Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1923—1924 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.
1923-03-16 · 141 sidor, varav 124 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 124 av 141 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1923:5, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1923—1924 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
1
Nr 5.
Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1923 kl. 2 e. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1923—1924
av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande
anslagen till socialdepartementet.
(3:e avd.)
Departementet.
l:o) Uti den till riksdagen den 8 januari 1923 avlåtna propositionen
(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1923—
1924 har Kungl. Maj:t i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen
till socialdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid
propositionen fogade statsrådsprotokollet över socialärenden för nämnda
dag) att i riksstaten uppföra det ordinarie anslaget till departementschefen
med 24,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
anslaget till departementschefen med 24,000 kronor.
2:o) Kungl Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2)
dels besluta sådana ändringar i staten för socialdepartementet, att
från och med den 1 juli 1923 ej mindre anslagsposten avlöningar till
icke-ordinarie befattningshavare m. m. nedsättes från 51,300 kronor
med 17,300 kronor till 34,000 kronor än även under rubriken ersättning
till sakkunniga biträden åt fattigvårdsinspektören upptages en anslagspost
å 6,000 kronor;
*) H&nvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 saml. 5 käft. (Nr 5.)
Departements
chefen.
[1-]°)
Departementets
avdelning
av
Kungl. Maj:ts
kansli.
[2.]
568 28 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskotteta
yttrande.
dels ock i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till
departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli med 272,600 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 1—3 i statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning fastställde
1921 års riksdag följande ordinarie stat för socialdepartementet, att tilllämpas
från och med år 1922:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag 227,500 kronor
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... 5,100 »
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag, högst ........................ 51,300 ))
Förslagsanslag 283,900 kronor
I anslutning härtill uppfördes i riksstaten för år 1922 underrubriken
departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli ett förslagsanslag
av 283,900 kronor.
Vidare har i samma riksstat uppförts ett extra förslagsanslag, högst,
å 13,700 kronor för upprätthållande av departementets verksamhet.
För första halvåret 1923 hava de båda anslagen bestämts till hälften
av de för år 1922 anvisade beloppen eller till 141,950 kronor och 6,850
kronor.
Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag om nedsättning av anslagsposten
för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. är
föranlett dels därav, att en amanuens och ett extra kvinnligt biträde
under senaste tiden indragits, dels av att minskning av den extra vaktpersonalen
utan olägenhet ansetts kunna vidtagas dels ock slutligen därav
att ett i ifrågavarande anslagspost ingående, för sakkunniga biträden
(arkitekt m. fl.) åt fattigvårdsinspektören avsett belopp å 6,000 kronor
ansetts lämpligen böra avskiljas från nämnda anslagspost och i den
ordinarie staten upptagas såsom en särskild post, förslagsvis under
rubriken »ersättning till sakkunniga biträden åt fattigvårdsinspektören)).
Det för upprätthållande av departementets verksamhet anvisade
extra anslaget, vilket, såsom nämnts, för närvarande utgår med 13,700
kronor för år räknat, är avsett till arvoden åt en föredragande i bostadsärenden
samt en amanuens och ett kvinnligt skrivbiträde åt denne föredragande.
Då departementets arbete med dylika ärenden avsevärt min
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr o. ''•>
skats och föredraganden numera uppehåller eu sekreterarbefattning i
socialstyrelsen, har detta anslag synts kunna väsentligt nedsättas. Arvodet
till föredraganden, som efter den 1 april 1922 utgår med endast
3,000 kronor för år, har sålunda ansetts från och med den 1 juli 1923
kunna ytterligare sänkas till 1,500 kronor och har för skrivhjälp åt föredraganden
ansetts icke nödigt beräkna högre belopp än 1,000 kronor.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle alltså anslaget kunna nedbringas till
2,500 kronor. I samband härmed har anslagets rubrik synts böra ändras,
förslagsvis till »ersättning till särskild föredragande för bostadsärenden».
Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, har icke givit utskottet anledning
till erinran och får utskottet, som under punkt 4 återkommer till
det för ersättning till särskild föredragande för bostadsärenden äskade
anslaget, alltså nu hemställa,
att riksdagen må
a) besluta sådana ändringar i staten för socialdepartementet,
att från och med den 1 juli 1923 ej
mindre anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
in. in. nedsättes från 51,300 kronor med
17,300 kronor till 34,000 kronor än även under rubriken
ersättning till sakkunniga biträden åt fattigvårdsinspektören
upptages en anslagspost å 6,000 kronor; samt
b) i riksstat^!! uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli
med 272,600 kronor.
3:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3) hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
anslaget till överqånqsstat för socialdepartementet med
5,200 kronor.
4:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 4)
och i anslutning till vad utskottet under punkt 2 härovan anfört får
utskottet hemställa,
att riksdagen må för beredande av ersättning till
särskild föredragande för bostadsärenden för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra anslag av 2,500 kronor.
Övergångs
stat.
[3.]
Ersättning
till särskild
föredragande
för bostadsärenden.
[4-]
4
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Biks
försäkrings
anstalten.
[5-]
Upprätthållande
av
riks
försäkringsanstaltens
verksamhet.
[6.]
Sociala verk och inrättningar.
5:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 5)
får utskottet hemställa,
att riksstaten må i riksstaten uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till riksför säkring sanstalten med 238,500
kronor.
6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att för upprätthållande
av riksförsäkringsanstaltens verksamhet, utöver det ordinarie
anslaget, för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra förslagsanslag av
1,365,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 4—11
i statsrådsprotokollet.
För upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet har riksdagen,
utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat för tiden 1 januari
—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag av 693,550 kronor. För år
1922 var för samma ändamål anvisat ett förslagsanslag av 1,450,000
kronor.
För användningen av sistnämnda anslag har Kungl. Maj:t genom
brev den 24 februari 1922 fastställt följande stat (för jämförelse angives
inom parentes vid varje särskild post det belopp, som i statsverkspropositionen
till 1922 års riksdag för motsvarande ändamål beräknats
för första halvåret 1923; i fråga om posten »omkostnader för handhavande
av livförsäkring i samband med'' lån ur statens egnahemslånefond»
må därvid märkas, att dessa kostnader i 1922 års statsverksproposition
icke upptagits under särskild rubrik utan fördelats på andra
i staten ingående anslagsposter):
avlöningar och vikariatsersättningar till icke-ordinarie
befattningshavare, ersättningar till
sakkunniga, personliga lönetillägg m. m.,
högst ............................................................. kronor 859,750: — (390,000: —)
hyra, kostnad för uppvärmning, belysning och
städning, resekostnads- och traktamentser
sättningar, rättegångskostnader, tryckningskostnader
samt kostnader för prenumeration
å tidningar och tidskrifter, inköp av
böcker, anskaffande och underhåll av inven
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
faner, för skrifmaterialier, telefoner och
telegram, vakthållning nattetid inom ämbetsverkets
lokaler, annonsering m. in., förslagsvis.
.................................................................... kronor
kostnad för ortsombuden samt andra dylika
kostnader, förslagsvis ....................................
kostnad för läkarundersökning och anskaffande
av läkarbetyg, då sådant ej skall av arbetsgivare
bekostas, samt andra dylika kostnader,
förslagsvis ..................................................... »
omkostnader för förvaltningen av den i 19 § av
lagen den 17 juni 1916 om försäkring för
olycksfall i arbete omförmälda fonden (däri
inberäknat avlöning till en icke-ordinarie
befattningshavare i 13:e lönegraden, avdelning
B, i löneplanen), förslagsvis ............... »
omkostnader för handhavande av livförsäkring i
samband med lån ur statens egnahemslånefond
(däri inberäknat avlöning till en
icke-ordinarie befattningshavare i 13:e lönegraden,
avdelning B, i löneplanen), förslagsvis.
................................................................... »
279,050: — (143,000: - )
277,000: — (150,000: —)
5,200: — ( 3,500: —)
14,100: — ( 7,050: —)
14,900: — ( —: —)
Summa kronor 1,450,000: — (693,550: —)
Enligt Kungl. Maj:ts nu framlagda förelag skulle extra anslaget till
riksförsäkringsanstalten för budgetåret 1923—1924 beräknas på följande
sätt:
avlöningar och vikariatsersättningar till icke-ordinarie befattningshavare,
ersättningar till sakkunniga, personliga lönetillägg
m. m., förslagsvis.................................................... kronor
hyra, kostnad för uppvärmning, belysning och städning, resekostnads-
och traktamentsersättningar, rättegångskostnader,
tryckningskostnader samt kostnader för prenumeration
å tidningar och tidskrifter, inköp av böcker, anskaffande
och underhåll av inventarier, för skrivmaterialier,
telefoner och telegram, vakthållning nattetid inom
ämbetsverkets lokaler, annonsering m. m., förslagsvis... »
kostnad för ortsombuden samt andra dylika kostnader, förslagsvis
................................................................................ »
kostnad för läkarundersökning och anskaffande av läkarbetyg,
då sådant ej skall av arbetsgivare eller av annat anslag
bekostas, samt andra dylika kostnader, förslagsvis ...... »
omkostnader för förvaltningen av riksförsäkringsanstaltens
fonder, förslagsvis ................................................ »
829,500: —
240,000: —
277,000: -
1,500: - 17,000: —
Summa kronor 1,365,000: —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Kostnader
enligt 19 och
37 §§ i lagen
om försäkring
för olycksfall
i arbete.
[7-J
C
De till 17,000 kronor beräknade omkostnaderna för förvaltningen
av riksförsäkringsanstaltens fonder utgöras dels av kostnader för förvaltningen
av den i 19 § av lagen den 17 juni 1916 om försäkring för
olycksfall i arbete omförmälda fond dels ock av kostnaderna för förvaltningen
av de fonder, som bildats på grund av lagen den 5 juli 1901
angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete samt
kungörelsen den 8 oktober 1908 angående en särskild för fiskare avsedd
försäkring mot skada till följd av olycksfall, vilka sistnämnda fonder
tidigare omhänderhafts av postsparbanken men som med ingången av
år 1922 övertagits av riksförsäkringsanstalten.
Utskottet bär ansett sig böra biträda de under förevarande punkt
i skilda avseenden framlagda förslagen och får sålunda hemställa,
att riksdagen må för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens
verksamhet, utöver det ordinarie anslaget,
för budgetåret 1923 —1924 anvisa ett extra förslags.
.....anslag av 1,365,000 kronor.
7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att i riksstaten
uppföra det ordinarie förslagsanslaget till kostnader enligt 19 och 37 §§
i lagen om försäkring för olycksfall i arbete med 150,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 12
och 13 i statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande anslag, som för åren 1919 — 1922 beviljats med ett
årligt belopp av 50,000 kronor, har i riksstaten för första halvåret 1923
upptagits till 37,500 kronor.
Den av Kungl. Maj:t för budgetåret 1923 — 1924 nu äskade förhöjningen
av anslaget är föranledd därav, att de för de sistförfiutna åren
anvisade anslagen betydligt överskridits, det för år 1921 anvisade med
cirka 250,000 kronor och det för år 1922 anvisade intill den 30 augusti
samma år med cirka 375,000 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kutigl. Maj:ts föreliggande
förslag, hemställer,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till kostnader enligt 19 och 37 §§ i
lagen om försäkring för olycksfall i arbete med 150,000
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 7
8:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) och under
erinran om att riksdagen till i förevarande punkt omförmälda ändamål
å extra stat för år 1922 anvisat ett anslag av enahanda belopp, som
det för budgetåret 1923—1924 äskade, ävensom att i riksstaten för 1923
års första halvår icke upptagits något anslag för ändamålet i fråga,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må för riksfförsäkring sanstaltens dödsfallsersättningar
i anledning av livförsäkring i samband.
med lån ur statens egnahemslänefond för budgetåret 1923
—1924 anvisa ett extra förslagsanslag av 20,000 kronor.
9:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 9) att i riksstaten statens bidrag
uppföra det ordinarie förslagsanslaget till statens bidrag till fiskares
Riksförsäkringsanstaltens
dödsfallsersättningar
i
anledning av
livförsäkring t
samband med
lån ur statens
egnahemslänefond.
[8-]
försäkring med 15,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 14—15 i statsrådsprotokollet.
I riksstaten för år 1922 var förevarande anslag upptaget till 34,000
kronor. För budgetperioden 1 januari—30 juni 1923 var något belopp
icke upptaget i riksstaten.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till statens bidrag till fiskares försäkring
med 15,000 kronor.
10:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att i riksstaten
uppföra det ordinarie förslagsanslaget till försäkringsrådet med
87,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 15 i statsrådsprotokollet.
I 1922 års riksstat är under rubriken försäkringsrådet uppfört ett
ordinarie förslagsanslag å 87,000 kronor. För tiden 1 januari—30 juni
1923 är anslaget upptaget, med halva detta belopp eller 43,500 kronor.
För år 1922 har riksdagen vidare för upprätthållande av försäkringsrådets
verksamhet anvisat ett extra förslagsanslag å 70,000 kronor.
I riksstaten för första halvåret 1923 är för samma ändamål upptaget
ett förslagsanslag å 25,000 kronor.
Enligt den för försäkringsrådet vid 1917 års riksdag fastställda
staten består rådet av en president, två ordinarie försäkringsråd samt
två representanter för arbetsgivare och två representanter för arbetare,
varjämte å ordinarie stat äro uppförda eu ^sekreterare, en notarie, två
kvinnliga biträden och en vaktmästare. Å extra stat beviljades dess
-
[9.]
Försäkrings
rådet.
[10.]
Utskottets
yttrande.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
utom anslag till ett försäkringsråd, en sekreterare, en notarie och en
vaktmästare.
Såsom den av Kungl. Maj:t den 5 oktober 1922 tillkallade granskningsnämnden
för utredning av möjligheten av besparingar, särskilt i
personalhänseende, vid vissa verk erinrat, lades till grund för bestämmande
av personalbehovet ett beräknat antal besvärsmål av 3,000 för
år, dock att ovan nämnda antal befattningshavare ansågs behövligt
även för det fall att besvärsmålens antal icke skulle bliva större än
omkring 1,500. Enligt planen skulle målen handläggas på två avdelningar
med fyra föredragningsdagar i veckan; en dag i veckan skulle
ägnas åt justering och en dag åt behandling av allmänna ärenden och
av ärenden, som av rådet upptagas till prövning utan föregående besvär.
Skulle mot förmodan antalet mål bliva så ringa, att någon uppdelning på
särskilda avdelningar icke skulle erfordras, ansågs det möjligt att frånräkna
de på extra stat uppförda befattningshavarna.
Emellertid arbetar försäkringsrådet allenast på en avdelning och
antalet inkomna besvärsmål ha utgjort blott 120 år 1918, 647 år
1919, 829 år 1920, 778 år 1921 och 1,155 år 1922. De mål, som utan
att besvär anförts infordrats för granskning, hava utgjort år 1920 492,
år 1921 672 och år 1922 328. Målen hava i plenum företagits till avgörande
blott en gång i veckan, varjämte två dagar i veckan förberedande
föredragning inför presidenten ägt rum.
Av det sålunda anförda framgår, att antalet besvärsmål varit väsentligt
mindre än det beräknade samt att slutlig föredragning av mål skett
blott en gång i veckan i stället för avsedda fyra.
Att under sådana förhållanden den hos försäkringsrådet nu anställda
personalen bör kunna i väsentlig mån inskränkas, synes utskottet uppenbart.
Visserligen innebär Kungl. Maj:ts under nästföljande punkt framlagda
förslag, att den på extra stat uppförda personalen skulle från
och med nästkommande budgetår indragas, men bär det synts utskottet
kunna med fog ifrågasättas, huruvida icke genom andra organisatoriska
förändringar i försäkringsrådets verksamhet anslagen till rådet borde
kunna ytterligare begränsas. Vid den utredning härutinnan, som enligt
utskottets förmenande sålunda bör komma till stånd, torde bland annat
böra tagas under övervägande, huruvida det kan anses erforderligt, att
chefsbefattningen hos försäkringsrådet — efter det den nuvarande i fråga
om hela det sociala försäkringsväsendets tillkomst högt förtjänte innehavaren
av detta ämbete uppnått pensionsåldern — i fortsättningen
likställes med chefsbefattningarna i hovrätterna och kammarrätten eller
om ej försäkringsrådets ledning skulle kunna utövas av befattningshavare i
Statsutskottets utlåtande Nr 5,
9
lägre tjänstegrad. Likaså har utskottet ansett det böra tagas under omprövning,
huruvida icke antalet arbetsgivare och arbetarerepresentauter
hos försäkringsrådet skulle kunna begränsas till en av vardera slaget.
Slutligen synes det utskottet böra undersökas, huruvida icke mindre
hyreskostnader skäligen skulle kunna åvägabringas — särskilt i betraktande
av den personalminskning, som från och med nästkommande
budgetår kommer att äga rum.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet, som funnit
sig böra tillstyrka anvisandet av de av Kungl. Maj:t nu äskade anslagen
till försäkringsrådet, under förevarande punkt hemställa,
att riksdagen må
a) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till försäkringsrådet med 87,000 kronor; samt
b) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj:t måtte verkställa utredning om och på vad sätt
en omorganisation av försäkringsrådet må kunna
åstadkommas, åsyftande en förenkling av försäkringsrådets
verksamhet och minskning i utgifterna för detsamma.
ll:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 11) och under hänvisning till vad utskottet under nästföregående
punkt anfört, hemställer utskottet,
att riksdagen må för upprätthållande av försäksäkringsrådets
verksamhet för budgetåret 1923—1924
anvisa ett extra förslagsanslag av 27,000 kronor.
12:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 12) hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till socialstyrelsen med 312,000 kronor.
13:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att för
upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet, utöver det ordinarie
anslaget, för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra anslag av 115,300
kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 18—26 i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagms protokoll 1923. 6 samt. 5 käft. (Nr 5.) 552 23 2
Upprätthållande
av
försäkringsrådets
verksamhet.
[11.]
Social
styrelsen.
[12.]
Upprätthållande
av
socialstyrelsens
verksamhet.
[13.]
10
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utekottets
yttrande.
I samband med Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag har utskottet
till behandling förehaft en inom första kammaren av herr J. E. Berglund
väckt motion, nr 50, vari hemställts, att riksdagen måtte bevilja medel
till inrättande av ytterligare en sekreteraretjänst å socialstyrelsens tredje
byrå, vars innehavare skall hava till huvudsaklig uppgift att företaga
inspektioner av sjukkassor.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får
utskottet hänvisa till motionen.
För upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet har riksdagen
för år 1922, utöver anslaget å ordinarie stat, på extra stat anvisat ett
förslagsanslag, högst, 137,000 kronor. För första halvåret 1923 har
för samma ändamål anvisats hälften av sistnämnda belopp eller 68,500
kronor.
Av det av Kungl. Maj:t för upprätthållande av socialstyrelsens
verksamhet äskade anslaget, 115,300 kronor, är ett belopp av 15,300
kronor avsett för fortsatt bestridande av kostnaderna för den genom
styrelsens försorg anordnade kontrollen över bränsleförbrukningen inom
vissa av statsverket disponerade byggnader och lokaler m. in., för vars
anordnande Kungl. Maj:t hittills beviljat medel från femte huvudtitelns
allmänna besparingar och samma huvudtitels anslag till extra utgifter.
Att, på sätt Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, avlöningarna till den härför
erforderliga personalen för budgetåret 1923—1924 anvisas att utgå från
nu ifrågavarande anslag har icke givit utskottet anledning till erinran,
och synes det utskottet likaledes önskvärt, att, såsom Kungl. Maj:t
ifrågasatt, socialstyrelsens uppdrag utvidgas till att jämväl omfatta
bränslekontroll över av riksdagen och dess verk använda byggnader
och lokaler.
För upprätthållande av socialstyrelsens bränslekontrollerande verksamhet
under nu ifrågavarande budgetår har Kungl. Maj:t ansett den
personal, som för närvarande är för ändamålet hos styrelsen anställd
eller en förste byråingenjör, en byråingenjör och ett kontorsbiträde,
alltjämt vara erforderlig, och har Kungl. Maj:t, såsom ovan nämnts, för
avlöningar åt personalen i fråga äskat ett anslag å 15,300 kronor. Utskottet,
som funnit sig böra tillstyrka anvisandet av det sålunda äskade
anslagsbeloppet, har emellertid ansett det böra tagas under övervägande,
huruvida krav på ingenjörsutbildning bör ställas å båda de
för verksamheten erforderliga manliga befattningshavarna och om icke
göromålen kunna så fördelas, att en del av dem anförtros en utbildad
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 11
ingenjör och en del överlåtes åt en person med praktisk utbildning å
ifrågavarande område.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, hade socialstyrelsen i skrivelse
till Kungl. Maj:t den 27 september 1922 bland annat framlagt
förslag om anställande å byrån för sjukkasseväsendet m. m. av en extra
sekreterare med juridisk kompetens, ett förslag, som ävenledes nu
motionsvis förelagts riksdagen.
Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av socialstyrelsens ifrågavarande
förslag har departementschefen anfört, att det av styrelsens utredning
i ämnet visserligen synts honom framgå, att anställandet av ytterligare
arbetskraft av kvalificerad art å denna byrå vore önskvärt, särskilt för
möjliggörande av en mera omfattande inspektion och revision av sjukkassornas
verksamhet och räkenskaper, men ansåg sig departementschefen
med hänsyn till nödvändigheten att under rådande förhållanden
så mycket som möjligt begränsa personalen inom de centrala ämbetsverken
icke kunna förorda styrelsens ifrågavarande förslag. Skulle
någon förstärkning av byråns arbetskrafter visa sig ofrånkomlig, ansåge
departementschefen, att, såvida riksdagen ej gjorde någon erinran däremot,
Kungl. Maj:t kunde, på sätt under 1922 ägt rum, från femte
huvudtitelns anslag till extra utgifter anvisa medel, beräknade efter
högst 5,000 kronor för år, till viss revision av sjukkassornas räkenskaper.
Till denna departementschefens ståndpunkt i förevarande fråga
har utskottet ansett sig böra uttala sin anslutning och följer alltså härav,
att utskottet — åtminstone för närvarande — icke kan tillstyrka den
av herr Berglund väckta motionen.
Under hänvisning till vad sålunda anförts och då utskottet i övrigt
icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t under förevarande
punkt föreslagit riksdagen, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts
föreliggande förslag och med avslag å herr Berglunds
ovanberörda motion för upprätthållande av socialstyrelsens
verksamhet, utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra anslag av 115,300
kronor.
14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att av det
av riksdagen för anordnandet av en allmän levnadskostnadsundersökning
beviljade anslaget av 80,000 kronor för budgetåret 1923—1924
anvisa ett extra anslag av 27,000 kronor.
Allmän levnadskostnadsund
ers öknin q.
[14.]
12
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Förlikningsman
för
medling i
art et stvister.
[15.]
Centrala
skilje
nämnden.
[16.]
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 26 och 27 i statsrådsprotokollet.
För anordnande av en allmän levnadskostnadsnndersökning i huvudsaklig
överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över civilärenden den
7 januari 1920 angivna grunder beviljade 1920 års riksdag ett anslag
av 80,000 kronor, därav på extra stat för år 1921 anvisades ett förslagsanslag,
högst, 40,000 kronor.
Genom brev den 31 december 1921 bar Kungl. Maj:t meddelat
närmare föreskrifter i fråga om verkställandet av nämnda undersökning.
Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må av det av riksdagen för anordnandet
av en allmän levnadskostnadsnndersökning beviljade
anslaget av 80,000 kronor för budgetåret 1923
—1924 anvisa ett extra anslag av 27,000 kronor.
15:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 15) och under erinran att riksdagen till i förevarande punkt omförmälda
ändamål anvisat å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag å
144.000 kronor samt för första halvåret 1923 hälften av sagda belopp,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1923 — 1924 anvisa,
att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande och användas
till ersättning åt förlikning smän in. m. för medling
i arbetstvister, ett extra förslagsanslag av 120,000
kronor.
16:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att till bestridande
av kostnaderna för centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister
anvisa ett extra förslagsanslag av 22,000 kronor.
I fråga om utredningeD i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 29
och 30 i statsrådsprotokollet.
För år 1922 har riksdagen anvisat ett extra förslagsanslag av
30.000 kronor till bestridande av kostnaderna för centrala skiljenämnden
för vissa arbetstvister. I riksstaten för första halvåret 1923 är för
samma ändamål upptaget ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande, Nr 5. 13
Genom brev den 30 november 1922 bär Kungl. Maj:t fastställt
följande arvodes- och omkostnadsstat för nämnden att lända till efterrättelse
för tiden 1 januari—30 juni 1923.
A. Arvoden. Kronor Kronor
ordföranden............................................................... 1,500
en av Kungl. Makt utsedd ledamot och ordförandens slädföre
trädare ...................................................................................... 1,000
en av Kungl. Makt utsedd ledamot ............................................. 750
4 ledamöter..................................................................................... 3,000
1 sekreterare................................................................................. 750 7,000
B. Omkostnader.
Ersättningar åt extra tjänstemän och andra biträden, arvoden samt
resekostnads- och traktamentsersättningar åt suppleanter, ersättningar
för särskilda utredningar genom tekniskt sakkunniga,
tryckningskostnader, hyra, kostnader för belysning, uppvärmning,
städning, möbler, böcker, tidningar, telefoner, kontorsrekvisita m.m.,
förslagsvis ...........................................................................................4,000
Summa kronor 11,000
Vidare har Kungl. Maj:t förordnat, att å de i arvodesstaten upptagna
arvodena icke skall utgå dyrtidstillägg.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet ansett sig böra
biträda. Utskottet vill dock uttala den förväntan, att kostnaderna för
nämndens verksamhet så långt möjligt är begränsas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till bestridande av kostnaderna
för centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister'' anvisa
ett extra förslagsanslag av 22,000 kronor.
17:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 17) och under erinran om att såsom bidrag till bestridande av
kostnaderna för särskilda skiljedomare i arbetstvister anvisats på extra
stat för år 1922 ett förslagsanslag å 15,000 kronor samt för första
halvåret 1923 ett förslagsanslag å 7,500 kronor, får utskottet hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1923—1924 såsom
bidrag till bestridande av kostnaderna för särskilda
skiljedomare i arbetstvister anvisa ett extra förslagsanslag
av 5,000 kronor.
Utskottets
yttrande.
Särskilda
skiljedomare
arbetstvister.
[17.]
14
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Understödjande
av
den offentliga
arbetsförmedlingen.
[18.]
Medellösa
arbetssökandes
resor.
[19-]
Bekämpande
av arbetslösheten.
[20.]
18:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning (punkt 18) och under erinran om att riksdagen till i förevarande
punkt omförmälda ändamål såväl för budgetåret 1922 som för
första halvåret 1923 anvisat anslag av enahanda belopp som det nu
äskade, får utskottet hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1923—1924 anvisa,
att för befrämjande och organiserande av den
offentliga arbetsförmedlingen i riket utgå i huvudsaklig
överensstämmelse med gällande grunder, ett extra förslagsanslag
av 200,000 kronor.
19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att för budgetåret
1923—1924 anvisa — att i huvudsaklig överensstämmelse med
nu gällande grunder utgå såsom bidrag till resekostnader för medellösa
arbetssökande, som av arbetsförmedlingsanstalt anvisats arbete å annan
ort än där de vistas —- ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 31 och 32 i statsrådsprotokollet.
För vart och ett av åren 1921 och 1922 samt — efter år räknat
— för första halvåret 1923 har riksdagen till underlättande av medellösa
arbetssökandes resor beviljat ett förslagsanslag å 30,000 kronor.
Med hänsyn till belastningen å anslaget under år 1921 samt första
halvåret 1922 — enligt vad statsrådsprotokollet utvisar respektive kronor
6,736: 27 och 4,168: 60 — har anslaget ansetts kunna för nu ifrågavarande
budgettermin begränsas till 15,000 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1923—1924 anvisa
— att i huvudsaklig överensstämmelse med nu
gällande grunder utgå såsom bidrag till resekostnader
för medellösa arbetssökande, som av arbetsförmedlingsanstalt
anvisats arbete å annan ort än där de vistas —
ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor.
20:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag för bekämpande
av arbetslösheten (punkt 20) kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för
riksdagen
anmäla.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
15
21:o) Kungl. har föreslagit riksdagen (punkt 21) att till un
derstöd
i vissa fall åt genom tobaksmonopolets införande nödlidande
personer för budgetåret 192.3—1924 anvisa ett extra förslagsanslag av
160,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 36 i statsrådsprotokollet.
För vart och ett av åren 1920—1922 bär riksdagen anvisat ett
förslagsanslag av 140,000 kronor till understöd i vissa fall åt genom
tobaksmonopolets införande nödlidande personer. För första halvåret
1923 har anslaget bestämts till 70,000 kronor eller hälften av det hittillsvarande
årsbeloppet.
Den av Kungl. Magt nu äskade förhöjningen av anslaget är föranledd
därav, att anslaget under de senare åren betydligt överskridits.
Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må till understöd i vissa fall åt
genom tobaksmonopolets införande nödlidande personer
för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra förslagsanslag
av 160,000 kronor.
22:o) Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 22) att såsom
bidrag till det mellanfolkliga arbetsamtet i Basel för budgetåret 1923
—1924 anvisa ett extra anslag av 500 kronor.
För vart och ett av åren 1906—1922 har riksdagen såsom bidrag
till det mellanfolkliga arbetsamtet i Basel beviljat ett anslag av 750
kronor. För första halvåret 1923 äskades intet dylikt anslag.
Utskottet har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må såsom bidrag till det mellanfolkliga
arbetsamtet i Basel för budgetåret 1923—1924
anvisa ett extra anslag av 500 kronor.
23:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23)
dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid
statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1923 äga tillämpning å befattningshavare
inom yrkesinspektionen;
dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare inom yrkesinspektionen
och deras placering i lönegrad på följande sätt:
Understöd i
vissa fall åt
genom tobaksmonopolets
införande
nödlidande
personer.
[21.]
Det mellanfolkliga
arbetsamtet
i
Basel.
[22.]
Yrkesinspektionen.
[23.]
16
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Avlöningsgrad.
9 yrkesinspektörer, manliga.............................................. B 18
9 assistenter, manliga ........................................................... B 13
18 underinspektörer .................................................................. B 9
dels godkänna av departementschefen framlagt förslag till ordinarie
stat och övergångsstat för yrkesinspektionen;
dels besluta vissa i statsrådsprotokollet intagna särskilda bestämmelser
att från och med den 1 juli 1923 lända till efterrättelse beträffande
de tjänstemän inom yrkesinspektionen, å vilka avlöningsreglementet
skall äga tillämpning:
dels godkänna, i vad yrkesinspektrisen och de kvinnliga assistenterna
angår, vissa tillägg till och ändring i de vid hittills gällande avlöningsstat
för yrkesinspektionen fästade villkor och bestämmelser;
dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman inom yrkesinspektionen,
å vilken förenämnda avlöningsreglemente skulle komma att äga
tillämpning, enligt hittills gällande bestämmelser ägt uppbära någon
del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring
— i förskott, vid ingången av juli månad 1923 till honom
skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad
tjänstemannen skulle hava i deri befattning, han vid utgången av juni
månad år 1923 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1923, om de
dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande;
dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må
bestridas av den i ordinarie staten för yrkesinspektionen upptagna anslagsposten
för avlöningar till ordinarie tjänstemän;
dels förklara, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva
löneregleringen för statsdepartement med flera verk lämnade medgivanden
må i tillämpliga delar gälla även beträffande yrkesinspektionen;
dels medgiva, att vederbörliga ersättningar till vikarier för å övergångsstat
uppförda befattningshavare inom yrkesinspektionen, utöver å
samma stat tillgängliga avlöningsmedel, må bestridas av den i ordinarie
staten för inspektionen upptagna anslagsposten till vikariatsersättningar;
dels ock, med uteslutande ur riksstaten av det under avdelningen
arbetarskydd uppförda ordinarie anslaget till yrkesinspektionen, under
samma avdelning uppföra ej mindre under rubriken »Yrkesinspektionen,
ordinarie stat» ett ordinarie förslagsanslag av 269,100 kronor, än
även under rubriken »Yrkesinspektionen, övergångsstat» ett ordinarie
anslag av 9,500 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 38
—62 i statsrådsprotokollet.
Nu gällande avlönings- och omkostnadsstat för yrkesinspektionen
är av följande utseende:
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
17
Lön
Tjänst-
görings-
pennin-
gar
Orts-
tillägg
Summa
1 yrkesinspektör....................
4,200
2,000
400
6,600
1 dito....................................
4,200
2,000
400
6,600
1 dito...................................
4,200
2,000
—
6,200
6 yrkesinspektörer..................
25,200
12,000
37,200
1 yrkesinspektris .................
2,400
1,200
300
3,900
1 assistent (manlig)..................
2,200
1,500
300
4,000
1 dito » ..................
2,200
1,500
300
4,000
1 dito » ..................
2,200
1,500
—
3,700
6 assistenter (manliga)............
13,200
9,000
—
22,200
1 assistent (kvinnlig)...............
1,600
900
300
2,800
1 dito » ...............
1,600
900
300
2,800
1 underinspektör .................
1,600
900
300
2,800
3 underinspektörer..................
4,800
2,700
900
8,400
1 underinspektör ..................
1,600
900
—
2,500
13 underinspektörer.................
Till yrkesinspektöremas ock yr- kesinspektrisens kontorskost- nader samt vikariatsersätt-
20,800
11,700
32,500
ningar m. m. .....................
—
—
—
17,900
Summa
—
—
164,100
ILönen kan efter 5 ar höjas
med 500 kr. och efter 10
år med ytterligare 500 kr.
''Lönen kan efter 5 år höjas
med 300 kr., efter 10 år
med ytterligare 300 kr.
och efter 15 år med än
ytterligare 300 kr.
| Lönen kan efter 5 år höjas
I med 500 kr., efter 10 år
/ med ytterligare 500 kr.
I och efter 15 år med än
J ytterligare 500 kr.
Lönen kan efter 5 år höjas
med 300 kr., efter 10 år
med ytterligare 300 kr.
och efter 15 år med än
ytterligare 300 kr.
Anmärkning: Ortstillägg utgår till yrkesinspektör, som är stationerad i Stockholm, samt
till assistent eller underinspektör under den tid, han eller hon är stationerad därstädes.
Utöver de i staten uppförda avlöningsförmånerna för ordinarie befattningshavare
utgå jämväl dyrtidstillägg och tillfällig löneförbättring till dessa.
I sistnämnda hänseende utgå följande belopp, för år räknat:
yrkesinspektör .................................................................................. kronor 1,000: —
yrkesinspektris.................................................................................. » 850: —
manlig assistent (under stationering i Stockholm)........................... » 900: —
annan manlig assistent ..................................................................... » 850: —
kvinnlig assistent (under stationering i Stockholm)........................ » 700: —
underinspektör (under stationering i Stockholm)........................... » 700: —
annan underinspektör ................ » 625: —
Här må ock erinras, att nuvarande yrkesinspektrisen Kerstin
Hesselgren åtnjuter ett personligt lönetillägg å 1,000 kronor, för år
räknat.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 sand. 5 käft. (Nr 5.)
552 23 3
18
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag till lönereglering för ordinarie
befattningshavare inom yrkesinspektionen medför — oberäknat
den kostnadsökning, som under första budgetåret för den nya ordinarie
statens tillämpning föranledes av löneökningen vid övergång till efterskottsutbetalning
av hela avlöningen — en merkostnad av 75,250 kronor.
Härvid är emellertid att märka, att kostnaderna för ålderstillägg
för närvarande äro relativt låga med hänsyn därtill, att de manliga
assistenttjänsterna och underinspektörsbefattningarna endast under kortare
tid varit uppförda såsom ordinarie tjänster, under det att å andra
sidan enligt den beräkning, som ligger till grund för förslaget beträffande
anslagsbehovet till avlöningar åt ordinarie tjänstemän, antagits,
att samtliga befattningshavare åtnjuta avlöning enligt näst högsta löneklassen
i vederbörande lönegrad, detta i överensstämmelse med de beräkningsgrunder,
vilka tillämpats vid uppgörande av stater för de senast
reglerade verken.
Ävenledes är att märka, hurusom hänsyn ej tagits till dyrtidstillägg
och de bestämmelser i utjämningssyfte som av riksdagen vidtagits
beträffande dyrtidstillägg för befattningshavare vid nyreglerade
och dyrtidstillägg för befattningshavare vid icke nyreglerade verk.
De av Kungl. Maj:t föreslagna staterna för yrkesinspektionen äro
av följande utseende.
Ordinarie stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag... kronor 250,000: —
Vikariatsersättningar, förslagsanslag................................. » 2,000: —•
Kontorskostnader in. m....................................................... v 17,100: —
Summa förslagsanslag kronor 269,100: —
Övergångsstat.
Lön
Tjänst-
görings-
pen-
ningar
Orts-
tillägg
Summa
1 yrkesinspektris...........
1 assistent, kvinnlig.......
1 d:o » .......
2,400
1,600
1,600
1.200
900
900
300
300
300
3,900
2,800
2,800
jLönen kan efter 5 år höjas med
1 300 kr., efter 10 år med ytter-
j ligare 300 kr. och efter 15 år
l med än ytterligare 300 kr.
Summa, bestämt anslag
—
-
9,500
Anmärkningar. 1. Ortstillägg utgår till assistent under den tid, lion är stationerad i Stockholm.
2. Ålderstillägg utgår av det under riksstatens femte huvudtitel uppförda gemensamma
förslagsanslaget till ålderstillägg.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
19
Härförutom skulle, enligt Kungl. Maj:ts förslag, av extra anslagutgå
provisoriska avlöningstillägg till yrkesinspektrisen med 2,500 kronor
och till vardera kvinnliga assistenten med 1,800 kronor eller för
samtliga ifrågavarande tjänstemän med tillhopa 6,100 kronor.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag angående reglering av löneförhållanden
m. m. vid yrkesinspektionen, vilket förslag i allt väsentligt
ansluter sig till ett av 1902 års löneregleringskommitté avgivet betänkande
i ämnet, har utskottet funnit sig böra biträda. Utskottet
har sålunda ansett de av Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsgraderna för
yrkesinspektörer, manliga assistenter och underinspektörer lämpligt avvägda
och har utskottet likaledes funnit sig kunna giva sin anslutning
till den provisoriska anordning i fråga om löneförmånernas reglering
för yrkesinspektrisen och de kvinnliga assistenterna, Kungl. Maj:ts
förslag innebär. Då utskottet ock ansett sig böra förorda de särskilda
avlöningsbestämmelser för befattningshavarna vid yrkesinspektionen, som
Kungl. Maj:t föreslagit och ej heller i övrigt funnit skäl till erinran
mot förslaget i fråga, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må
a) besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk,
tillhörande den civila statsförvaltningen, skall från och
med den 1 juli 1923 äga tillämpning å befattningshavare
inom yrkesinspektionen;
b) bestämma antalet ordinarie befattningshavare
inom yrkesinspektionen och deras placering i lönegrad
på följande sätt:
Avlöningsgrad.
9 yrkesinspektörer, manliga............................. B 18
9 assistenter, manliga ...................................... B 13
18 underinspektörer ............................................ B 9
c) godkänna det av departementschefen framlagda
förslaget till ordinarie stat och övergångsstat för yrkesinspektionen;
d)
besluta följande särskilda bestämmelser att
från och med den 1 juli 1923 lända till efterrättelse
beträffande de tjänstemän inom yrkesinspektionen, å
vilka avlöningsreglementet skall äga tillämpning:
Utskottets
yttrande.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
tjänsteman inom yrkesinspektionen skall vara
underkastad i särskild ordning meddelade bestämmelser
rörande förbud att för egen eller annans räkning driva
eller hava del eller anställning i vissa företag eller
för sådant företag åtaga sig uppdrag mot ersättning;
i stället för vad i 21 § i avlöningsreglementet
sägs om semester skall beträffande manlig assistent
och underinspektör gälla, att sådan tjänsteman må, i
den mån sådant kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång och utan kostnad för statsverket, kunna
medgivas tjänstfrihet under högst 35 dagar inom ett
och samma kalenderår;
e) godkänna, i vad yrkesinspektrisen och de
kvinnliga assistenterna angår, följande tillägg till och
ändring i de vid hittills gällande avlöningsstat för
yrkesinspektionen fästade villkor och bestämmelser:
att, när det erfordras för beredande av semester
åt yrkesinspektrisen, kvinnlig assistent skall vara
skyldig att, om hon förordnas därtill, bestrida yrkesinspektrisens
befattning mot åtnjutande av ett belopp,
motsvarande de för den högre befattningen anslagna
tjänstgöringspenningar, i stället för egna tjänstgöringspenningar;
att,
i stället för den befattningshavare inom yrkesinspektionen
medgivna förmån att under viss tid vistas
utom vederbörande tjänstgöringsområde, yrkesinspektrisen
årligen må, när det kan ske utan hinder för
göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under 35
dagar, intill det år, under vilket hon fyller 40 år,
och 45 dagar från och med nämnda år, samt kvinnlig
assistent må, i den mån sådant kan ske utan hinder
för göromålens behöriga gång och utan kostnad för
statsverket, kunna medgivas tjänstfrihet med bibehållande
av oavkortad avlöning under högst 35 dagar
inom ett och samma kalenderår;
f) besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman
inom yrkesinspektionen, å vilken förenämnda avlöningsreglemente
skulle komma att äga tillämpning, enligt
hittills gällande bestämmelser ägt uppbära någon del
av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som
tillfällig löneförbättring — i förskott, vid ingången
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
21
av juli månad 1923 till honom skall på statsverkets
bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen
skulle hava i den befattning, han vid utgången
av juni månad år 1923 innehar, i förskott uppburit
för juli månad 1923, om de dittillsvarande avlöuingsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande;
g) medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning
må bestridas av den i ordinarie staten
för yrkesinspektionen upptagna anslagsposten för avlöningar
till ordinarie tjänstemän;
h) förklara, att övriga av riksdagen med avseende
å den definitiva löneregleringen för statsdepartement
med flera verk lämnade medgivanden må i
tillämpliga delar gälla även beträffande yrkesinspektionen;
i)
medgiva, att vederbörliga ersättningar till
vikarier för å övergångsstat uppförda befattningshavare
inom yrkesinspektionen, utöver å samma stat tillgängliga
avlöningsmedel, må bestridas av den i ordinarie
staten för inspektionen upptagna anslagsposten till
vikariatsersättningar;
j) med uteslutande ur riksstaten av det under
avdelningen arbetarskydd uppförda ordinarie anslaget
till yrkesinspektionen, under samma avdelning uppföra
ej mindre under rubriken »Yrkesinspektionen, ordinarie
staty.> ett ordinarie förslagsanslag av 269,100 kronor,
än även under rubriken 3> Yrkesinspektionen övergängsstaty>
ett ordinarie anslag av 9,500 kronor.
24:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 24) och under hänvisning till vad utskottet under nästföregående
punkt anfört, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att såsom provisoriska avlöningstillägg
må för budgetåret 1923—1924 utgå till yrkesinspektrisen
ett belopp av 2,500 kronor, därav 1,650 kronor
betraktas såsom lön och 850 kronor såsom tjänstgöringspenningar,
samt till en var av de ordinarie
kvinnliga assistenterna ett belopp av 1,800 kronor,
därav 1,200 kronor betraktas såsom lön och 600 kronor
Provisoriska
avlöningstillägg
åt vissa
ordinarie
befattningshavare
vid
yrkesinspektionen.
[24.]
22
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Upprätthållande
av
yrkesinspektionens
verksamhet.
[25.]
såsom tjänstgöringspenniugar, skolande i fråga om åtnjutande
av nämnda avlöningstillägg i tillämpliga delar
gälla enahanda bestämmelser, som fastställts beträffande
avlöningar å stat för ifrågavarande tjänstemän;
samt
b) för beredande av provisoriska avlöningstillägg
åt vissa ordinarie befattningshavare vid yrkesinspektionen
för nämnda budgetår bevilja ett extra anslag av 6,100
kronor.
25:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25) alt för upprätthållande
av yrkesinspektionens verksamhet, utöver det ordinarie anslaget,
för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra anslagav 77,900 kronor.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 65—
76 i statsrådsprotokollet.
För upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet har riksdagen,
utöver anslaget å ordinarie stat, på extra stat för år 1922 anvisat
ett förslagsanslag, högst, 60,000 kronor. För tiden 1 januari—30 juni
1923 har för samma ändamål anvisats hälften av nämnda belopp eller
30,000 kronor.
Genom brev den 25 augusti 1922 har Kungl. Maj:t för första halvåret
1923 fastställt följande fördelning av ifrågavarande anslag:
Kronor. Kronor.
a) för tillsynen av skogsarbetarnas m. fl. bostadsförhållanden:
till 1 specialinspektör......................................................................... 2,800
» lokal, kontors- och skrivmateriel, skrivbiträde na. m. ............. 1,500 4,300
anslagsposten till yrkesinspektörernas och yrkesinspektrisens kontorskostnader
samt vikariatsersättningar m. m.:
till vikariatsersättningar....................................................................... 425
» register, kontorsböcker och andra trycksaker............................. 1,600
» hyra för expeditionslokaler........................................................... 4,625
» belysning, uppvärmning, städning, telefon och allmänna expenser 1,800
» kontorsmateriel och kontorsinventarier ..................................... 1,725 10,175
c) för följande ändamål:
till 2 extra manliga assistenter........................................................... 3,650
» 2 » kvinnliga biträden, arvoden å 1,550 kronor för år räknat 1,550
» 7 » » » , » » 1,350 » » » » 4,725
» experter m. in. för speciella inspektionsområden........................ 1,000
» extra befattningshavare ............................................................... 3,300
» biträde åt yrkesinspektrisen ........................................................ 800
» tillfällig skrivhjälp och vikariatsersättningar (300 + 200) ......... 500 15,525
Summa kronor 30,000
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 23
I enlighet med vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt i skilda
avseenden föreslagit riksdagen skulle för upprätthållande av yrkesinspektionens
verksamhet för budgetåret 1923—1924 erfordras följande
anslagsbelopp :
Kronor.
a) för tillsynen av skogsarbetarnas in. fl. bostadsförhållanden (häri in
beräknat
avlöning till en specialinspektör i 15:e lönegraden, avdelning B, i
löneplanen), förslagsvis .................................................................................... 10,668
b) till förstärkning av den i yrkesinspektionens ordinarie stat upptagna
anslagsposten till kontorskostnader m. m., förslagsvis...................... 18,500
c) till avlöning åt icke-ordinarie befattningshavare (häri inberäknat
avlöning till två manliga assistenter i 12:e lönegraden, avdelning B, i löne
-
planen, nio kvinnliga biträden å distriktsexpeditionerna i 2:a lönegraden,
avdelning C, i löneplanen samt ett kvinnligt biträde hos yrkesinspektrisen
i 3:e lönegraden, avdelning C, i löneplanen), förslagsvis ............................. 44,316
d) till experter m. m. för speciella inspektionsområden, förslagsvis... 2,000
e) till tillfällig skrivhjälp samt vikariatsersättningar och övertidsersättning
för övertidsarbete, förslagsvis ........................................................ 1,400
f) till personligt lönetillägg åt yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren 1,000
Summa kronor 77,884
Förestående slutsumma har synts departementschefen lämpligen
böra avrundas till 77,900 kronor.
Vid jämförelse med de för år 1922 och första halvåret 1923 beviljade
anslagen för upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet
innebär Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag en ökning av anslaget med
17,900 kronor. Anslagsökningen är i huvudsak föranledd därav, att avlöningarna
till de befattningshavare, vilka äro avsedda att fortfarande
kvarstå i sin ställning såsom icke-ordinarie, nu ansetts böra avpassas i
förhållande till avlöningarna för ordinarie tjänstemän enligt det nya
lönesystemet.
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:t under förevarande
punkt framlagda förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må för upprätthållande av yrkesinspektionens
verksamhet, utöver det ordinarie anslaget,
för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra anslag av
77,900 kronor.
26:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 26) och under erinran om att riksdagen såsom bidrag till bestridande
av de i förevarande punkt omförmälda kostnader på extra
Föreningen
för arbetarskydd
i Stockholm.
[26.]
24
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Statens
tvångsarbets
anstalter.
[27.]
stat för år 1922 anvisat ett anslag å 8,000 kronor samt att anslag för
ändamålet icke äskats för första halvåret 1923, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av
kostnaderna för den av föreningen för arbetarskydd i
Stockholm anordnade permanenta utställningen av skyddsanordningar
mot olycksfall och ohälsa i arbetet för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra anslag av 4,000
kronor.
27:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 27) att dels godkänna
det av departementschefen förordade förslaget till ordinarie stat
för statens tvångsarbetsanstalter, dels ock i riksstaten uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter med 532,000
kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 78
—86 i statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning har 1921 års riksdag i
riksstaten för år 1922 under rubriken statens tvångsarbetsanstalter uppfört
ett ordinarie förslagsanslag å 556,000 kronor. För första halvåret
1923 har anslaget uppförts med hälften av nämnda belopp eller 278,000
kronor.
Den av 1921 års riksdag godkända ordinarie staten för statens
tvångsarbetsanstalter är av följande lydelse:
Ordinarie stat.
A. Avlöningsstat.
Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ................. kronor 176,000: —
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................. » 5,000: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag.
................................................... * 18,000: —
Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.................... kronor 60,000: —
"Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............................................ » 2,000: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
.................................................................................... *" 15,000: —
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
25
B. Omkostnadsstat.
Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag................................. kronor 150,000: —
Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag................................. kronor 130,000: —
Summa förslagsanslag kronor 556,000: —
Den av Kungl. Maj:t för budgetåret 1923—1924 nu föreslagna
staten för statens tvångsarbetsanstalter äger följande utseende:
Ordinarie stat.
A. Avlöningsstat.
Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .................. kronor 176,000: —
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................... » 10,000: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
....................................................................................... * 28,000: —
Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .................. kronor 60,000: —
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............................................ » 2,500: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
..................................................................................... » 37,000: —
B. Omkostnadsstat.
Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag................................. kronor 115,000: —
Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag .............................. kronor 103,500: —
Summa förslagsanslag kronor 532,000: —
Vad först beträffar Kungl. Maj:ts förslag i vad detsamma avser
ordinarie staten för statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö, innebär sagda
förslag vid jämförelse med den för sistlidet år fastställda staten dels
att anslagsposten för avlöningar till ordinarie tjänstemän skulle uppföras
med oförändrat belopp, dels en höjning av anslagsposterna till vikariatsBihang
till riksdagens protokoll 1923. 6 somt. 5 höft. (Nr 5.) 552 23 4
Utskottets
yttrande.
26
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Övergångs
stat.
[28.]
ersättningar och till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare med
respektive 5,000 och 10,000 kronor dels ock slutligen en nedsättning
av anslaget till »övriga kostnader för driften» med 35,000 kronor. Vad
Kungl. Maj:t sålunda i olika hänseenden föreslagit riksdagen har icke
givit utskottet anledning till erinran.
Vidkommande härefter Kungl. Maj:ts förslag i fråga om anslag till
tvångsarbetsanstalten i Landskrona innebär sagda förslag, vad avlöningsstaten
angår, att anslagsposten för avlöningar till ordinarie tjänstemän
skulle upptagas med oförändrat belopp, under det att anslagen till
vikariatsersättningar och avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
skulle höjas med 500 respektive 22,000 kronor. Jämväl Kungl. Maj:ts
förslag i denna del har utskottet ansett sig höra biträda. Vad däremot
angår anslaget för »övriga kostnader för driften» vid Landskronaanstalten,
har utskottet icke kunnat undgå att finna detsamma högt beräknat.
Utskottet har emellertid efter övervägande ansett sig icke böra
föreslå någon nedsättning av anslaget i fråga och får sålunda hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna det av departementschefen förordade
förslaget till ordinarie stat för statens tvångsarbetsanstalter;
samt
b) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till statens tvdngsarbetsanstaltermed532fi00 kronor.
28:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att dels godkänna
det av departementschefen förordade förslaget till övergångsstat
för statens tvångsarbetsanstalter, dels ock i riksstaten uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter: övergångsstat
med 7,600 kronor.
För närvarande är följande övergångsstat för statens tvångsarbetsanstalter
gällande:
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
27
Lön eller
motsva- rande
Tj änst- görings
penningar
eller mot- svarande
Arvode för
särskilt
uppdrag
Summa
Tvångsnrbetsnnstnlten å Svartsjö:
1 lärare, arvode ....................................
1,200
900
—
2,100'')
Till ålderstillägg, förslagsvis ..................
—
—
—
400
Tvångsarbetsanstalten i Landskrona:
1 förste förman (med förordnande såsom
uppsyningsman).................................
1,000
550
200
l,750a)
1 förste förman ...................................
1,000
550
—
1,550»)
O
''tS
o
T—t
1,000
800
550
—
1,550»)
1 förman................................................
500
—
1,300»)
2 förmän..............................................
1,600
1,000
—
2,6002)
Till ålderstillägg, förslagsvis ..................
—
—
—
900
Till hyresersättningar och vedanslag, där
förmån av fri bostad med bränsle icke
åtnjutes, samt till beklädnadsersättning,
2,850
förslagsvis ......................................
—
—
—
Summa förslagsanslag
—
15.000
'') Efter 5 år kan den del av arvodet, som motsvarar Iöd, höjas med 400 kronor och efter 10 år
med ytterligare 400 kronor.
2) Efter 5 år kan lönen höjas med 100 kronor och efter 10 år med ytterligare 100 kronor.
Det av departementschefen för budgetåret 1923—1924 förordade
förslaget till övergångsstat för ifrågavarande anstalter äger följande
utseende:
Tjänst-
Lön eller
görings-
Arvode för
motsva-
penningar
särskilt
Summa
rande
eller mot-
uppdrag
svarande
Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö:
1 lärare, arvode .....................................
1,200
900
—
2,100'')
Till ålderstillägg, förslagsvis ....................
—
—
—
400
Tvångsarbetsanstalten i Landskrona:
1 förste förman (med förordnande såsom
uppsyningsman) ................................
1,000
550
200
1,750»)
1 förman.............................................
800
500
—
1,300»)
Till ålderstillägg, förslagsvis.....................
—
—
—
300
Till hyresersättningar och vedanslag, där
förmån av fri bostad med bränsle icke
åtnjutes, samt till beklädnadsersättning,
förslagsvis..........................................
—
—
—
1,750
Summa förslagsanslag
—
—
—
7,600
») Efter 5 år kan den del av arvodet, som motsvarar lön, höjas med 400 kronor och efter 10 år med
ytterligare 400 kronor.
») Efter 5 år kan lönen höjas med 100 kronor och efter 10 år med ytterligare 100 kronor.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Vissa hygieniska
anordningar
vid
statens tvångsarbetsanstalt
& Svartsjö.
[29.]
Utskottets
yttrande.
Vissa ändringsarbeten
vid statens
tvångsarbetsanstalt
i
Landskrona.
[30.]
Utskottets
yttrande.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande förslag,
hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna det av departementschefen förordade
förslaget till övergångsstat för statens tvångsarbetsanstalter;
samt
b) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till statens tvånqsarbetsanstalter: överqånqsstat med
7,600 kronor.
29:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29) att till bestridande
av kostnaderna för vissa hygieniska anordningar i nattcellbyggnaden
vid statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 87
och 88 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som funnit den i ämnet lämnade utredningen ådagalägga
behovet av, att de hygieniska anordningar, varom här är fråga, komma
till stånd, har alltså ansett sig böra tillstyrka, att medel för ändamålet
anvisas. Då utskottet ej heller haft något att erinra mot det av Kungl.
Maj:t äskade anslagsbeloppet, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till bestridande av kostnaderna
för vissa hygieniska anordningar i nattcellbyggnaden vid
statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av
10,000 kronor.
30:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att för utförande
av vissa ändringsarbeten vid statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona
för budgetåret 1923 —1924 anvisa ett extra reservationsanslag av
16,500 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 88—90 i statsrådsprotokollet.
F
Utskottet, som tagit del av i ärendet ingivna ritningar och kostnadsförslag,
har funnit Kungl. Maj:ts förevarande framställning till
-
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 29
fyllest motiverad. Då det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet ej
heller givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må för utförande av vissa ändringsarbeten
vid statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona för
budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag
av 16,500 kronor.
31:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31) att till driftkostnader
för statens vårdanstalt för alkoholister vid Svartsjö för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra förslagsanslag av 25,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 91 i statsrådsprotokollet.
Till driftkostnader för statens vårdanstalt för alkoholister vid Svartsjö
har 1921 års riksdag å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag
av 50,000 kronor. För tiden 1 januari—30 juni 1923 har beviljats
hälften av nämnda belopp eller 25,000 kronor.
Då med hänsyn till de för alkoholists intagande å Svartsjöanstalten
stadgade särskilda villkoren antalet internerade ej synts behöva beräknas
högre än till 25, har ifrågavarande anslag för budgetåret 1923—1924
ansetts kunna nedsättas till 25,000 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer alltså,
att riksdagen må till driftkostnader för statens
vårdanstalt för alkoholister vid Svartsjö för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra förslagsanslag av 25,000
kronor.
32:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 32), att till driftkostnader
för statens vårdanstalt för alkoholister i Landskrona för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra förslagsanslag av 3,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 91 i statsrådsprotokollet.
För anordnande och drivande av en ny statens vårdanstalt för
alkoholister i Landskrona har 1921 års riksdag anvisat å extra stat
för år 1922 ett förslagsanslag å 10,000 kronor. Med hänsyn till den
Statens
vårdanstalt
för alkoholister
vid
Sv arts jo.
[31.]
Statens
vårdanstalt
för alkoholister
i
Landskrona.
[32.]
30
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Driftkostnader
för
statens vårdanstalt
å
Venngarn för
alkoholister.
[33.]
ringa beläggningen å anstalten bestämdes anslaget till driftkostnader
för tiden 1 januari—30 juni 1923 till endast 3,500 kronor.
Då endast ett fåtal alkoholister väntas komma att vara internerade
å anstalten under budgetåret 1923—1924, har anslaget för samma budgetår
ansetts kunna nedsättas till 3,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till driftkostnader för statens vårdanstalt
för alkoholister i Landskrona för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra förslagsanslag av 3,000
kronor.
33:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att för
budgetåret 1923—1924 anvisa
dels till avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare
vid statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister ett extra anslag av
40,945 kronor,
dels ock till bidrag till driftkostnaderna i övrigt vid samma anstalt
ett extra förslagsanslag av 39,700 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.
92—99 i statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har riksdagen
på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat dels till
avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare vid statens
vårdanstalt å Venngarn för alkoholister ett förslagsanslag, högst, 20,473
kronor, dels ock till bidrag för driftkostnaderna i övrigt för samma anstalt.
ett förslagsanslag av 26,500 kronor.
Genom brev den 30 juni 1922 har Kungl. Maj:t fastställt följande
avlöningsstat, beräknad för helt år, för berörda anstalt att gälla för
första halvåret 1923.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
31
Oredu-
eerat
bolopp
Pensions-
avgift
motsva-
rande
belopp
Redu-
cerat
belopp
Tj änst- görings- pen- ningar
Arvode
för
särskilt
uppdrag
Summa
1 direktör ...........................
1 assistent ...........................
1 räkenskapsförare ...............
1 lantbruksinspektor ............
1 husfader .........................
1 maskinist...........................
1 vårdare (tillika rättare) ......
1 vårdare............................
10 vårdare ...........................
1 husmoder, jämte fri kost
Läkararvode..........................
Predikantarvode .....................
3.000
1,600
1,600
1,600
1,200
1.000
800
800
8,000
700
—
150
50
50
50
50
30
25
25
250
25
—
2,850
1,550
1,550
1,550
1,150
970
775
775
7,750
675
—
1,500
1,000
1,000
1,000
900
550
500
500
5,000
—
200
—
l) 4,350
a) 2,550
a) 2,550
а) 2,550
s) 2,050
4) 1,520
4) 1,475
4) 1,275
4) 12,750
6) 675
б) 2,000
o) 1,200
—
Summa kronor
—
—
—
—
—
—
—
—
34,945
—
■) Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor
'') » n » n « « A r\r\ .. . •«/% .
5
3) » 5 » » »
4) » 5 .» »
6) » 5 » » »
6) Därjämte fria resor.
400
200
100
50
10
10
10
10
400
200
100
50
* it””1 * * * *,'' , ,M.e? "n‘lant.aS a/ lakare oc)l predikant erhålla alla fri bostad, fri uppvärmning (eller bränsle)
eventuellt elektrisk belysning (enligt styrelsens bestämmande). Huggning och sågning av bränsle ävensom
armatur och lampor för elektrisk belysning bekostas dock alltid av befattningshavaren. Maskinist, vårdare och
husmoder erhålla beklädnadsersättning, de förra med 100 kronor vardera, den senare med 50 kronor per år.
Befattningshavare må kunna tilldelas trädgårds- eller planteringsland (enligt styrelsens bestämmande). Därest
direktoren tillika ombesörjer läkarvården eller predikantens göromål, må honom kunna tilläggas så stor del
av lakararvodet eller predikantarvodet, som Kung! Maj:t bestämmer. För det fall direktören åtnjuter båda de
tor belattnmgen uppförda ålderstillåggen, skall det pensionsavgift motsvarande belopp, som skall avdragas å
lonen, utgöra 200 kronor. Befattningshavare vid anstalten må tillåtas att i fråga om rätt till ålderstillägg
rakna sig tall godo tid, varunder han varit innehavare av motsvarande eller jämförlig befattning vid statens
vårdanstalt för alkoholister vid Venngam eller å Salbohed eller vid statens uppfostringsanstalt för minderåriga
manliga förbrytare å Yenngarn. 6
Därest läkaren och predikanten icke enligt avtal med styrelsen äga att genom anstaltens försorg åtnjuta
:na resor» erhålla de resekostnadsersättning, läkaren enligt tredje klassen och predikanten enligt fjärde klassen
i resereglemente^ att utgå från det som bidrag till driftkostnader för anstalten beviljade förslagsanslaget.
I samband därmed bemyndigade Kungl. Maj:t styrelsen för alko
holistanstalten
att under ifrågavarande halvår använda ett belopp av
högst 3,000 kronor till ersättning åt extra personal, till vikariatsersätt
ningar
samt för beredande i vederbörlig ordning av ålderstillägg åt
därtill berättigade befattningshavare vid anstalten.
Vidare har Kungl. Maj:t genom brev den 29 september 1922 fastställt
följande stat beträffande driftkostnaderna i övrigt, att lända till efterrättelse
för tiden 1 januari—30 juni 1923:
Utskottets
yttrande.
32 Statsutskottets utlåtande Nr i
Utgifter:
Utspisning för 6 funktionärer och 100 intagna ä 1: 75
Beklädnad för vissa å anstalten intagna ......................
Beklädnadsersättning åt personal ...................................
Värme, lyse och elektrisk drivkraft ..............................
Tvätt och renhållning.......................................................
Fastighetens underhåll ....................................._.............
Underhåll och anskaffning av anstaltsinventarier .......
Sjukvård ............................................................................
Expeditionen ...................................................................
Resekostnader och skjutsar för personal m. fl..............
Frakter och skjutsar för diverse ändamål......................
Övriga allmänna omkostnader ........................................
Inkomster:
Avgifter för 100 intagna ä 2 kronor per dag................
Nettoinkomst av verkstadsarbetet ..................................
Statens tillskott ................................................................
Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser anvisandet av ett
anslag å 40,945 kronor till avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare
vid statens vårdanstalt å Venngarn, har icke givit utskottet
anledning till erinran, och får utskottet alltså tillstyrka, att
anslagsbeloppet i fråga av riksdagen beviljas.
Vad härefter angår Kungl. Maj:ts förslag om anslag till bidrag till
driftkostnaderna i övrigt vid samma anstalt, har utskottet vid prövning
av detsamma funnit sig ock kunna i huvudsak biträda förslaget härutinnan.
I det äskade anslaget, 39,700 kronor, ingår emellertid, bland
annat, en utgiftspost å 500 kronor för tillsyn och övervakning av från
anstalten utskrivna och utskrivningspermitterade, över vilka anstaltsledningen
direkt handhar övervakningen. Då utskottet funnit denna
form av tillsyn — genom särskilda resor av befattningshavare vid anstalten
— icke böra utvidgas, har utskottet ansett sig icke kunna förorda,
att medel för ändamålet i fråga anvisas. Vid bifall härtill kan
det av Kungl. Maj:t äskade anslaget sålunda begränsas till 39,200 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för budgetåret 1923—1924 anvisa
a) till avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare
vid statens vårdanstalt ä Venngarn för
alkoholister ett extra anslag av 40,945 kronor; samt
b) till bidrag till driftkostnaderna i övrigt vid samma
anstalt ett extra förslagsanslag av 39,200 kronor.
Kronor
........................ 33,575:50
......................... 500: —
......................... 775: —
......................... 14,375: —
.......................... 2,500: —
.......................... 2,750: —
.......................... 3,000: —
.......................... 2,500: —
.......................... 2,000: —
.......................... 1,250: —
.......................... 750: —
......................... 1,224:50
Summa kronor 65,200: —
36,200: —
2,500: —
26,500: —
Summa kronor 65,200: —
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 33
34:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 34)
att för budgetåret 1923 —1924 anvisa
dels såsom bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor,
dels till bestridande av statens kostnader för farliga alkoholister,
handräckning, läkarutlåtanden, vittnesersättningar m. m. ett extra förslagsanslag
av 5,000 kronor,
dels såsom bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter ett
extra reservationsanslag av 10,000 kronor,
dels ock till sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden
rörande alkoholistvården ett extra anslag av 3,600 kronor;
ävensom medgiva,
dels att av ovannämnda anslag till eirkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten
Hemmet Gunnarskog för budgetåret 1923—1924 utgå bidrag till driftkostnaderna
med ej mindre ett belopp av en krona för dag och vårdplats,
än även ett belopp för vårddag, som med en krona understiger
det till övriga erkända alkoholistanstalter utgående statsbidraget,
dels att uppkommen behållning på det å 1922 års riksstat upptagna
förslagsanslaget, högst, 100,000 kronor, till understöd åt nykterhetsnämnderna
m. m. må för samma ändamål användas under budgetåret
1923—1924,
dels ock att jord, som står under kronans omedelbara disposition
eller som tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödig skogsfång
upplåtna allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens
försorg utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade
mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond,
må, efter av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning,
utan särskild ersättning till kronan på de villkor i övrigt, Kungl.
Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas till landsting, kommun, förening,
stiftelse eller annan för anordnande av allmän alkoholistanstalt.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
99—110 i statsrådsprotokollet.
För år 1922 anvisade 1921 års riksdag enligt Kungl. Maj:ts framställning
på extra stat:
dels ett förslagsanslag av 100,000 kronor såsom bidrag till erkända
och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader;
dels ett förslagsanslag av 17,000 kronor till bestridande av statens
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 sand. 5 höft. (Nr 5.) 552 23 5
Vissa Övriga
anslag till
alkoholistvården
in. in.
[34.j
34
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
kostnader för farliga alkoholister, handräckning, läkarutlåtanden, vittnesersättningar
in. m.;
dels ett reservationsanslag av 10,000 kronor såsom bidrag till anordnande
av erkända alkoholistanstalter;
dels och ett förslagsanslag, högst, 3,600 kronor till sakkunnigt
biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande alkoholistvården.
Därjämte medgav riksdagen, att jord, som står under kronans
omedelbara disposition eller som tillhör någon av de under bruk och
bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar eller någon av de
genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar, vilka
icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna
eller Vadstena krigsmanshusfond, må, efter av Kungl. Maj:t i varje
särskilt fall verkställd prövning, utan särskild ersättning till kronan på
de villkor i övrigt, Kung!. Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas
till landsting:, kommun, förening, stiftelse eller annan för anordnande
av allmän alkoholistanstalt.
Vidare har 1921 års riksdag i anledning av särskilda motioner till
understöd åt nykterhetsnämnderna m. m. beviljat, att utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel, dels å tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag,
högst, 50,000 kronor, dels och å 1922 års stat ett förslagsanslag,
högst, 100,000 kronor.
För motsvarande ändamål har 1922 års riksdag på extra stat för
tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat följande belopp, nämligen
dels såsom bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader ett förslagsanslag av 40,000 kronor,
dels till bestridande av statens kostnader för farliga alkoholister
m. m. ett förslagsanslag av 3,000 kronor,
dels och till sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden
rörande alkoholistvården ett förslagsanslag, högst, 1,800 kronor.
Därjämte har samma riksdag medgivit, att av det på extra stat
för år 1922 anvisade förslagsanslaget till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader ävensom av det anslag, som för ändamålet beviljats
för första halvåret 1923, finge till erkända alkoholistanstalten
Hemmet Gunnarskog för år 1922 och första halvåret 1923 utgå bidrag
till driftkostnaderna med dels ett belopp av en krona för dag och vårdplats,
dels ock ett belopp för vårddag, som med en krona understiger
det till övriga erkända alkoholistanstalter utgående statsbidraget.
Slutligen har 1922 års riksdag, med bifall till väckt motion, beslutat,
att nyssnämnda å 1922 års riksstat upptagna förslagsanslag,
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 35
högst, 100,000 kronor till understöd åt nykterhetsnämnderna in. m.
finge, i den mån det icke förbrukades under sistnämnda år och efter i
huvudsak de grunder, som då voro gällande för samma anslag, användas
under första halvåret 1923.
Ifråga om anslaget till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader
medgav 1921 års riksdag (skrivelse nr 5 A punkt 30), att av
detta finge, därest förhållandena så påkallade, utöver det enligt kungörelsen
den 27 oktober 1910 angående statsbidrag till driftkostnader
vid alkoholistanstalter utgående statsbidraget, för år 1922 utgå ett
tilläggsbelopp av den storlek, att totala driftkostnadsbidraget till erkända
alkoholistanstalter för vårddag räknat utgjorde högst 3 kronor
50 öre för såväl tvångsinternerad som frivilligt ingående samt att
totala driftkostnadsbidraget till enskilda alkoholistanstalter utgjorde
högst 3 kronor för vårddag, allt enligt de villkor, som Kungl. Maj:t
bestämde.
De av riksdagen sålunda godkända grunderna för statsbidragets
utgående hava sedermera kommit till uttryck i en av Kungl. Magt den
29 augusti 1921 utfärdad kungörelse angående statsbidrag till driftkostnaderna
vid alkoholistanstalter för åi’en 1921 och 1922 (sv. förf.- saml. nr 535).
I statsverkspropositionen till 1922 års riksdag (femte huvudtiteln
punkten 31) föreslog Kungl. Maj:t, att statens bidrag för nu ifrågavarande
ändamål under första halvåret 1923 skulle utgå efter samma
grunder som de för år 1922 stadgade. Sedan detta förslag av riksdagen
lämnats utan erinran, har Kungl. Maj:t den 30 juni 1922 utfärdat
kungörelse (sv. förf.-saml. nr 355) om fortsatt tillämpning av
kungörelsen den 29 augusti 1921 angående statsbidrag till driftkostnaderna
vid alkoholistanstalter för åren 1921 och 1922, vari stadgats,
att sistnämnda kungörelse skall äga tillämpning tillsvidare, så länge
anslag för ifrågavarande ändamål fortfarande utgår.
Såsom av det ovanstående framgår, innebär Kungl. Maj:ts förevarande
förslag att såsom bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader måtte anvisas ett anslag av enahanda belopp,
som årligen utgått under åren 1919—1922 eller 100,000 kronor. Utskottet
har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i denna del
och har utskottet ej heller funnit skäl till erinran vare sig mot att nu
gällande bestämmelser för statsbidrags utgående jämväl för nästkom
-
Utskottets
yttrande.
36
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
mande budgetår tillämpas eller att bidrag för samma tid utgår till
Hemmet Gunnarskog enligt nu fastställda grunder.
Kungl. Maj:ts framställning om ett anslag å 5,000 kronor till bestridande
av statens kostnader för farliga alkoholister, handräckning,
läkarutlåtanden, vittnesersättningar m. m. har utskottet ock ansett sig
böra förorda.
Vad härefter angår Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag för anordnande
av erkända alkoholistanstalter, innebär detsamma att statsbidrag,
som enligt nu gällande bestämmelser må tilldelas allenast enskilda
personer, föreningar, stiftelser eller bolag med högst 1,000 kronor
för varje vårdplats, jämväl må tillkomma landsting och kommuner samt
att statsbidragets maximibelopp må höjas till 2,000 kronor.
Vid den prövning utskottet ägnat Kungl. Maj:ts sistberörda förslag
har utskottet i likhet med departementschefen ansett det vara av behovet
påkallat, att staten till upprättande av nya erkända alkoholistanstalter
på ett mera effektivt sätt än vad för närvarande är fallet lämnar
ekonomiskt understöd. Såsom nyss nämnts, har Kungl. Maj:t föreslagit,
att statsbidragets maximibelopp skulle höjas från 1,000 till 2,000 kronor
för vårdplats, och detta oavsett om fråga är om nybyggnad eller inköp
och ändring av gammal byggnad. Utskottet anser emellertid, att, liksom
förhållandet är beträffande statsbidrag till arbetshem, gränsen för statsbidragets
åtnjutande vid inköp och ändring av gammal byggnad bör
sättas något lägre än då fråga är om nybyggnad, och får utskottet förorda,
att bidraget i förra fallet begränsas till 1,500 kronor och att detsamma
sålunda bestämmes till enahanda belopp, som enligt gällande bestämmelser
i dylikt fall utgår för arbetshem. Skäl för nedsättning av
denna anledning av det av Kungl. Maj:t äskade förslagsanslaget synes
utskottet dock icke föreligga.
Vad härefter beträffar Kungl. Maj:ts förslag i fråga om utsträckning
av rätten till statsbidrag till landsting och kommuner har utskottet
funnit sig böra biträda detsamma. Utskottet förutsätter dock, att sådan
kontroll för statsbidrags åtnjutande utövas, att missbruk icke kan
befaras.
Vad Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt föreslagit riksdagen
har icke givit utskottet anledning till erinran och får utskottet
alltså hemställa,
att riksdagen må
I) för budgetåret 1923—1924 anvisa
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
37
a) såsom bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader ett extra förslagsanslag av
100,000 kronor,
b) till bestridande av statens kostnader för farliga
alkoholister, handräckning, läkarutlåtanden, vittnesersättningar
in. in. ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor,
c) såsom bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter
ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor,
samt
d) till sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden
rörande alkoholistvården ett extra anslag av 3,600
kronor;
II) medgiva,
a) att av ovannämnda anslag till erkända och
enskilda alkoholistanstalters driftkostnader må kunna
till erkända alkoholistanstalten Hemmet Gunnarskog
för budgetåret 1923—1924 utgå bidrag till driftkostnaderna
med ej mindre ett belopp av en krona för
dag och vårdplats, än även ett belopp för vårddag,
som med en krona understiger det till övriga erkända
alkoholistanstalter utgående statsbidraget,
b) att uppkommen behållning på det å 1922 års
riksstat upptagna förslagsanslaget, högst, 100,000
kronor, till understöd åt nykterhetsnämnderna m. m.
må för samma ändamål användas under budgetåret
1923—1924, samt
c) att jord, som står under kronans omedelbara
disposition eller som tillhör någon av de under bruk
och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar
eller någon av de genom domänstyrelsens försorg
utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits
till förenade mötespassevolanskassornas fond,
stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, må, efter
av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning,
utan särskild ersättning till kronan på de villkor
i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma,
upplåtas till landsting, kommun, förening, stiftelse
eller annan för anordnande av allmän alkoholistanstalt.
38
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Främjande av
nykterhet och
motarbetande
av dryckenskapens
följder.
[35.]
35:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att
dels till främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens
följder för budgetåret 1923 —1924 anvisa ett extra anslag av 15,000
kronor;
dels ock besluta, att av nämnda anslag skola under de villkor, som
av Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå:
a) till främjande av svenska sällskapets för nykterhet
och folkuppfostran, det år 1837 stiftade nykterhets
sällskapets
verksamhet .............................................. kronor 5,000: —
b) till främjande av järnvägsmännens helnykterhets
förbunds
verksamhet................. » 1,000: —
c) till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps re
presentantförsamlings
upplysningsbyrås verksamhet
..................... » 8,000: —
d) såsom bidrag till uppehållande av internationella
byråns i Lausanne för alkoholismens bekämpande
verksamhet...................................................................... » 1,000: —
Summa kronor 15,000: —
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.
112—116 i statsrådsprotokollet.
Under ett antal år tillbaka hava anslag på extra stat av riksdagen
beviljats till främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens
följder. Anslaget för år 1922 var uppfört med 25,750 kronor.
Därav skulle ett belopp om 22,750 kronor såsom förslagsanslag, högst,
enligt riksdagens beslut utgå sålunda:
a) till främjande av svenska sällskapets för nykterhet
och folkuppfostran, det år 1837 stiftade nykterhets
sällskapets
verksamhet .................................................. kronor 10,000: —
b) till främjande av järnvägsmännens helnykterhetsförbunds
verksamhet......................................... » 2,000: —
c) till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings
upplysningsbyrås verksamhet... » 10,000: —
d) såsom bidrag till uppehållande av internationella
byråns i Lausanne för alkoholismens bekämpande
verksamhet......................................................................... » 750: —
Summa kronor 22,750: —
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 39
Återstående 3,000 kronor hava såsom reservationsanslag ställts
till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande på annat sätt av nykterhet
och motarbetande av dryckenskapens följder.
1 särskilda till Kungl. Maj:t år 1921 ingivna framställningar hemställde
svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran samt Sveriges
nykterhetssällskaps representantförsamling för järnvägsmännens helnykterhetsförbund
om anslag för år 1923 till samma belopp som de
för år 1922 beviljade, varjämte nykterhetssällskapens representantförsamling
anhöll om utverkande för år 1923 av ett till 3,000 kronor förhöjt
anslag till internationella byrån i Lausanne för alkoholismens bekämpande.
Slutligen begärde nykterhetssällskapens representantförsamling
ett till 15,000 kronor förhöjt anslag för år 1923 till främjande av dess
upplysningsbyrås verksamhet.
Vid behandling av 1922 års statsverksproposition (femte huvudtiteln,
punkt 32) fann Kungl. Maj:t, att med den slutliga prövningen
av ifrågavarande framställningar kunde anstå till 1923 års riksdag utom
beträffande frågan om bidrag till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps
representantförsamlings upplysningsverksamhet, för vilket
ändamål ett anslag å 5,000 kronor äskades för första halvåret 1923.
Då å de under flera föregående år beviljade reservationsanslagen å
3,000 kronor funnos jämförelsevis stora besparingar, ansågs något dylikt
anslag icke behöva begäras för nyssnämnda halvår.
Riksdagen beviljade det av Kungl. Maj:t sålunda äskade anslaget
å 5,000 kronor till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings
upplysningsbyrås verksamhet samt anvisade dessutom,
i anledning av två inom riksdagen väckta motioner, såsom bidrag
till uppehållande av internationella byråns i Lausanne verksamhet
för första halvåret 1923 ett förslagsanslag, högst, å samma belopp
som det, varmed anslaget dittills för år utgått, eller 750 kronor.
I sammanhang med Kungl. Majds under förevarande punkt gjorda
framställning har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
(nr 52) av herr G. A. Larsén m. fl. och den andra inom andra
kammaren (nr 95) av herr R. Wagnsson m. fl., vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att anslagen till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps
representantförsamlings upplysningsbyrås verksamhet samt till
upprätthållande av internationella byråns i Lausanne för alkolismens
bekämpande verksamhet måtte beviljas efter samma grunder, som de
40
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
för närvarande utgå eller för helt år räknat med 10,000 kronor till den
förstnämnda byrån och med 1,500 kronor till den senare;
dels ock en inom andra kammaren av herr O. Johansson i Edsbyn
väckt motion (nr 115), vari föreslagits, att riksdagen för sin del ville
besluta att
dels till främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens
följder för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra anslag av 17,500
kronor,
dels ock besluta, att av nämnda anslag skola under de villkor, som
av Kungl. Maj:t anses lämpliga, utgå:
a) till främjande av svenska sällskapet för nykterhet
och folkuppfostran, det år 1837 stiftade nykter
hetssällskapets
verksamhet......................................... kronor 5,000: —
b) till främjande av järnvägsmännens helnykterhets
förbunds
verksamhet.................................................... )) 1,000: —
c) till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps re
presentantförsamlings
upplysningsbyrås verksamhet
..................................................................................... » 10,000: —
d) såsom bidrag till uppehållande av internationella
byråns för alkoholismens bekämpande verksamhet » 1,500: —
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen
anfört följande:
»Vad först beträffar anslaget till svenska sällskapet för nykterhet
och folkuppfostran, anser jag, i likhet med socialstyrelsen, att detsamma
under nuvarande förhållanden bör utgå med ett nedsatt belopp, och
synes mig begränsningen kunna göras starkare, än socialstyrelsen ifrågasatt,
förslagsvis till 5,000 kronor. Jag föreslår vidare, att jämväl anslaget
till främjande av järnvägsmännens helnykterhetsförbunds verksamhet
nedsättes till hälften av det senast anvisade årsbeloppet eller
till 1,000 kronor. Anslaget till internationella byrån i Lausanne för
alkoholismens bekämpande torde för nu ifrågavarande budgetår böra
bestämmas till 1,000 kronor; och finner jag de av socialstyrelsen föreslagna
villkoren om skyldighet för byrån att tillhandahålla visst antal
exemplar av byråns ifrågavarande publikation böra föreskrivas för anslags
utbetalande.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
41
Vad slutligen angår representantförsamlingens framställning om
höjning av anslaget till understödjande av upplysningsbyråns verksamhet
till 15,000 kronor, för år räknat, finner jag mig, i likhet med
socialstyrelsen, icke kunna förorda den begärda höjningen, vilken skulle
medföra, att staten hädanefter skulle bära huvudparten av de med
byråns verksamhet förenade kostnaderna. Tvärtom lärer anslaget med
hänsyn till den statsfinansiella situationen och i betraktande av de inskränkningar,
som ansetts oundgängliga med avseende å jämförliga
anslag, skäligen böra något nedsättas, förslagsvis till 8,000 kronor.
1 fråga om utanordnande av anslaget torde den av styrelsen förordade
uppdelningen med halva beloppet å vartdera av budgetterminens två
halvår böra iakttagas.
Då på de under flera föregående år beviljade reservationsanslagen
å 3,000 kronor finnas jämförelsevis stora besparingar, torde något dylikt
anslag icke behöva äskas för budgetåret 1923—1924.»
Utskottet har funnit sig böra giva sin anslutning till departementschefens
förevarande förslag och får alltså hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
föreliggande förslag och med avslag å herrar Larséns
m. fl. och Wagnssons m. fl. samt Johanssons i Edsbyn
ovanberörda motioner, i vad de skilja sig från Kungl.
Maj:ts förslag
I) till främjande av nykterhet och motarbetande av
dryckenskap ens följder för budgetåret 1923—1924 anvisa
ett extra anslag av 15,000 kronor;
II) besluta, att av nämnda anslag skola under de
villkor, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå:
a) till främjande av svenska sällska
pets
för nykterhet och folkuppfostran,
det år 1837 stiftade nykterhetssällskapets
verksamhet...... kronor 5,000: —
b) till främjande av järnvägsmännens
helnykterhetsförbunds verk
-
samhet .............................................. » 1,000: —
c) till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps
representantförsamlings
upplysningsbyrås verksamhet
............................................. » 8,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 samt. 5 höft. (Nr 5.) 552 23 6
42
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
d) såsom bidrag till uppehållande
av internationella byråns i Lausanne
för alkoholismens bekämpande
verksamhet .......................... kronor 1,000: —
Summa kronor 15,000: —
Sjukkasseväsendets
befrämjande
[36.]
Sedan flera år tillbaka har riksdagen å ordinarie stat anvisat ett
förslagsanslag till sjukkasseväsendets befrämjande. Vidare hava å extra
stat anvisats förslagsanslag för understödjande av sjukkassor, som meddela
moderskapsunderstöd, samt för beredande av extra statsbidrag åt
registrerade sjukkassor.
Det ordinarie förslagsanslaget till sjukkasseväsendets befrämjande, som
för vartdera av åren 1920 och 1921 var upptaget med 1,700,000 kronor,
höjdes av 1921 års riksdag på framställning av Kungl. Maj:t för år 1922 till
2,800,000 kronor. Nämnda höjning var föranledd bland annat av 1920
års riksdags i anledning av särskilda motioner fattade beslut om sådan
ändring i grunderna för statsbidrags utgående, att den del av bidraget,
som utgår i förhållande till sjukkassas medlemsantal, blev till sitt belopp
fördubblad. I riksstaten för första halvåret 1923 har anslaget
upptagits med 930,000 kronor, motsvarande ungefär en tredjedel av det
för helt år beräknade anslagsbehovet.
Ifrågavarande anslag utgår enligt grunder, som innehållas i kungl.
kungörelsen den 11 oktober 1920 angående statsbidrag åt sjukkassor
med däri genom kungörelse den 2 december 1921 (nr 695) gjorda
ändringar.
Enligt dessa grunder må statsbidrag tilldelas registrerad sjukkassa och fortsättningskassa
med
dels 2 kronor för varje medlem, fortsättningskassa dock allenast 50 öre för
medlem, därvid antalet medlemmar skall beräknas efter förhållandena den 31
december nästföregående år; dock att för sjukkassemedlem, som är medlem jämväl
i annan sjukkassa, dylikt bidrag skall utgå med endast 1 krona;
dels 25 öre för varje sjukdag, söndagar oräknade, för vilken under nästföregående
år eller den del därav, som kassan varit registrerad, kontant sjukhjälp
från kassan utgått med minst 90 öre eller vård å sjukhus av kassan bekostats,
36:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) att i riksstaten
uppföra det ordinarie förslagsanslaget till sjukkasseväsendets befrämjande
med 2,470,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 117
—125 i statsrådsprotokollet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
4:}
dock för sjukkassa minst 50 öre och högst 2 kronor samt för fortsättningskassa
högst 50 öre, allt per medlem den 31 december nästföregående år;
dels ock ett belopp lika med fjärdedelen av de utgifter, kassan under nästföregående
år eller den del därav, som kassan varit registrerad, fått vidkännas
för bekostande av läkarvård och läkemedel åt medlemmarna, dock för sjukkassa
högst 1 krona samt för fortsättningskassa högst 25 öre, allt likaledes per medlem
den 31 december nästföregående år.
Beträffande handläggningen av frågor om statsbidrag åt sjukkassor gäller
kungl. kungörelsen den 31 december 1921 (sv. förf.-sand. nr 845).
Vad angår de extra statsbidragen åt registrerade sjukkassor,
Lava anslag för detta ändamål sedan år 1919 varit uppförda i riksstaten.
Anslagen hava utgått för år 1919 med 1,000,000 kronor, för
vartdera av åren 1920 och 1921 med 1,500,000 kronor och för år
1922 med 1,800,000 kronor. Genom utsträckning av karenstiden så,
att den tid, från vilken vid sjukdom det extra bidraget skall beräknas,
bestämdes till den fjortonde i stället för den sjunde dagen efter den
från vilken sjukhjälp börjat utgå från vederbörande kassa, kunde anslaget
vid 1922 års riksdag beräknas till allenast 900,000 kronor för
helt år. Av detta belopp anvisades en tredjedel eller 300,000 kronor
å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923.
Gällande föreskrifter för åtnjutande av extra statsbidrag återfinnas
i kungörelse av den 2 december 1921 (sv. förf.-saml. nr 697), med
däri enligt nyssberörda beslut om karenstidens utsträckning genom
kungörelse den 9 november 1922 (sv. förf.-saml. nr 518) gjorda ändringar.
Enligt dessa föreskrifter skola kassorna för att vara berättigade till extra
statsbidrag under näst föregående år, i den mån från kassan utgående sjuk- eller
moderskapshjälp förfallit till betalning, av egna medel hava förskottsvis utbetalt
ett belopp, motsvarande bidraget.
Bidraget må utgå med 50 öre för varje dag, för vilken kontant sjukhjälp
eller moderskapshjälp med minst 90 öre av kassan utgivits under nästföregående
år, eller, därest kassan ej varit registrerad under hela det nästföregående året,
under den del därav, som kassan varit registrerad.
Ansökan om extra statsbidrag skall göras i samband med ansökan om det
ordinarie statsbidraget enligt kungörelse den 11 oktober 1920 angående statsbidrag
åt sjukkassor (sv. förf.-saml. nr 689); och skall i övrigt angående handläggningen
av hithörande frågor i tillämpliga delar vara gällande kungörelsen
den 31 december 1921 angående handläggningen av frågor om statsbidrag åt sjukkassor
(sv. förf.-saml. nr 845).
För understödjande av sjukkassor, som meddela moderskapshälp,
har alltsedan år 1913 utgått ett förslagsanslag å extra stat att fördelas
i enlighet med grunder, som av Kung!. Maj:t bestämdes.
44
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Anslaget, som för år 1921 utgick med 110,000 kronor, böjdes av
riksdagen, med anledning av Kungl. Maj:ts framställning, för år 1922
till 150,000 kronor. För första halvåret 1923 har beviljats en tredjedel
av det för helt år beräknade beloppet eller 50,000 kronor.
Föreskrifterna rörande statsbidrag till sjukkassor, som meddela
moderskapsunderstöd, återfinnas i kungörelse den 30 juni 1913 (sv. förf.- saml. nr 136) med däri genom kungörelse den 2 december 1921 (nr
696) gjorda ändringar.
Enligt dessa föreskrifter utgår statsbidrag — frånsett en del närmare villkor —
med visst belopp för varje dag, för vilken moderskapsbjälp utgått från kassan
under nästföregående år. Ansökning om statsbidrag av ifrågavarande slag skall
göras i samband med ansökning om statsbidrag enligt ovanberörda kungörelse
den 11 oktober 1920 angående statsbidrag åt sjukkassor; och skall i övrigt beträffande
handläggningen av hithörande frågor kungörelsen angående handläggningen
av frågor om statsbidrag åt sjukkassor den 31 december 1921 i tillämpliga
delar vara gällande.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda
förslag har utskottet till behandling förehaft en inom första kammaren
av herr Echo. Larson väckt motion, nr 18, vari hemställts, att
andra stycket av § 1 i Kungl. Maj:ts kungörelse angående statsbidrag åt
sjukkassor den 11 oktober 1920 må erhålla följande förändrade lydelse:
»dels 25 procent av under nästföregående år utbetald kontant sjukhjälp
till lägst 90 öre och högst 4 kronor om dagen — dock att för
sjukhjälp över 4 kronor om dagen statsbidraget beräknas efter 4 kronors
sjukhjälp — eller för vård å sjukhus, som av sjukkassa bekostats,
därvid bidraget utgår med högst 1 krona om dagen.»
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får
utskottet hänvisa till motionen.
Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av det under förevarande punkt
gjorda anslagsäskandet och frågorna om extra statsbidrag åt sjukkassor,
som registrerats enligt lagen om sjukkassor den 4 juli 1910, samt angående
understödjande av sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd,
har departementschefen anfört följande:
»I likhet med socialstyrelsen finner jag det extra statsbidrag, som
under de senaste åren utgått till sjukkassorna, icke längre böra bibehållas.
För budgetåret 1923 —1924 synes därför anslag för detta ändamål
böra beviljas endast med det belopp, som kräves för bestridande
av den del utav 1922 års extra statsbidrag, för vilken medel icke anvisats
å riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923. Nämnda belopp
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
45
har av socialstyrelsen på anförda skäl ansetts kunna begränsas till
575,000 kronor. Mot denna beräkning torde icke något vara att erinra.
Socialstyrelsen bar i sitt yttrande framställt förslag om sådana
ändringar i grunderna för det ordinarie statsbidraget till sjukkassorna,
att åt dessa skulle i annan, mera permanent form beredas någon ersättning
för det extra statsbidraget. Dessa förslag, som gå ut på dels en
ökning av statens bidrag för sjukkassornas direkt sjukvårdande verksamhet,
dels ock sjukdagsbidragets beräknande även för söndagar, synas
mig i och för sig värda allt beaktande. Men huru önskvärt det med
hänsyn till den frivilliga sjukförsäkringens sociala och humanitära betydelse
än vore, att sjukkassorna kunde erhålla den förstärkning i statsunderstödet,
som ett bifall till dessa förslag skulle medföra, finner jag
mig med hänsyn till den rådande statsfinansiella situationen icke kunna
förorda nämnda förslag lika litet som sjukkassesammanslutningarnas
längre gående framställningar, utan måste tillstyrka, att anslaget för
sjukkasseverksamhetens befrämjande för närvarande begränsas till det
belopp, som erfordras för beredande av ordinarie statsbidrag efter oförändrade
grunder. Det anslag, som härför är behövligt under budgetåret
1923 —1924, har av socialstyrelsen beräknats till 2,470,000 kronor,
och finner jag intet att erinra mot denna beräkning.
Vad beträffar anslaget för understödjande av sjukkassor, som meddela
moderskapshjälp, synes mig socialstyrelsens utredning hava ådagalagt
behovet av den ifrågasatta anslagsförhöjningen, varför jag anser,
att detta anslag för budgetåret 1923—1924 bör bestämmas till 170,000
kronor.»
Till vad departementschefen sålunda i skilda hänseenden föreslagit,
har utskottet ansett sig böra giva sin anslutning. Med hänsyn särskilt
till den statsfinansiella situationen men i betraktande jämväl av det läge,
vari frågan om ordnandet av hela sjukkasseverksamheten och statens
understöd åt densamma nu befinner sig, har utskottet sålunda icke
kunnat biträda den av herr Larson i ämnet väckta motionen.
Utskottet hemställer alltså,
I) att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till sjukkasseväsendets befrämjande
med 2,470,000 kronor; samt
II) att herr Larsons ovanberörda motion icke
måtte vinna riksdagen bifall.
Utskottets
yttrande.
46
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Extra statsbidrag
för år
1922 åt registrerade
sjukkassor.
[37.]
Sjukkassor,
som meddela
moderskapsunderstöd.
[38.]
Tillsyn över
understödsföreningar.
[39.]
Kostnader för
tillämpningen
av lag om
arbetstidens
begränsning
m. m.
[40.]
Pensionsstyr
elsen.
[41.]
37:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
37) och under hänvisning till vad- utskottet under nästföregående punkt
anfört, hemställer utskottet,
att riksdagen må för beredande av extra statsbidrag
för är 1922 åt sjukkassor, som registrerats enligt lagen
om sjukkassor den 4 juli 1910, för budgetåret 1923—
1924 anvisa ett extra förslagsanslag av 575,000 kronor.
38:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38) och i
anslutning till vad utskottet under punkt 36 här ovan yttrat, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må för understödjande av sjukkassor,
som meddela moderskapsunderstöd, för budgetåret 1923
—1924 anvisa ett extra förslagsanslag av 170,000
kronor.
39:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 39) och under erinran om att riksdagen till i förevarande punkt
omförmälda ändamål å extra stat för år 1922 beviljat ett anslag av
enahanda storlek som det nu äskade, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1923—1924 anvisa,
att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för uppehållande
under nämnda tid av tillsyn över understödsföreningar,
ett extra anslag av 6,000 kronor.
40:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag till gäldande
av kostnader för tillämpningen av lag om arbetstidens begränsning
m. m. (punkt 40) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
41:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
41), får utskottet hemställa
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till pensionsstyrelsen med 624,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
47
42:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 42) att för upprätthållande
av pensionsstyrelsens verksamhet m. m., utöver det ordinarie
anslaget, för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra förslagsanslag
av 630,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 128—136 i statsrådsprotokollet.
För upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet m. m. anvisade
1921 års riksdag å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag å
700.000 kronor, och är anslaget för budgetperioden 1 januari—30 juni
1923 upptaget med 306,000 kronor.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt i skilda hänseenden framlagda
förslag i fråga om beräkningen av de i anslaget ingående anslagsposterna
har utskottet funnit sig böra biträda och får utskottet
alltså — utan att nu taga ståndpunkt till den av Kungl. Maj:t tillsatta
granskningsnämndens yttrande i fråga om personalindragning hos pensionsstyrelsen
— hemställa,
att riksdagen må för upprätthållande av pensionsstyrelsens
verksamhet m. in., utöver det ordinarie anslaget,
för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra
förslagsanslag av 630,000 kronor.
43:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag till bestridande
av den på staten belöpande kostnad för pensionstillägg och understöd
till de personer, som äro därtill berättigade jämlikt lagen om allmän
pensionsförsäkring enligt dess lydelse före lagen den 8 juni 1915 (punkt
43) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
44:o) Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 44) att för
budgetåret 1923—1924 anvisa, att utgå som bidrag till täckande av
statens kostnad för understöd enligt 33 § i lagen den 30 juni 1913 om
allmän pensionsförsäkring åt de personer, som genom lagen den 8 juni
1915 om övergångsbestämmelser i anledning av förstnämnda lag blivit
delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen, ett extra anslag av
5.265.000 kronor.
Upprätthållande
av
pensionsstyrelsens
verksamhet.
[42.]
Utskottets
yttrande.
Pensions
försäkringens
genom
förande.
[43.]
Bidrag till
understöd åt
de personer,
som genom
lagen den 8
juni 1915
blivit delaktiga
i den
allmännapensionsförsäk
rinqen.
[44.]
48
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
Ersättning
åt postverket
för dess bestyr
med pensionsutbetalning
ar
m. m.
[45.]
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.
138—140 i statsrådsprotokollet.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, hava de av pensionsstyrelsen
verkställda beräkningarna angående behovet av anslag för ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1923—1924 blivit uppgjorda med tillämpning
av utav riksdagen förut godkända grunder.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1923—1924 anvisa,
att utgå som bidrag till täckande av statens kostnad
för understöd enligt 33 § i lagen den 30 juni 1913
om allmän pensionsförsäkring åt de personer, som genom
lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning
av förstnämnda lag blivit delaktiga i den allmänna
pensionsförsäkringen, ett extra anslag av 5,265,000
kronor.
45:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att för budgetåret
1923—1924 anvisa till ersättning åt postverket för dess bestyr
med pensionsutbetalningar m. m. ett extra förslagsanslag av 410,000
kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 140
—142 i statsrådsprotokollet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisade 1922 års riksdag
på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett förslagsanslag av
425,000 kronor till ersättning åt postverket för dess bestyr med pensionsutbetalningar
m. m. för pensionsstyrelsens räkning. Anslaget avsåg
ersättning för det arbete, postverket för ifrågavarande ändamål hade
att utföra under år 1922.
Utskottet har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må för budgetåret 1923—1924 anvisa
till ersättning åt postverket för dess bestyr med pensionsutbetalningar
m. m. ett extra förslagsanslag av
410,000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
4!»
4G:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen (punkt 46) och under erinran om att, riksdagen för ändamålet
ifråga för budgetåret 1922 anvisat ett anslag å 50,000 kronor och för
första halvåret 1923 ett anslag å 25,000 kronor, får utskottet hemställa,
att riksdagen må för beredande av ersättning till
häradsskrivarna för uppsättande av de i 14 § av lagen
om allmän pensionsförsäkring omförmäla förteckningar
för budgetåret 1923—1924 bevilja ett extra förslagsanslag
av 50,000 kronor.
47:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
47) hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
anslaget till fattigvården i Stockholm och landsorten
med 9,564 kronor.
48:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att i riksstaten
uppföra det ordinarie förslagsanslaget till fattigvården i allmänhet
med 900,000 kronor.
Det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till fattigvården
i allmänhet har för vart och ett av åren 1921 och 1922 utgått med
700,000 kronor. Med hänsyn till belastningssiflfrorna för år 1920 samt
för första halvåret 1921 och då utanordningarna från anslaget huvudsakligen
äga rum under årets första hälft, föreslog Kungl. Maj:t i 1922
års statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkt 48), att anslaget för
tiden 1 januari—30 juni 1923 skulle uppföras med 600,000 kronor.
Riksdagen biföll detta förslag.
Belastningssiffrorna å anslaget utgöra — efter avdrag av särskilda
uppbördsmedel — för hela år 1921 kronor 1,069,571: 93 och för första
hälften av år 1922 kronor 573,161: 24. Då någon större nedgång av
utgifterna från anslaget under rådande ekonomiska förhållanden knappast
kan påräknas, har anslaget ansetts tillsvidare icke böra upptagas till lägre
belopp än 900,000 kronor för år.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till fattigvården i allmänhet med 900,000
kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 saml. 5 käft. (Nr 5.)
Ersättning till
härads - skrivarna för
uppgörande
av de i 14 §
av pensionsförsäkringslagen
omförmälda
förteckningar.
[46.]
Fattigvården
i Stockholm
och landsorten.
[47.]
Fattigvården
i allmänhet.
[48.]
552 23 7
50
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Svenska
fattigvår ds - förbundet.
[49.]
Sveriges bidrag
till den
internationella
föreningen
för
barnaskydd.
[50.]
Stats inspektion
av
fattigvården.
[Öl.]
Statsbidrag
för uppförande
eller
inrättande av
arbetshem.
[52.]
49:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning (punkt 49) och under erinran om att riksdagen till understöd
åt Svenska fattigvårdsförbundet på extra stat för år 1922 anvisat
ett förslagsanslag, högst, 29,400 kronor samt att anslag för ändamålet
i fråga icke beviljats för första halvåret 1923, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till understöd åt Svenska fattigvårdsförbundet
för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra
anslag av 25,000 kronor.
50:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 50)
och under erinran om att till i förevarande punkt omförmälda ändamål
på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisats ett förslagsanslag
av 2,500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för gäldande av Sveriges bidrag
till den internationella föreningen för barnaskydd för
budgetåret 1923 —1924 anvisa ett extra förslagsanslag
av 2,000 kronor.
51:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) och under
erinran om att till i förevarande punkt omförmälda ändamål å extra stat
för år 1922 upptagits ett anslag av enahanda storlek som det nu äskade,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1923—1924 till
statsinspektion av fattigvården anvisa ett extra anslag
av 49,650 kronor.
52:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 52) att för budgetåret
1923 —1924 till beredande av statsbidrag till uppförande eller inrättande
av i lagen om fattigvården avsedda arbetshem anvisa ett extra
förslagsanslag av 100,000 kronor.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 148
—150 i åberopade statsrådsprotokollet.
För beredande av statsbidrag till uppförande eller inrättande av i
lagen om fattigvården avsedda arbetshem har riksdagen å extra stat
för år 1922 anvisat ett förslagsanslag av 80,000 kronor. För enahanda
ändamål är i riksstaten för första halvåret 1923 upptaget ett förslagsanslag
av 40,000 kronor.
Kungl. Maj:t har genom kungörelse den 7 juli 1921 (sv. förf.-saml.
nr 371) utfärdat närmare bestämmelser angående ifrågavarande statsbidrag
och villkoren för desammas tillgodonjutande.
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 51
Utskottet har funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och får alltså hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1923—1924 till
beredande av statsbidrag till uppförande eller inrättande
av i lagen om fattigvården avsedda arbetshem anvisa ett
extra förslagsanslag av 100,000 kronor.
53:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 53) att för budgetåret
1923—1924 till beredande av statsbidrag till driftkostnaderna vid
i lagen om fattigvården avsedda arbetshem anvisa ett extra förslagsanslag
av 35,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 150 och 151 i statsrådsprotokollet.
På framställning av Kungl. Maj:t har 1922 års riksdag till beredande
av statsbidrag till driftkostnaderna vid i lagen om fattigvården
avsedda arbetshem å extra stat för första halvåret 1923 anvisat ett
förslagsanslag av 25,000 kronor.
Genom kungörelse den 9 juli 1920 (sv. förf.-saml. nr 607) hava
fastställts villkoren för erhållande av statsbidrag till driftkostnaderna
vid ifrågavarande arbetshem. Enligt nämnda kungörelse utgår statsbidrag
halvårsvis med 250 kronor för en var av det antal underst ödstagare
eller försörjningspliktiga, som i medeltal för dag under nästföregående
halvår varit intagna å arbetshemmet.
Utskottet, som i likhet med departementschefen visserligen ansett
det kunna ifrågasättas, huruvida icke beloppet av det år 1920 bestämda
statsbidraget, uppgående till 500 kronor för år och intagen person,
numera borde något sänkas, har likväl, med hänsyn till att någon erfarenhet
ännu icke vunnits rörande driftkostnaderna vid ifrågavarande
anstalter, icke velat motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag och får alltså
hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1923—1924 till
beredande av statsbidrag till dnftkostnadeima vid i lagen
om fattigvården avsedda arbetshem anvisa ett extra förslagsanslag
av 35,000 kronor.
54:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 54) att, med
uteslutande ur riksstaten av de ordinarie anslagen till allmänna barn
-
Statsbidrag
till driftkost
naderna vid
arbetshem.
[53.]
Utskottets
yttrande.
Barnhusen.
[54.]
52
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
Drottning
Sophias
skyddshem.
[55.]
Frälsning srméns
räddning
sliem.
[56.]
huset i Stockholm, till frimurarbarnhuset och till barnhusen i landsorten,
under rubriken barnhusen uppföra ett ordinarie anslag med 115,830
kronor.
I riksstaten äro upptagna särskilda ordinarie bestämda anslag till
allmänna barnhuset i Stockholm, till frimurarbarnhuset och till barnhusen
i landsorten. 1 staten för år 1922 uppfördes anslagen till respektive
84,700 kronor, 2,750 kronor och 28,380 kronor. För första
hälften av år 1923 äro anslagen bestämda till hälften av nyss angivna
belopp. Anslagen avse i huvudsak att lämna gottgörelse för vissa,
vederbörande anstalter av ålder tillförsäkrade förmåner, som sedermera
indragits.
Då utskottet i likhet med departementschefen ansett det ur budgetteknisk
synpunkt lämpligt, att ovanberörda särskilda anslag sammanslås
till ett anslag, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med uteslutande ur riksstaten
av de ordinarie anslagen till allmänna barnhuset i
Stockholm, till frimurarbarnhuset och till barnhusen i
landsorten, under rubriken barnhusen uppföra ett ordinarie
anslag med 115,830 kronor.
55:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning (punkt 55) och under erinran om att riksdagen till i förevarande
punkt omförmälta ändamål på extra stat för vart och ett av åren
1919—1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till understöd åt Drottning Sophias
skyddshem för budgetåret 1923 — 1924 anvisa ett extra
anslag av 3,000 kronor.
56:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 56) att till
understöd åt frälsningsarméns räddningshem för budgetåret 1923—1924
anvisa ett extra anslag av 9,000 kronor.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 153
—156 i statsrådsprotokollet.
Till understöd åt frälsningsarméns räddningshem har riksdagen å
tilläggsstat för år 1921 och å extra stat för år 1922 anvisat särskilda
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
53
förslagsanslag, högst, vartdera å 10,000 kronor. Något anslag för ändamålet
äskades icke för första halvåret 1923, då utbetalning av statsbidrag
för nämnda år ansågs kunna anstå till årets senare hälft.
Med hänsyn till den betydelsefulla verksamhet, frälsningsarméns
räddningshem bedriva, har utskottet ansett sig böra tillstyrka anvisandet
av fortsatt anslag till understöd åt hemmen i fråga. Då utskottet ej
heller funnit skäl till erinran vare sig mot det av Kungl. Maj:t äskade
anslagsbeloppet eller de av Kungl. Maj:t för anslagets åtnjutande föreslagna
villkoren, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må till understöd åt frälsningsarméns
räddningshem för budgetåret 1923—1924 anvisa ett
extra anslag av 9,000 kronor.
57:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 57) och under erinran om att riksdagen till i förevarande punkt
omförmälta ändamål på tilläggsstat för år 1921 och på extra stat för
år 1922 anvisat särskilda förslagsanslag, högst, å 2,500 kronor samt att
anslag för ändamålet icke äskats för första halvåret 1923, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till understöd åt Vita bandets
smäbrukshem Håkanstorp för budgetåret 1923—1924
anvisa ett extra anslag av 2,000 kronor.
Medicin alstaten samt hälso- och sjukvården.
58:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 58)
dels medgiva sådan ändring i den ordinarie staten för medicinalstyrelsen,
att anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,
vetenskapliga rådet, veterinärrådet m. m. från och med den 1
juli 1923 nedsättes från 94,000 kronor med 14,000 kronor till 80,000
kronor;
dels ock i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till
medicinalstyrelsen med 351,100 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid 157 och 158 i statsrådsprotokollet.
Utskottets
yttrande.
Vita bandets
smäbrukshem
Håkanstorp.
[57.]
Medicinal
styrelsen.
[58.]
54
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Övergångs
stat.
[59.]
Upprätthållande
av
medicinalstyrelsens
verksamhet.
[60.]
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) medgiva sådan ändring i den ordinarie staten
för medicinalstyrelsen, att anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare, vetenskapliga rådet,
veterinärrådet m. m. från och med den 1 juli
1923 nedsättes från 94,000 kronor med 14,000 kronor
till 80,000 kronor; samt
b) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till medicinalstyrelsen med 351,100 kronor.
59:o) 1 enlighet med Kungl. Majtts därom framlagda förslag (punkt
59) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 159) i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
anslaget till medicinalstyrelsen: övergångsstat med
4,500 kronor.
60:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 60) att för upprätthållande
av medicinalstyrelsens verksamhet, utöver det ordinarie anslaget,
för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra anslag av 30,800
kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 159
och 160 i statsrådsprotokollet.
För upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet har riksdagen,
med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, på extra stat
för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 34,700 kronor. Anslaget
var avsett att bereda avlöning enligt angivna grunder (statsverkspropositionen
1921, femte huvudtiteln, punkt 63) åt vissa för handläggning
av apoteksärenden erforderliga extra befattningshavare inom styrelsen
ävensom åt den jämlikt brev den 7 november 1919 hos styrelsen anställda
inspektrisen över sjuksköterskeväsendet.
Genom brev den 24 februari 1922 fixerade Kungl. Maj:t, i anslutning
till ovan berörda grunder, de avlöningar, ifrågavarande befattningshavare
med undantag av två amanuenser skulle åtnjuta från och med
år 1922 enligt den i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befatt
-
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 55
ningshavare vid statsdepartement m. fl. uppförda löneplanen, på följande
sätt:
för en extra byråchef .......................................... Avd. B 20
för en byråapotekare................................................ » B 15
för ett kontorsbiträde ............................................. » C 2
för inspektrisen över sjuksköterskeväsendet......... »08
Härjämte meddelades bestämmelser i fråga om avlöningsförmånerna
åt en juridiskt bildad och en farmaceutiskt utbildad amanuens.
För första halvåret 1923 bär riksdagen för upprätthållande av medicinalstyrelsens
verksamhet beviljat ett extra anslag å 18,350 kronor,
vilket motsvarar hälften av det tor år 1922 anvisade anslaget, ökat med
hälften av det belopp, 2,000 kronor, som en av Kungl. Maj:t föreslagen
(statsverkspropositionen 1922, femte huvudtiteln, punkt 61) och av riksdagen
godkänd omläggning av arbetet med granskningen av medicinaltaxan
årligen beräknas medföra.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär, dels att medel för
avlönande av den extra byråapotekarbefattningen, vilken befattning ansetts
kunna undvaras, icke skulle beräknas för budgetåret 1923—1924,
dels ock att ett i riksstaten under särskild anslagsrubrik för närvarande
uppfört anslag till personligt avlöningstillägg åt en å övergångsstat
uppförd befattningshavare hos medicinalstyrelsen skulle från och med
sagda budgetår inräknas i anslaget till upprätthållande av medicinalstyrelsens
verksamhet.
Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må för upprätthållande av medicinalstyrelsens
verksamhet, utöver det ordinarie anslaget, för
budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra anslag av 30,800
kronor.
61:o) I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61) hemställer
utskottet,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
anslaget till statens bakteriologiska laboratorium
med 102,290 kronor.
Statens bakteriologiska
laboratorium,
[61.]
56
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Upprätthållande
av
driften vid
statens bakteriologiska
laboratorium.
[62.]
Statens rätts - kemiska
laboratorium.
[63.]
62:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 62) att för upprätthållande
av driften vid statens bakteriologiska laboratorium, utöver
det ordinarie anslaget, för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra
anslag av 35,000 kronor.
I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.
161—165 i statsrådsprotokollet.
För upprätthållande av driften vid statens bakteriologiska laboratorium
har riksdagen för år 1922 och för första halvåret 1923, utöver
vederbörande ordinarie anslag, på extra stat anvisat förslagsanslag,
högst, å respektive 120,000 kronor och 50,000 kronor.
Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen
har utskottet ansett sig böra biträda och får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må för upprätthållande av driften
vid statens bakteriologiska laboratorium, utöver det ordinarie
anslaget, för budgetåret 1923—1924 anvisa ett
extra anslag av 35,000 kronor.
63:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 63) att i riksstaten
uppföra det ordinarie anslaget till statens rättskemiska laboratorium
med 16,750 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 165—168 i statsrådsprotokollet.
I den av Kungl. Maj:t fastställda avlönings- och omkostnadsstaten
för statens rättskemiska laboratorium, vilken slutar å 19,550 kronor,
är, bland annat, upptagen en utgiftspost till hyra av erforderliga
lokaler med 2,800 kronor.
Med hänsyn till att laboratoriet kommer att erhålla lokaler i statens
fastighet Grönlandet norra i Stockholm i slutet av sommaren eller
början av hösten 1923, erfordras icke något anslag till hyra för budgetåret
1923—1924.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
anslaget till statens rättskemiska laboratorium med
16,750 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 6. 57
64:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning (punkt (54) och under erinran om att riksdagen till i förevarande
punkt omförmälda ändamål å extra stat för år 1922 och för första
halvåret 1923 anvisat särskilda förslagsanslag, högst, å respektive 6,200
och 2,600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till upprätthållande av driften
vid statens rättskcmiska laboratorium, utöver det ordinarie
anslaget, för budgetåret 1923—1924 anvisa ett
extra anslag av 5,200 kronor.
65:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 65) att för upprätthållande
av driften vid statens farmaceutiska laboratorium för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra anslag av 24,250 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 169
och 170 i statsrådsprotokollet.
För upprätthållande av driften vid statens farmaceutiska laboratorium
har riksdagen på extra stat för år 1922 anvisat ett anslag å 21,700
kronor. Kungl. Maj:t har sedermera fastställt stat för laboratoriet, slutande
å samma belopp. För första halvåret 1923 har riksdagen beviljat
anslag till hälften av det för år 1922 anvisade beloppet; och har för
nyssnämnda halvår genom brev den 30 juni 1922 fastställts stat, uppställd
för år, av enahanda lydelse som den för år 1922 bestämda.
Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär dels sådan ändring i
den nu gällande staten för laboratoriet, att däri ingående poster å
2,400 kronor till instrument m. m. samt å 2,000 kronor till förbrukningsartiklar
och diverse sammanslås till en post å 4,400 kronor, dels
nedsättning av den nuvarande posten å 4,000 kronor till hyra för
lokaler med 3,000 kronor till 1,000 kronor, dels ock upptagande i staten
för laboratoriet av en ny post å 5,550 kronor för nyanskaffning
av möbler m. m.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning
till erinran och får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må för upprätthållande av driften vid
statens farmaceutiska laboratorium för budgetåret 1923
—1924 anvisa ett extra anslag av 24,250 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 sand. 5 höft. (Nr 5.) 55223 8
Upprätthållande
av
driften vid
statens rättskemiska
laboratorium.
[64.]
Statens
farmaceutiska
laboratorium.
[65.]
58
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Förste provinsialläkare
och
provinsialläkare.
[66.]
66:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 66)
dels medgiva, att å avlöningsstaten för förste provinsialläkare och
provinsialläkare må från och med år 1924 uppföras ytterligare fem
provinsialläkare, en var med en årlig avlöning av 5,500 kronor, därav
4,000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna
komma två ålderstillägg å lönen, det ena med 500 kronor efter fem år
och det andra jämväl med 500 kronor efter ytterligare fem år;
dels föreskriva, att för åtnjutande av de med sagda befattningar
förenade avlöningsförmåner skall gälla vad i kungörelsen den 13 juni
1919 angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och
med år 1920 fastställda avlöningsförmåner och i därtill senare efter
riksdagens hörande gjorda tillägg finnes stadgat i fråga om motsvarande
befattningar;
dels och, vid bifall till vad sålunda föreslagits, i riksstaten uppföra
det ordinarie anslaget till förste provinsialläkare och provinsialläkare
med 1,575,050 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 170—175 i statsrådsprotokollet.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts föreliggande förslag har utskottet
till behandling förehaft en inom första kammaren av herr A. von Sneidern
väckt motion, nr 26, vari hemställts, att riksdagen, med bifall i övrigt
till vad Kungl. Maj:t under punkt 66 av femte huvudtiteln föreslår, å
avlöningsstaten för förste provinsialläkare och provinsialläkare från och
med år 1924 uppför ytterligare 10 provinsialläkare och i anledning
härav uppför det ordinarie anslaget till förste provinsialläkare och provinsialläkare
med 1,588,800 kronor.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning,
får utskottet hänvisa till motionen.
Såsom i statsrådsprotokollet erinrats, föreslog Kung]. Maj:t i en
den 14 mars 1921 avlåten proposition, nr 262, bland annat, riksdagen
medgiva, att å avlöningsstaten för förste provinsialläkare och provinsialläkare
finge från och med år 1922 uppföras ytterligare tio provinsialläkare
med en årlig avlöning av 5,500 kronor, därav 4,000 kronor lön
och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunde komma'' två
ålderstillägg, vartdera å 500 kronor. I sammanhang härmed föreslogs
en motsvarande höjning av det ordinarie anslaget till förste provinsialläkare
och provinsialläkare jämte en sänkning med 10,000 kronor av
det ordinarie förslagsanslaget till bidrag för extra provinsialläkares avlönande.
Statsutskottets utlåtande Nr .5. 59
Kungl. berörda förslag var i huvudsak grundat på ett av
1916 års provinsialläkarkommitté den IG december 1920 dagtecknat betänkande.
I detta både kommittén återupptagit frågan om förändring
av extra provinsialläkardistrikt till ordinarie och byggt sitt förslag i
nämnda hänseende på samma princip, som tillämpats vid de åren 1911,
1918 och 1920 beslutade ändringarna avprovinsialläkardistriktsindelningen
i riket, nämligen att staten i främsta rummet bör sörja för, att den enskilda
sjukvården på landsbygden blir på ett tillfredsställande sätt ordnad, och
sålunda ansvara för kostnaderna för avlöning av de läkare, som hava att
ombesörja denna sjukvård. Kommitténs förslag avsåg inrättandet av 98 nya
ordinarie provinsialläkardistrikt, av vilka 10 skulle bildas av distrikt, som av
kommittén år 1917 föreslagits till extra, 81 bildas av 82 nuvarande extra
distrikt och 7 nybildas. De ifrågasatta nya provinsialläkardistrikten, av
kommittén indelade efter behovsgraden i tre grupper med respektive 29,
31 och 38 i var och en av grupperna, skulle inrättas successivt inom
en tidrymd av 10 år, så att under de 3 första åren inrättades de till
första gruppen hänförda distrikten, under därpå följande 3 år de, som
hänförts till andra gruppen, och under därpå följande 4 år de, som
upptagits i tredje gruppen; och skulle i enlighet härmed i första hand
från och med år 1922 inrättas 10 distrikt, utvalda ur första gruppen.
Kommitténs förslag i förevarande avseende belyses närmare av 5 i
propositionen 262/1921 intagna tablåer (s. 9—14).
I sin skrivelse den 15 juni 1921, nr 313, anmälde riksdagen, bland
annat, att riksdagen bifallit propositionen i fråga om uppförande å
ordinarie stat av ytterligare 10 provinsialläkare samt höjning av det
ordinarie anslaget till förste provinsialläkare och provinsialläkare. Beträffande
förslaget om inrättande av nya provinsialläkardistrikt gjorde
riksdagen följande principuttalande:
Enär det föreliggande förslaget står i överensstämmelse med den uppfattning
rörande en tillfredsställande anordning av läkarvården på landsbygden, åt
vilken riksdagen vid upprepade tillfällen givit uttryck, synes någon principiell
erinran ej vara att göra mot förslaget, sådant det nu föreligger om inrättande
av 10 nya provinsialläkardistrikt. Med hänsyn till det rådande finansiella läget
torde man dock på detta område tillsvidare böra framgå med den största varsamhet,
och riksdagen vill med styrka betona, att ett bifall till det föreliggande
förslaget på intet sätt får betraktas såsom något ståndpunktstagande till den av
kommittén framlagda distriktsregleringsplanen. Riksdagen anser, att man under
nuvarande förhållanden icke bör för detta ändamål åsamka statsverket utgifter i
större omfattning än som efter prövning kan befinnas oundgängligen nödvändiga.
Lika med departementschefen håller riksdagen vidare före, att det bör överlämnas
åt Eders Kungl. Maj:t att efter ytterligare utredning bestämma, vilka de ifrågasatta
nya provinsialläkardistrikten skola bliva, och förutsätter riksdagen härvid
60
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
såsom självfallet, att hänsyn i främsta rummet tages till de landsändar, där behovet
i berörda hänseende gjort sig starkast gällande. Yid bestämmandet av
läkarnas stationeringsort bör jämväl tillses, att detta sker så, att befolkningens
behov inom distriktets olika delar väl tillgodoses.
Beträffande förslaget om sänkning av det ordinarie förslagsanslaget
till bidrag för extra provinsialläkares avlönande anmälde riksdagen, att,
då berörda anslag allaredan i 1922 års riksstat av riksdagen till siffran
bestämts, nämligen till 40,000 kronor, syntes någon nedsättning av
detta belopp, på sätt ifrågasatts, icke då böra vidtagas.
I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning uppförde
sistlidet års riksdag ytterligare 10 provinsialläkartjänster å ordinarie stat.
Vad beträffar antalet av de distrikt, som enligt utskottets förmenande
från och med år 1924 böra nyinrättas, bär utskottet efter
övervägande ansett sig böra stanna för vad Kungl. Maj:t härutinnan
föreslagit och har utskottet sålunda icke kunnat förorda den av herr
von Sneidern väckta motionen.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag och med avslag å ovanberörda motion, i vad
den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,
a) medgiva, att å avlöningsstaten för förste provinsialläkare
och provinsialläkare må från och med
år 1924 uppföras ytterligare fem provinsialläkare, en
var med en årlig avlöning av 5,500 kronor, därav
4,000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill kunna komma två ålderstillägg å lönen,
det ena med 500 kronor efter fem år och det andra
jämväl med 500 kronor efter ytterligare fem år;
b) föreskriva, att för åtnjutande av de med sagda
befattningar förenade avlöningsförmåner skall gälla
vad i kungörelsen den 13 juni 1919 angående villkor
och bestämmelser för åtnjutande av de från och med
år 1920 fastställda avlöningsförmåner och i därtill
senare efter riksdagens hörande gjorda tillägg finnes
stadgat i fråga om motsvarande befattningar; samt
c) vid bifall till vad sålunda föreslagits, i riksstaten
uppföra det oidinarie anslaget till förste provinsialläkare
och provinsialläkare med 1,575,050 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
(il
67:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungd. Maj:ts därom gjorda
framställning (punkt 67) och under erinran om att till i förevarande punkt
omförmälda ändamål av 1920—1922 års riksdagar anvisats anslag å
52,400 kronor, för år räknat, hemställer utskottet,
att riksdagen må för skrivbiträde och övriga expenser
åt förste provinsialläkare ävensom för anställande
av biträdande förste provinsialläkare för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra anslag av 48,400 kronor.
68:o) Kung]. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 68) att till bidrag
för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden, att utgå
i huvudsaklig överensstämmelse med gällande grunder, för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 176
—178 i statsrådsprotokollet.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet
till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 47, inom första
kammaren av greve A. Wachtmeister och den andra inom andra kammaren,
nr 58, av herrar Bj. Holmgren och J. Jönsson i Boa, vari hemställts,
att riksdagen ville medgiva, att statsbidrag tilldelas Ålmeboda socken
i Kronobergs län samt Eringsboda och Tvings socknar i Blekinge län,
eller eventuellt endast de sistnämnda två, för anskaffande av bostad åt
provinsialläkaren inom distriktet med ett belopp motsvarande en tredjedel
av de kostnader sagda kommuner kunna styrka sig hava haft för ifrågavarande
ändamål;
dels en inom första kammaren av herr E. Jonsson väckt motion,
nr 48, däri föreslagits, att riksdagen måtte besluta att anvisa ett belopp,
av 20,000 kronor att utgå till Lycksele kommun som bidrag till uppförande
av bostad för provinsialläkaren;
dels ock slutligen en inom andra kammaren av herrar A. Wikström
och E. Lindmark väckt motion, nr 111, däri hemställts, att riksdagen
måtte besluta medgiva, att av det å 1922 års riksstat beviljade reservationsanslaget,
150,000 kronor, till bidrag för uppförande av bostäder åt
provinsialläkare å landsbygden, måtte åt Jörns kommun i Västerbottens
län få såsom bidrag för av kommunen uppförd läkarebostad utbetalas
21,600 kronor.
Ersättning
för skrivbiträde
och
övriga expenser
Åt
förste provinsialläkare
m. vi.
[67.]
Anskaffande
av bostäder
åt vissa provinsialläkare
på landsbygden.
[68.]
62
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
1 fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Såsom i statsrådsprotokollet erinras, anmälde 1921 års riksdag i
skrivelse nr 313, att riksdagen med bifall till därom av Ivungl. Maj:t i
proposition nr 262 gjord framställning, till bidrag för anskaffande av
bostäder åt provinsialläkare på landsbygden på extra stat för år 1922
anvisat ett reservationsanslag å 150,000 kronor, att utgå i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden den 14 mars 1921 angivna grunder.
För ifrågavarande ändamål anvisade sedermera sistlidet års riksdag
ett anslag å 50,000 kronor.
De av departementschefen i ovanberörda statsrådsprotokoll angivna
grunderna, vilka i huvudsak ansluta sig till provinsialläkardistriktskommitténs
den 16 december 1920 dagtecknade utlåtande i denna del,
kunna i korthet sammanfattas sålunda.
Beredandet av bostäder åt provinsialläkare borde icke enhetligt genomföras
genom ett obligatoriskt åläggande för landsting, provinsialläkardistrikt eller den
kommun, där provinsialläkaren vore stationerad, att tillhandahålla bostad, utan
ordnas på frivillighetens väg efter ortens förhållanden, varvid bidrag borde i mån
av tillgängliga medel i varje enskilt fall utgå efter Kungl. Maj ds prövning. Bidraget
skulle, med undantag för ett angivet distrikt, ej uppgå till mer än högst
Va av den beräknade kostnaden och ej överstiga 30,000 kronor. Det skulle
kunna utgå, även då befintlig bostad inköptes och ändrades till provinsialläkarbostad
samt i fråga om vissa norrländska distrikt även vid större tillbyggnad
eller förändring av provinsialläkarbostad. Bostaden skulle uppföras efter av
medicinalstyrelsen fastställda ritningar, dock att de olika typer för bostäder, som
genom kommitténs försorg utarbetats, icke borde vara ovillkorligen bindande vid
bostädernas uppförande utom i fråga om rummens maximiantal, sex rum och
kök, avsedda för läkaren och hans familj, samt tre mottagningsrum eller, om
läkarmottagning kunde anordnas i sjukstuga, ett mottagningsrum. Vid bidrags
beviljande skulle föreskrivas, att läkaren ägde rätt att bebo lägenheten mot en
hyra icke överstigande 1,800 kronor för år.
I sill ovannämnda skrivelse framhöll riksdagen, bland annat, att
man i första hand borde tillse, huruvida icke en provinsialläkarbostad
kunde på annat sätt erhållas, exempelvis genom förhyrande eller upplåtande
av förefintliga för ändamålet lämpade lägenheter, och att den
anvisade utvägen med statsbidrag till uppförande av särskilda bostäder
endast borde subsidiärt ifrågakomma. Vidare uttalade riksdagen sin
anslutning till den i utredningen framhållna synpunkten, att de särskilt
uppgjorda bostadstyperna icke borde vara ovillkorligt bindande vid bostädernas
uppförande. Tvärtom syntes det riksdagen, att en viss frihet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
na
därutinnan borde råda, varigenom kunde vinnas ekonomiskt fördelaktigare
resultat, som utan att äventyra bostädernas ändamål fullt ut
motsvarade de anspråk, som rimligen borde ställas på dylika lägenheter.
Efter det medicinalstyrelsen och statskontoret avgivit förslag till
bestämmelser i ämnet, hava dylika bestämmelser utfärdats genom kungörelser
den 2 december 1921 (sv. förf.-saml. nr 687 och 688); och
ansluta sig dessa bestämmelser till de av vederbörande departementschef
och riksdagen angivna riktlinjerna.
Vid anmälan av frågan om statsbidrag för nu ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1923—1924 har departementschefen anfört följande:
»Av hittills ingivna ansökningar om statsbidrag för uppförande av
bostäder åt provinsialläkare hava, med hänsyn till gällande bestämmelser,
endast tre kunnat bifallas. I dessa tre fall har Kungl. Maj:t genom
särskilda beslut den 7 och deri 21 juli samt den 3 november 1922 beviljat
statsbidrag med sammanlagt högst 56,666 kronor 66 öre. Av de beviljade
anslagen om tillhopa 200,000 kronor återstå alltså odisponerade
omkring 143,000 kronor, vilken summa, även med beräkning efter
maximibidraget 30,000 kronor, mer än förslår till statsbidrag för ytterligare
4 bostäder. Ehuru jag tillfullo delar medicinalstyrelsens uppfattning
om bostadsfrågans stora betydelse för rekryteringen av provinsialläkarkåren,
särskilt i rikets norra delar, finner jag mig vid angivna förhållande
kunna föreslå en begränsning av anslaget för budgetåret
1923 —1924 till 30,000 kronor.»
Till vad departementschefen sålunda föreslagit har utskottet velat
giva sin anslutning.
Vidkommande härefter de i ämnet väckta motionerna har utskottet
vid den prövning utskottet ägnat desamma icke kunnat undgå att finna
att med hänsyn till avfattningen av de i ämnet meddelade bestämmelserna
vissa svårigheter uppstått vid dessas tillämpning, och har det synts
utskottet, att på grund härav vissa distrikt, som enligt utskottets förmenande
bort komma i åtnjutande av statsbidrag icke tillerkänts dylikt.
Till dessa torde såväl Ålmeboda, Eringsboda och Tvinga socknars
provinsialläkardistrikt som Lycksele distrikt kunna räknas. I båda dessa
fall har nämligen distriktens anskaffning av läkarebostäderna skett under
förhållanden, som för distrikten ifråga synes kunna medföra rätt till bidrag
ur nämnda anslag. Utskottet anser sig dock icke kunna tillstyrka,
att riksdagen skulle, i enlighet med vad motionsvis föreslagits, genom
omedelbart beslut fixera beloppen av statsbidraget i fråga, utan bör
enligt utskottets mening prövningen härav, därest från distrikten i
vederbörlig ordning ingivas förnyade ansökningar, därvid ingivna handlingar
torde, i den mån så befinnes lämpligt, kunna åberopas, bero på
64
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Provisoriska
lönetillägg åt
förste provinsialläkare
och provinsialläkare.
[69.]
Kungl. Maj:t. Vad däremot Jörns provinsialläkardistrikt beträffar, har
det synts utskottet uppenbart, att detta distrikt jämlikt gällande bestämmelser
icke kan tillerkännas rätt till understöd av statsmedel.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
I) att riksdagen må till bidrag för anskaffande av
bostäder åt provinsialläkare å landsbygden, att utgå i
huvudsaklig överensstämmelse med gällande grunder,
för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag
av 30,000 kronor;
II) att greve Wachtmeisters samt herrar Holmgrens
och Jönssons i Boa ovanberörda motioner må
anses besvarade genom vad utskottet sålunda anfört;
III) att herr Jonssons motion likaledes måtto genom
vad utskottet sålunda yttrat anses besvarad; samt
IV) att herrar Wikströms och Lindmarks motion
icke må av riksdagen bifallas.
69:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 69) att till provisoriska
lönetillägg åt förste provinsialläkare och provinsialläkare, att
utgå på sätt Kungl. Maj:t bestämmer, för budgetåret 1923 — 1924 anvisa
ett extra anslag av 234,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 178 —182 i statsrådsprotokollet.
Till provisoriska lönetillägg åt förste provinsialläkare och provinsialläkare
anvisade 1921 års riksdag å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,
högst, 220,000 kronor och på tilläggsstat för år 1921 ett
förslagsanslag, högst 100,000 kronor, att användas på sätt Kungl. Maj:t
bestämde.
För första halvåret 1923 beviljade 1922 års riksdag på förelag av
Kungl. Maj:t ett anslag å 114,000 kronor till provisoriska lönetillägg.
Detta beslut innebar, i förhållande till 1922 års anslag, en höjning, för
år räknat, med 8,000 kronor, vilken föranleddes av det samtidigt beslutade
uppförandet å ordinarie stat från och med år 1923 av ytterligare
10 provinsialläkartjänster, till vilka jämväl beräknades provisoriska
lönetillägg.
Den av Kungl. Maj:t nu föreslagna förhöjningen av anslaget är
bland annat föranledd av det under punkt 66 ifrågasatta uppförandet
å ordinarie stat av ytterligare fem provinsialläkardistrikt.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
65
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kung!. Maj:ts föreliggande
förslag, hemställer alltså,
att riksdagen må till provisoriska lönetillägg åt
förste provinsialläkare och provinsialläkare, att utgå på
sätt Kungl. Magt bestämmer, för budgetåret 1923—
1924 anvisa ett extra anslag av 234,000 kronor.
70:o) Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 70) att till beredande
av flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare i enlighet med av
riksdagen godkända grunder för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra
förslagsanslag av 10,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 182 och 183 i statsrådsprotokollet.
Till beredande av flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare anvisade
1921 års riksdag å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag å 10,000
kronor, att användas i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
i statsrådsprotokollet över socialärenden den 14 mars 1921
angivna grunder och medgav riksdagen tillika, att även det för år 1921
för samma ändamål beviljade förslagsanslaget å 4,0o0 kronor finge från
och med den 1 juli 1922 användas enligt samma grunder.
För budgetperioden 1 januari—30 juni 1923 har för ifrågavarande
ändamål beviljats ett förslagsanslag av 5,000 kronor.
Enligt vad utskottet inhämtat, hava av de för åren 1921 och 1922
beviljade anslagen till flyttningsbidrag åt vissa p ovinsialläkare utbetalts
allenast 600 kronor under det förstnämnda året och 101 kronor 25 öre
under det senare.
Med hänsyn härtill har utskottet ansett sig kunna föreslå en nedsättning
av det av Kungl. Maj:t för nu ifrågavarande budgetår äskade
anslaget och får utskottet förorda, att detsamma begränsas till 5,000
kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till beredande av flyttningsbidrag
åt vissa provinsialläkare i enlighet med av riksdagen
godkända grunder för budgetåret 1923—1924 anvisa
ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.
Bihang till riksdagens ''protokoll 1923. 6 samt. 5 käft. (Nr 5.)
Flyttningsbidrag
åt
vissa provinsialläkare.
[70.]
Utskottets
yttrande.
552 23 9
66
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Resestipendier
åt förste
provinsialläkare
rrv. fl.
[71.]
Avlöning
åt civila
läkar
stipendiater.
[72.]
Bidrag till
extra provinsialläkares
avlönande.
[73.]
Dyrtidstillägg
åt vissa extra
provinsialläkare.
[74.]
71:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
71) hemställer utskottet,
att riksdagen må besluta att beträffande det ordinarie
reservationsanslaget till resestipendier åt förste
provinsialläkare in. fl. i riks staten för budgetåret 1923
—1924 icke upptaga något belopp.
72:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning (punkt 72) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
(sid. 185—187) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva, att av uppkomna reservationer å det
ordinarie anslaget till avlöning åt civila läkarstipendiatei-
må för bestridande av kostnaderna för avlöningsförhöjning
åt fyra civila läkarstipendiater under budgetåret
1923—1924 användas ett belopp av 6,000
kronor; samt
b) besluta, att beträffande ifrågavarande ordinarie
anslag i riksstaten för nämnda budgetår icke upptaga
något belopp.
73:o) I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73) hemställer
utskottet,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till bidrag till extra provinsialläkares
avlönande med 30,000 kronor.
74:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 74)
och under erinran om att riksdagen till i förevarande punkt omförmälta
ändamål å extra stat för år 1922 beviljat ett anslag av enahanda
belopp som det nu äskade, får utskottet, med åberopande jämväl av i statsrådsprotokollet
angivna villkor för dyrtid stilläggets åtnjutande, hemställa,
att riksdagen må för beredande av dyrtidstillägg år
1923 åt vissa extra provinsialläkare, enligt motsvarande
grunder som under år 1922, för budgetåret 1923 —1924
anvisa ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
G7
75:o) I en inom första kammaren av herr A. Petrén väckt motion
(nr 82) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att fattigvårdssamhälle,
som erlägger avgift för å statens siunessjukanstalt intagen person,
skall under budgetåret 1923—1924 utöver den av Kungl. Maj:t fastställda
avgiften, 1 krona 10 öre per dag, erlägga en extra avgift å 40
öre per dag och person att inlevereras till statsverket för bildande av
en byggnadsfond att användas för anskaffande av nya vårdplatser för
sinnessjuka, sinnesslöa och fallandesjuka,
och att riksdagen, därest detta förslag skulle vinna riksdagens bifall,
vidare måtte besluta, att å Hultfreds lägerplats anordnas en anstalt
för 234 svårskötta och störande obildbara siunesslöa och 18 sinnessjuka
män i enlighet med ett av medicinalstyrelsen uppgjort och till Kungl.
Maj:t ingivet förslag för en beräknad kostnad av 940,000 kronor,
samt för påbörjande av detta byggnadsföretag från nämnda byggnadsfond
anvisa ett belopp av 450,000 kronor för budgetåret 1923 —1924.
Vidare har samme motionär i en motion, nr 83, föreslagit, att riksdagen
— under förutsättning att det uti nyss berörda motion framlagda
förslaget om uttagande av .extra vårdavgift, att användas för
byggnadsändamål, vinner riksdagens bifall — måtte av dessa byggnadsmedel
bevilja ett anslag av 170,000 kronor för inköp och inredning
av de å Västerviks stadsmark belägna lägenheterna Sydamerika,
Nordamerika, Djurgården och Florida, därest medicinalstyrelsen vid
ärendets prövning finner, att sinnessjukvård här kan anordnas.
Slutligen har av samme motionär i motionen, nr 84, hemställts, att
riksdagen — under förutsättning att det uti ovannämnda motion framlagda
förslaget om uttagande av extra vårdavgift, att användas för
byggnadsändamål, vinner riksdagens bifall -— måtte av dessa byggnadsmedel
bevilja ett anslag av 30,000 kronor för inköp och inredning av
den i Börje socken belägna egendomen Granbacken, därest medicinalstyrelsen
vid ärendets prövning finner, att sinnessjukvård här kan anordnas.
Ifråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sina förslag, får
utskottet hänvisa till motionerna.
Att, med hänsyn till den stora anhopningen av expektanter till
vårdplatser för såväl sinnessjuka som sinnesslöa, det måste anses synnerligen
önskligt, om ytterligare åtgärder kunnat vidtagas för avhjälpande
av den rådande bristen på anstaltsplatser torde vara ostridigt. På grund
av den nuvarande statsfinansiella situationen synes det emellertid enligt
utskottets förmenande icke vara möjligt att nu belasta budgeten med
Motioner
angående anskaffande
av
ytterligare
vårdplatser
för sinnessjuka
m. fl.
Utskottets
yttrande.
68
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
stegrade utgifter för ändamålet i fråga. Till denna ståndpunkt har ock
motionären anslutit sig. Enligt motionärens mening skulle därför för
lösandet av frågan om ytterligare vårdplatsers anskaffande den utvägen
kunna väljas, att fattigvårdssamhälle, som erlägger avgift för å statens
sinnessjukanstalt intagen person, skulle under budgetåret 1923—1924,
utöver den av Kungl. Magt fastställda avgiften, 1 krona 10 öre för dag,
erlägga en extra avgift å 40 öre för dag och person. Att på så sätt
för ifrågavarande ändamål ytterligare belasta med utgifter av detta slag
tyngda fattigvårdssamhällen har utskottet ansett sig icke kunna biträda
och ser sig utskottet alltså nödsakat avstyrka motionärens förslag.
På grund av denna utskottets ståndpunkt torde de av motionären
väckta motionerna nr 83 och 84 i nämnda kammare icke böra till
någon riksdagens åtgärd föranleda.
Utskottet får alltså hemställa,
I) att herr Petréns ovanberörda motion nr 82 icke
må vinna riksdagens bifall;
II) att herr Petréns motion nr 83 icke måtte till
någon riksdagens åtgärd föranleda; samt
III) att herr Petréns motion nr 84 ej heller måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
nfhSpitfr 76:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 75)
oc dels medgiva sådan ändring i den ordinarie staten för hospital och
L ''J asyler, att posten till övriga kostnader för hospitals underhåll, nu
4,000,000 kronor, förslagsanslag, nedsättes med 2,250,000 kronor till
1,750,000 kronor, förslagsanslag;
dels och i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till
hospital och asyler med 10,065,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 189
—191 i statsrådsprotokollet.
Vid den nästlidna år beslutade definitiva löneregleringen för hospitalsväsendets
befattningshavare godkände riksdagen följande ordinarie stat
för hospital och asyler:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
60
Ordinarie stat.
A. Avlöning sstat.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, för
-
slagsanslag................................................................. kronor 7,000,000: —-
Vikariat sersättningar, förslagsanslag ......................... » 225,000: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
in. m., förslagsanslag ............................................. » 1,090,000: —
B. Omkostnadsstat.
Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag
................................................................ » 4,000,000:
Summa förslagsanslag kronor 12,315,000: —
Vidare fastställde riksdagen övergångsstat för hospital och asyler,
slutande å ett belopp av 122,520 kronor.
Därjämte har riksdagen, med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie
förslagsanslaget till hospitals underhåll, i riksstaten för första
halvåret 1923 upptagit ej mindre under rubriken »hospital och asyler»
ett förslagsanslag av 6,157,500 kronor än även under rubriken »övergångsstat
för hospital och asyler» ett förslagsanslag av 61,260 kronor.
Sistnämnda två belopp utgöra, som synes, hälften av slutsummorna för
ovanberörda ordinarie stat respektive övergångsstat.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer alltså,
att riksdagen må
a) medgiva sådan ändring i den ordinarie staten
för hospital och asyler, att posten till övriga kostnader
för hospitals underhåll, nu 4,000,000 kronor,
förslagsanslag, nedsättes med 2,250,000 kronor till
1,750,000 kronor, förslagsanslag; samt
b) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till hospital och asyler med 10,065,000 kronor.
77:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
76) hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till övergångsstat för hospital och asyler
med 122,520 kronor.
Övergångs
stat.
[76.]
70
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Bidrag till
befordringsavgifter
för
vissa b ef att''
ningshavare
vid hospital
och asyler.
[77.]
Resestipendier
åt vid hospital
och asyler
anställda
läkare.
[78.]
Ombyggnad
av värmeledningen
för vissa
paviljonger
vid Lunds
hospital.
[79.]
Utskottets
yttrande.
78:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77) och under
hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 191 och 192) i ämnet innehåller,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må av det utav 1918 års lagtima
riksdag beviljade anslaget å 230,000 kronor såsom
bidrag till de b ef or äring sav gifte)'', vilka befattningshavare,
tillhörande sjukvårds- och ekonomipersonalen vid hospital
och asyler, hava att, därest de från och med år 1919
tillträda befattning å ordinarie stat, enligt reglementet
för civilstatens änke- och pupillkassa till nämnda kassa
erlägga, för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra
anslag av 22,500 kronor.
79:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 78) hemställer utskottet,
att riksdagen må besluta att beträffande det ordinarie
reservationsanslaget till resestipendier åt vid hospital
och asyler anställda läkare i riksstaten för budgetåret
1923—1924 icke upptaga något belopp.
80:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 79) att för ombyggnad
av värmeledningen för de s. k. B- och C-paviljongerna vid
Lunds hospital i huvudsaklig överensstämmelse med av ingenjören H.
Theorell den 30 augusti 1920 avgivet förslag för budgetåret 1923 —1924
anvisa ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 193
—198 i statsrådsprotokollet.
Då utskottet av den i ämnet förebragta utredningen blivit övertygat
om, att den av Kungl. Maj:t föreslagna ändringen av värmeledningssystemen
vid ovannämnda paviljonger vid Lunds hospital är synnerligen
av behovet påkallad, och då utskottet icke haft något att erinra mot
det för arbetets utförande beräknade kostnadsbeloppet, får utskottet
alltså hemställa,
att riksdagen må för ombyggnad av värmeledningen
för de s. k. B- och C-paviljongerna vid Lunds hospital
i huvudsaklig överensstämmelse med av ingenjören H.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
71
Theorell den 30 augusti 1920 avgivet förelag för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag
av 100,000 kronor.
81:o) Kung!. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 80) att för upp- Ny ekonomiförande
av eu ny ekonomibyggnad och för utförande av vissa påbygg- ^^påbyggnadsarbeten
vid Göteborgs hospital, utöver för dessa ändamål förut be- nadsarbeten
viljade belopp, för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservations- Vldhvital 9$
anslag av 310,000 kronor. rgQ j
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 199—
205 i statsrådsprotokollet.
I likhet med departementschefen har utskottet ansett, att nu ifråga- utskottets
varande byggnadsarbeten snarast möjligt böra komma till utförande och yttrande''
får utskottet alltså tillstyrka, att medel för ändamålet av riksdagen beviljas.
Vid granskning av de i ärendet framlagda kostnadsberäkningarna
har utskottet emellertid icke kunnat undgå att finna, att posten till ritningar,
kontroll m. m. för påbyggnadsarbetena vid hospitalet, som enligt
de av Kungl. Maj:t godkända beräkningarna upptagits till 18,100 kronor,
bör kunna något begränsas, och får utskottet förorda, att denna
post bestämmes till 14,500 kronor. Vid bifall härtill kan det av Kungl.
Maj:t äskade anslagsbeloppet nedsättas till i runt tal 307,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för uppförande av eu ny eiconomibyg
grind och för utförande av vissa p åbyggn a ds arbeten
vid Göteborgs hospital, utöver för dessa ändamål förut
beviljade belopp, för budgetåret 1923—1924 anvisa
ett extra reservationsanslag av 307,000 kronor.
82:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 81) Anstalter för
dels i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till anstalter sinnessiöa.
för obildbara sinnesslöa med 427,000 kronor, j-g^ j
dels ock medgiva av departementschefen förordad ändring i grunderna
för anslagets användning.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 205—207 i statsrådsprotokollet.
I riksstaten för år 1922 äro uppförda följande ordinarie förslagsanslag,
nämligen ett å 450,000 kronor till anstalter för obildbara sinnes
-
72
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
slöa, ett å 700,000 kronor till anstalter för bildbara sinnesslöa, som
icke äro fallandesjuka, och ett å 100,000 kronor till epileptikeranstalter.
För första halvåret 1923 är vart och ett av anslagen uppfört med hälften
av det för år 1922 anvisade beloppet.
Statsbidragen till ifrågavarande anstalter utgå efter grunder, som
äro fastställda dels i kungörelse den 24 oktober 1919 angående understöd
av statsmedel åt anstalter för obildbara sinnesslöa (sv. förf.-saml.
nr 658), dels ock i kungörelse samma dag angående understöd av statsmedel
åt anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka,
och åt epileptikeranstalter (nr 659).
Enligt dessa bestämmelser utgår understöd till anstalt för obildbara sinnesslöa
halvårsvis med högst 200 kronor för en var av det antal sådana sinnesslöa,
som i medeltal för dag under nästföregående halvår vårdats å anstalten.
Till anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, utgår statsunderstöd
för varje halvår, respektive lästermin med följande belopp, nämligen
till uppfostringsanstalt, därest anstalten anordnats och understödes av landsting
eller stadsfullmäktige i stad, som ej deltager i landsting, samt står under
inseende av en utav landsting eller stadsfullmäktige utsedd styrelse, med 200
kronor för vart och ett av det antal barn, som i medeltal för dag under nästföregående
lästermin å anstalten eller på dess bekostnad åtnjutit underhåll (s. k.
interna elever) och med 100 kronor för vart och ett av det antal andra i anstalten
intagna barn, som i medeltal för dag under nästföregående lästermin deltagit
i undervisningen (s. k. externa elever), samt, därest anstalten är enskild,
med högst nyss nämnda belopp;
till arbetslön, därest arbetshemmet anordnats och understödes av landsting
eller stadsfullmäktige i stad, som ej deltager i landsting, med 150 kronor för var
och en av det antal sinnesslöa, som i medeltal för dag under nästföregående
halvår varit intaget å arbetshemmet, och, därest detsamma är enskilt, med högst
nyssnämnda belopp; samt
till arbetshem, som anordnar kontrollerad familjevård för sinnesslöa, med
belopp motsvarande arbetshemmets kostnad för sålunda under nästföregående
halvår utackorderade, dock högst 100 kronor för var och en av det antal sinnesslöa,
som i medeltal för dag under nämnda halvår utackorderats från arbetshemmet.
Till anstalter för fallandesjuka utgår statsbidrag till uppfostringsanstalt med
250 kronor för vart och ett av det antal barn, som i medeltal för dag under
nästföregående lästermin varit intaget å anstalten, och till arbetshem med likaledes 250
kronor för var och en av det antal fallandesjuka, som i medeltal för dag under
nästföregående halvår varit intaget å arbetshemmet.
Dessutom kan enligt berörda bestämmelser understöd utgå till uppfostringsanstalt
och till arbetshem för blinda sinnesslöa med samma belopp, som äro
fastställda för epileptikeranstalterna. Sedan den enskilda anstalten i Vänersborg
för blinda sinnesslöa m. fl. uppgått i statens vårdanstalt i Lund för blinda med
komplicerat lyte, finnes emellertid icke längre någon enskild anstalt för blinda
sinnesslöa.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
73
Med hänsyn till den allmänna prissänkningen har departementschefen
ansett, att eu mindre nedsättning av statsbidragens belopp, vilka fastställdes
vid 1919 års lagtima riksdag, bör kunna äga rum. Departementschefen
har därför förordat, att de statsbidrag, som komma att utgå från
anslag, vilka beviljas för budgetåret 1923—1924 och därefter följande
budgetår, tillsvidare bestämmas till följande belopp:
för obildbara sinnesslöa högst 190 kronor;
för bildbara sinnesslöa
i uppfostringsanstalt 190 kronor för interna elever och 95 kronor
för externa elever, med iakttagande liksom hittills, att statsbidrag till
enskild anstalt må utgå med högst nämnda belopp,
i arbetshem 140 kronor eller, där arbetshemmet är enskilt, högst
nämnda belopp, och
i av arbetshem anordnad kontrollerad familjevård högst 95
kronor; samt
för fallandesjuka (eventuellt blinda sinnesslöa)
i uppfostringsanstalt 235 kronor och
i arbetshem likaledes 235 kronor,
allt för halvår, respektive lästermin.
I övrigt har departementschefen funnit, att de villkor och bestämmelser,
som för närvarande gälla för statsbidrag, böra lämnas oförändrade.
Vid bifall till vad sålunda föreslagits hava de för statsbidragen erforderliga
anslagen för budgetåret 1923 —1924 ansetts kunna nedsättas,
anslaget till anstalter för obildbara sinnesslöa till 427,000 kronor, anslaget
till anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, till 665,000
kronor samt anslaget till epileptikeranstalter till 95,000 kronor.
I likhet med departementschefen har utskottet ansett skäligt, att
med hänsyn till den allmänna prissänkningen en mindre nedsättning
av ovan omförmälta statsbidrags belopp vidtages. Då utskottet jämväl
funnit de av departementschefen föreslagna reduceringarna av statsbidragen
väl avvägda, får utskottet, som i övrigt icke funnit skäl till
erinran mot vad under förevarande punkt föreslagits, alltså nu hemställa,
att riksdagen må
a) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till anstalter för obildbara sinnesslöa med 427,000
kronor, samt
b) medgiva den av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 8 januari 1923 förordade
ändringen i grunderna för anslagets användning.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 samt. 5 käft. (Nr 5.) 552 23 10
Utskottets
yttrande.
74
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Anstalter
för bildbara
sinnesslöa,
som icke åro
fallandesjuka.
[82.]
Epileptiker
anstalter.
[83.]
Uppehållande
ao verksamheten
vid
statens uppfostringsanstalt
för
sinnesslöa
gossar.
[84.]
83:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning (punkt 82) och under hänvisning till vad utskottet under
nästföregående punkt anfört, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro
fallandesjuka, med 665,000 kronor; samt
b) medgiva den av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 8 januari 1923 förordade
ändringen i grunderna för anslagets användning.
84:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83) och under åberopande
av vad utskottet under punkt 82 härovan anfört, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må
a) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till epileptiker anstalt er med 95,000 kronor; samt
b) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 8 januari 1923 förordade
ändringarna i grunderna för anslagets användning.
85:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 84) att för
budgetåret 1923—1924 bevilja
dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare
vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar ett extra anslag
av 12,025 kronor,
dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt
ett extra förslagsanslag av 25,500 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 208
—215 i statsrådsprotokollet.
För upprätthållande av verksamheten vid ifrågavarande anstalt, om
vars upprättande beslut fattades vid 1921 års riksdag, har riksdagen år
1922 å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 beviljat dels till avlöningar
och vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare ett förslagsanslag,
högst, 6,015 kronor, dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt
ett förslagsanslag av 14,900 kronor. Motsvarande anslag för år 1922
utgjorde 12,025 kronor och 29,800 kronor.
Genom brev den 31 december 1921 föreskrev Kungl. Maj:t, att
statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar skulle, så snart ske
kunde, anordnas å Sal bohed i Västmanlands län.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
75
Vad först beträffar avlöningsstaten för Salbohedsanstalten, vilken
stat finnes intagen i en i det följande om förmäld motion, innebär
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag icke någon ändring av densamma.
Den av Kungl. Maj:t föreslagna driftkostnadsstaten har följande utseende:
-
Utgifter:
Kosthåll för personalen (3 stycken å kronor 1: 75 per dag), förslagsvis
........................................................................................ kronor 1,916: 95
Kosthåll för eleverna (30 stycken ä kronor 1: 10 per dag), förslagsvis
...................................................................................... » 12,045: —
Beklädnad och sängkläder (ä 125 kronor per elev), förslagsvis... » 3,750: —
Undervisningsmateriel och böcker, förslagsvis.............................. » 500: —
Läkare och sjukvård, förslagsvis ................................................. » 2,000: —
Värme och lyse, förslagsvis .......................................................... » 7,000: —
Tvätt och renhållning, förslagsvis............................................... » 1,200: —
Fastighetens underhåll, förslagsvis ............................................... kronor 1,000: —
Onera, arrende, hyror och brandförsäkring, förslagsvis............... » 2,800: —
Underhåll av inventarier, förslagsvis............................................ » 1,000: —
Inköp av arbetsmaterial, förslagsvis............................................. » 300: —
Elevbelöningar, förslagsvis......................................................... » 300: —
Idrotts- och lekmateriel, förslagsvis ............................................... » 100: —
Diverse utgifter, förslagsvis ............................................. » 2,538: 75
Summa kronor 36,450: —
Inkomster:
Avgifter för 30 elever ä 365 kronor för år, förslagsvis.............. kronor 10,950: —
Statens tillskott, förslagsvis ............................................................ » 25,500: -
Summa kronor 36,450: —
Vid jämförelse med nu gällande driftkostnadsstat innebär det föreliggande
förslaget en nedsättning av en del av de i staten ingående
posterna samt upptagande av två nya utgiftsposter nämligen en å 300
kronor för elevbelöningar samt en å 100 kronor för inköp av idrottsoch
lekmateriel.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda
framställning har utskottet till behandling förehaft en av herr A. Petrén
inom första kammaren väckt motion (nr 27), däri hemställts, att riksdagen
med fastställande av i motionen föreslagen avlöningsstat och omkostnadsstat
samt avgiftsstorlek, måtte för budgetåret 1923—1924 bevilja
dels
till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare
vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar ett extra
76
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
anslag av högst 15,675 kronor (i stället för av Kungl. Maj:t begärda
12,025),
dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt
ett extra förslagsanslag av 22,115 kronor (i stället för av Kungl. Maj:t
begärda 25,500).
Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:
»Då 1921 års riksdag beviljade anslag till anordnande av en uppfostringsanstalt
för vanartade sinnesslöa gossar å Salbohed, fastställdes
följande avlöning sstat för anstalten för år 1922:
....
Lön
Tjänst-
görings-
pen-
ningar
Oredu-
cerat
belopp
Pensions-
avgift
motsva-
rande
belopp
Redu-
cerat
belopp
Summa
1 föreståndare......
2,300
100
2,200
1,200
3,400
[Efter 5 år kan lönen liöjas
| med 400 kronor, efter 10
v år med ytterligare 400
kronor och efter 15 år med
l än ytterligare 400 kronor.
1 lärare ...............
1,600
50
1,550
1,000
2,550
[Efter 5 år kan lönen liöjas
med 300 kronor, efter 10
\ år med ytterligare 300
kronor och efter 15 år med
1 än ytterligare 300 kronor.
1 arbetsledare ......
1 » ......
1,000
1,000
25
25
975
975
500
500
1,475)
1,475 f
[Efter 5 år kan lönen höjas
1 med 100 kronor och efter
| 10 år med ytterligare 10 0
l kronor.
600
25
575
575
2,550
Efter 5 år kan lönen höjas
med 50 kronor och efter
10 år med ytterligare 50
Till vikariatsersätt- ningar och extra
personal samt
tj änstepersonal..
kronor. Därjämte fri
kost och tvätt samt
möblerad bostad.
Summa kronor
—
—
—
—
12,025
Anmärkningar:
1. Samtliga befattningshavare erhålla fri bostad, fri uppvärmning (eller bränsle) samt,
om elektriskt ljus införts, fri belysning. Huggning och sågning av bränsle ävensom armatur
och lampor för elektrisk belysning bekostas dock av befattningshavaren.
2. Husmodern äger under semester rätt till kontant ersättning för kost med det belopp
för var dag, vartill kosthållet för henne beräknats.
3. Därest föreståndare eller lärare äger delaktighet i statsunderstödd pensionsanstalt,
höjes avlöningen med det mot pensionsavgift svarande belopp.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
77
Uti den vid nämnda riksdag fastställda staten för anstaltens driftkostnader
i övrigt räknades med 30 elever. Anstalten öppnades först
i slutet av november 1922, men redan uppgår det sammanlagda antalet
intagna och anmälda, som enligt reglementet äro berättigade till inträde,
i det närmaste till nämnda siffra. Antalet intagna är nämligen nu 15,
medan antalet till inträde berättigade anmälda uppgår till 14. Enligt
vad jag vid besök å anstalten inhämtat, bar anstaltsledningen emellertid
funnit det vara omöjligt att mottaga alla dessa exspektanter förrän antalet.
arbetsledare blivit ökat. Det har nämligen visat sig, att man icke
kau hava alltför stora arbetslag, när fråga är om vanartade sinnesslöa.
I övrigt är behovet av ökning i arbetsledarnas antal i och för sig av
behovet påkallat, enär deras tjänstgörings- och vaktt.id under nuvarande
förhållanden blir alldeles orimligt lång. Till belysande av detta förhållande
må här återgivas en från de två nuvarande arbetsledarna till anstaltens
styrelse ingiven skrivelse, vilken har följande lydelse:
»Till styrelsen för statens uppfostringsanstalt, Salbohed.
Undertecknade anhålla vördsamt, att den tjänstgöring, vi för närvarande
äro ålagda, i någon mån lättas.
Arbetstiden för den icke vakthavande är tillräckligt lång med ett så tröttande
arbete i 10 timmar för dag. Detta anse vi oss dock kunna utföra, varför
det ej är i arbetstiden utan den vakttjänst, vi därutöver äro ålagda, som vi anhålla
om lättnad.
Det åligger den vakthavande att klockan 7 på morgonen övertaga vakten
och det därmed sammanhängande arbetet, vilket sedan fortsätter till klockan 9 e.m.
med uppehåll vid måltiderna endast så lång tid, som därtill är nödvändig. Därtill
kommer, att vi vid helgerna skola varannan dag vara bundna av tjänsten,
eller om den ene skall kunna få någon ledighet, den andre , då måste åtaga sig
ovannämnda långa tjänstgöring två eller tre dagar i följd. Även beträffande de
två fridagar i månaden vi erhålla, är det svårt att ordna med, så att den vakthavande
ej pålägges ännu större arbetsbörda under dessa dagar.
I betraktande av detta anhålla vi att en manlig arbetsledare för de inre
göromålen anställes i stället för att dessa nu skola utföras under ledning av
kvinnlig personal, vilket inverkar mycket menligt på gossarnas lydnad och respekt
för arbetsledarna, samtidigt som det är den kvinnliga personalen svårt att leda
sådant arbete som smörjning av skodonen, inforsling av koks och ved samt skötsel
av värmepannorna, vilka nu få vara utan tillsyn halva dagarna, så att, om man
fyller dem med större mängd koks, de utveckla för hög värme eller i motsatt
fall slockna.
Skulle det ej vara styrelsen möjligt att anställa någon mera arbetsledare —
fast eller tillfällig — hoppas vi dock få lättnad i den nu alltför uppslitande vakttjänsten,
som ser oss för tröttande ut att än i 6 månader — kanske längre —
få ensamma bära.
Salbohed den 16 december 1922.
Karl Hellman.
Arbetsledare.
Carl G. Cederlund.
Arbetsledare.»
78
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Då man icke gärna kan ålägga nattvakten mer än 10 timmars
tjänstgöringstid (9 e. m.—7 f. m.), men vanartade sinnesslöa gossar
måste hava oavbruten tillsyn dygnet om, blir det icke möjligt att genomföra
den begärda lättnaden i vakttjänstgöringen, förr än arbetsledarnas
antal blivit ökat.
Då Kungl. Maj:t nu föreslagit att den hittills fastställda avlöningsstaten
skulle gälla oförändrad även för nästa budgetår (5:e huvudtiteln,
sid. 208—215), skulle eu anslutning från riksdagens sida till denna
uppfattning alltså innebära, att det i ovan återgivna skrivelse anförda
missförhållandet i varje fall icke skulle kunna bli avhjälpt före den 1
juli 1924 (!). Man kan väl ändock icke gärna låta det fortgå så länge,
att en familjefäder — båda arbetsledarna äro gifta — skall varannan
dag hava en tjänstgöringstid av 14 timmar (7 f. m.—9 e. m.). En ökning
av arbetsledare as antal torde sålunda vara oundviklig. Som ovan
framhållits är anställandet av en tredje arbetsledare även förutsättningen
för att alla anmälda skola kunna mottagas. Framför allt är det
fullkomligt uteslutet, att några vanartade epileptiska barn, varav ett
flertal äro anmälda, skola kunna mottagas utan ökning av arbetsledarnas
antal, då sådana barn äro i behov av särskilt noggrann tillsyn.
Vad beträffar Kungl. Maj:ts förslag till omkostnadsstat för anstalten
under nästa%budgetår räknas däri — som ovan nämnts — med 30 elever
liksom uti nu gällande stat. En väsentlig ökning av anstaltens beläggning
är emellertid nödvändig, därest densamma under det kommande
budgetåret skall kunna bli till det gagn, som med densamma åsyftats.
Som bekant är ju anstaltens uppgift att mottaga sådana å de statsunderstödda
sinnesslö- och epileptikerskolorna intagna gossar, som å
dessa visat sig olämpliga för samlivet eller i deltagandet av arbetet
därstädes, och vilkas utskrivning från nämnda anstalter utgör ett villkor
för statsbidrags utgående till dem (kungl. kungörelse den 24 okt. 1919,
sv. författningssamling nr 659). Före tillkomsten av statens sinnesslöskolor
stod i regel ingen annan utväg öppen än att hemsända dessa
de mest svårskötta bland de sinnesslöa och epileptiska barnen — något
som helt naturligt beredde de kommunala myndigheter, som därvid
blevo nödsakade att omhändertaga dem, mycket stora svårigheter. Då
det sammanlagda antalet av å Salbohedsanstalten intagna och till inträde
berättigade anmälda — såsom ovan nämnts — redan nu i det närmaste
uppgår till det i Kungl. Maj:ts förslag till omkostnadsstat upptagna
elevantalet, så skulle ju, om ej detta kunde väsentligen överskridas,
följden bliva den, att de gossar, som under nästa budgetår komma att
behöva, såsom för samlivet olämpliga, utskrivas från de statsunderstödda
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
79
sinnesslö- och epileptikerskolorna, måste — i likhet med vad förut varit
brukligt — hemsändas till sina kommuner. En sådan åtgärd synes
mig dock något avita, då den anstalt, som är anordnad för att kunna
befria kommunerna från omsorgen om de vanartade sinnesslöa och
epileptiska gossarna, ännu ha många platser lediga. Båda de två för
elever avsedda byggnaderna beräknas nämligen rymma tillsammantagna
55 platser och enbart den barackbyggnad, som hittills är tagen i anspråk
för eleverna, och vilken ju måste i sin helhet uppvärmas, rymmer
över ett 40-tal platser. Att det före den 30 juni 1924, då nästa budgetår
utgår, kommer att ingå ytterligare minst ett 10-tal anmälningar
till denna anstalt, är ställt utom allt tvivel.
Av det nu anförda torde tydligt framgå, att om Salbohedsanstalten
under nästa budgetår skall kunna på ett tillfredsställande sätt fylla sin
uppgift, måste den hava möjlighet att kunna mottaga minst ett 40-tal
elever. Enligt anstaltsleduingens bestämda uppfattning låter detta sig
icke göra, med mindre 4 arbetsledare anställas, nämligen 3 för arbetet
utomhus och å verkstäderna samt en för tillsyn av sådana epileptiska
eller starkt rymningsbegärliga elever, som endast kunna sysselsättas
inom baracken (med handaslöjd av ena eller andra slaget). Med detta
antal arbetsledare torde emellertid 40-talet elever, därest så skulle visa
sig behövligt, kunna överskridas.
För en sådan ökning i elevernas antal torde icke behövas någon
ytterligare lärarkraft, då många av de intagna överskridit den egentliga
skolåldern, varför två skolklasser alltjämt torde bli tillräckliga. För att
föreståndaren emellertid skall få tid till den undervisning, som i så fall
måste påläggas honom, därest elevantalet överskrider 30-talet, torde det
dock bli nödvändigt, att — såsom skolöverstyrelsen uti sitt yttrande i
frågan föreslog — ett särskilt belopp å 700 kronor beräknades för att
möjliggöra befrielse för föreståndaren från skyldigheten att föra anstaltens
räkenskaper. Någon ökning uti antalet kvinnlig ekonomipersonal
torde däremot icke bli behövlig, därest elevantalet går upp till
40-talet eller därutöver, då för uppgiften lämpade elever kunna biträda
med handräckning åt kökspersonalen, diskning m. m.
Nu inser jag alltför väl, att det under nuvarande finansiella situation
icke går för sig att föreslå höjning av en utgiftsstat utan att inkomststaten
ävenledes ökas. En mindre allmän höjning av elevavgiften, som
vid denna anstalt bestämts till 365 kronor för år, synes mig emellertid
kunna ha fog för sig. Visserligen är det i och för sig önskligt att
avgifterna å statens anstalter hållas så låga som möjligt, men i själva
verket överstiga avgifterna vid övriga statens anstalter inom sinnessjuk
-
80
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
och abnormvården nämnda belopp. Vid hospitalen är avgiften sålunda
1 krona 10 öre per dag (vilket dock är 40 öre mindre än föregående
år) och vid blindanstalterna, inklusive anstalten för blinda med komplicerat
lyte (av vilka det stora flertalet äro sinnesslöa) är årsavgiften 400
kronor. Det synes mig rimligt, att avgiften vid Salbohedsanstalten för
de vanartade sinnesslöa barn, som icke äro fallandesjuka, höjes till samma
belopp. Vad åter beträffar de vanartade epileptiska barnen, synes mig
goda skäl tala för att avgiften för dem sättes avsevärt högre, då de
kräva vida mera tillsyn och många av dem på grund av sin sjukdom
ofta icke kunna tagas med i arbete utomhus eller på verkstäderna,
varför mottagandet av epileptiska barn med nödvändighet kräver, att
en arbetsledare ständigt finnes uti själva anstaltsbyggnaden för dessa
barns sysselsättning inom denna. Då nu årsavgiften vid epileptikeranstalterna
(till vilka statsbidraget hittills utgått med 500 kronor per år
och elev) är 1,000 kronor per elev, synes det mig, att elevavgiften för
å Salbohedsanstalten intagna epileptiska barn utan olägenhet sättes till
det dubbla mot den i det föregående föreslagna avgiften för övriga därstädes
intagna barn eller till 800 kronor. Ty givet är, att detta belopp
gärna erlägges för en elev, vilken såsom vanartad måste utskrivas från
epileptikeranstalt, där än högre avgift erlagts, blott anstaltsplats kan
beredas honom, så att han ej blir hemsänd till kommunen. Ute i
bygderna saknas nämligen helt naturligt möjlighet att på lämpligt sätt
omhändertaga dylika svårskötta abnorma.
I anslutning till det ovan anförda får jag sålunda påyrka, att den
av Kungl. Maj:t föreslagna avlöning sstaten för Salbohedsanstalten ökas
med 2 arbetsledare, vardera med en begynnelselön av 1,475 kronor,
samt med ett anslag å 700 kronor till räkenskapernas förande, varigenom
denna stat kommer att sluta å (12,025 -f 3,650 =) 15,675 kronor.
Emellertid borde lämpligen föreskrivas, att sistnämnda anslag finge tagas
i anspråk först sedan anstalten nått en viss beläggningssiffra, exempelvis
30, och att vidare den tredje arbetsledaren finge anställas först sedan
elevantalet överskridit 20-talet och den fjärde icke förr än detsamma
överskridit 30-talet.
I fråga om omkostnadsstaten föreslås, att däri räknas med 40 elever.
Då detta antal, som nämnts, rymmes uti den byggnad, som hittills tagits
i anspråk för eleverna, så medför denna ökning av elevantalet icke
någon ökning i utgifterna för värme och lyse. Åven åtskilliga andra
utgifter, såsom för fastighetens underhåll, onera in. m., beröras icke
heller av beläggningens storlek. De enda poster uti Kungl. Maj:ts förslag
till omkostnadsstat, som kräva ökning genom ett större elevantal,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Hl
äro: kosthåll (med 1 krona 10 öre per dag och elev), beklädnad och
sängkläder (med 125 kronor per år och elev) samt tvätt och renhållning
(med 40 kronor per år och elev). En omkostnadsstat, som räknar med
40 elever, skulle sålunda komma att sluta å (36,450 + 5,665 =) 42,115
kronor.
I detta sammanhang må även erinras därom, att kostnaden per
elev blir icke så litet minskad genom beläggningens höjande till 40.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag till utgiftsstat för 30 elever blir årskost
-
naden för varje elev
48,475
30
615 kronor 83 öre.
Med den här före
-
slagna utgiftsstaten för 40 elever blir däremot årskostnaden per elev
57 790
allenast —= 1,444 kronor 15 öre.
Vad inkomsterna beträffar, skulle dessa, med de av mig föreslagna
avgifterna och om man räknar med 30 icke-epileptiska sinnesslöa och
10 fallandesjuka, under budgetåret komma att uppgå till 30 x 400 =
= 12,000 kronor + 10 x 800 = 8,000 kronor, summa 20,000 kronor.''»
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, hade Salbohedsanstalten vid
tidpunkten för skolöverstyrelsens till Kung], Maj:t ingivna framställning
angående anslag för upprätthållande av anstaltens verksamhet
under budgetåret 1923—1924 ännu icke påbörjat sin verksamhet. På
grund härav saknades varje praktisk erfarenhet, som kunde läggas till
grund för bedömande av frågan, i vilken utsträckning dess utrymme
kunde komma att tagas i anspråk under ifrågavarande budgetperiod.
Ehuru överstyrelsen sålunda av principiella skäl ansåge det i viss mån
betänkligt att, särskilt i fråga om en verksamhet, som i vårt land vore
ny och oprövad, vidtaga åtgärder för utvidgning av anstalten, innan
behov av sådan utvidgning blivit av erfarenheten otvetydigt klarlagt,
förklarade sig överstyrelsen å andra sidan icke kunna förbise det angelägna
i, att de vanartade sinnesslöa, för vilka anstalten vore avsedd,
i största möjliga utsträckning bleve omhändertagna. Denna angelägenhet
syntes överstyrelsen så stor, att styrelsen ansåg sig böra överväga
möjligheterna för att, utan en direkt höjning av gällande utgiftsstater,
bereda medel att tillgodose ett före utgången av nu ifrågavarande
budgetperiod möjligen uppkommande behov av mera avsevärd utvidgning.
För att möjliggöra detta ifrågasatte överstyrelsen, huruvida icke
för sådan utvidgning borde beräknas visst anslagsbelopp, som likväl icke
skulle få tagas i anspråk förrän efter särskild prövning, om och i vilken
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 samt. 5 käft. (Nr 5.) 55223 It
Utskottets
yttrande,
82
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
utsträckning utökning av anstaltspersonalen och förstärkning av vissa i
driftkostnadsstaten upptagna utgiftsposter vore erforderlig, och syntes
styrelsen denna prövning böra verkställas av Kungl. Maj:t. De anslagsbelopp,
som sålunda prövades erforderliga för anstaltens verksamhet,
borde enligt överstyrelsens mening sedermera för närmast följande
budgetår upptagas i staten.
Vidkommande storleken av det belopp, som borde beräknas kunna
stå till Kung]. Maj:ts förfogande för en möjligen behövlig utvidgning
av anstalten, utgick överstyrelsen vid beräknandet av detta belopp från
en ökning av elevantalet till 48. Beträffande avlöningsstaten ansåg
överstyrelsen tillräckligt, att lärarkrafterna ökades genom anställande
av endast en lärarinna med av styrelsen föreslagna kontanta avlöningsförmåner,
2,150 kronor årligen. Med hänsyn härtill förordade överstyrelsen
emellertid, att ett särskilt belopp av 700 kronor beräknades
för att möjliggöra befrielse för föreståndaren från skyldigheten att föra
anstaltens räkenskaper. I fråga om arbetsledarna ansåg sig överstyrelsen
i likhet med anstaltsstyrelsen icke för det dåvarande kunna
ifrågasätta anställande av mer än en ny sådan befattningshavare. Anställande
av ett nytt biträde åt husmodern med en beräknad kontant
avlöning av 275 kronor årligen syntes vidare vara erforderligt.
Vid anmälan av förevarande anslagsäskande inför Kungl. Maj:t
har departementschefen, under betonande av att det för visso måste
betraktas som en social angelägenhet av vikt, att de vanartade sinnesslöa
i så stor utsträckning som möjligt bleve på lämpligt sätt omhändertagna,
likväl med hänsjm till den statsfinansiella situationen ansett
det vara med betänkligheter förenat att nu vidtaga åtgärder för en utvidgning
av den så nyligen beslutade anstalten, innan praktisk erfarenhet
vunnits om behovet av sådan utvidgning och om beskaffenheten av
anstaltens elevmateriel. I varje fall har det synts departementschefen,
att intagningen av elever i anstalten tillsvidare borde begränsas till
sådant antal, att anstaltens verksamhet kunde upprätthållas utan ökning
av den personal, för vilken gällande stat vore beräknad.
Av vad sålunda anförts framgår, att det vid statsverkspropositionen
avgivande icke var känt, vilken omfattning anstaltens verksamhet
och de därmed förenade göromålen allt från början skulle komma att
taga samt att på grund härav möjlighet icke förefanns att bedöma
storleken av den för anstaltens verksamhet nödiga personalen.
Den i motionen lämnade utredningen härutinnan samt vad utskottet
i övrigt i föreliggande fråga inhämtat, har emellertid bibringat utskottet
den uppfattningen, att även med anstaltens nuvarande belägg
-
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 83
ning anstaltens arbetsledarepersonal måste anses otillräcklig. Såsom
den i ämnet väckta motionen sålunda utvisar, uppgick vid tidpunkten
för densammas avgivande, den 19 januari 1923, antalet intagna elever
till femton och utgjorde antalet till inträde berättigade fjorton. Av
dessa senare hava numera enligt utskottet tillhandakomna upplysningar
sex intagits å anstalten men har antalet exspektanter likväl stegrats till
aderton. Med hänsyn till angelägenheten av att åtgärd snarast vidtoges
för att bereda de nu anställda arbetsledare erforderlig lättnad
i deras tjänstgöring har ock, enligt vad till utskottets kännedom kommit,
skolöverstyrelsen, efter därom gjord framställning av anstaltens
styrelse och sedan överstyrelsen förrättat inspektion av anstalten, i
skrivelse till Kungl. Maj:t av den 13 februari 1923 hemställt dels om
rätt att å driftkostnadsanslaget för anstalten för innevarande budgetår,
i den mån det vore nödvändigt, anlita extra hjälp för att bereda sådan
lättnad, dels ock att Kungl. Maj:t måtte för beredande av anslag till
ökat antal arbetsledare för budgetåret 1923—1924 vidtaga den åtgärd,
Kungl. Maj:t prövade lämplig.
På grund härav och då genom en utvidgad beläggning av anstalten
den nytta, densamma bereder samhället, väsentligt ökas, har
utskottet ansett sig böra tillstyrka, att från och med nästa budgetår å
anstaltens avlöningsstat uppföras ytterligare två arbetsledare. 1 vilken
utsträckning extra hjälp dessförinnan må beredas anstalten torde böra
ankomma på Kungl. Maj:ts prövning. Utskottet vill ock i detta sammanhang
framhålla, att, enligt vad såväl skolöverstyrelsen anfört som
ock i motionen påpekats, genom en sådan utökning av arbetsledarepersonalen
ett 40-tal elever kan å anstalten intagas.
Motionären har vidare föreslagit, att, under förutsättning, att anstaltens
föreståndare pålägges ytterligare undervisningsskyldighet, därest
elevantalet överskrider 30, ett särskilt belopp å 700 kronor måtte å
staten beräknas för att möjliggöra befrielse för anstaltens föreståndare
från den honom nu påvilande skyldigheten att föra anstaltens räkenskaper.
Jämväl motionärens förslag härutinnan har utskottet funnit sig
böra tillstyrka.
Vad slutligen beträffar av motionären föreslagna förhöjningarna
av elevavgifterna vid ifrågavarande anstalt, har utskottet funnit de skäl,
motionären anfört till stöd för sin framställning i denna del, beaktansvärda
och har utskottet alltså ansett sig böra förorda en förhöjning av
ifrågavarande avgifter i enlighet med motionärens förslag.
84
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Vid bifall till utskottets förslag skulle sålunda den av Kungl. Maj:t
föreslagna avlöningsstaten för Salbohedsanstalten ökas med ytterligare
två arbetsledare, vardera med en begynnelseavlöning av 1,475 kronor
samt med ett anslag å 700 kronor till räkenskapernas förande.
Vad omkostnadsstaten angår, skulle utgifterna å denna beräknas
för 40 elever. Då detta antal inrymmes uti den byggnad, som hittills
tagits i anspråk för eleverna, medför denna ökning av elevantalet icke
någon förhöjning av flertalet utgiftsposter. De enda poster uti Kungl.
Maj:ts förslag till omkostnadsstat, som kräva ökning, äro kosthåll för
personalen, kosthåll för eleverna, beklädnad och sängkläder samt tvätt
och renhållning. Till förstberörda utgiftspost har motionären vid beräknandet
av omkostnadsstaten för anstalten på i motionen angivet skäl
icke tagit hänsyn, men torde enligt utskottets mening så böra ske i
betraktande av, att anstaltens beläggning med all sannolikhet kommer
att konstant hålla sig över 30-talet. Däremot har utskottet ansett, att
posten för diverse utgifter bör i och för totalbeloppets avrundning
tåla någon minskning, förslagsvis till 1,261 kronor 25 öre.
Vad inkomsterna beträffar, skulle dessa med av utskottet förordade
avgifter och om man, på sätt motionären ifrågasatt, räknar med 30
icke-epileptiska sinnesslöa och 10 fallandesjuka, under budgetåret komma
att uppgå till 20,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande förslag och ovanberörda av herr Petrén
väckta motion
I) godkänna följande förslag till avlönings- och
omkostnadsstater för statens uppfostringsanstalt för
sinnesslöa gossar, att tillämpas från och med budgetåret
1923—1924:
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 85
Avlöning sstat.
Lön
Tj änst- görings- pen- ningar
Oredu-
cerat
belopp
Pensions-
avgift
motsva-
rande
belopp
Redu-
cerat
belopp
Summa
1 föreståndare......
2,300
n
100
2,200
1,200
3,400
Efter 5 år kan lönen höjas
med 400 kronor, efter 10
år med ytterligare 400
kronor och efter 15 år med
än ytterligere 400 kronor.
1 lärare ...............
1,600
50
1,550
1,000
2.550
[Efter 5 år kan lönen höjas
med 300 kronor, efter 10
'' år med ytterligare 300
; kronor och efter 15 armed
y än ytterligare 300 kronor.
1 arbetsledare ......
3 » ......
1,000
3,000
25
75
975
2,925
500
1,500
1,475
4,425
(Efter 5 år kan lönen höjas
j med 100 kronor och efter
| 10 år med ytterligare 100
| kronor.
1 husmoder .........
600
25
575
—
575
Efter 5 år kan lönen höjas
med 50 kronor och efter
10 år med ytterligare 50
kronor. Därjämte fri
kost och tvätt samt
möblerad bostad.
Till vikariatsersätt- ningar, extra per- sonal och tj änste- personal samt för
förande av räken- skaperna .........
3,250
Summa kronor
- I
—
—
15,675
Anmärkningar:
1. Samtliga befattningshavare erhålla fri bostad, fri uppvärmning (eller bränsle) samt,
om elektriskt ljus införts, fri belysning. Huggning och sågning av bränsle ävensom armatur
och lampor för elektrisk belysning bekostas dock av befattningshavaren.
2. Husmodern äger under semester rätt till kontant ersättning för kost med det belopp
för var dag, vartill kosthållet för henne beräknats.
3. Därest föreståndare eller lärare äger delaktighet i statsunderstödd pensionsanstalt,
höjes avlöningen med det mot pensionsavgift svarande belopp.
Omkostnad sstat.
Utgifter:
Kosthåll för personalen (5 stycken a kronor 1: 75 per dag), förslagsvis
...................................................................................... kronor 3,193: 75
Kosthåll för eleverna (40 stycken ä kronor 1:10 per dag), förslagsvis
........................................................................................ » 16,060: —
86
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Uppehållande
av verksamheten
vid
statens uppfostringsanstalt
för
sinnes slöa
fickor.
[85.]
Beklädnad och sängkläder (ä 125 kronor per elev), förslagsvis
Undervisningsmateriel och böcker, förslagsvis...........................
Läkare och sjukvård, förslagsvis ................................................
Värme och lyse, förslagsvis .........................................................
Tvätt och renhållning, förslagsvis...............................................
Fastighetens underhåll, förslagsvis .............................................
Onera, arrende, hyror och brandförsäkring, förslagsvis ...........
Underhåll av inventarier, förslagsvis ..........................................
Inköp av arbetsmaterial, förslagsvis.............................................
Elevbelöningar, förslagsvis............................................................
Idrotts- och lekmateriel, förslagsvis...........................................
Diverse utgifter, förslagsvis ........................................................
kronor
»
»
»
»
5.000
500
2.000
7.000
1,600
1.000
2,800
1,000
300
300
100
1,261
25
Summa kronor 42,115
Inkomster:
Avgifter för 40 elever, förslagsvis................................................. kronor 20,000: —
Statens tillskott, förslagsvis ....................................■’.................... » 22,115: —
Summa kronor 42,115: —
II) besluta, att elevavgifterna vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar från och med
budgetåret 1923—1924 skola utgå med 400 kronor
per år för vanartade sinnesslöa gossar, som icke äro
fallandesjuka samt med 800 kronor per år för vanartade
sinnesslöa gossar, som tillika äro fallandesjuka;
III) för sagda budgetår bevilja
a) till avlöningar och vikariatser sättning ar m. in. åt
befattningshavare vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa
gossar ett extra anslag av 15,675 kronor; samt
b) till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma
anstalt ett extra förslagsanslag av 22,115 kronor.
86:o) Kung]. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 85) att för
budgetåret 1923—1924 bevilja
dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare
vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor ett extra
anslag av 7,760 kronor
dels och till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt
ett extra förslagsanslag av 14,400 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 215
—218 i statsrådsprotokollet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
H7
För uppehållande av verksamheten vid ifrågavarande anstalt har 1922
års riksdag å extra stat för tiden 1 januari — 30 juni 1923 beviljat dels till
avlöningar och vikariatsersättningar in. m. åt befattningshavare vid anstalten
ett förslagsanslag, högst, 3,880 kronor, dels ock till bidrag till
driftkostnader i övrigt vid anstalten ett förslagsanslag av 8,450 kronor.
För ifrågavarande ändamål hade av 1921 års riksdag för senare halvåret
1922 beviljats anslag till samma belopp som för första halvåret 1923.
Den av riksdagen antagna avlöningsstaten för ifrågavarande anstalt,
upptager 1 föreståndarinna med en avlöning av 2,400 kronor, 1 handarbete!
ärarinna med 1,750 kronors avlöning samt 1 vaktmästare med
en avlöning av 1,475 kronor, varjämte i staten upptagits dels ett belopp
av 400 kronor till ersättning för bostad och bränsle åt vaktmästaren,
dels ock en summa av 1,735 kronor till vikariatsersättningar och extra
personal samt tjänstepersonal, allt för år räknat.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär icke någon ändringav
denna avlöningsstat.
Den av Kungl. Maj:t för budgetåret 1923—1924 föreslagna driftkostnadsstaten
är av följande lydelse:
Utgifter.
Kosthåll för personalen (3 st. ä kronor 1:75 per dag), förslagsvis
................................................................................. kronor
Kosthåll för eleverna (15 st. ä kronor 1:10 per dag), förslagsvis
...............................................................................••• »
Beklädnader och sängkläder (ä 100 kronor per elev), förslagsvis »
Undervisningsmateriel och böcker, förslagsvis............................ »
Läkare och sjukvård, förslagsvis .................................................. »
Värme och lyse, förslagsvis ............................................................ »
Tvätt och renhållning, förslagsvis................................................. »
Fastighetens underhåll, förslagsvis ................................................ »
Underhåll av inventarier, förslagsvis ............................................. »
Inköp av arbetsmaterial, förslagsvis................................................ »
Elevbelöningar, förslagsvis.............................................................. »
Diverse utgifter, förslagsvis ............................................. 8
1,916: 25
6,022: 50
1,500: —
300: —
600: —
5,000: —
600: —
500: —
500: - 750: —
150: —
2,036: 25
Summa kronor 19,875: —
Inkomster.
Avgifter för 15 elever ä 365 kronor för år, förslagsvis............... kronor 5,475: —
Statens tillskott, förslagsvis ........................................................... » 14,400: —
Summa kronor 19,875: —
I sammanhang med Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda
framställning har utskottet till behandling förehaft en av herrar A. Petrén
88
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
och A. von Sneidern inom första kammaren väckt motion (nr 28), däri
hemställts, att riksdagen, med fastställande av i motionen föreslagen
avlöningsstat och omkostnadsstat samt avgiftsstorlek, måtte för budgetåret
1923—1924 bevilja
dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare
vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor ett extra anslag
av högst 8,600 kronor (i stället för av Kungl. Maj:t föreslagna 7,760 kronor),
dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt
ett extra förslagsanslag av 14,075 kronor (i stället för av Kungl. Maj:t
föreslagna 14,400 kronor).
Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:
»Kungl. Maj:ts förslag till avlöningsstat för uppfostringsanstalten
för sinnesslöa flickor vid Vänersborg (5:te huvudtiteln sid. 215—219)
innebär icke någon ändring av den avlöningsstat, som fastställdes, då
1921 års riksdag beviljade anslag till denna anstalts upprättande, och
vilken stat upptog 1 föreståndarinna med 2,400 kronors lön (och 3 ålderstillägg
å 300 kronor efter resp. 5, 10 och 15 år), 1 handarbetslärarinna
med 1,750 kronors lön (och 3 ålderstillägg å 200 kronor efter resp. 5,
10 och 15 år) och 1 vaktmästare med 1,475 kronors lön (och 2 ålderstillägg
å 100 kronor efter resp. 5 och 10 år) samt i ersättning för bostad
och bränsle 400 kronor, ävensom till vikariatsersättningar och extra
personal samt tjänstepersonal 1,735, summa 7,760 kronor. Att Kungl.
Maj:t icke föreslagit någon ökning i denna stat sammanhänger med det
förhållandet, att Kungl. Maj:t även för budgetåret 1923 —1924 räknat
med en beläggning av allenast 15 eller det antal elever, varmed räknats
uti den av 1921 års riksdag fastställda utgiftsstaten för anstalten. Nu
är det visserligen sant, att skall intagning å denna anstalt för vanartade
sinnesslöa flickor ske allenast genom överflyttning från de statsunderstödda
sinnesslö- och epileptikerskolorna av därstädes såsom olämpliga
för samlivet befunna flickor, torde anstaltens beläggning icke komma att
överskrida 15-talet vid nästa budgetårs slut. Då emellertid den nuvarande
anstaltsbyggnaden rymmer 40 platser, vore det givetvis i hög
grad oekonomiskt att under längre tid utnyttja så ringa del av utrymmet,
då driftkostnaderna per elev ju bliva vida större, ju mindre beläggningen
är (se nedan). Sinnesslövårdssakkunnige, vilka uppgjort förslaget till
denna anstalts anordnande, hava också tagit initiativ för möjliggörande
av en hastigare beläggning av anstalten. Den 15 augusti 1922 ingåvo
nämligen nämnda sakkunnige följande skrivelse till Kungl. Maj:t:
''Sinnesslövårdssakkunniga hava i sitt den 12 februari 1921 avgivna betänkande
angående upprättandet av uppfostringsanstalter för vanartade sinnesslöa
opaginerad Kontrollera mot PDF
BO
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
föreslagit, att i sådan anstalt endast skulle få intagas elev, som vore eller förut
varit intagen i skola för sinnesslöa eller fallandesjuka eller i skyddshem för vanartade
barn (betänkandet sid. 34 ff., reglementsförslagens 1 §).
De sakkunnigas förslag innebar vidare, att i anslutning till ifrågavarande
uppfostringsanstalter skulle kunna anordnas arbetshemsavdelningar för sådana
vanartade sinnesslöa, vilka uppnått den ålder, att de icke lämpade sig för skolhem,
men vilka med hänsyn till vanartens eller den psykiska abnormitetens beskaffenhet
icke nödvändigt behövde vårdas å vare sig sluten anstalt eller öanstalt och vilka
därför icke voro i behov av överflyttning till de anstalter för vuxna vanartade
sinnesslöa, som enligt de sakkunnigas förslag borde upprättas. Vid uppfostringsanstalten
för gossar borde denna arbetshemsavdelning anordnas såsom särskilt
annex, medan vid uppfostringsanstalten för flickor arbetshemseleverna syntes
kunna utan olägenhet omhändertagas i själva skolhemmet, blott detta kunde tillräckligt
effektivt isoleras från yttervärlden (sid. 40, 53—54 in. fl.).
Till de sålunda ifrågasatta arbetsliemsavdelningarna skulle i första hand överflyttas
sådana i skolhemmen för vanartade intagna, vilka efter avslutad utbildning
därstädes befunnes kunna kvarstanna vid vederbörande anstalt. I skolhemmet för
flickor, vilket enligt de sakkunnigas beräkningar vid öppnandet blott till en mindre
del komme att upptagas av skolelever, borde emellertid enligt förslaget (sid. 53—55)
kunna till en början intagas även åtskilliga äldre elever, vilka redan från intagningen
komme att bliva arbetshemselever. Aven beträffande dessa skulle emellertid
gälla den ovan berörda principen, att intagning finge äga rum endast av sådana
elever, vilka tidigare varit intagna i sinnesslö- eller epileptikerskola eller i
skyddshem.
Vid uppgörandet av berörda förslag hade de sakkunniga utgått ifrån, att
utredningen om nyssnämnda fristående arbetshem skulle kunna fullbordas inom
sådan tid, att dessa anstalter kunde komma till stånd omkring två år efter uppfostringsanstalternas
upprättande. Då det emellertid på grund av särskilda omständigheter
icke varit möjligt att slutföra utredningen inom den .ursprungligen
avsedda tiden och frågan om arbetshemmens upprättande därför icke kan komma
att avgöras förrän betydligt senare än tidigare beräknats, kommer bristen på möjligheter
för ett tillfredsställande omhändertagande av ett stort antal vuxna vanartade
sinnesslöa fortfarande under en avsevärd tid att med oförminskad styrka
göra sig gällande.
Om angelägenheten av att å lämplig anstalt omhändertaga ifrågavarande
sinnesslöa, i främsta rummet sådana sinnesslöa kvinnor, vilka äro i sexuellt avseende
opålitliga, har särskilt de sakkunnigas ordförande i egenskap av medicinskpsykiatrisk
inspektör över sinnesslöanstalterna haft tillfälle att erhålla upprepade
påminnelser. I all synnerhet har på sistone, sedan beslutet om upprättande av
en anstalt för vanartade kvinnliga sinnesslöa börjat bliva bekant, inkommit förfrågningar
angående möjligheten att på denna anstalt bereda plats för till vuxen
ålder komna kvinnliga sinnesslöa, vilka icke på betryggande sätt kunna vårdas
vare sig i hemmen eller å fattigvårdsanstalterna.
Ehuru de sakkunniga i fråga om grunderna för intagning i skolhemmen för
vanartade fortfarande principiellt äro av samma uppfattning, som kommit till uttryck
i de ovan refererade förslagen, hava de sakkunniga med hänsyn till nyssnämnda
erfarenheter likväl ansett sig böra överväga möjligheterna att i avvaktan
på tillkomsten av ett arbetshem för vanartade sinnesslöa kvinnor skapa utvägar
för omhändertagande jämväl av sådana vanartade kvinnliga sinnesslöa, vilka icke
tidigare varit intagna å förut angivna uppfostringsanstalter.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 saml. 5 Käft. (Nr 5.)
552 23 12
90
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Yid behandlingen av denna fråga hava de sakkunniga funnit sig böra förorda,
att vid upprättandet av den beslutade uppfostringsanstalten för vanartade
sinnesslöa flickor måtte medgivas, att i denna anstalt må, där sådant finnes utan
skada för anstaltens verksamhet kunna ske, tills vidare intill dess arbetshem för
vanartade sinnesslöa kvinnor kommit till stånd, intagas kvinnliga sinnesslöa, vilka
på grund av vanart äro olämpliga att omhändertagas annorstädes än å anstalt
för vanartade sinnesslöa. Vid förordnandet av denna anordning förutsättes givetvis
att, sedan arbetshem för vanartade kvinnliga sinnesslöa tillkommit, dit överflyttas
sådana i skolhemmets arbetshemsavdelning intagna, vilka lämpligare vårdas
i särskilt arbetshem.
De sakkunniga hava så mycket hellre ansett sig kunna förorda den här
ifrågasatta övergångsanordningen, som det finnes grundad anledning antaga, att
det skolhem i Vänersborg, som skall användas för den ifrågavarande uppfostringsanstalten
och vilket inrymmer omkring 40 platser, under de närmaste åren av
sin verksamhet icke kommer att bliva fullbelagt med de intagningsbestämmelser,
som ursprungligen föreslagits.
Ansökning om intagning bör även i fråga om här avhandlade sinnesslöa ingivas
till anstaltens styrelse, vilken har att pröva densamma. Vid ansökningen
torde, i anslutning till vad i 3 § av förslaget till reglemente för anstalten föreskrivits,
böra fogas läkarintyg, avfattat i enlighet med vederbörligen fastställt
formulär, uppgifter rörande den sinnesslöas uppförande och levnadsförhållanden,
vilka uppgifter, där ansökan göres av annan än kommunal myndighet, böra vara
attesterade av pastor eller ordförande i kommunalnämnd eller barnavårdsnämnd,
samt vederbörandes förbindelse att ansvara för erläggande till anstalten av stadgad
avgift för eleven.
Några särskilda föreskrifter beträffande behandlingen av ifrågavarande sinnesslöa
torde icke erfordras.
Under åberopande av det anförda få de sakkunniga vördsamt hemställa, att
herr statsrådet behagade vidtaga åtgärder för att i samband med utfärdande av
reglemente för statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor måtte dels medgivas,
att utan hinder av bestämmelserna i sagda reglemente i anstalten må, där
sådant finnes utan skada för verksamheten vid densamma kunna ske, tills vidare
intagas även till vuxen ålder kommen kvinnlig sinnesslö, som icke är eller varit
intagen i sådan anstalt, som i reglementets 1 § 1 mom. omförmäles, men vilken
till följd av vanart är olämplig att omhändertagas annorstädes än å anstalt för
vanartade sinnesslöa, dels ock förordnas, att ansökan om inträde för sinnesslö,
varom här är fråga, skall vara åtföljd av
1) läkarintyg, avfattat i enlighet med fastställt formulär;
2) uppgifter rörande den sinnesslöas uppförande och levnadsförhållanden,
vilka uppgifter, där ansökan göres av annan än kommunal myndighet, skola vara
attesterade av pastor eller ordförande i kommunalnämnd eller barnavårdsnämnd;
samt
3) eu av målsman eller annan vederbörande i överensstämmelse med fastställt
formulär utfärdad förbindelse att ansvara för erläggande till anstalten av
stadgad avgift för eleven.’
Med anledning av denna framställning har Kungl. Maj:t i nådigt
brev den 9 november 1922 lämnat medgivande att å bär ifrågavarande
anstalt må, där så linnes utan skada för verksamheten vid anstalten
kunna ske, tillsvidare intagas till vuxen ålder kommen kvinnlig sinnesslö,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande. Nr
!)!
■ a.
ehuru hon icke är eller varit intagen i sinnesslö- eller epileptikerskola,
skyddshem eller tvångsuppfostringsanstalt men till följd av vanart icke
lämpligen kan omhändertagas annorstädes än å anstalt för vanartade
sinnesslöa.
Skall detta medgivande få någon praktisk betydelse, måste givetvis
anstaltens beläggning under nästa budgetår ökas utöver det antal, varmed
Kungl. Maj:t räknat i sitt förslag till utgiftsstat. Från allmän social
synpunkt är det ju också i hög grad önskvärt, att alla befintliga resurser
för omhändertagande av vuxna vanartade sinnesslöa så långt möjligt
utnyttjas, då dylika ute i samhället ofta bli mycket kostbara för kommunen.
Det är nämligen mycket vanligt, att dessa sinnesslöa flickor,
vilka icke sällan hava ett mycket starkt driftliv, föda det ena barnet
efter det andra till världen. Helt naturligt komma därför platserna å
statsanstalten för vanartade sinnesslöa flickor att bliva mycket eftersökta.
Emellertid är det ej tillrådligt att redan under nästa budgetår fullbelägga
anstalten, då platser för mottagande av sådana sinnesslöa flickor,
som visat sig olämpliga för samlivet å de statsunderstödda sinnesslöoch
epileptikerskolorna, böra finnas disponibla i den nuvarande anstaltsbyggnaden
under de närmaste åren, till dess anstalten blivit utvidgad
eller arbetshem för vuxna vanartade sinnesslöa — såsom planen är —
blivit anordnat på annan plats. Det torde därför ej vara skäl att under
nästa budgetår låta beläggningen ökas över 30-talet.
Räknar man sålunda med en beläggning av 30 elever, torde — i
betraktande därav att det här är fråga om arbetsföra flickor, som hava
sin sysselsättning inom ett i sin helhet inhägnat område — dock icke
behövas ökning i antalet befattningshavare undantagandes den för tillsynen
nödiga sköterskepersonalen. För tillsynen under dagen kräves
då tvenne sköterskor i stället för en. I detta sammanhang må i övrigt
framhållas, att mot eu under åratal fortsatt så ringa beläggning av
anstalten, att endast en sköterska kan anställas, talar även det skälet,
att denna sköterska skulle få en alldeles orimligt lång tjänstgöringsoch
vakttid (jämför motionen rörande Salbohedsanstalten). Två dagsköterskor
torde emellertid bli tillräckliga även sedan den nuvarande anstaltsbyggnaden
fullbelagts. Under förutsättning att anstalten även mottager
vanartade sinnesslöa flickor, som äro epileptiska — något som givetvis
är i hög grad önskvärt — kräves emellertid även en nattsköterska.
Med här föreslagen beläggning skulle det i avlöning sstaten upptagna
beloppet till vikariatersättningar och extra personal samt tjänstepersonal:
1,735 kronor — varav är beräknat till lön åt kokerska 540 kronor, åt
köksbiträde 420 kronor och åt en sköterska 420 kronor — alltså behöva
ökas med allenast lön för två sköterskor eller 840 kronor, vadan
92
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
denna stat alltså komme att sluta å (7,760 + 840 =) 8,600 kronor.
Emellertid borde lämpligen föreskrivas, att den andra dagsköterskan
finge anställas först efter det 15-talet överskridits och nattsköterskan
först efter det någon fallandesjuk blivit intagen.
Vad beträffar omkostnadsstaten, som i Kungl. Maj:ts förslag är upptagen
till 19,875 kronor, medför den här föreslagna ökade beläggningen,
då byggnaden i sin helhet ju i allt fall måste uppvärmas, höjning av
allenast följande poster: kosthåll för personalen (ytterligare 2 stycken
å 1 krona 75 öre per dag =) 1,277 kronor 50 öre, kosthåll för eleverna
(med 1 krona 10 öre per dag och elev), beklädnader och sängkläder
(med 100 kronor per år och elev) samt tvätt och renhållning (med 40
kronor per år och elev). En omkostnadsstat, som räknar med 30 elever,
skulle sålunda komma att sluta å (19,875 + 9,400 =) 29,275 kronor.
Såsom framgår av en jämförelse mellan den av Kungl. Maj:t framlagda
utgiftsstaten, vilken räknar med eu beläggning av 15, och den
här föreslagna utgiftsstaten, som räknar med den dubbla beläggningen,
innebär den senare en betydligt lägre driftkostnad per elev. Enligt
Kungl. Maj:ts förslag till utgiftsstat blir årskostnaden för varje elev
27 635
—7-;— = 1,842 kronor 33 öre. Med den här föreslagna utgiftsstaten
10
blir däremot årskostnaden för varje elev endast
37,875
30
= 1,262 kronor
50 öre.
Beträffande inkomstfrågan hänvisas till den i dag väckta motionen
rörande ändring i staten för uppfostringsanstalten för sinnesslöa gossar
å Salbohed, vari närmare utvecklats skälen för där framlagt förslag att
vid statens sinnesslöanstalter höja årsavgiften för sinnesslöa, som icke
äro behäftade med epilepsi, till 400 kronor och för fallandesjuka till
800 kronor. Med dessa avgifter och om man räknar med 22 ickeepileptiska
sinnesslöa och 8 fallandesjuka skulle inkomsterna under budgetåret
komma att uppgå till 22 x 400 = 8,800 kronor + 8 x 800 = 6,400
kronor, summa 15,200 kronor.y>
Såsom den i ärendet lämnade redogörelsen utvisar, har Kungl. Maj:t
vid beräknandet av ovan intagna förslag till utgiftsstat för budgetåret
1923—1924 utgått ifrån, att antalet elever vid Vänersborgsanstalten
skulle såsom hittills beräknas till femton, och har jämväl med hänsyn
härtill, vad beträffar den för anstaltens verksamhet erforderliga personalen,
någon ändring icke föreslagits. Därest, såsom förutsatts, intagning
å anstalten allenast skulle ske genom överflyttning från de statsunderstödda
sinnesslö- och epileptikeranstalterna av därstädes såsom
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
93
olämpliga befunna flickor, torde ock enligt utskottets mening anstaltens
beläggning ej heller komma att överskrida nämnda antal.
Av den i ämnet väckta motionen framgår emellertid, att Kungl.
Maj:t med anledning av därom av de s. k. sinnesslövårdssakkunniga
gjord framställning genom brev den 9 november 1922 medgivit, att å
här ifrågavarande anstalt finge, där så funnes utan skada för verksamheten
vid anstalten kunna ske, tillsvidare intagas till vuxen ålder kommen
kvinnlig sinnesslö, ehuru hon icke vore eller varit intagen i sinnesslö-
eller epileptikerskola, skyddshem eller tvångsuppfostringsanstalt
men till följd av vanart icke lämpligen kunde omhändertagas annorstädes
än å anstalt för vanartade sinnesslöa. Därest detta medgivande
skall få någon praktisk betydelse, har det synts utskottet, i likhet med
motionärerna, att en ökad beläggning av anstalten under nästa budgetår
torde vara oundgänglig. Då den nuvarande anstaltsbyggnaden rymmer
fyratio platser, har det ock, vid det förhållande att vårdbehövande utöver
det nu beräknade antalet intagna förefinnas, synts utskottet oekonomiskt
att under längre tid utnyttja så ringa del av utrymmet, särskilt som
driftkostnaderna för elev ju bliva större, ju mindre beläggningen är.
Med hänsyn härtill och i betraktande i övrigt av de skäl, motionärerna
anfört till stöd för sitt förslag, har utskottet funnit sig böra tillstyrka, att
vid beräknandet av anslag till anstalten antalet elever beräknas till trettio.
Vid en sålunda ökad beläggning av anstalten har det synts utskottet
ofrånkomligt, att sköterskepersonalen förstärkes. Motionärerna hava
härutinnan föreslagit anställandet dels av ytterligare en sköterska för
tillsynen under dagen, dels ock — under förutsättning att anstalten
även mottoge vanartade sinnesslöa flickor, som vore epileptiska — en
nattsköterska. Mot motionärernas förslag härutinnan har utskottet icke
haft något att erinra, dock att utskottet, i likhet med motionärerna,
ansett, att dagsköterskan icke må anställas, förrän elevantalet överskridit
femton och nattsköterskan först efter det någon fallandesjuk
blivit å anstalten intagen.
Vad inkomsterna för ifrågavarande anstalt beträffar, hava motionärerna
hänvisat till den under föregående punkt omförmälda motionen
rörande ändring i staten för uppfostringsanstalten för sinnesslöa gossar
å Salbobed, vari närmare utvecklats skälen för där framlagt förslag att
vid statens sinnesslöanstalter höja årsavgiften för sinnesslöa, som icke
äro behäftade med epilepsi, till 400 kronor och för fallandesjuka till
800 kronor. Utskottet, som, på sätt förut nämnts, funnit sig böra biträda
de för Salbohedsanstalten föreslagna förhöjda elevavgifter, har ej
heller funnit skäl till erinran emot, att årsavgiften för elev även vid
Vänersborgsanstalten bestämmes i enlighet med motionärernas förslag.
94
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
På grund av vad sålunda anförts och då utskottet icke funnit något
att erinra emot de av motionärerna föreslagna avlönings- och omkostnadsstaterna
för anstalten i fråga, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kung]. Maj:ts
föreliggande förslag och med bifall till ovanberörda
av herrar Petrén och von Sneidern väckta motion
I) godkänna följande förslag till avlönings- och
omkostnadsstater för statens uppfostringsanstalt för
sinnesslöa flickor att tillämpas från och med budgetåret
1923—1924.
Avlöning sstat.
Lön
Tjänst-
görings-
pen-
ningar
Oredu-
cerat
belopp
Pensions-
avgift
motsva-
rande
belopp
Redu-
cerat
belopp
Summa
1 föreståndarinna..
1,650
50
1,600
800
2,400
Efter 5 år kan lönen höjas
med 300 kronor, efter 10
år med ytterligare 300
kronor och efter 15 år
med än ytterligare 300
kronor.
1 handarbetslära- rinna ...............
1,000
50
950
800
1,750
Efter 5 år kan lönen höjas
med 200 kronor, efter 10
år med ytterligare 2 00
kronor och efter 15 år
med än ytterligare 200
kronor.
1 vaktmästare......
1,000
25
975
500
1,475
jEfter 5 år kan lönen höjas
j med 100 kronor och efter
\ 10 år med ytterligare 100
[ kronor.
Ersättning för bo- stad och bränsle
åt vaktmästaren
400
Vikariatsersättnin- gar och extraper- sonal samt tjän- stepersonal .......
2,575
Summa kronor
— | -
—
_
8,600
Anmärkningar:
1. Föreståndarinnan och. handarbetslärarinnan erhålla fri hostad, fri uppvärmning samt
elektrisk belysning. Armatur och lampor för elektrisk belysning bekostas dock av befattningshavaren.
2. Därest föreståndarinna eller handarbetslärarinna äger delaktighet i statsunderstödd
pensionsanstalt, höjes avlöningen med mot pensionsavgift svarande belopp.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
95
Omkostnadsstat.
Utgifter.
Kosthåll för personalen (5 st. å kronor 1: 75 per dag), förslagsvis.
...................................................................................... kronor 3,193: 75
Kosthåll för eleverna (30 st. å kronor 1: 10 per dag), förslagsvis
.................................................................................... » 12,045: —
Beklädnader och sängkläder (k 100 kronor per elev), förslagsvis » 3,000: —
Undervisningsmateriel och böcker, förslagsvis ......................... » 300: —
Läkare och sjukvård, förslagsvis .................................................. » 600: —
Värme och lyse, förslagsvis ........................................................... » 5,000: —
Tvätt och renhållning, förslagsvis ................................................ » 1,200: —
Fastighetens underhåll, förslagsvis................................................ » 500: —
Underhåll av inventarier, förslagsvis............................................. » 500: —
Inköp av arbetsmaterial, förslagsvis ............................................. » 750: —
Elevbelöningar, förslagsvis ............................................................ » 150: —
Diverse utgifter, förslagsvis........................................................... » 2,036:25
Summa kronor 29,275: —
Inkomster.
Avgifter för 30 elever, förslagsvis................................................... kronor 15,200: —
Statens tillskott, förslagsvis............................................................» 14,075: —
Summa kronor 29,275: —
II) besluta, att elevavgifterna vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor från och med
budgetåret 1923—1924 skola utgå med 400 kronor
för sinuesslöa flickor, som icke äro behäftade med
fallandesjuka, samt med 800 kronor för sinnesslöa
flickor, som tillika äro fallandesjuka;
III) för sagda budgetår bevilja
a) till avlöningar och vikariatsersättning ar in. rn.
åt befattningshavare vid statens uppfostringsanstalt för
sinnesslöa flickor ett extra anslag av 8,600 kronor; samt
b) till bidrag till driftskostnader i övrigt vid samma
anstalt ett extra förslagsanslag av 14,075 kronor.
87:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
86) hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
anslaget till lasaretts underhåll med 15,774 kronor.
Lasaretts
underhåll.
[86.]
Resestipendier
åt ordinarie
läkare vid
länslasarett
m. fl.
[87.]
Underhåll
av Järvsö
sjukhus för
spetälska.
[88.]
Täckande av
motsedd brist
å anslaget till
underhåll av
Järvsö
sjukhus för
spetälska.
[89.]
Understöd åt
spetälskesjukas
familjer
m. m.
[90.]
96 Statsutskottets utlåtande Nr 5.
88:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt
87) hemställer utskottet,
att riksdagen må besluta att beträffande det ordinarie
reservationsanslaget till resestipendier åt ordinarie
läkare vid länslasarett m. fl. i riksstaten för budgetåret
1923—1924 icke upptaga något belopp.
89:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer
uttskottet,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
aDslaget till underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska
med 23,500 kronor.
90:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 89) att till
täckande av motsedd brist å ordinarie anslaget till underhåll av Järvsö
sjukhus för spetälska för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra anslag
av 10,000 kronor.
Till täckande av motsedd brist å ordinarie anslaget till underhåll
av Järvsö sjukhus för spetälska har riksdagen under de senaste åren å
extra stat beviljat medel, för år 1922 12,000 kronor och för 1923 års
första hälft 6,000 kronor.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag om anslag för ändamålet i
fråga innebär alltså en sänkning i förhållande till anslagen för år 1922
och första halvåret 1923 med 2,000 kronor för år räknat.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer alltså,
att riksdagen må till täckande av motsedd brist å
ordinarie anslaget till underhåll av Järvsö sjukhus för
spetälska för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra
anslag av 10,000 kronor.
91:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 90) att till beredande
av understöd åt spetälskesjukas familjer m. m. för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 220
—224 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 97
1 skrivelse den 21 juni 1920, nr 5, anhöll riksdagen, bland annat,
att Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning beträffande frågan om och
i vad mån statsmedel borde anvisas för beredande av vård åt spetälskesjuka,
som icke vore å vårdanstalt intagna, samt för understöd åt de
spetälskesjukas familjer, ävensom för riksdagen framlägga det förslag,
vartill denna utredning kunde föranleda.
Sedan den sålunda begärda utredningen numera verkställts inom
medicinalstyrelsen, har Kungl. Maj:t genom brev den 22 september
1922 bemyndigat styrelsen att av anslaget till bestridande av kostnader
för allmän hälso- och sjukvård använda ett belopp av högst 3,000
kronor för beredande av specialbehandling å sjukvårdsanstalt av spetälskesjuka,
som därav äro i behov, samt för deras resor till och från
anstalten. Samtidigt har Kungl. Maj:t ålagt styrelsen att till Kungl.
Maj:t inkomma med redovisning för medlens användning samt med det
förslag, vartill vunnen erfarenhet i ämnet kunde giva anledning.
Vad angår frågan om beredande av understöd åt spetälskesjukas
familjer har Kungl. Maj:t icke haft något att erinra mot vad medicinalstyrelsen
härutinnan föi''eslagit.
Kungl. Maj:t har sålunda, i likhet med medicinalstyrelsen, ansett
det böra överlämnas åt styrelsen, att i varje särskilt fall bestämma understödsbeloppets
storlek samt att understödsverksamheten må utsträckas
till att i undantagsfall även avse kostnader för smärre bostad sreparationer
och andra dylika åtgärder för avhjälpande av hygieniska Bristfälligheter
i fattiga hem, där spetälskesjuka vårdas.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t
under förevarande punkt föreslagit, får alltså hemställa,
att riksdagen må till beredande av understöd åt
spetälskesjukas familjer m. m. för budgetåret 1923—
1924 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.
92:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 91)
att dels till bidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag
av 230,000 kronor;
dels och medgiva, att till utförande av vissa byggnadsarbeten vid
kustsanatoriet Apelviken må av Kungl. Maj:t beviljas föreningen för
kustvård åt skrofulösa barn ett bidrag av högst 178,500 kronor, att utgå
Uppförande
eller
inrättande av
tuberkulossjukvårdsanstalter.
[91.]
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 sand. 5 höft. (Nr 5.)
552 23 13
98
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
av nämnda anslag i huvudsaklig överensstämmelse med de rörande bidrag
från anslaget gällande grunder och på villkor i övrigt, som må
av Kungl. Maj:t bestämmas.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 224
—234 i statsrådsprotokollet.
I anledning av Kungl. Maj:ts framställningar har riksdagen för vart
och ett av åren 1909—1914 på extra stat anvisat ett belopp av 400,000
kronor till bidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter,
företrädesvis tuberkulossjukstugor, tuberkulossjukhus och tuberkulosavdelningar
å andra sjukvårdsanstalter. För år 1915 har riksdagen
till samma ändamål på extra stat anvisat ett belopp av 600,000 kronor
samt för vart och ett av åren 1916—1918 ett belopp av 400,000 kronor.
Riksdagen har sålunda för ifrågavarande ändamål anvisat sammanlagt
4,200,000 kronor.
För åtnjutande av ifrågavarande statsbidrag har riksdagen fastställt
allmänna bestämmelser, varjämte riksdagen från och med år 1912 lämnat
visst medgivande om kostnadsfri upplåtelse av kronomark för anläggning
av tuberkulossjukvårdsanstalter.
Kungl. Maj:t liar genom kungörelse den 27 juni 1914 (sv. förf.-saml.
nr 292) utfärdat bestämmelser angående statsbidrag för uppförande eller
inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter m. m., i vilken kungörelse
nyssnämnda medgivande intagits. Sedan 1919 års lagtima riksdag beslutit
förhöjning av statsbidragets belopp från högst 1,000 till högst
2,000 kronor för vårdplats, har förenämnda kungörelse i enlighet härmed
ändrats genom kungörelse den 13 juni 1919 (sv. förf.-saml. nr
305). Vidare har — efter det 1921 års riksdag bifallit av Kungl. Maj:t
framlagt förslag om upphävande utom beträffande städer, som ej deltaga
i landsting, av en bestämmelse om begränsning av statsbidraget
i relation till folkmängden — 1914 års förenämnda kungörelse ändrats
i anslutning härtill genom kungörelse den 7 juli 1921 (sv. förf.-saml.
nr 385).
Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av ett anslag å 230,000 kronor
till bidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
har utskottet ansett sig böra biträda. Då utskottet ej heller haft något
att erinra mot att statsbidrag från ifrågavarande anslag med av Kungl.
Maj:t föreslaget belopp beviljas för utförande av de ifrågasatta byggnadsarbetena
vid kustsanatoriet Apelviken, får utskottet alltså hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 99
att riksdagen må
a) till bidrag för uppförande eller inrättande av
tuberkulossjukvärdsanstalter för budgetåret 1923—1924
anvisa ett extra reservationsanslag av 230,000 kronor;
samt
b) medgiva, att till utförande av vissa byggnadsarbeten
vid kustsanatoriet Apelviken må av Kungl.
Maj:t beviljas föreningen för kustvård åt skrofulösa
barn ett bidrag av högst 178,500 kronor, att utgå av
nämnda anslag i huvudsaklig överensstämmelse med
de rörande bidrag från anslaget gällande grunder och
på villkor i övrigt, som må av Kungl. Maj:t bestämmas.
93:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 92) att
dels i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till bidrag
för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvärdsanstalter med 2,675,000 kronor;
dels ock medgiva av departementschefen förordade ändringar i
grunderna för anslagets användning.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 235
—242 i statsrådsprotokollet.
I överensstämmelse med riksdagens i ämnet fattade beslut har
Kungl. Maj:t genom kungörelser den 28 juni 1918 (sv. förf.-saml. nr
494), den 12 september 1919 (sv. förf.-saml. nr 589) och den 7 juli
1921 (sv. förf.-saml. nr 384) fastställt villkor och bestämmelser för
åtnjutande av bidrag från anslaget till driftkostnader vid tuberkulossjukvårdsanstalter.
Enligt sålunda gällande bestämmelser må statsbidrag utgå allenast till sådan
anstalt, som prövas vara på tillfredsställande sätt anordnad och där avgiften för
vårdplats i allmän sjuksal icke utgår med högre belopp för dag än: vid tuberkulossjukhus
två kronor, vid tuberkulossjukstuga och tuberkulosavdelning å lasarett
en krona 50 öre samt vid kustsjukhus eller kustsanatorium för skrofulösa barn
en krona 75 öre; dock att, där anstalt är avsedd för personer, tillhörande viss
kommun eller landstingsområde, hinder för statsbidrags åtnjutande ej må föranledas
av den omständigheten, att avgiften för vård av person från annan ort utgår
med högre belopp.
Beträffande bidragets storlek är stadgat, att statsbidrag utgår till tuberkulossjukhus
med två kronor, till tuberkulossjukstuga och tuberkulosavdelning å lasarett
med en krona 50 öre samt till kustsjukhus och kustsanatorium för skrofulösa barn
med en krona 75 öre, allt för dag och patient, för vilken avgift ej utgår med
högre belopp, än nu är sagt; dock med den inskränkning, att för stad, som ej
deltager i landsting, statsbidrag ej i något fall må utgå för flera sjukplatser än
Drift
kostnader
vid
tuberkulossjukvårdsanstalter.
[92.]
100
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
en på varje tusental av stadens invånare, däri dock ej inberäknat antalet sjukplatser
å kustsjukhus och kustsanatorier, för skrofulösa barn eller tuberkulossjukvårdsanstalt,
som är avsedd för vård av sjuka från hela riket utan företräde
för sjuka från staden.
Det ordinarie förslagsanslaget till ifrågavarande bidrag utgjorde för
år 1922 2.500,000 kronor och upptogs i riksstaten för tiden 1 januari
—30 juni 1923 med halva beloppet eller 1,250,000 kronor.
Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär, att statsbidragen skulle
nedsättas för kustsanatorierna från kronor 1: 75 till kronor 1: 50, för
tuberkulossjukhus från kronor 2: — till kronor 1: 85 samt för tuberkulossjukstugor
och tuberkulosavdelningar vid lasarett från kronor 1: 50 till
kronor 1: 40, allt för dag och patient.
Vidare innebär Kungl. Maj:ts förslag, att en ökning av antalet vårdplatser
å tuberkulossjukvårdsanstalterna genom inskränkning av den
utav medicinalstyrelsen för godkännande av sådana anstalter för närvarande
fordrade luftkuben per patient, skulle åstadkommas. Härigenom
skulle kunna vinnas ett stort antal nya platser utan de betydande kostnader
som uppförandet av nybyggnader för motsvarande antal platser
skulle medföra, vilket bland annat kunde antagas medföra besparing å
statens kostnader för bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter.
Några nämnvärda olägenheter ur sjukvårdssynpunkt
skulle, efter vad den förebragta utredningen synes giva vid handen,
icke behöva betaras av en dylik anordning, och skulle samma anordning
enligt departementschefens beräkning för nu ifrågavarande budgetår icke
föranleda större anslagsökning än 100,000 kronor.
Med hänsyn till att utgifterna från anslaget för år 1921 uppgingo
till 2,752,977 kronor 75 öre och för första halvåret 1922 till 1,411,099
kronor 25 öre, motsvarande ett årsbelopp av 2,822,198 kronor 50 öre,
har departemenschefen, trots vad som föreslagits i fråga om grunderna
för statsbidrags utgående, icke ansett sig kunna vidtaga någon nedsättning
av det nuvarande årsansl agets belopp utan tvärtom funnit sig böra
föreslå, att anslaget höjes, förutom med de 100,000 kronor, som betingas
av den ifrågasatta ökningen av platsantalet, med 75,000 kronor.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet
till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
(nr 49) av herr C. Hederstierna och den andra inom andra kammaren
(nr 37) av herrar E. Uddenberg och L. Bor ggr en, däri hemställts,
att riksdagen ville med avslag på Kungl. Maj:ts förslag om ändring i
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 101
grunderna för det ordinarie förslagsanslaget till bidrag för driftkostnaderna
vid tuberkulossjukvårdsanstalterna uppföra nämnda anslag i riksstaten
med 2,900,000 kronor;
dels ock en inom första kammaren av herr E. Larsson väckt motion
(nr 29), vari föreslagits, att riksdagen måtte besluta att till anordnande
av en energisk och målmedveten upplysningsverksamhet till förebyggande
av tuberkulossjukdomens utbredning, ställa till medicinalstyrelsens
förfogande ett belopp av 25,000 kronor, att utgå av det å femte huvudtiteln
under punkt 92 till driftkostnader vid tuberkulossjukvårdsanstalter
äskade anslaget.
I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar
får utskottet hänvisa till motionerna.
Vad till en början beträffar frågan om storleken av statsbidragen
till driftkostnader vid tuberkulossjukvårdsanstalter har utskottet efter
övervägande funnit sig böra förorda, att desamma från och med nästkommande
budgetår i någon mån reduceras. A ena sidan hava visserligen
de skäl, som anförts mot en ifrågasatt sänkning av nu utgående
bidrag, synts utskottet värda visst beaktande, men torde å andra sidan
med hänsyn till den allmänna prisnedgång, som ägt rum efter år 1919,
då nuvarande grunder bestämdes, eu mindre nedsättning av ifrågavarande
bidrag vara motiverad.
Kungl. Maj:t har, såsom ovan nämnts, föreslagit, att statsbidragen
för kustsanatorierna skulle nedsättas från 1 krona 75 öre till 1 krona
50 öre, för tuberkulossjukhus från 2 kronor till 1 krona 85 öre samt
för tuberkulossjukstugor och tuberkulosavdelningar vid lasarett från
1 krona 50 öre till 1 krona 40 öre, allt för dag och patient. Då
utskottet funnit de sålunda föreslagna reduceringarna av bidragen
skäliga, har utskottet alltså ansett sig böra giva sin anslutning till
Kungl. Maj:ts förslag härutinnan och kan sålunda icke tillstyrka de
motionsvis framställda yrkandena i denna del.
Vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om ökning av antalet vårdplatser
å tuberkulossjukvårdsanstalterna har icke givit utskottet anledning
till erinran och har utskottet jämväl funnit sig böra förorda det
av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet.
Vidkommande slutligen det motionsvis framställda yrkandet, att
riksdagen måtte besluta, att till anordnande av en energisk och målmedveten
upplysningsverksamhet till förebyggande av tuberkulossjukdomens
utbredning, ställa till medicinalstyrelsens förfogande ett belopp
av 25,000 kronor, att utgå av förevarande anslag, får utskottet erinra
Utskottets
yttrande.
102
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Resebidrag
till vissa
patienter
vid kustsanatorierna.
[93.]
om, att riksdagen för understödjande av dispensärverksamhet på extra
stat beviljat särskilda förslagsanslag, för vart och ett av åren 1915—
1917 å 60,000 kronor, för vart och ett av åren 1918 och 1919 å
70.000 kronor, för år 1920 å 150,000 kronor, för år 1921 å 250,000
kronor, för år 1922 å 300,000 kronor och för första halvåret 1923 å
200.000 kronor, och har utskottet, på sätt av punkt 97 här nedan framgår,
för budgetperioden 1923—1924 för ändamålet tillstyrkt ett anslag
å 400,000 kronor. Vidare har nationalföreningen mot tuberkulosen allt
mer och mer ökat sin verksamhet på ifrågavarande område, och bedrives
denna verksamhet så väl i hemmen direkt som i skolor, bland
värnpliktige o. s. v. Vid sådant förhållande och då motionärens syfte
redan synes vara på olika sätt tillgodosett, har utskottet, med erkännande
av det önskvärda i att möjligaste effektiva arbete i berörda hänseende
utföres, dock icke kunnat tillstyrka motionärens framställning
om att särskilt anslag nu skulle för ändamålet i fråga beviljas.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande förslag och med avslag å herrar Hederstiernas
samt Uddenbergs och Borggrens ävensom
herr Larssons ovanberörda motioner
a) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till bidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter
med 2,675,000 kronor;
b) medgiva de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 8 januari 1923 förordade
ändringarna i grunderna för anslagets användning.
94:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 93) att för beredande
av bidrag till medellösa eller mindre bemedlade personer för
resor till och från de vid västkusten belägna statsunderstödda kustsanatorierna
för budgetåret 1923—1924 bevilja ett extra förslagsanslag
av 35,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 242 och 243 i statsrådsprotokollet.
För resebidrag till vissa patienter vid kustsanatorierna har riksdagen
på extra stat för första halvåret 1923 anvisat ett förslagsanslag av
7,500 kronor eller halva det för år 1922 beviljade beloppet.
Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, har från det för år 1921
beviljade förslagsanslaget, likaledes å 15,000 kronor, utbetalts 39,424
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
103
kronor 89 öre och från anslaget för år 1922 under samma års förra
hälft 23,886 kronor 17 öre.
Med hänsyn till att anslaget sålunda under de senaste åren väsentligt
överskridits, har departementschefen ansett anslaget böra höjas med
20,000 kronor till 35,000 kronor.
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer alltså,
att riksdagen må för beredande av bidrag till
medellösa eller mindre bemedlade personer för resor till
och från de vid västkusten belägna statsunderstödda kustsanatorierna
för budgetåret 1923—1924 bevilja ett
extra förslagsanslag av 35,000 kronor.
95:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda förslag (punkt 94)
hemställer utskottet,
att riksdagen må besluta att beträffande det ordinarie
reservationsanslaget till resestipendier åt läkare
för studier i tuberkulossjukvård i riksstaten för budgetåret
1923—1924 icke upptaga något belopp.
96:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 95) att såsom
bidrag till upprätthållande av verksamheten vid de genom medel ur
Konung Oscar ll:s jubileumsfond inrättade folksanatorierna, att användas
i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra anslag av 300,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.
244—248 i statsrådsprotokollet.
För upprätthållande av verksamheten vid de genom medel ur
Konung Oscar II:s jubileumsfond inrättade folksanatorierna hava alltsedan
år 1905 anslag beviljats av riksdagen. Under det att anslaget
till och med 1917 utgjort 200,000 kronor årligen, har det därefter —
med inräknande av anslag å tilläggsstat för täckande av brist — utgått
med belopp, som framgå av följande tablå:
År:
1918 ...............
1919 ................
1920 .................
1921 ................
1922 .................
1923 Vi—3%
Belopp:
350,000: —
550,000: —
1,421,000: —
75u,000: —
700,000: —
300,000: —
Resestipendier
åt läkare för
studier i tuberkulossjukvård.
[94.]
Folk
sanatorierna.
[95.]
104
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande framställning har
utskottet till behandling förehaft en inom andra kammaren av herr
E. Hage väckt motion, nr 116, däri föreslagits, att riksdagen måtte
såsom bidrag till upprättande av verksamheten vid de genom medel ur
Konung Oscar II:s jubileumsfond inrättade folksanatorierna, att användas
i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra anslag av 500,000 kronor.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får
utskottet hänvisa till motionen.
Vid anmälan av förevarande anslagsäskande inför Kungl. Maj:t
har departementschefen till en början erinrat om, hurusom han vid besvarandet
förra året av eu inom riksdagens första kammare — närmast
med anledning av ett av överstyrelsen för ifrågavarande jubileumsfond
fattat beslut om höjning av patientavgifterna — framställd interpellation
hade anledning att närmare skärskåda hithörande spörsmål.
I detta hänseende anförde departementschefen bland annat, att den
betydande avgiftsförhöjning, som befunnits erforderlig för förbättring av
jubileumsfondens ekonomi, huvudsakligen komme att träffa landsting och
städer, som ej deltoge i landsting, men endast i mindre grad de mindre
bemedlade personer, vilkas vård jubileumsfonden i främsta rummet hade
till ändamål att befrämja, enär normalavgiften, 7 kronor, tänkts skola
utgå huvudsakligen för de patienter — och dessa utgjorde flertalet —
vilkas vårdkostnad jämlikt 41 § av den nya lagen om fattigvården slutligen
stannade å landsting eller städer, som ej deltoge i landsting. Det
hade av överstyrelsen ansetts bäst överensstämma med gällande principer
för tuberkulossjukvården i riket, att avgiften i hithörande fall vore lika
med det genomsnittligt beräknade självkostnadspriset. Då enligt nyss
nämnda lagrum fattigvårdssamhälle ägde att av vederbörande landsting
utbekomma gottgörelse för utgivna avgifter för vård vid sanatorierna
samt landstingen ävensom de största städerna också upprättat egna
sanatorier, hade den underbetalning, som ägt rum genom de dittiilsvarande
vårdavgifterna vid jubileumsfondens sanatorier, inneburit en
vinst för vederbörande landsting eller stad på bekostnad av jubileumsfonden
eller snarare — då de löpande utgifterna vid sanatorierna till
övervägande del bestredes genom statsunderstödet — på statens bekostnad,
en vinst, som, enligt vad som framginge av överstyrelsens
utredning, till avsevärd del inhöstats av de mera bärkraftiga landstingen
och städerna, exempelvis Stockholm.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
105
I likhet med överstyrelsen hade departementschefen funnit en rättelse
härutinnan vara påkallad. Visserligen vore många landsting synnerligen
hårt betungade av kostnader för sjukvårdsändamål, blaud annat
för tuberkulossjukvården. Men den lättnad häri, som staten kunde och
ville bringa, syntes icke böra utgå på nu nämnda irrationella sätt, utan
enligt klara och rättvisa grunder genom understöd från det allmänna förslagsanslaget
till driftkostnader vid tuberkulossjukvårdsanstalter.
Härjämte påpekade departementschefen, att de platser, för vilka
vårdavgifterna, efter individuell prövning, skulle utgå med 4 eller 2 kronor,
uteslutande vore avsedda för sådana patienter, som väl vore mindre
bemedlade och icke i stånd att betala normalavgiften, men vilkas vårdkostnader
dock icke bestredes av allmänna medel, ävensom att överstyrelsens
beslut i ett avseende medförde direkt lättnad för de mindre
bemedlade patienterna, nämligen därutinnan, att överläkaren vid sanatoriet
skulle äga rätt att, om det med hänsyn till viss patients vårdbehov
funnes påkallat, upplåta enskilt eller halvenskilt rum till begagnande
utan ökning av den avgift, som eljest skolat av patienten erläggas.
Slutligen förklarade departementschefen, att han icke för det dåvarande
funne anledning föreligga till någon statsmakternas åtgärd i
anledning av överstyrelsens ifrågavarande beslut, men att han ämnade
med uppmärksamhet följa dessa förhållanden, då det ju icke vore alldeles
uteslutet, att avgiftsförhöjningen kunde få ogynnsamma följder,
samt att han vore fullt ense med interpellanten därom, att sådana besparingar
icke borde göras, som ledde till en försämring av tuberkulossjukvården
i vårt land.
Den mening, departementschefen i interpellationssvaret uttalade
beträffande den av överstyrelsen beslutade omläggningen av patientavgifterna,
har han icke funnit anledning frångå med hänsyn till den erfarenhet
rörande verkningarna av de nya avgifterna, som kunnat vinnas
under den korta tid, de hittills varit i tillämpning. Kung!. Maj:t har
icke heller funnit skäl bifalla en av Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott
i oktober 1922 gjord framställning om vidtagande av åtgärder
för nedsättningar av ifrågavarande avgifter. Men enligt departementschefens
mening är det icke uteslutet, att erfarenheten inom en
nära liggande framtid kan giva vid handen, att en sänkning av patientavgifterna
måste ske, om folksanatorierna fortfarande skola väl fylla
sin stora uppgift i kampen mot tuberkulosen. Ehuru en sådan avgiftsreducering,
såsom också överstyrelsen antytt, kan komma att ske redan
under innevarande år, har anslaget synts departementschefen för budgetBihang
till riksdagens protokoll 1923. 6 samt 5 käft. (Nr 5.) 552 ss 14
106
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
Understödjande
av
dispensärverksamhet.
[96.]
Behandling
av medellösa
lupuspatienter.
[97.J
året 1 juli 1923—30 juni 1924 böra begränsas mera än överstyrelsen
ifrågasatt (500,000 kronor), förslagsvis till 300,000 kronor. Det för närvarande
i så ovanlig grad tryckta statsfinansiella läget medför nämligen
enligt departementschefens mening, att anslaget måste beräknas så knappt,
som rimligen kan ske, med uppoffrande av den tilltänkta säkerhetsmarginalen
för jubileumsfonden.
Till den ståndpunkt, departementschefen, enligt vad sålunda nämnts,
intagit till förevarande fråga, har utskottet ansett sig böra giva sin anslutning,
och har utskottet alltså icke ansett det tillrådligt att biträda
den i ämnet väckta motionen.
Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å herr Hages ovanberörda
motion i vad den skiljer sig från Kungl.
Maj:ts förslag, såsom bidrag till upprätthållande av
verksamheten vid de genom medel ur Konung Oscar
II:s jubileumsfond inrättade folksanatorierna, att användas
i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser,
för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra
anslag av 300,000 kronor.
97:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt
96) och under erinran om att riksdagen till statsbidrag för understödjande
av dispensärverksamhet för första halvåret 1923 anvisat ett anslag
av 200,000 kronor, får utskottet hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1923—1924 till
statsbidrag för understödjande av dispensärverksamhet,
under villkor i huvudsaklig överensstämmelse med de
nu gällande, bevilja ett extra förslagsanslag av 400,000
kronor.
98:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 97) och under erinran om att förevarande anslag för budgetperioden
1 januari—30 juni 1923 upptagits med 25,000 kronor hemställer
utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
107
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till bekostande av behandling
enligt den s. k. ljusmetoden av medellösa med sjukdomen
lupus vulgaris behäftade personer från landsorten med
50.000 kronor.
99:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits därom gjorda
framställning (punkt 98) och under erinran om att till i förevarande
punkt omförmälta ändamål beviljats anslag dels för år 1922 med enahanda
belopp, som de för budgetåret 1923—1924 nu äskade, dels ock
för första halvåret 1923 med hälften av nämnda belopp, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1923—1924 anvisa,
att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med
gällande grunder,
a) såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten
vid radiumhemmets poliklinik ett extra anslag
av 15,000 kronor; samt
b) såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten
vid hemmets klinik ett extra förslagsanslag av
31.000 kronor.
100:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt
99) och under erinran om att riksdagen till i förevarande punkt omförmälta
ändamål anvisat för år 1922 15,000 kronor samt för första halvåret
1923 7,500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för beredande av bidrag, enligt
nu gällande grunder, till medellösa eller mindre bemedlade
personer för resor till och från radiumhemmet i
Stockholm för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra
förslagsanslag av 15,000 kronor.
101:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 100) att till
statsbidrag för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus
för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,800,000
kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 253
och 254 i statsrådsprotokollet.
Bidrag till
upprätthållande
av radiumhemmets
verksamhet.
[98.]
Resebidrag
till vissa
patienter vid
radiumhemmet.
[99.]
Statsbidrag
för uppförande,
inrättande
eller
inlösen av
epidemisjukhus.
[100.]
108
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
Statsbidrag
för driften av
epidetnisjukhus.
[ioi.]
Med anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställningar
har riksdagen till statsbidrag för uppförande, inrättande eller inlösen
av epidemisjukhus på extra stat anvisat för år 1921 2,000,000 kronor,
för år 1922 1,500,000 kronor och för första halvåret 1923 750,000
kronor.
I enlighet med av riksdagen godkända grunder har Kungl. Maj:t
genom kungörelser den 7 september 1920 meddelat bestämmelser dels
angående statsbidrag för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus
(sv. förf.-saml. nr 667) och dels angående statsbidrag för driften
av epidemisjukhus (sv. förf.-saml. nr 668).
Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet ansett sig böra
biträda. Utskottet vill dock härvid uttala, att utskottet förutsätter, att
de i epidemilagen meddelade bestämmelserna angående skyldighet för
epidemidistrikt att hava tillgång till erforderligt antal platser å sjukhus,
avsedda för personer, som äro behäftade med någon av de i 2 § 1 mom.
av nämnda lag uppräknade sjukdomar, tillämpas på sådant sätt, att
landstingen ej betungas av större kostnader för epidemisjukvårdens
ordnande än som äro av förhållandena betingade.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till statsbidrag för uppförande,
inrättande eller inlösen av epidemisjukhus för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra förslagsanslag av
1,800,000 kronor.
102:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 101) att till
statsbidrag för driften av epidemisjukhus för budgetåret 1923—1924
anvisa ett extra förslagsanslag av 700,000 kronor.
Till statsbidrag för driften av epidemisjukhus har riksdagen å extra
stat anvisat anslag å 600,000 kronor för år 1921, å 450,000 kronor för
år 1922 och å 225,000 kronor för första halvåret 1923.
Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, har emellertid belastningssiffran
för anslaget för år 1922 intill slutet av augusti samma år uppgått
till sammanlagt omkring 557,000 kronor och år 1921, då anslaget
uppgick till 600,000 kronor, har detsamma måst överskridas med omkring
74,800 kronor. Med hänsyn härtill ävensom till övriga av medicinalstyrelsen
påpekade förhållanden har anslaget för nu ifrågavarande
budgetår ansetts böra bestämmas till 700,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
109
Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande förslag,
hemställer alltså,
att riksdagen må till statsbidrag för driften av
epidemisjukhus för budgetåret 1923—1924 anvisa ett
extra förslagsanslag av 700,000 kronor.
103:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 102) att
dels i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till kliniker
vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg med
137,000 kronor;
dels ock medgiva av departementschefen förordad ändring i grunderna
för anslagets användning.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 255—257 i statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet har 1922 års riksdag
dels medgivit, att statsbidrag till anordnande av kliniker vid vanföreanstalterna
i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg, till underhåll av
skol- och uppfostringshem för vanföra samt till understöd åt de i Stockholm,
Göteborg och Hälsingborg av föreningarna för bistånd åt vanföra
inrättade undervisningsanstalterna för vanföra m. m. må från och
med år 1923 utgå i enlighet med de av chefen för socialdepartementet
i statsrådsprotokollet över socialärenden den 7 januari 1922 förordade
grunderna, dels ock för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie
förslagsanslaget till kliniker vid vanföreanstalterna till 79,000
kronor, det ordinarie förslagsanslaget till underhåll av skol- och uppfostringshem
för vanföra till 45,400 kronor samt det ordinarie förslagsanslaget
till de av ovannämnda föreningar för bistånd åt vanföra inrättade
undervisningsanstalterna för vanföra m. m. till 77,500 kronor.
I och med riksdagens godtagande av ovannämnda grunder har
fastslagits, att statsbidragen till vanföreanstalterna för tiden efter 1923
års ingång icke längre skola utgå efter glidande skala utan med fasta
belopp för varje patient eller elev, dock med bibehållande av principen
att staten skall gälda ungefär halva driftkostnaden.
De statsbidrag, som chefen för socialdepartementet ovannämnda
den 7 januari 1922 förordade att utgå till vanföreanstalternas underhåll
för första halvåret 1923, framgå av följande tablå:
till vanföreanstalternas i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg kliniker,
per dag och patient......................................................... kronor 2: 70
Kliniker vid
vanföreanstalterna
i
Stockholm,
Göteborg och
Hälsingborg.
[102.]
opaginerad Kontrollera mot PDF
no
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
till skol- och uppfostringshemmen för vanföra, per
dag och patient ............................................................................. kronor 2: 50
till undervisningsanstalternas för vanföra interna elever,
per elev och månad.................................................................... » 68: —
till samma undervisningsanstalters externa elever,
per elev och månad........................................................................ » 27:—
Med hänsyn till den allmänna prissänkningen har departementschefen
nu funnit en mindre nedsättning av statsbidragsbeloppen kunna äga
rum. Departementschefen har sålunda förordat, att de statsbidrag, som
komma att utgå från anslag, vilka beviljas för budgetåret 1923—1924
och tiden därefter, tillsvidare skola bestämmas på följande sätt:
till vanföreanstalternas i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg kliniker,
per dag och patient............................................................... kronor 2: 55
till skol- och uppfostringshemmen för vanföra, per dag
och patient ............................................................................. » 2: 35
till undervisningsanstalternas för vanföra interna elever,
per elev och månad................................................................. » 63: —
till samma undervisningsanstalters externa elever, per elev
och månad .............................................................................. » 25: —
Vid bifall till detta förslag hava de för budgetåret 1923—1924 erforderliga
anslagen, med ledning av belastningen å anslagen för år
1921, ansetts kunna beräknas till 137,000 kronor för klinikerna, 73,000
kronor för skol- och uppfostringshemmen och 136,000 kronor för undervisningsanstalterna.
Då utskottet i likhet med departementschefen ansett, att med
hänsyn till den allmänna prissänkningen en nedsättning av statsbidragen
till ovannämnda anstalter bör kunna vidtagas och då de av Kungl. Maj:t
föreslagna bidragsbeloppen för ifrågavarande budgetår synts utskottet
väl avvägda, får utskottet alltså under nu förevarande punkt hemställa,
att riksdagen må
a) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till kliniker vid v anföreanstalter na i Stockholm,
Göteborg och Hälsingborg med 137,000 kronor; samt
b) medgiva den av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 8 januari 1923 förordade
ändringen i grunderna för anslagets användning.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
111
104:o) På grund av Kung!. Maj:ts därom gjorda framställning Polikliniker
(punkt 103) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet sid. 257 *nltaUerna ''i
i ämnet innehåller, hemställer utskottet, Stockholm,
Göteborg och
... Hälsingborg.
att riksdagen må i nksstaten uppföra det ordinarie M()3 j
förslagsanslaget till polikliniker vid vanföreanstalterna
i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg med 15,000 kronor.
105:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 104) och under Underhåll av
hänvisning till vad utskottet under punkt 103 här ovan anfört, får ^h^gshem
Utskottet hemställa, för vanföra
att
riksdagen må [104.]
a) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till underhåll av skol- och uppfostringshem för
vanföra med 73,000 kronor; samt
b) medgiva den av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 8 januari 1923 förordade
ändringen i grunderna för anslagets användning.
106:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 105) att i riks- Bidrag till
staten uppföra det ordinarie förslagsanslaget för bidrag till resor för ''införa''
vanföra jämte vårdare till och från vanföreanstalt eller i samband med j
sådan anstalt anordnat skol- och uppfostringshem med 60,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 258 i statsrådsprotokollet.
Det ordinarie förslagsanslaget för bidrag till resor för vanföra
jämte vårdare till och från vanföreanstalt eller i samband med ‘sådan
anstalt anordnat skol- och uppfostringshem blev, enligt Kungl. Maj:ts
förslag i 1922 års statsverksproposition (femte huvudtiteln punkt 103),
med hänsyn till anslagets dittills vanliga överskridande från och med
år 1923 ökat från 35,000 kronor till 50,000 kronor för år räknat och
alltså i riksstaten för första halvåret 1923 upptaget till 25,000 kronor.
Utbetalningarna för ifrågavarande resor hava, enligt vad statsrådsprotokollet
utvisar, för år 1921 uppgått till 103,213 kronor 61 öre och
för de två första kvartalen av år 1922 till 44,635 kronor 91 öre.
På grund av denna starka belastning av anslaget har departementschefen
funnit sig böra föreslå, att anslaget för nu ifrågavarande budgetår
höjes till 60,000 kronor.
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kung]. Maj:ts förevarande
förslag, får alltså hemställa,
112
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Understöd åt
undervisningsanstalter
för vanföra
m. vi.
[106.]
Allmän "hälsooch
sjukvård.
[107.]
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
förslagsanslaget för bidrag till resor för vanföra jämte
vårdare till och frän vanföreanstalt eller i samband med
sådan anstalt anordnat s/col- och upp fostring shem med
60,000 kronor.
107:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 106) och under hänvisning till vad utskottet under punkt 103
här ovan anfört, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till de i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg
av föreningarna för bistånd åt vanföra inrättade undervisningsanstalterna
för vanföra m. m. med 136,000 kronor;
samt
b) medgiva de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 8 januari 1923 förordade
ändringarna i grunderna för anslagets användning.
108:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 107) att i riksstaten
uppföra det ordinarie förslagsanslaget till bestridande av kostnader
för allmän hälso- och sjukvård med 1,200,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 259 och 260 i statsrådsprotokollet.
Det ordinarie förslagsanslaget till bestridande av kostnader för
allmän hälso- och sjukvård upptogs för år 1922 till 1,000,000 kronor
och för tiden 1 januari—30 juni 1923 till 600,000 kronor.
Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, uppgick belastningen å
anslaget efter avdrag av inkomster till detsamma år 1921 till 1,879,396
kronor 76 öre och första halvåret 1922 till 722,649 kronor 82 öre.
Största utgiftsposten å anslaget är kostnaden för åtgärder mot
könssjukdomar. Från medicinalstyrelsen har lämnats följande uppgift
angående antalet dylika sjukdomsfall och statens utgifter för desamma
under åren 1920—1922:
1930 1921 1922
Antal sjukdomsfall.................................. 19,615 15,946 12,972
Kostnader per år........................ kronor 909,242:— 1,000,828:13 924,064: —
Kostnad per nyanmält sjukdomsfall » 46:40 62:70 71:20
Statsutskottets utlåtande Nr f>. 113
Siffrorna för år 1922 äro beräknade efter uppgifter för tiden x/j—30/9 1922.
Siffrorna för denna tid äro resp. 9,729; 693,048; 71:20.
Anledningen till att kostnaderna icke stå i proportion till antalet sjukdomsfall
torde vara, dels att ett betydligt antal sjuka erhålla vård under ända till 3
års tid — givetvis med flera avbrott — dels ock att de sjuka år efter år i
allt större utsträckning övergått från privat behandling på egen bekostnad till
den kostnadsfria behandlingen.
Kungl. Maj:t har den 15 juni 1922 utfärdat lag (nr 266) om ändrad
lydelse av 5 § i lagen den 20 juni 1918 (nr 460) angående åtgärder
mot utbredning av könssjukdomar, vilken ändring huvudsakligen
avser införande av bestämmelse därom, att i stad, där poliklinik för
kostnadsfri undersökning och behandling av könssjuka är anordnad,
sådan undersökning och behandling i allmänhet icke må mot ersättning
av statsmedel meddelas av läkare utom polikliniken. Med hänsyn till
denna lagändring samt till minskningen i antalet anmälda sjukdomsfall
och någon nedsättning i priset å läkemedel hava statens kostnader
för ifrågavarande undersökning och behandling enligt en inom medicinalstyrelsen
verkställd beräkning ansetts komma att under budgetåret 1
juli 1923 — 30 juni 1924 minskas med omkring 125,000 kronor jämfört
med kostnaderna under år 1922.
Vid anmälan av förevarande anslagsäskande inför Kungl. Maj:t
har departementschefen anfört följande: »Med anledning av vad från
medicinalstyrelsen meddelats angående beräknad minskning av statens
kostnader för åtgärder mot könssjukdomarna och då hälsovårdsanslaget
från och med år 1923 i avsevärt mindre grad än förut kommer att betungas
med utgifter för bestridande av ersättning åt vikarier å förste
provinsialläkar- och provinsialläkartjänster (jämför 1922 års statsverksproposition,
femte huvudtiteln, punkt 105) — vilken sistnämnda belastningsminskning
enligt uppgift från medicinalstyrelsen ansetts kunna
beräknas till omkring 125,000 kronor — torde det kunna antagas, att
de utgifter, för vilka ifrågavarande anslag är avsett, under nästa budgetår
icke komma att stiga högre än sammanlagt till omkring 1,200,000
kronor.»
Vid prövning av Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda
förslag har utskottet uppmärksammat, dels att 1922 års statsrevisorer
med hänsyn till de betungande utgifter, staten på grund av gällande
bestämmelser angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar
måst vidkännas, i sin till årets riksdag avgivna berättelse erinrat, hurusom
vid 1922 års riksdag andra lagutskottet i sitt uttalande i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lyBihang
till riksdagens protokoll 1923. 6 samt. 5 käft. (Nr 5.) 552 23 15
Utalcottet»
yttrande.
114
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
delse av 5 § i ovanberörda lag den 20 juni 1918 ifrågasatt, huruvida
icke med hänsyn till dåvarande penningvärde anledning funnes till
övervägande, om till ytterligare besparing någon jämkning jämväl kunde
ske beträffande vissa poster i den uti kungörelsen den 13 december
1918 innefattade läkartaxan för förrättningar av nu ifrågavarande slagdels
ock att medicinalstyrelsen i ett med anledning härav avgivet yttrande
funnit sig kunna förorda ändringar av allenast tvenne poster i berörda
taxa nämligen de som hänföra sig till bakteriologiska undersökningar
och tagning av blodprov. Utskottet har emellertid ansett det
kunna ifrågasättas, huruvida icke en nedsättning av den för »förnyat
besök» hos läkaren fastställda avgiften jämväl bör kunna vidtagas.
Vad det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet beträffar, har utskottet
icke velat motsätta sig anvisandet av detsamma och får utskottet
alltså hemställa,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till bestridande av kostnader för allmän
hälso- och sjukvård med 1,200,000 kronor.
Lindring i
mindre
bemedlades å
landsbygden
sjukvårdskostnader.
[108.]
109:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 108) att till
beredande av bidrag, i enlighet med av 1918 års lagtima riksdag godkända
grunder, för lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden
sjukvårdskostnader för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra
förslagsanslag av 25,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 260
—262 i statsrådsprotokollet.
Med anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning har
1918 års lagtima riksdag till bidrag för lindring i mindre bemedlade
patienters å landsbygden sjukvårdskostnader på extra stat för år 1919
anvisat ett förslagsanslag å 230,000 kronor ävensom godkänt vissa villkor
och grunder för åtnjutande av bidrag från ifrågavarande anslag.
Samma belopp har för ändamålet anvisats jämväl för vartdera av åren
1920 och 1921.
Närmare bestämmelser rörande användningen av berörda anslag äro
meddelade genom kungörelse den 8 november 1918 (sv. förf.-saml. nr
843).
År 1921 sänkte riksdagen med hänsyn till anslagets ringa belastning
under föregående år anslagssumman för år 1922 till 130,000 kro
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
llf>
nor och beviljade riksdagen för första halvåret 1923 på grund av den
fortfarande mycket ringa belastningen av anslaget i enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag allenast 25,000 kronor.
Belastningssiffrorna för anslaget utgöra, enligt vad statsrådsprotokollet
utvisar för år 1921 och första halvåret 1922 respektive 3,895:45
kronor och 4,415 kronor.
Med hänsyn härtill har departementschefen funnit anslaget för nu
ifrågavarande budgetår utan risk kunna begränsas till samma belopp
som det för första halvåret 1923 beviljade eller till 25,000 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer alltså,
att riksdagen må till beredande av bidrag, i enlighet
med av 1918 års lagtima riksdag godkända
grunder, för lindring i mindre bemedlade patienters ä
landsbygden sjukvårdskostnader för budgetåret 1923—
1924 anvisa ett extra förslagsanslag av 25,000 kronor.
110:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 109) att för
budgetåret 1923—1924 anvisa
dels till bestridande av kostnaderna för statens skola för utbildning
av distriktssköterskor ett extra förslagsanslag av 8,000 kronor,
dels till stipendier för sjuksköterskor för genomgående av nämnda
skola ett extra anslag av 25,000 kronor,
dels ock för beredande av statsbidrag för anställning av distriktssköterskor
i enlighet med gällande grunder ett extra förslagsanslag av
250,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.
262—264 i statsrådsprotokollet.
Statsbidrag
för anställning
av
distriktssköterskor
m. m.
[109.]
Med anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställningar har
riksdagen på extra stat för vart och ett av åren 1920—1922 anvisat
dels till bestridande av kostnaderna för anordnande i Stockholm av en
statens skola för utbildning av distriktssköterskor ett förslagsanslag å
8,000 kronor, dels till stipendier för sjuksköterskor för genomgående
av nämnda skola ett förslagsanslag, högst, 20,000 kronor, dels ock för
beredande av statsbidrag för anställning av distriktssköterskor i enlighet
med de i riksdagens skrivelse den 13 juni 1919 angivna grunder ett
förslagsanslag å 250,000 kronor.
116
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Dyrt ids hjälp
åt distriktssköterskor.
[110.]
Statsbidrag
till avlöning
åt distriktsbarnmorskor.
[in.]
För första halvåret 1923 har riksdagen till distriktssköterskeskolau
samt till stipendier anvisat hälften av hittillsvarande årsanslag.
Den av departementschefen nu föreslagna förhöjningen av anslaget
till stipendier^ sjuksköterskor, som genomgå statens skola för utbildning
av distriktssköterskor, är föranledd därav, att nämnda skola på
grund av brist på tillräckligt antal stipendier icke erhåller fullt elevantal.
Utskottet har funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och får alltså hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1923—1924 anvisa
a) till bestridande av kostnaderna för statens
skola för utbildning av distriktssköterskor ett extra förslagsanslag
av 8,000 kronor;
b) till stipendier för sjuksköterskor för genomgående
av nämnda skola ett extra anslag av 25,000
kronor; samt
c) för beredande av statsbidrag för anställning av
distriktssköterskor i enlighet med gällande grunder ett
extra förslagsanslag av 250,000 kronor.
111:°) Beträffande Kungl. Maj:ts framställning rörande anslag till
beredande av dyrtidshjälp åt distriktssköterskor (punkt 110) kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
112:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning (punkt 111) och under erinran om att riksdagen till i
förevarande punkt omförmälta ändamål å extra stat för år 1922 anvisat
ett anslag av enahanda belopp, som det för budgetåret 1923—1924
äskade ävensom att i riksstaten för 1923 års första halvår, med hänsyn
till att endast en mindre del av årsbehovet faller på årets första hälft,
anvisats ett anslag av 150,000 kronor för ändamålet i fråga, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för beredande av statsbidrag
till avlöning åt distriktsb ammor skor för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra förslagsanslag av 500,000
kronor.
Statsutskottets utlutande Nr 5.
117
113:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förelag rörande anslag till beredande
av dyrtidshjälp åt dietriktsbarnmorskor och vissa av kommun
fast anställda barnmorskor (punkt 112) kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för
riksdagen
anmäla.
114:o) Kungl. Maj:t, har föreslagit riksdagen (punkt 113) att i
riksstaten uppföra det ordinarie anslaget till barnmorskeundervisningen
och barnbördshusen med 67,283 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 269
—272 i statsrådsprotokollet.
I proposition nr 65 framlade Kungl. Maj:t för 1921 års riksdag
förslag om reformering av barnmorskeundervisningen och gjorde tillika
framställning om anvisande av härför erforderliga förhöjda anslag.
Anslagsäskandena vunno riksdagens bifall, och anvisades, bland annat,
varom nu ej är fråga, ett ordinarie anslag under rubriken »Barnmorskeundervisningen
och barnbördshusen» å 72,703 kronor.
Av ifrågavarande anslag äro 30,127 kronor 50 öre avsedda för staten
för läroanstalten för barnmorskor i Stockholm, 41,127 kronor 50 öre för
staten för läroanstalten för barnmorskor i Göteborg, 90 kronor för medikamenter
till barnbördshuset Pro Patria och 1,358 kronor såsom ersättning
för avskriven kyrkotionde till barnmorskeläraren i Lund, vilket sistnämnda
belopp dock numera utgår såsom bidrag för uppehållande av
verksamheten vid det av Malmöhus läns landsting bekostade barnbördshuset
i Lund.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda framställning har
icke givit utskottet anledning till erinran och får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
anslaget till barnmorskeundervisningen och barnbördshusen
med 67,283 kronor.
115:o) I enlighet med Kung]. Maj:ts förslag (punkt 114) och under
erinran om att riksdagen till anordnande av repetitionskurser för barnmorskor
anvisat på extra stat för år 1922 ett anslag av enahanda belopp
som det nu äskade och för första halvåret 1923 ett anslag å 7,750
kronor, hemställer utskottet,
Dyrtidshjälp
åt d istriktsbarnmorskor.
[112.]
Barnmorske
undervisningen
och
barnbördshusen.
[113.]
Repetitionskurser
för
barnmorskor.
[114.]
118
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Ortopediska
institutet.
[115.]
Skyddskopp
ympningen.
[116.]
Karantänsanstalten
på
KänsÖ•
[117.]
att riksdagen må till anordnande av repetitionskurser
för barnmorskor för budgetåret 1928—1924 anvisa
ett extra anslag av 15,500 kronor.
116:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
115) får utskottet hemställa,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
anslaget till ortopediska institutet med 8,250 kronor.
117:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 116) att i riksstaten
uppföra det ordinarie förslagsanslaget till skyddskoppympningen
med 310,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 273 i statsrådsprotokollet.
I samband med antagande av ny lag om skyddskoppympning beslöt
1916 års riksdag att anvisa ett ordinarie förslagsanslag till skyddskoppympningen.
Detta anslag har under tiden 1918—1922 utgått med
240,000 kronor för år. Vid 1922 års riksdag bestämdes anslaget i
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (statsverkspropositionen, femte
huvudtiteln, punkten 112) för första halvåret 1923 till 130,000 kronor.
Den av Kungl. Maj:t nu föreslagna förhöjningen av anslaget är
föranledd av, att detsamma under de senare åren väsentligt överskridits.
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer alltså,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till skyddskoppympningen med
310,000 kronor.
118:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117) och
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 274 och 275) i ämnet
innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
anslaget till karantänsanstalten på Känsö med
17,600 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 119
119:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 118) och under erinran om att riksdagen till i förevarande punkt
omförmälta ändamål å extra stat för år 1922 anvisat ett anslag å 3,000
kronor får utskottet, som funnit sig böra biträda den av Kungl. Magt
ifrågasatta ändringen i bestämmelserna rörande ifrågavarande statsbidrag,
hemställa,
att riksdagen må såsom bidrag till skolföreståndaren
J. Henrikssons i Rostock verksamhet för odling
av frön för uppdragande av medicinalväxter m. m. för
budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra anslag av
2,500 kronor.
120:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 119) att i riksstaten
uppföra det ordinarie anslaget till Svenska läkarsällskapet med
2,500 kronor.
I riksstaten bar sedan många år upptagits ett ordinarie anslag å
3,000 kronor till Svenska läkarsällskapet, vilket anslag är avsett till
inköp av böcker och journaler m. m.
Då utbetalning av anslagsbeloppet ansågs utan olägenhet kunna
ske under årets senare hälft, blev anslaget emellertid i riksstaten för
första halvåret 1923 icke upptaget med något belopp.
Med hänsyn till de statsfinansiella svårigheterna och de inskränkningar,
som föreslagits med avseende å andra liknande anslag, har
departementschefen funnit nu förevarande anslag för budgetåret 1923
—1924 böra begränsas till 2,500 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
anslaget till Svenska läkarsällskapet med 2,500
kronor.
121:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 120) att i riksstaten
uppföra det ordinarie förslagsanslaget till Sveriges andel i kostnaderna
för den internationella bälsovårdsbyrån i Paris med 5,000 kronor.
Alltsedan år 1910 bar till bestridande av Sveriges andel i kostnanaderna
för den internationella hälsovårdsbyrån i Paris i riksstaten varit
Understöd åt
J. Henriksson
för odling av
medicinalväxter
m. in.
[118.]
Svenska
läkarsäll
skapet.
[119.]
Sveriges andel
i kostnaderna
för den internationella
hälsovårdsbyrån
i Paris.
[120.]
Förbättrad
sjukvård
inom rikets
Ödemarksområden.
[121-]
Överståthållarämbetet.
[122.]
Särskild polis
för uppdagande
av
olovlig införselav
spritdrycker
m. m.
[123.]
120 Statsutskottets utlåtande Nr 5.
uppfört ett ordinarie förslagsanslag å 7,000 kronor. Då Kungl. Maj:t
i regel under första hälften av året vidtagit disposition för utbetalning
av årsbeloppet och någon ändring häri med hänsyn till anslagets internationella
natur icke syntes böra ifrågasättas, upptogs hela anslagsbeloppet
å staten för första halvåret 1923.
Som Sveriges årsbidrag till byrån utgår med 12,500 francs, har
departementschefen funnit ifrågavarande förslagsanslag med hänsyn till
den rådande låga franckursen kunna nedsättas till 5,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till Sveriges andel i kostnaderna
för den internationella hälsovårdsbyrån i Paris med
5,000 kronor.
122:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag till åtgärder
för åstadkommande av en förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden
m. m. (punkt 121) kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
överståthållarämfoetet.
123:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 122) hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
anslaget till överståtliållarämbetet med 123,822
kronor.
124:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag till underhåll
av en särskild polis för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker
m. m. (punkt 123) kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
121
125:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124) och under
erinran om att riksdagen för i förevarande punkt omförmälta ändamål
anvisat å extra stat för år 1922 ett anslag å 80,000 kronor och för
första halvåret 1923 ett anslag å 30,000 kronor, får utskottet hemställa,
att riksdagen må för fortsatt utgivande av tidningen
»Polisunderrättelser» för budgetåret 1923—1924
anvisa ett extra anslag av 60,000 kronor.
126:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 125) att såsom
bidrag till upprätthållande av centralbyrån för fingeravtryck för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra anslag av 25,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 280
och 281 i statsrådsprotokollet.
Såsom bidrag för upprätthållandet av centralbyrån för fingeravtryck
har på extra stat anvisats för år 1922 ett förslagsanslag å 30,000 kronor
och för första halvåret 1923 ett förslagsanslag å 13,500 kronor. Med
hänsyn till den genom fallande levnadskostnadsindex inträffade sänkningen
i avlöningar för byråns personal, har anslaget ansetts kunna för nu
ifrågavarande budgetår nedsättas till 25,000 kronor.
Därjämte har departementschefen föreslagit, att anslaget hädanefter
må upptagas såsom bestämt anslag.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må såsom bidrag till upprätthållande
av centralbyrån för fingeravtryck för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra anslag av 25,000 kronor.
Landsstaten.
127:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 126) hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
anslaget till landshövdingarna med 318,500 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 samt. 5 käft. (Nr 5.) 55223 16
Utgivande av
»Polisunder•
rättelser».
[124.]
Centralbyrån
för fingeravtryck.
[125.]
Lands
hövdingarna.
[126.]
122
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Tjänstemän
och betjänte
vid länsstyrelserna.
[127.]
Sakkunniga
till biträde vid
utredningar
in. m.
[128.]
Arvoden åt
extra länsnotarier
in. m.
[129.]
Fögderiför
valtningarna.
[ISO.]
128:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt
127) får utskottet hemställa,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
anslaget till tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna
med 1,459,100 kronor.
129:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 128) hemställer
utskottet,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
anslaget till sakkunniga till biträde vid utredningar m. in.
med 6,000 kronor.
130:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 129) att i riksstaten
uppföra det ordinarie reservationsanslaget till arvoden åt extra
länsnotarier m. in. med 300,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 283 i statsrådsprotokollet.
Det ordinarie reservationsanslaget till arvoden åt extra länsnotarier
m. m. var i 1922 års riksstat upptaget till 383,000 kronor. För 1923
års första halvår nedsattes anslaget till 330,000 kronor för år räknat
eller till 165,000 kronor.
Med hänsyn till å anslaget befintliga reservationer har departementschefen
ansett, att detsamma för nu ifrågavarande budgetår bör kunna
ytterligare nedsättas med 30,000 kronor eller till 300,000 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag hemställer,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
reservationsanslaget till arvoden åt extra länsnotarier
m. m. med 300,000 kronor.
131:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
130) får utskottet hemställa,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
anslaget till fögderiförvaltningarna med 2,358,531 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 123
132:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131) hemställer
utskottet,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till vikariatsersättning ar vid fögderiförvaltningarna
med 40,000 kronor.
133:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 132) att i riksstaten
uppföra det ordinarie anslaget till övergångsstat för landsstaten
med 25,700 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 284 i statsrådsprotokollet.
Anslaget till övergångsstat för landsstaten utgår för närvarande
med 33,500 kronor för år räknat. Den nedsättning av anslaget, som
Kungl. Magt ansett nu kunna vidtagas, är beroende på, att två tjänstemän,
som förut varit uppförda å övergångsstaten, under nästa budgetår
icke komma att från densamma uppbära avlöning.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
anslaget till övergångsstat för landsstaten med 25,700
kronor.
134:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 133) att till beredande
av ortstillägg till vissa tjänstemän och betjänte vid landsstaten
i Göteborgs och Bohus län för budgetåret 1923 —1924 anvisa ett extra
anslag av 3,750 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 284
och 285 i statsrådsprotokollet.
Till beredande av ortstillägg till vissa tjänstemän och betjänte vid
landsstaten i Göteborgs och Bohus län har sedan år 1921 beviljats anslag
å extra stat å 3,750 kronor för år räknat, att utgå enligt av riksdagen
godkända grunder.
Enligt dessa grunder skola, bland annat, två vaktmästare vid länsstyrelsen
erhålla ortstillägg med 75 kronor var, för år räknat.
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, förutsätter emellertid, att, därest ortstillägg åt ovannämnda två
Vikariatsersättningar
vid fögderiförvaltningarna.
[131.]
Övergångsstat
för
landsstaten.
[132.]
Ortstillägg till
vissa tjänstemän
och betjänte
vid
landsstaten i
Göteborgs och
Bohus län.
[133.]
Utskottets
yttrande.
Polisväsendet
på landsbygden.
[134.]
124 Statsutskottets utlåtande Nr 5.
vaktmästare kommer att ingå i eventuellt dem tillkommande tillfälligt
lönetillägg, motsvarande belopp inbesparas å förevarande anslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till beredande av ortstillägg till
vissa tjänstemän och betjänte vid landsstaten i Göteborgs
och Bohus län för budgetåret 1923—1924 anvisa ett
extra anslag av 3,750 kronor.
135:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 134) att för
budgetåret 1923—1924 till avlöning och underhåll av särskild polisstyrka
på landet, där sådan kan av förhållandena påkallas, anvisa, att
användas i huvudsak efter hittills gällande grunder, ett extra förslagsanslag
av 1,200,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 285 och 286 i statsrådsprotokollet.
Riksdagen har under en följd av år beviljat förslagsanslag å extra
stat till avlöning och underhåll av särskild polisstyrka på landet. För
vart och ett av åren 1921 och 1922 har anslaget utgjort 800,000 kronor.
I riksstaten för första halvåret 1923 beräknades anslaget efter ett till
900,000 kronor förhöjt årsbelopp och upptogs följaktligen till 450,000
kronor.
Å anslaget för år 1921 har, enligt vad statsrådsprotokollet utvisar,
belastningen utgjort omkring 1,636,000 kronor och å anslaget för år
1922 intill den 1 juli samma år omkring 692,000 kronor.
Med hänsyn till nämnda belastuingssiffror har departementschefen
ansett, att anslaget för budgetåret 1923—1924 bör beräknas till 1,200,000
kronor.
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1923—1924 till
avlöning och underhåll av särskild polisstyrka på landet,
där sådan kan av förhållandena påkallas, anvisa, att
användas i huvudsak efter hittills gällande grunder,
ett extra förslagsanslag av 1,200,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
125
136:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 135) och under Ersättning åt
erinran om att riksdagen till ersättning åt lappfogdar m. m. beviljat lap£f°£ldar
anslag dels för år 1922 med enahanda belopp, som det för budgetår [135 "|
1923—1924 nu äskade, dels ock för första halvåret 1923 med hälften
av nämnda belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1923—1924 till
ersättning åt lappfogdar m. m. bevilja ett extra reservationsanslag
av 43,550 kronor.
137:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 136) att för Kostnader i
budgetåret 1923—1924 till bestridande av vissa kostnader i anledning 1922 för”
av år 1922 förrättade val av landstingsmän samt av kommunal- och rättade val av
municipalfullmäktige anvisa ett extra förslagsanslag av 80,000 kronor,
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 287 [136.]
i statsrådsprotokollet.
Vid beräkningen av förevarande anslag har departementschefen
utgått från av länsstyrelserna meddelade approximativa uppgifter rörande
kostnaderna för de val, varom här är fråga. Enligt dessa uppgifter
hava kostnaderna för valen utgjort 80,411 kronor 50 öre.
Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1923—1924 till
bestridande av vissa kostnader i anledning av år 1922
förrättade val av landstingsmän samt av kommunal- och
municipalfullmäktiqe anvisa ett extra förslagsanslag av
80,000 kronor.
Diverse.
138:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 137) att i riks- Ålderstillägg.
staten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg med [137.]
600.000 kronor.
Det ordinarie anslaget till ålderstillägg var i 1922 års stat upptaget
till 450,000 kronor och i staten för första halvåret 1923 till
225.000 kronor.
126
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Rese- och
trakt amentsvenninqar.
[138.]
Kommittéer
och utredningar
genom
sakkunniga.
[139.]
Extra
utgifter.
[140.]
Skrivmaterialier
och expenser,
ved m. m.
[141.]
Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, hava utbetalningarna från
anslaget uppgått för år 1921, då anslaget var bestämt till 500,000 kronor,
till omkring 737,000 kronor och under de tre första kvartalen av
år 1922 till omkring 506,000 kronor.
Med hänsyn till dessa belastningssiffror har aiislaget för budgetåret
1923—1924 ansetts böra beräknas till 600,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till ålderstillägg med 600,000 kronor.
139:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda
framställning (punkt 138), hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar med
800,000 kronor.
140:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 139) och under
erinran om, att det under femte huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga för år 1922 bestämts
till 225,000 kronor samt att anslaget i fråga för första halvåret 1923
upptagits till 112,500 kronor, får utskottet hemställa,
att riksdagen må i riksstaten uppföra ett ordinarie
reservationsanslag till kommittéer och utredningar genom
sakkunniga med 125,000 kronor.
141 :o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt
140) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 291) i
ämnet innehåller får utskottet hemställa,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
reservationsanslaget till extra utgifter med 120,000 kronor.
142:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 141) att i riksstaten
uppföra det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och
expenser, ved m.m med 1,400,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
127
Belastningen å detta anslag, som är bestämt för vart och ett av
åren 1921 och 1922 till 1,000,000 kronor samt för första halvåret
1923 till 500,000 kronor, har, enligt vad statsrådsprotokollet utvisar,
utgjort under år 1921 omkring 2,029,000 kronor och under de tre första
kvartalen av år 1922 omkring 1,206,000 kronor.
Med hänsyn till dessa belastningssiffror har departementschefen
ansett ifrågavarande förslagsanslag böra höjas till 1,400,000 kronor.
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, får
alltså hemställa,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved
in. m. med 1,400,000 kronor.
143:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av anslag
under femte huvudtiteln dels för beredande av tillfällig löneförbättring
för viss personal inom den civila statsförvaltningen (punkt 142), dels för
beredande av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare (punkt 143),
dels ock för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst (punkt 144) kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utskottet skolat härigenom
för riksdagen
anmäla.
144:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 145) att i riksstaten
uppföra det ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader
med 200,506 kronor.
Femte huvudtitelns ordinarie anslag till tryckningskostnader har
i riksstaten upptagits med 300,086 kronor för år 1922 och med 150,759
för första halvåret 1923.
Med hänsyn bland annat till nedgången i pris å tryckeriarbeten
har departementschefen funnit anslaget ifråga kunna för budgetåret
1923—1924 begränsas till omkring 200,000 kronor.
Tillfällig
löneförbättring
för
viss personal
inom den
civila statsförvaltning
en.
[142.]
Tillfälliga
lönetillägg
åt vissa
vaktmästare.
[143.]
Dyrtids
tillägg.
[144.]
Trycknings
kostnader.
[145.]
128
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie
förslagsanslaget till tryckningskostnader med 200,506
kronor; dock att i anslaget må göras den jämkning,
som erfordras för jämnande av huvudtitelns slutsumma.
Stockholm den 16 mars 1923.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. G. Lindblad, N. A. Nilsson
i Kabbarp, J. Nilsson i Skottlandshus, H. F. Lamm, C. P. V. Nilsson i Gränebo, O. U.
B. Olsson, J. L. Widell, G. G. Ekman, O. Bergqvist, E. A. Hallin och C. Johansson i
Hälsingborg samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Trästock, K. V. Bydén, O. H:son
Waldén, P. Nilsson i Bonarp, C. B. Jansson i Falun, O. Olsson i Ku 1 lenbergstorp,
S. Bengtsson i Norup, D. Norman, L. J. Carlsson-Er öster ud, A. A. Törnkvist i Karlskrona,
P. M. Olsson i Blädinge och A. Wikström;
med undantag därav att i behandlingen av punkterna 1—34 deltagit herr E. E.
Andersson i Eliantorp i st. f. herr C. P. F. Nilsson i Gränebo,
i behandlingen av punkterna 35—144 deltagit herr C. I. Asplund i st. f. herr
N. .4. Nilsson i Kabbarp,
i behandlingen av punkterna 66—144 deltagit herr O. Pettersson i Olovstorp i
st. f. herr H. F. Lamm,
i behandlingen av punkterna 35—65 och 93—144 deltagit herr O. Nilsson i Örebro
i st. f. herr A. Anderson i Råstock,
i behandlingen av punkterna 66—92 deltagit herr S. Persson i Fritorp i st. f.
herr P. Nilsson i Bonarp.
Reservationer:
vid punkt 10 (försäkringsrådet) av herrar O. Olsson i Kullenbergstorp
och J. D. Norman, som ansett utskottets yttrande och förslag bort
hava följande lydelse:
»Enligt den för försäkringsrådet — — — — — — vaktmästare.
Såsom den — — — — — — — — —--befattningshavare.
Emellertid — — — — — — — — — — ägt rum.
Av det sålunda anförda — — — — — — — fyra.
Att under sådana — — — — — i lägre tjänstegrad.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
129
Ävenledes har utskottet, som i likhet med ovannämnda granskningsnämnd
funnit, att med hänsyn till arbetsgivare- och arbetarrepresentanternas
ringa arbetsbörda avlöningsförmånerna för dessa böra bestämmas
till 3,000 kronor utan dyrtidstillägg, ansett det böra tagas
under omprövning, huruvida icke antalet sådana kan begränsas till en
av vardera slaget.
Slutligen — — — — — — — — — — äga rum.
Vid bifall till vad utskottet föreslagit kan det av Kungl. Maj:t
äskade ordinarie förslagsanslaget till försäkringsrådet nedsättas med
8,000 kronor till 79,000 kronor.
Utskottet får sålunda hemställa,
att riksdagen må
a) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till försäkringsrådet med 79,000 kronor; samt
b) i skrivelse till Kungl. Maj:t — — — — —
— — — — — — — — — — — — detsamma.»
vid punkt 35 (främjande av nykterhet m. m.) av herrar S. H.
Kvarnzelius, O. U. B. Olsson, C. G. Ekman, C. I. Asplund, C. Johansson
i Hälsingborg, K. V. Rydén, C. R. Jansson i Falun, S. Bengtsson i
Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, A. A. Törnkvist i Karlskrona och C.
Wikström, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava
följande lydelse:
»Vid prövning av Kungl. Maj:ts föreliggande förslag har utskottet
funnit sig böra tillstyrka detsamma, i vad det angår anvisande av anslag
å 5,000 kronor till främjande av svenska sällskapets för nykterhet
och folkuppfostran verksamhet samt å 1,000 kronor till främjande av
järnvägsmännens helnykterhetsförbunds verksamhet.
Vad däremot angår de av Kungl. Maj:t äskade anslagen för främjande
av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings upplysningsbyrås
verksamhet samt till bidrag till uppehållande av internationella
byråns i Lausanne för alkoholismens bekämpande verksamhet har
utskottet, i betraktande av de redan förut starkt begränsade ekonomiska
resurser, som stå till dessa organisationers förfogande, och då de belopp,
varmed dessa anslagsposter minskats, 2,000 respektive 500 kronor,
icke ur budgetsynpunkt äga särskild betydelse, funnit sig icke kunna
biträda de av Kungl. Maj:t föreslagna reduceringarna, utan har utskottet
ansett sig böra ansluta sig till do motionsvis gjorda yrkandena om dessa
anslags bestämmande till 10,000 respektive 1,500 kronor. I detta sam
Bihang
till riksdagens protokoll 1923. 6 samt. 5 käft. (Nr 5.) 55223 17
130
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
manhang finner sig utskottet böra förorda, att medel till förevarande
utgifter utgå från rusdrycksmedelsfonden.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande förslag och ovanberörda motioner
I) till främjande av nykterhet och motarbetande av
dryckenskapens följder för budgetåret 1923 —1924 anvisa
ett extra anslag av 17,500 kronor, att utgå av
statsverkets fond av rusdrycksmedel;
II) besluta, att av nämnda anslag skola under
de villkor, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå:
a) till främjande av svenska sällska
pets
för nykterhet och folkuppfostran,
det år 1837 stiftade nykterhetssällskapets
verksamhet...... kronor 5,000: —
b) till främjande av järnvägsmän
nens
helnykterhetsförbunds verksamhet
............................................... » 1,000: —
c) till främjande av Sveriges nyk
terhetssäilskaps
representantförsamlings
upplysningsbyrås verksamhet
................................................ » 10,000: —
d) såsom bidrag till uppehållande
av internationella byråns i Lausanne
för alkoholismens bekämpande
verksamhet ........................... » 1,500: —
Summa kronor 17,500: — )>
av herrar O. Olsson i Kullenbergstorp och J. D. Norman, vilka ansett
utskottets yttrande och förslag bort erhålla följande lydelse:
»Såsom av det ovanstående framgår, innebär Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag, att anslagen till främjande av svenska sällskapets
för nykterhet och folkuppfostran verksamhet samt av järnvägsmännens
helnykterhetsförbunds verksamhet skulle bestämmas till hälften av de
nu för år räknat beviljade beloppen, under det att anslaget till främjande
av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings upplysningsbyrås
verksamhet, nu 10,000 kronor, skulle fastställas till 8,000
kronor och bidraget till uppehållande av internationella byråns i Lausanne
verksamhet, nu för år räknat 1,500 kronor, bestämmas till 1,000
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
131
Vid prövning av Kungl. Maj:ts förslag har utskottet funnit sig
böra tillstyrka detsamma i vad det angår anvisande av anslag med av
Kungl. Maj:t föreslagna belopp till de två förstnämnda organisationerna.
Vad däremot de två sistnämnda organisationerna angår, bär utskottet
icke funnit skäl föreligga, för att dessa skulle beviljas ett för år räknat
procentuellt högre bidrag än de förstberörda, och får utskottet alltså
föreslå, att anslagen till organisationerna i fråga bestämmas till 5,000
resp. 750 kronor. Vid bifall härtill kan det av Kung]. Maj:t till främjande
av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens följder äskade
anslaget begränsas till 11,750 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande förslag och med avslag å herrar Larséns
m. fl. och Wagnssons m. fl. samt Johanssons i Edsbyn
ovanberörda motioner i vad desamma skilja sig
från utskottets förslag
I) till främjande av nykterhet och motarbetande av
dryckenskapens följder för budgetåret 1923—1924 anvisa
ett extra anslag 11,750 kronor;
II) besluta, att av nämnda anslag skola under de
villkor, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå:
a) till främjande av svenska säll
skapets
för nykterhet och folkuppfostran,
det år 1837 stiftade
nykterhetssällskapets verksamhet
....... kronor
b) till främjande av järnvägsmän
nens
helnykterhetsförbunds
verksamhet .................................... »
c) till främjande av Sveriges nyk
terhetssällskaps
representantförsamlings
upplysningsbyrås verksamhet
........................................... »
d) såsom bidrag till uppehållande
av internationella byråns i Lausanne
för alkoholismens bekämpande
verksamhet........................ »
5,000: - 1,000: —
5,000: —
750: —
Summa kronor 11,750: —»
132
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Vid punkt 66 (förste provinsialläkare m. m.) av herrar S. H. Kvarnzelius,
C. o I. Asplund, A. Anderson i Råstock, L. J. Carlsson-Frosterud
och A. A. Törnkvist i Karlskrona, vilka ansett, att utskottets yttrande
och förslag bort hava följande lydelse:
»Vad beträffar antalet av de distrikt, som enligt utskottets förmenande
från och med år 1924 böra nyinrättas, har utskottet efter övervägande
ansett sig böra tillstyrka vad motionären i sådant avseende
föreslagit.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag och herr von Sneiderns ovanberörda motion,
a) medgiva, att å avlöningsstaten för förste provinsialläkare
och provinsialläkare må från och med år
1924 uppföras ytterligare tio provinsialläkare, en var
med en årlig avlöning av 5,500 kronor, därav 4,000
kronor lön och 1,500 kronor tjänstgoringspenningar,
vartill kunna komma två ålderstillägg å lönen, det ena
med 500 kronor efter fem år och det andra jämväl
med 500 kronor efter ytterligare fem år;
b) föreskriva, att för åtnjutande av de med sagda
befattningar förenade avlöningsförmåner skall gälla
vad i kungörelsen den 13 juni 1919 angående villkor
och bestämmelser för åtnjutande av de från och med
år 1920 fastställda avlöningsförmåner och i därtill
senare efter riksdagens hörande gjorda tillägg finnes
stadgat i fråga om motsvarande befattningar; samt
c) vid bifall till vad sålunda föreslagits, i riksstaten
uppfora det ordinarie anslaget till förste provinsialläkare
och provinsialläkare med 1,588,800 kronor.»
vid punkt 93 (driftkostnader vid tuberkulossjukvårdsanstalter) av
herrar C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. L. Widell, É. A. Hallin, O. Olsson
i Kullenbergstorp, S. Bengtsson i Norup, J. D. Norman och P. M. Olsson
i Blädinge, vilka ansett, att de i ämnet väckta motionerna bort i så
måtto tillstyrkas, att den av Kungl. Maj:t föreslagna sänkningen av
statsbidragen ej skulle tillämpas förr än från och med den 1 januari
1924 och att följaktligen förslagsanslaget till bidrag för driftkostnaderna
vid tuberkulossjukvårdsanstalter bör föreslås till 2,790,000 kronor.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1923.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
1
Verkliga utgifter.
V. Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
A. Departementet.
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
1
Departementschefen ..........................
24.000
2
Departementets avdelning av Kung! Maj:ts kansli,
förslagsanslag ............................
272,600
3
övergångsstat ................................
5,200
4
Särskild föredragande för bostadsärenden........
2,500
Säger för departementet
301,800
2,500
B. Sociala verk och inrättningar.
Riksförsäkringsanstalten:
1
Riksförsäkringsanstalten, förslagsanslag........
238,500
2
Riksförsäkringsanstaltens verksamhet, förslags-
anslag ..................................
1,365,000
3
Kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om för-
säkring för olycksfall i arbete, förslagsanslag
150,000
4
Riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersättningar i
anledning av livförsäkring i samband med lån
ur statens egnahemslånefond, förslagsanslag..
20,000
5
Statens bidrag till fiskares försäkring, förslags-
anslag ..................................
15,000
403,500
1,385,000
F örsäkringsrådet:
6
Försäkringsrådet, förslagsanslag..............
87,000
7
Försäkringsrådets verksamhet, förslagsanslag ..
27,000
Socialstyrelsen:
8
Socialstyrelsen, förslagsanslag................
312,000
9
Socialstyrelsens verksamhet ................
115,300
10
Allmän levnadskostnadsundersökning ........
27,000
11
Ersättning åt förlikningsmän m. m. för medling
i arbetstvister, förslagsanslag ..............
120,000
12
Centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister,
förslagsanslag ............................
22,000
Bihang till riksdagens protokoll T923. 6 samt. 5 höft. (Nr 5.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Ordinarie
-
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
13
Särskilda skiljedomare i arbetstvister, förslags-
anslag ..................................
5,000
14
Offentliga arbetsförmedlingen i riket, förslags-
anslag ..................................
200,000
15
Medellösa arbetssökandes resor, förslagsanslag. .
15,000
16
Bekämpande av arbetslösheten, reservationsan-
slag ....................................
* 5,000,000
17
Understöd i vissa fall åt genom tobaksmonopo-
lets införande nödlidande personer, förslagsan-
slag ....................................
160,000
18
Mellanfolkliga arbetsamtet i Basel ............
500
312,000
5,664,800
Arbetarskydd:
■
19
Yrkesinspektionen, förslagsanslag ............
269,100
20
övergångsstat för yrkesinspektionen ..........
9,500
21
Provisoriska avlöningstillägg åt vissa ordinarie
befattningshavare vid yrkesinspektionen ....
6,100
22
Yrkesinspektionens verksamhet ..............
77,900
23
Permanenta utställningen! i Stockholm av skydds-
anordningar mot olycksfall och ohälsa i ar-
betet ..................................
4,000
278,600
88,0001
Statens tvångsarbetsanstalter:
24
Statens tvångsarbetsanstalter, förslagsanslag . .
532,000
25
Övergångsstat, förslagsanslag ................
7,600
26
Vissa hygieniska anordningar vid statens tvångs-
arbetsanstalt å Svartsjö, reservationsanslag . ■
10,000
27
Vissa ändringsarbeten vid statens tvångsarbets-
anstalt i Landskrona, reservationsanslag ....
16,500
539,600
26,500!
N ykterhetsverksamhet:
Alkoholistvård:
28
Driftkostnader för statens vårdan-
stalt för alkoholister vid Svartsjö,
förslagsanslag ................ 25,000
29
Driftkostnader för statens vårdan-
stalt för alkoholister i Lands-
krona, förslagsanslag .......... 3,000
I
30
Avlöningar och vikariatsersättningar
|
åt befattningshavare vid statens
vårdanstalt å Venngarn för alko-
holister ...................... 40,945
•
31
Bidrag till driftkostnaderna i övrigt
för statens vårdanstalt å Venn-
garn för alkoholister, förslags-
anslag ...................... 39,200
i
* Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
3
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
, 32
Erkända och enskilda alkoholistan-
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
stalters driftkostnader, förslags-
anslag ....................... 100,000
33
Statens kostnader för farliga alko-
holister m. m., förslagsanslag .. 5,000
34
Anordnande av erkända alkoholist-
anstalter, reservationsanslag .... 10,000
35
Sakkunnigt biträde hos socialstyrel-
sen för ärenden rörande alkoho-
listvården .................... 3,600
226,745
36
Främjande av nykterhet och motarbetande av
dryckenskapens följder ...................
15,000
241,745
Sjukförsäkring:
37
Sjukkasseväsendets befrämjande, förslagsanslag
2,470,000
38
Extra statsbidrag för år 1922 åt registrerade
sjukkassor, förslagsanslag ................
575,000
39
Sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd,
förslagsanslag ............................
170,000
| 40
Tillsyn över understödsföreningar ............
6,000
2,470,000
751,000
Arbetsrådet:
41
Kostnader för tillämpningen av lag om arbets-
tidens begränsning m. m., förslagsanslag ....
* 104,000
Allmänna pensionsförsäkringen:
42
Pensionsstyrelsen, förslagsanslag ............
624,000
43
Pensionsstyrelsens verksamhet m. m., förslags-
anslag ..................................
630,000
44
Statens kostnad för pensionstillägg och under-
stöd åt de personer, som äro därtill berätta
gade jämlikt lagen om allmän pensionsförsäk-
|
ring enligt dess lydelse före lagen den 8 juni
1915, förslagsanslag ......................
*21,000,000
'' 45
Bidrag till understöd åt de personer, som genom
lagen den 8 juni 1915 blivit delaktiga i den
.
allmänna pensionsförsäkringen ............
5,265,000
46
Ersättning till postverket för dess bestyr med
pensionsutbetalningar m. m„ förslagsanslag . ■
410,000
47
Ersättning till häradsskrivarna för pensionsför-
teckningar, förslagsanslag .. . ..............
50,000
624,000
27,355.000
Fattigvård och barnavård:
48
Fattigvården i Stockholm och landsorten......
9,564
| 49
Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag ......
900,000
1 50
Svenska fattigvårdsförbundet ................
| 25,000
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
51
52
53
54
55
56
57
58
Sveriges bidrag till den internationella föreningen
för barnaskydd, förslagsanslag ............
Statsinspektion av fattigvården ..............
Bidrag till uppförande eller inrättande av arbets-
hem, förslagsanslag ......................
Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, för- slagsanslag ..............................
Barnhusen ................................
Diverse sociala ändamål:
Drottning Sophias skyddshem................
Frälsningsarméns räddningshem..............
Vita bandets småbrukshem Håkanstorp ......
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
!
Kronor
115,830
2,000
49,650
100,000
35,000
''
1,025,394
211,650
14,000
3.000
9.000
2.000
Säger för sociala verk och inrättningar
5,740,094
35,868,695
C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
i
Medicinalstyrelsen med dithörande stater.
! /
Medicinalstyrelsen:
i
Medicinalstyrelsen, förslags-
anslag ................ 351,100
■
2
Övergångsstat ............ 4.500
3
Medicinalstyrelsens verk-
samhet ................ 30,800
355,600
30.800
Statsmedicinska anstalten:
.
4
Statens bakteriologiska la-
boratorium ............ 102,290
5
Driften vid statens bakteria-
logiska laboratorium .... 35,000
6
Statens rättskemiska labora-
torium ................ 16,750
7
Driften vid statens rättske-
miska laboratorium .... 5,200
8
Statens farmaceutiska labo-
■
ratOTium .............. 24,250
119,040
64.450
9
Förste provinsialläkare och provinsialläkare......
1,575,050
10
Skrivbiträde och övriga expenser åt förste provin-
sialläkare m. m.............................
48,400
11
Bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsial-
läkare å landsbygden, reservationsanslag ......
30,000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
12
Provisoriska lönetillägg åt förste provinsialläkare
och provinsialläkare ........................
234,000
13
Flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare, förslags-
anslag ....................................
5,000
14
Resestipendier åt förste provinsialläkare m. fl., re-
servationsanslag ............................
—
15
Avlöning åt civila läkarstipendiater, reservations-
anslag ....................................
16
Bidrag till extra provinsialläkares avlönande, för-
slagsanslag ................................
30,000
17
Dyrtidstillägg år 1923 åt vissa extra provinsiallä-
kåre, förslagsanslag .......................
15,000
2,079,690
427,650
Sjukvårdsanstalterna.
18
Sinness j uk vårdsanstalterna:
Hospital och asyler, för-
19
slagsanslag ............ 10,065,000
övergångsstat för hospital
20
och asyler, förslagsanslag 122,520
Bidrag till befordringsavgif-
21
ter för vissa befattningsha- vare vid hospital och
asyler ................ 22,500
Resestipendier åt vid hospi-
22
tal och asyler anställda
läkare, reservationsanslag —
Ombyggnad av värmeled-
23
ningen för vissa pavil- jonger vid Lunds hospital,
reservationsanslag ...... 100,000
Ny ekonomibyggnad och
vissa påbyggnadsarbeten
vid Göteborgs hospital, re- servationsanslag ........ 307,000
24
Anstalter för obildbara sin-
nesslöa, förslagsanslag .. 427,000
25
Anstalter för bildbara sin-
nesslöa, som icke äro fal- landesjuka, förslagsanslag ■ 665,000
■
26
Epileptikeranstalter, förslags-
anslag ................ 95,000
6
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Kronor
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
Avlöningar och vikariatsersättningar
m. m. åt befattningshavare
vid statens
uppfostringsanstalt för sin
nesslöa
gossar ........
Bidrag till driftkostnader i
övrigt vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa
gossar, förslagsanslag....
Avlöningar och vikariatsersättningar
m. m. åt befattningshavare
vid statens
uppfostringsanstalt för sinnesslöa
flickor..........
Bidrag till driftkostnader i
övrigt vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa
flickor, förslagsanslag ..
Övriga sjukvårdsanstalter:
Lasaretts underhåll ...... 15,774
Resestipendier åt ordinarie
läkare vid länslasarett
m. fl., reservationsanslag —
Underhåll av Järvsö sjukhus
för spetälska .......... 23,500
Täckande av motsedd brist
å anslaget till underhåll
av Järvsö sjukhus för
spetälska ..............
Understöd åt spetälskesjukas
familjer m. m...........
Bidrag till uppförande eller
inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter,
reservationsanslag
..........
Bidrag till driftkostnaderna
vid tuberkulossjukvårdsanstalter,
förslagsanslag .. 2,675,000
Resebidrag till vissa patienter
vid kustsanatorierna,
förslagsanslag ..........
Resestipendier åt läkare för
studier i tuberkulossjukvård,
reservationsanslag.. —
Ordinarie
anslag
Kronor
15,675
22,115
8,600
14,075
11,374,520
10,000
5,000
230,000
35,000
489,965
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
7
! _
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
40
Folksanatorierna .........
300,000
41
Statsbidrag till dispensär-
42
verksamhet, förslagsanslag
Behandling av medellösa lu-
400,000
43
puspatienter från lands- orten, förslagsanslag .... 50,000
Radiumhemmets poliklinik .
15,000
44
Radiumhemmets klinik, för-
|
45
slagsanslag ............
Resebidrag till vissa patien-
31,000
i
46
ter vid radiumhemmet,
förslagsanslag ..........
15,000
Statsbidrag för uppförande,
47
inrättande eller inlösen av
epidemisjukhus, förslags- anslag ................
1,800,000
Statsbidrag för driften av
epidemisjukhus, förslags- anslag ................
700,000
2,764,274
3,541,000
Vanföreväsendet:
j
48
Kliniker vid vanföreanstalterna i Stock-
49
holm, Göteborg och Hälsingborg,
förslagsanslag ..................
137,000
Polikliniker vid vanföreanstalterna i
50
Stockholm, Göteborg och Hälsing- borg, förslagsanslag..............
15,000
Underhåll av skol- och uppfostrings-
51
hem för vanföra, förslagsanslag ....
Bidrag till resor för vanföra jämte vår-
73,000
dåre, förslagsanslag..............
60,000
52
De i Stockholm, Göteborg och Hälsing-
borg inrättade undervisningsanstal- terna för vanföra m. m., förslags- anslag ..........................
136,000
421,000
14,559,794
4,030,965
Hälsovård i allmänhet.
|
53
Kostnader för allmän hälso- och sjukvård, förslags-
anslag ............................
1,200,000
54
Lindring i mindre bemedlade patienters
å lands-
55
bygden sjukvårdskostnader, förslagsanslag ....
Statens skola för utbildning av distriktssköterskor,
25,000
förslagsanslag ......................
‘
8,000
i
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
,
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag r
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
56
Stipendier för sjuksköterskor för genomgående av
25,000
statens skola för utbildning av distriktssköterskor
57
Statsbidrag för anställning av distriktssköterskor,
250,000
förslagsanslag ..............................
58
Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor, förslagsanslag
* 10,000
59
Statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor,
500,000
förslagsanslag ..............................
60
Dvrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl., för-
# 370,000
•
slagsanslag ................................
67,283
61
Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen . .
15,500
62
Repetitionskurser för barnmorskor..............
8,250
63
Ortopediska institutet ........................
64
Skyddskoppympningen, förslagsanslag ..........
310,000
65
Karantänsanstalten på Känsö ..................
17,600
66
Bidrag till odling av frön för uppdragande av me-
2,500
67
Svenska läkarsällskapet........................
2,500
68
Internationella hälsovårdsbyrån i Paris, förslags-
5,000
anslag ..............i.....................
69
Förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden,
* 160,000
reservationsanslag ..........................
1,610,633
1,366,000
Säger för medicinalstaten samt hälso- och sjukvärden
..............................................i..........! 18,250,117[ 5,824,615
D. Överståthållarämbetet.
överståthållarämbetet ........................
Särskild polis för uppdagande av olovlig införsel
av spritdrycker m. m.......................j
Utgivande av »Polisunderrättelser» ............j
Centralbyrån för fingeravtryck .............. • • i
Säger för överståthållarämbetet
E. Landsstaten.
Landshövdingarna ........................
Tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna ..
Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m.
Extra länsnotarier m. m., reservationsanslag ..
Fögderiförvaltningarna ....................
128,822
318,500
1,459.100
6,000
300,000
2,358,531
125,000
60,000
25,000
123,822 210,000
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
9
Ordinarie | Extra Ordinarie Extra
anslag anslag anslag anslag
Kronor Kronor Kronor 1 Kronor
6 Vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna,
förslagsanslag ..............................
7 övergångsstat för landsstaten ..................
8 i Ortstillägg till vissa tjänstemän och betjänte vid
landsstaten i Göteborgs och Bohus län........
9 Särskild polisstyrka på landet, förslagsanslag ....
10 Ersättning åt lappfogdar m. m., reservationsanslag
11 Vissa kostnader i anledning av år 1922 förrättade
val av landstingsman m. fl., förslagsanslag
Säger för landsstaten
F. Diverse.
1 Ålderstillägg, förslagsanslag....................
2 Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag . .
3 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag ..........................
4 Extra utgifter, reservationsanslag ..............
5 j Skrivmaterialier och expenser, ved m. in., förslags
anslag
.....................................
6 Tillfällig löneförbättring för viss personal inom denj
civila statsförvaltningen, förslagsanslag ......
7 Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med!
dem jämförliga befattningshavare ............|
8 Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,
förslagsanslag ..............................|
9 Tryckningskostnader, förslagsanslag
40,000
25,700
3,750
1,200,000
43,550
80,000
4,507,831 1,327,300
600,000
800,000
125.000
120.000
1,400,000
200,506
* 928,000
* 16,000
*5,500,000
Säger för diverse;..........j......... . | 3,245,5061 6,444,000
Summa..........!..........1 32,169,170 49,677,110
* Av Kungl. Maj:t töreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 samt. 5 höft. (Nr 5.)
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1923:288 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till bestridande av a1 i texten
- Rskr. 1923:5a Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1923—1924 under s. 1 i texten