen är tänkt att verkställas av en ledamot av

högsta domstolen med biträde av någon yngre jurist samt av lantmätare.

Men även om på detta sätt den högsta kvalificerade juridiska arbetskraft

kan för den föreliggande uppgiften erhållas, skall det säkerligen för

denna möta betydande svårigheter att intränga i Dalarnas säregna och

tilltrasslade jordlörhållanden. Och även om arbetet resulterar i ett,

kanske i flera hänseenden förtjänstfullt lagförslag, är därmed ingen säkerhet

given för möjligheten att vinna länets jordbrukande befolkning för

samma lagförslag. Kommissionen för Dalarnas indelning i skifteslag,

vilken numera förklarats vilande, erbjuder ett lärorikt exempel på omöjligheten

att genom en ensidigt sammansatt kommitté bereda väg för en

förbättring av Dalarnas jordförhållanden. En ensidigt juridiskt inriktad

utredning skulle med största sannolikhet leda till ett negativt resultat,

alldeles som den ensidiga lantmätareutredningen. Icke ens jurister och

lantmätare i förening torde ensamma kunna nämnvärt befordra en lösning

av de jordproblem i Dalarna, som sedan länge påkallat lagstiftningens

uppmärksamhet. För den, som har erfarenhet om dessa problem

och som känner huru väsentligt olika de uppfattas av den jordbrukande

befolkningen, står det klart, att här föreligger en fråga, som är i lika

hög grad praktisk-psykologisk som den är en juridisk eller lantmäterifråga.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

3

Med hänsyn härtill synes det icke blott välbetänkt men nödvändigt

att söka från början vinna ortsbefolkningens egen medverkan till utarbetande

av förslag, som kunna, särskilt genom en lämplig ägosammandragning,

möjliggöra en förbättring av länets jordförhållanden. För den nu

planerade utredningen under juridisk ledning bör därför också i anslutning

härtill anlitas den praktiska sakkunskap, som äger erfarenhet om

och förtrogenhet med länets säregna jordförhållanden och som uppbäres

av den jordbrukande befolkningens förtroende.

Skulle härav följa någon kostnadsökning för den planerade utredningen,

torde denna för nästa budgetår kunna bestridas av det anslag,

som under nionde huvudtiteln beviljas till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga. Något ökat. anslag torde sålunda vid bifall till denna

motion icke erfordras för det nu ifrågavarande utredningsarbetet.»

I likhet med departementschefen anser utskottet, att de i Kopparbergs

län rådande egenartade jordförhållandena göra det ofrånkomligt att

åtminstone tillsvidare hålla ifrågavarande län utanför den för landet i

övrigt avsedda jorddelningslagstiftningen. Frågan om ordnande av jordförhållandena

i Dalarna synes ock utskottet, med hänsyn till att de för varje

år, som går, bliva alltmera tilltrasslade, icke höra ställas på framtiden,

utan torde, på sätt departementschefen förordat, ett utredningsarbete böra

snarast möjligt igångsättas, avseende i första hand plan för vinnande av

en lösning av frågan genom åtgärder, som i största möjliga mån anknyta

sig till nuvarande förhållanden. Då utskottet sålunda finner sig böra

tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag om medels anvisande för ändamålet i fråga,

vill utskottet emellertid framhålla angelägenheten av, att frågans lösning

sker under hänsynstagande till från ortsbefolkningen framförda synpunkter.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle utredningsarbetet verkställas av

en ledamot av högsta domstolen med biträde av någon yngre jurist samt

av lantmätare. I likhet med motionärerna anser emellertid utskottet

starka skäl tala för att härvid jämväl redan från början den praktiska

sakkunskap, som står att vinna från ortbefolkningens sida, anmodas medverka

för uppgiftens lösning. Utskottet får sålunda förorda, att vid utredningens

igångsättande representanter för länets jordbrukande befolkning

tillkallas.

Vad slutligen det av Kungl. Maj:t äskade anslaget beträffar, har

utskottet icke funnit skäl till erinran mot anslagsbeloppets beräkning, och

får utskottet alltså tillstyrka anvisandet av detsamma. Utskottet förutsätter

emellertid, att kostnaderna, så långt möjligt är, begränsas.

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

På grand av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till bestridande av kostnaderna

för en utredning angående jordförhållandena i

Kopparbergs län för budgetåret 1923—1924 bevilja

ett extra reservationsanslag å 54,000 kronor; samt

b) att herrar Olssons i Mora och Anderssons i

Ra«jön ovanberörda motion må anses besvarad genom

vad utskottet här ovan anfört.

Stockholm den 15 februari 1923.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, C. J. G. Swartz,

J. Nilsson i Skottlandshus, O. U. B. Olsson, C. G. Ekman, J. Nilsson i Malmö, E. A.

Hallin, I. Bergman, K. E. Andersson i Eliantorp, A. R. Rooth och C. Johansson i Hälsingborg

samt

från andra kammaren: herrar O. H:son Waldén, C. R. Jansson i Falun, O. Olsson

i Kullenbergstorp, S. Bengtsson i Norup, J. D. Norman, L. J. Carlsson-Frosterud,

A. Å. Törnkvist i Karlskrona, O. Nilsson i Örebro, S. E. Ljungkvist, S. Persson i Fritorp,

C. Lindskog och A. Wikström.

Reservation

av herrar J. Nilsson i Skottlandshus, K. E. Andersson i Eliantorp,

O. Olsson i Kullenbergstorp, J. D. Norman, S. Persson i Fritorp och

C. Lindskog, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava

följande lydelse:

»Såsom statsrådsprotokollet utvisar, är Kungl. Maj:ts förevarande

förslag föranlett därav, att de i Kopparbergs län rådande egenartade

jordförhållandena ansetts göra det nödvändigt att tillsvidare hålla länet

utanför den för landet i övrigt avsedda jorddelningslagstiftningen, och är

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

5

syftet med det särskilt för detta län nu ifrågasatta utredningsarbetet att

snarast möjligt vinna en lösning av spörsmålet om jordförhållandena i länet.

Att, på sätt Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, nu upptaga frågan om

jorddelning i Kopparbergs län, innan jordstyckningskommissionens under

överarbetning varande, för hela riket avsedda förslag om jorddelningslagstiftniug

varit föremål för Kungl. Maj:ts och riksdagens prövning, har

utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka. Utskottet har sålunda icke

blivit övertygat om, att en särskild utredning angående jordförhållandena

i sagda län för närvarande är av omständigheterna oavvisligen påkallad,

och har utskottet likaledes känt sig synnerligen tveksamt, huruvida

en nu igångsatt utredning kan komma att lämna något påtagligt

resultat. I sistnämnda hänseende får utskottet erinra om, att den av

Kungl. Maj:t den 27 februari 1920 tillkallade kommissionen för Dalarnas

indelning i skifteslag, med hänsyn till vederbörande kommuners

i allmänhet visade obenägenhet för frågan, måst upphöra med sina arbeten

sedan juni månad 1921 och har Kungl. Maj:t den 30 november 1922

förklarat, att kommissionens arbeten från och med nämnda dag skola

vila. Då härtill kommer, att några riktlinjer för utredningens genomförande,

såvitt statsrådsprotokollet utvisar, icke utarbetats samt under nu

rådande statsfinansiella läge nya anslag icke torde böras beviljas, utan

att så visas vara oundgängligen nödvändigt, får utskottet alltså hemställa,

I) att Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke

måtte vinna riksdagens bifall; samt

II) att herrar Olssons i Mora och Anderssons i

Rasjön ovanberörda motion icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

V - '' \ t

*■*■< rf

it

i. JO

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:40 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts under andra huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag till bestridande av kostn s. 4 i texten