Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1923—1924 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.

1923-03-16 · 141 sidor, varav 124 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 124 av 141 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1923:5, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1923—1924 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1923 kl. 2 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1923—1924

av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande

anslagen till socialdepartementet.

(3:e avd.)

Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 8 januari 1923 avlåtna propositionen

(nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1923—

1924 har Kungl. Maj:t i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen

till socialdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid

propositionen fogade statsrådsprotokollet över socialärenden för nämnda

dag) att i riksstaten uppföra det ordinarie anslaget till departementschefen

med 24,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

anslaget till departementschefen med 24,000 kronor.

2:o) Kungl Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2)

dels besluta sådana ändringar i staten för socialdepartementet, att

från och med den 1 juli 1923 ej mindre anslagsposten avlöningar till

icke-ordinarie befattningshavare m. m. nedsättes från 51,300 kronor

med 17,300 kronor till 34,000 kronor än även under rubriken ersättning

till sakkunniga biträden åt fattigvårdsinspektören upptages en anslagspost

å 6,000 kronor;

*) H&nvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 saml. 5 käft. (Nr 5.)

Departements
chefen.

[1-]°)

Departementets

avdelning

av

Kungl. Maj:ts

kansli.

[2.]

568 28 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskotteta

yttrande.

dels ock i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till

departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli med 272,600 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 1—3 i statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning fastställde

1921 års riksdag följande ordinarie stat för socialdepartementet, att tilllämpas

från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag 227,500 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... 5,100 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag, högst ........................ 51,300 ))

Förslagsanslag 283,900 kronor

I anslutning härtill uppfördes i riksstaten för år 1922 underrubriken

departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli ett förslagsanslag

av 283,900 kronor.

Vidare har i samma riksstat uppförts ett extra förslagsanslag, högst,

å 13,700 kronor för upprätthållande av departementets verksamhet.

För första halvåret 1923 hava de båda anslagen bestämts till hälften

av de för år 1922 anvisade beloppen eller till 141,950 kronor och 6,850

kronor.

Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag om nedsättning av anslagsposten

för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. är

föranlett dels därav, att en amanuens och ett extra kvinnligt biträde

under senaste tiden indragits, dels av att minskning av den extra vaktpersonalen

utan olägenhet ansetts kunna vidtagas dels ock slutligen därav

att ett i ifrågavarande anslagspost ingående, för sakkunniga biträden

(arkitekt m. fl.) åt fattigvårdsinspektören avsett belopp å 6,000 kronor

ansetts lämpligen böra avskiljas från nämnda anslagspost och i den

ordinarie staten upptagas såsom en särskild post, förslagsvis under

rubriken »ersättning till sakkunniga biträden åt fattigvårdsinspektören)).

Det för upprätthållande av departementets verksamhet anvisade

extra anslaget, vilket, såsom nämnts, för närvarande utgår med 13,700

kronor för år räknat, är avsett till arvoden åt en föredragande i bostadsärenden

samt en amanuens och ett kvinnligt skrivbiträde åt denne föredragande.

Då departementets arbete med dylika ärenden avsevärt min
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr o. ''•>

skats och föredraganden numera uppehåller eu sekreterarbefattning i

socialstyrelsen, har detta anslag synts kunna väsentligt nedsättas. Arvodet

till föredraganden, som efter den 1 april 1922 utgår med endast

3,000 kronor för år, har sålunda ansetts från och med den 1 juli 1923

kunna ytterligare sänkas till 1,500 kronor och har för skrivhjälp åt föredraganden

ansetts icke nödigt beräkna högre belopp än 1,000 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle alltså anslaget kunna nedbringas till

2,500 kronor. I samband härmed har anslagets rubrik synts böra ändras,

förslagsvis till »ersättning till särskild föredragande för bostadsärenden».

Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, har icke givit utskottet anledning

till erinran och får utskottet, som under punkt 4 återkommer till

det för ersättning till särskild föredragande för bostadsärenden äskade

anslaget, alltså nu hemställa,

att riksdagen må

a) besluta sådana ändringar i staten för socialdepartementet,

att från och med den 1 juli 1923 ej

mindre anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

in. in. nedsättes från 51,300 kronor med

17,300 kronor till 34,000 kronor än även under rubriken

ersättning till sakkunniga biträden åt fattigvårdsinspektören

upptages en anslagspost å 6,000 kronor; samt

b) i riksstat^!! uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli

med 272,600 kronor.

3:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

anslaget till överqånqsstat för socialdepartementet med

5,200 kronor.

4:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 4)

och i anslutning till vad utskottet under punkt 2 härovan anfört får

utskottet hemställa,

att riksdagen må för beredande av ersättning till

särskild föredragande för bostadsärenden för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra anslag av 2,500 kronor.

Övergångs
stat.

[3.]

Ersättning

till särskild

föredragande

för bostadsärenden.

[4-]

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Biks
försäkrings
anstalten.

[5-]

Upprätthållande

av

riks
försäkringsanstaltens

verksamhet.

[6.]

Sociala verk och inrättningar.

5:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 5)

får utskottet hemställa,

att riksstaten må i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till riksför säkring sanstalten med 238,500

kronor.

6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att för upprätthållande

av riksförsäkringsanstaltens verksamhet, utöver det ordinarie

anslaget, för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra förslagsanslag av

1,365,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 4—11

i statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet har riksdagen,

utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat för tiden 1 januari

—30 juni 1923 anvisat ett förslagsanslag av 693,550 kronor. För år

1922 var för samma ändamål anvisat ett förslagsanslag av 1,450,000

kronor.

För användningen av sistnämnda anslag har Kungl. Maj:t genom

brev den 24 februari 1922 fastställt följande stat (för jämförelse angives

inom parentes vid varje särskild post det belopp, som i statsverkspropositionen

till 1922 års riksdag för motsvarande ändamål beräknats

för första halvåret 1923; i fråga om posten »omkostnader för handhavande

av livförsäkring i samband med'' lån ur statens egnahemslånefond»

må därvid märkas, att dessa kostnader i 1922 års statsverksproposition

icke upptagits under särskild rubrik utan fördelats på andra

i staten ingående anslagsposter):

avlöningar och vikariatsersättningar till icke-ordinarie

befattningshavare, ersättningar till

sakkunniga, personliga lönetillägg m. m.,

högst ............................................................. kronor 859,750: — (390,000: —)

hyra, kostnad för uppvärmning, belysning och

städning, resekostnads- och traktamentser

sättningar, rättegångskostnader, tryckningskostnader

samt kostnader för prenumeration

å tidningar och tidskrifter, inköp av

böcker, anskaffande och underhåll av inven
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

faner, för skrifmaterialier, telefoner och

telegram, vakthållning nattetid inom ämbetsverkets

lokaler, annonsering m. in., förslagsvis.

.................................................................... kronor

kostnad för ortsombuden samt andra dylika

kostnader, förslagsvis ....................................

kostnad för läkarundersökning och anskaffande

av läkarbetyg, då sådant ej skall av arbetsgivare

bekostas, samt andra dylika kostnader,

förslagsvis ..................................................... »

omkostnader för förvaltningen av den i 19 § av

lagen den 17 juni 1916 om försäkring för

olycksfall i arbete omförmälda fonden (däri

inberäknat avlöning till en icke-ordinarie

befattningshavare i 13:e lönegraden, avdelning

B, i löneplanen), förslagsvis ............... »

omkostnader för handhavande av livförsäkring i

samband med lån ur statens egnahemslånefond

(däri inberäknat avlöning till en

icke-ordinarie befattningshavare i 13:e lönegraden,

avdelning B, i löneplanen), förslagsvis.

................................................................... »

279,050: — (143,000: - )

277,000: — (150,000: —)

5,200: — ( 3,500: —)

14,100: — ( 7,050: —)

14,900: — ( —: —)

Summa kronor 1,450,000: — (693,550: —)

Enligt Kungl. Maj:ts nu framlagda förelag skulle extra anslaget till

riksförsäkringsanstalten för budgetåret 1923—1924 beräknas på följande

sätt:

avlöningar och vikariatsersättningar till icke-ordinarie befattningshavare,

ersättningar till sakkunniga, personliga lönetillägg

m. m., förslagsvis.................................................... kronor

hyra, kostnad för uppvärmning, belysning och städning, resekostnads-

och traktamentsersättningar, rättegångskostnader,

tryckningskostnader samt kostnader för prenumeration

å tidningar och tidskrifter, inköp av böcker, anskaffande

och underhåll av inventarier, för skrivmaterialier,

telefoner och telegram, vakthållning nattetid inom

ämbetsverkets lokaler, annonsering m. m., förslagsvis... »

kostnad för ortsombuden samt andra dylika kostnader, förslagsvis

................................................................................ »

kostnad för läkarundersökning och anskaffande av läkarbetyg,

då sådant ej skall av arbetsgivare eller av annat anslag

bekostas, samt andra dylika kostnader, förslagsvis ...... »

omkostnader för förvaltningen av riksförsäkringsanstaltens

fonder, förslagsvis ................................................ »

829,500: —

240,000: —

277,000: -

1,500: - 17,000: —

Summa kronor 1,365,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Kostnader

enligt 19 och

37 §§ i lagen

om försäkring

för olycksfall

i arbete.

[7-J

C

De till 17,000 kronor beräknade omkostnaderna för förvaltningen

av riksförsäkringsanstaltens fonder utgöras dels av kostnader för förvaltningen

av den i 19 § av lagen den 17 juni 1916 om försäkring för

olycksfall i arbete omförmälda fond dels ock av kostnaderna för förvaltningen

av de fonder, som bildats på grund av lagen den 5 juli 1901

angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete samt

kungörelsen den 8 oktober 1908 angående en särskild för fiskare avsedd

försäkring mot skada till följd av olycksfall, vilka sistnämnda fonder

tidigare omhänderhafts av postsparbanken men som med ingången av

år 1922 övertagits av riksförsäkringsanstalten.

Utskottet bär ansett sig böra biträda de under förevarande punkt

i skilda avseenden framlagda förslagen och får sålunda hemställa,

att riksdagen må för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens

verksamhet, utöver det ordinarie anslaget,

för budgetåret 1923 —1924 anvisa ett extra förslags.

.....anslag av 1,365,000 kronor.

7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att i riksstaten

uppföra det ordinarie förslagsanslaget till kostnader enligt 19 och 37 §§

i lagen om försäkring för olycksfall i arbete med 150,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 12

och 13 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande anslag, som för åren 1919 — 1922 beviljats med ett

årligt belopp av 50,000 kronor, har i riksstaten för första halvåret 1923

upptagits till 37,500 kronor.

Den av Kungl. Maj:t för budgetåret 1923 — 1924 nu äskade förhöjningen

av anslaget är föranledd därav, att de för de sistförfiutna åren

anvisade anslagen betydligt överskridits, det för år 1921 anvisade med

cirka 250,000 kronor och det för år 1922 anvisade intill den 30 augusti

samma år med cirka 375,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kutigl. Maj:ts föreliggande

förslag, hemställer,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till kostnader enligt 19 och 37 §§ i

lagen om försäkring för olycksfall i arbete med 150,000

kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 7

8:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) och under

erinran om att riksdagen till i förevarande punkt omförmälda ändamål

å extra stat för år 1922 anvisat ett anslag av enahanda belopp, som

det för budgetåret 1923—1924 äskade, ävensom att i riksstaten för 1923

års första halvår icke upptagits något anslag för ändamålet i fråga,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må för riksfförsäkring sanstaltens dödsfallsersättningar

i anledning av livförsäkring i samband.

med lån ur statens egnahemslänefond för budgetåret 1923

—1924 anvisa ett extra förslagsanslag av 20,000 kronor.

9:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 9) att i riksstaten statens bidrag

uppföra det ordinarie förslagsanslaget till statens bidrag till fiskares

Riksförsäkringsanstaltens

dödsfallsersättningar

i

anledning av

livförsäkring t

samband med

lån ur statens

egnahemslänefond.

[8-]

försäkring med 15,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 14—15 i statsrådsprotokollet.

I riksstaten för år 1922 var förevarande anslag upptaget till 34,000

kronor. För budgetperioden 1 januari—30 juni 1923 var något belopp

icke upptaget i riksstaten.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till statens bidrag till fiskares försäkring

med 15,000 kronor.

10:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att i riksstaten

uppföra det ordinarie förslagsanslaget till försäkringsrådet med

87,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 15 i statsrådsprotokollet.

I 1922 års riksstat är under rubriken försäkringsrådet uppfört ett

ordinarie förslagsanslag å 87,000 kronor. För tiden 1 januari—30 juni

1923 är anslaget upptaget, med halva detta belopp eller 43,500 kronor.

För år 1922 har riksdagen vidare för upprätthållande av försäkringsrådets

verksamhet anvisat ett extra förslagsanslag å 70,000 kronor.

I riksstaten för första halvåret 1923 är för samma ändamål upptaget

ett förslagsanslag å 25,000 kronor.

Enligt den för försäkringsrådet vid 1917 års riksdag fastställda

staten består rådet av en president, två ordinarie försäkringsråd samt

två representanter för arbetsgivare och två representanter för arbetare,

varjämte å ordinarie stat äro uppförda eu ^sekreterare, en notarie, två

kvinnliga biträden och en vaktmästare. Å extra stat beviljades dess
-

[9.]

Försäkrings
rådet.

[10.]

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

utom anslag till ett försäkringsråd, en sekreterare, en notarie och en

vaktmästare.

Såsom den av Kungl. Maj:t den 5 oktober 1922 tillkallade granskningsnämnden

för utredning av möjligheten av besparingar, särskilt i

personalhänseende, vid vissa verk erinrat, lades till grund för bestämmande

av personalbehovet ett beräknat antal besvärsmål av 3,000 för

år, dock att ovan nämnda antal befattningshavare ansågs behövligt

även för det fall att besvärsmålens antal icke skulle bliva större än

omkring 1,500. Enligt planen skulle målen handläggas på två avdelningar

med fyra föredragningsdagar i veckan; en dag i veckan skulle

ägnas åt justering och en dag åt behandling av allmänna ärenden och

av ärenden, som av rådet upptagas till prövning utan föregående besvär.

Skulle mot förmodan antalet mål bliva så ringa, att någon uppdelning på

särskilda avdelningar icke skulle erfordras, ansågs det möjligt att frånräkna

de på extra stat uppförda befattningshavarna.

Emellertid arbetar försäkringsrådet allenast på en avdelning och

antalet inkomna besvärsmål ha utgjort blott 120 år 1918, 647 år

1919, 829 år 1920, 778 år 1921 och 1,155 år 1922. De mål, som utan

att besvär anförts infordrats för granskning, hava utgjort år 1920 492,

år 1921 672 och år 1922 328. Målen hava i plenum företagits till avgörande

blott en gång i veckan, varjämte två dagar i veckan förberedande

föredragning inför presidenten ägt rum.

Av det sålunda anförda framgår, att antalet besvärsmål varit väsentligt

mindre än det beräknade samt att slutlig föredragning av mål skett

blott en gång i veckan i stället för avsedda fyra.

Att under sådana förhållanden den hos försäkringsrådet nu anställda

personalen bör kunna i väsentlig mån inskränkas, synes utskottet uppenbart.

Visserligen innebär Kungl. Maj:ts under nästföljande punkt framlagda

förslag, att den på extra stat uppförda personalen skulle från

och med nästkommande budgetår indragas, men bär det synts utskottet

kunna med fog ifrågasättas, huruvida icke genom andra organisatoriska

förändringar i försäkringsrådets verksamhet anslagen till rådet borde

kunna ytterligare begränsas. Vid den utredning härutinnan, som enligt

utskottets förmenande sålunda bör komma till stånd, torde bland annat

böra tagas under övervägande, huruvida det kan anses erforderligt, att

chefsbefattningen hos försäkringsrådet — efter det den nuvarande i fråga

om hela det sociala försäkringsväsendets tillkomst högt förtjänte innehavaren

av detta ämbete uppnått pensionsåldern — i fortsättningen

likställes med chefsbefattningarna i hovrätterna och kammarrätten eller

om ej försäkringsrådets ledning skulle kunna utövas av befattningshavare i

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5,

9

lägre tjänstegrad. Likaså har utskottet ansett det böra tagas under omprövning,

huruvida icke antalet arbetsgivare och arbetarerepresentauter

hos försäkringsrådet skulle kunna begränsas till en av vardera slaget.

Slutligen synes det utskottet böra undersökas, huruvida icke mindre

hyreskostnader skäligen skulle kunna åvägabringas — särskilt i betraktande

av den personalminskning, som från och med nästkommande

budgetår kommer att äga rum.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet, som funnit

sig böra tillstyrka anvisandet av de av Kungl. Maj:t nu äskade anslagen

till försäkringsrådet, under förevarande punkt hemställa,

att riksdagen må

a) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till försäkringsrådet med 87,000 kronor; samt

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t måtte verkställa utredning om och på vad sätt

en omorganisation av försäkringsrådet må kunna

åstadkommas, åsyftande en förenkling av försäkringsrådets

verksamhet och minskning i utgifterna för detsamma.

ll:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 11) och under hänvisning till vad utskottet under nästföregående

punkt anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må för upprätthållande av försäksäkringsrådets

verksamhet för budgetåret 1923—1924

anvisa ett extra förslagsanslag av 27,000 kronor.

12:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 12) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till socialstyrelsen med 312,000 kronor.

13:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att för

upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet, utöver det ordinarie

anslaget, för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra anslag av 115,300

kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 18—26 i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagms protokoll 1923. 6 samt. 5 käft. (Nr 5.) 552 23 2

Upprätthållande

av

försäkringsrådets

verksamhet.

[11.]

Social
styrelsen.

[12.]

Upprätthållande

av

socialstyrelsens

verksamhet.

[13.]

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utekottets

yttrande.

I samband med Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag har utskottet

till behandling förehaft en inom första kammaren av herr J. E. Berglund

väckt motion, nr 50, vari hemställts, att riksdagen måtte bevilja medel

till inrättande av ytterligare en sekreteraretjänst å socialstyrelsens tredje

byrå, vars innehavare skall hava till huvudsaklig uppgift att företaga

inspektioner av sjukkassor.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får

utskottet hänvisa till motionen.

För upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet har riksdagen

för år 1922, utöver anslaget å ordinarie stat, på extra stat anvisat ett

förslagsanslag, högst, 137,000 kronor. För första halvåret 1923 har

för samma ändamål anvisats hälften av sistnämnda belopp eller 68,500

kronor.

Av det av Kungl. Maj:t för upprätthållande av socialstyrelsens

verksamhet äskade anslaget, 115,300 kronor, är ett belopp av 15,300

kronor avsett för fortsatt bestridande av kostnaderna för den genom

styrelsens försorg anordnade kontrollen över bränsleförbrukningen inom

vissa av statsverket disponerade byggnader och lokaler m. in., för vars

anordnande Kungl. Maj:t hittills beviljat medel från femte huvudtitelns

allmänna besparingar och samma huvudtitels anslag till extra utgifter.

Att, på sätt Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, avlöningarna till den härför

erforderliga personalen för budgetåret 1923—1924 anvisas att utgå från

nu ifrågavarande anslag har icke givit utskottet anledning till erinran,

och synes det utskottet likaledes önskvärt, att, såsom Kungl. Maj:t

ifrågasatt, socialstyrelsens uppdrag utvidgas till att jämväl omfatta

bränslekontroll över av riksdagen och dess verk använda byggnader

och lokaler.

För upprätthållande av socialstyrelsens bränslekontrollerande verksamhet

under nu ifrågavarande budgetår har Kungl. Maj:t ansett den

personal, som för närvarande är för ändamålet hos styrelsen anställd

eller en förste byråingenjör, en byråingenjör och ett kontorsbiträde,

alltjämt vara erforderlig, och har Kungl. Maj:t, såsom ovan nämnts, för

avlöningar åt personalen i fråga äskat ett anslag å 15,300 kronor. Utskottet,

som funnit sig böra tillstyrka anvisandet av det sålunda äskade

anslagsbeloppet, har emellertid ansett det böra tagas under övervägande,

huruvida krav på ingenjörsutbildning bör ställas å båda de

för verksamheten erforderliga manliga befattningshavarna och om icke

göromålen kunna så fördelas, att en del av dem anförtros en utbildad

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 11

ingenjör och en del överlåtes åt en person med praktisk utbildning å

ifrågavarande område.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, hade socialstyrelsen i skrivelse

till Kungl. Maj:t den 27 september 1922 bland annat framlagt

förslag om anställande å byrån för sjukkasseväsendet m. m. av en extra

sekreterare med juridisk kompetens, ett förslag, som ävenledes nu

motionsvis förelagts riksdagen.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av socialstyrelsens ifrågavarande

förslag har departementschefen anfört, att det av styrelsens utredning

i ämnet visserligen synts honom framgå, att anställandet av ytterligare

arbetskraft av kvalificerad art å denna byrå vore önskvärt, särskilt för

möjliggörande av en mera omfattande inspektion och revision av sjukkassornas

verksamhet och räkenskaper, men ansåg sig departementschefen

med hänsyn till nödvändigheten att under rådande förhållanden

så mycket som möjligt begränsa personalen inom de centrala ämbetsverken

icke kunna förorda styrelsens ifrågavarande förslag. Skulle

någon förstärkning av byråns arbetskrafter visa sig ofrånkomlig, ansåge

departementschefen, att, såvida riksdagen ej gjorde någon erinran däremot,

Kungl. Maj:t kunde, på sätt under 1922 ägt rum, från femte

huvudtitelns anslag till extra utgifter anvisa medel, beräknade efter

högst 5,000 kronor för år, till viss revision av sjukkassornas räkenskaper.

Till denna departementschefens ståndpunkt i förevarande fråga

har utskottet ansett sig böra uttala sin anslutning och följer alltså härav,

att utskottet — åtminstone för närvarande — icke kan tillstyrka den

av herr Berglund väckta motionen.

Under hänvisning till vad sålunda anförts och då utskottet i övrigt

icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t under förevarande

punkt föreslagit riksdagen, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts

föreliggande förslag och med avslag å herr Berglunds

ovanberörda motion för upprätthållande av socialstyrelsens

verksamhet, utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra anslag av 115,300

kronor.

14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att av det

av riksdagen för anordnandet av en allmän levnadskostnadsundersökning

beviljade anslaget av 80,000 kronor för budgetåret 1923—1924

anvisa ett extra anslag av 27,000 kronor.

Allmän levnadskostnadsund

ers öknin q.

[14.]

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Förlikningsman

för

medling i

art et stvister.

[15.]

Centrala

skilje
nämnden.

[16.]

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 26 och 27 i statsrådsprotokollet.

För anordnande av en allmän levnadskostnadsnndersökning i huvudsaklig

överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över civilärenden den

7 januari 1920 angivna grunder beviljade 1920 års riksdag ett anslag

av 80,000 kronor, därav på extra stat för år 1921 anvisades ett förslagsanslag,

högst, 40,000 kronor.

Genom brev den 31 december 1921 bar Kungl. Maj:t meddelat

närmare föreskrifter i fråga om verkställandet av nämnda undersökning.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må av det av riksdagen för anordnandet

av en allmän levnadskostnadsnndersökning beviljade

anslaget av 80,000 kronor för budgetåret 1923

—1924 anvisa ett extra anslag av 27,000 kronor.

15:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 15) och under erinran att riksdagen till i förevarande punkt omförmälda

ändamål anvisat å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag å

144.000 kronor samt för första halvåret 1923 hälften av sagda belopp,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1923 — 1924 anvisa,

att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande och användas

till ersättning åt förlikning smän in. m. för medling

i arbetstvister, ett extra förslagsanslag av 120,000

kronor.

16:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att till bestridande

av kostnaderna för centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister

anvisa ett extra förslagsanslag av 22,000 kronor.

I fråga om utredningeD i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 29

och 30 i statsrådsprotokollet.

För år 1922 har riksdagen anvisat ett extra förslagsanslag av

30.000 kronor till bestridande av kostnaderna för centrala skiljenämnden

för vissa arbetstvister. I riksstaten för första halvåret 1923 är för

samma ändamål upptaget ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande, Nr 5. 13

Genom brev den 30 november 1922 bär Kungl. Maj:t fastställt

följande arvodes- och omkostnadsstat för nämnden att lända till efterrättelse

för tiden 1 januari—30 juni 1923.

A. Arvoden. Kronor Kronor

ordföranden............................................................... 1,500

en av Kungl. Makt utsedd ledamot och ordförandens slädföre

trädare ...................................................................................... 1,000

en av Kungl. Makt utsedd ledamot ............................................. 750

4 ledamöter..................................................................................... 3,000

1 sekreterare................................................................................. 750 7,000

B. Omkostnader.

Ersättningar åt extra tjänstemän och andra biträden, arvoden samt

resekostnads- och traktamentsersättningar åt suppleanter, ersättningar

för särskilda utredningar genom tekniskt sakkunniga,

tryckningskostnader, hyra, kostnader för belysning, uppvärmning,

städning, möbler, böcker, tidningar, telefoner, kontorsrekvisita m.m.,

förslagsvis ...........................................................................................4,000

Summa kronor 11,000

Vidare har Kungl. Maj:t förordnat, att å de i arvodesstaten upptagna

arvodena icke skall utgå dyrtidstillägg.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet ansett sig böra

biträda. Utskottet vill dock uttala den förväntan, att kostnaderna för

nämndens verksamhet så långt möjligt är begränsas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna

för centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister'' anvisa

ett extra förslagsanslag av 22,000 kronor.

17:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 17) och under erinran om att såsom bidrag till bestridande av

kostnaderna för särskilda skiljedomare i arbetstvister anvisats på extra

stat för år 1922 ett förslagsanslag å 15,000 kronor samt för första

halvåret 1923 ett förslagsanslag å 7,500 kronor, får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1923—1924 såsom

bidrag till bestridande av kostnaderna för särskilda

skiljedomare i arbetstvister anvisa ett extra förslagsanslag

av 5,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Särskilda

skiljedomare

arbetstvister.

[17.]

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Understödjande

av

den offentliga

arbetsförmedlingen.

[18.]

Medellösa

arbetssökandes

resor.

[19-]

Bekämpande

av arbetslösheten.

[20.]

18:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning (punkt 18) och under erinran om att riksdagen till i förevarande

punkt omförmälda ändamål såväl för budgetåret 1922 som för

första halvåret 1923 anvisat anslag av enahanda belopp som det nu

äskade, får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1923—1924 anvisa,

att för befrämjande och organiserande av den

offentliga arbetsförmedlingen i riket utgå i huvudsaklig

överensstämmelse med gällande grunder, ett extra förslagsanslag

av 200,000 kronor.

19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att för budgetåret

1923—1924 anvisa — att i huvudsaklig överensstämmelse med

nu gällande grunder utgå såsom bidrag till resekostnader för medellösa

arbetssökande, som av arbetsförmedlingsanstalt anvisats arbete å annan

ort än där de vistas —- ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 31 och 32 i statsrådsprotokollet.

För vart och ett av åren 1921 och 1922 samt — efter år räknat

— för första halvåret 1923 har riksdagen till underlättande av medellösa

arbetssökandes resor beviljat ett förslagsanslag å 30,000 kronor.

Med hänsyn till belastningen å anslaget under år 1921 samt första

halvåret 1922 — enligt vad statsrådsprotokollet utvisar respektive kronor

6,736: 27 och 4,168: 60 — har anslaget ansetts kunna för nu ifrågavarande

budgettermin begränsas till 15,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1923—1924 anvisa

— att i huvudsaklig överensstämmelse med nu

gällande grunder utgå såsom bidrag till resekostnader

för medellösa arbetssökande, som av arbetsförmedlingsanstalt

anvisats arbete å annan ort än där de vistas —

ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor.

20:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag för bekämpande

av arbetslösheten (punkt 20) kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för

riksdagen

anmäla.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

15

21:o) Kungl. har föreslagit riksdagen (punkt 21) att till un
derstöd

i vissa fall åt genom tobaksmonopolets införande nödlidande

personer för budgetåret 192.3—1924 anvisa ett extra förslagsanslag av

160,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 36 i statsrådsprotokollet.

För vart och ett av åren 1920—1922 bär riksdagen anvisat ett

förslagsanslag av 140,000 kronor till understöd i vissa fall åt genom

tobaksmonopolets införande nödlidande personer. För första halvåret

1923 har anslaget bestämts till 70,000 kronor eller hälften av det hittillsvarande

årsbeloppet.

Den av Kungl. Magt nu äskade förhöjningen av anslaget är föranledd

därav, att anslaget under de senare åren betydligt överskridits.

Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må till understöd i vissa fall åt

genom tobaksmonopolets införande nödlidande personer

för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra förslagsanslag

av 160,000 kronor.

22:o) Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 22) att såsom

bidrag till det mellanfolkliga arbetsamtet i Basel för budgetåret 1923

—1924 anvisa ett extra anslag av 500 kronor.

För vart och ett av åren 1906—1922 har riksdagen såsom bidrag

till det mellanfolkliga arbetsamtet i Basel beviljat ett anslag av 750

kronor. För första halvåret 1923 äskades intet dylikt anslag.

Utskottet har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må såsom bidrag till det mellanfolkliga

arbetsamtet i Basel för budgetåret 1923—1924

anvisa ett extra anslag av 500 kronor.

23:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23)

dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid

statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1923 äga tillämpning å befattningshavare

inom yrkesinspektionen;

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare inom yrkesinspektionen

och deras placering i lönegrad på följande sätt:

Understöd i

vissa fall åt

genom tobaksmonopolets

införande

nödlidande

personer.

[21.]

Det mellanfolkliga

arbetsamtet

i

Basel.

[22.]

Yrkesinspektionen.

[23.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Avlöningsgrad.

9 yrkesinspektörer, manliga.............................................. B 18

9 assistenter, manliga ........................................................... B 13

18 underinspektörer .................................................................. B 9

dels godkänna av departementschefen framlagt förslag till ordinarie

stat och övergångsstat för yrkesinspektionen;

dels besluta vissa i statsrådsprotokollet intagna särskilda bestämmelser

att från och med den 1 juli 1923 lända till efterrättelse beträffande

de tjänstemän inom yrkesinspektionen, å vilka avlöningsreglementet

skall äga tillämpning:

dels godkänna, i vad yrkesinspektrisen och de kvinnliga assistenterna

angår, vissa tillägg till och ändring i de vid hittills gällande avlöningsstat

för yrkesinspektionen fästade villkor och bestämmelser;

dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman inom yrkesinspektionen,

å vilken förenämnda avlöningsreglemente skulle komma att äga

tillämpning, enligt hittills gällande bestämmelser ägt uppbära någon

del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring

— i förskott, vid ingången av juli månad 1923 till honom

skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad

tjänstemannen skulle hava i deri befattning, han vid utgången av juni

månad år 1923 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1923, om de

dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må

bestridas av den i ordinarie staten för yrkesinspektionen upptagna anslagsposten

för avlöningar till ordinarie tjänstemän;

dels förklara, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva

löneregleringen för statsdepartement med flera verk lämnade medgivanden

må i tillämpliga delar gälla även beträffande yrkesinspektionen;

dels medgiva, att vederbörliga ersättningar till vikarier för å övergångsstat

uppförda befattningshavare inom yrkesinspektionen, utöver å

samma stat tillgängliga avlöningsmedel, må bestridas av den i ordinarie

staten för inspektionen upptagna anslagsposten till vikariatsersättningar;

dels ock, med uteslutande ur riksstaten av det under avdelningen

arbetarskydd uppförda ordinarie anslaget till yrkesinspektionen, under

samma avdelning uppföra ej mindre under rubriken »Yrkesinspektionen,

ordinarie stat» ett ordinarie förslagsanslag av 269,100 kronor, än

även under rubriken »Yrkesinspektionen, övergångsstat» ett ordinarie

anslag av 9,500 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 38

—62 i statsrådsprotokollet.

Nu gällande avlönings- och omkostnadsstat för yrkesinspektionen

är av följande utseende:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

17

Lön

Tjänst-

görings-

pennin-

gar

Orts-

tillägg

Summa

1 yrkesinspektör....................

4,200

2,000

400

6,600

1 dito....................................

4,200

2,000

400

6,600

1 dito...................................

4,200

2,000

—

6,200

6 yrkesinspektörer..................

25,200

12,000

37,200

1 yrkesinspektris .................

2,400

1,200

300

3,900

1 assistent (manlig)..................

2,200

1,500

300

4,000

1 dito » ..................

2,200

1,500

300

4,000

1 dito » ..................

2,200

1,500

—

3,700

6 assistenter (manliga)............

13,200

9,000

—

22,200

1 assistent (kvinnlig)...............

1,600

900

300

2,800

1 dito » ...............

1,600

900

300

2,800

1 underinspektör .................

1,600

900

300

2,800

3 underinspektörer..................

4,800

2,700

900

8,400

1 underinspektör ..................

1,600

900

—

2,500

13 underinspektörer.................

Till yrkesinspektöremas ock yr- kesinspektrisens kontorskost- nader samt vikariatsersätt-

20,800

11,700

32,500

ningar m. m. .....................

—

—

—

17,900

Summa

—

—

164,100

ILönen kan efter 5 ar höjas

med 500 kr. och efter 10

år med ytterligare 500 kr.

''Lönen kan efter 5 år höjas

med 300 kr., efter 10 år

med ytterligare 300 kr.

och efter 15 år med än

ytterligare 300 kr.

| Lönen kan efter 5 år höjas

I med 500 kr., efter 10 år

/ med ytterligare 500 kr.

I och efter 15 år med än

J ytterligare 500 kr.

Lönen kan efter 5 år höjas

med 300 kr., efter 10 år

med ytterligare 300 kr.

och efter 15 år med än

ytterligare 300 kr.

Anmärkning: Ortstillägg utgår till yrkesinspektör, som är stationerad i Stockholm, samt

till assistent eller underinspektör under den tid, han eller hon är stationerad därstädes.

Utöver de i staten uppförda avlöningsförmånerna för ordinarie befattningshavare

utgå jämväl dyrtidstillägg och tillfällig löneförbättring till dessa.

I sistnämnda hänseende utgå följande belopp, för år räknat:

yrkesinspektör .................................................................................. kronor 1,000: —

yrkesinspektris.................................................................................. » 850: —

manlig assistent (under stationering i Stockholm)........................... » 900: —

annan manlig assistent ..................................................................... » 850: —

kvinnlig assistent (under stationering i Stockholm)........................ » 700: —

underinspektör (under stationering i Stockholm)........................... » 700: —

annan underinspektör ................ » 625: —

Här må ock erinras, att nuvarande yrkesinspektrisen Kerstin

Hesselgren åtnjuter ett personligt lönetillägg å 1,000 kronor, för år

räknat.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 sand. 5 käft. (Nr 5.)

552 23 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag till lönereglering för ordinarie

befattningshavare inom yrkesinspektionen medför — oberäknat

den kostnadsökning, som under första budgetåret för den nya ordinarie

statens tillämpning föranledes av löneökningen vid övergång till efterskottsutbetalning

av hela avlöningen — en merkostnad av 75,250 kronor.

Härvid är emellertid att märka, att kostnaderna för ålderstillägg

för närvarande äro relativt låga med hänsyn därtill, att de manliga

assistenttjänsterna och underinspektörsbefattningarna endast under kortare

tid varit uppförda såsom ordinarie tjänster, under det att å andra

sidan enligt den beräkning, som ligger till grund för förslaget beträffande

anslagsbehovet till avlöningar åt ordinarie tjänstemän, antagits,

att samtliga befattningshavare åtnjuta avlöning enligt näst högsta löneklassen

i vederbörande lönegrad, detta i överensstämmelse med de beräkningsgrunder,

vilka tillämpats vid uppgörande av stater för de senast

reglerade verken.

Ävenledes är att märka, hurusom hänsyn ej tagits till dyrtidstillägg

och de bestämmelser i utjämningssyfte som av riksdagen vidtagits

beträffande dyrtidstillägg för befattningshavare vid nyreglerade

och dyrtidstillägg för befattningshavare vid icke nyreglerade verk.

De av Kungl. Maj:t föreslagna staterna för yrkesinspektionen äro

av följande utseende.

Ordinarie stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag... kronor 250,000: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................................. » 2,000: —•

Kontorskostnader in. m....................................................... v 17,100: —

Summa förslagsanslag kronor 269,100: —

Övergångsstat.

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Orts-

tillägg

Summa

1 yrkesinspektris...........

1 assistent, kvinnlig.......

1 d:o » .......

2,400

1,600

1,600

1.200

900

900

300

300

300

3,900

2,800

2,800

jLönen kan efter 5 år höjas med

1 300 kr., efter 10 år med ytter-

j ligare 300 kr. och efter 15 år

l med än ytterligare 300 kr.

Summa, bestämt anslag

—

-

9,500

Anmärkningar. 1. Ortstillägg utgår till assistent under den tid, lion är stationerad i Stockholm.

2. Ålderstillägg utgår av det under riksstatens femte huvudtitel uppförda gemensamma

förslagsanslaget till ålderstillägg.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

19

Härförutom skulle, enligt Kungl. Maj:ts förslag, av extra anslagutgå

provisoriska avlöningstillägg till yrkesinspektrisen med 2,500 kronor

och till vardera kvinnliga assistenten med 1,800 kronor eller för

samtliga ifrågavarande tjänstemän med tillhopa 6,100 kronor.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag angående reglering av löneförhållanden

m. m. vid yrkesinspektionen, vilket förslag i allt väsentligt

ansluter sig till ett av 1902 års löneregleringskommitté avgivet betänkande

i ämnet, har utskottet funnit sig böra biträda. Utskottet

har sålunda ansett de av Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsgraderna för

yrkesinspektörer, manliga assistenter och underinspektörer lämpligt avvägda

och har utskottet likaledes funnit sig kunna giva sin anslutning

till den provisoriska anordning i fråga om löneförmånernas reglering

för yrkesinspektrisen och de kvinnliga assistenterna, Kungl. Maj:ts

förslag innebär. Då utskottet ock ansett sig böra förorda de särskilda

avlöningsbestämmelser för befattningshavarna vid yrkesinspektionen, som

Kungl. Maj:t föreslagit och ej heller i övrigt funnit skäl till erinran

mot förslaget i fråga, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

a) besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk,

tillhörande den civila statsförvaltningen, skall från och

med den 1 juli 1923 äga tillämpning å befattningshavare

inom yrkesinspektionen;

b) bestämma antalet ordinarie befattningshavare

inom yrkesinspektionen och deras placering i lönegrad

på följande sätt:

Avlöningsgrad.

9 yrkesinspektörer, manliga............................. B 18

9 assistenter, manliga ...................................... B 13

18 underinspektörer ............................................ B 9

c) godkänna det av departementschefen framlagda

förslaget till ordinarie stat och övergångsstat för yrkesinspektionen;
d)

besluta följande särskilda bestämmelser att

från och med den 1 juli 1923 lända till efterrättelse

beträffande de tjänstemän inom yrkesinspektionen, å

vilka avlöningsreglementet skall äga tillämpning:

Utskottets

yttrande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

tjänsteman inom yrkesinspektionen skall vara

underkastad i särskild ordning meddelade bestämmelser

rörande förbud att för egen eller annans räkning driva

eller hava del eller anställning i vissa företag eller

för sådant företag åtaga sig uppdrag mot ersättning;

i stället för vad i 21 § i avlöningsreglementet

sägs om semester skall beträffande manlig assistent

och underinspektör gälla, att sådan tjänsteman må, i

den mån sådant kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång och utan kostnad för statsverket, kunna

medgivas tjänstfrihet under högst 35 dagar inom ett

och samma kalenderår;

e) godkänna, i vad yrkesinspektrisen och de

kvinnliga assistenterna angår, följande tillägg till och

ändring i de vid hittills gällande avlöningsstat för

yrkesinspektionen fästade villkor och bestämmelser:

att, när det erfordras för beredande av semester

åt yrkesinspektrisen, kvinnlig assistent skall vara

skyldig att, om hon förordnas därtill, bestrida yrkesinspektrisens

befattning mot åtnjutande av ett belopp,

motsvarande de för den högre befattningen anslagna

tjänstgöringspenningar, i stället för egna tjänstgöringspenningar;
att,

i stället för den befattningshavare inom yrkesinspektionen

medgivna förmån att under viss tid vistas

utom vederbörande tjänstgöringsområde, yrkesinspektrisen

årligen må, när det kan ske utan hinder för

göromålens behöriga gång, åtnjuta semester under 35

dagar, intill det år, under vilket hon fyller 40 år,

och 45 dagar från och med nämnda år, samt kvinnlig

assistent må, i den mån sådant kan ske utan hinder

för göromålens behöriga gång och utan kostnad för

statsverket, kunna medgivas tjänstfrihet med bibehållande

av oavkortad avlöning under högst 35 dagar

inom ett och samma kalenderår;

f) besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman

inom yrkesinspektionen, å vilken förenämnda avlöningsreglemente

skulle komma att äga tillämpning, enligt

hittills gällande bestämmelser ägt uppbära någon del

av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som

tillfällig löneförbättring — i förskott, vid ingången

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

21

av juli månad 1923 till honom skall på statsverkets

bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen

skulle hava i den befattning, han vid utgången

av juni månad år 1923 innehar, i förskott uppburit

för juli månad 1923, om de dittillsvarande avlöuingsbestämmelserna

då fortfarande varit gällande;

g) medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning

må bestridas av den i ordinarie staten

för yrkesinspektionen upptagna anslagsposten för avlöningar

till ordinarie tjänstemän;

h) förklara, att övriga av riksdagen med avseende

å den definitiva löneregleringen för statsdepartement

med flera verk lämnade medgivanden må i

tillämpliga delar gälla även beträffande yrkesinspektionen;
i)

medgiva, att vederbörliga ersättningar till

vikarier för å övergångsstat uppförda befattningshavare

inom yrkesinspektionen, utöver å samma stat tillgängliga

avlöningsmedel, må bestridas av den i ordinarie

staten för inspektionen upptagna anslagsposten till

vikariatsersättningar;

j) med uteslutande ur riksstaten av det under

avdelningen arbetarskydd uppförda ordinarie anslaget

till yrkesinspektionen, under samma avdelning uppföra

ej mindre under rubriken »Yrkesinspektionen, ordinarie

staty.> ett ordinarie förslagsanslag av 269,100 kronor,

än även under rubriken 3> Yrkesinspektionen övergängsstaty>

ett ordinarie anslag av 9,500 kronor.

24:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 24) och under hänvisning till vad utskottet under nästföregående

punkt anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att såsom provisoriska avlöningstillägg

må för budgetåret 1923—1924 utgå till yrkesinspektrisen

ett belopp av 2,500 kronor, därav 1,650 kronor

betraktas såsom lön och 850 kronor såsom tjänstgöringspenningar,

samt till en var av de ordinarie

kvinnliga assistenterna ett belopp av 1,800 kronor,

därav 1,200 kronor betraktas såsom lön och 600 kronor

Provisoriska

avlöningstillägg

åt vissa

ordinarie

befattningshavare

vid

yrkesinspektionen.

[24.]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Upprätthållande

av

yrkesinspektionens

verksamhet.

[25.]

såsom tjänstgöringspenniugar, skolande i fråga om åtnjutande

av nämnda avlöningstillägg i tillämpliga delar

gälla enahanda bestämmelser, som fastställts beträffande

avlöningar å stat för ifrågavarande tjänstemän;

samt

b) för beredande av provisoriska avlöningstillägg

åt vissa ordinarie befattningshavare vid yrkesinspektionen

för nämnda budgetår bevilja ett extra anslag av 6,100

kronor.

25:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25) alt för upprätthållande

av yrkesinspektionens verksamhet, utöver det ordinarie anslaget,

för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra anslagav 77,900 kronor.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 65—

76 i statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet har riksdagen,

utöver anslaget å ordinarie stat, på extra stat för år 1922 anvisat

ett förslagsanslag, högst, 60,000 kronor. För tiden 1 januari—30 juni

1923 har för samma ändamål anvisats hälften av nämnda belopp eller

30,000 kronor.

Genom brev den 25 augusti 1922 har Kungl. Maj:t för första halvåret

1923 fastställt följande fördelning av ifrågavarande anslag:

Kronor. Kronor.

a) för tillsynen av skogsarbetarnas m. fl. bostadsförhållanden:

till 1 specialinspektör......................................................................... 2,800

» lokal, kontors- och skrivmateriel, skrivbiträde na. m. ............. 1,500 4,300

anslagsposten till yrkesinspektörernas och yrkesinspektrisens kontorskostnader

samt vikariatsersättningar m. m.:

till vikariatsersättningar....................................................................... 425

» register, kontorsböcker och andra trycksaker............................. 1,600

» hyra för expeditionslokaler........................................................... 4,625

» belysning, uppvärmning, städning, telefon och allmänna expenser 1,800

» kontorsmateriel och kontorsinventarier ..................................... 1,725 10,175

c) för följande ändamål:

till 2 extra manliga assistenter........................................................... 3,650

» 2 » kvinnliga biträden, arvoden å 1,550 kronor för år räknat 1,550

» 7 » » » , » » 1,350 » » » » 4,725

» experter m. in. för speciella inspektionsområden........................ 1,000

» extra befattningshavare ............................................................... 3,300

» biträde åt yrkesinspektrisen ........................................................ 800

» tillfällig skrivhjälp och vikariatsersättningar (300 + 200) ......... 500 15,525

Summa kronor 30,000

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 23

I enlighet med vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt i skilda

avseenden föreslagit riksdagen skulle för upprätthållande av yrkesinspektionens

verksamhet för budgetåret 1923—1924 erfordras följande

anslagsbelopp :

Kronor.

a) för tillsynen av skogsarbetarnas in. fl. bostadsförhållanden (häri in
beräknat

avlöning till en specialinspektör i 15:e lönegraden, avdelning B, i

löneplanen), förslagsvis .................................................................................... 10,668

b) till förstärkning av den i yrkesinspektionens ordinarie stat upptagna

anslagsposten till kontorskostnader m. m., förslagsvis...................... 18,500

c) till avlöning åt icke-ordinarie befattningshavare (häri inberäknat

avlöning till två manliga assistenter i 12:e lönegraden, avdelning B, i löne
-

planen, nio kvinnliga biträden å distriktsexpeditionerna i 2:a lönegraden,

avdelning C, i löneplanen samt ett kvinnligt biträde hos yrkesinspektrisen

i 3:e lönegraden, avdelning C, i löneplanen), förslagsvis ............................. 44,316

d) till experter m. m. för speciella inspektionsområden, förslagsvis... 2,000

e) till tillfällig skrivhjälp samt vikariatsersättningar och övertidsersättning

för övertidsarbete, förslagsvis ........................................................ 1,400

f) till personligt lönetillägg åt yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren 1,000

Summa kronor 77,884

Förestående slutsumma har synts departementschefen lämpligen

böra avrundas till 77,900 kronor.

Vid jämförelse med de för år 1922 och första halvåret 1923 beviljade

anslagen för upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet

innebär Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag en ökning av anslaget med

17,900 kronor. Anslagsökningen är i huvudsak föranledd därav, att avlöningarna

till de befattningshavare, vilka äro avsedda att fortfarande

kvarstå i sin ställning såsom icke-ordinarie, nu ansetts böra avpassas i

förhållande till avlöningarna för ordinarie tjänstemän enligt det nya

lönesystemet.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:t under förevarande

punkt framlagda förslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må för upprätthållande av yrkesinspektionens

verksamhet, utöver det ordinarie anslaget,

för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra anslag av

77,900 kronor.

26:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 26) och under erinran om att riksdagen såsom bidrag till bestridande

av de i förevarande punkt omförmälda kostnader på extra

Föreningen

för arbetarskydd

i Stockholm.

[26.]

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Statens

tvångsarbets
anstalter.

[27.]

stat för år 1922 anvisat ett anslag å 8,000 kronor samt att anslag för

ändamålet icke äskats för första halvåret 1923, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av

kostnaderna för den av föreningen för arbetarskydd i

Stockholm anordnade permanenta utställningen av skyddsanordningar

mot olycksfall och ohälsa i arbetet för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra anslag av 4,000

kronor.

27:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 27) att dels godkänna

det av departementschefen förordade förslaget till ordinarie stat

för statens tvångsarbetsanstalter, dels ock i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter med 532,000

kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 78

—86 i statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning har 1921 års riksdag i

riksstaten för år 1922 under rubriken statens tvångsarbetsanstalter uppfört

ett ordinarie förslagsanslag å 556,000 kronor. För första halvåret

1923 har anslaget uppförts med hälften av nämnda belopp eller 278,000

kronor.

Den av 1921 års riksdag godkända ordinarie staten för statens

tvångsarbetsanstalter är av följande lydelse:

Ordinarie stat.

A. Avlöningsstat.

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ................. kronor 176,000: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................. » 5,000: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag.

................................................... * 18,000: —

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.................... kronor 60,000: —

"Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............................................ » 2,000: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

.................................................................................... *" 15,000: —

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

25

B. Omkostnadsstat.

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag................................. kronor 150,000: —

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag................................. kronor 130,000: —

Summa förslagsanslag kronor 556,000: —

Den av Kungl. Maj:t för budgetåret 1923—1924 nu föreslagna

staten för statens tvångsarbetsanstalter äger följande utseende:

Ordinarie stat.

A. Avlöningsstat.

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .................. kronor 176,000: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................... » 10,000: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

....................................................................................... * 28,000: —

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .................. kronor 60,000: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............................................ » 2,500: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

..................................................................................... » 37,000: —

B. Omkostnadsstat.

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag................................. kronor 115,000: —

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag .............................. kronor 103,500: —

Summa förslagsanslag kronor 532,000: —

Vad först beträffar Kungl. Maj:ts förslag i vad detsamma avser

ordinarie staten för statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö, innebär sagda

förslag vid jämförelse med den för sistlidet år fastställda staten dels

att anslagsposten för avlöningar till ordinarie tjänstemän skulle uppföras

med oförändrat belopp, dels en höjning av anslagsposterna till vikariatsBihang

till riksdagens protokoll 1923. 6 somt. 5 höft. (Nr 5.) 552 23 4

Utskottets

yttrande.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Övergångs
stat.

[28.]

ersättningar och till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare med

respektive 5,000 och 10,000 kronor dels ock slutligen en nedsättning

av anslaget till »övriga kostnader för driften» med 35,000 kronor. Vad

Kungl. Maj:t sålunda i olika hänseenden föreslagit riksdagen har icke

givit utskottet anledning till erinran.

Vidkommande härefter Kungl. Maj:ts förslag i fråga om anslag till

tvångsarbetsanstalten i Landskrona innebär sagda förslag, vad avlöningsstaten

angår, att anslagsposten för avlöningar till ordinarie tjänstemän

skulle upptagas med oförändrat belopp, under det att anslagen till

vikariatsersättningar och avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

skulle höjas med 500 respektive 22,000 kronor. Jämväl Kungl. Maj:ts

förslag i denna del har utskottet ansett sig höra biträda. Vad däremot

angår anslaget för »övriga kostnader för driften» vid Landskronaanstalten,

har utskottet icke kunnat undgå att finna detsamma högt beräknat.

Utskottet har emellertid efter övervägande ansett sig icke böra

föreslå någon nedsättning av anslaget i fråga och får sålunda hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna det av departementschefen förordade

förslaget till ordinarie stat för statens tvångsarbetsanstalter;

samt

b) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till statens tvdngsarbetsanstaltermed532fi00 kronor.

28:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att dels godkänna

det av departementschefen förordade förslaget till övergångsstat

för statens tvångsarbetsanstalter, dels ock i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter: övergångsstat

med 7,600 kronor.

För närvarande är följande övergångsstat för statens tvångsarbetsanstalter

gällande:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

27

Lön eller

motsva- rande

Tj änst- görings

penningar

eller mot- svarande

Arvode för

särskilt

uppdrag

Summa

Tvångsnrbetsnnstnlten å Svartsjö:

1 lärare, arvode ....................................

1,200

900

—

2,100'')

Till ålderstillägg, förslagsvis ..................

—

—

—

400

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona:

1 förste förman (med förordnande såsom

uppsyningsman).................................

1,000

550

200

l,750a)

1 förste förman ...................................

1,000

550

—

1,550»)

O

''tS

o

T—t

1,000

800

550

—

1,550»)

1 förman................................................

500

—

1,300»)

2 förmän..............................................

1,600

1,000

—

2,6002)

Till ålderstillägg, förslagsvis ..................

—

—

—

900

Till hyresersättningar och vedanslag, där

förmån av fri bostad med bränsle icke

åtnjutes, samt till beklädnadsersättning,

2,850

förslagsvis ......................................

—

—

—

Summa förslagsanslag

—

15.000

'') Efter 5 år kan den del av arvodet, som motsvarar Iöd, höjas med 400 kronor och efter 10 år

med ytterligare 400 kronor.

2) Efter 5 år kan lönen höjas med 100 kronor och efter 10 år med ytterligare 100 kronor.

Det av departementschefen för budgetåret 1923—1924 förordade

förslaget till övergångsstat för ifrågavarande anstalter äger följande

utseende:

Tjänst-

Lön eller

görings-

Arvode för

motsva-

penningar

särskilt

Summa

rande

eller mot-

uppdrag

svarande

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö:

1 lärare, arvode .....................................

1,200

900

—

2,100'')

Till ålderstillägg, förslagsvis ....................

—

—

—

400

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona:

1 förste förman (med förordnande såsom

uppsyningsman) ................................

1,000

550

200

1,750»)

1 förman.............................................

800

500

—

1,300»)

Till ålderstillägg, förslagsvis.....................

—

—

—

300

Till hyresersättningar och vedanslag, där

förmån av fri bostad med bränsle icke

åtnjutes, samt till beklädnadsersättning,

förslagsvis..........................................

—

—

—

1,750

Summa förslagsanslag

—

—

—

7,600

») Efter 5 år kan den del av arvodet, som motsvarar lön, höjas med 400 kronor och efter 10 år med

ytterligare 400 kronor.

») Efter 5 år kan lönen höjas med 100 kronor och efter 10 år med ytterligare 100 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Vissa hygieniska

anordningar

vid

statens tvångsarbetsanstalt

& Svartsjö.

[29.]

Utskottets

yttrande.

Vissa ändringsarbeten

vid statens

tvångsarbetsanstalt

i

Landskrona.

[30.]

Utskottets

yttrande.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna det av departementschefen förordade

förslaget till övergångsstat för statens tvångsarbetsanstalter;

samt

b) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till statens tvånqsarbetsanstalter: överqånqsstat med

7,600 kronor.

29:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29) att till bestridande

av kostnaderna för vissa hygieniska anordningar i nattcellbyggnaden

vid statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 87

och 88 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som funnit den i ämnet lämnade utredningen ådagalägga

behovet av, att de hygieniska anordningar, varom här är fråga, komma

till stånd, har alltså ansett sig böra tillstyrka, att medel för ändamålet

anvisas. Då utskottet ej heller haft något att erinra mot det av Kungl.

Maj:t äskade anslagsbeloppet, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna

för vissa hygieniska anordningar i nattcellbyggnaden vid

statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av

10,000 kronor.

30:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att för utförande

av vissa ändringsarbeten vid statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona

för budgetåret 1923 —1924 anvisa ett extra reservationsanslag av

16,500 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 88—90 i statsrådsprotokollet.

F

Utskottet, som tagit del av i ärendet ingivna ritningar och kostnadsförslag,

har funnit Kungl. Maj:ts förevarande framställning till
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 29

fyllest motiverad. Då det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet ej

heller givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må för utförande av vissa ändringsarbeten

vid statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona för

budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag

av 16,500 kronor.

31:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31) att till driftkostnader

för statens vårdanstalt för alkoholister vid Svartsjö för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra förslagsanslag av 25,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 91 i statsrådsprotokollet.

Till driftkostnader för statens vårdanstalt för alkoholister vid Svartsjö

har 1921 års riksdag å extra stat för år 1922 anvisat ett förslagsanslag

av 50,000 kronor. För tiden 1 januari—30 juni 1923 har beviljats

hälften av nämnda belopp eller 25,000 kronor.

Då med hänsyn till de för alkoholists intagande å Svartsjöanstalten

stadgade särskilda villkoren antalet internerade ej synts behöva beräknas

högre än till 25, har ifrågavarande anslag för budgetåret 1923—1924

ansetts kunna nedsättas till 25,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må till driftkostnader för statens

vårdanstalt för alkoholister vid Svartsjö för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra förslagsanslag av 25,000

kronor.

32:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 32), att till driftkostnader

för statens vårdanstalt för alkoholister i Landskrona för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra förslagsanslag av 3,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 91 i statsrådsprotokollet.

För anordnande och drivande av en ny statens vårdanstalt för

alkoholister i Landskrona har 1921 års riksdag anvisat å extra stat

för år 1922 ett förslagsanslag å 10,000 kronor. Med hänsyn till den

Statens

vårdanstalt

för alkoholister

vid

Sv arts jo.

[31.]

Statens

vårdanstalt

för alkoholister

i

Landskrona.

[32.]

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Driftkostnader

för

statens vårdanstalt

å

Venngarn för

alkoholister.

[33.]

ringa beläggningen å anstalten bestämdes anslaget till driftkostnader

för tiden 1 januari—30 juni 1923 till endast 3,500 kronor.

Då endast ett fåtal alkoholister väntas komma att vara internerade

å anstalten under budgetåret 1923—1924, har anslaget för samma budgetår

ansetts kunna nedsättas till 3,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till driftkostnader för statens vårdanstalt

för alkoholister i Landskrona för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra förslagsanslag av 3,000

kronor.

33:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att för

budgetåret 1923—1924 anvisa

dels till avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare

vid statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister ett extra anslag av

40,945 kronor,

dels ock till bidrag till driftkostnaderna i övrigt vid samma anstalt

ett extra förslagsanslag av 39,700 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.

92—99 i statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har riksdagen

på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat dels till

avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare vid statens

vårdanstalt å Venngarn för alkoholister ett förslagsanslag, högst, 20,473

kronor, dels ock till bidrag för driftkostnaderna i övrigt för samma anstalt.

ett förslagsanslag av 26,500 kronor.

Genom brev den 30 juni 1922 har Kungl. Maj:t fastställt följande

avlöningsstat, beräknad för helt år, för berörda anstalt att gälla för

första halvåret 1923.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

31

Oredu-

eerat

bolopp

Pensions-

avgift

motsva-

rande

belopp

Redu-

cerat

belopp

Tj änst- görings- pen- ningar

Arvode

för

särskilt

uppdrag

Summa

1 direktör ...........................

1 assistent ...........................

1 räkenskapsförare ...............

1 lantbruksinspektor ............

1 husfader .........................

1 maskinist...........................

1 vårdare (tillika rättare) ......

1 vårdare............................

10 vårdare ...........................

1 husmoder, jämte fri kost

Läkararvode..........................

Predikantarvode .....................

3.000

1,600

1,600

1,600

1,200

1.000

800

800

8,000

700

—

150

50

50

50

50

30

25

25

250

25

—

2,850

1,550

1,550

1,550

1,150

970

775

775

7,750

675

—

1,500

1,000

1,000

1,000

900

550

500

500

5,000

—

200

—

l) 4,350

a) 2,550

a) 2,550

а) 2,550

s) 2,050

4) 1,520

4) 1,475

4) 1,275

4) 12,750

6) 675

б) 2,000

o) 1,200

—

Summa kronor

—

—

—

—

—

—

—

—

34,945

—

■) Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor

'') » n » n « « A r\r\ .. . •«/% .

5

3) » 5 » » »

4) » 5 .» »

6) » 5 » » »

6) Därjämte fria resor.

400

200

100

50

10

10

10

10

400

200

100

50

* it””1 * * * *,'' , ,M.e? "n‘lant.aS a/ lakare oc)l predikant erhålla alla fri bostad, fri uppvärmning (eller bränsle)

eventuellt elektrisk belysning (enligt styrelsens bestämmande). Huggning och sågning av bränsle ävensom

armatur och lampor för elektrisk belysning bekostas dock alltid av befattningshavaren. Maskinist, vårdare och

husmoder erhålla beklädnadsersättning, de förra med 100 kronor vardera, den senare med 50 kronor per år.

Befattningshavare må kunna tilldelas trädgårds- eller planteringsland (enligt styrelsens bestämmande). Därest

direktoren tillika ombesörjer läkarvården eller predikantens göromål, må honom kunna tilläggas så stor del

av lakararvodet eller predikantarvodet, som Kung! Maj:t bestämmer. För det fall direktören åtnjuter båda de

tor belattnmgen uppförda ålderstillåggen, skall det pensionsavgift motsvarande belopp, som skall avdragas å

lonen, utgöra 200 kronor. Befattningshavare vid anstalten må tillåtas att i fråga om rätt till ålderstillägg

rakna sig tall godo tid, varunder han varit innehavare av motsvarande eller jämförlig befattning vid statens

vårdanstalt för alkoholister vid Venngam eller å Salbohed eller vid statens uppfostringsanstalt för minderåriga

manliga förbrytare å Yenngarn. 6

Därest läkaren och predikanten icke enligt avtal med styrelsen äga att genom anstaltens försorg åtnjuta

:na resor» erhålla de resekostnadsersättning, läkaren enligt tredje klassen och predikanten enligt fjärde klassen

i resereglemente^ att utgå från det som bidrag till driftkostnader för anstalten beviljade förslagsanslaget.

I samband därmed bemyndigade Kungl. Maj:t styrelsen för alko
holistanstalten

att under ifrågavarande halvår använda ett belopp av

högst 3,000 kronor till ersättning åt extra personal, till vikariatsersätt
ningar

samt för beredande i vederbörlig ordning av ålderstillägg åt

därtill berättigade befattningshavare vid anstalten.

Vidare har Kungl. Maj:t genom brev den 29 september 1922 fastställt

följande stat beträffande driftkostnaderna i övrigt, att lända till efterrättelse

för tiden 1 januari—30 juni 1923:

s. 32 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

32 Statsutskottets utlåtande Nr i

Utgifter:

Utspisning för 6 funktionärer och 100 intagna ä 1: 75

Beklädnad för vissa å anstalten intagna ......................

Beklädnadsersättning åt personal ...................................

Värme, lyse och elektrisk drivkraft ..............................

Tvätt och renhållning.......................................................

Fastighetens underhåll ....................................._.............

Underhåll och anskaffning av anstaltsinventarier .......

Sjukvård ............................................................................

Expeditionen ...................................................................

Resekostnader och skjutsar för personal m. fl..............

Frakter och skjutsar för diverse ändamål......................

Övriga allmänna omkostnader ........................................

Inkomster:

Avgifter för 100 intagna ä 2 kronor per dag................

Nettoinkomst av verkstadsarbetet ..................................

Statens tillskott ................................................................

Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser anvisandet av ett

anslag å 40,945 kronor till avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare

vid statens vårdanstalt å Venngarn, har icke givit utskottet

anledning till erinran, och får utskottet alltså tillstyrka, att

anslagsbeloppet i fråga av riksdagen beviljas.

Vad härefter angår Kungl. Maj:ts förslag om anslag till bidrag till

driftkostnaderna i övrigt vid samma anstalt, har utskottet vid prövning

av detsamma funnit sig ock kunna i huvudsak biträda förslaget härutinnan.

I det äskade anslaget, 39,700 kronor, ingår emellertid, bland

annat, en utgiftspost å 500 kronor för tillsyn och övervakning av från

anstalten utskrivna och utskrivningspermitterade, över vilka anstaltsledningen

direkt handhar övervakningen. Då utskottet funnit denna

form av tillsyn — genom särskilda resor av befattningshavare vid anstalten

— icke böra utvidgas, har utskottet ansett sig icke kunna förorda,

att medel för ändamålet i fråga anvisas. Vid bifall härtill kan

det av Kungl. Maj:t äskade anslaget sålunda begränsas till 39,200 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1923—1924 anvisa

a) till avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare

vid statens vårdanstalt ä Venngarn för

alkoholister ett extra anslag av 40,945 kronor; samt

b) till bidrag till driftkostnaderna i övrigt vid samma

anstalt ett extra förslagsanslag av 39,200 kronor.

Kronor

........................ 33,575:50

......................... 500: —

......................... 775: —

......................... 14,375: —

.......................... 2,500: —

.......................... 2,750: —

.......................... 3,000: —

.......................... 2,500: —

.......................... 2,000: —

.......................... 1,250: —

.......................... 750: —

......................... 1,224:50

Summa kronor 65,200: —

36,200: —

2,500: —

26,500: —

Summa kronor 65,200: —

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 33

34:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 34)

att för budgetåret 1923 —1924 anvisa

dels såsom bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor,

dels till bestridande av statens kostnader för farliga alkoholister,

handräckning, läkarutlåtanden, vittnesersättningar m. m. ett extra förslagsanslag

av 5,000 kronor,

dels såsom bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter ett

extra reservationsanslag av 10,000 kronor,

dels ock till sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden

rörande alkoholistvården ett extra anslag av 3,600 kronor;

ävensom medgiva,

dels att av ovannämnda anslag till eirkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten

Hemmet Gunnarskog för budgetåret 1923—1924 utgå bidrag till driftkostnaderna

med ej mindre ett belopp av en krona för dag och vårdplats,

än även ett belopp för vårddag, som med en krona understiger

det till övriga erkända alkoholistanstalter utgående statsbidraget,

dels att uppkommen behållning på det å 1922 års riksstat upptagna

förslagsanslaget, högst, 100,000 kronor, till understöd åt nykterhetsnämnderna

m. m. må för samma ändamål användas under budgetåret

1923—1924,

dels ock att jord, som står under kronans omedelbara disposition

eller som tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödig skogsfång

upplåtna allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens

försorg utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade

mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond,

må, efter av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning,

utan särskild ersättning till kronan på de villkor i övrigt, Kungl.

Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas till landsting, kommun, förening,

stiftelse eller annan för anordnande av allmän alkoholistanstalt.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

99—110 i statsrådsprotokollet.

För år 1922 anvisade 1921 års riksdag enligt Kungl. Maj:ts framställning

på extra stat:

dels ett förslagsanslag av 100,000 kronor såsom bidrag till erkända

och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader;

dels ett förslagsanslag av 17,000 kronor till bestridande av statens

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 sand. 5 höft. (Nr 5.) 552 23 5

Vissa Övriga

anslag till

alkoholistvården

in. in.

[34.j

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

kostnader för farliga alkoholister, handräckning, läkarutlåtanden, vittnesersättningar

in. m.;

dels ett reservationsanslag av 10,000 kronor såsom bidrag till anordnande

av erkända alkoholistanstalter;

dels och ett förslagsanslag, högst, 3,600 kronor till sakkunnigt

biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande alkoholistvården.

Därjämte medgav riksdagen, att jord, som står under kronans

omedelbara disposition eller som tillhör någon av de under bruk och

bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar eller någon av de

genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar, vilka

icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna

eller Vadstena krigsmanshusfond, må, efter av Kungl. Maj:t i varje

särskilt fall verkställd prövning, utan särskild ersättning till kronan på

de villkor i övrigt, Kung!. Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas

till landsting:, kommun, förening, stiftelse eller annan för anordnande

av allmän alkoholistanstalt.

Vidare har 1921 års riksdag i anledning av särskilda motioner till

understöd åt nykterhetsnämnderna m. m. beviljat, att utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel, dels å tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag,

högst, 50,000 kronor, dels och å 1922 års stat ett förslagsanslag,

högst, 100,000 kronor.

För motsvarande ändamål har 1922 års riksdag på extra stat för

tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisat följande belopp, nämligen

dels såsom bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader ett förslagsanslag av 40,000 kronor,

dels till bestridande av statens kostnader för farliga alkoholister

m. m. ett förslagsanslag av 3,000 kronor,

dels och till sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden

rörande alkoholistvården ett förslagsanslag, högst, 1,800 kronor.

Därjämte har samma riksdag medgivit, att av det på extra stat

för år 1922 anvisade förslagsanslaget till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader ävensom av det anslag, som för ändamålet beviljats

för första halvåret 1923, finge till erkända alkoholistanstalten

Hemmet Gunnarskog för år 1922 och första halvåret 1923 utgå bidrag

till driftkostnaderna med dels ett belopp av en krona för dag och vårdplats,

dels ock ett belopp för vårddag, som med en krona understiger

det till övriga erkända alkoholistanstalter utgående statsbidraget.

Slutligen har 1922 års riksdag, med bifall till väckt motion, beslutat,

att nyssnämnda å 1922 års riksstat upptagna förslagsanslag,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 35

högst, 100,000 kronor till understöd åt nykterhetsnämnderna in. m.

finge, i den mån det icke förbrukades under sistnämnda år och efter i

huvudsak de grunder, som då voro gällande för samma anslag, användas

under första halvåret 1923.

Ifråga om anslaget till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader

medgav 1921 års riksdag (skrivelse nr 5 A punkt 30), att av

detta finge, därest förhållandena så påkallade, utöver det enligt kungörelsen

den 27 oktober 1910 angående statsbidrag till driftkostnader

vid alkoholistanstalter utgående statsbidraget, för år 1922 utgå ett

tilläggsbelopp av den storlek, att totala driftkostnadsbidraget till erkända

alkoholistanstalter för vårddag räknat utgjorde högst 3 kronor

50 öre för såväl tvångsinternerad som frivilligt ingående samt att

totala driftkostnadsbidraget till enskilda alkoholistanstalter utgjorde

högst 3 kronor för vårddag, allt enligt de villkor, som Kungl. Maj:t

bestämde.

De av riksdagen sålunda godkända grunderna för statsbidragets

utgående hava sedermera kommit till uttryck i en av Kungl. Magt den

29 augusti 1921 utfärdad kungörelse angående statsbidrag till driftkostnaderna

vid alkoholistanstalter för åi’en 1921 och 1922 (sv. förf.- saml. nr 535).

I statsverkspropositionen till 1922 års riksdag (femte huvudtiteln

punkten 31) föreslog Kungl. Maj:t, att statens bidrag för nu ifrågavarande

ändamål under första halvåret 1923 skulle utgå efter samma

grunder som de för år 1922 stadgade. Sedan detta förslag av riksdagen

lämnats utan erinran, har Kungl. Maj:t den 30 juni 1922 utfärdat

kungörelse (sv. förf.-saml. nr 355) om fortsatt tillämpning av

kungörelsen den 29 augusti 1921 angående statsbidrag till driftkostnaderna

vid alkoholistanstalter för åren 1921 och 1922, vari stadgats,

att sistnämnda kungörelse skall äga tillämpning tillsvidare, så länge

anslag för ifrågavarande ändamål fortfarande utgår.

Såsom av det ovanstående framgår, innebär Kungl. Maj:ts förevarande

förslag att såsom bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader måtte anvisas ett anslag av enahanda belopp,

som årligen utgått under åren 1919—1922 eller 100,000 kronor. Utskottet

har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i denna del

och har utskottet ej heller funnit skäl till erinran vare sig mot att nu

gällande bestämmelser för statsbidrags utgående jämväl för nästkom
-

Utskottets

yttrande.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

mande budgetår tillämpas eller att bidrag för samma tid utgår till

Hemmet Gunnarskog enligt nu fastställda grunder.

Kungl. Maj:ts framställning om ett anslag å 5,000 kronor till bestridande

av statens kostnader för farliga alkoholister, handräckning,

läkarutlåtanden, vittnesersättningar m. m. har utskottet ock ansett sig

böra förorda.

Vad härefter angår Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag för anordnande

av erkända alkoholistanstalter, innebär detsamma att statsbidrag,

som enligt nu gällande bestämmelser må tilldelas allenast enskilda

personer, föreningar, stiftelser eller bolag med högst 1,000 kronor

för varje vårdplats, jämväl må tillkomma landsting och kommuner samt

att statsbidragets maximibelopp må höjas till 2,000 kronor.

Vid den prövning utskottet ägnat Kungl. Maj:ts sistberörda förslag

har utskottet i likhet med departementschefen ansett det vara av behovet

påkallat, att staten till upprättande av nya erkända alkoholistanstalter

på ett mera effektivt sätt än vad för närvarande är fallet lämnar

ekonomiskt understöd. Såsom nyss nämnts, har Kungl. Maj:t föreslagit,

att statsbidragets maximibelopp skulle höjas från 1,000 till 2,000 kronor

för vårdplats, och detta oavsett om fråga är om nybyggnad eller inköp

och ändring av gammal byggnad. Utskottet anser emellertid, att, liksom

förhållandet är beträffande statsbidrag till arbetshem, gränsen för statsbidragets

åtnjutande vid inköp och ändring av gammal byggnad bör

sättas något lägre än då fråga är om nybyggnad, och får utskottet förorda,

att bidraget i förra fallet begränsas till 1,500 kronor och att detsamma

sålunda bestämmes till enahanda belopp, som enligt gällande bestämmelser

i dylikt fall utgår för arbetshem. Skäl för nedsättning av

denna anledning av det av Kungl. Maj:t äskade förslagsanslaget synes

utskottet dock icke föreligga.

Vad härefter beträffar Kungl. Maj:ts förslag i fråga om utsträckning

av rätten till statsbidrag till landsting och kommuner har utskottet

funnit sig böra biträda detsamma. Utskottet förutsätter dock, att sådan

kontroll för statsbidrags åtnjutande utövas, att missbruk icke kan

befaras.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt föreslagit riksdagen

har icke givit utskottet anledning till erinran och får utskottet

alltså hemställa,

att riksdagen må

I) för budgetåret 1923—1924 anvisa

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

37

a) såsom bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader ett extra förslagsanslag av

100,000 kronor,

b) till bestridande av statens kostnader för farliga

alkoholister, handräckning, läkarutlåtanden, vittnesersättningar

in. in. ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor,

c) såsom bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter

ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor,

samt

d) till sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden

rörande alkoholistvården ett extra anslag av 3,600

kronor;

II) medgiva,

a) att av ovannämnda anslag till erkända och

enskilda alkoholistanstalters driftkostnader må kunna

till erkända alkoholistanstalten Hemmet Gunnarskog

för budgetåret 1923—1924 utgå bidrag till driftkostnaderna

med ej mindre ett belopp av en krona för

dag och vårdplats, än även ett belopp för vårddag,

som med en krona understiger det till övriga erkända

alkoholistanstalter utgående statsbidraget,

b) att uppkommen behållning på det å 1922 års

riksstat upptagna förslagsanslaget, högst, 100,000

kronor, till understöd åt nykterhetsnämnderna m. m.

må för samma ändamål användas under budgetåret

1923—1924, samt

c) att jord, som står under kronans omedelbara

disposition eller som tillhör någon av de under bruk

och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar

eller någon av de genom domänstyrelsens försorg

utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits

till förenade mötespassevolanskassornas fond,

stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, må, efter

av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning,

utan särskild ersättning till kronan på de villkor

i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma,

upplåtas till landsting, kommun, förening, stiftelse

eller annan för anordnande av allmän alkoholistanstalt.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Främjande av

nykterhet och

motarbetande

av dryckenskapens

följder.

[35.]

35:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att

dels till främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens

följder för budgetåret 1923 —1924 anvisa ett extra anslag av 15,000

kronor;

dels ock besluta, att av nämnda anslag skola under de villkor, som

av Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå:

a) till främjande av svenska sällskapets för nykterhet

och folkuppfostran, det år 1837 stiftade nykterhets
sällskapets

verksamhet .............................................. kronor 5,000: —

b) till främjande av järnvägsmännens helnykterhets
förbunds

verksamhet................. » 1,000: —

c) till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps re
presentantförsamlings

upplysningsbyrås verksamhet

..................... » 8,000: —

d) såsom bidrag till uppehållande av internationella

byråns i Lausanne för alkoholismens bekämpande

verksamhet...................................................................... » 1,000: —

Summa kronor 15,000: —

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.

112—116 i statsrådsprotokollet.

Under ett antal år tillbaka hava anslag på extra stat av riksdagen

beviljats till främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens

följder. Anslaget för år 1922 var uppfört med 25,750 kronor.

Därav skulle ett belopp om 22,750 kronor såsom förslagsanslag, högst,

enligt riksdagens beslut utgå sålunda:

a) till främjande av svenska sällskapets för nykterhet

och folkuppfostran, det år 1837 stiftade nykterhets
sällskapets

verksamhet .................................................. kronor 10,000: —

b) till främjande av järnvägsmännens helnykterhetsförbunds

verksamhet......................................... » 2,000: —

c) till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings

upplysningsbyrås verksamhet... » 10,000: —

d) såsom bidrag till uppehållande av internationella

byråns i Lausanne för alkoholismens bekämpande

verksamhet......................................................................... » 750: —

Summa kronor 22,750: —

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 39

Återstående 3,000 kronor hava såsom reservationsanslag ställts

till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande på annat sätt av nykterhet

och motarbetande av dryckenskapens följder.

1 särskilda till Kungl. Maj:t år 1921 ingivna framställningar hemställde

svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran samt Sveriges

nykterhetssällskaps representantförsamling för järnvägsmännens helnykterhetsförbund

om anslag för år 1923 till samma belopp som de

för år 1922 beviljade, varjämte nykterhetssällskapens representantförsamling

anhöll om utverkande för år 1923 av ett till 3,000 kronor förhöjt

anslag till internationella byrån i Lausanne för alkoholismens bekämpande.

Slutligen begärde nykterhetssällskapens representantförsamling

ett till 15,000 kronor förhöjt anslag för år 1923 till främjande av dess

upplysningsbyrås verksamhet.

Vid behandling av 1922 års statsverksproposition (femte huvudtiteln,

punkt 32) fann Kungl. Maj:t, att med den slutliga prövningen

av ifrågavarande framställningar kunde anstå till 1923 års riksdag utom

beträffande frågan om bidrag till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps

representantförsamlings upplysningsverksamhet, för vilket

ändamål ett anslag å 5,000 kronor äskades för första halvåret 1923.

Då å de under flera föregående år beviljade reservationsanslagen å

3,000 kronor funnos jämförelsevis stora besparingar, ansågs något dylikt

anslag icke behöva begäras för nyssnämnda halvår.

Riksdagen beviljade det av Kungl. Maj:t sålunda äskade anslaget

å 5,000 kronor till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings

upplysningsbyrås verksamhet samt anvisade dessutom,

i anledning av två inom riksdagen väckta motioner, såsom bidrag

till uppehållande av internationella byråns i Lausanne verksamhet

för första halvåret 1923 ett förslagsanslag, högst, å samma belopp

som det, varmed anslaget dittills för år utgått, eller 750 kronor.

I sammanhang med Kungl. Majds under förevarande punkt gjorda

framställning har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

(nr 52) av herr G. A. Larsén m. fl. och den andra inom andra

kammaren (nr 95) av herr R. Wagnsson m. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att anslagen till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps

representantförsamlings upplysningsbyrås verksamhet samt till

upprätthållande av internationella byråns i Lausanne för alkolismens

bekämpande verksamhet måtte beviljas efter samma grunder, som de

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

för närvarande utgå eller för helt år räknat med 10,000 kronor till den

förstnämnda byrån och med 1,500 kronor till den senare;

dels ock en inom andra kammaren av herr O. Johansson i Edsbyn

väckt motion (nr 115), vari föreslagits, att riksdagen för sin del ville

besluta att

dels till främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens

följder för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra anslag av 17,500

kronor,

dels ock besluta, att av nämnda anslag skola under de villkor, som

av Kungl. Maj:t anses lämpliga, utgå:

a) till främjande av svenska sällskapet för nykterhet

och folkuppfostran, det år 1837 stiftade nykter
hetssällskapets

verksamhet......................................... kronor 5,000: —

b) till främjande av järnvägsmännens helnykterhets
förbunds

verksamhet.................................................... )) 1,000: —

c) till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps re
presentantförsamlings

upplysningsbyrås verksamhet

..................................................................................... » 10,000: —

d) såsom bidrag till uppehållande av internationella

byråns för alkoholismens bekämpande verksamhet » 1,500: —

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Vid anmälan av förevarande anslagsäskande har departementschefen

anfört följande:

»Vad först beträffar anslaget till svenska sällskapet för nykterhet

och folkuppfostran, anser jag, i likhet med socialstyrelsen, att detsamma

under nuvarande förhållanden bör utgå med ett nedsatt belopp, och

synes mig begränsningen kunna göras starkare, än socialstyrelsen ifrågasatt,

förslagsvis till 5,000 kronor. Jag föreslår vidare, att jämväl anslaget

till främjande av järnvägsmännens helnykterhetsförbunds verksamhet

nedsättes till hälften av det senast anvisade årsbeloppet eller

till 1,000 kronor. Anslaget till internationella byrån i Lausanne för

alkoholismens bekämpande torde för nu ifrågavarande budgetår böra

bestämmas till 1,000 kronor; och finner jag de av socialstyrelsen föreslagna

villkoren om skyldighet för byrån att tillhandahålla visst antal

exemplar av byråns ifrågavarande publikation böra föreskrivas för anslags

utbetalande.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

41

Vad slutligen angår representantförsamlingens framställning om

höjning av anslaget till understödjande av upplysningsbyråns verksamhet

till 15,000 kronor, för år räknat, finner jag mig, i likhet med

socialstyrelsen, icke kunna förorda den begärda höjningen, vilken skulle

medföra, att staten hädanefter skulle bära huvudparten av de med

byråns verksamhet förenade kostnaderna. Tvärtom lärer anslaget med

hänsyn till den statsfinansiella situationen och i betraktande av de inskränkningar,

som ansetts oundgängliga med avseende å jämförliga

anslag, skäligen böra något nedsättas, förslagsvis till 8,000 kronor.

1 fråga om utanordnande av anslaget torde den av styrelsen förordade

uppdelningen med halva beloppet å vartdera av budgetterminens två

halvår böra iakttagas.

Då på de under flera föregående år beviljade reservationsanslagen

å 3,000 kronor finnas jämförelsevis stora besparingar, torde något dylikt

anslag icke behöva äskas för budgetåret 1923—1924.»

Utskottet har funnit sig böra giva sin anslutning till departementschefens

förevarande förslag och får alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

föreliggande förslag och med avslag å herrar Larséns

m. fl. och Wagnssons m. fl. samt Johanssons i Edsbyn

ovanberörda motioner, i vad de skilja sig från Kungl.

Maj:ts förslag

I) till främjande av nykterhet och motarbetande av

dryckenskap ens följder för budgetåret 1923—1924 anvisa

ett extra anslag av 15,000 kronor;

II) besluta, att av nämnda anslag skola under de

villkor, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå:

a) till främjande av svenska sällska
pets

för nykterhet och folkuppfostran,

det år 1837 stiftade nykterhetssällskapets

verksamhet...... kronor 5,000: —

b) till främjande av järnvägsmännens

helnykterhetsförbunds verk
-

samhet .............................................. » 1,000: —

c) till främjande av Sveriges nykterhetssällskaps

representantförsamlings

upplysningsbyrås verksamhet

............................................. » 8,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 samt. 5 höft. (Nr 5.) 552 23 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

d) såsom bidrag till uppehållande

av internationella byråns i Lausanne

för alkoholismens bekämpande

verksamhet .......................... kronor 1,000: —

Summa kronor 15,000: —

Sjukkasseväsendets

befrämjande

[36.]

Sedan flera år tillbaka har riksdagen å ordinarie stat anvisat ett

förslagsanslag till sjukkasseväsendets befrämjande. Vidare hava å extra

stat anvisats förslagsanslag för understödjande av sjukkassor, som meddela

moderskapsunderstöd, samt för beredande av extra statsbidrag åt

registrerade sjukkassor.

Det ordinarie förslagsanslaget till sjukkasseväsendets befrämjande, som

för vartdera av åren 1920 och 1921 var upptaget med 1,700,000 kronor,

höjdes av 1921 års riksdag på framställning av Kungl. Maj:t för år 1922 till

2,800,000 kronor. Nämnda höjning var föranledd bland annat av 1920

års riksdags i anledning av särskilda motioner fattade beslut om sådan

ändring i grunderna för statsbidrags utgående, att den del av bidraget,

som utgår i förhållande till sjukkassas medlemsantal, blev till sitt belopp

fördubblad. I riksstaten för första halvåret 1923 har anslaget

upptagits med 930,000 kronor, motsvarande ungefär en tredjedel av det

för helt år beräknade anslagsbehovet.

Ifrågavarande anslag utgår enligt grunder, som innehållas i kungl.

kungörelsen den 11 oktober 1920 angående statsbidrag åt sjukkassor

med däri genom kungörelse den 2 december 1921 (nr 695) gjorda

ändringar.

Enligt dessa grunder må statsbidrag tilldelas registrerad sjukkassa och fortsättningskassa

med

dels 2 kronor för varje medlem, fortsättningskassa dock allenast 50 öre för

medlem, därvid antalet medlemmar skall beräknas efter förhållandena den 31

december nästföregående år; dock att för sjukkassemedlem, som är medlem jämväl

i annan sjukkassa, dylikt bidrag skall utgå med endast 1 krona;

dels 25 öre för varje sjukdag, söndagar oräknade, för vilken under nästföregående

år eller den del därav, som kassan varit registrerad, kontant sjukhjälp

från kassan utgått med minst 90 öre eller vård å sjukhus av kassan bekostats,

36:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) att i riksstaten

uppföra det ordinarie förslagsanslaget till sjukkasseväsendets befrämjande

med 2,470,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 117

—125 i statsrådsprotokollet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

4:}

dock för sjukkassa minst 50 öre och högst 2 kronor samt för fortsättningskassa

högst 50 öre, allt per medlem den 31 december nästföregående år;

dels ock ett belopp lika med fjärdedelen av de utgifter, kassan under nästföregående

år eller den del därav, som kassan varit registrerad, fått vidkännas

för bekostande av läkarvård och läkemedel åt medlemmarna, dock för sjukkassa

högst 1 krona samt för fortsättningskassa högst 25 öre, allt likaledes per medlem

den 31 december nästföregående år.

Beträffande handläggningen av frågor om statsbidrag åt sjukkassor gäller

kungl. kungörelsen den 31 december 1921 (sv. förf.-sand. nr 845).

Vad angår de extra statsbidragen åt registrerade sjukkassor,

Lava anslag för detta ändamål sedan år 1919 varit uppförda i riksstaten.

Anslagen hava utgått för år 1919 med 1,000,000 kronor, för

vartdera av åren 1920 och 1921 med 1,500,000 kronor och för år

1922 med 1,800,000 kronor. Genom utsträckning av karenstiden så,

att den tid, från vilken vid sjukdom det extra bidraget skall beräknas,

bestämdes till den fjortonde i stället för den sjunde dagen efter den

från vilken sjukhjälp börjat utgå från vederbörande kassa, kunde anslaget

vid 1922 års riksdag beräknas till allenast 900,000 kronor för

helt år. Av detta belopp anvisades en tredjedel eller 300,000 kronor

å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923.

Gällande föreskrifter för åtnjutande av extra statsbidrag återfinnas

i kungörelse av den 2 december 1921 (sv. förf.-saml. nr 697), med

däri enligt nyssberörda beslut om karenstidens utsträckning genom

kungörelse den 9 november 1922 (sv. förf.-saml. nr 518) gjorda ändringar.

Enligt dessa föreskrifter skola kassorna för att vara berättigade till extra

statsbidrag under näst föregående år, i den mån från kassan utgående sjuk- eller

moderskapshjälp förfallit till betalning, av egna medel hava förskottsvis utbetalt

ett belopp, motsvarande bidraget.

Bidraget må utgå med 50 öre för varje dag, för vilken kontant sjukhjälp

eller moderskapshjälp med minst 90 öre av kassan utgivits under nästföregående

år, eller, därest kassan ej varit registrerad under hela det nästföregående året,

under den del därav, som kassan varit registrerad.

Ansökan om extra statsbidrag skall göras i samband med ansökan om det

ordinarie statsbidraget enligt kungörelse den 11 oktober 1920 angående statsbidrag

åt sjukkassor (sv. förf.-saml. nr 689); och skall i övrigt angående handläggningen

av hithörande frågor i tillämpliga delar vara gällande kungörelsen

den 31 december 1921 angående handläggningen av frågor om statsbidrag åt sjukkassor

(sv. förf.-saml. nr 845).

För understödjande av sjukkassor, som meddela moderskapshälp,

har alltsedan år 1913 utgått ett förslagsanslag å extra stat att fördelas

i enlighet med grunder, som av Kung!. Maj:t bestämdes.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Anslaget, som för år 1921 utgick med 110,000 kronor, böjdes av

riksdagen, med anledning av Kungl. Maj:ts framställning, för år 1922

till 150,000 kronor. För första halvåret 1923 har beviljats en tredjedel

av det för helt år beräknade beloppet eller 50,000 kronor.

Föreskrifterna rörande statsbidrag till sjukkassor, som meddela

moderskapsunderstöd, återfinnas i kungörelse den 30 juni 1913 (sv. förf.- saml. nr 136) med däri genom kungörelse den 2 december 1921 (nr

696) gjorda ändringar.

Enligt dessa föreskrifter utgår statsbidrag — frånsett en del närmare villkor —

med visst belopp för varje dag, för vilken moderskapsbjälp utgått från kassan

under nästföregående år. Ansökning om statsbidrag av ifrågavarande slag skall

göras i samband med ansökning om statsbidrag enligt ovanberörda kungörelse

den 11 oktober 1920 angående statsbidrag åt sjukkassor; och skall i övrigt beträffande

handläggningen av hithörande frågor kungörelsen angående handläggningen

av frågor om statsbidrag åt sjukkassor den 31 december 1921 i tillämpliga

delar vara gällande.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda

förslag har utskottet till behandling förehaft en inom första kammaren

av herr Echo. Larson väckt motion, nr 18, vari hemställts, att

andra stycket av § 1 i Kungl. Maj:ts kungörelse angående statsbidrag åt

sjukkassor den 11 oktober 1920 må erhålla följande förändrade lydelse:

»dels 25 procent av under nästföregående år utbetald kontant sjukhjälp

till lägst 90 öre och högst 4 kronor om dagen — dock att för

sjukhjälp över 4 kronor om dagen statsbidraget beräknas efter 4 kronors

sjukhjälp — eller för vård å sjukhus, som av sjukkassa bekostats,

därvid bidraget utgår med högst 1 krona om dagen.»

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får

utskottet hänvisa till motionen.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av det under förevarande punkt

gjorda anslagsäskandet och frågorna om extra statsbidrag åt sjukkassor,

som registrerats enligt lagen om sjukkassor den 4 juli 1910, samt angående

understödjande av sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd,

har departementschefen anfört följande:

»I likhet med socialstyrelsen finner jag det extra statsbidrag, som

under de senaste åren utgått till sjukkassorna, icke längre böra bibehållas.

För budgetåret 1923 —1924 synes därför anslag för detta ändamål

böra beviljas endast med det belopp, som kräves för bestridande

av den del utav 1922 års extra statsbidrag, för vilken medel icke anvisats

å riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923. Nämnda belopp

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

45

har av socialstyrelsen på anförda skäl ansetts kunna begränsas till

575,000 kronor. Mot denna beräkning torde icke något vara att erinra.

Socialstyrelsen bar i sitt yttrande framställt förslag om sådana

ändringar i grunderna för det ordinarie statsbidraget till sjukkassorna,

att åt dessa skulle i annan, mera permanent form beredas någon ersättning

för det extra statsbidraget. Dessa förslag, som gå ut på dels en

ökning av statens bidrag för sjukkassornas direkt sjukvårdande verksamhet,

dels ock sjukdagsbidragets beräknande även för söndagar, synas

mig i och för sig värda allt beaktande. Men huru önskvärt det med

hänsyn till den frivilliga sjukförsäkringens sociala och humanitära betydelse

än vore, att sjukkassorna kunde erhålla den förstärkning i statsunderstödet,

som ett bifall till dessa förslag skulle medföra, finner jag

mig med hänsyn till den rådande statsfinansiella situationen icke kunna

förorda nämnda förslag lika litet som sjukkassesammanslutningarnas

längre gående framställningar, utan måste tillstyrka, att anslaget för

sjukkasseverksamhetens befrämjande för närvarande begränsas till det

belopp, som erfordras för beredande av ordinarie statsbidrag efter oförändrade

grunder. Det anslag, som härför är behövligt under budgetåret

1923 —1924, har av socialstyrelsen beräknats till 2,470,000 kronor,

och finner jag intet att erinra mot denna beräkning.

Vad beträffar anslaget för understödjande av sjukkassor, som meddela

moderskapshjälp, synes mig socialstyrelsens utredning hava ådagalagt

behovet av den ifrågasatta anslagsförhöjningen, varför jag anser,

att detta anslag för budgetåret 1923—1924 bör bestämmas till 170,000

kronor.»

Till vad departementschefen sålunda i skilda hänseenden föreslagit,

har utskottet ansett sig böra giva sin anslutning. Med hänsyn särskilt

till den statsfinansiella situationen men i betraktande jämväl av det läge,

vari frågan om ordnandet av hela sjukkasseverksamheten och statens

understöd åt densamma nu befinner sig, har utskottet sålunda icke

kunnat biträda den av herr Larson i ämnet väckta motionen.

Utskottet hemställer alltså,

I) att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till sjukkasseväsendets befrämjande

med 2,470,000 kronor; samt

II) att herr Larsons ovanberörda motion icke

måtte vinna riksdagen bifall.

Utskottets

yttrande.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Extra statsbidrag

för år

1922 åt registrerade

sjukkassor.

[37.]

Sjukkassor,

som meddela

moderskapsunderstöd.

[38.]

Tillsyn över

understödsföreningar.

[39.]

Kostnader för

tillämpningen

av lag om

arbetstidens

begränsning

m. m.

[40.]

Pensionsstyr

elsen.

[41.]

37:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

37) och under hänvisning till vad- utskottet under nästföregående punkt

anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må för beredande av extra statsbidrag

för är 1922 åt sjukkassor, som registrerats enligt lagen

om sjukkassor den 4 juli 1910, för budgetåret 1923—

1924 anvisa ett extra förslagsanslag av 575,000 kronor.

38:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38) och i

anslutning till vad utskottet under punkt 36 här ovan yttrat, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må för understödjande av sjukkassor,

som meddela moderskapsunderstöd, för budgetåret 1923

—1924 anvisa ett extra förslagsanslag av 170,000

kronor.

39:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 39) och under erinran om att riksdagen till i förevarande punkt

omförmälda ändamål å extra stat för år 1922 beviljat ett anslag av

enahanda storlek som det nu äskade, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1923—1924 anvisa,

att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för uppehållande

under nämnda tid av tillsyn över understödsföreningar,

ett extra anslag av 6,000 kronor.

40:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag till gäldande

av kostnader för tillämpningen av lag om arbetstidens begränsning

m. m. (punkt 40) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

41:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

41), får utskottet hemställa

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till pensionsstyrelsen med 624,000 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

47

42:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 42) att för upprätthållande

av pensionsstyrelsens verksamhet m. m., utöver det ordinarie

anslaget, för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra förslagsanslag

av 630,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 128—136 i statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet m. m. anvisade

1921 års riksdag å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag å

700.000 kronor, och är anslaget för budgetperioden 1 januari—30 juni

1923 upptaget med 306,000 kronor.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt i skilda hänseenden framlagda

förslag i fråga om beräkningen av de i anslaget ingående anslagsposterna

har utskottet funnit sig böra biträda och får utskottet

alltså — utan att nu taga ståndpunkt till den av Kungl. Maj:t tillsatta

granskningsnämndens yttrande i fråga om personalindragning hos pensionsstyrelsen

— hemställa,

att riksdagen må för upprätthållande av pensionsstyrelsens

verksamhet m. in., utöver det ordinarie anslaget,

för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra

förslagsanslag av 630,000 kronor.

43:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag till bestridande

av den på staten belöpande kostnad för pensionstillägg och understöd

till de personer, som äro därtill berättigade jämlikt lagen om allmän

pensionsförsäkring enligt dess lydelse före lagen den 8 juni 1915 (punkt

43) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

44:o) Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 44) att för

budgetåret 1923—1924 anvisa, att utgå som bidrag till täckande av

statens kostnad för understöd enligt 33 § i lagen den 30 juni 1913 om

allmän pensionsförsäkring åt de personer, som genom lagen den 8 juni

1915 om övergångsbestämmelser i anledning av förstnämnda lag blivit

delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen, ett extra anslag av

5.265.000 kronor.

Upprätthållande

av

pensionsstyrelsens

verksamhet.

[42.]

Utskottets

yttrande.

Pensions
försäkringens
genom
förande.

[43.]

Bidrag till

understöd åt

de personer,

som genom

lagen den 8

juni 1915

blivit delaktiga

i den

allmännapensionsförsäk
rinqen.

[44.]

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Ersättning

åt postverket

för dess bestyr

med pensionsutbetalning

ar

m. m.

[45.]

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.

138—140 i statsrådsprotokollet.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, hava de av pensionsstyrelsen

verkställda beräkningarna angående behovet av anslag för ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1923—1924 blivit uppgjorda med tillämpning

av utav riksdagen förut godkända grunder.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1923—1924 anvisa,

att utgå som bidrag till täckande av statens kostnad

för understöd enligt 33 § i lagen den 30 juni 1913

om allmän pensionsförsäkring åt de personer, som genom

lagen den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning

av förstnämnda lag blivit delaktiga i den allmänna

pensionsförsäkringen, ett extra anslag av 5,265,000

kronor.

45:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att för budgetåret

1923—1924 anvisa till ersättning åt postverket för dess bestyr

med pensionsutbetalningar m. m. ett extra förslagsanslag av 410,000

kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 140

—142 i statsrådsprotokollet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisade 1922 års riksdag

på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett förslagsanslag av

425,000 kronor till ersättning åt postverket för dess bestyr med pensionsutbetalningar

m. m. för pensionsstyrelsens räkning. Anslaget avsåg

ersättning för det arbete, postverket för ifrågavarande ändamål hade

att utföra under år 1922.

Utskottet har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1923—1924 anvisa

till ersättning åt postverket för dess bestyr med pensionsutbetalningar

m. m. ett extra förslagsanslag av

410,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

4!»

4G:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen (punkt 46) och under erinran om att, riksdagen för ändamålet

ifråga för budgetåret 1922 anvisat ett anslag å 50,000 kronor och för

första halvåret 1923 ett anslag å 25,000 kronor, får utskottet hemställa,

att riksdagen må för beredande av ersättning till

häradsskrivarna för uppsättande av de i 14 § av lagen

om allmän pensionsförsäkring omförmäla förteckningar

för budgetåret 1923—1924 bevilja ett extra förslagsanslag

av 50,000 kronor.

47:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

47) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

anslaget till fattigvården i Stockholm och landsorten

med 9,564 kronor.

48:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att i riksstaten

uppföra det ordinarie förslagsanslaget till fattigvården i allmänhet

med 900,000 kronor.

Det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till fattigvården

i allmänhet har för vart och ett av åren 1921 och 1922 utgått med

700,000 kronor. Med hänsyn till belastningssiflfrorna för år 1920 samt

för första halvåret 1921 och då utanordningarna från anslaget huvudsakligen

äga rum under årets första hälft, föreslog Kungl. Maj:t i 1922

års statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkt 48), att anslaget för

tiden 1 januari—30 juni 1923 skulle uppföras med 600,000 kronor.

Riksdagen biföll detta förslag.

Belastningssiffrorna å anslaget utgöra — efter avdrag av särskilda

uppbördsmedel — för hela år 1921 kronor 1,069,571: 93 och för första

hälften av år 1922 kronor 573,161: 24. Då någon större nedgång av

utgifterna från anslaget under rådande ekonomiska förhållanden knappast

kan påräknas, har anslaget ansetts tillsvidare icke böra upptagas till lägre

belopp än 900,000 kronor för år.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till fattigvården i allmänhet med 900,000

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 saml. 5 käft. (Nr 5.)

Ersättning till

härads - skrivarna för

uppgörande

av de i 14 §

av pensionsförsäkringslagen

omförmälda

förteckningar.

[46.]

Fattigvården

i Stockholm

och landsorten.

[47.]

Fattigvården

i allmänhet.

[48.]

552 23 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Svenska

fattigvår ds - förbundet.

[49.]

Sveriges bidrag

till den

internationella

föreningen

för

barnaskydd.

[50.]

Stats inspektion

av

fattigvården.

[Öl.]

Statsbidrag

för uppförande

eller

inrättande av

arbetshem.

[52.]

49:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning (punkt 49) och under erinran om att riksdagen till understöd

åt Svenska fattigvårdsförbundet på extra stat för år 1922 anvisat

ett förslagsanslag, högst, 29,400 kronor samt att anslag för ändamålet

i fråga icke beviljats för första halvåret 1923, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till understöd åt Svenska fattigvårdsförbundet

för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra

anslag av 25,000 kronor.

50:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 50)

och under erinran om att till i förevarande punkt omförmälda ändamål

på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisats ett förslagsanslag

av 2,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för gäldande av Sveriges bidrag

till den internationella föreningen för barnaskydd för

budgetåret 1923 —1924 anvisa ett extra förslagsanslag

av 2,000 kronor.

51:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) och under

erinran om att till i förevarande punkt omförmälda ändamål å extra stat

för år 1922 upptagits ett anslag av enahanda storlek som det nu äskade,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1923—1924 till

statsinspektion av fattigvården anvisa ett extra anslag

av 49,650 kronor.

52:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 52) att för budgetåret

1923 —1924 till beredande av statsbidrag till uppförande eller inrättande

av i lagen om fattigvården avsedda arbetshem anvisa ett extra

förslagsanslag av 100,000 kronor.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 148

—150 i åberopade statsrådsprotokollet.

För beredande av statsbidrag till uppförande eller inrättande av i

lagen om fattigvården avsedda arbetshem har riksdagen å extra stat

för år 1922 anvisat ett förslagsanslag av 80,000 kronor. För enahanda

ändamål är i riksstaten för första halvåret 1923 upptaget ett förslagsanslag

av 40,000 kronor.

Kungl. Maj:t har genom kungörelse den 7 juli 1921 (sv. förf.-saml.

nr 371) utfärdat närmare bestämmelser angående ifrågavarande statsbidrag

och villkoren för desammas tillgodonjutande.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 51

Utskottet har funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och får alltså hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1923—1924 till

beredande av statsbidrag till uppförande eller inrättande

av i lagen om fattigvården avsedda arbetshem anvisa ett

extra förslagsanslag av 100,000 kronor.

53:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 53) att för budgetåret

1923—1924 till beredande av statsbidrag till driftkostnaderna vid

i lagen om fattigvården avsedda arbetshem anvisa ett extra förslagsanslag

av 35,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 150 och 151 i statsrådsprotokollet.

På framställning av Kungl. Maj:t har 1922 års riksdag till beredande

av statsbidrag till driftkostnaderna vid i lagen om fattigvården

avsedda arbetshem å extra stat för första halvåret 1923 anvisat ett

förslagsanslag av 25,000 kronor.

Genom kungörelse den 9 juli 1920 (sv. förf.-saml. nr 607) hava

fastställts villkoren för erhållande av statsbidrag till driftkostnaderna

vid ifrågavarande arbetshem. Enligt nämnda kungörelse utgår statsbidrag

halvårsvis med 250 kronor för en var av det antal underst ödstagare

eller försörjningspliktiga, som i medeltal för dag under nästföregående

halvår varit intagna å arbetshemmet.

Utskottet, som i likhet med departementschefen visserligen ansett

det kunna ifrågasättas, huruvida icke beloppet av det år 1920 bestämda

statsbidraget, uppgående till 500 kronor för år och intagen person,

numera borde något sänkas, har likväl, med hänsyn till att någon erfarenhet

ännu icke vunnits rörande driftkostnaderna vid ifrågavarande

anstalter, icke velat motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag och får alltså

hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1923—1924 till

beredande av statsbidrag till dnftkostnadeima vid i lagen

om fattigvården avsedda arbetshem anvisa ett extra förslagsanslag

av 35,000 kronor.

54:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 54) att, med

uteslutande ur riksstaten av de ordinarie anslagen till allmänna barn
-

Statsbidrag

till driftkost

naderna vid

arbetshem.

[53.]

Utskottets

yttrande.

Barnhusen.

[54.]

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Drottning

Sophias

skyddshem.

[55.]

Frälsning srméns

räddning

sliem.

[56.]

huset i Stockholm, till frimurarbarnhuset och till barnhusen i landsorten,

under rubriken barnhusen uppföra ett ordinarie anslag med 115,830

kronor.

I riksstaten äro upptagna särskilda ordinarie bestämda anslag till

allmänna barnhuset i Stockholm, till frimurarbarnhuset och till barnhusen

i landsorten. 1 staten för år 1922 uppfördes anslagen till respektive

84,700 kronor, 2,750 kronor och 28,380 kronor. För första

hälften av år 1923 äro anslagen bestämda till hälften av nyss angivna

belopp. Anslagen avse i huvudsak att lämna gottgörelse för vissa,

vederbörande anstalter av ålder tillförsäkrade förmåner, som sedermera

indragits.

Då utskottet i likhet med departementschefen ansett det ur budgetteknisk

synpunkt lämpligt, att ovanberörda särskilda anslag sammanslås

till ett anslag, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med uteslutande ur riksstaten

av de ordinarie anslagen till allmänna barnhuset i

Stockholm, till frimurarbarnhuset och till barnhusen i

landsorten, under rubriken barnhusen uppföra ett ordinarie

anslag med 115,830 kronor.

55:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning (punkt 55) och under erinran om att riksdagen till i förevarande

punkt omförmälta ändamål på extra stat för vart och ett av åren

1919—1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till understöd åt Drottning Sophias

skyddshem för budgetåret 1923 — 1924 anvisa ett extra

anslag av 3,000 kronor.

56:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 56) att till

understöd åt frälsningsarméns räddningshem för budgetåret 1923—1924

anvisa ett extra anslag av 9,000 kronor.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 153

—156 i statsrådsprotokollet.

Till understöd åt frälsningsarméns räddningshem har riksdagen å

tilläggsstat för år 1921 och å extra stat för år 1922 anvisat särskilda

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

53

förslagsanslag, högst, vartdera å 10,000 kronor. Något anslag för ändamålet

äskades icke för första halvåret 1923, då utbetalning av statsbidrag

för nämnda år ansågs kunna anstå till årets senare hälft.

Med hänsyn till den betydelsefulla verksamhet, frälsningsarméns

räddningshem bedriva, har utskottet ansett sig böra tillstyrka anvisandet

av fortsatt anslag till understöd åt hemmen i fråga. Då utskottet ej

heller funnit skäl till erinran vare sig mot det av Kungl. Maj:t äskade

anslagsbeloppet eller de av Kungl. Maj:t för anslagets åtnjutande föreslagna

villkoren, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till understöd åt frälsningsarméns

räddningshem för budgetåret 1923—1924 anvisa ett

extra anslag av 9,000 kronor.

57:o) I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 57) och under erinran om att riksdagen till i förevarande punkt

omförmälta ändamål på tilläggsstat för år 1921 och på extra stat för

år 1922 anvisat särskilda förslagsanslag, högst, å 2,500 kronor samt att

anslag för ändamålet icke äskats för första halvåret 1923, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till understöd åt Vita bandets

smäbrukshem Håkanstorp för budgetåret 1923—1924

anvisa ett extra anslag av 2,000 kronor.

Medicin alstaten samt hälso- och sjukvården.

58:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 58)

dels medgiva sådan ändring i den ordinarie staten för medicinalstyrelsen,

att anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,

vetenskapliga rådet, veterinärrådet m. m. från och med den 1

juli 1923 nedsättes från 94,000 kronor med 14,000 kronor till 80,000

kronor;

dels ock i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till

medicinalstyrelsen med 351,100 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid 157 och 158 i statsrådsprotokollet.

Utskottets

yttrande.

Vita bandets

smäbrukshem

Håkanstorp.

[57.]

Medicinal
styrelsen.

[58.]

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Övergångs
stat.

[59.]

Upprätthållande

av

medicinalstyrelsens

verksamhet.

[60.]

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) medgiva sådan ändring i den ordinarie staten

för medicinalstyrelsen, att anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare, vetenskapliga rådet,

veterinärrådet m. m. från och med den 1 juli

1923 nedsättes från 94,000 kronor med 14,000 kronor

till 80,000 kronor; samt

b) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till medicinalstyrelsen med 351,100 kronor.

59:o) 1 enlighet med Kungl. Majtts därom framlagda förslag (punkt

59) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 159) i ämnet

innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

anslaget till medicinalstyrelsen: övergångsstat med

4,500 kronor.

60:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 60) att för upprätthållande

av medicinalstyrelsens verksamhet, utöver det ordinarie anslaget,

för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra anslag av 30,800

kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 159

och 160 i statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet har riksdagen,

med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, på extra stat

för år 1922 anvisat ett förslagsanslag, högst, 34,700 kronor. Anslaget

var avsett att bereda avlöning enligt angivna grunder (statsverkspropositionen

1921, femte huvudtiteln, punkt 63) åt vissa för handläggning

av apoteksärenden erforderliga extra befattningshavare inom styrelsen

ävensom åt den jämlikt brev den 7 november 1919 hos styrelsen anställda

inspektrisen över sjuksköterskeväsendet.

Genom brev den 24 februari 1922 fixerade Kungl. Maj:t, i anslutning

till ovan berörda grunder, de avlöningar, ifrågavarande befattningshavare

med undantag av två amanuenser skulle åtnjuta från och med

år 1922 enligt den i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befatt
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 55

ningshavare vid statsdepartement m. fl. uppförda löneplanen, på följande

sätt:

för en extra byråchef .......................................... Avd. B 20

för en byråapotekare................................................ » B 15

för ett kontorsbiträde ............................................. » C 2

för inspektrisen över sjuksköterskeväsendet......... »08

Härjämte meddelades bestämmelser i fråga om avlöningsförmånerna

åt en juridiskt bildad och en farmaceutiskt utbildad amanuens.

För första halvåret 1923 bär riksdagen för upprätthållande av medicinalstyrelsens

verksamhet beviljat ett extra anslag å 18,350 kronor,

vilket motsvarar hälften av det tor år 1922 anvisade anslaget, ökat med

hälften av det belopp, 2,000 kronor, som en av Kungl. Maj:t föreslagen

(statsverkspropositionen 1922, femte huvudtiteln, punkt 61) och av riksdagen

godkänd omläggning av arbetet med granskningen av medicinaltaxan

årligen beräknas medföra.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär, dels att medel för

avlönande av den extra byråapotekarbefattningen, vilken befattning ansetts

kunna undvaras, icke skulle beräknas för budgetåret 1923—1924,

dels ock att ett i riksstaten under särskild anslagsrubrik för närvarande

uppfört anslag till personligt avlöningstillägg åt en å övergångsstat

uppförd befattningshavare hos medicinalstyrelsen skulle från och med

sagda budgetår inräknas i anslaget till upprätthållande av medicinalstyrelsens

verksamhet.

Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må för upprätthållande av medicinalstyrelsens

verksamhet, utöver det ordinarie anslaget, för

budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra anslag av 30,800

kronor.

61:o) I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61) hemställer

utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

anslaget till statens bakteriologiska laboratorium

med 102,290 kronor.

Statens bakteriologiska

laboratorium,

[61.]

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Upprätthållande

av

driften vid

statens bakteriologiska

laboratorium.

[62.]

Statens rätts - kemiska

laboratorium.

[63.]

62:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 62) att för upprätthållande

av driften vid statens bakteriologiska laboratorium, utöver

det ordinarie anslaget, för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra

anslag av 35,000 kronor.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid.

161—165 i statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av driften vid statens bakteriologiska laboratorium

har riksdagen för år 1922 och för första halvåret 1923, utöver

vederbörande ordinarie anslag, på extra stat anvisat förslagsanslag,

högst, å respektive 120,000 kronor och 50,000 kronor.

Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen

har utskottet ansett sig böra biträda och får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må för upprätthållande av driften

vid statens bakteriologiska laboratorium, utöver det ordinarie

anslaget, för budgetåret 1923—1924 anvisa ett

extra anslag av 35,000 kronor.

63:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 63) att i riksstaten

uppföra det ordinarie anslaget till statens rättskemiska laboratorium

med 16,750 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 165—168 i statsrådsprotokollet.

I den av Kungl. Maj:t fastställda avlönings- och omkostnadsstaten

för statens rättskemiska laboratorium, vilken slutar å 19,550 kronor,

är, bland annat, upptagen en utgiftspost till hyra av erforderliga

lokaler med 2,800 kronor.

Med hänsyn till att laboratoriet kommer att erhålla lokaler i statens

fastighet Grönlandet norra i Stockholm i slutet av sommaren eller

början av hösten 1923, erfordras icke något anslag till hyra för budgetåret

1923—1924.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

anslaget till statens rättskemiska laboratorium med

16,750 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 57

64:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning (punkt (54) och under erinran om att riksdagen till i förevarande

punkt omförmälda ändamål å extra stat för år 1922 och för första

halvåret 1923 anvisat särskilda förslagsanslag, högst, å respektive 6,200

och 2,600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till upprätthållande av driften

vid statens rättskcmiska laboratorium, utöver det ordinarie

anslaget, för budgetåret 1923—1924 anvisa ett

extra anslag av 5,200 kronor.

65:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 65) att för upprätthållande

av driften vid statens farmaceutiska laboratorium för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra anslag av 24,250 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 169

och 170 i statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av driften vid statens farmaceutiska laboratorium

har riksdagen på extra stat för år 1922 anvisat ett anslag å 21,700

kronor. Kungl. Maj:t har sedermera fastställt stat för laboratoriet, slutande

å samma belopp. För första halvåret 1923 har riksdagen beviljat

anslag till hälften av det för år 1922 anvisade beloppet; och har för

nyssnämnda halvår genom brev den 30 juni 1922 fastställts stat, uppställd

för år, av enahanda lydelse som den för år 1922 bestämda.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär dels sådan ändring i

den nu gällande staten för laboratoriet, att däri ingående poster å

2,400 kronor till instrument m. m. samt å 2,000 kronor till förbrukningsartiklar

och diverse sammanslås till en post å 4,400 kronor, dels

nedsättning av den nuvarande posten å 4,000 kronor till hyra för

lokaler med 3,000 kronor till 1,000 kronor, dels ock upptagande i staten

för laboratoriet av en ny post å 5,550 kronor för nyanskaffning

av möbler m. m.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning

till erinran och får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må för upprätthållande av driften vid

statens farmaceutiska laboratorium för budgetåret 1923

—1924 anvisa ett extra anslag av 24,250 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 sand. 5 höft. (Nr 5.) 55223 8

Upprätthållande

av

driften vid

statens rättskemiska

laboratorium.

[64.]

Statens

farmaceutiska

laboratorium.

[65.]

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Förste provinsialläkare

och

provinsialläkare.

[66.]

66:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 66)

dels medgiva, att å avlöningsstaten för förste provinsialläkare och

provinsialläkare må från och med år 1924 uppföras ytterligare fem

provinsialläkare, en var med en årlig avlöning av 5,500 kronor, därav

4,000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna

komma två ålderstillägg å lönen, det ena med 500 kronor efter fem år

och det andra jämväl med 500 kronor efter ytterligare fem år;

dels föreskriva, att för åtnjutande av de med sagda befattningar

förenade avlöningsförmåner skall gälla vad i kungörelsen den 13 juni

1919 angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och

med år 1920 fastställda avlöningsförmåner och i därtill senare efter

riksdagens hörande gjorda tillägg finnes stadgat i fråga om motsvarande

befattningar;

dels och, vid bifall till vad sålunda föreslagits, i riksstaten uppföra

det ordinarie anslaget till förste provinsialläkare och provinsialläkare

med 1,575,050 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 170—175 i statsrådsprotokollet.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts föreliggande förslag har utskottet

till behandling förehaft en inom första kammaren av herr A. von Sneidern

väckt motion, nr 26, vari hemställts, att riksdagen, med bifall i övrigt

till vad Kungl. Maj:t under punkt 66 av femte huvudtiteln föreslår, å

avlöningsstaten för förste provinsialläkare och provinsialläkare från och

med år 1924 uppför ytterligare 10 provinsialläkare och i anledning

härav uppför det ordinarie anslaget till förste provinsialläkare och provinsialläkare

med 1,588,800 kronor.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen.

Såsom i statsrådsprotokollet erinrats, föreslog Kung]. Maj:t i en

den 14 mars 1921 avlåten proposition, nr 262, bland annat, riksdagen

medgiva, att å avlöningsstaten för förste provinsialläkare och provinsialläkare

finge från och med år 1922 uppföras ytterligare tio provinsialläkare

med en årlig avlöning av 5,500 kronor, därav 4,000 kronor lön

och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunde komma'' två

ålderstillägg, vartdera å 500 kronor. I sammanhang härmed föreslogs

en motsvarande höjning av det ordinarie anslaget till förste provinsialläkare

och provinsialläkare jämte en sänkning med 10,000 kronor av

det ordinarie förslagsanslaget till bidrag för extra provinsialläkares avlönande.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr .5. 59

Kungl. berörda förslag var i huvudsak grundat på ett av

1916 års provinsialläkarkommitté den IG december 1920 dagtecknat betänkande.

I detta både kommittén återupptagit frågan om förändring

av extra provinsialläkardistrikt till ordinarie och byggt sitt förslag i

nämnda hänseende på samma princip, som tillämpats vid de åren 1911,

1918 och 1920 beslutade ändringarna avprovinsialläkardistriktsindelningen

i riket, nämligen att staten i främsta rummet bör sörja för, att den enskilda

sjukvården på landsbygden blir på ett tillfredsställande sätt ordnad, och

sålunda ansvara för kostnaderna för avlöning av de läkare, som hava att

ombesörja denna sjukvård. Kommitténs förslag avsåg inrättandet av 98 nya

ordinarie provinsialläkardistrikt, av vilka 10 skulle bildas av distrikt, som av

kommittén år 1917 föreslagits till extra, 81 bildas av 82 nuvarande extra

distrikt och 7 nybildas. De ifrågasatta nya provinsialläkardistrikten, av

kommittén indelade efter behovsgraden i tre grupper med respektive 29,

31 och 38 i var och en av grupperna, skulle inrättas successivt inom

en tidrymd av 10 år, så att under de 3 första åren inrättades de till

första gruppen hänförda distrikten, under därpå följande 3 år de, som

hänförts till andra gruppen, och under därpå följande 4 år de, som

upptagits i tredje gruppen; och skulle i enlighet härmed i första hand

från och med år 1922 inrättas 10 distrikt, utvalda ur första gruppen.

Kommitténs förslag i förevarande avseende belyses närmare av 5 i

propositionen 262/1921 intagna tablåer (s. 9—14).

I sin skrivelse den 15 juni 1921, nr 313, anmälde riksdagen, bland

annat, att riksdagen bifallit propositionen i fråga om uppförande å

ordinarie stat av ytterligare 10 provinsialläkare samt höjning av det

ordinarie anslaget till förste provinsialläkare och provinsialläkare. Beträffande

förslaget om inrättande av nya provinsialläkardistrikt gjorde

riksdagen följande principuttalande:

Enär det föreliggande förslaget står i överensstämmelse med den uppfattning

rörande en tillfredsställande anordning av läkarvården på landsbygden, åt

vilken riksdagen vid upprepade tillfällen givit uttryck, synes någon principiell

erinran ej vara att göra mot förslaget, sådant det nu föreligger om inrättande

av 10 nya provinsialläkardistrikt. Med hänsyn till det rådande finansiella läget

torde man dock på detta område tillsvidare böra framgå med den största varsamhet,

och riksdagen vill med styrka betona, att ett bifall till det föreliggande

förslaget på intet sätt får betraktas såsom något ståndpunktstagande till den av

kommittén framlagda distriktsregleringsplanen. Riksdagen anser, att man under

nuvarande förhållanden icke bör för detta ändamål åsamka statsverket utgifter i

större omfattning än som efter prövning kan befinnas oundgängligen nödvändiga.

Lika med departementschefen håller riksdagen vidare före, att det bör överlämnas

åt Eders Kungl. Maj:t att efter ytterligare utredning bestämma, vilka de ifrågasatta

nya provinsialläkardistrikten skola bliva, och förutsätter riksdagen härvid

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

såsom självfallet, att hänsyn i främsta rummet tages till de landsändar, där behovet

i berörda hänseende gjort sig starkast gällande. Yid bestämmandet av

läkarnas stationeringsort bör jämväl tillses, att detta sker så, att befolkningens

behov inom distriktets olika delar väl tillgodoses.

Beträffande förslaget om sänkning av det ordinarie förslagsanslaget

till bidrag för extra provinsialläkares avlönande anmälde riksdagen, att,

då berörda anslag allaredan i 1922 års riksstat av riksdagen till siffran

bestämts, nämligen till 40,000 kronor, syntes någon nedsättning av

detta belopp, på sätt ifrågasatts, icke då böra vidtagas.

I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning uppförde

sistlidet års riksdag ytterligare 10 provinsialläkartjänster å ordinarie stat.

Vad beträffar antalet av de distrikt, som enligt utskottets förmenande

från och med år 1924 böra nyinrättas, bär utskottet efter

övervägande ansett sig böra stanna för vad Kungl. Maj:t härutinnan

föreslagit och har utskottet sålunda icke kunnat förorda den av herr

von Sneidern väckta motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag och med avslag å ovanberörda motion, i vad

den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,

a) medgiva, att å avlöningsstaten för förste provinsialläkare

och provinsialläkare må från och med

år 1924 uppföras ytterligare fem provinsialläkare, en

var med en årlig avlöning av 5,500 kronor, därav

4,000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma två ålderstillägg å lönen,

det ena med 500 kronor efter fem år och det andra

jämväl med 500 kronor efter ytterligare fem år;

b) föreskriva, att för åtnjutande av de med sagda

befattningar förenade avlöningsförmåner skall gälla

vad i kungörelsen den 13 juni 1919 angående villkor

och bestämmelser för åtnjutande av de från och med

år 1920 fastställda avlöningsförmåner och i därtill

senare efter riksdagens hörande gjorda tillägg finnes

stadgat i fråga om motsvarande befattningar; samt

c) vid bifall till vad sålunda föreslagits, i riksstaten

uppföra det oidinarie anslaget till förste provinsialläkare

och provinsialläkare med 1,575,050 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

(il

67:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungd. Maj:ts därom gjorda

framställning (punkt 67) och under erinran om att till i förevarande punkt

omförmälda ändamål av 1920—1922 års riksdagar anvisats anslag å

52,400 kronor, för år räknat, hemställer utskottet,

att riksdagen må för skrivbiträde och övriga expenser

åt förste provinsialläkare ävensom för anställande

av biträdande förste provinsialläkare för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra anslag av 48,400 kronor.

68:o) Kung]. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 68) att till bidrag

för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden, att utgå

i huvudsaklig överensstämmelse med gällande grunder, för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 176

—178 i statsrådsprotokollet.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet

till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 47, inom första

kammaren av greve A. Wachtmeister och den andra inom andra kammaren,

nr 58, av herrar Bj. Holmgren och J. Jönsson i Boa, vari hemställts,

att riksdagen ville medgiva, att statsbidrag tilldelas Ålmeboda socken

i Kronobergs län samt Eringsboda och Tvings socknar i Blekinge län,

eller eventuellt endast de sistnämnda två, för anskaffande av bostad åt

provinsialläkaren inom distriktet med ett belopp motsvarande en tredjedel

av de kostnader sagda kommuner kunna styrka sig hava haft för ifrågavarande

ändamål;

dels en inom första kammaren av herr E. Jonsson väckt motion,

nr 48, däri föreslagits, att riksdagen måtte besluta att anvisa ett belopp,

av 20,000 kronor att utgå till Lycksele kommun som bidrag till uppförande

av bostad för provinsialläkaren;

dels ock slutligen en inom andra kammaren av herrar A. Wikström

och E. Lindmark väckt motion, nr 111, däri hemställts, att riksdagen

måtte besluta medgiva, att av det å 1922 års riksstat beviljade reservationsanslaget,

150,000 kronor, till bidrag för uppförande av bostäder åt

provinsialläkare å landsbygden, måtte åt Jörns kommun i Västerbottens

län få såsom bidrag för av kommunen uppförd läkarebostad utbetalas

21,600 kronor.

Ersättning

för skrivbiträde

och

övriga expenser

Åt

förste provinsialläkare

m. vi.

[67.]

Anskaffande

av bostäder

åt vissa provinsialläkare

på landsbygden.

[68.]

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

1 fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Såsom i statsrådsprotokollet erinras, anmälde 1921 års riksdag i

skrivelse nr 313, att riksdagen med bifall till därom av Ivungl. Maj:t i

proposition nr 262 gjord framställning, till bidrag för anskaffande av

bostäder åt provinsialläkare på landsbygden på extra stat för år 1922

anvisat ett reservationsanslag å 150,000 kronor, att utgå i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden den 14 mars 1921 angivna grunder.

För ifrågavarande ändamål anvisade sedermera sistlidet års riksdag

ett anslag å 50,000 kronor.

De av departementschefen i ovanberörda statsrådsprotokoll angivna

grunderna, vilka i huvudsak ansluta sig till provinsialläkardistriktskommitténs

den 16 december 1920 dagtecknade utlåtande i denna del,

kunna i korthet sammanfattas sålunda.

Beredandet av bostäder åt provinsialläkare borde icke enhetligt genomföras

genom ett obligatoriskt åläggande för landsting, provinsialläkardistrikt eller den

kommun, där provinsialläkaren vore stationerad, att tillhandahålla bostad, utan

ordnas på frivillighetens väg efter ortens förhållanden, varvid bidrag borde i mån

av tillgängliga medel i varje enskilt fall utgå efter Kungl. Maj ds prövning. Bidraget

skulle, med undantag för ett angivet distrikt, ej uppgå till mer än högst

Va av den beräknade kostnaden och ej överstiga 30,000 kronor. Det skulle

kunna utgå, även då befintlig bostad inköptes och ändrades till provinsialläkarbostad

samt i fråga om vissa norrländska distrikt även vid större tillbyggnad

eller förändring av provinsialläkarbostad. Bostaden skulle uppföras efter av

medicinalstyrelsen fastställda ritningar, dock att de olika typer för bostäder, som

genom kommitténs försorg utarbetats, icke borde vara ovillkorligen bindande vid

bostädernas uppförande utom i fråga om rummens maximiantal, sex rum och

kök, avsedda för läkaren och hans familj, samt tre mottagningsrum eller, om

läkarmottagning kunde anordnas i sjukstuga, ett mottagningsrum. Vid bidrags

beviljande skulle föreskrivas, att läkaren ägde rätt att bebo lägenheten mot en

hyra icke överstigande 1,800 kronor för år.

I sill ovannämnda skrivelse framhöll riksdagen, bland annat, att

man i första hand borde tillse, huruvida icke en provinsialläkarbostad

kunde på annat sätt erhållas, exempelvis genom förhyrande eller upplåtande

av förefintliga för ändamålet lämpade lägenheter, och att den

anvisade utvägen med statsbidrag till uppförande av särskilda bostäder

endast borde subsidiärt ifrågakomma. Vidare uttalade riksdagen sin

anslutning till den i utredningen framhållna synpunkten, att de särskilt

uppgjorda bostadstyperna icke borde vara ovillkorligt bindande vid bostädernas

uppförande. Tvärtom syntes det riksdagen, att en viss frihet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

na

därutinnan borde råda, varigenom kunde vinnas ekonomiskt fördelaktigare

resultat, som utan att äventyra bostädernas ändamål fullt ut

motsvarade de anspråk, som rimligen borde ställas på dylika lägenheter.

Efter det medicinalstyrelsen och statskontoret avgivit förslag till

bestämmelser i ämnet, hava dylika bestämmelser utfärdats genom kungörelser

den 2 december 1921 (sv. förf.-saml. nr 687 och 688); och

ansluta sig dessa bestämmelser till de av vederbörande departementschef

och riksdagen angivna riktlinjerna.

Vid anmälan av frågan om statsbidrag för nu ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1923—1924 har departementschefen anfört följande:

»Av hittills ingivna ansökningar om statsbidrag för uppförande av

bostäder åt provinsialläkare hava, med hänsyn till gällande bestämmelser,

endast tre kunnat bifallas. I dessa tre fall har Kungl. Maj:t genom

särskilda beslut den 7 och deri 21 juli samt den 3 november 1922 beviljat

statsbidrag med sammanlagt högst 56,666 kronor 66 öre. Av de beviljade

anslagen om tillhopa 200,000 kronor återstå alltså odisponerade

omkring 143,000 kronor, vilken summa, även med beräkning efter

maximibidraget 30,000 kronor, mer än förslår till statsbidrag för ytterligare

4 bostäder. Ehuru jag tillfullo delar medicinalstyrelsens uppfattning

om bostadsfrågans stora betydelse för rekryteringen av provinsialläkarkåren,

särskilt i rikets norra delar, finner jag mig vid angivna förhållande

kunna föreslå en begränsning av anslaget för budgetåret

1923 —1924 till 30,000 kronor.»

Till vad departementschefen sålunda föreslagit har utskottet velat

giva sin anslutning.

Vidkommande härefter de i ämnet väckta motionerna har utskottet

vid den prövning utskottet ägnat desamma icke kunnat undgå att finna

att med hänsyn till avfattningen av de i ämnet meddelade bestämmelserna

vissa svårigheter uppstått vid dessas tillämpning, och har det synts

utskottet, att på grund härav vissa distrikt, som enligt utskottets förmenande

bort komma i åtnjutande av statsbidrag icke tillerkänts dylikt.

Till dessa torde såväl Ålmeboda, Eringsboda och Tvinga socknars

provinsialläkardistrikt som Lycksele distrikt kunna räknas. I båda dessa

fall har nämligen distriktens anskaffning av läkarebostäderna skett under

förhållanden, som för distrikten ifråga synes kunna medföra rätt till bidrag

ur nämnda anslag. Utskottet anser sig dock icke kunna tillstyrka,

att riksdagen skulle, i enlighet med vad motionsvis föreslagits, genom

omedelbart beslut fixera beloppen av statsbidraget i fråga, utan bör

enligt utskottets mening prövningen härav, därest från distrikten i

vederbörlig ordning ingivas förnyade ansökningar, därvid ingivna handlingar

torde, i den mån så befinnes lämpligt, kunna åberopas, bero på

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Provisoriska

lönetillägg åt

förste provinsialläkare

och provinsialläkare.

[69.]

Kungl. Maj:t. Vad däremot Jörns provinsialläkardistrikt beträffar, har

det synts utskottet uppenbart, att detta distrikt jämlikt gällande bestämmelser

icke kan tillerkännas rätt till understöd av statsmedel.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

I) att riksdagen må till bidrag för anskaffande av

bostäder åt provinsialläkare å landsbygden, att utgå i

huvudsaklig överensstämmelse med gällande grunder,

för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag

av 30,000 kronor;

II) att greve Wachtmeisters samt herrar Holmgrens

och Jönssons i Boa ovanberörda motioner må

anses besvarade genom vad utskottet sålunda anfört;

III) att herr Jonssons motion likaledes måtto genom

vad utskottet sålunda yttrat anses besvarad; samt

IV) att herrar Wikströms och Lindmarks motion

icke må av riksdagen bifallas.

69:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 69) att till provisoriska

lönetillägg åt förste provinsialläkare och provinsialläkare, att

utgå på sätt Kungl. Maj:t bestämmer, för budgetåret 1923 — 1924 anvisa

ett extra anslag av 234,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 178 —182 i statsrådsprotokollet.

Till provisoriska lönetillägg åt förste provinsialläkare och provinsialläkare

anvisade 1921 års riksdag å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag,

högst, 220,000 kronor och på tilläggsstat för år 1921 ett

förslagsanslag, högst 100,000 kronor, att användas på sätt Kungl. Maj:t

bestämde.

För första halvåret 1923 beviljade 1922 års riksdag på förelag av

Kungl. Maj:t ett anslag å 114,000 kronor till provisoriska lönetillägg.

Detta beslut innebar, i förhållande till 1922 års anslag, en höjning, för

år räknat, med 8,000 kronor, vilken föranleddes av det samtidigt beslutade

uppförandet å ordinarie stat från och med år 1923 av ytterligare

10 provinsialläkartjänster, till vilka jämväl beräknades provisoriska

lönetillägg.

Den av Kungl. Maj:t nu föreslagna förhöjningen av anslaget är

bland annat föranledd av det under punkt 66 ifrågasatta uppförandet

å ordinarie stat av ytterligare fem provinsialläkardistrikt.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

65

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kung!. Maj:ts föreliggande

förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må till provisoriska lönetillägg åt

förste provinsialläkare och provinsialläkare, att utgå på

sätt Kungl. Magt bestämmer, för budgetåret 1923—

1924 anvisa ett extra anslag av 234,000 kronor.

70:o) Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 70) att till beredande

av flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare i enlighet med av

riksdagen godkända grunder för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra

förslagsanslag av 10,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 182 och 183 i statsrådsprotokollet.

Till beredande av flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare anvisade

1921 års riksdag å extra stat för år 1922 ett förslagsanslag å 10,000

kronor, att användas i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

i statsrådsprotokollet över socialärenden den 14 mars 1921

angivna grunder och medgav riksdagen tillika, att även det för år 1921

för samma ändamål beviljade förslagsanslaget å 4,0o0 kronor finge från

och med den 1 juli 1922 användas enligt samma grunder.

För budgetperioden 1 januari—30 juni 1923 har för ifrågavarande

ändamål beviljats ett förslagsanslag av 5,000 kronor.

Enligt vad utskottet inhämtat, hava av de för åren 1921 och 1922

beviljade anslagen till flyttningsbidrag åt vissa p ovinsialläkare utbetalts

allenast 600 kronor under det förstnämnda året och 101 kronor 25 öre

under det senare.

Med hänsyn härtill har utskottet ansett sig kunna föreslå en nedsättning

av det av Kungl. Maj:t för nu ifrågavarande budgetår äskade

anslaget och får utskottet förorda, att detsamma begränsas till 5,000

kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till beredande av flyttningsbidrag

åt vissa provinsialläkare i enlighet med av riksdagen

godkända grunder för budgetåret 1923—1924 anvisa

ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1923. 6 samt. 5 käft. (Nr 5.)

Flyttningsbidrag

åt

vissa provinsialläkare.

[70.]

Utskottets

yttrande.

552 23 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Resestipendier

åt förste

provinsialläkare

rrv. fl.

[71.]

Avlöning

åt civila

läkar
stipendiater.

[72.]

Bidrag till

extra provinsialläkares

avlönande.

[73.]

Dyrtidstillägg

åt vissa extra

provinsialläkare.

[74.]

71:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

71) hemställer utskottet,

att riksdagen må besluta att beträffande det ordinarie

reservationsanslaget till resestipendier åt förste

provinsialläkare in. fl. i riks staten för budgetåret 1923

—1924 icke upptaga något belopp.

72:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning (punkt 72) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet

(sid. 185—187) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att av uppkomna reservationer å det

ordinarie anslaget till avlöning åt civila läkarstipendiatei-

må för bestridande av kostnaderna för avlöningsförhöjning

åt fyra civila läkarstipendiater under budgetåret

1923—1924 användas ett belopp av 6,000

kronor; samt

b) besluta, att beträffande ifrågavarande ordinarie

anslag i riksstaten för nämnda budgetår icke upptaga

något belopp.

73:o) I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73) hemställer

utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till bidrag till extra provinsialläkares

avlönande med 30,000 kronor.

74:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 74)

och under erinran om att riksdagen till i förevarande punkt omförmälta

ändamål å extra stat för år 1922 beviljat ett anslag av enahanda

belopp som det nu äskade, får utskottet, med åberopande jämväl av i statsrådsprotokollet

angivna villkor för dyrtid stilläggets åtnjutande, hemställa,

att riksdagen må för beredande av dyrtidstillägg år

1923 åt vissa extra provinsialläkare, enligt motsvarande

grunder som under år 1922, för budgetåret 1923 —1924

anvisa ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

G7

75:o) I en inom första kammaren av herr A. Petrén väckt motion

(nr 82) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att fattigvårdssamhälle,

som erlägger avgift för å statens siunessjukanstalt intagen person,

skall under budgetåret 1923—1924 utöver den av Kungl. Maj:t fastställda

avgiften, 1 krona 10 öre per dag, erlägga en extra avgift å 40

öre per dag och person att inlevereras till statsverket för bildande av

en byggnadsfond att användas för anskaffande av nya vårdplatser för

sinnessjuka, sinnesslöa och fallandesjuka,

och att riksdagen, därest detta förslag skulle vinna riksdagens bifall,

vidare måtte besluta, att å Hultfreds lägerplats anordnas en anstalt

för 234 svårskötta och störande obildbara siunesslöa och 18 sinnessjuka

män i enlighet med ett av medicinalstyrelsen uppgjort och till Kungl.

Maj:t ingivet förslag för en beräknad kostnad av 940,000 kronor,

samt för påbörjande av detta byggnadsföretag från nämnda byggnadsfond

anvisa ett belopp av 450,000 kronor för budgetåret 1923 —1924.

Vidare har samme motionär i en motion, nr 83, föreslagit, att riksdagen

— under förutsättning att det uti nyss berörda motion framlagda

förslaget om uttagande av .extra vårdavgift, att användas för

byggnadsändamål, vinner riksdagens bifall — måtte av dessa byggnadsmedel

bevilja ett anslag av 170,000 kronor för inköp och inredning

av de å Västerviks stadsmark belägna lägenheterna Sydamerika,

Nordamerika, Djurgården och Florida, därest medicinalstyrelsen vid

ärendets prövning finner, att sinnessjukvård här kan anordnas.

Slutligen har av samme motionär i motionen, nr 84, hemställts, att

riksdagen — under förutsättning att det uti ovannämnda motion framlagda

förslaget om uttagande av extra vårdavgift, att användas för

byggnadsändamål, vinner riksdagens bifall -— måtte av dessa byggnadsmedel

bevilja ett anslag av 30,000 kronor för inköp och inredning av

den i Börje socken belägna egendomen Granbacken, därest medicinalstyrelsen

vid ärendets prövning finner, att sinnessjukvård här kan anordnas.

Ifråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sina förslag, får

utskottet hänvisa till motionerna.

Att, med hänsyn till den stora anhopningen av expektanter till

vårdplatser för såväl sinnessjuka som sinnesslöa, det måste anses synnerligen

önskligt, om ytterligare åtgärder kunnat vidtagas för avhjälpande

av den rådande bristen på anstaltsplatser torde vara ostridigt. På grund

av den nuvarande statsfinansiella situationen synes det emellertid enligt

utskottets förmenande icke vara möjligt att nu belasta budgeten med

Motioner

angående anskaffande

av

ytterligare

vårdplatser

för sinnessjuka

m. fl.

Utskottets

yttrande.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

stegrade utgifter för ändamålet i fråga. Till denna ståndpunkt har ock

motionären anslutit sig. Enligt motionärens mening skulle därför för

lösandet av frågan om ytterligare vårdplatsers anskaffande den utvägen

kunna väljas, att fattigvårdssamhälle, som erlägger avgift för å statens

sinnessjukanstalt intagen person, skulle under budgetåret 1923—1924,

utöver den av Kungl. Magt fastställda avgiften, 1 krona 10 öre för dag,

erlägga en extra avgift å 40 öre för dag och person. Att på så sätt

för ifrågavarande ändamål ytterligare belasta med utgifter av detta slag

tyngda fattigvårdssamhällen har utskottet ansett sig icke kunna biträda

och ser sig utskottet alltså nödsakat avstyrka motionärens förslag.

På grund av denna utskottets ståndpunkt torde de av motionären

väckta motionerna nr 83 och 84 i nämnda kammare icke böra till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottet får alltså hemställa,

I) att herr Petréns ovanberörda motion nr 82 icke

må vinna riksdagens bifall;

II) att herr Petréns motion nr 83 icke måtte till

någon riksdagens åtgärd föranleda; samt

III) att herr Petréns motion nr 84 ej heller måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

nfhSpitfr 76:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 75)

oc dels medgiva sådan ändring i den ordinarie staten för hospital och

L ''J asyler, att posten till övriga kostnader för hospitals underhåll, nu

4,000,000 kronor, förslagsanslag, nedsättes med 2,250,000 kronor till

1,750,000 kronor, förslagsanslag;

dels och i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till

hospital och asyler med 10,065,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 189

—191 i statsrådsprotokollet.

Vid den nästlidna år beslutade definitiva löneregleringen för hospitalsväsendets

befattningshavare godkände riksdagen följande ordinarie stat

för hospital och asyler:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

60

Ordinarie stat.

A. Avlöning sstat.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, för
-

slagsanslag................................................................. kronor 7,000,000: —-

Vikariat sersättningar, förslagsanslag ......................... » 225,000: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

in. m., förslagsanslag ............................................. » 1,090,000: —

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag

................................................................ » 4,000,000:

Summa förslagsanslag kronor 12,315,000: —

Vidare fastställde riksdagen övergångsstat för hospital och asyler,

slutande å ett belopp av 122,520 kronor.

Därjämte har riksdagen, med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie

förslagsanslaget till hospitals underhåll, i riksstaten för första

halvåret 1923 upptagit ej mindre under rubriken »hospital och asyler»

ett förslagsanslag av 6,157,500 kronor än även under rubriken »övergångsstat

för hospital och asyler» ett förslagsanslag av 61,260 kronor.

Sistnämnda två belopp utgöra, som synes, hälften av slutsummorna för

ovanberörda ordinarie stat respektive övergångsstat.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer alltså,

att riksdagen må

a) medgiva sådan ändring i den ordinarie staten

för hospital och asyler, att posten till övriga kostnader

för hospitals underhåll, nu 4,000,000 kronor,

förslagsanslag, nedsättes med 2,250,000 kronor till

1,750,000 kronor, förslagsanslag; samt

b) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till hospital och asyler med 10,065,000 kronor.

77:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

76) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till övergångsstat för hospital och asyler

med 122,520 kronor.

Övergångs
stat.

[76.]

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Bidrag till

befordringsavgifter

för

vissa b ef att''

ningshavare

vid hospital

och asyler.

[77.]

Resestipendier

åt vid hospital

och asyler

anställda

läkare.

[78.]

Ombyggnad

av värmeledningen

för vissa

paviljonger

vid Lunds

hospital.

[79.]

Utskottets

yttrande.

78:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77) och under

hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 191 och 192) i ämnet innehåller,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må av det utav 1918 års lagtima

riksdag beviljade anslaget å 230,000 kronor såsom

bidrag till de b ef or äring sav gifte)'', vilka befattningshavare,

tillhörande sjukvårds- och ekonomipersonalen vid hospital

och asyler, hava att, därest de från och med år 1919

tillträda befattning å ordinarie stat, enligt reglementet

för civilstatens änke- och pupillkassa till nämnda kassa

erlägga, för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra

anslag av 22,500 kronor.

79:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 78) hemställer utskottet,

att riksdagen må besluta att beträffande det ordinarie

reservationsanslaget till resestipendier åt vid hospital

och asyler anställda läkare i riksstaten för budgetåret

1923—1924 icke upptaga något belopp.

80:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 79) att för ombyggnad

av värmeledningen för de s. k. B- och C-paviljongerna vid

Lunds hospital i huvudsaklig överensstämmelse med av ingenjören H.

Theorell den 30 augusti 1920 avgivet förslag för budgetåret 1923 —1924

anvisa ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 193

—198 i statsrådsprotokollet.

Då utskottet av den i ämnet förebragta utredningen blivit övertygat

om, att den av Kungl. Maj:t föreslagna ändringen av värmeledningssystemen

vid ovannämnda paviljonger vid Lunds hospital är synnerligen

av behovet påkallad, och då utskottet icke haft något att erinra mot

det för arbetets utförande beräknade kostnadsbeloppet, får utskottet

alltså hemställa,

att riksdagen må för ombyggnad av värmeledningen

för de s. k. B- och C-paviljongerna vid Lunds hospital

i huvudsaklig överensstämmelse med av ingenjören H.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

71

Theorell den 30 augusti 1920 avgivet förelag för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag

av 100,000 kronor.

81:o) Kung!. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 80) att för upp- Ny ekonomiförande

av eu ny ekonomibyggnad och för utförande av vissa påbygg- ^^påbyggnadsarbeten

vid Göteborgs hospital, utöver för dessa ändamål förut be- nadsarbeten

viljade belopp, för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservations- Vldhvital 9$

anslag av 310,000 kronor. rgQ j

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 199—

205 i statsrådsprotokollet.

I likhet med departementschefen har utskottet ansett, att nu ifråga- utskottets

varande byggnadsarbeten snarast möjligt böra komma till utförande och yttrande''

får utskottet alltså tillstyrka, att medel för ändamålet av riksdagen beviljas.

Vid granskning av de i ärendet framlagda kostnadsberäkningarna

har utskottet emellertid icke kunnat undgå att finna, att posten till ritningar,

kontroll m. m. för påbyggnadsarbetena vid hospitalet, som enligt

de av Kungl. Maj:t godkända beräkningarna upptagits till 18,100 kronor,

bör kunna något begränsas, och får utskottet förorda, att denna

post bestämmes till 14,500 kronor. Vid bifall härtill kan det av Kungl.

Maj:t äskade anslagsbeloppet nedsättas till i runt tal 307,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för uppförande av eu ny eiconomibyg

grind och för utförande av vissa p åbyggn a ds arbeten

vid Göteborgs hospital, utöver för dessa ändamål förut

beviljade belopp, för budgetåret 1923—1924 anvisa

ett extra reservationsanslag av 307,000 kronor.

82:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 81) Anstalter för

dels i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till anstalter sinnessiöa.

för obildbara sinnesslöa med 427,000 kronor, j-g^ j

dels ock medgiva av departementschefen förordad ändring i grunderna

för anslagets användning.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 205—207 i statsrådsprotokollet.

I riksstaten för år 1922 äro uppförda följande ordinarie förslagsanslag,

nämligen ett å 450,000 kronor till anstalter för obildbara sinnes
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

slöa, ett å 700,000 kronor till anstalter för bildbara sinnesslöa, som

icke äro fallandesjuka, och ett å 100,000 kronor till epileptikeranstalter.

För första halvåret 1923 är vart och ett av anslagen uppfört med hälften

av det för år 1922 anvisade beloppet.

Statsbidragen till ifrågavarande anstalter utgå efter grunder, som

äro fastställda dels i kungörelse den 24 oktober 1919 angående understöd

av statsmedel åt anstalter för obildbara sinnesslöa (sv. förf.-saml.

nr 658), dels ock i kungörelse samma dag angående understöd av statsmedel

åt anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka,

och åt epileptikeranstalter (nr 659).

Enligt dessa bestämmelser utgår understöd till anstalt för obildbara sinnesslöa

halvårsvis med högst 200 kronor för en var av det antal sådana sinnesslöa,

som i medeltal för dag under nästföregående halvår vårdats å anstalten.

Till anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, utgår statsunderstöd

för varje halvår, respektive lästermin med följande belopp, nämligen

till uppfostringsanstalt, därest anstalten anordnats och understödes av landsting

eller stadsfullmäktige i stad, som ej deltager i landsting, samt står under

inseende av en utav landsting eller stadsfullmäktige utsedd styrelse, med 200

kronor för vart och ett av det antal barn, som i medeltal för dag under nästföregående

lästermin å anstalten eller på dess bekostnad åtnjutit underhåll (s. k.

interna elever) och med 100 kronor för vart och ett av det antal andra i anstalten

intagna barn, som i medeltal för dag under nästföregående lästermin deltagit

i undervisningen (s. k. externa elever), samt, därest anstalten är enskild,

med högst nyss nämnda belopp;

till arbetslön, därest arbetshemmet anordnats och understödes av landsting

eller stadsfullmäktige i stad, som ej deltager i landsting, med 150 kronor för var

och en av det antal sinnesslöa, som i medeltal för dag under nästföregående

halvår varit intaget å arbetshemmet, och, därest detsamma är enskilt, med högst

nyssnämnda belopp; samt

till arbetshem, som anordnar kontrollerad familjevård för sinnesslöa, med

belopp motsvarande arbetshemmets kostnad för sålunda under nästföregående

halvår utackorderade, dock högst 100 kronor för var och en av det antal sinnesslöa,

som i medeltal för dag under nämnda halvår utackorderats från arbetshemmet.

Till anstalter för fallandesjuka utgår statsbidrag till uppfostringsanstalt med

250 kronor för vart och ett av det antal barn, som i medeltal för dag under

nästföregående lästermin varit intaget å anstalten, och till arbetshem med likaledes 250

kronor för var och en av det antal fallandesjuka, som i medeltal för dag under

nästföregående halvår varit intaget å arbetshemmet.

Dessutom kan enligt berörda bestämmelser understöd utgå till uppfostringsanstalt

och till arbetshem för blinda sinnesslöa med samma belopp, som äro

fastställda för epileptikeranstalterna. Sedan den enskilda anstalten i Vänersborg

för blinda sinnesslöa m. fl. uppgått i statens vårdanstalt i Lund för blinda med

komplicerat lyte, finnes emellertid icke längre någon enskild anstalt för blinda

sinnesslöa.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

73

Med hänsyn till den allmänna prissänkningen har departementschefen

ansett, att eu mindre nedsättning av statsbidragens belopp, vilka fastställdes

vid 1919 års lagtima riksdag, bör kunna äga rum. Departementschefen

har därför förordat, att de statsbidrag, som komma att utgå från

anslag, vilka beviljas för budgetåret 1923—1924 och därefter följande

budgetår, tillsvidare bestämmas till följande belopp:

för obildbara sinnesslöa högst 190 kronor;

för bildbara sinnesslöa

i uppfostringsanstalt 190 kronor för interna elever och 95 kronor

för externa elever, med iakttagande liksom hittills, att statsbidrag till

enskild anstalt må utgå med högst nämnda belopp,

i arbetshem 140 kronor eller, där arbetshemmet är enskilt, högst

nämnda belopp, och

i av arbetshem anordnad kontrollerad familjevård högst 95

kronor; samt

för fallandesjuka (eventuellt blinda sinnesslöa)

i uppfostringsanstalt 235 kronor och

i arbetshem likaledes 235 kronor,

allt för halvår, respektive lästermin.

I övrigt har departementschefen funnit, att de villkor och bestämmelser,

som för närvarande gälla för statsbidrag, böra lämnas oförändrade.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits hava de för statsbidragen erforderliga

anslagen för budgetåret 1923 —1924 ansetts kunna nedsättas,

anslaget till anstalter för obildbara sinnesslöa till 427,000 kronor, anslaget

till anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, till 665,000

kronor samt anslaget till epileptikeranstalter till 95,000 kronor.

I likhet med departementschefen har utskottet ansett skäligt, att

med hänsyn till den allmänna prissänkningen en mindre nedsättning

av ovan omförmälta statsbidrags belopp vidtages. Då utskottet jämväl

funnit de av departementschefen föreslagna reduceringarna av statsbidragen

väl avvägda, får utskottet, som i övrigt icke funnit skäl till

erinran mot vad under förevarande punkt föreslagits, alltså nu hemställa,

att riksdagen må

a) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till anstalter för obildbara sinnesslöa med 427,000

kronor, samt

b) medgiva den av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 8 januari 1923 förordade

ändringen i grunderna för anslagets användning.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 samt. 5 käft. (Nr 5.) 552 23 10

Utskottets

yttrande.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Anstalter

för bildbara

sinnesslöa,

som icke åro

fallandesjuka.

[82.]

Epileptiker
anstalter.

[83.]

Uppehållande

ao verksamheten

vid

statens uppfostringsanstalt

för

sinnesslöa

gossar.

[84.]

83:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning (punkt 82) och under hänvisning till vad utskottet under

nästföregående punkt anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro

fallandesjuka, med 665,000 kronor; samt

b) medgiva den av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 8 januari 1923 förordade

ändringen i grunderna för anslagets användning.

84:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83) och under åberopande

av vad utskottet under punkt 82 härovan anfört, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må

a) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till epileptiker anstalt er med 95,000 kronor; samt

b) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 8 januari 1923 förordade

ändringarna i grunderna för anslagets användning.

85:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 84) att för

budgetåret 1923—1924 bevilja

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare

vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar ett extra anslag

av 12,025 kronor,

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt

ett extra förslagsanslag av 25,500 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 208

—215 i statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av verksamheten vid ifrågavarande anstalt, om

vars upprättande beslut fattades vid 1921 års riksdag, har riksdagen år

1922 å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 beviljat dels till avlöningar

och vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare ett förslagsanslag,

högst, 6,015 kronor, dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt

ett förslagsanslag av 14,900 kronor. Motsvarande anslag för år 1922

utgjorde 12,025 kronor och 29,800 kronor.

Genom brev den 31 december 1921 föreskrev Kungl. Maj:t, att

statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar skulle, så snart ske

kunde, anordnas å Sal bohed i Västmanlands län.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

75

Vad först beträffar avlöningsstaten för Salbohedsanstalten, vilken

stat finnes intagen i en i det följande om förmäld motion, innebär

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag icke någon ändring av densamma.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna driftkostnadsstaten har följande utseende:
-

Utgifter:

Kosthåll för personalen (3 stycken å kronor 1: 75 per dag), förslagsvis

........................................................................................ kronor 1,916: 95

Kosthåll för eleverna (30 stycken ä kronor 1: 10 per dag), förslagsvis

...................................................................................... » 12,045: —

Beklädnad och sängkläder (ä 125 kronor per elev), förslagsvis... » 3,750: —

Undervisningsmateriel och böcker, förslagsvis.............................. » 500: —

Läkare och sjukvård, förslagsvis ................................................. » 2,000: —

Värme och lyse, förslagsvis .......................................................... » 7,000: —

Tvätt och renhållning, förslagsvis............................................... » 1,200: —

Fastighetens underhåll, förslagsvis ............................................... kronor 1,000: —

Onera, arrende, hyror och brandförsäkring, förslagsvis............... » 2,800: —

Underhåll av inventarier, förslagsvis............................................ » 1,000: —

Inköp av arbetsmaterial, förslagsvis............................................. » 300: —

Elevbelöningar, förslagsvis......................................................... » 300: —

Idrotts- och lekmateriel, förslagsvis ............................................... » 100: —

Diverse utgifter, förslagsvis ............................................. » 2,538: 75

Summa kronor 36,450: —

Inkomster:

Avgifter för 30 elever ä 365 kronor för år, förslagsvis.............. kronor 10,950: —

Statens tillskott, förslagsvis ............................................................ » 25,500: -

Summa kronor 36,450: —

Vid jämförelse med nu gällande driftkostnadsstat innebär det föreliggande

förslaget en nedsättning av en del av de i staten ingående

posterna samt upptagande av två nya utgiftsposter nämligen en å 300

kronor för elevbelöningar samt en å 100 kronor för inköp av idrottsoch

lekmateriel.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda

framställning har utskottet till behandling förehaft en av herr A. Petrén

inom första kammaren väckt motion (nr 27), däri hemställts, att riksdagen

med fastställande av i motionen föreslagen avlöningsstat och omkostnadsstat

samt avgiftsstorlek, måtte för budgetåret 1923—1924 bevilja
dels

till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare

vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar ett extra

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

anslag av högst 15,675 kronor (i stället för av Kungl. Maj:t begärda

12,025),

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt

ett extra förslagsanslag av 22,115 kronor (i stället för av Kungl. Maj:t

begärda 25,500).

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Då 1921 års riksdag beviljade anslag till anordnande av en uppfostringsanstalt

för vanartade sinnesslöa gossar å Salbohed, fastställdes

följande avlöning sstat för anstalten för år 1922:

....

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Oredu-

cerat

belopp

Pensions-

avgift

motsva-

rande

belopp

Redu-

cerat

belopp

Summa

1 föreståndare......

2,300

100

2,200

1,200

3,400

[Efter 5 år kan lönen liöjas

| med 400 kronor, efter 10

v år med ytterligare 400

kronor och efter 15 år med

l än ytterligare 400 kronor.

1 lärare ...............

1,600

50

1,550

1,000

2,550

[Efter 5 år kan lönen liöjas

med 300 kronor, efter 10

\ år med ytterligare 300

kronor och efter 15 år med

1 än ytterligare 300 kronor.

1 arbetsledare ......

1 » ......

1,000

1,000

25

25

975

975

500

500

1,475)

1,475 f

[Efter 5 år kan lönen höjas

1 med 100 kronor och efter

| 10 år med ytterligare 10 0

l kronor.

600

25

575

575

2,550

Efter 5 år kan lönen höjas

med 50 kronor och efter

10 år med ytterligare 50

Till vikariatsersätt- ningar och extra

personal samt

tj änstepersonal..

kronor. Därjämte fri

kost och tvätt samt

möblerad bostad.

Summa kronor

—

—

—

—

12,025

Anmärkningar:

1. Samtliga befattningshavare erhålla fri bostad, fri uppvärmning (eller bränsle) samt,

om elektriskt ljus införts, fri belysning. Huggning och sågning av bränsle ävensom armatur

och lampor för elektrisk belysning bekostas dock av befattningshavaren.

2. Husmodern äger under semester rätt till kontant ersättning för kost med det belopp

för var dag, vartill kosthållet för henne beräknats.

3. Därest föreståndare eller lärare äger delaktighet i statsunderstödd pensionsanstalt,

höjes avlöningen med det mot pensionsavgift svarande belopp.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

77

Uti den vid nämnda riksdag fastställda staten för anstaltens driftkostnader

i övrigt räknades med 30 elever. Anstalten öppnades först

i slutet av november 1922, men redan uppgår det sammanlagda antalet

intagna och anmälda, som enligt reglementet äro berättigade till inträde,

i det närmaste till nämnda siffra. Antalet intagna är nämligen nu 15,

medan antalet till inträde berättigade anmälda uppgår till 14. Enligt

vad jag vid besök å anstalten inhämtat, bar anstaltsledningen emellertid

funnit det vara omöjligt att mottaga alla dessa exspektanter förrän antalet.

arbetsledare blivit ökat. Det har nämligen visat sig, att man icke

kau hava alltför stora arbetslag, när fråga är om vanartade sinnesslöa.

I övrigt är behovet av ökning i arbetsledarnas antal i och för sig av

behovet påkallat, enär deras tjänstgörings- och vaktt.id under nuvarande

förhållanden blir alldeles orimligt lång. Till belysande av detta förhållande

må här återgivas en från de två nuvarande arbetsledarna till anstaltens

styrelse ingiven skrivelse, vilken har följande lydelse:

»Till styrelsen för statens uppfostringsanstalt, Salbohed.

Undertecknade anhålla vördsamt, att den tjänstgöring, vi för närvarande

äro ålagda, i någon mån lättas.

Arbetstiden för den icke vakthavande är tillräckligt lång med ett så tröttande

arbete i 10 timmar för dag. Detta anse vi oss dock kunna utföra, varför

det ej är i arbetstiden utan den vakttjänst, vi därutöver äro ålagda, som vi anhålla

om lättnad.

Det åligger den vakthavande att klockan 7 på morgonen övertaga vakten

och det därmed sammanhängande arbetet, vilket sedan fortsätter till klockan 9 e.m.

med uppehåll vid måltiderna endast så lång tid, som därtill är nödvändig. Därtill

kommer, att vi vid helgerna skola varannan dag vara bundna av tjänsten,

eller om den ene skall kunna få någon ledighet, den andre , då måste åtaga sig

ovannämnda långa tjänstgöring två eller tre dagar i följd. Även beträffande de

två fridagar i månaden vi erhålla, är det svårt att ordna med, så att den vakthavande

ej pålägges ännu större arbetsbörda under dessa dagar.

I betraktande av detta anhålla vi att en manlig arbetsledare för de inre

göromålen anställes i stället för att dessa nu skola utföras under ledning av

kvinnlig personal, vilket inverkar mycket menligt på gossarnas lydnad och respekt

för arbetsledarna, samtidigt som det är den kvinnliga personalen svårt att leda

sådant arbete som smörjning av skodonen, inforsling av koks och ved samt skötsel

av värmepannorna, vilka nu få vara utan tillsyn halva dagarna, så att, om man

fyller dem med större mängd koks, de utveckla för hög värme eller i motsatt

fall slockna.

Skulle det ej vara styrelsen möjligt att anställa någon mera arbetsledare —

fast eller tillfällig — hoppas vi dock få lättnad i den nu alltför uppslitande vakttjänsten,

som ser oss för tröttande ut att än i 6 månader — kanske längre —

få ensamma bära.

Salbohed den 16 december 1922.

Karl Hellman.

Arbetsledare.

Carl G. Cederlund.

Arbetsledare.»

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Då man icke gärna kan ålägga nattvakten mer än 10 timmars

tjänstgöringstid (9 e. m.—7 f. m.), men vanartade sinnesslöa gossar

måste hava oavbruten tillsyn dygnet om, blir det icke möjligt att genomföra

den begärda lättnaden i vakttjänstgöringen, förr än arbetsledarnas

antal blivit ökat.

Då Kungl. Maj:t nu föreslagit att den hittills fastställda avlöningsstaten

skulle gälla oförändrad även för nästa budgetår (5:e huvudtiteln,

sid. 208—215), skulle eu anslutning från riksdagens sida till denna

uppfattning alltså innebära, att det i ovan återgivna skrivelse anförda

missförhållandet i varje fall icke skulle kunna bli avhjälpt före den 1

juli 1924 (!). Man kan väl ändock icke gärna låta det fortgå så länge,

att en familjefäder — båda arbetsledarna äro gifta — skall varannan

dag hava en tjänstgöringstid av 14 timmar (7 f. m.—9 e. m.). En ökning

av arbetsledare as antal torde sålunda vara oundviklig. Som ovan

framhållits är anställandet av en tredje arbetsledare även förutsättningen

för att alla anmälda skola kunna mottagas. Framför allt är det

fullkomligt uteslutet, att några vanartade epileptiska barn, varav ett

flertal äro anmälda, skola kunna mottagas utan ökning av arbetsledarnas

antal, då sådana barn äro i behov av särskilt noggrann tillsyn.

Vad beträffar Kungl. Maj:ts förslag till omkostnadsstat för anstalten

under nästa%budgetår räknas däri — som ovan nämnts — med 30 elever

liksom uti nu gällande stat. En väsentlig ökning av anstaltens beläggning

är emellertid nödvändig, därest densamma under det kommande

budgetåret skall kunna bli till det gagn, som med densamma åsyftats.

Som bekant är ju anstaltens uppgift att mottaga sådana å de statsunderstödda

sinnesslö- och epileptikerskolorna intagna gossar, som å

dessa visat sig olämpliga för samlivet eller i deltagandet av arbetet

därstädes, och vilkas utskrivning från nämnda anstalter utgör ett villkor

för statsbidrags utgående till dem (kungl. kungörelse den 24 okt. 1919,

sv. författningssamling nr 659). Före tillkomsten av statens sinnesslöskolor

stod i regel ingen annan utväg öppen än att hemsända dessa

de mest svårskötta bland de sinnesslöa och epileptiska barnen — något

som helt naturligt beredde de kommunala myndigheter, som därvid

blevo nödsakade att omhändertaga dem, mycket stora svårigheter. Då

det sammanlagda antalet av å Salbohedsanstalten intagna och till inträde

berättigade anmälda — såsom ovan nämnts — redan nu i det närmaste

uppgår till det i Kungl. Maj:ts förslag till omkostnadsstat upptagna

elevantalet, så skulle ju, om ej detta kunde väsentligen överskridas,

följden bliva den, att de gossar, som under nästa budgetår komma att

behöva, såsom för samlivet olämpliga, utskrivas från de statsunderstödda

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

79

sinnesslö- och epileptikerskolorna, måste — i likhet med vad förut varit

brukligt — hemsändas till sina kommuner. En sådan åtgärd synes

mig dock något avita, då den anstalt, som är anordnad för att kunna

befria kommunerna från omsorgen om de vanartade sinnesslöa och

epileptiska gossarna, ännu ha många platser lediga. Båda de två för

elever avsedda byggnaderna beräknas nämligen rymma tillsammantagna

55 platser och enbart den barackbyggnad, som hittills är tagen i anspråk

för eleverna, och vilken ju måste i sin helhet uppvärmas, rymmer

över ett 40-tal platser. Att det före den 30 juni 1924, då nästa budgetår

utgår, kommer att ingå ytterligare minst ett 10-tal anmälningar

till denna anstalt, är ställt utom allt tvivel.

Av det nu anförda torde tydligt framgå, att om Salbohedsanstalten

under nästa budgetår skall kunna på ett tillfredsställande sätt fylla sin

uppgift, måste den hava möjlighet att kunna mottaga minst ett 40-tal

elever. Enligt anstaltsleduingens bestämda uppfattning låter detta sig

icke göra, med mindre 4 arbetsledare anställas, nämligen 3 för arbetet

utomhus och å verkstäderna samt en för tillsyn av sådana epileptiska

eller starkt rymningsbegärliga elever, som endast kunna sysselsättas

inom baracken (med handaslöjd av ena eller andra slaget). Med detta

antal arbetsledare torde emellertid 40-talet elever, därest så skulle visa

sig behövligt, kunna överskridas.

För en sådan ökning i elevernas antal torde icke behövas någon

ytterligare lärarkraft, då många av de intagna överskridit den egentliga

skolåldern, varför två skolklasser alltjämt torde bli tillräckliga. För att

föreståndaren emellertid skall få tid till den undervisning, som i så fall

måste påläggas honom, därest elevantalet överskrider 30-talet, torde det

dock bli nödvändigt, att — såsom skolöverstyrelsen uti sitt yttrande i

frågan föreslog — ett särskilt belopp å 700 kronor beräknades för att

möjliggöra befrielse för föreståndaren från skyldigheten att föra anstaltens

räkenskaper. Någon ökning uti antalet kvinnlig ekonomipersonal

torde däremot icke bli behövlig, därest elevantalet går upp till

40-talet eller därutöver, då för uppgiften lämpade elever kunna biträda

med handräckning åt kökspersonalen, diskning m. m.

Nu inser jag alltför väl, att det under nuvarande finansiella situation

icke går för sig att föreslå höjning av en utgiftsstat utan att inkomststaten

ävenledes ökas. En mindre allmän höjning av elevavgiften, som

vid denna anstalt bestämts till 365 kronor för år, synes mig emellertid

kunna ha fog för sig. Visserligen är det i och för sig önskligt att

avgifterna å statens anstalter hållas så låga som möjligt, men i själva

verket överstiga avgifterna vid övriga statens anstalter inom sinnessjuk
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

och abnormvården nämnda belopp. Vid hospitalen är avgiften sålunda

1 krona 10 öre per dag (vilket dock är 40 öre mindre än föregående

år) och vid blindanstalterna, inklusive anstalten för blinda med komplicerat

lyte (av vilka det stora flertalet äro sinnesslöa) är årsavgiften 400

kronor. Det synes mig rimligt, att avgiften vid Salbohedsanstalten för

de vanartade sinnesslöa barn, som icke äro fallandesjuka, höjes till samma

belopp. Vad åter beträffar de vanartade epileptiska barnen, synes mig

goda skäl tala för att avgiften för dem sättes avsevärt högre, då de

kräva vida mera tillsyn och många av dem på grund av sin sjukdom

ofta icke kunna tagas med i arbete utomhus eller på verkstäderna,

varför mottagandet av epileptiska barn med nödvändighet kräver, att

en arbetsledare ständigt finnes uti själva anstaltsbyggnaden för dessa

barns sysselsättning inom denna. Då nu årsavgiften vid epileptikeranstalterna

(till vilka statsbidraget hittills utgått med 500 kronor per år

och elev) är 1,000 kronor per elev, synes det mig, att elevavgiften för

å Salbohedsanstalten intagna epileptiska barn utan olägenhet sättes till

det dubbla mot den i det föregående föreslagna avgiften för övriga därstädes

intagna barn eller till 800 kronor. Ty givet är, att detta belopp

gärna erlägges för en elev, vilken såsom vanartad måste utskrivas från

epileptikeranstalt, där än högre avgift erlagts, blott anstaltsplats kan

beredas honom, så att han ej blir hemsänd till kommunen. Ute i

bygderna saknas nämligen helt naturligt möjlighet att på lämpligt sätt

omhändertaga dylika svårskötta abnorma.

I anslutning till det ovan anförda får jag sålunda påyrka, att den

av Kungl. Maj:t föreslagna avlöning sstaten för Salbohedsanstalten ökas

med 2 arbetsledare, vardera med en begynnelselön av 1,475 kronor,

samt med ett anslag å 700 kronor till räkenskapernas förande, varigenom

denna stat kommer att sluta å (12,025 -f 3,650 =) 15,675 kronor.

Emellertid borde lämpligen föreskrivas, att sistnämnda anslag finge tagas

i anspråk först sedan anstalten nått en viss beläggningssiffra, exempelvis

30, och att vidare den tredje arbetsledaren finge anställas först sedan

elevantalet överskridit 20-talet och den fjärde icke förr än detsamma

överskridit 30-talet.

I fråga om omkostnadsstaten föreslås, att däri räknas med 40 elever.

Då detta antal, som nämnts, rymmes uti den byggnad, som hittills tagits

i anspråk för eleverna, så medför denna ökning av elevantalet icke

någon ökning i utgifterna för värme och lyse. Åven åtskilliga andra

utgifter, såsom för fastighetens underhåll, onera in. m., beröras icke

heller av beläggningens storlek. De enda poster uti Kungl. Maj:ts förslag

till omkostnadsstat, som kräva ökning genom ett större elevantal,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Hl

äro: kosthåll (med 1 krona 10 öre per dag och elev), beklädnad och

sängkläder (med 125 kronor per år och elev) samt tvätt och renhållning

(med 40 kronor per år och elev). En omkostnadsstat, som räknar med

40 elever, skulle sålunda komma att sluta å (36,450 + 5,665 =) 42,115

kronor.

I detta sammanhang må även erinras därom, att kostnaden per

elev blir icke så litet minskad genom beläggningens höjande till 40.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag till utgiftsstat för 30 elever blir årskost
-

naden för varje elev

48,475

30

615 kronor 83 öre.

Med den här före
-

slagna utgiftsstaten för 40 elever blir däremot årskostnaden per elev

57 790

allenast —= 1,444 kronor 15 öre.

Vad inkomsterna beträffar, skulle dessa, med de av mig föreslagna

avgifterna och om man räknar med 30 icke-epileptiska sinnesslöa och

10 fallandesjuka, under budgetåret komma att uppgå till 30 x 400 =

= 12,000 kronor + 10 x 800 = 8,000 kronor, summa 20,000 kronor.''»

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, hade Salbohedsanstalten vid

tidpunkten för skolöverstyrelsens till Kung], Maj:t ingivna framställning

angående anslag för upprätthållande av anstaltens verksamhet

under budgetåret 1923—1924 ännu icke påbörjat sin verksamhet. På

grund härav saknades varje praktisk erfarenhet, som kunde läggas till

grund för bedömande av frågan, i vilken utsträckning dess utrymme

kunde komma att tagas i anspråk under ifrågavarande budgetperiod.

Ehuru överstyrelsen sålunda av principiella skäl ansåge det i viss mån

betänkligt att, särskilt i fråga om en verksamhet, som i vårt land vore

ny och oprövad, vidtaga åtgärder för utvidgning av anstalten, innan

behov av sådan utvidgning blivit av erfarenheten otvetydigt klarlagt,

förklarade sig överstyrelsen å andra sidan icke kunna förbise det angelägna

i, att de vanartade sinnesslöa, för vilka anstalten vore avsedd,

i största möjliga utsträckning bleve omhändertagna. Denna angelägenhet

syntes överstyrelsen så stor, att styrelsen ansåg sig böra överväga

möjligheterna för att, utan en direkt höjning av gällande utgiftsstater,

bereda medel att tillgodose ett före utgången av nu ifrågavarande

budgetperiod möjligen uppkommande behov av mera avsevärd utvidgning.

För att möjliggöra detta ifrågasatte överstyrelsen, huruvida icke

för sådan utvidgning borde beräknas visst anslagsbelopp, som likväl icke

skulle få tagas i anspråk förrän efter särskild prövning, om och i vilken

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 samt. 5 käft. (Nr 5.) 55223 It

Utskottets

yttrande,

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

utsträckning utökning av anstaltspersonalen och förstärkning av vissa i

driftkostnadsstaten upptagna utgiftsposter vore erforderlig, och syntes

styrelsen denna prövning böra verkställas av Kungl. Maj:t. De anslagsbelopp,

som sålunda prövades erforderliga för anstaltens verksamhet,

borde enligt överstyrelsens mening sedermera för närmast följande

budgetår upptagas i staten.

Vidkommande storleken av det belopp, som borde beräknas kunna

stå till Kung]. Maj:ts förfogande för en möjligen behövlig utvidgning

av anstalten, utgick överstyrelsen vid beräknandet av detta belopp från

en ökning av elevantalet till 48. Beträffande avlöningsstaten ansåg

överstyrelsen tillräckligt, att lärarkrafterna ökades genom anställande

av endast en lärarinna med av styrelsen föreslagna kontanta avlöningsförmåner,

2,150 kronor årligen. Med hänsyn härtill förordade överstyrelsen

emellertid, att ett särskilt belopp av 700 kronor beräknades

för att möjliggöra befrielse för föreståndaren från skyldigheten att föra

anstaltens räkenskaper. I fråga om arbetsledarna ansåg sig överstyrelsen

i likhet med anstaltsstyrelsen icke för det dåvarande kunna

ifrågasätta anställande av mer än en ny sådan befattningshavare. Anställande

av ett nytt biträde åt husmodern med en beräknad kontant

avlöning av 275 kronor årligen syntes vidare vara erforderligt.

Vid anmälan av förevarande anslagsäskande inför Kungl. Maj:t

har departementschefen, under betonande av att det för visso måste

betraktas som en social angelägenhet av vikt, att de vanartade sinnesslöa

i så stor utsträckning som möjligt bleve på lämpligt sätt omhändertagna,

likväl med hänsjm till den statsfinansiella situationen ansett

det vara med betänkligheter förenat att nu vidtaga åtgärder för en utvidgning

av den så nyligen beslutade anstalten, innan praktisk erfarenhet

vunnits om behovet av sådan utvidgning och om beskaffenheten av

anstaltens elevmateriel. I varje fall har det synts departementschefen,

att intagningen av elever i anstalten tillsvidare borde begränsas till

sådant antal, att anstaltens verksamhet kunde upprätthållas utan ökning

av den personal, för vilken gällande stat vore beräknad.

Av vad sålunda anförts framgår, att det vid statsverkspropositionen

avgivande icke var känt, vilken omfattning anstaltens verksamhet

och de därmed förenade göromålen allt från början skulle komma att

taga samt att på grund härav möjlighet icke förefanns att bedöma

storleken av den för anstaltens verksamhet nödiga personalen.

Den i motionen lämnade utredningen härutinnan samt vad utskottet

i övrigt i föreliggande fråga inhämtat, har emellertid bibringat utskottet

den uppfattningen, att även med anstaltens nuvarande belägg
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 83

ning anstaltens arbetsledarepersonal måste anses otillräcklig. Såsom

den i ämnet väckta motionen sålunda utvisar, uppgick vid tidpunkten

för densammas avgivande, den 19 januari 1923, antalet intagna elever

till femton och utgjorde antalet till inträde berättigade fjorton. Av

dessa senare hava numera enligt utskottet tillhandakomna upplysningar

sex intagits å anstalten men har antalet exspektanter likväl stegrats till

aderton. Med hänsyn till angelägenheten av att åtgärd snarast vidtoges

för att bereda de nu anställda arbetsledare erforderlig lättnad

i deras tjänstgöring har ock, enligt vad till utskottets kännedom kommit,

skolöverstyrelsen, efter därom gjord framställning av anstaltens

styrelse och sedan överstyrelsen förrättat inspektion av anstalten, i

skrivelse till Kungl. Maj:t av den 13 februari 1923 hemställt dels om

rätt att å driftkostnadsanslaget för anstalten för innevarande budgetår,

i den mån det vore nödvändigt, anlita extra hjälp för att bereda sådan

lättnad, dels ock att Kungl. Maj:t måtte för beredande av anslag till

ökat antal arbetsledare för budgetåret 1923—1924 vidtaga den åtgärd,

Kungl. Maj:t prövade lämplig.

På grund härav och då genom en utvidgad beläggning av anstalten

den nytta, densamma bereder samhället, väsentligt ökas, har

utskottet ansett sig böra tillstyrka, att från och med nästa budgetår å

anstaltens avlöningsstat uppföras ytterligare två arbetsledare. 1 vilken

utsträckning extra hjälp dessförinnan må beredas anstalten torde böra

ankomma på Kungl. Maj:ts prövning. Utskottet vill ock i detta sammanhang

framhålla, att, enligt vad såväl skolöverstyrelsen anfört som

ock i motionen påpekats, genom en sådan utökning av arbetsledarepersonalen

ett 40-tal elever kan å anstalten intagas.

Motionären har vidare föreslagit, att, under förutsättning, att anstaltens

föreståndare pålägges ytterligare undervisningsskyldighet, därest

elevantalet överskrider 30, ett särskilt belopp å 700 kronor måtte å

staten beräknas för att möjliggöra befrielse för anstaltens föreståndare

från den honom nu påvilande skyldigheten att föra anstaltens räkenskaper.

Jämväl motionärens förslag härutinnan har utskottet funnit sig

böra tillstyrka.

Vad slutligen beträffar av motionären föreslagna förhöjningarna

av elevavgifterna vid ifrågavarande anstalt, har utskottet funnit de skäl,

motionären anfört till stöd för sin framställning i denna del, beaktansvärda

och har utskottet alltså ansett sig böra förorda en förhöjning av

ifrågavarande avgifter i enlighet med motionärens förslag.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Vid bifall till utskottets förslag skulle sålunda den av Kungl. Maj:t

föreslagna avlöningsstaten för Salbohedsanstalten ökas med ytterligare

två arbetsledare, vardera med en begynnelseavlöning av 1,475 kronor

samt med ett anslag å 700 kronor till räkenskapernas förande.

Vad omkostnadsstaten angår, skulle utgifterna å denna beräknas

för 40 elever. Då detta antal inrymmes uti den byggnad, som hittills

tagits i anspråk för eleverna, medför denna ökning av elevantalet icke

någon förhöjning av flertalet utgiftsposter. De enda poster uti Kungl.

Maj:ts förslag till omkostnadsstat, som kräva ökning, äro kosthåll för

personalen, kosthåll för eleverna, beklädnad och sängkläder samt tvätt

och renhållning. Till förstberörda utgiftspost har motionären vid beräknandet

av omkostnadsstaten för anstalten på i motionen angivet skäl

icke tagit hänsyn, men torde enligt utskottets mening så böra ske i

betraktande av, att anstaltens beläggning med all sannolikhet kommer

att konstant hålla sig över 30-talet. Däremot har utskottet ansett, att

posten för diverse utgifter bör i och för totalbeloppets avrundning

tåla någon minskning, förslagsvis till 1,261 kronor 25 öre.

Vad inkomsterna beträffar, skulle dessa med av utskottet förordade

avgifter och om man, på sätt motionären ifrågasatt, räknar med 30

icke-epileptiska sinnesslöa och 10 fallandesjuka, under budgetåret komma

att uppgå till 20,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande förslag och ovanberörda av herr Petrén

väckta motion

I) godkänna följande förslag till avlönings- och

omkostnadsstater för statens uppfostringsanstalt för

sinnesslöa gossar, att tillämpas från och med budgetåret

1923—1924:

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 85

Avlöning sstat.

Lön

Tj änst- görings- pen- ningar

Oredu-

cerat

belopp

Pensions-

avgift

motsva-

rande

belopp

Redu-

cerat

belopp

Summa

1 föreståndare......

2,300

n

100

2,200

1,200

3,400

Efter 5 år kan lönen höjas

med 400 kronor, efter 10

år med ytterligare 400

kronor och efter 15 år med

än ytterligere 400 kronor.

1 lärare ...............

1,600

50

1,550

1,000

2.550

[Efter 5 år kan lönen höjas

med 300 kronor, efter 10

'' år med ytterligare 300

; kronor och efter 15 armed

y än ytterligare 300 kronor.

1 arbetsledare ......

3 » ......

1,000

3,000

25

75

975

2,925

500

1,500

1,475

4,425

(Efter 5 år kan lönen höjas

j med 100 kronor och efter

| 10 år med ytterligare 100

| kronor.

1 husmoder .........

600

25

575

—

575

Efter 5 år kan lönen höjas

med 50 kronor och efter

10 år med ytterligare 50

kronor. Därjämte fri

kost och tvätt samt

möblerad bostad.

Till vikariatsersätt- ningar, extra per- sonal och tj änste- personal samt för

förande av räken- skaperna .........

3,250

Summa kronor

- I

—

—

15,675

Anmärkningar:

1. Samtliga befattningshavare erhålla fri bostad, fri uppvärmning (eller bränsle) samt,

om elektriskt ljus införts, fri belysning. Huggning och sågning av bränsle ävensom armatur

och lampor för elektrisk belysning bekostas dock av befattningshavaren.

2. Husmodern äger under semester rätt till kontant ersättning för kost med det belopp

för var dag, vartill kosthållet för henne beräknats.

3. Därest föreståndare eller lärare äger delaktighet i statsunderstödd pensionsanstalt,

höjes avlöningen med det mot pensionsavgift svarande belopp.

Omkostnad sstat.

Utgifter:

Kosthåll för personalen (5 stycken a kronor 1: 75 per dag), förslagsvis

...................................................................................... kronor 3,193: 75

Kosthåll för eleverna (40 stycken ä kronor 1:10 per dag), förslagsvis

........................................................................................ » 16,060: —

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Uppehållande

av verksamheten

vid

statens uppfostringsanstalt

för

sinnes slöa

fickor.

[85.]

Beklädnad och sängkläder (ä 125 kronor per elev), förslagsvis

Undervisningsmateriel och böcker, förslagsvis...........................

Läkare och sjukvård, förslagsvis ................................................

Värme och lyse, förslagsvis .........................................................

Tvätt och renhållning, förslagsvis...............................................

Fastighetens underhåll, förslagsvis .............................................

Onera, arrende, hyror och brandförsäkring, förslagsvis ...........

Underhåll av inventarier, förslagsvis ..........................................

Inköp av arbetsmaterial, förslagsvis.............................................

Elevbelöningar, förslagsvis............................................................

Idrotts- och lekmateriel, förslagsvis...........................................

Diverse utgifter, förslagsvis ........................................................

kronor

»

»

»

»

5.000

500

2.000

7.000

1,600

1.000

2,800

1,000

300

300

100

1,261

25

Summa kronor 42,115

Inkomster:

Avgifter för 40 elever, förslagsvis................................................. kronor 20,000: —

Statens tillskott, förslagsvis ....................................■’.................... » 22,115: —

Summa kronor 42,115: —

II) besluta, att elevavgifterna vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa gossar från och med

budgetåret 1923—1924 skola utgå med 400 kronor

per år för vanartade sinnesslöa gossar, som icke äro

fallandesjuka samt med 800 kronor per år för vanartade

sinnesslöa gossar, som tillika äro fallandesjuka;

III) för sagda budgetår bevilja

a) till avlöningar och vikariatser sättning ar m. in. åt

befattningshavare vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa

gossar ett extra anslag av 15,675 kronor; samt

b) till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma

anstalt ett extra förslagsanslag av 22,115 kronor.

86:o) Kung]. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 85) att för

budgetåret 1923—1924 bevilja

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare

vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor ett extra

anslag av 7,760 kronor

dels och till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt

ett extra förslagsanslag av 14,400 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 215

—218 i statsrådsprotokollet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

H7

För uppehållande av verksamheten vid ifrågavarande anstalt har 1922

års riksdag å extra stat för tiden 1 januari — 30 juni 1923 beviljat dels till

avlöningar och vikariatsersättningar in. m. åt befattningshavare vid anstalten

ett förslagsanslag, högst, 3,880 kronor, dels ock till bidrag till

driftkostnader i övrigt vid anstalten ett förslagsanslag av 8,450 kronor.

För ifrågavarande ändamål hade av 1921 års riksdag för senare halvåret

1922 beviljats anslag till samma belopp som för första halvåret 1923.

Den av riksdagen antagna avlöningsstaten för ifrågavarande anstalt,

upptager 1 föreståndarinna med en avlöning av 2,400 kronor, 1 handarbete!

ärarinna med 1,750 kronors avlöning samt 1 vaktmästare med

en avlöning av 1,475 kronor, varjämte i staten upptagits dels ett belopp

av 400 kronor till ersättning för bostad och bränsle åt vaktmästaren,

dels ock en summa av 1,735 kronor till vikariatsersättningar och extra

personal samt tjänstepersonal, allt för år räknat.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär icke någon ändringav

denna avlöningsstat.

Den av Kungl. Maj:t för budgetåret 1923—1924 föreslagna driftkostnadsstaten

är av följande lydelse:

Utgifter.

Kosthåll för personalen (3 st. ä kronor 1:75 per dag), förslagsvis

................................................................................. kronor

Kosthåll för eleverna (15 st. ä kronor 1:10 per dag), förslagsvis

...............................................................................••• »

Beklädnader och sängkläder (ä 100 kronor per elev), förslagsvis »

Undervisningsmateriel och böcker, förslagsvis............................ »

Läkare och sjukvård, förslagsvis .................................................. »

Värme och lyse, förslagsvis ............................................................ »

Tvätt och renhållning, förslagsvis................................................. »

Fastighetens underhåll, förslagsvis ................................................ »

Underhåll av inventarier, förslagsvis ............................................. »

Inköp av arbetsmaterial, förslagsvis................................................ »

Elevbelöningar, förslagsvis.............................................................. »

Diverse utgifter, förslagsvis ............................................. 8

1,916: 25

6,022: 50

1,500: —

300: —

600: —

5,000: —

600: —

500: —

500: - 750: —

150: —

2,036: 25

Summa kronor 19,875: —

Inkomster.

Avgifter för 15 elever ä 365 kronor för år, förslagsvis............... kronor 5,475: —

Statens tillskott, förslagsvis ........................................................... » 14,400: —

Summa kronor 19,875: —

I sammanhang med Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda

framställning har utskottet till behandling förehaft en av herrar A. Petrén

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

och A. von Sneidern inom första kammaren väckt motion (nr 28), däri

hemställts, att riksdagen, med fastställande av i motionen föreslagen

avlöningsstat och omkostnadsstat samt avgiftsstorlek, måtte för budgetåret

1923—1924 bevilja

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare

vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor ett extra anslag

av högst 8,600 kronor (i stället för av Kungl. Maj:t föreslagna 7,760 kronor),

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt

ett extra förslagsanslag av 14,075 kronor (i stället för av Kungl. Maj:t

föreslagna 14,400 kronor).

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»Kungl. Maj:ts förslag till avlöningsstat för uppfostringsanstalten

för sinnesslöa flickor vid Vänersborg (5:te huvudtiteln sid. 215—219)

innebär icke någon ändring av den avlöningsstat, som fastställdes, då

1921 års riksdag beviljade anslag till denna anstalts upprättande, och

vilken stat upptog 1 föreståndarinna med 2,400 kronors lön (och 3 ålderstillägg

å 300 kronor efter resp. 5, 10 och 15 år), 1 handarbetslärarinna

med 1,750 kronors lön (och 3 ålderstillägg å 200 kronor efter resp. 5,

10 och 15 år) och 1 vaktmästare med 1,475 kronors lön (och 2 ålderstillägg

å 100 kronor efter resp. 5 och 10 år) samt i ersättning för bostad

och bränsle 400 kronor, ävensom till vikariatsersättningar och extra

personal samt tjänstepersonal 1,735, summa 7,760 kronor. Att Kungl.

Maj:t icke föreslagit någon ökning i denna stat sammanhänger med det

förhållandet, att Kungl. Maj:t även för budgetåret 1923 —1924 räknat

med en beläggning av allenast 15 eller det antal elever, varmed räknats

uti den av 1921 års riksdag fastställda utgiftsstaten för anstalten. Nu

är det visserligen sant, att skall intagning å denna anstalt för vanartade

sinnesslöa flickor ske allenast genom överflyttning från de statsunderstödda

sinnesslö- och epileptikerskolorna av därstädes såsom olämpliga

för samlivet befunna flickor, torde anstaltens beläggning icke komma att

överskrida 15-talet vid nästa budgetårs slut. Då emellertid den nuvarande

anstaltsbyggnaden rymmer 40 platser, vore det givetvis i hög

grad oekonomiskt att under längre tid utnyttja så ringa del av utrymmet,

då driftkostnaderna per elev ju bliva vida större, ju mindre beläggningen

är (se nedan). Sinnesslövårdssakkunnige, vilka uppgjort förslaget till

denna anstalts anordnande, hava också tagit initiativ för möjliggörande

av en hastigare beläggning av anstalten. Den 15 augusti 1922 ingåvo

nämligen nämnda sakkunnige följande skrivelse till Kungl. Maj:t:

''Sinnesslövårdssakkunniga hava i sitt den 12 februari 1921 avgivna betänkande

angående upprättandet av uppfostringsanstalter för vanartade sinnesslöa

opaginerad Kontrollera mot PDF

BO

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

föreslagit, att i sådan anstalt endast skulle få intagas elev, som vore eller förut

varit intagen i skola för sinnesslöa eller fallandesjuka eller i skyddshem för vanartade

barn (betänkandet sid. 34 ff., reglementsförslagens 1 §).

De sakkunnigas förslag innebar vidare, att i anslutning till ifrågavarande

uppfostringsanstalter skulle kunna anordnas arbetshemsavdelningar för sådana

vanartade sinnesslöa, vilka uppnått den ålder, att de icke lämpade sig för skolhem,

men vilka med hänsyn till vanartens eller den psykiska abnormitetens beskaffenhet

icke nödvändigt behövde vårdas å vare sig sluten anstalt eller öanstalt och vilka

därför icke voro i behov av överflyttning till de anstalter för vuxna vanartade

sinnesslöa, som enligt de sakkunnigas förslag borde upprättas. Vid uppfostringsanstalten

för gossar borde denna arbetshemsavdelning anordnas såsom särskilt

annex, medan vid uppfostringsanstalten för flickor arbetshemseleverna syntes

kunna utan olägenhet omhändertagas i själva skolhemmet, blott detta kunde tillräckligt

effektivt isoleras från yttervärlden (sid. 40, 53—54 in. fl.).

Till de sålunda ifrågasatta arbetsliemsavdelningarna skulle i första hand överflyttas

sådana i skolhemmen för vanartade intagna, vilka efter avslutad utbildning

därstädes befunnes kunna kvarstanna vid vederbörande anstalt. I skolhemmet för

flickor, vilket enligt de sakkunnigas beräkningar vid öppnandet blott till en mindre

del komme att upptagas av skolelever, borde emellertid enligt förslaget (sid. 53—55)

kunna till en början intagas även åtskilliga äldre elever, vilka redan från intagningen

komme att bliva arbetshemselever. Aven beträffande dessa skulle emellertid

gälla den ovan berörda principen, att intagning finge äga rum endast av sådana

elever, vilka tidigare varit intagna i sinnesslö- eller epileptikerskola eller i

skyddshem.

Vid uppgörandet av berörda förslag hade de sakkunniga utgått ifrån, att

utredningen om nyssnämnda fristående arbetshem skulle kunna fullbordas inom

sådan tid, att dessa anstalter kunde komma till stånd omkring två år efter uppfostringsanstalternas

upprättande. Då det emellertid på grund av särskilda omständigheter

icke varit möjligt att slutföra utredningen inom den .ursprungligen

avsedda tiden och frågan om arbetshemmens upprättande därför icke kan komma

att avgöras förrän betydligt senare än tidigare beräknats, kommer bristen på möjligheter

för ett tillfredsställande omhändertagande av ett stort antal vuxna vanartade

sinnesslöa fortfarande under en avsevärd tid att med oförminskad styrka

göra sig gällande.

Om angelägenheten av att å lämplig anstalt omhändertaga ifrågavarande

sinnesslöa, i främsta rummet sådana sinnesslöa kvinnor, vilka äro i sexuellt avseende

opålitliga, har särskilt de sakkunnigas ordförande i egenskap av medicinskpsykiatrisk

inspektör över sinnesslöanstalterna haft tillfälle att erhålla upprepade

påminnelser. I all synnerhet har på sistone, sedan beslutet om upprättande av

en anstalt för vanartade kvinnliga sinnesslöa börjat bliva bekant, inkommit förfrågningar

angående möjligheten att på denna anstalt bereda plats för till vuxen

ålder komna kvinnliga sinnesslöa, vilka icke på betryggande sätt kunna vårdas

vare sig i hemmen eller å fattigvårdsanstalterna.

Ehuru de sakkunniga i fråga om grunderna för intagning i skolhemmen för

vanartade fortfarande principiellt äro av samma uppfattning, som kommit till uttryck

i de ovan refererade förslagen, hava de sakkunniga med hänsyn till nyssnämnda

erfarenheter likväl ansett sig böra överväga möjligheterna att i avvaktan

på tillkomsten av ett arbetshem för vanartade sinnesslöa kvinnor skapa utvägar

för omhändertagande jämväl av sådana vanartade kvinnliga sinnesslöa, vilka icke

tidigare varit intagna å förut angivna uppfostringsanstalter.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 saml. 5 Käft. (Nr 5.)

552 23 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Yid behandlingen av denna fråga hava de sakkunniga funnit sig böra förorda,

att vid upprättandet av den beslutade uppfostringsanstalten för vanartade

sinnesslöa flickor måtte medgivas, att i denna anstalt må, där sådant finnes utan

skada för anstaltens verksamhet kunna ske, tills vidare intill dess arbetshem för

vanartade sinnesslöa kvinnor kommit till stånd, intagas kvinnliga sinnesslöa, vilka

på grund av vanart äro olämpliga att omhändertagas annorstädes än å anstalt

för vanartade sinnesslöa. Vid förordnandet av denna anordning förutsättes givetvis

att, sedan arbetshem för vanartade kvinnliga sinnesslöa tillkommit, dit överflyttas

sådana i skolhemmets arbetshemsavdelning intagna, vilka lämpligare vårdas

i särskilt arbetshem.

De sakkunniga hava så mycket hellre ansett sig kunna förorda den här

ifrågasatta övergångsanordningen, som det finnes grundad anledning antaga, att

det skolhem i Vänersborg, som skall användas för den ifrågavarande uppfostringsanstalten

och vilket inrymmer omkring 40 platser, under de närmaste åren av

sin verksamhet icke kommer att bliva fullbelagt med de intagningsbestämmelser,

som ursprungligen föreslagits.

Ansökning om intagning bör även i fråga om här avhandlade sinnesslöa ingivas

till anstaltens styrelse, vilken har att pröva densamma. Vid ansökningen

torde, i anslutning till vad i 3 § av förslaget till reglemente för anstalten föreskrivits,

böra fogas läkarintyg, avfattat i enlighet med vederbörligen fastställt

formulär, uppgifter rörande den sinnesslöas uppförande och levnadsförhållanden,

vilka uppgifter, där ansökan göres av annan än kommunal myndighet, böra vara

attesterade av pastor eller ordförande i kommunalnämnd eller barnavårdsnämnd,

samt vederbörandes förbindelse att ansvara för erläggande till anstalten av stadgad

avgift för eleven.

Några särskilda föreskrifter beträffande behandlingen av ifrågavarande sinnesslöa

torde icke erfordras.

Under åberopande av det anförda få de sakkunniga vördsamt hemställa, att

herr statsrådet behagade vidtaga åtgärder för att i samband med utfärdande av

reglemente för statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor måtte dels medgivas,

att utan hinder av bestämmelserna i sagda reglemente i anstalten må, där

sådant finnes utan skada för verksamheten vid densamma kunna ske, tills vidare

intagas även till vuxen ålder kommen kvinnlig sinnesslö, som icke är eller varit

intagen i sådan anstalt, som i reglementets 1 § 1 mom. omförmäles, men vilken

till följd av vanart är olämplig att omhändertagas annorstädes än å anstalt för

vanartade sinnesslöa, dels ock förordnas, att ansökan om inträde för sinnesslö,

varom här är fråga, skall vara åtföljd av

1) läkarintyg, avfattat i enlighet med fastställt formulär;

2) uppgifter rörande den sinnesslöas uppförande och levnadsförhållanden,

vilka uppgifter, där ansökan göres av annan än kommunal myndighet, skola vara

attesterade av pastor eller ordförande i kommunalnämnd eller barnavårdsnämnd;

samt

3) eu av målsman eller annan vederbörande i överensstämmelse med fastställt

formulär utfärdad förbindelse att ansvara för erläggande till anstalten av

stadgad avgift för eleven.’

Med anledning av denna framställning har Kungl. Maj:t i nådigt

brev den 9 november 1922 lämnat medgivande att å bär ifrågavarande

anstalt må, där så linnes utan skada för verksamheten vid anstalten

kunna ske, tillsvidare intagas till vuxen ålder kommen kvinnlig sinnesslö,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande. Nr

!)!

■ a.

ehuru hon icke är eller varit intagen i sinnesslö- eller epileptikerskola,

skyddshem eller tvångsuppfostringsanstalt men till följd av vanart icke

lämpligen kan omhändertagas annorstädes än å anstalt för vanartade

sinnesslöa.

Skall detta medgivande få någon praktisk betydelse, måste givetvis

anstaltens beläggning under nästa budgetår ökas utöver det antal, varmed

Kungl. Maj:t räknat i sitt förslag till utgiftsstat. Från allmän social

synpunkt är det ju också i hög grad önskvärt, att alla befintliga resurser

för omhändertagande av vuxna vanartade sinnesslöa så långt möjligt

utnyttjas, då dylika ute i samhället ofta bli mycket kostbara för kommunen.

Det är nämligen mycket vanligt, att dessa sinnesslöa flickor,

vilka icke sällan hava ett mycket starkt driftliv, föda det ena barnet

efter det andra till världen. Helt naturligt komma därför platserna å

statsanstalten för vanartade sinnesslöa flickor att bliva mycket eftersökta.

Emellertid är det ej tillrådligt att redan under nästa budgetår fullbelägga

anstalten, då platser för mottagande av sådana sinnesslöa flickor,

som visat sig olämpliga för samlivet å de statsunderstödda sinnesslöoch

epileptikerskolorna, böra finnas disponibla i den nuvarande anstaltsbyggnaden

under de närmaste åren, till dess anstalten blivit utvidgad

eller arbetshem för vuxna vanartade sinnesslöa — såsom planen är —

blivit anordnat på annan plats. Det torde därför ej vara skäl att under

nästa budgetår låta beläggningen ökas över 30-talet.

Räknar man sålunda med en beläggning av 30 elever, torde — i

betraktande därav att det här är fråga om arbetsföra flickor, som hava

sin sysselsättning inom ett i sin helhet inhägnat område — dock icke

behövas ökning i antalet befattningshavare undantagandes den för tillsynen

nödiga sköterskepersonalen. För tillsynen under dagen kräves

då tvenne sköterskor i stället för en. I detta sammanhang må i övrigt

framhållas, att mot eu under åratal fortsatt så ringa beläggning av

anstalten, att endast en sköterska kan anställas, talar även det skälet,

att denna sköterska skulle få en alldeles orimligt lång tjänstgöringsoch

vakttid (jämför motionen rörande Salbohedsanstalten). Två dagsköterskor

torde emellertid bli tillräckliga även sedan den nuvarande anstaltsbyggnaden

fullbelagts. Under förutsättning att anstalten även mottager

vanartade sinnesslöa flickor, som äro epileptiska — något som givetvis

är i hög grad önskvärt — kräves emellertid även en nattsköterska.

Med här föreslagen beläggning skulle det i avlöning sstaten upptagna

beloppet till vikariatersättningar och extra personal samt tjänstepersonal:

1,735 kronor — varav är beräknat till lön åt kokerska 540 kronor, åt

köksbiträde 420 kronor och åt en sköterska 420 kronor — alltså behöva

ökas med allenast lön för två sköterskor eller 840 kronor, vadan

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

denna stat alltså komme att sluta å (7,760 + 840 =) 8,600 kronor.

Emellertid borde lämpligen föreskrivas, att den andra dagsköterskan

finge anställas först efter det 15-talet överskridits och nattsköterskan

först efter det någon fallandesjuk blivit intagen.

Vad beträffar omkostnadsstaten, som i Kungl. Maj:ts förslag är upptagen

till 19,875 kronor, medför den här föreslagna ökade beläggningen,

då byggnaden i sin helhet ju i allt fall måste uppvärmas, höjning av

allenast följande poster: kosthåll för personalen (ytterligare 2 stycken

å 1 krona 75 öre per dag =) 1,277 kronor 50 öre, kosthåll för eleverna

(med 1 krona 10 öre per dag och elev), beklädnader och sängkläder

(med 100 kronor per år och elev) samt tvätt och renhållning (med 40

kronor per år och elev). En omkostnadsstat, som räknar med 30 elever,

skulle sålunda komma att sluta å (19,875 + 9,400 =) 29,275 kronor.

Såsom framgår av en jämförelse mellan den av Kungl. Maj:t framlagda

utgiftsstaten, vilken räknar med eu beläggning av 15, och den

här föreslagna utgiftsstaten, som räknar med den dubbla beläggningen,

innebär den senare en betydligt lägre driftkostnad per elev. Enligt

Kungl. Maj:ts förslag till utgiftsstat blir årskostnaden för varje elev

27 635

—7-;— = 1,842 kronor 33 öre. Med den här föreslagna utgiftsstaten

10

blir däremot årskostnaden för varje elev endast

37,875

30

= 1,262 kronor

50 öre.

Beträffande inkomstfrågan hänvisas till den i dag väckta motionen

rörande ändring i staten för uppfostringsanstalten för sinnesslöa gossar

å Salbohed, vari närmare utvecklats skälen för där framlagt förslag att

vid statens sinnesslöanstalter höja årsavgiften för sinnesslöa, som icke

äro behäftade med epilepsi, till 400 kronor och för fallandesjuka till

800 kronor. Med dessa avgifter och om man räknar med 22 ickeepileptiska

sinnesslöa och 8 fallandesjuka skulle inkomsterna under budgetåret

komma att uppgå till 22 x 400 = 8,800 kronor + 8 x 800 = 6,400

kronor, summa 15,200 kronor.y>

Såsom den i ärendet lämnade redogörelsen utvisar, har Kungl. Maj:t

vid beräknandet av ovan intagna förslag till utgiftsstat för budgetåret

1923—1924 utgått ifrån, att antalet elever vid Vänersborgsanstalten

skulle såsom hittills beräknas till femton, och har jämväl med hänsyn

härtill, vad beträffar den för anstaltens verksamhet erforderliga personalen,

någon ändring icke föreslagits. Därest, såsom förutsatts, intagning

å anstalten allenast skulle ske genom överflyttning från de statsunderstödda

sinnesslö- och epileptikeranstalterna av därstädes såsom

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

93

olämpliga befunna flickor, torde ock enligt utskottets mening anstaltens

beläggning ej heller komma att överskrida nämnda antal.

Av den i ämnet väckta motionen framgår emellertid, att Kungl.

Maj:t med anledning av därom av de s. k. sinnesslövårdssakkunniga

gjord framställning genom brev den 9 november 1922 medgivit, att å

här ifrågavarande anstalt finge, där så funnes utan skada för verksamheten

vid anstalten kunna ske, tillsvidare intagas till vuxen ålder kommen

kvinnlig sinnesslö, ehuru hon icke vore eller varit intagen i sinnesslö-

eller epileptikerskola, skyddshem eller tvångsuppfostringsanstalt

men till följd av vanart icke lämpligen kunde omhändertagas annorstädes

än å anstalt för vanartade sinnesslöa. Därest detta medgivande

skall få någon praktisk betydelse, har det synts utskottet, i likhet med

motionärerna, att en ökad beläggning av anstalten under nästa budgetår

torde vara oundgänglig. Då den nuvarande anstaltsbyggnaden rymmer

fyratio platser, har det ock, vid det förhållande att vårdbehövande utöver

det nu beräknade antalet intagna förefinnas, synts utskottet oekonomiskt

att under längre tid utnyttja så ringa del av utrymmet, särskilt som

driftkostnaderna för elev ju bliva större, ju mindre beläggningen är.

Med hänsyn härtill och i betraktande i övrigt av de skäl, motionärerna

anfört till stöd för sitt förslag, har utskottet funnit sig böra tillstyrka, att

vid beräknandet av anslag till anstalten antalet elever beräknas till trettio.

Vid en sålunda ökad beläggning av anstalten har det synts utskottet

ofrånkomligt, att sköterskepersonalen förstärkes. Motionärerna hava

härutinnan föreslagit anställandet dels av ytterligare en sköterska för

tillsynen under dagen, dels ock — under förutsättning att anstalten

även mottoge vanartade sinnesslöa flickor, som vore epileptiska — en

nattsköterska. Mot motionärernas förslag härutinnan har utskottet icke

haft något att erinra, dock att utskottet, i likhet med motionärerna,

ansett, att dagsköterskan icke må anställas, förrän elevantalet överskridit

femton och nattsköterskan först efter det någon fallandesjuk

blivit å anstalten intagen.

Vad inkomsterna för ifrågavarande anstalt beträffar, hava motionärerna

hänvisat till den under föregående punkt omförmälda motionen

rörande ändring i staten för uppfostringsanstalten för sinnesslöa gossar

å Salbobed, vari närmare utvecklats skälen för där framlagt förslag att

vid statens sinnesslöanstalter höja årsavgiften för sinnesslöa, som icke

äro behäftade med epilepsi, till 400 kronor och för fallandesjuka till

800 kronor. Utskottet, som, på sätt förut nämnts, funnit sig böra biträda

de för Salbohedsanstalten föreslagna förhöjda elevavgifter, har ej

heller funnit skäl till erinran emot, att årsavgiften för elev även vid

Vänersborgsanstalten bestämmes i enlighet med motionärernas förslag.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

På grund av vad sålunda anförts och då utskottet icke funnit något

att erinra emot de av motionärerna föreslagna avlönings- och omkostnadsstaterna

för anstalten i fråga, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kung]. Maj:ts

föreliggande förslag och med bifall till ovanberörda

av herrar Petrén och von Sneidern väckta motion

I) godkänna följande förslag till avlönings- och

omkostnadsstater för statens uppfostringsanstalt för

sinnesslöa flickor att tillämpas från och med budgetåret

1923—1924.

Avlöning sstat.

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Oredu-

cerat

belopp

Pensions-

avgift

motsva-

rande

belopp

Redu-

cerat

belopp

Summa

1 föreståndarinna..

1,650

50

1,600

800

2,400

Efter 5 år kan lönen höjas

med 300 kronor, efter 10

år med ytterligare 300

kronor och efter 15 år

med än ytterligare 300

kronor.

1 handarbetslära- rinna ...............

1,000

50

950

800

1,750

Efter 5 år kan lönen höjas

med 200 kronor, efter 10

år med ytterligare 2 00

kronor och efter 15 år

med än ytterligare 200

kronor.

1 vaktmästare......

1,000

25

975

500

1,475

jEfter 5 år kan lönen höjas

j med 100 kronor och efter

\ 10 år med ytterligare 100

[ kronor.

Ersättning för bo- stad och bränsle

åt vaktmästaren

400

Vikariatsersättnin- gar och extraper- sonal samt tjän- stepersonal .......

2,575

Summa kronor

— | -

—

_

8,600

Anmärkningar:

1. Föreståndarinnan och. handarbetslärarinnan erhålla fri hostad, fri uppvärmning samt

elektrisk belysning. Armatur och lampor för elektrisk belysning bekostas dock av befattningshavaren.

2. Därest föreståndarinna eller handarbetslärarinna äger delaktighet i statsunderstödd

pensionsanstalt, höjes avlöningen med mot pensionsavgift svarande belopp.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

95

Omkostnadsstat.

Utgifter.

Kosthåll för personalen (5 st. å kronor 1: 75 per dag), förslagsvis.

...................................................................................... kronor 3,193: 75

Kosthåll för eleverna (30 st. å kronor 1: 10 per dag), förslagsvis

.................................................................................... » 12,045: —

Beklädnader och sängkläder (k 100 kronor per elev), förslagsvis » 3,000: —

Undervisningsmateriel och böcker, förslagsvis ......................... » 300: —

Läkare och sjukvård, förslagsvis .................................................. » 600: —

Värme och lyse, förslagsvis ........................................................... » 5,000: —

Tvätt och renhållning, förslagsvis ................................................ » 1,200: —

Fastighetens underhåll, förslagsvis................................................ » 500: —

Underhåll av inventarier, förslagsvis............................................. » 500: —

Inköp av arbetsmaterial, förslagsvis ............................................. » 750: —

Elevbelöningar, förslagsvis ............................................................ » 150: —

Diverse utgifter, förslagsvis........................................................... » 2,036:25

Summa kronor 29,275: —

Inkomster.

Avgifter för 30 elever, förslagsvis................................................... kronor 15,200: —

Statens tillskott, förslagsvis............................................................» 14,075: —

Summa kronor 29,275: —

II) besluta, att elevavgifterna vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa flickor från och med

budgetåret 1923—1924 skola utgå med 400 kronor

för sinuesslöa flickor, som icke äro behäftade med

fallandesjuka, samt med 800 kronor för sinnesslöa

flickor, som tillika äro fallandesjuka;

III) för sagda budgetår bevilja

a) till avlöningar och vikariatsersättning ar in. rn.

åt befattningshavare vid statens uppfostringsanstalt för

sinnesslöa flickor ett extra anslag av 8,600 kronor; samt

b) till bidrag till driftskostnader i övrigt vid samma

anstalt ett extra förslagsanslag av 14,075 kronor.

87:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

86) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

anslaget till lasaretts underhåll med 15,774 kronor.

Lasaretts

underhåll.

[86.]

s. 96 Kontrollera mot PDF

Resestipendier

åt ordinarie

läkare vid

länslasarett

m. fl.

[87.]

Underhåll

av Järvsö

sjukhus för

spetälska.

[88.]

Täckande av

motsedd brist

å anslaget till

underhåll av

Järvsö

sjukhus för

spetälska.

[89.]

Understöd åt

spetälskesjukas
familjer

m. m.

[90.]

96 Statsutskottets utlåtande Nr 5.

88:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt

87) hemställer utskottet,

att riksdagen må besluta att beträffande det ordinarie

reservationsanslaget till resestipendier åt ordinarie

läkare vid länslasarett m. fl. i riksstaten för budgetåret

1923—1924 icke upptaga något belopp.

89:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer

uttskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

aDslaget till underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska

med 23,500 kronor.

90:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 89) att till

täckande av motsedd brist å ordinarie anslaget till underhåll av Järvsö

sjukhus för spetälska för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra anslag

av 10,000 kronor.

Till täckande av motsedd brist å ordinarie anslaget till underhåll

av Järvsö sjukhus för spetälska har riksdagen under de senaste åren å

extra stat beviljat medel, för år 1922 12,000 kronor och för 1923 års

första hälft 6,000 kronor.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag om anslag för ändamålet i

fråga innebär alltså en sänkning i förhållande till anslagen för år 1922

och första halvåret 1923 med 2,000 kronor för år räknat.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må till täckande av motsedd brist å

ordinarie anslaget till underhåll av Järvsö sjukhus för

spetälska för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra

anslag av 10,000 kronor.

91:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 90) att till beredande

av understöd åt spetälskesjukas familjer m. m. för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 220

—224 i statsrådsprotokollet.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 97

1 skrivelse den 21 juni 1920, nr 5, anhöll riksdagen, bland annat,

att Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning beträffande frågan om och

i vad mån statsmedel borde anvisas för beredande av vård åt spetälskesjuka,

som icke vore å vårdanstalt intagna, samt för understöd åt de

spetälskesjukas familjer, ävensom för riksdagen framlägga det förslag,

vartill denna utredning kunde föranleda.

Sedan den sålunda begärda utredningen numera verkställts inom

medicinalstyrelsen, har Kungl. Maj:t genom brev den 22 september

1922 bemyndigat styrelsen att av anslaget till bestridande av kostnader

för allmän hälso- och sjukvård använda ett belopp av högst 3,000

kronor för beredande av specialbehandling å sjukvårdsanstalt av spetälskesjuka,

som därav äro i behov, samt för deras resor till och från

anstalten. Samtidigt har Kungl. Maj:t ålagt styrelsen att till Kungl.

Maj:t inkomma med redovisning för medlens användning samt med det

förslag, vartill vunnen erfarenhet i ämnet kunde giva anledning.

Vad angår frågan om beredande av understöd åt spetälskesjukas

familjer har Kungl. Maj:t icke haft något att erinra mot vad medicinalstyrelsen

härutinnan föi''eslagit.

Kungl. Maj:t har sålunda, i likhet med medicinalstyrelsen, ansett

det böra överlämnas åt styrelsen, att i varje särskilt fall bestämma understödsbeloppets

storlek samt att understödsverksamheten må utsträckas

till att i undantagsfall även avse kostnader för smärre bostad sreparationer

och andra dylika åtgärder för avhjälpande av hygieniska Bristfälligheter

i fattiga hem, där spetälskesjuka vårdas.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t

under förevarande punkt föreslagit, får alltså hemställa,

att riksdagen må till beredande av understöd åt

spetälskesjukas familjer m. m. för budgetåret 1923—

1924 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.

92:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 91)

att dels till bidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag

av 230,000 kronor;

dels och medgiva, att till utförande av vissa byggnadsarbeten vid

kustsanatoriet Apelviken må av Kungl. Maj:t beviljas föreningen för

kustvård åt skrofulösa barn ett bidrag av högst 178,500 kronor, att utgå

Uppförande

eller

inrättande av

tuberkulossjukvårdsanstalter.

[91.]

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 sand. 5 höft. (Nr 5.)

552 23 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

av nämnda anslag i huvudsaklig överensstämmelse med de rörande bidrag

från anslaget gällande grunder och på villkor i övrigt, som må

av Kungl. Maj:t bestämmas.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 224

—234 i statsrådsprotokollet.

I anledning av Kungl. Maj:ts framställningar har riksdagen för vart

och ett av åren 1909—1914 på extra stat anvisat ett belopp av 400,000

kronor till bidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter,

företrädesvis tuberkulossjukstugor, tuberkulossjukhus och tuberkulosavdelningar

å andra sjukvårdsanstalter. För år 1915 har riksdagen

till samma ändamål på extra stat anvisat ett belopp av 600,000 kronor

samt för vart och ett av åren 1916—1918 ett belopp av 400,000 kronor.

Riksdagen har sålunda för ifrågavarande ändamål anvisat sammanlagt

4,200,000 kronor.

För åtnjutande av ifrågavarande statsbidrag har riksdagen fastställt

allmänna bestämmelser, varjämte riksdagen från och med år 1912 lämnat

visst medgivande om kostnadsfri upplåtelse av kronomark för anläggning

av tuberkulossjukvårdsanstalter.

Kungl. Maj:t liar genom kungörelse den 27 juni 1914 (sv. förf.-saml.

nr 292) utfärdat bestämmelser angående statsbidrag för uppförande eller

inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter m. m., i vilken kungörelse

nyssnämnda medgivande intagits. Sedan 1919 års lagtima riksdag beslutit

förhöjning av statsbidragets belopp från högst 1,000 till högst

2,000 kronor för vårdplats, har förenämnda kungörelse i enlighet härmed

ändrats genom kungörelse den 13 juni 1919 (sv. förf.-saml. nr

305). Vidare har — efter det 1921 års riksdag bifallit av Kungl. Maj:t

framlagt förslag om upphävande utom beträffande städer, som ej deltaga

i landsting, av en bestämmelse om begränsning av statsbidraget

i relation till folkmängden — 1914 års förenämnda kungörelse ändrats

i anslutning härtill genom kungörelse den 7 juli 1921 (sv. förf.-saml.

nr 385).

Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av ett anslag å 230,000 kronor

till bidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

har utskottet ansett sig böra biträda. Då utskottet ej heller haft något

att erinra mot att statsbidrag från ifrågavarande anslag med av Kungl.

Maj:t föreslaget belopp beviljas för utförande av de ifrågasatta byggnadsarbetena

vid kustsanatoriet Apelviken, får utskottet alltså hemställa,

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 99

att riksdagen må

a) till bidrag för uppförande eller inrättande av

tuberkulossjukvärdsanstalter för budgetåret 1923—1924

anvisa ett extra reservationsanslag av 230,000 kronor;

samt

b) medgiva, att till utförande av vissa byggnadsarbeten

vid kustsanatoriet Apelviken må av Kungl.

Maj:t beviljas föreningen för kustvård åt skrofulösa

barn ett bidrag av högst 178,500 kronor, att utgå av

nämnda anslag i huvudsaklig överensstämmelse med

de rörande bidrag från anslaget gällande grunder och

på villkor i övrigt, som må av Kungl. Maj:t bestämmas.

93:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 92) att

dels i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till bidrag

för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvärdsanstalter med 2,675,000 kronor;

dels ock medgiva av departementschefen förordade ändringar i

grunderna för anslagets användning.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 235

—242 i statsrådsprotokollet.

I överensstämmelse med riksdagens i ämnet fattade beslut har

Kungl. Maj:t genom kungörelser den 28 juni 1918 (sv. förf.-saml. nr

494), den 12 september 1919 (sv. förf.-saml. nr 589) och den 7 juli

1921 (sv. förf.-saml. nr 384) fastställt villkor och bestämmelser för

åtnjutande av bidrag från anslaget till driftkostnader vid tuberkulossjukvårdsanstalter.

Enligt sålunda gällande bestämmelser må statsbidrag utgå allenast till sådan

anstalt, som prövas vara på tillfredsställande sätt anordnad och där avgiften för

vårdplats i allmän sjuksal icke utgår med högre belopp för dag än: vid tuberkulossjukhus

två kronor, vid tuberkulossjukstuga och tuberkulosavdelning å lasarett

en krona 50 öre samt vid kustsjukhus eller kustsanatorium för skrofulösa barn

en krona 75 öre; dock att, där anstalt är avsedd för personer, tillhörande viss

kommun eller landstingsområde, hinder för statsbidrags åtnjutande ej må föranledas

av den omständigheten, att avgiften för vård av person från annan ort utgår

med högre belopp.

Beträffande bidragets storlek är stadgat, att statsbidrag utgår till tuberkulossjukhus

med två kronor, till tuberkulossjukstuga och tuberkulosavdelning å lasarett

med en krona 50 öre samt till kustsjukhus och kustsanatorium för skrofulösa barn

med en krona 75 öre, allt för dag och patient, för vilken avgift ej utgår med

högre belopp, än nu är sagt; dock med den inskränkning, att för stad, som ej

deltager i landsting, statsbidrag ej i något fall må utgå för flera sjukplatser än

Drift
kostnader

vid

tuberkulossjukvårdsanstalter.

[92.]

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

en på varje tusental av stadens invånare, däri dock ej inberäknat antalet sjukplatser

å kustsjukhus och kustsanatorier, för skrofulösa barn eller tuberkulossjukvårdsanstalt,

som är avsedd för vård av sjuka från hela riket utan företräde

för sjuka från staden.

Det ordinarie förslagsanslaget till ifrågavarande bidrag utgjorde för

år 1922 2.500,000 kronor och upptogs i riksstaten för tiden 1 januari

—30 juni 1923 med halva beloppet eller 1,250,000 kronor.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär, att statsbidragen skulle

nedsättas för kustsanatorierna från kronor 1: 75 till kronor 1: 50, för

tuberkulossjukhus från kronor 2: — till kronor 1: 85 samt för tuberkulossjukstugor

och tuberkulosavdelningar vid lasarett från kronor 1: 50 till

kronor 1: 40, allt för dag och patient.

Vidare innebär Kungl. Maj:ts förslag, att en ökning av antalet vårdplatser

å tuberkulossjukvårdsanstalterna genom inskränkning av den

utav medicinalstyrelsen för godkännande av sådana anstalter för närvarande

fordrade luftkuben per patient, skulle åstadkommas. Härigenom

skulle kunna vinnas ett stort antal nya platser utan de betydande kostnader

som uppförandet av nybyggnader för motsvarande antal platser

skulle medföra, vilket bland annat kunde antagas medföra besparing å

statens kostnader för bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter.

Några nämnvärda olägenheter ur sjukvårdssynpunkt

skulle, efter vad den förebragta utredningen synes giva vid handen,

icke behöva betaras av en dylik anordning, och skulle samma anordning

enligt departementschefens beräkning för nu ifrågavarande budgetår icke

föranleda större anslagsökning än 100,000 kronor.

Med hänsyn till att utgifterna från anslaget för år 1921 uppgingo

till 2,752,977 kronor 75 öre och för första halvåret 1922 till 1,411,099

kronor 25 öre, motsvarande ett årsbelopp av 2,822,198 kronor 50 öre,

har departemenschefen, trots vad som föreslagits i fråga om grunderna

för statsbidrags utgående, icke ansett sig kunna vidtaga någon nedsättning

av det nuvarande årsansl agets belopp utan tvärtom funnit sig böra

föreslå, att anslaget höjes, förutom med de 100,000 kronor, som betingas

av den ifrågasatta ökningen av platsantalet, med 75,000 kronor.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet

till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

(nr 49) av herr C. Hederstierna och den andra inom andra kammaren

(nr 37) av herrar E. Uddenberg och L. Bor ggr en, däri hemställts,

att riksdagen ville med avslag på Kungl. Maj:ts förslag om ändring i

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 101

grunderna för det ordinarie förslagsanslaget till bidrag för driftkostnaderna

vid tuberkulossjukvårdsanstalterna uppföra nämnda anslag i riksstaten

med 2,900,000 kronor;

dels ock en inom första kammaren av herr E. Larsson väckt motion

(nr 29), vari föreslagits, att riksdagen måtte besluta att till anordnande

av en energisk och målmedveten upplysningsverksamhet till förebyggande

av tuberkulossjukdomens utbredning, ställa till medicinalstyrelsens

förfogande ett belopp av 25,000 kronor, att utgå av det å femte huvudtiteln

under punkt 92 till driftkostnader vid tuberkulossjukvårdsanstalter

äskade anslaget.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar

får utskottet hänvisa till motionerna.

Vad till en början beträffar frågan om storleken av statsbidragen

till driftkostnader vid tuberkulossjukvårdsanstalter har utskottet efter

övervägande funnit sig böra förorda, att desamma från och med nästkommande

budgetår i någon mån reduceras. A ena sidan hava visserligen

de skäl, som anförts mot en ifrågasatt sänkning av nu utgående

bidrag, synts utskottet värda visst beaktande, men torde å andra sidan

med hänsyn till den allmänna prisnedgång, som ägt rum efter år 1919,

då nuvarande grunder bestämdes, eu mindre nedsättning av ifrågavarande

bidrag vara motiverad.

Kungl. Maj:t har, såsom ovan nämnts, föreslagit, att statsbidragen

för kustsanatorierna skulle nedsättas från 1 krona 75 öre till 1 krona

50 öre, för tuberkulossjukhus från 2 kronor till 1 krona 85 öre samt

för tuberkulossjukstugor och tuberkulosavdelningar vid lasarett från

1 krona 50 öre till 1 krona 40 öre, allt för dag och patient. Då

utskottet funnit de sålunda föreslagna reduceringarna av bidragen

skäliga, har utskottet alltså ansett sig böra giva sin anslutning till

Kungl. Maj:ts förslag härutinnan och kan sålunda icke tillstyrka de

motionsvis framställda yrkandena i denna del.

Vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om ökning av antalet vårdplatser

å tuberkulossjukvårdsanstalterna har icke givit utskottet anledning

till erinran och har utskottet jämväl funnit sig böra förorda det

av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet.

Vidkommande slutligen det motionsvis framställda yrkandet, att

riksdagen måtte besluta, att till anordnande av en energisk och målmedveten

upplysningsverksamhet till förebyggande av tuberkulossjukdomens

utbredning, ställa till medicinalstyrelsens förfogande ett belopp

av 25,000 kronor, att utgå av förevarande anslag, får utskottet erinra

Utskottets

yttrande.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Resebidrag

till vissa

patienter

vid kustsanatorierna.

[93.]

om, att riksdagen för understödjande av dispensärverksamhet på extra

stat beviljat särskilda förslagsanslag, för vart och ett av åren 1915—

1917 å 60,000 kronor, för vart och ett av åren 1918 och 1919 å

70.000 kronor, för år 1920 å 150,000 kronor, för år 1921 å 250,000

kronor, för år 1922 å 300,000 kronor och för första halvåret 1923 å

200.000 kronor, och har utskottet, på sätt av punkt 97 här nedan framgår,

för budgetperioden 1923—1924 för ändamålet tillstyrkt ett anslag

å 400,000 kronor. Vidare har nationalföreningen mot tuberkulosen allt

mer och mer ökat sin verksamhet på ifrågavarande område, och bedrives

denna verksamhet så väl i hemmen direkt som i skolor, bland

värnpliktige o. s. v. Vid sådant förhållande och då motionärens syfte

redan synes vara på olika sätt tillgodosett, har utskottet, med erkännande

av det önskvärda i att möjligaste effektiva arbete i berörda hänseende

utföres, dock icke kunnat tillstyrka motionärens framställning

om att särskilt anslag nu skulle för ändamålet i fråga beviljas.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande förslag och med avslag å herrar Hederstiernas

samt Uddenbergs och Borggrens ävensom

herr Larssons ovanberörda motioner

a) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till bidrag för driftkostnaderna vid tuberkulossjukvårdsanstalter

med 2,675,000 kronor;

b) medgiva de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 8 januari 1923 förordade

ändringarna i grunderna för anslagets användning.

94:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 93) att för beredande

av bidrag till medellösa eller mindre bemedlade personer för

resor till och från de vid västkusten belägna statsunderstödda kustsanatorierna

för budgetåret 1923—1924 bevilja ett extra förslagsanslag

av 35,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 242 och 243 i statsrådsprotokollet.

För resebidrag till vissa patienter vid kustsanatorierna har riksdagen

på extra stat för första halvåret 1923 anvisat ett förslagsanslag av

7,500 kronor eller halva det för år 1922 beviljade beloppet.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, har från det för år 1921

beviljade förslagsanslaget, likaledes å 15,000 kronor, utbetalts 39,424

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

103

kronor 89 öre och från anslaget för år 1922 under samma års förra

hälft 23,886 kronor 17 öre.

Med hänsyn till att anslaget sålunda under de senaste åren väsentligt

överskridits, har departementschefen ansett anslaget böra höjas med

20,000 kronor till 35,000 kronor.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må för beredande av bidrag till

medellösa eller mindre bemedlade personer för resor till

och från de vid västkusten belägna statsunderstödda kustsanatorierna

för budgetåret 1923—1924 bevilja ett

extra förslagsanslag av 35,000 kronor.

95:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda förslag (punkt 94)

hemställer utskottet,

att riksdagen må besluta att beträffande det ordinarie

reservationsanslaget till resestipendier åt läkare

för studier i tuberkulossjukvård i riksstaten för budgetåret

1923—1924 icke upptaga något belopp.

96:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 95) att såsom

bidrag till upprätthållande av verksamheten vid de genom medel ur

Konung Oscar ll:s jubileumsfond inrättade folksanatorierna, att användas

i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra anslag av 300,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.

244—248 i statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av verksamheten vid de genom medel ur

Konung Oscar II:s jubileumsfond inrättade folksanatorierna hava alltsedan

år 1905 anslag beviljats av riksdagen. Under det att anslaget

till och med 1917 utgjort 200,000 kronor årligen, har det därefter —

med inräknande av anslag å tilläggsstat för täckande av brist — utgått

med belopp, som framgå av följande tablå:

År:

1918 ...............

1919 ................

1920 .................

1921 ................

1922 .................

1923 Vi—3%

Belopp:

350,000: —

550,000: —

1,421,000: —

75u,000: —

700,000: —

300,000: —

Resestipendier

åt läkare för

studier i tuberkulossjukvård.

[94.]

Folk
sanatorierna.

[95.]

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande framställning har

utskottet till behandling förehaft en inom andra kammaren av herr

E. Hage väckt motion, nr 116, däri föreslagits, att riksdagen måtte

såsom bidrag till upprättande av verksamheten vid de genom medel ur

Konung Oscar II:s jubileumsfond inrättade folksanatorierna, att användas

i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra anslag av 500,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får

utskottet hänvisa till motionen.

Vid anmälan av förevarande anslagsäskande inför Kungl. Maj:t

har departementschefen till en början erinrat om, hurusom han vid besvarandet

förra året av eu inom riksdagens första kammare — närmast

med anledning av ett av överstyrelsen för ifrågavarande jubileumsfond

fattat beslut om höjning av patientavgifterna — framställd interpellation

hade anledning att närmare skärskåda hithörande spörsmål.

I detta hänseende anförde departementschefen bland annat, att den

betydande avgiftsförhöjning, som befunnits erforderlig för förbättring av

jubileumsfondens ekonomi, huvudsakligen komme att träffa landsting och

städer, som ej deltoge i landsting, men endast i mindre grad de mindre

bemedlade personer, vilkas vård jubileumsfonden i främsta rummet hade

till ändamål att befrämja, enär normalavgiften, 7 kronor, tänkts skola

utgå huvudsakligen för de patienter — och dessa utgjorde flertalet —

vilkas vårdkostnad jämlikt 41 § av den nya lagen om fattigvården slutligen

stannade å landsting eller städer, som ej deltoge i landsting. Det

hade av överstyrelsen ansetts bäst överensstämma med gällande principer

för tuberkulossjukvården i riket, att avgiften i hithörande fall vore lika

med det genomsnittligt beräknade självkostnadspriset. Då enligt nyss

nämnda lagrum fattigvårdssamhälle ägde att av vederbörande landsting

utbekomma gottgörelse för utgivna avgifter för vård vid sanatorierna

samt landstingen ävensom de största städerna också upprättat egna

sanatorier, hade den underbetalning, som ägt rum genom de dittiilsvarande

vårdavgifterna vid jubileumsfondens sanatorier, inneburit en

vinst för vederbörande landsting eller stad på bekostnad av jubileumsfonden

eller snarare — då de löpande utgifterna vid sanatorierna till

övervägande del bestredes genom statsunderstödet — på statens bekostnad,

en vinst, som, enligt vad som framginge av överstyrelsens

utredning, till avsevärd del inhöstats av de mera bärkraftiga landstingen

och städerna, exempelvis Stockholm.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

105

I likhet med överstyrelsen hade departementschefen funnit en rättelse

härutinnan vara påkallad. Visserligen vore många landsting synnerligen

hårt betungade av kostnader för sjukvårdsändamål, blaud annat

för tuberkulossjukvården. Men den lättnad häri, som staten kunde och

ville bringa, syntes icke böra utgå på nu nämnda irrationella sätt, utan

enligt klara och rättvisa grunder genom understöd från det allmänna förslagsanslaget

till driftkostnader vid tuberkulossjukvårdsanstalter.

Härjämte påpekade departementschefen, att de platser, för vilka

vårdavgifterna, efter individuell prövning, skulle utgå med 4 eller 2 kronor,

uteslutande vore avsedda för sådana patienter, som väl vore mindre

bemedlade och icke i stånd att betala normalavgiften, men vilkas vårdkostnader

dock icke bestredes av allmänna medel, ävensom att överstyrelsens

beslut i ett avseende medförde direkt lättnad för de mindre

bemedlade patienterna, nämligen därutinnan, att överläkaren vid sanatoriet

skulle äga rätt att, om det med hänsyn till viss patients vårdbehov

funnes påkallat, upplåta enskilt eller halvenskilt rum till begagnande

utan ökning av den avgift, som eljest skolat av patienten erläggas.

Slutligen förklarade departementschefen, att han icke för det dåvarande

funne anledning föreligga till någon statsmakternas åtgärd i

anledning av överstyrelsens ifrågavarande beslut, men att han ämnade

med uppmärksamhet följa dessa förhållanden, då det ju icke vore alldeles

uteslutet, att avgiftsförhöjningen kunde få ogynnsamma följder,

samt att han vore fullt ense med interpellanten därom, att sådana besparingar

icke borde göras, som ledde till en försämring av tuberkulossjukvården

i vårt land.

Den mening, departementschefen i interpellationssvaret uttalade

beträffande den av överstyrelsen beslutade omläggningen av patientavgifterna,

har han icke funnit anledning frångå med hänsyn till den erfarenhet

rörande verkningarna av de nya avgifterna, som kunnat vinnas

under den korta tid, de hittills varit i tillämpning. Kung!. Maj:t har

icke heller funnit skäl bifalla en av Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott

i oktober 1922 gjord framställning om vidtagande av åtgärder

för nedsättningar av ifrågavarande avgifter. Men enligt departementschefens

mening är det icke uteslutet, att erfarenheten inom en

nära liggande framtid kan giva vid handen, att en sänkning av patientavgifterna

måste ske, om folksanatorierna fortfarande skola väl fylla

sin stora uppgift i kampen mot tuberkulosen. Ehuru en sådan avgiftsreducering,

såsom också överstyrelsen antytt, kan komma att ske redan

under innevarande år, har anslaget synts departementschefen för budgetBihang

till riksdagens protokoll 1923. 6 samt 5 käft. (Nr 5.) 552 ss 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Understödjande

av

dispensärverksamhet.

[96.]

Behandling

av medellösa

lupuspatienter.

[97.J

året 1 juli 1923—30 juni 1924 böra begränsas mera än överstyrelsen

ifrågasatt (500,000 kronor), förslagsvis till 300,000 kronor. Det för närvarande

i så ovanlig grad tryckta statsfinansiella läget medför nämligen

enligt departementschefens mening, att anslaget måste beräknas så knappt,

som rimligen kan ske, med uppoffrande av den tilltänkta säkerhetsmarginalen

för jubileumsfonden.

Till den ståndpunkt, departementschefen, enligt vad sålunda nämnts,

intagit till förevarande fråga, har utskottet ansett sig böra giva sin anslutning,

och har utskottet alltså icke ansett det tillrådligt att biträda

den i ämnet väckta motionen.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och med avslag å herr Hages ovanberörda

motion i vad den skiljer sig från Kungl.

Maj:ts förslag, såsom bidrag till upprätthållande av

verksamheten vid de genom medel ur Konung Oscar

II:s jubileumsfond inrättade folksanatorierna, att användas

i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser,

för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra

anslag av 300,000 kronor.

97:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt

96) och under erinran om att riksdagen till statsbidrag för understödjande

av dispensärverksamhet för första halvåret 1923 anvisat ett anslag

av 200,000 kronor, får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1923—1924 till

statsbidrag för understödjande av dispensärverksamhet,

under villkor i huvudsaklig överensstämmelse med de

nu gällande, bevilja ett extra förslagsanslag av 400,000

kronor.

98:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 97) och under erinran om att förevarande anslag för budgetperioden

1 januari—30 juni 1923 upptagits med 25,000 kronor hemställer

utskottet,

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

107

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till bekostande av behandling

enligt den s. k. ljusmetoden av medellösa med sjukdomen

lupus vulgaris behäftade personer från landsorten med

50.000 kronor.

99:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits därom gjorda

framställning (punkt 98) och under erinran om att till i förevarande

punkt omförmälta ändamål beviljats anslag dels för år 1922 med enahanda

belopp, som de för budgetåret 1923—1924 nu äskade, dels ock

för första halvåret 1923 med hälften av nämnda belopp, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1923—1924 anvisa,

att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med

gällande grunder,

a) såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten

vid radiumhemmets poliklinik ett extra anslag

av 15,000 kronor; samt

b) såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten

vid hemmets klinik ett extra förslagsanslag av

31.000 kronor.

100:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt

99) och under erinran om att riksdagen till i förevarande punkt omförmälta

ändamål anvisat för år 1922 15,000 kronor samt för första halvåret

1923 7,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för beredande av bidrag, enligt

nu gällande grunder, till medellösa eller mindre bemedlade

personer för resor till och från radiumhemmet i

Stockholm för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra

förslagsanslag av 15,000 kronor.

101:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 100) att till

statsbidrag för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus

för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,800,000

kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 253

och 254 i statsrådsprotokollet.

Bidrag till

upprätthållande

av radiumhemmets

verksamhet.

[98.]

Resebidrag

till vissa

patienter vid

radiumhemmet.

[99.]

Statsbidrag

för uppförande,

inrättande

eller

inlösen av

epidemisjukhus.

[100.]

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Statsbidrag

för driften av

epidetnisjukhus.

[ioi.]

Med anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställningar

har riksdagen till statsbidrag för uppförande, inrättande eller inlösen

av epidemisjukhus på extra stat anvisat för år 1921 2,000,000 kronor,

för år 1922 1,500,000 kronor och för första halvåret 1923 750,000

kronor.

I enlighet med av riksdagen godkända grunder har Kungl. Maj:t

genom kungörelser den 7 september 1920 meddelat bestämmelser dels

angående statsbidrag för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus

(sv. förf.-saml. nr 667) och dels angående statsbidrag för driften

av epidemisjukhus (sv. förf.-saml. nr 668).

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet ansett sig böra

biträda. Utskottet vill dock härvid uttala, att utskottet förutsätter, att

de i epidemilagen meddelade bestämmelserna angående skyldighet för

epidemidistrikt att hava tillgång till erforderligt antal platser å sjukhus,

avsedda för personer, som äro behäftade med någon av de i 2 § 1 mom.

av nämnda lag uppräknade sjukdomar, tillämpas på sådant sätt, att

landstingen ej betungas av större kostnader för epidemisjukvårdens

ordnande än som äro av förhållandena betingade.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till statsbidrag för uppförande,

inrättande eller inlösen av epidemisjukhus för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra förslagsanslag av

1,800,000 kronor.

102:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 101) att till

statsbidrag för driften av epidemisjukhus för budgetåret 1923—1924

anvisa ett extra förslagsanslag av 700,000 kronor.

Till statsbidrag för driften av epidemisjukhus har riksdagen å extra

stat anvisat anslag å 600,000 kronor för år 1921, å 450,000 kronor för

år 1922 och å 225,000 kronor för första halvåret 1923.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, har emellertid belastningssiffran

för anslaget för år 1922 intill slutet av augusti samma år uppgått

till sammanlagt omkring 557,000 kronor och år 1921, då anslaget

uppgick till 600,000 kronor, har detsamma måst överskridas med omkring

74,800 kronor. Med hänsyn härtill ävensom till övriga av medicinalstyrelsen

påpekade förhållanden har anslaget för nu ifrågavarande

budgetår ansetts böra bestämmas till 700,000 kronor.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

109

Utskottet, som icke haft något att erinra mot förevarande förslag,

hemställer alltså,

att riksdagen må till statsbidrag för driften av

epidemisjukhus för budgetåret 1923—1924 anvisa ett

extra förslagsanslag av 700,000 kronor.

103:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 102) att

dels i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till kliniker

vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg med

137,000 kronor;

dels ock medgiva av departementschefen förordad ändring i grunderna

för anslagets användning.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 255—257 i statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet har 1922 års riksdag

dels medgivit, att statsbidrag till anordnande av kliniker vid vanföreanstalterna

i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg, till underhåll av

skol- och uppfostringshem för vanföra samt till understöd åt de i Stockholm,

Göteborg och Hälsingborg av föreningarna för bistånd åt vanföra

inrättade undervisningsanstalterna för vanföra m. m. må från och

med år 1923 utgå i enlighet med de av chefen för socialdepartementet

i statsrådsprotokollet över socialärenden den 7 januari 1922 förordade

grunderna, dels ock för tiden 1 januari—30 juni 1923 upptagit det ordinarie

förslagsanslaget till kliniker vid vanföreanstalterna till 79,000

kronor, det ordinarie förslagsanslaget till underhåll av skol- och uppfostringshem

för vanföra till 45,400 kronor samt det ordinarie förslagsanslaget

till de av ovannämnda föreningar för bistånd åt vanföra inrättade

undervisningsanstalterna för vanföra m. m. till 77,500 kronor.

I och med riksdagens godtagande av ovannämnda grunder har

fastslagits, att statsbidragen till vanföreanstalterna för tiden efter 1923

års ingång icke längre skola utgå efter glidande skala utan med fasta

belopp för varje patient eller elev, dock med bibehållande av principen

att staten skall gälda ungefär halva driftkostnaden.

De statsbidrag, som chefen för socialdepartementet ovannämnda

den 7 januari 1922 förordade att utgå till vanföreanstalternas underhåll

för första halvåret 1923, framgå av följande tablå:

till vanföreanstalternas i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg kliniker,

per dag och patient......................................................... kronor 2: 70

Kliniker vid

vanföreanstalterna

i

Stockholm,

Göteborg och

Hälsingborg.

[102.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

till skol- och uppfostringshemmen för vanföra, per

dag och patient ............................................................................. kronor 2: 50

till undervisningsanstalternas för vanföra interna elever,

per elev och månad.................................................................... » 68: —

till samma undervisningsanstalters externa elever,

per elev och månad........................................................................ » 27:—

Med hänsyn till den allmänna prissänkningen har departementschefen

nu funnit en mindre nedsättning av statsbidragsbeloppen kunna äga

rum. Departementschefen har sålunda förordat, att de statsbidrag, som

komma att utgå från anslag, vilka beviljas för budgetåret 1923—1924

och tiden därefter, tillsvidare skola bestämmas på följande sätt:

till vanföreanstalternas i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg kliniker,

per dag och patient............................................................... kronor 2: 55

till skol- och uppfostringshemmen för vanföra, per dag

och patient ............................................................................. » 2: 35

till undervisningsanstalternas för vanföra interna elever,

per elev och månad................................................................. » 63: —

till samma undervisningsanstalters externa elever, per elev

och månad .............................................................................. » 25: —

Vid bifall till detta förslag hava de för budgetåret 1923—1924 erforderliga

anslagen, med ledning av belastningen å anslagen för år

1921, ansetts kunna beräknas till 137,000 kronor för klinikerna, 73,000

kronor för skol- och uppfostringshemmen och 136,000 kronor för undervisningsanstalterna.

Då utskottet i likhet med departementschefen ansett, att med

hänsyn till den allmänna prissänkningen en nedsättning av statsbidragen

till ovannämnda anstalter bör kunna vidtagas och då de av Kungl. Maj:t

föreslagna bidragsbeloppen för ifrågavarande budgetår synts utskottet

väl avvägda, får utskottet alltså under nu förevarande punkt hemställa,

att riksdagen må

a) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till kliniker vid v anföreanstalter na i Stockholm,

Göteborg och Hälsingborg med 137,000 kronor; samt

b) medgiva den av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 8 januari 1923 förordade

ändringen i grunderna för anslagets användning.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

111

104:o) På grund av Kung!. Maj:ts därom gjorda framställning Polikliniker

(punkt 103) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet sid. 257 *nltaUerna ''i

i ämnet innehåller, hemställer utskottet, Stockholm,

Göteborg och

... Hälsingborg.

att riksdagen må i nksstaten uppföra det ordinarie M()3 j

förslagsanslaget till polikliniker vid vanföreanstalterna

i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg med 15,000 kronor.

105:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 104) och under Underhåll av

hänvisning till vad utskottet under punkt 103 här ovan anfört, får ^h^gshem

Utskottet hemställa, för vanföra
att

riksdagen må [104.]

a) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till underhåll av skol- och uppfostringshem för

vanföra med 73,000 kronor; samt

b) medgiva den av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 8 januari 1923 förordade

ändringen i grunderna för anslagets användning.

106:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 105) att i riks- Bidrag till

staten uppföra det ordinarie förslagsanslaget för bidrag till resor för ''införa''

vanföra jämte vårdare till och från vanföreanstalt eller i samband med j

sådan anstalt anordnat skol- och uppfostringshem med 60,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 258 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget för bidrag till resor för vanföra

jämte vårdare till och från vanföreanstalt eller i samband med ‘sådan

anstalt anordnat skol- och uppfostringshem blev, enligt Kungl. Maj:ts

förslag i 1922 års statsverksproposition (femte huvudtiteln punkt 103),

med hänsyn till anslagets dittills vanliga överskridande från och med

år 1923 ökat från 35,000 kronor till 50,000 kronor för år räknat och

alltså i riksstaten för första halvåret 1923 upptaget till 25,000 kronor.

Utbetalningarna för ifrågavarande resor hava, enligt vad statsrådsprotokollet

utvisar, för år 1921 uppgått till 103,213 kronor 61 öre och

för de två första kvartalen av år 1922 till 44,635 kronor 91 öre.

På grund av denna starka belastning av anslaget har departementschefen

funnit sig böra föreslå, att anslaget för nu ifrågavarande budgetår

höjes till 60,000 kronor.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kung]. Maj:ts förevarande

förslag, får alltså hemställa,

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Understöd åt

undervisningsanstalter

för vanföra

m. vi.

[106.]

Allmän "hälsooch

sjukvård.

[107.]

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget för bidrag till resor för vanföra jämte

vårdare till och frän vanföreanstalt eller i samband med

sådan anstalt anordnat s/col- och upp fostring shem med

60,000 kronor.

107:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 106) och under hänvisning till vad utskottet under punkt 103

här ovan anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till de i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg

av föreningarna för bistånd åt vanföra inrättade undervisningsanstalterna

för vanföra m. m. med 136,000 kronor;

samt

b) medgiva de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 8 januari 1923 förordade

ändringarna i grunderna för anslagets användning.

108:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 107) att i riksstaten

uppföra det ordinarie förslagsanslaget till bestridande av kostnader

för allmän hälso- och sjukvård med 1,200,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 259 och 260 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till bestridande av kostnader för

allmän hälso- och sjukvård upptogs för år 1922 till 1,000,000 kronor

och för tiden 1 januari—30 juni 1923 till 600,000 kronor.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, uppgick belastningen å

anslaget efter avdrag av inkomster till detsamma år 1921 till 1,879,396

kronor 76 öre och första halvåret 1922 till 722,649 kronor 82 öre.

Största utgiftsposten å anslaget är kostnaden för åtgärder mot

könssjukdomar. Från medicinalstyrelsen har lämnats följande uppgift

angående antalet dylika sjukdomsfall och statens utgifter för desamma

under åren 1920—1922:

1930 1921 1922

Antal sjukdomsfall.................................. 19,615 15,946 12,972

Kostnader per år........................ kronor 909,242:— 1,000,828:13 924,064: —

Kostnad per nyanmält sjukdomsfall » 46:40 62:70 71:20

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr f>. 113

Siffrorna för år 1922 äro beräknade efter uppgifter för tiden x/j—30/9 1922.

Siffrorna för denna tid äro resp. 9,729; 693,048; 71:20.

Anledningen till att kostnaderna icke stå i proportion till antalet sjukdomsfall

torde vara, dels att ett betydligt antal sjuka erhålla vård under ända till 3

års tid — givetvis med flera avbrott — dels ock att de sjuka år efter år i

allt större utsträckning övergått från privat behandling på egen bekostnad till

den kostnadsfria behandlingen.

Kungl. Maj:t har den 15 juni 1922 utfärdat lag (nr 266) om ändrad

lydelse av 5 § i lagen den 20 juni 1918 (nr 460) angående åtgärder

mot utbredning av könssjukdomar, vilken ändring huvudsakligen

avser införande av bestämmelse därom, att i stad, där poliklinik för

kostnadsfri undersökning och behandling av könssjuka är anordnad,

sådan undersökning och behandling i allmänhet icke må mot ersättning

av statsmedel meddelas av läkare utom polikliniken. Med hänsyn till

denna lagändring samt till minskningen i antalet anmälda sjukdomsfall

och någon nedsättning i priset å läkemedel hava statens kostnader

för ifrågavarande undersökning och behandling enligt en inom medicinalstyrelsen

verkställd beräkning ansetts komma att under budgetåret 1

juli 1923 — 30 juni 1924 minskas med omkring 125,000 kronor jämfört

med kostnaderna under år 1922.

Vid anmälan av förevarande anslagsäskande inför Kungl. Maj:t

har departementschefen anfört följande: »Med anledning av vad från

medicinalstyrelsen meddelats angående beräknad minskning av statens

kostnader för åtgärder mot könssjukdomarna och då hälsovårdsanslaget

från och med år 1923 i avsevärt mindre grad än förut kommer att betungas

med utgifter för bestridande av ersättning åt vikarier å förste

provinsialläkar- och provinsialläkartjänster (jämför 1922 års statsverksproposition,

femte huvudtiteln, punkt 105) — vilken sistnämnda belastningsminskning

enligt uppgift från medicinalstyrelsen ansetts kunna

beräknas till omkring 125,000 kronor — torde det kunna antagas, att

de utgifter, för vilka ifrågavarande anslag är avsett, under nästa budgetår

icke komma att stiga högre än sammanlagt till omkring 1,200,000

kronor.»

Vid prövning av Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda

förslag har utskottet uppmärksammat, dels att 1922 års statsrevisorer

med hänsyn till de betungande utgifter, staten på grund av gällande

bestämmelser angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar

måst vidkännas, i sin till årets riksdag avgivna berättelse erinrat, hurusom

vid 1922 års riksdag andra lagutskottet i sitt uttalande i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lyBihang

till riksdagens protokoll 1923. 6 samt. 5 käft. (Nr 5.) 552 23 15

Utalcottet»

yttrande.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

delse av 5 § i ovanberörda lag den 20 juni 1918 ifrågasatt, huruvida

icke med hänsyn till dåvarande penningvärde anledning funnes till

övervägande, om till ytterligare besparing någon jämkning jämväl kunde

ske beträffande vissa poster i den uti kungörelsen den 13 december

1918 innefattade läkartaxan för förrättningar av nu ifrågavarande slagdels

ock att medicinalstyrelsen i ett med anledning härav avgivet yttrande

funnit sig kunna förorda ändringar av allenast tvenne poster i berörda

taxa nämligen de som hänföra sig till bakteriologiska undersökningar

och tagning av blodprov. Utskottet har emellertid ansett det

kunna ifrågasättas, huruvida icke en nedsättning av den för »förnyat

besök» hos läkaren fastställda avgiften jämväl bör kunna vidtagas.

Vad det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet beträffar, har utskottet

icke velat motsätta sig anvisandet av detsamma och får utskottet

alltså hemställa,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till bestridande av kostnader för allmän

hälso- och sjukvård med 1,200,000 kronor.

Lindring i

mindre

bemedlades å

landsbygden

sjukvårdskostnader.

[108.]

109:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 108) att till

beredande av bidrag, i enlighet med av 1918 års lagtima riksdag godkända

grunder, för lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden

sjukvårdskostnader för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra

förslagsanslag av 25,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 260

—262 i statsrådsprotokollet.

Med anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning har

1918 års lagtima riksdag till bidrag för lindring i mindre bemedlade

patienters å landsbygden sjukvårdskostnader på extra stat för år 1919

anvisat ett förslagsanslag å 230,000 kronor ävensom godkänt vissa villkor

och grunder för åtnjutande av bidrag från ifrågavarande anslag.

Samma belopp har för ändamålet anvisats jämväl för vartdera av åren

1920 och 1921.

Närmare bestämmelser rörande användningen av berörda anslag äro

meddelade genom kungörelse den 8 november 1918 (sv. förf.-saml. nr

843).

År 1921 sänkte riksdagen med hänsyn till anslagets ringa belastning

under föregående år anslagssumman för år 1922 till 130,000 kro
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

llf>

nor och beviljade riksdagen för första halvåret 1923 på grund av den

fortfarande mycket ringa belastningen av anslaget i enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag allenast 25,000 kronor.

Belastningssiffrorna för anslaget utgöra, enligt vad statsrådsprotokollet

utvisar för år 1921 och första halvåret 1922 respektive 3,895:45

kronor och 4,415 kronor.

Med hänsyn härtill har departementschefen funnit anslaget för nu

ifrågavarande budgetår utan risk kunna begränsas till samma belopp

som det för första halvåret 1923 beviljade eller till 25,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må till beredande av bidrag, i enlighet

med av 1918 års lagtima riksdag godkända

grunder, för lindring i mindre bemedlade patienters ä

landsbygden sjukvårdskostnader för budgetåret 1923—

1924 anvisa ett extra förslagsanslag av 25,000 kronor.

110:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 109) att för

budgetåret 1923—1924 anvisa

dels till bestridande av kostnaderna för statens skola för utbildning

av distriktssköterskor ett extra förslagsanslag av 8,000 kronor,

dels till stipendier för sjuksköterskor för genomgående av nämnda

skola ett extra anslag av 25,000 kronor,

dels ock för beredande av statsbidrag för anställning av distriktssköterskor

i enlighet med gällande grunder ett extra förslagsanslag av

250,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid.

262—264 i statsrådsprotokollet.

Statsbidrag

för anställning

av

distriktssköterskor

m. m.

[109.]

Med anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställningar har

riksdagen på extra stat för vart och ett av åren 1920—1922 anvisat

dels till bestridande av kostnaderna för anordnande i Stockholm av en

statens skola för utbildning av distriktssköterskor ett förslagsanslag å

8,000 kronor, dels till stipendier för sjuksköterskor för genomgående

av nämnda skola ett förslagsanslag, högst, 20,000 kronor, dels ock för

beredande av statsbidrag för anställning av distriktssköterskor i enlighet

med de i riksdagens skrivelse den 13 juni 1919 angivna grunder ett

förslagsanslag å 250,000 kronor.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Dyrt ids hjälp

åt distriktssköterskor.

[110.]

Statsbidrag

till avlöning

åt distriktsbarnmorskor.

[in.]

För första halvåret 1923 har riksdagen till distriktssköterskeskolau

samt till stipendier anvisat hälften av hittillsvarande årsanslag.

Den av departementschefen nu föreslagna förhöjningen av anslaget

till stipendier^ sjuksköterskor, som genomgå statens skola för utbildning

av distriktssköterskor, är föranledd därav, att nämnda skola på

grund av brist på tillräckligt antal stipendier icke erhåller fullt elevantal.

Utskottet har funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och får alltså hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1923—1924 anvisa

a) till bestridande av kostnaderna för statens

skola för utbildning av distriktssköterskor ett extra förslagsanslag

av 8,000 kronor;

b) till stipendier för sjuksköterskor för genomgående

av nämnda skola ett extra anslag av 25,000

kronor; samt

c) för beredande av statsbidrag för anställning av

distriktssköterskor i enlighet med gällande grunder ett

extra förslagsanslag av 250,000 kronor.

111:°) Beträffande Kungl. Maj:ts framställning rörande anslag till

beredande av dyrtidshjälp åt distriktssköterskor (punkt 110) kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

112:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning (punkt 111) och under erinran om att riksdagen till i

förevarande punkt omförmälta ändamål å extra stat för år 1922 anvisat

ett anslag av enahanda belopp, som det för budgetåret 1923—1924

äskade ävensom att i riksstaten för 1923 års första halvår, med hänsyn

till att endast en mindre del av årsbehovet faller på årets första hälft,

anvisats ett anslag av 150,000 kronor för ändamålet i fråga, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för beredande av statsbidrag

till avlöning åt distriktsb ammor skor för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra förslagsanslag av 500,000

kronor.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlutande Nr 5.

117

113:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förelag rörande anslag till beredande

av dyrtidshjälp åt dietriktsbarnmorskor och vissa av kommun

fast anställda barnmorskor (punkt 112) kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för

riksdagen

anmäla.

114:o) Kungl. Maj:t, har föreslagit riksdagen (punkt 113) att i

riksstaten uppföra det ordinarie anslaget till barnmorskeundervisningen

och barnbördshusen med 67,283 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 269

—272 i statsrådsprotokollet.

I proposition nr 65 framlade Kungl. Maj:t för 1921 års riksdag

förslag om reformering av barnmorskeundervisningen och gjorde tillika

framställning om anvisande av härför erforderliga förhöjda anslag.

Anslagsäskandena vunno riksdagens bifall, och anvisades, bland annat,

varom nu ej är fråga, ett ordinarie anslag under rubriken »Barnmorskeundervisningen

och barnbördshusen» å 72,703 kronor.

Av ifrågavarande anslag äro 30,127 kronor 50 öre avsedda för staten

för läroanstalten för barnmorskor i Stockholm, 41,127 kronor 50 öre för

staten för läroanstalten för barnmorskor i Göteborg, 90 kronor för medikamenter

till barnbördshuset Pro Patria och 1,358 kronor såsom ersättning

för avskriven kyrkotionde till barnmorskeläraren i Lund, vilket sistnämnda

belopp dock numera utgår såsom bidrag för uppehållande av

verksamheten vid det av Malmöhus läns landsting bekostade barnbördshuset

i Lund.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda framställning har

icke givit utskottet anledning till erinran och får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

anslaget till barnmorskeundervisningen och barnbördshusen

med 67,283 kronor.

115:o) I enlighet med Kung]. Maj:ts förslag (punkt 114) och under

erinran om att riksdagen till anordnande av repetitionskurser för barnmorskor

anvisat på extra stat för år 1922 ett anslag av enahanda belopp

som det nu äskade och för första halvåret 1923 ett anslag å 7,750

kronor, hemställer utskottet,

Dyrtidshjälp

åt d istriktsbarnmorskor.

[112.]

Barnmorske

undervisningen

och

barnbördshusen.

[113.]

Repetitionskurser

för

barnmorskor.

[114.]

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ortopediska

institutet.

[115.]

Skyddskopp
ympningen.

[116.]

Karantänsanstalten

på

KänsÖ•

[117.]

att riksdagen må till anordnande av repetitionskurser

för barnmorskor för budgetåret 1928—1924 anvisa

ett extra anslag av 15,500 kronor.

116:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

115) får utskottet hemställa,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

anslaget till ortopediska institutet med 8,250 kronor.

117:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 116) att i riksstaten

uppföra det ordinarie förslagsanslaget till skyddskoppympningen

med 310,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 273 i statsrådsprotokollet.

I samband med antagande av ny lag om skyddskoppympning beslöt

1916 års riksdag att anvisa ett ordinarie förslagsanslag till skyddskoppympningen.

Detta anslag har under tiden 1918—1922 utgått med

240,000 kronor för år. Vid 1922 års riksdag bestämdes anslaget i

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (statsverkspropositionen, femte

huvudtiteln, punkten 112) för första halvåret 1923 till 130,000 kronor.

Den av Kungl. Maj:t nu föreslagna förhöjningen av anslaget är

föranledd av, att detsamma under de senare åren väsentligt överskridits.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till skyddskoppympningen med

310,000 kronor.

118:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117) och

under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 274 och 275) i ämnet

innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

anslaget till karantänsanstalten på Känsö med

17,600 kronor.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 119

119:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 118) och under erinran om att riksdagen till i förevarande punkt

omförmälta ändamål å extra stat för år 1922 anvisat ett anslag å 3,000

kronor får utskottet, som funnit sig böra biträda den av Kungl. Magt

ifrågasatta ändringen i bestämmelserna rörande ifrågavarande statsbidrag,

hemställa,

att riksdagen må såsom bidrag till skolföreståndaren

J. Henrikssons i Rostock verksamhet för odling

av frön för uppdragande av medicinalväxter m. m. för

budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra anslag av

2,500 kronor.

120:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 119) att i riksstaten

uppföra det ordinarie anslaget till Svenska läkarsällskapet med

2,500 kronor.

I riksstaten bar sedan många år upptagits ett ordinarie anslag å

3,000 kronor till Svenska läkarsällskapet, vilket anslag är avsett till

inköp av böcker och journaler m. m.

Då utbetalning av anslagsbeloppet ansågs utan olägenhet kunna

ske under årets senare hälft, blev anslaget emellertid i riksstaten för

första halvåret 1923 icke upptaget med något belopp.

Med hänsyn till de statsfinansiella svårigheterna och de inskränkningar,

som föreslagits med avseende å andra liknande anslag, har

departementschefen funnit nu förevarande anslag för budgetåret 1923

—1924 böra begränsas till 2,500 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

anslaget till Svenska läkarsällskapet med 2,500

kronor.

121:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 120) att i riksstaten

uppföra det ordinarie förslagsanslaget till Sveriges andel i kostnaderna

för den internationella bälsovårdsbyrån i Paris med 5,000 kronor.

Alltsedan år 1910 bar till bestridande av Sveriges andel i kostnanaderna

för den internationella hälsovårdsbyrån i Paris i riksstaten varit

Understöd åt

J. Henriksson

för odling av

medicinalväxter

m. in.

[118.]

Svenska

läkarsäll
skapet.

[119.]

Sveriges andel

i kostnaderna

för den internationella

hälsovårdsbyrån

i Paris.

[120.]

s. 120 Kontrollera mot PDF

Förbättrad

sjukvård

inom rikets

Ödemarksområden.

[121-]

Överståthållarämbetet.

[122.]

Särskild polis

för uppdagande

av

olovlig införselav

spritdrycker

m. m.

[123.]

120 Statsutskottets utlåtande Nr 5.

uppfört ett ordinarie förslagsanslag å 7,000 kronor. Då Kungl. Maj:t

i regel under första hälften av året vidtagit disposition för utbetalning

av årsbeloppet och någon ändring häri med hänsyn till anslagets internationella

natur icke syntes böra ifrågasättas, upptogs hela anslagsbeloppet

å staten för första halvåret 1923.

Som Sveriges årsbidrag till byrån utgår med 12,500 francs, har

departementschefen funnit ifrågavarande förslagsanslag med hänsyn till

den rådande låga franckursen kunna nedsättas till 5,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till Sveriges andel i kostnaderna

för den internationella hälsovårdsbyrån i Paris med

5,000 kronor.

122:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag till åtgärder

för åstadkommande av en förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden

m. m. (punkt 121) kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.

överståthållarämfoetet.

123:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 122) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

anslaget till överståtliållarämbetet med 123,822

kronor.

124:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag till underhåll

av en särskild polis för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker

m. m. (punkt 123) kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

121

125:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124) och under

erinran om att riksdagen för i förevarande punkt omförmälta ändamål

anvisat å extra stat för år 1922 ett anslag å 80,000 kronor och för

första halvåret 1923 ett anslag å 30,000 kronor, får utskottet hemställa,

att riksdagen må för fortsatt utgivande av tidningen

»Polisunderrättelser» för budgetåret 1923—1924

anvisa ett extra anslag av 60,000 kronor.

126:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 125) att såsom

bidrag till upprätthållande av centralbyrån för fingeravtryck för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra anslag av 25,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 280

och 281 i statsrådsprotokollet.

Såsom bidrag för upprätthållandet av centralbyrån för fingeravtryck

har på extra stat anvisats för år 1922 ett förslagsanslag å 30,000 kronor

och för första halvåret 1923 ett förslagsanslag å 13,500 kronor. Med

hänsyn till den genom fallande levnadskostnadsindex inträffade sänkningen

i avlöningar för byråns personal, har anslaget ansetts kunna för nu

ifrågavarande budgetår nedsättas till 25,000 kronor.

Därjämte har departementschefen föreslagit, att anslaget hädanefter

må upptagas såsom bestämt anslag.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till upprätthållande

av centralbyrån för fingeravtryck för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra anslag av 25,000 kronor.

Landsstaten.

127:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 126) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

anslaget till landshövdingarna med 318,500 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 samt. 5 käft. (Nr 5.) 55223 16

Utgivande av

»Polisunder•

rättelser».

[124.]

Centralbyrån

för fingeravtryck.

[125.]

Lands
hövdingarna.

[126.]

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Tjänstemän

och betjänte

vid länsstyrelserna.

[127.]

Sakkunniga

till biträde vid

utredningar

in. m.

[128.]

Arvoden åt

extra länsnotarier

in. m.

[129.]

Fögderiför
valtningarna.

[ISO.]

128:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt

127) får utskottet hemställa,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

anslaget till tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna

med 1,459,100 kronor.

129:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 128) hemställer

utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

anslaget till sakkunniga till biträde vid utredningar m. in.

med 6,000 kronor.

130:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 129) att i riksstaten

uppföra det ordinarie reservationsanslaget till arvoden åt extra

länsnotarier m. in. med 300,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 283 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie reservationsanslaget till arvoden åt extra länsnotarier

m. m. var i 1922 års riksstat upptaget till 383,000 kronor. För 1923

års första halvår nedsattes anslaget till 330,000 kronor för år räknat

eller till 165,000 kronor.

Med hänsyn till å anslaget befintliga reservationer har departementschefen

ansett, att detsamma för nu ifrågavarande budgetår bör kunna

ytterligare nedsättas med 30,000 kronor eller till 300,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag hemställer,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

reservationsanslaget till arvoden åt extra länsnotarier

m. m. med 300,000 kronor.

131:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

130) får utskottet hemställa,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

anslaget till fögderiförvaltningarna med 2,358,531 kronor.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 123

132:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131) hemställer

utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till vikariatsersättning ar vid fögderiförvaltningarna

med 40,000 kronor.

133:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 132) att i riksstaten

uppföra det ordinarie anslaget till övergångsstat för landsstaten

med 25,700 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 284 i statsrådsprotokollet.

Anslaget till övergångsstat för landsstaten utgår för närvarande

med 33,500 kronor för år räknat. Den nedsättning av anslaget, som

Kungl. Magt ansett nu kunna vidtagas, är beroende på, att två tjänstemän,

som förut varit uppförda å övergångsstaten, under nästa budgetår

icke komma att från densamma uppbära avlöning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

anslaget till övergångsstat för landsstaten med 25,700

kronor.

134:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 133) att till beredande

av ortstillägg till vissa tjänstemän och betjänte vid landsstaten

i Göteborgs och Bohus län för budgetåret 1923 —1924 anvisa ett extra

anslag av 3,750 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 284

och 285 i statsrådsprotokollet.

Till beredande av ortstillägg till vissa tjänstemän och betjänte vid

landsstaten i Göteborgs och Bohus län har sedan år 1921 beviljats anslag

å extra stat å 3,750 kronor för år räknat, att utgå enligt av riksdagen

godkända grunder.

Enligt dessa grunder skola, bland annat, två vaktmästare vid länsstyrelsen

erhålla ortstillägg med 75 kronor var, för år räknat.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, förutsätter emellertid, att, därest ortstillägg åt ovannämnda två

Vikariatsersättningar

vid fögderiförvaltningarna.

[131.]

Övergångsstat

för

landsstaten.

[132.]

Ortstillägg till

vissa tjänstemän

och betjänte

vid

landsstaten i

Göteborgs och

Bohus län.

[133.]

Utskottets

yttrande.

s. 124 Kontrollera mot PDF

Polisväsendet

på landsbygden.

[134.]

124 Statsutskottets utlåtande Nr 5.

vaktmästare kommer att ingå i eventuellt dem tillkommande tillfälligt

lönetillägg, motsvarande belopp inbesparas å förevarande anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till beredande av ortstillägg till

vissa tjänstemän och betjänte vid landsstaten i Göteborgs

och Bohus län för budgetåret 1923—1924 anvisa ett

extra anslag av 3,750 kronor.

135:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 134) att för

budgetåret 1923—1924 till avlöning och underhåll av särskild polisstyrka

på landet, där sådan kan av förhållandena påkallas, anvisa, att

användas i huvudsak efter hittills gällande grunder, ett extra förslagsanslag

av 1,200,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 285 och 286 i statsrådsprotokollet.

Riksdagen har under en följd av år beviljat förslagsanslag å extra

stat till avlöning och underhåll av särskild polisstyrka på landet. För

vart och ett av åren 1921 och 1922 har anslaget utgjort 800,000 kronor.

I riksstaten för första halvåret 1923 beräknades anslaget efter ett till

900,000 kronor förhöjt årsbelopp och upptogs följaktligen till 450,000

kronor.

Å anslaget för år 1921 har, enligt vad statsrådsprotokollet utvisar,

belastningen utgjort omkring 1,636,000 kronor och å anslaget för år

1922 intill den 1 juli samma år omkring 692,000 kronor.

Med hänsyn till nämnda belastuingssiffror har departementschefen

ansett, att anslaget för budgetåret 1923—1924 bör beräknas till 1,200,000

kronor.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1923—1924 till

avlöning och underhåll av särskild polisstyrka på landet,

där sådan kan av förhållandena påkallas, anvisa, att

användas i huvudsak efter hittills gällande grunder,

ett extra förslagsanslag av 1,200,000 kronor.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

125

136:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 135) och under Ersättning åt

erinran om att riksdagen till ersättning åt lappfogdar m. m. beviljat lap£f°£ldar

anslag dels för år 1922 med enahanda belopp, som det för budgetår [135 "|

1923—1924 nu äskade, dels ock för första halvåret 1923 med hälften

av nämnda belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1923—1924 till

ersättning åt lappfogdar m. m. bevilja ett extra reservationsanslag

av 43,550 kronor.

137:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 136) att för Kostnader i

budgetåret 1923—1924 till bestridande av vissa kostnader i anledning 1922 för”

av år 1922 förrättade val av landstingsmän samt av kommunal- och rättade val av

municipalfullmäktige anvisa ett extra förslagsanslag av 80,000 kronor,

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 287 [136.]

i statsrådsprotokollet.

Vid beräkningen av förevarande anslag har departementschefen

utgått från av länsstyrelserna meddelade approximativa uppgifter rörande

kostnaderna för de val, varom här är fråga. Enligt dessa uppgifter

hava kostnaderna för valen utgjort 80,411 kronor 50 öre.

Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1923—1924 till

bestridande av vissa kostnader i anledning av år 1922

förrättade val av landstingsmän samt av kommunal- och

municipalfullmäktiqe anvisa ett extra förslagsanslag av

80,000 kronor.

Diverse.

138:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 137) att i riks- Ålderstillägg.

staten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg med [137.]

600.000 kronor.

Det ordinarie anslaget till ålderstillägg var i 1922 års stat upptaget

till 450,000 kronor och i staten för första halvåret 1923 till

225.000 kronor.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Rese- och

trakt amentsvenninqar.

[138.]

Kommittéer

och utredningar

genom

sakkunniga.

[139.]

Extra

utgifter.

[140.]

Skrivmaterialier

och expenser,

ved m. m.

[141.]

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, hava utbetalningarna från

anslaget uppgått för år 1921, då anslaget var bestämt till 500,000 kronor,

till omkring 737,000 kronor och under de tre första kvartalen av

år 1922 till omkring 506,000 kronor.

Med hänsyn till dessa belastningssiffror har aiislaget för budgetåret

1923—1924 ansetts böra beräknas till 600,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till ålderstillägg med 600,000 kronor.

139:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning (punkt 138), hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar med

800,000 kronor.

140:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 139) och under

erinran om, att det under femte huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga för år 1922 bestämts

till 225,000 kronor samt att anslaget i fråga för första halvåret 1923

upptagits till 112,500 kronor, får utskottet hemställa,

att riksdagen må i riksstaten uppföra ett ordinarie

reservationsanslag till kommittéer och utredningar genom

sakkunniga med 125,000 kronor.

141 :o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt

140) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 291) i

ämnet innehåller får utskottet hemställa,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

reservationsanslaget till extra utgifter med 120,000 kronor.

142:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 141) att i riksstaten

uppföra det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och

expenser, ved m.m med 1,400,000 kronor.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

127

Belastningen å detta anslag, som är bestämt för vart och ett av

åren 1921 och 1922 till 1,000,000 kronor samt för första halvåret

1923 till 500,000 kronor, har, enligt vad statsrådsprotokollet utvisar,

utgjort under år 1921 omkring 2,029,000 kronor och under de tre första

kvartalen av år 1922 omkring 1,206,000 kronor.

Med hänsyn till dessa belastningssiffror har departementschefen

ansett ifrågavarande förslagsanslag böra höjas till 1,400,000 kronor.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, får

alltså hemställa,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved

in. m. med 1,400,000 kronor.

143:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av anslag

under femte huvudtiteln dels för beredande av tillfällig löneförbättring

för viss personal inom den civila statsförvaltningen (punkt 142), dels för

beredande av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare (punkt 143),

dels ock för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst (punkt 144) kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utskottet skolat härigenom

för riksdagen

anmäla.

144:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 145) att i riksstaten

uppföra det ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader

med 200,506 kronor.

Femte huvudtitelns ordinarie anslag till tryckningskostnader har

i riksstaten upptagits med 300,086 kronor för år 1922 och med 150,759

för första halvåret 1923.

Med hänsyn bland annat till nedgången i pris å tryckeriarbeten

har departementschefen funnit anslaget ifråga kunna för budgetåret

1923—1924 begränsas till omkring 200,000 kronor.

Tillfällig

löneförbättring

för

viss personal

inom den

civila statsförvaltning

en.

[142.]

Tillfälliga

lönetillägg

åt vissa

vaktmästare.

[143.]

Dyrtids
tillägg.

[144.]

Trycknings
kostnader.

[145.]

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till tryckningskostnader med 200,506

kronor; dock att i anslaget må göras den jämkning,

som erfordras för jämnande av huvudtitelns slutsumma.

Stockholm den 16 mars 1923.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. G. Lindblad, N. A. Nilsson

i Kabbarp, J. Nilsson i Skottlandshus, H. F. Lamm, C. P. V. Nilsson i Gränebo, O. U.

B. Olsson, J. L. Widell, G. G. Ekman, O. Bergqvist, E. A. Hallin och C. Johansson i

Hälsingborg samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Trästock, K. V. Bydén, O. H:son

Waldén, P. Nilsson i Bonarp, C. B. Jansson i Falun, O. Olsson i Ku 1 lenbergstorp,

S. Bengtsson i Norup, D. Norman, L. J. Carlsson-Er öster ud, A. A. Törnkvist i Karlskrona,

P. M. Olsson i Blädinge och A. Wikström;

med undantag därav att i behandlingen av punkterna 1—34 deltagit herr E. E.

Andersson i Eliantorp i st. f. herr C. P. F. Nilsson i Gränebo,

i behandlingen av punkterna 35—144 deltagit herr C. I. Asplund i st. f. herr

N. .4. Nilsson i Kabbarp,

i behandlingen av punkterna 66—144 deltagit herr O. Pettersson i Olovstorp i

st. f. herr H. F. Lamm,

i behandlingen av punkterna 35—65 och 93—144 deltagit herr O. Nilsson i Örebro

i st. f. herr A. Anderson i Råstock,

i behandlingen av punkterna 66—92 deltagit herr S. Persson i Fritorp i st. f.

herr P. Nilsson i Bonarp.

Reservationer:

vid punkt 10 (försäkringsrådet) av herrar O. Olsson i Kullenbergstorp

och J. D. Norman, som ansett utskottets yttrande och förslag bort

hava följande lydelse:

»Enligt den för försäkringsrådet — — — — — — vaktmästare.

Såsom den — — — — — — — — —--befattningshavare.

Emellertid — — — — — — — — — — ägt rum.

Av det sålunda anförda — — — — — — — fyra.

Att under sådana — — — — — i lägre tjänstegrad.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

129

Ävenledes har utskottet, som i likhet med ovannämnda granskningsnämnd

funnit, att med hänsyn till arbetsgivare- och arbetarrepresentanternas

ringa arbetsbörda avlöningsförmånerna för dessa böra bestämmas

till 3,000 kronor utan dyrtidstillägg, ansett det böra tagas

under omprövning, huruvida icke antalet sådana kan begränsas till en

av vardera slaget.

Slutligen — — — — — — — — — — äga rum.

Vid bifall till vad utskottet föreslagit kan det av Kungl. Maj:t

äskade ordinarie förslagsanslaget till försäkringsrådet nedsättas med

8,000 kronor till 79,000 kronor.

Utskottet får sålunda hemställa,

att riksdagen må

a) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till försäkringsrådet med 79,000 kronor; samt

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t — — — — —

— — — — — — — — — — — — detsamma.»

vid punkt 35 (främjande av nykterhet m. m.) av herrar S. H.

Kvarnzelius, O. U. B. Olsson, C. G. Ekman, C. I. Asplund, C. Johansson

i Hälsingborg, K. V. Rydén, C. R. Jansson i Falun, S. Bengtsson i

Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, A. A. Törnkvist i Karlskrona och C.

Wikström, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava

följande lydelse:

»Vid prövning av Kungl. Maj:ts föreliggande förslag har utskottet

funnit sig böra tillstyrka detsamma, i vad det angår anvisande av anslag

å 5,000 kronor till främjande av svenska sällskapets för nykterhet

och folkuppfostran verksamhet samt å 1,000 kronor till främjande av

järnvägsmännens helnykterhetsförbunds verksamhet.

Vad däremot angår de av Kungl. Maj:t äskade anslagen för främjande

av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings upplysningsbyrås

verksamhet samt till bidrag till uppehållande av internationella

byråns i Lausanne för alkoholismens bekämpande verksamhet har

utskottet, i betraktande av de redan förut starkt begränsade ekonomiska

resurser, som stå till dessa organisationers förfogande, och då de belopp,

varmed dessa anslagsposter minskats, 2,000 respektive 500 kronor,

icke ur budgetsynpunkt äga särskild betydelse, funnit sig icke kunna

biträda de av Kungl. Maj:t föreslagna reduceringarna, utan har utskottet

ansett sig böra ansluta sig till do motionsvis gjorda yrkandena om dessa

anslags bestämmande till 10,000 respektive 1,500 kronor. I detta sam
Bihang

till riksdagens protokoll 1923. 6 samt. 5 käft. (Nr 5.) 55223 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

manhang finner sig utskottet böra förorda, att medel till förevarande

utgifter utgå från rusdrycksmedelsfonden.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande förslag och ovanberörda motioner

I) till främjande av nykterhet och motarbetande av

dryckenskapens följder för budgetåret 1923 —1924 anvisa

ett extra anslag av 17,500 kronor, att utgå av

statsverkets fond av rusdrycksmedel;

II) besluta, att av nämnda anslag skola under

de villkor, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå:

a) till främjande av svenska sällska
pets

för nykterhet och folkuppfostran,

det år 1837 stiftade nykterhetssällskapets

verksamhet...... kronor 5,000: —

b) till främjande av järnvägsmän
nens

helnykterhetsförbunds verksamhet

............................................... » 1,000: —

c) till främjande av Sveriges nyk
terhetssäilskaps

representantförsamlings

upplysningsbyrås verksamhet

................................................ » 10,000: —

d) såsom bidrag till uppehållande

av internationella byråns i Lausanne

för alkoholismens bekämpande

verksamhet ........................... » 1,500: —

Summa kronor 17,500: — )>

av herrar O. Olsson i Kullenbergstorp och J. D. Norman, vilka ansett

utskottets yttrande och förslag bort erhålla följande lydelse:

»Såsom av det ovanstående framgår, innebär Kungl. Maj:ts föreliggande

förslag, att anslagen till främjande av svenska sällskapets

för nykterhet och folkuppfostran verksamhet samt av järnvägsmännens

helnykterhetsförbunds verksamhet skulle bestämmas till hälften av de

nu för år räknat beviljade beloppen, under det att anslaget till främjande

av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings upplysningsbyrås

verksamhet, nu 10,000 kronor, skulle fastställas till 8,000

kronor och bidraget till uppehållande av internationella byråns i Lausanne

verksamhet, nu för år räknat 1,500 kronor, bestämmas till 1,000

kronor.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

131

Vid prövning av Kungl. Maj:ts förslag har utskottet funnit sig

böra tillstyrka detsamma i vad det angår anvisande av anslag med av

Kungl. Maj:t föreslagna belopp till de två förstnämnda organisationerna.

Vad däremot de två sistnämnda organisationerna angår, bär utskottet

icke funnit skäl föreligga, för att dessa skulle beviljas ett för år räknat

procentuellt högre bidrag än de förstberörda, och får utskottet alltså

föreslå, att anslagen till organisationerna i fråga bestämmas till 5,000

resp. 750 kronor. Vid bifall härtill kan det av Kung]. Maj:t till främjande

av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens följder äskade

anslaget begränsas till 11,750 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande förslag och med avslag å herrar Larséns

m. fl. och Wagnssons m. fl. samt Johanssons i Edsbyn

ovanberörda motioner i vad desamma skilja sig

från utskottets förslag

I) till främjande av nykterhet och motarbetande av

dryckenskapens följder för budgetåret 1923—1924 anvisa

ett extra anslag 11,750 kronor;

II) besluta, att av nämnda anslag skola under de

villkor, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå:

a) till främjande av svenska säll
skapets

för nykterhet och folkuppfostran,

det år 1837 stiftade

nykterhetssällskapets verksamhet

....... kronor

b) till främjande av järnvägsmän
nens

helnykterhetsförbunds

verksamhet .................................... »

c) till främjande av Sveriges nyk
terhetssällskaps

representantförsamlings

upplysningsbyrås verksamhet

........................................... »

d) såsom bidrag till uppehållande

av internationella byråns i Lausanne

för alkoholismens bekämpande

verksamhet........................ »

5,000: - 1,000: —

5,000: —

750: —

Summa kronor 11,750: —»

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Vid punkt 66 (förste provinsialläkare m. m.) av herrar S. H. Kvarnzelius,

C. o I. Asplund, A. Anderson i Råstock, L. J. Carlsson-Frosterud

och A. A. Törnkvist i Karlskrona, vilka ansett, att utskottets yttrande

och förslag bort hava följande lydelse:

»Vad beträffar antalet av de distrikt, som enligt utskottets förmenande

från och med år 1924 böra nyinrättas, har utskottet efter övervägande

ansett sig böra tillstyrka vad motionären i sådant avseende

föreslagit.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts

förslag och herr von Sneiderns ovanberörda motion,

a) medgiva, att å avlöningsstaten för förste provinsialläkare

och provinsialläkare må från och med år

1924 uppföras ytterligare tio provinsialläkare, en var

med en årlig avlöning av 5,500 kronor, därav 4,000

kronor lön och 1,500 kronor tjänstgoringspenningar,

vartill kunna komma två ålderstillägg å lönen, det ena

med 500 kronor efter fem år och det andra jämväl

med 500 kronor efter ytterligare fem år;

b) föreskriva, att för åtnjutande av de med sagda

befattningar förenade avlöningsförmåner skall gälla

vad i kungörelsen den 13 juni 1919 angående villkor

och bestämmelser för åtnjutande av de från och med

år 1920 fastställda avlöningsförmåner och i därtill

senare efter riksdagens hörande gjorda tillägg finnes

stadgat i fråga om motsvarande befattningar; samt

c) vid bifall till vad sålunda föreslagits, i riksstaten

uppfora det ordinarie anslaget till förste provinsialläkare

och provinsialläkare med 1,588,800 kronor.»

vid punkt 93 (driftkostnader vid tuberkulossjukvårdsanstalter) av

herrar C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. L. Widell, É. A. Hallin, O. Olsson

i Kullenbergstorp, S. Bengtsson i Norup, J. D. Norman och P. M. Olsson

i Blädinge, vilka ansett, att de i ämnet väckta motionerna bort i så

måtto tillstyrkas, att den av Kungl. Maj:t föreslagna sänkningen av

statsbidragen ej skulle tillämpas förr än från och med den 1 januari

1924 och att följaktligen förslagsanslaget till bidrag för driftkostnaderna

vid tuberkulossjukvårdsanstalter bör föreslås till 2,790,000 kronor.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1923.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

1

Verkliga utgifter.

V. Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

A. Departementet.

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

1

Departementschefen ..........................

24.000

2

Departementets avdelning av Kung! Maj:ts kansli,

förslagsanslag ............................

272,600

3

övergångsstat ................................

5,200

4

Särskild föredragande för bostadsärenden........

2,500

Säger för departementet

301,800

2,500

B. Sociala verk och inrättningar.

Riksförsäkringsanstalten:

1

Riksförsäkringsanstalten, förslagsanslag........

238,500

2

Riksförsäkringsanstaltens verksamhet, förslags-

anslag ..................................

1,365,000

3

Kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om för-

säkring för olycksfall i arbete, förslagsanslag

150,000

4

Riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersättningar i

anledning av livförsäkring i samband med lån

ur statens egnahemslånefond, förslagsanslag..

20,000

5

Statens bidrag till fiskares försäkring, förslags-

anslag ..................................

15,000

403,500

1,385,000

F örsäkringsrådet:

6

Försäkringsrådet, förslagsanslag..............

87,000

7

Försäkringsrådets verksamhet, förslagsanslag ..

27,000

Socialstyrelsen:

8

Socialstyrelsen, förslagsanslag................

312,000

9

Socialstyrelsens verksamhet ................

115,300

10

Allmän levnadskostnadsundersökning ........

27,000

11

Ersättning åt förlikningsmän m. m. för medling

i arbetstvister, förslagsanslag ..............

120,000

12

Centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister,

förslagsanslag ............................

22,000

Bihang till riksdagens protokoll T923. 6 samt. 5 höft. (Nr 5.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ordinarie

-

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

13

Särskilda skiljedomare i arbetstvister, förslags-

anslag ..................................

5,000

14

Offentliga arbetsförmedlingen i riket, förslags-

anslag ..................................

200,000

15

Medellösa arbetssökandes resor, förslagsanslag. .

15,000

16

Bekämpande av arbetslösheten, reservationsan-

slag ....................................

* 5,000,000

17

Understöd i vissa fall åt genom tobaksmonopo-

lets införande nödlidande personer, förslagsan-

slag ....................................

160,000

18

Mellanfolkliga arbetsamtet i Basel ............

500

312,000

5,664,800

Arbetarskydd:

■

19

Yrkesinspektionen, förslagsanslag ............

269,100

20

övergångsstat för yrkesinspektionen ..........

9,500

21

Provisoriska avlöningstillägg åt vissa ordinarie

befattningshavare vid yrkesinspektionen ....

6,100

22

Yrkesinspektionens verksamhet ..............

77,900

23

Permanenta utställningen! i Stockholm av skydds-

anordningar mot olycksfall och ohälsa i ar-

betet ..................................

4,000

278,600

88,0001

Statens tvångsarbetsanstalter:

24

Statens tvångsarbetsanstalter, förslagsanslag . .

532,000

25

Övergångsstat, förslagsanslag ................

7,600

26

Vissa hygieniska anordningar vid statens tvångs-

arbetsanstalt å Svartsjö, reservationsanslag . ■

10,000

27

Vissa ändringsarbeten vid statens tvångsarbets-

anstalt i Landskrona, reservationsanslag ....

16,500

539,600

26,500!

N ykterhetsverksamhet:

Alkoholistvård:

28

Driftkostnader för statens vårdan-

stalt för alkoholister vid Svartsjö,

förslagsanslag ................ 25,000

29

Driftkostnader för statens vårdan-

stalt för alkoholister i Lands-

krona, förslagsanslag .......... 3,000

I

30

Avlöningar och vikariatsersättningar

|

åt befattningshavare vid statens

vårdanstalt å Venngarn för alko-

holister ...................... 40,945

•

31

Bidrag till driftkostnaderna i övrigt

för statens vårdanstalt å Venn-

garn för alkoholister, förslags-

anslag ...................... 39,200

i

* Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

3

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

, 32

Erkända och enskilda alkoholistan-

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

stalters driftkostnader, förslags-

anslag ....................... 100,000

33

Statens kostnader för farliga alko-

holister m. m., förslagsanslag .. 5,000

34

Anordnande av erkända alkoholist-

anstalter, reservationsanslag .... 10,000

35

Sakkunnigt biträde hos socialstyrel-

sen för ärenden rörande alkoho-

listvården .................... 3,600

226,745

36

Främjande av nykterhet och motarbetande av

dryckenskapens följder ...................

15,000

241,745

Sjukförsäkring:

37

Sjukkasseväsendets befrämjande, förslagsanslag

2,470,000

38

Extra statsbidrag för år 1922 åt registrerade

sjukkassor, förslagsanslag ................

575,000

39

Sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd,

förslagsanslag ............................

170,000

| 40

Tillsyn över understödsföreningar ............

6,000

2,470,000

751,000

Arbetsrådet:

41

Kostnader för tillämpningen av lag om arbets-

tidens begränsning m. m., förslagsanslag ....

* 104,000

Allmänna pensionsförsäkringen:

42

Pensionsstyrelsen, förslagsanslag ............

624,000

43

Pensionsstyrelsens verksamhet m. m., förslags-

anslag ..................................

630,000

44

Statens kostnad för pensionstillägg och under-

stöd åt de personer, som äro därtill berätta

gade jämlikt lagen om allmän pensionsförsäk-

|

ring enligt dess lydelse före lagen den 8 juni

1915, förslagsanslag ......................

*21,000,000

'' 45

Bidrag till understöd åt de personer, som genom

lagen den 8 juni 1915 blivit delaktiga i den

.

allmänna pensionsförsäkringen ............

5,265,000

46

Ersättning till postverket för dess bestyr med

pensionsutbetalningar m. m„ förslagsanslag . ■

410,000

47

Ersättning till häradsskrivarna för pensionsför-

teckningar, förslagsanslag .. . ..............

50,000

624,000

27,355.000

Fattigvård och barnavård:

48

Fattigvården i Stockholm och landsorten......

9,564

| 49

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag ......

900,000

1 50

Svenska fattigvårdsförbundet ................

| 25,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

51

52

53

54

55

56

57

58

Sveriges bidrag till den internationella föreningen

för barnaskydd, förslagsanslag ............

Statsinspektion av fattigvården ..............

Bidrag till uppförande eller inrättande av arbets-

hem, förslagsanslag ......................

Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, för- slagsanslag ..............................

Barnhusen ................................

Diverse sociala ändamål:

Drottning Sophias skyddshem................

Frälsningsarméns räddningshem..............

Vita bandets småbrukshem Håkanstorp ......

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

!

Kronor

115,830

2,000

49,650

100,000

35,000

''

1,025,394

211,650

14,000

3.000

9.000

2.000

Säger för sociala verk och inrättningar

5,740,094

35,868,695

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

i

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

! /

Medicinalstyrelsen:

i

Medicinalstyrelsen, förslags-

anslag ................ 351,100

■

2

Övergångsstat ............ 4.500

3

Medicinalstyrelsens verk-

samhet ................ 30,800

355,600

30.800

Statsmedicinska anstalten:

.

4

Statens bakteriologiska la-

boratorium ............ 102,290

5

Driften vid statens bakteria-

logiska laboratorium .... 35,000

6

Statens rättskemiska labora-

torium ................ 16,750

7

Driften vid statens rättske-

miska laboratorium .... 5,200

8

Statens farmaceutiska labo-

■

ratOTium .............. 24,250

119,040

64.450

9

Förste provinsialläkare och provinsialläkare......

1,575,050

10

Skrivbiträde och övriga expenser åt förste provin-

sialläkare m. m.............................

48,400

11

Bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsial-

läkare å landsbygden, reservationsanslag ......

30,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

12

Provisoriska lönetillägg åt förste provinsialläkare

och provinsialläkare ........................

234,000

13

Flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare, förslags-

anslag ....................................

5,000

14

Resestipendier åt förste provinsialläkare m. fl., re-

servationsanslag ............................

—

15

Avlöning åt civila läkarstipendiater, reservations-

anslag ....................................

16

Bidrag till extra provinsialläkares avlönande, för-

slagsanslag ................................

30,000

17

Dyrtidstillägg år 1923 åt vissa extra provinsiallä-

kåre, förslagsanslag .......................

15,000

2,079,690

427,650

Sjukvårdsanstalterna.

18

Sinness j uk vårdsanstalterna:

Hospital och asyler, för-

19

slagsanslag ............ 10,065,000

övergångsstat för hospital

20

och asyler, förslagsanslag 122,520

Bidrag till befordringsavgif-

21

ter för vissa befattningsha- vare vid hospital och

asyler ................ 22,500

Resestipendier åt vid hospi-

22

tal och asyler anställda

läkare, reservationsanslag —

Ombyggnad av värmeled-

23

ningen för vissa pavil- jonger vid Lunds hospital,

reservationsanslag ...... 100,000

Ny ekonomibyggnad och

vissa påbyggnadsarbeten

vid Göteborgs hospital, re- servationsanslag ........ 307,000

24

Anstalter för obildbara sin-

nesslöa, förslagsanslag .. 427,000

25

Anstalter för bildbara sin-

nesslöa, som icke äro fal- landesjuka, förslagsanslag ■ 665,000

■

26

Epileptikeranstalter, förslags-

anslag ................ 95,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

Avlöningar och vikariatsersättningar

m. m. åt befattningshavare

vid statens

uppfostringsanstalt för sin
nesslöa

gossar ........

Bidrag till driftkostnader i

övrigt vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa

gossar, förslagsanslag....

Avlöningar och vikariatsersättningar

m. m. åt befattningshavare

vid statens

uppfostringsanstalt för sinnesslöa

flickor..........

Bidrag till driftkostnader i

övrigt vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa

flickor, förslagsanslag ..

Övriga sjukvårdsanstalter:

Lasaretts underhåll ...... 15,774

Resestipendier åt ordinarie

läkare vid länslasarett

m. fl., reservationsanslag —

Underhåll av Järvsö sjukhus

för spetälska .......... 23,500

Täckande av motsedd brist

å anslaget till underhåll

av Järvsö sjukhus för

spetälska ..............

Understöd åt spetälskesjukas

familjer m. m...........

Bidrag till uppförande eller

inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter,

reservationsanslag

..........

Bidrag till driftkostnaderna

vid tuberkulossjukvårdsanstalter,

förslagsanslag .. 2,675,000

Resebidrag till vissa patienter

vid kustsanatorierna,

förslagsanslag ..........

Resestipendier åt läkare för

studier i tuberkulossjukvård,

reservationsanslag.. —

Ordinarie

anslag

Kronor

15,675

22,115

8,600

14,075

11,374,520

10,000

5,000

230,000

35,000

489,965

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

7

! _

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

40

Folksanatorierna .........

300,000

41

Statsbidrag till dispensär-

42

verksamhet, förslagsanslag

Behandling av medellösa lu-

400,000

43

puspatienter från lands- orten, förslagsanslag .... 50,000

Radiumhemmets poliklinik .

15,000

44

Radiumhemmets klinik, för-

|

45

slagsanslag ............

Resebidrag till vissa patien-

31,000

i

46

ter vid radiumhemmet,

förslagsanslag ..........

15,000

Statsbidrag för uppförande,

47

inrättande eller inlösen av

epidemisjukhus, förslags- anslag ................

1,800,000

Statsbidrag för driften av

epidemisjukhus, förslags- anslag ................

700,000

2,764,274

3,541,000

Vanföreväsendet:

j

48

Kliniker vid vanföreanstalterna i Stock-

49

holm, Göteborg och Hälsingborg,

förslagsanslag ..................

137,000

Polikliniker vid vanföreanstalterna i

50

Stockholm, Göteborg och Hälsing- borg, förslagsanslag..............

15,000

Underhåll av skol- och uppfostrings-

51

hem för vanföra, förslagsanslag ....

Bidrag till resor för vanföra jämte vår-

73,000

dåre, förslagsanslag..............

60,000

52

De i Stockholm, Göteborg och Hälsing-

borg inrättade undervisningsanstal- terna för vanföra m. m., förslags- anslag ..........................

136,000

421,000

14,559,794

4,030,965

Hälsovård i allmänhet.

|

53

Kostnader för allmän hälso- och sjukvård, förslags-

anslag ............................

1,200,000

54

Lindring i mindre bemedlade patienters

å lands-

55

bygden sjukvårdskostnader, förslagsanslag ....

Statens skola för utbildning av distriktssköterskor,

25,000

förslagsanslag ......................

‘

8,000

i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

,

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag r

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

56

Stipendier för sjuksköterskor för genomgående av

25,000

statens skola för utbildning av distriktssköterskor

57

Statsbidrag för anställning av distriktssköterskor,

250,000

förslagsanslag ..............................

58

Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor, förslagsanslag

* 10,000

59

Statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor,

500,000

förslagsanslag ..............................

60

Dvrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl., för-

# 370,000

•

slagsanslag ................................

67,283

61

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen . .

15,500

62

Repetitionskurser för barnmorskor..............

8,250

63

Ortopediska institutet ........................

64

Skyddskoppympningen, förslagsanslag ..........

310,000

65

Karantänsanstalten på Känsö ..................

17,600

66

Bidrag till odling av frön för uppdragande av me-

2,500

67

Svenska läkarsällskapet........................

2,500

68

Internationella hälsovårdsbyrån i Paris, förslags-

5,000

anslag ..............i.....................

69

Förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden,

* 160,000

reservationsanslag ..........................

1,610,633

1,366,000

Säger för medicinalstaten samt hälso- och sjukvärden

..............................................i..........! 18,250,117[ 5,824,615

D. Överståthållarämbetet.

överståthållarämbetet ........................

Särskild polis för uppdagande av olovlig införsel

av spritdrycker m. m.......................j

Utgivande av »Polisunderrättelser» ............j

Centralbyrån för fingeravtryck .............. • • i

Säger för överståthållarämbetet

E. Landsstaten.

Landshövdingarna ........................

Tjänstemän och betjänte vid länsstyrelserna ..

Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m.

Extra länsnotarier m. m., reservationsanslag ..

Fögderiförvaltningarna ....................

128,822

318,500

1,459.100

6,000

300,000

2,358,531

125,000

60,000

25,000

123,822 210,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

9

Ordinarie | Extra Ordinarie Extra

anslag anslag anslag anslag

Kronor Kronor Kronor 1 Kronor

6 Vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna,

förslagsanslag ..............................

7 övergångsstat för landsstaten ..................

8 i Ortstillägg till vissa tjänstemän och betjänte vid

landsstaten i Göteborgs och Bohus län........

9 Särskild polisstyrka på landet, förslagsanslag ....

10 Ersättning åt lappfogdar m. m., reservationsanslag

11 Vissa kostnader i anledning av år 1922 förrättade

val av landstingsman m. fl., förslagsanslag

Säger för landsstaten

F. Diverse.

1 Ålderstillägg, förslagsanslag....................

2 Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag . .

3 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

reservationsanslag ..........................

4 Extra utgifter, reservationsanslag ..............

5 j Skrivmaterialier och expenser, ved m. in., förslags
anslag

.....................................

6 Tillfällig löneförbättring för viss personal inom denj

civila statsförvaltningen, förslagsanslag ......

7 Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med!

dem jämförliga befattningshavare ............|

8 Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst,

förslagsanslag ..............................|

9 Tryckningskostnader, förslagsanslag

40,000

25,700

3,750

1,200,000

43,550

80,000

4,507,831 1,327,300

600,000

800,000

125.000

120.000

1,400,000

200,506

* 928,000

* 16,000

*5,500,000

Säger för diverse;..........j......... . | 3,245,5061 6,444,000

Summa..........!..........1 32,169,170 49,677,110

* Av Kungl. Maj:t töreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 samt. 5 höft. (Nr 5.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1923:288 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till bestridande av a1 i texten
  2. Rskr. 1923:5a Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1923—1924 under s. 1 i texten