Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående lån till främjande av bostadsproduktionen m. in. jämte i ämnet väckta motioner.

1923-05-08 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1923:93, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående lån till främjande av bostadsproduktionen m. in. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 93.

1

Nr 93.

Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1923 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående

lån till främjande av bostadsproduktionen m. in. jämte

i ämnet väckta motioner. (3:e avd.)

I en till riksdagen den 10 februari 1923 avlåten proposition, nr G2,

vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,

l:o) att för ökning av statens bostadslånefond må såsom lån ur

statsverkets fond av rusdrycksmedel disponeras för år 1923 ett belopp

av 5,000,000 kronor;

2:o) att räntan för lån ur bostadslånefonden må för tiden från och

med den 1 januari 1923 tillsvidare utgå efter fyra procent;

3:o) att av det på extra stat för 1922 under femte huvudtiteln till

statsbidrag åt kommuner med flera för uppförande av vissa bostadsbyggnader

anvisade reservationsanslaget jämte därunder omförda besparingar

ett belopp av högst 3,000,000 kronor må användas för beredande

av extra statsbidrag i huvudsaklig överensstämmelse med de av

departementschefen i statsrådsprotokollet angivna grunderna; samt

4:o) att av nyssnämnda reservationsanslag och besparingar ett belopp

av 10,000 kronor må ställas till ingenjörsvetenskapsakademiens förfogande

för slutförande av vissa tekniskt-vetenskapliga undersökningar

på byggnadsområdet.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande proposition har utskottet

till behandling förehaft följande motioner, nämligen:

dels en inom andra kammaren av herr Rob. Samuelsson väckt

motion, nr 227, vari yrkats, att riksdagen måtte medgiva, att för ökBihang

till riksdagens protokoll 1923. 6 saml. 49 käft. (Nr 93—94.) »ci 23 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 93.

ning av statens bostadslåuefond må såsom lån ur statsverkets fond av

rusdrycksmedel disponeras för år 1923 ett belopp av 11,500,000 kronor;

dels en inom andra kammaren av herr E. Fast väckt motion, nr

224, däri föreslagits, att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts proposition

nr 62 med följande ändringar:

l:o) att för räkning — — — — ett belopp av 9,000,000 kronor;

2:o) att räntan — — — — fyra procent;

3:o) att av det på extra stat----i huvudsaklig överens
stämmelse

med de grunder, som angivits i den kungl. propositionen och

i motionen;

4:o) att av nämnda — — — — på byggnadsområdet;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 68, inom första

kammaren av herrar G. Wahl och K. Tengdahl och den andra, nr 94,

inom andra kammaren av herr A. W. Pettersson i Köping m. fl., vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta, att räntan å de lån, som på

grund av riksdagens beslut 1920, 1921 och 1922 utlämnats från statens

bostadslånefond, skall från och med den 1 april 1923 utgå med 4 %,

samt att riksdagen måtte för sin del medgiva, att förefintliga besparingar

av byggnadsskattemedel må användas till beredande åt statsunderstödda

byggnadsföretagare av ytterligare statsbidrag i huvudsaklig överensstämmelse

med statens byggnadsbyrås i skrivelse den 4 november 1922

till Kungl. Maj:t avgivna förslag, jämkat på sätt i motionen framhållits;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 169, inom första

kammaren av herr C. 1. Asplund och den andra, nr 228, inom andra

kammaren av herrar E. Hage och Rob. Samuelsson, vari yi''kats, att riksdagen

måtte i samband med behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition

nr 62 besluta, att de statsanslag, som komma att användas för de ändamål,

som i nämnda proposition omförmälas, även må kunna komma till

användning för beredande av statsbidrag, enligt grunder, som av Kungl.

Maj:t må närmare bestämmas, åt byggnadsföretagare av det slag, som i

propositionen nr 62 avses, vilka i samhällen med bostadsbrist under åren

1920 och 1921 uppfört fastigheter, till vilkas uppförande endast erhållits

kommunallån men ej lån av statsmedel, samt

att riksdagen måtte besluta, att byggnadsföretagare av ovan nämnda

slag, vilka under åren 1920 eller senare uppfört bostadsbyggnader i samhällen

med bostadsbrist, må kunna efter grunder, som av Kungl. Magt

fastställas, fr. o. m. 1 januari 1923 tillsvidare erhålla statsbidrag, så att

räntekostnaden för dem icke blir högre än vad den skulle ha blivit, om

de även erhållit lån av statsmedel;

dels en inom andra kammaren av herr P. Granath m. fl. väckt mo
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 93.

3

tion, nr 89, däri föreslagits, att räntan å för bostadsändamål utgående

statslån skall nedsättas från 5 till 4 %;

dels en inom andra kammaren av herrar Rob. Samuelsson och JK

Karlsson i Grängesberg väckt motion, nr 226, vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att moratorium eller rätt till uppskov med ränta

och amorteringsinbetalningarna för lån ur statens bostadslånefond, under

högst ett år, skall beviljas de byggnad sföretagare, som uppfört bostäder

med dylika lån, men nu på grund av iråkad arbetslöshet ej kunna fullgöra

sina förpliktelser;

dels ock slutligen två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 170,

inom första kammaren av herr T. Julin och den andra, nr 225, inom

andra kammaren av herr C. J. Johansson i Uppmälby, vari yrkats, att

riksdagen måtte medgiva, att, i den män riksdagen med anledning av

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 beslutar nedsättning av räntan å lån

från statens bostadslånefond, detta beslut må i tillämpliga delar gälla

även lån ur lånefonden för tjänstemannasamhället i Mörby.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Riksdagen har under de senare åren på flera sätt lämnat ekonomiskt

stöd dels till direkt främjande av bostadsproduktionen och dels till vissa

därmed nära sammanhängande ändamål.

Beträffande de direkta statsåtgärderna till främjande av bostadsproduktionen

må erinras, att riksdagen för vart och ett av åren 1920

(tilläggsstaten), 1921 och 1922 anvisat reservationsanslag å respektive

4,000,u00, 6,500,000 och 1,500,000 kronor att utgå till vissa byggnadsföretagare

såsom statsbidrag utan rånte- eller återbetalningsskyldighet.

Anslagen skola täckas av byggnadsskattemedel. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag till 1922 års riksdag (prop. nr 228), som av riksdagen

lämnades utan erinran, har dylikt statsbidrag under år 1922 beviljats i

endast några få fall. Å anslagen hava uppkommit besparingar, som

beräknas uppgå till omkring 3,200,000 kronor, däri inberäknat smärre

besparingar å vissa för åren 1917—1919 beviljade anslag för liknande

ändamål, vilka sistnämnda besparingar enligt Kungl. Maj:ts i nämnda

proposition framställda, av riksdagen utan erinran lämnade förslag skola

få användas för beredande av statsbidrag enligt samma grunder, som

gälla ifråga om bidrag ur de tre senaste årens anslag.

Vidare medgav riksdagen år 1920, att för inrättande av en särskild

fond, benämnd statens bostadslånefond, ur vilken Kungl. Maj:t ägde att

bevilja kommuner m. fl. lån till visst bostadsbyggande, finge såsom lån

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 93.

Utskottets

yttrande.

ur statsverkets fond av rusdrycksmedel för vartdera av åren 1920 och

1921 disponeras 15,000,000 kronor.- År 1922 medgav riksdagen, att

för ökning av bostadslånefonden finge för år 1922 disponeras ytterligare

11.500.000 kronor ur rusdrycksmedelsfonden. Dessa lånemedel å tillhopa

41.500.000 kronor äro numera tagna i anspråk för det avsedda ändamålet.

Med avseende å de för år 1922 disponibla lånemedlen hava bestämmelser

meddelats i kungörelse angående lån ur statens bostadslånefond

den 30 juni 1922 (sv. förf.-saml. nr 413). Då dessa i det väsentliga

ansluta sig till de tidigare meddelade föreskrifterna i ämnet, torde

endast de betydelsefullare ändringarna behöva här framhållas.

Lånemaximum för lägenhet, vilket förut utgjorde 15,000 kronor,

blev, i enlighet med vad som förordades i propositionen och av riksdagen

lämnades utan erinran, nedsatt till 12,000 kronor.

Föreskrifterna angående statsbidrag utan rånte- och återbetalningsskyldighet

uteslötos. Visserligen funnos medel för sådant ändamål tillgängliga

till belopp av mera än 3,000,000 kronor, men, i enlighet med

vad som föreslagits i propositionen och vunnit riksdagens gillande,

skulle dylikt bidrag utgå, allenast när synnerliga skäl kunde därtill föranleda.

Därest bestämmelser om dylikt statsbidrag intagits i kungörelsen,

skulle de kunnat ingiva byggnadsföretagarna falska förhoppningar

och sålunda verka vilseledande. Nämnas må, att i det fåtal fall, där

statsbidrag under år 1922 utgått, bestämmelserna i 1920 och 1921 års

kungörelser tillämpats, dock med iakttagande av att bidraget, i enlighet

med vad i propositionen förutsatts, icke fått överstiga 3,500 kronor för

lägenhet.

Med anledning av framställning från Kungl. Maj:t har riksdagen

för utförande genom ingenjörsvetenskapsakademien av vissa teknisktvetenskapliga

undersökningar på byggnadsområdet för vart och ett av

åren 1920, 1921 och 1922 samt för första halvåret 1923 anvisat särskilda

anslag å 50,000, 75,000, 85,000 samt 50,000 kronor eller tillhopa 260,000

kronor.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att bostadsfrågan

alltjämt befinner sig i sådant läge, att åtgärder från statens sida till

främjande av byggnadsverksamheten även för innevarande år äro av behovet

påkallade. Visserligen kan — såsom departementschefen ock framhållit

— det icke förnekas, att situationen i vissa avseenden under senaste

tiden betydligt förbättrats, men äro likväl de från kristiden härrörande

svårigheterna på bostadsmarknaden ännu icke övervunna. Känt är ock,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 98.

hurusom den privata byggnadsverksamheten av olika skäl har svårt att

komma till full utveckling.

Utskottet, som sålunda finner behovet av statliga åtgärder för bostadsproduktionens

främjande allt fortfarande föreligga, har vid övervägande

av de former, under vilka staten lämpligast synes böra lämna

fortsatt understöd till produktionen ifråga, kommit till den uppfattningen,

att staten härvid i första hand synes böra följa den tidigare inslagna

vägen och således genom ökning av statens bostadslånefond bereda

möjlighet att lämna nya lån för bostadsbyggande.

Beträffande storleken av det belopp, varmed bostadslånefonden sålunda

bör utökas, har Kungl. Maj:t föreslagit en summa av 5,000,000

kronor, vilket belopp skulle, liksom hittills skett, disponeras såsom lån

ur statsverkets fond av rusdrycksmedel. Motionsvis bär yrkats höjning

av beloppet i fråga, i motionen nr 224 i andra kammaren till 9,000,000

kronor och i motionen nr 227 i samma kammare till 11,500,000 kronor.

Utskottet, som väl funnit skäl föreligga för en höjning av det av Kungl.

Maj:t sålunda för ändamålet föreslagna beloppet, har emellertid ansett

sig icke kunna förorda en så stor utökning av bostadslånefonden, som

motionärernas förslag innebär, utan får utskottet föreslå, att för utökning

av fonden måtte få disponeras ett till 7,000,000 kronor begränsat belopp;

detta belopp överskrider alltså det av Kungl. Maj:t ifrågasatta med

2,000,000 kronor.

För beredande av ytterligare hjälp åt byggnadsföretagare har Kungl.

Maj:t vidare föreslagit, att räntan å lån ur bostadslånefonden skulle från

och med den 1 januari 1923 nedsättas från fem till fyra procent, ett

förslag, som ock motionsvis framkommit. Enligt Kungl. Maj:ts föreliggande

proposition skulle räntesänkningen omfatta såväl de bostadslån,

som hädanefter beviljas som de hittills lämnade lånen. Vad de senare

beträffar, skulle nedsättningen av räntefoten dock icke avse de räntor,

som redan inbetalts utan först inträda i fråga om de räntor, som belöpa

å tid efter ingången av år 1923. Kungl. Maj:ts förslag i denna del

har synts utskottet väl motiverat, och finner sig utskottet alltså böra

giva sin anslutning härtill. Med hänsyn till att ett sådant läge på

• penningmarknaden ånyo kan inträda, att en högre räntefot än fyra procent

åter kan te sig såsom låg i förhållande till den allmänna låneräntan,

har utskottet emellertid i likhet med departementschefen ansett, att räntefoten

icke bör för hela lånetiden fixeras till sagda procent utan bör

densamma kunna, efter riksdagens hörande, ånyo höjas, dock högst till

fem procent. Motionsvis hava yrkanden framställts om, att moratorium

eller rätt till uppskov med ränta och amorteringsinbetalningar för lån

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 93.

ur bostadslånefonden måtte under högst ett år beviljas vissa byggnadsföretagare

samt att, i den mån riksdagen med anledning av Kung].

Maj:ts förevarande proposition beslutar nedsättning av räntan å lån ur

sagda fond, detta beslut måtte i tillämpliga delar gälla även lån ur

fonden för tjänstemannasamhället i Mörby. Ifrågavarande förslag har

utskottet icke ansett sig kunna biträda.

Förutom nyssberörda räntenedsättning å lämnade bostadslån har

Kungl. Magt för beredande av statsbidrag åt de byggnadsföretagare, som

med statsunderstöd uppfört hus under dyraste kristiden, föreslagit, att

av det på extra stat för år 1922 till statsbidrag åt kommuner m. fl. för

uppförande av vissa bostadsbyggnader anvisade reservationsanslaget jämte

därunder omförda besparingar måtte få användas ett belopp av högst

3,000,000 kronor.

Jämlikt de för ifrågavarande statsbidrags åtnjutande förordade

grunder skulle till erhållande av dylikt bidrag ifrågakomma ägare

av byggnader, för vilkas uppförande lämnats lån ur statens bostadslånefond

enligt 1920 eller 1921 års kungörelse i ämnet, samt för vilka

byggnadstiden till huvudsaklig del infallit under nämnda år eller något

av dem och byggnadskostnaderna avsevärt överstigit de numera i orten

vanliga. De, som på grund av hittills gällande föreskrifter allenast

kunnat erhålla lån ur bostadslånefonden men icke statsbidrag utan ränteeller

återbetalningssk)ddighet, skulle följaktligen ej av denna anledning

vara utestängda från möjligheten att få extra statsbidrag.

Det har vidare ansetts i allmänhet böra gälla, att extra statsbidrag

endast utgår, om byggnaden fortfarande äges av den, som åtnjutit

statsunderstöd för dess uppförande. Undantag från denna regel skulle

dock kunna ske i vissa fall, exempelvis då byggnaden vid bodelning

eller genom arv övergått till den ursprunglige ägarens hustru eller barn.

I regel skulle extra bidrag ej utgå för byggnader, tillhöriga kommun,

men i undantagsfall skulle hårt skattetyngda kommuner, som under kristiden

gjort betydande uppoffringar för bostadsproduktionens främjande,

kunna ifrågakomma till erhållande av extra bidrag för av dem med

statsunderstöd uppförda bostadshus. Det extra bidraget skulle icke överstiga

tio procent av byggnadskostnaden och maximum fastställas till

3,000 kronor för lägenhet.

Vidare skulle gälla, att det extra bidraget skulle användas till omedelbar

inbetalning av motsvarande belopp å det lån, som erhållits ur statens

bostadslånefond och skulle till fonden återflytande medel få utlämnas såsom

nya lån.

Vid bifall härtill och till vad utskottet föreslagit i fråga om utökning

av bostadslånefonden skulle sålunda under innevarande år ett

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 98. 7

belopp av 10,000,000 kronor ställas till förfogande för bostadsproduktionens

befrämjande.

I övrigt Lava hittills gällande föreskrifter angående statsbidrag

utan rånte- eller återbetalningsskyldighet synts i tillämpliga delar böra

gälla med avseende å extra statsbidrag.

Motionsvis har föreslagits, att jämväl byggnadsföretagare, som erhållit

understöd enligt tidigare kungörelser, skulle kunna ifrågakomma

till erhållande av extra statsbidrag.

Utskottet får med anledning härav erinra om riksdagens år 1920

fattade beslut, som innebar en betydelsefull omläggning av hithörande

understödsverksamhet. Enligt 1917 — 1919 års kungörelser (§ 2) utgick

statsbidrag med högst två niondelar av byggnadskostnaden, till vilken

föreskrift fogades sådana villkor, att kommunen skulle vara skyldig att

bidraga med hälften så stort belopp som staten. Byggnadsföretagarna

hade alltså att påräkna bidrag utan rånte- eller återbetalningsskyldighet

från det allmänna, i regel uppgående till sammanlagt en tredjedel av

byggnadskostnaden.

Från och med år 1920 fixerades maximum för statsbidrag till högst

femton procent av byggnadskostnaden, och bortföll villkoret om bidrag

från kommunens sida. I realiteten har emellertid statsbidraget i flertalet

fall ytterligare nedskurits, vanligen till endast åtta procent. Nämnas må

ock, att i såväl 1917—1919 års som senare års kungörelser med byggnadskostnaden

alltid åsyftats den verkliga kostnaden, tomtkostnaden

oberäknad.

Den kvot av byggnadskostnaden, som definitivt avskrivits genom

bidrag från det allmänna, har sålunda för tiden före 1920 års ingångvarit

väsentligt större än för tiden därefter.

Vid bedömande av föreliggande fråga synes hänsyn jämväl böra

tagas till byggnadskostnadernas relativa storlek vid olika tidpunkter. I

detta hänseende finnas vissa siffror att tillgå i en på byggnadsarbetarsakkunnigas

föranstaltande utarbetad statistisk undersökning (Statens

officiella utredningar 1922: 2). Häri angives (sid. 169) den totala byggnadskostnaden

(exklusive tomt) med följande indextal (år 1914 = 100),

nämligen: år 1918 till 258, år 1920 till''328 och år 1921 till 273. Enligt

dessa indextal nådde byggnadskostnaderna sålunda sin toppunkt

år 1920.

För år 1919 saknas tyvärr motsvarande siffra. I undersökningen

meddelas emellertid vissa siffror, som i förening med andra kända förhållanden

i viss mån fylla bristen. Sålunda meddelas (sid. 172) med

avseende å byggnadsmaterialkostnaderna följande sifferserie, angivande i

s. k. vägda indextal byggnadsmaterialprisernas fluktuationer:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

StatsutsJcottets utlåtande Nr 93.

År: 1914 1917 1918 1919 1920 1921 (sl/e

Index................................. 100 226 328 326 336 231

Materialpriserna angivas sålunda för åren 1918 och 1919 med indextalen

328 och 326, d. v. s. de äro praktiskt taget desamma för bägge

åren. Vad arbetslönerna angår, träffades i augusti 1918 kollektivavtal inom

byggnadsfacken, med få undantag gällande till utgången av mars 1920.

Med ledning av det nu anförda synes man kunna antaga, att byggnadskostnaderna

under år 1919 befunno sig ungefärligen på samma nivå som

under år 1918. I allt fall synes det säkert, att såväl 1920 som 1921 års

byggnadsföretagare fått vidkännas högre byggnadskostnader än företagare

från tidigare år.

På nu anförda skäl finner utskottet den av Kungl. Maj: t i förevarande

hänseende föreslagna begränsningen väl motiverad och kan utskottet

sålunda icke biträda de motionsvis framställda yrkandena härutinnan.

Härtill kommer, att — då till nu berörda ändamål ej torde kunna

disponeras andra eller ytterligare medel än propositionen förutsätter —

om det av Kungl. Maj:t ifrågasatta beloppet skulle splittras ut på än

flera mottagare, de utgivna beloppen i flertalet fall säkerligen skulle

bliva fullständigt betydelselösa såsom hjälptillskott betraktade. Redan

med det förslag, som framlagts i propositionen torde faran icke vara

utesluten, att understöd, som falla på de olika mottagarna, i många fall

bliva otillräckliga för det därmed avsedda ändamålet.

Vad beträffar de av Kungl. Maj:t i övrigt föreslagna villkoren för

extra statsbidrags åtnjutande, har utskottet funnit sig böra till alla delar

förorda desamma och har utskottet sålunda ansett sig icke kunna tillstyrka

ett utsträckande av rätten till erhållande av dylikt bidrag till de

byggnadsföretagare, som i motionen nr 169 i första kammaren och nr

228 i andra kammaren avses.

Vidkommande slutligen Kungl. Maj:ts förslag i fråga om kostnaderna

dels för statens byggnadsbyrås verksamhet, dels ock för slutförande

av vissa tekniskt-vetenskapliga undersökningar på byggnadsområdet

hava förslagen härutinnan icke givit utskottet anledning till erinran.

Under hänvisning till vad sålunda anförts och under framhållande

av att — såsom förut nämnts — vid bifall till utskottets förslag ett

belopp av 10,000,000 kronor kommer att för innevarande år ställas till

förfogande för främjande av bostadsproduktionen, får utskottet alltså

hemställa,

I) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande proposition och herrar Samuelssons, Fasts,

Wahls och Tengdahls, A. W. Petterssons i Köping in. fl.,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 93.

9

och Granaths m. fl. ovanberörda motioner nr II: 227,

II: 224, I: 08, II: 94 och II: 89 medgiva,

l:o) att för ökning av statens bostadslånefond må

såsom lån ur statsverkets fond av rusdrycksmedel disponeras

för år 1923 ett belopp av 7,000,000 kronor;

2:o) att räntan för lån ur bostadslånefonden må

för tiden från och med den 1 januari 1923 tillsvidare

utgå efter fyra procent;

3:o) att av det på extra stat för 1922 under femte

huvudtiteln till statsbidrag åt kommuner med flera för

uppförande av vissa bostadsbyggnader anvisade reservationsanslaget

jämte därunder omförda besparingar ett

belopp av högst 3,000,000 kronor må användas för beredande

av extra statsbidrag i huvudsaklig överensstämmelse

med de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 16 februari 1923

angivna grunderna; samt

4:o) att av nyssnämnda reservationsanslag och besparingar

ett belopp av 10,000 kronor må ställas till

ingenjörsvetenskapsakademiens förfogande för slutförande

av vissa tekniskt-vetenskapliga undersökningar

på byggnadsområdet.

II) att herr Asplunds och herrar Hages och Samuelssons

ovanberörda motioner nr I: 169 och II: 228

icke må vinna riksdagens bifall;

III) att herrar Samuelssons och Karlssons i

Grängesberg motion nr II: 226 icke må av riksdagen

bifallas; samt

IV) att herr Julins och herr Johanssons i Uppmälby

motioner, nr I: 170 och nr II: 225 ej heller må

av riksdagen bifallas.

Stockholm den 8 maj 1923.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, J. Nilsson i Skottlandshus, O.

U. B. Olsson, J. L. Widell, C. G. Ekman, O. Bergqvist, E. A. Hallin, K. E. Andersson

i Eliantorp, F. L. Lindqvist, O. Pettersson i Olovstorp, P. A. Bergström och C. Johansson

i Hälsingborg samt

Bihang till riksdagens protokoll 1923. 6 saml. 49 käft. (Nr 93—94.) 96i 23 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 93.

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, C. R. Jansson

i Falun, 0. Olsson i Kullenbergstorp, J. D. Norman, 0. Nilsson i Örebro, P. M. Olsson

i Blädinge, J. Olofsson i Digernäs, A. E. Ljungberg, S. Persson i Fritorp, S. J. Karlsson

i Nynäshamn och A. Wikström.

Reservationer:

av herrar K. E. Andersson i Eliantorp och 0. Olsson i Kullenbergstorp,

som ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande

lydelse:

I likhet — — — — — — — — — full utveckling.

Utskottet — — — — — — — — — bostadsbyggande.

Beträffande — — — — — — — — 2,000,000 kronor.

För beredande av ytterligare hjälp åt byggnadsföretagare har Kungl.

Maj:t vidare föreslagit, att räntan å lån ur bostadslånefonden skulle från

och med den 1 januari 1923 nedsättas från fem till fyra procent, ett

förslag, som ock motionsvis framkommit. Enligt Kungl. Maj:ts föreliggande

proposition skulle räntesänkningen omfatta såväl de bostadslån,

som hädanefter beviljas som de hittills lämnade lånen. Vad de senare

beträffar, skulle nedsättningen av räntefoten dock icke avse de räntor,

som redan inbetalts utan först inträda i fråga om de räntor, som belöpa

å tid efter ingången av år 1923. Kungl. Maj:ts förslag i denna del

har synts utskottet väl motiverat, och finner sig utskottet alltså böra

giva sin anslutning härtill. Med hänsyn till att ett sådant läge på

penningmarknaden ånyo kan inträda, att en högre räntefot än fyra procent

åter kan te sig såsom låg i förhållande till den allmänna låneräntan,

har utskottet emellertid i likhet med departementschefen ansett, att räntefoten

icke bör för hela lånetiden fixeras till sagda procent utan bör densamma

kunna, efter riksdagens hörande, ånyo höjas, dock högst till fem

procent.

I motionerna nr 170 i första kammaren och nr 225 i andra kammaren

har yrkats, att, i den mån riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande proposition beslutar nedsättning av räntan å lån ur bostadslånefonden,

detta beslut måtte i tillämpliga delar gälla även lån ur fonden

för tjänstemannasamhället i Mörby. Då jämväl en räntesänkning för de

byggnadsföretagare, som i dessa motioner avses, synts utskottet skälig

och rättvis, har utskottet ansett sig böra förorda motionärernas ifrågavarande

förslag.

Motionsvis har ock yrkande framställts om, att moratorium eller

uppskov med ränta och amorteringsinbetalniDgar för lån ur bostadslånefonden

måtte under högst ett år beviljas vissa byggnadsföretagare. Detta

förslag har utskottet däremot icke ansett sig kunna biträda.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr OS.

11

Förutom — — — — — — — — — — — — — — hemställa,

I) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande proposition och herrar Samuelssons, Fasts,

Wahls och Tengdahls, A. W. Petterssons i Köping m. fl.,

och Granaths in. fl. ovanberörda motioner nr II: 227,

11:224, 1:68, 11:94 och 11:89 medgiva,

l:o) att för ökning av statens bostadslånefond må

såsom lån ur statsverkets fond av rusdrycksmedel disponeras

för år 1923 ett belopp av 7,000,000 kronor;

2:o) att räntan för lån ur bostadslånefonden må

för tiden från och med den 1 januari 1923 tillsvidare

utgå efter fyra procent;

3:o) att av det på extra stat för 1922 under femte

huvudtiteln till statsbidrag åt kommuner med flera för

uppförande av vissa bostadsbyggnader anvisade reservationsanslaget

jämte därunder omförda besparingar ett

belopp av högst 3,000,000 kronor må användas för beredande

av extra statsbidrag i huvudsaklig överensstämmelse

med de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 16 februari 1923

angivna grunderna; samt

4:o) att av nyssnämnda reservationsanslag och besparingar

ett belopp av 10,000 kronor må ställas till

ingenjörsvetenskapsakademiens förfogande för slutförande

av vissa tekniskt-vetenskapliga undersökningar

på byggnadsområdet;

II) att riksdagen med bifall till herr Julins och herr

Johanssons i Uppmälby motioner, nr I: 170 och II: 225,

må medgiva, att beslutet om nedsättning av räntan å

lån från statens bostadslånefond må i tillämpliga delar

gälla även lån ur lånefonden för tjänstemannasamhället

i Mörby;

III) att herr Asplunds och herrar Hages och Samuelssons

ovanberörda motioner nr I: 169 och II: 228

icke må vinna riksdagens bifall; samt

IV) att herrar Samuelssons och Karlssons i Grängesberg

motion nr II: 226 icke må av riksdagen bifallas.

av herr O. Bergqvist, vilken ansett, att utskottet bort tillstyrka

bifall till herr Asplunds samt herrar Hages och Samuelssons i ämnet

väckta motioner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1923:176 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till främjande av bostadsproduktionen m. in. jämte två i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten