Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 2 juni 1922 om automobilskatt m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

1924-05-09 · 18 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1924:41, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 2 juni 1922 om automobilskatt m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

1

Nr 41.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1924 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till förordning om ändring i vissa delar

av förordningen den 2 juni 1922 om automobilskatt m. m.

ävensom i ämnet väckta motioner.

I en den 21 mars 1924 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 206, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att

dels antaga nedan återgivna förslag till

l:o) förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 2 juni

1922 om automobilskatt,

2:o) förordning om särskild skatt å bensin.

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 2 juni 1922

(nr 260) om automobilskatt.

Härigenom förordnas, att 3 §, 5—9 §§ samt 11,13 och 15 §§ i förordningen

den 2 juni 1922 om automobilskatt skola hava följande ändrade lydelse:

3$.

Skatteplikt för automobil inträder med det kalenderkvartal, under vilket

automobilen första gången i automobilregister införes, samt upphör med

utgången av det kalenderkvartal, under vilket automobilen ur automobilregister

avförts utan att hava blivit i annat sådant register införd.

Inträffar i —--registret intagen.

5 %.

Skatt utgår för helt kalenderår räknat med följande belopp:

a) för motorcykel utan bivagn med tjugu kronor;

b) för motorcykel med bivagn med trettio kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 7 samt. 27 höft. (Nr 41.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

c) för annan automobil, med ringar av mjuk kautschuk, med dels en

grundavgift av trettiotvå kronor, dels därutöver åtta kronor för varje påbörjat

tal av etthundra kilogram av automobilens egen vikt vid användning

av tyngsta till automobilen hörande karosseri; samt

d) för annan automobil, med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk,

med dels en grundavgift av trettiotvå kronor, dels därutöver femtio kronor

för varje påbörjat tal av etthundra kilogram av automobilens egen vikt

vid användning av tyngsta till automobilen hörande karosseri.

Om frihet i vissa fall från grundavgift, som avses i c) och d), för automobiler,

som tillhöra i det allmännas tjänst anställda personer och av dessa

begagnas huvudsakligen i tjänsteärenden, förordnar Konungen.

6 §.

Inträder skatteplikt under löpande kalenderår, skall för det året skatten

utgå med belopp, motsvarande vad av skatten för helt kalenderår helöper

å det eller de kalenderkvartal, skatteplikten gäller.

Ändras automobils beskaffenhet under löpande kalenderår, skall därav

föranledd höjning av skatten beräknas från och med det kalenderkvartal,

under vilket ändringen skett. Av enahanda anledning föranledd sänkning

av skatten beräknas från och med nästföljande kalenderkvartal.

7 §.

Anteckning om skattskyldighet för viss automobil skall genom tjänsteman

hos vederbörande länsstyrelse, som av länsstyrelsen därtill förordnas,

verkställas i det inom länet förda automobilregistret.

Uppstår fråga om frihet från skatt, skall länsstyrelsen meddela beslut

i frågan. Förmenar någon, att genom anteckning i automobilregistret

skatt blivit honom oriktigt påförd, äger han inom tid, som av Konungen

bestämmes, påkalla beslut av länsstyrelsen angående skattskyldigheten.

De närmare föreskrifter, som erfordras för tillämpning av vad i denna

paragraf stadgas, meddelas av Konungen.

8 §.

I fråga om inbetalning och indrivning av automobilskatt samt om ersättning

för indrivning av dylik skatt meddelar Konungen erforderliga föreskrifter.

9 §.

Å inbetalt skattebelopp erhålles behörigt kvitto.

Det å skatt för viss automobil senast bekomna kvitto skall under färd

medföras å automobilen för att på tillsägelse av polisman för denne uppvisas.

11 §.

Den, som---femhundra kronor.

Där någon, som eljest brukar skattepliktig automobil, ej på begäran av

polisman företer kvitto, som enligt 9 § skall medföras å automobilen, straffes

med böter från och med tio till och med femtio kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

3

Har förseelse--— till ansvar.

Böter, som---tillfalla kronan.

Saknas tillgång--— allmän strafflag.

13 §.

Där skatteplikt —--skattefriheten inträtt.

Äger under--— av skatten.

15 §.

Är någon missnöjd med länsstyrelses beslut, som avses i 7 § andra

stycket, äger han hos kammarrätten anföra besvär, vilka skola ingivas till

länsstyrelsen före klockan tolv å trettionde dagen från den, då han erhållit

del av heslutet; dock må icke den omständigheten, att besvären i stället

för till länsstyrelsen ingivits eller insänts till kammarrätten, utgöra hinder

för deras upptagande till prövning, därest besvären dit inkommit inom

den stadgade besvärstiden. I sådant fall skola besvären av kammarrätten

omedelbart överlämnas till vederbörande länsstyrelse.

Sedan vid inkomna besvär fogats utdrag av automobilregistret, i vad

angår den automobil, som avses med beslutet, skall länsstyrelsen skyndsamt

till kammarrätten insända handlingarna med de upplysningar och

erinringar, som besvären anses påkalla.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1925.

Förslag

till

förordning om särskild skatt å bensin.

Härigenom förordnas som följer:

1 §■

För bensin, som till riket införes och för vilken icke enligt särskilda

bestämmelser tullfrihet åtnjutes, skall i den ordning nedan stadgas erläggas

särskild skatt av 4 öre för liter.

Med bensin förstås i denna förordning mineraloljor, vilka enligt gällande

tulltaxa hänföras till petroleumbensin och gasolin. 2

2 $.

Särskild skatt å bensin skall samtidigt med tullen till tullverket erläggas.

Om betalningsanstånd, ställande av säkerhet samt påföljd för fördröjd

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

eller utebliven betalning gäller beträffande skatt, som i denna förordning

avses, vad rörande tullavgifter finnes stadgat.

3 §.

Restitution av särskild skatt å bensin må åtnjutas:

a) för bensin, som i oförändrat skick till myckenhet av minst femhundra

liter på en gång återutföres till utrikes ort eller svensk frihamn; samt

b) för bensin, som med eller utan tillsats av annat ämne användes för

annat tekniskt ändamål än motordrift.

4 §.

Restitution enligt 3 § b) må tillgodokomma allenast den, som erhållit

förhandstillstånd att åtnjuta sådan förmån.

Meddelande av tillstånd, som nu är sagt, ankommer på Kungl. Maj:t,

som jämväl bestämmer de närmare villkoren för tillståndets åtnjutande.

Tillstånd må icke meddelas annan än den, som är känd såsom redbar och i

övrigt prövas lämplig.

5 §.

Fråga om restitution av erlagt skattebelopp prövas av generaltullstyrelsen.

Därest restitution medgivits, skall styrelsen av medel, som influtit

genom särskild skatt å bensin, till vederbörande utbetala vad som sålunda

skall restitueras.

6 i

De närmare bestämmelser angående utgörande av särskild skatt å bensin

samt angående restitution av erlagd skatt, som utöver vad i denna förordning

föreskrives må finnas erforderliga, meddelas av Konungen.

7 §.

Angående fördelning av influten skatt är särskilt stadgat.

* ___

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1924.

dels besluta, att rubriken 1099 i gällande tulltaxa skall från och med

den 1 juli 1924 erhålla följande ändrade lydelse:

Kvantitet

för tullbe- räkningen.

Tullsats.

1099

1099 V2

Mineraloljor, nativa eller råa ävensom renade:

petroleumbensin och gasolin...........................

andra slag, såsom lysoljor och smörjoljor;

ävensom paraffin, rå eller renad, jordvax

(ozokerit) samt ceresin ................................

1 lit.

Kronor j öre

I01

fria.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41. 5

dels förklara, att vad i § 4 h) i förordningen den 9 juni 1911 med

tulltaxa för inkommande varor är stadgat i fråga om tullfrihet för skeppsförnödenheter

från och med den 1 juli 1924 icke skall hava avseende å till

tulltaxerubriken 1099 hänförlig vara, då den med föres å farkost såsom

driftmateriel för denna;

dels besluta, att från och med den 1 juli 1924 tullfrihet må åtnjutas för

sådan vara, då den till riket medföres å fortskaffningsmedel såsom driftmateriel

för detta, dock endast för den myckenhet, som vederbörande tullmyndighet

prövar icke överstiga behovet under resan;

dels ock besluta, att vid restitution jämlikt 3 § i förordningen om särskild

skatt å bensin av sådan skatt tillika skall restitueras den å bensinen

belöpande tull.

Beträffande vad föredragande departementschefen vid nämnda ärendes

föredragning inför Kungl. Maj:t anfört till motivering för förslagen, får

utskottet hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll.

Till utskottets behandling hava jämväl överlämnats följande i anledning

av propositionen väckta motioner, nämligen:

inom första kammaren: nr 294, av herrar Frändén och Nils Anton Nilsson,

samt

inom andra kammaren: nr 419, av herr Sköld, nr 428, av herr förste

vice talmannen Nilson, nr 442, av herr Lövgren och nr 443, av herr Olofsson

i Digernäs.

I den av herrar Frändén och Nils Anton Nilsson väckta motionen har

hemställts, att riksdagen måtte besluta:

l:o) att 5 § c) av förslaget till förordning om ändring i vissa delar av förordningen

den 2 juni 1922 om automobilskatt skall erhålla följande lydelse:

för annan automobil, med ringar av mjuk kautschuk, med åtta kronor

för varje påbörjat tal av etthundra kilogram av automobilens egen vikt

vid användning av tyngsta till automobilen hörande karosseri;

2:o) att i 5 § sista stycket orden »som avses i c) och d)» skola utgå;

3:o) att uti 1 § av förslaget till förordning om särskild skatt å bensin den

särskilda skatten må bestämmas till 8 öre för liter;

4:o) att rubriken 1099 i gällande tulltaxa skall från och med den 1 juli

1924 erhålla följande ändrade lydelse:

Herrar Fr ändens

och Nils

Anton Nilssons

motion.

1

•

i Kvantitet

1 lör tullbe- räkningen

Tullsats

Kronor 1 öre |

| 1099. Petroleumbensin och gasolin

............... 1 lit.

02 1

s. 6 Kontrollera mot PDF

Herr Skalds

motion.

Herr förste

vice talmannen

Nilsons

motion.

Herr Lövgrens

motion.

He r Olofssons

i Digernäs

motion.

Herr Johan

Bernhard Johanssons

och

herr Gustafsons

i Kasenbergs

m. fl.

motioner.

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

I den av herr Sköld väckta motionen har hemställts, »det riksdagen måtte

besluta en sådan ändring av Kungl. Maj:ts förslag i vad det avser skatt

på bensin, att denna skatt kommer att omfatta alla slag av flytande motorbränsle

inbegripet motorsprit men undantaget fotogen och råolja».

I den av herr förste vice talmannen Nilson väckta motionen har hemställts,

att riksdagen måtte besluta,

a) att avslå Kungl. Maj:ts förslag till förordning om ändring i vissa delar

av förordningen den 2 juni 1922 om automobilskatt;

b) att avslå Kungl. Maj:ts förslag till förordning om särskild skatt å

bensin;

c) att avslå Kungl. Maj:ts förslag till ändrad lydelse av rubriken 1099 i

gällande tulltaxa.

Vidare bar sistnämnde motionär yrkat, att, om det vid prövning av äskade

anslag skulle visa sig, att riksstatens utgifter ej kunna tillgodoses annorledes

än genom en finanstull å bensin, riksdagen måtte besluta att rubriken 1099

i gällande tulltaxa skall från och med den 1 juli 1924 erhålla följande

ändrade lydelse:

1

Kvantitet

Tullsats

för tullbe-

räkningen

Kronor

öre

Mineraloljor, nativa eller råa ävensom renade:

1099 Petroleumbensin och gasolin ................

1 lit.

_

05

1099 7a Andra slag, såsom lysoljor och smörjoljor,

ävensom paraffm, rå eller renad, jord-

vax (ozokerit) samt ceresin........................‘

—

fria

|

I den av herr Lövgren väckta motionen har hemställts, »att riksdagen

med avslag på vissa delar av Kungl. Maj:ts proposition nr 206 ville besluta

dels att ålägga försäljarna av bensin till motordrift, att vid försäljningen

av bensin antingen tillhandahålla densamma blandad med sprit till 20

procent eller ock, om försäljningen av sprit och bensin sker i skilda poster,

att 20 procent av leveransen skall ske i form av sprit;

dels ock med avslag å Kungl. Maj:ts förslag om skatt och tull på bensin

besluta att höja den nu utgående skatten å gummiringar med 150 procent».

I den av herr Olofsson i Digernäs väckta motionen har slutligen hemställts,

»att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 206 i vad den

avser en förhöjd skatt på autoinobiler samt en tull och en skatt på bensin».

Till behandling i samband med förevarande proposition har utskottet funnit

lämpligt upptaga två till utskottet hänvisade, under motionstiden vid riksdagens

början väckta, likalydande motioner, den ena nr 136 inom första

kammaren av herr Johan Bernhard Johansson och den andra nr 251 inom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41. ''

andra kammaren av herr Gustafson i Kasenberg m. fl., däri hemställts, »att

riksdagen måtte besluta att tullen å automobiler och motorcyklar måtte från

nuvarande 15 % höjas till 30 % av värdet».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionärernas yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna.

Genom förordningarna den 2 juni 1922 om automobilskatt samt om sär Utskottet,

skild skatt å automobilgummiringar har automobilväsendet gjorts till

föremål för beskattning. Denna skatt å automobiltrafiken uttages på två uttagande av

vägar nämligen genom en årlig avgift å innehavet av automobiler samt

genom en engångsavgift å automobilgummiringarna. Den egentliga automobilskatten

utgår med 15 kronor för motorcykel eller, där cykeln är försedd

med bivagn, med 25 kronor samt för annan automobil med ringar

av mjuk kautschuk med 8 kronor och för automobil med ringar av annat

ämne med 50 kronor för varje påbörjat tal av 100 kilogram av vagnens

egen vikt. Skatten å gummiringar utgår med 1 krona 50 öre för varje

kilogram av ringens vikt.

Dessa skatter å automobiler och automobilgummiringar avse att utgöra ett

vederlag för den förstörande verkan, automobiltrafiken utövar å vägarna.

Därjämte har det ansetts tillbörligt att, med hänsyn till det särskilda intresse

av för automobiltrafiken lämpade, väl byggda och underhållna vägar

automobilägarna hava, dessa bidraga till vägväsendets förbättiing.

Enligt förordningen den 2 juni 1922 om fördelning av automobilskatt

m. m. skola de inflytande skattemedlen fördelas så, att 20 procent tillfalla

rikets städer för att användas för dessas gata- och väghållning samt 80

procent landsbygden för att användas företrädesvis till förbättring och

underhåll av för den allmänna samfärdseln särskilt betydelsefulla vägar.

Ehuru skatten debiteras och uppbäres av statsverket och sålunda formellt

utgår såsom en statsskatt, kommer densamma oavkortad städerna och vägkommunerna

till godo.

Med hänsyn till skattens ovan angivna natur har det ansetts riktigt,

att skattebördan fördelas efter den faktiska förslitning å vägarna automobilerna

åstadkommit. Helt naturligt har det yppat sig stora svårigheter,

att vid skattefördelningen iakttaga nämnda princip. Genom skatten å

gummiringar synes emellertid en förhållandevis god norm för skattens

fördelning hava vunnits. Åtgången av gummiringar är nämligen i stort sett

beroende av de faktorer, som äro av betydelse för bestämmande av automobils

vägförstörande verkan, nämligen tyngd, körhastighet och tillrvggalagd

vägsträcka. Skatten å själva fordonen åter tager väl hänsyn till

dessas vägförstörande förmåga men fäster ej avseende vid att den åstadkomna

vägförslitningen jämväl är beroende av den tillryggalagda våglängden.

Emellertid har såsom motiv för denna skatt åberopats, utom

att tillräckliga belopp icke stode att utfå genom enbart gummiringsskatten,

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

det särskilda intresse av för automobiltrafiken avpassade vägar redan själva

innehavet av automobil grundar.

Departements- I sitt yttrande till statsrådsprotokollet har departementschefen anfört,

chefen. bland annat, att nu gällande beskattning av automobiler icke inbringar tillnärmelsevis

tillräckliga medel för att ersätta hela den slitning, som för närvarande

förorsakas vägarna i riket av automobiltrafiken. Den beklagliga

följden härav bleve, att vägarna ej erhölle ens det underhåll, som vore nödvändigt

för att de skulle vidmakthållas i sitt nuvarande, tämligen bristfälliga

skick. Ytterligare medel borde därför ställas till förfogande för dylikt

ändamål. Men även till vissa förbättringar av vägarna, omläggning av

backiga och krokiga vägar, förstärkningar av broar och dylikt måste det

anses rimligt, att automobilismen lämnade ett särskilt bidrag. De kostnader,

som nedlades för sådana ändamål, bleve nämligen för automobilismen lönande

så till vida som därigenom automobilernas slitning minskades och en sänkning

av underhållskostnaden i framtiden bleve möjlig.

Propositionen. Den höjning av automobilskatten, som enligt föreliggande proposition föreslagits,

har lagts saväl a själva fordonen som å ett förbrukningsmedel

för automobilerna nämligen bensinen. Den förhöjda skatten å vagnarna har

icke utmätts efter dessas tyngd utan har avsetts att uttagas genom en grundavgift

lika för alla egentliga automobiler samt genom en höjning av skatten

å motorcyklar. Den särskilda skatten å bensin liar föreslagits till 4 öre för

liter att uttagas i samband med den tull av 1 öre för liter, vilken föreslagits

skola utgå för bensin. Återutföres bensin eller användes densamma

för annat tekniskt ändamål än motordrift, skulle under vissa förutsättningar

restitution av såväl skatten som tullen kunna erhållas.

Den föreslagna höjningen av skatten å automobiler har beräknats komma

att med nuvarande automobilpark årligen inbringa 1,500,000 kronor. Skatten

och tullen å bensin har beräknats till 5,000,000 kronor för år, därav 4,000,000

kronor belöpa å skatten.

Slutligen hava vissa detaljändringar föreslagits i förordningen om automohilskatt.

Utskottets Såsom departementschefen närmare utvecklat, torde den nuvarande beyttrande.

skattningen av automobilväsendet icke inbringa tillnärmelsevis tillräckliga

medel att ersätta den av automobiltrafiken förorsakade vägslitningen. Med

hänsyn härtill har utskottet ansett befogat, att en höjning vidtages av det

bidrag automobilväsendet lämnar till vägarna.

Då utskottet härefter haft att taga ställning till frågan, efter vilka

grunder detta ökade bidrag lämpligen bör uttagas, har utskottet icke kunnat

helt ansluta sig till de i propositionen föreliggande förslagen.

Då skatten å själva fordonen åtminstone icke i högre grad tager hänsyn

till den förslitning å vägarna automobilerna åstadkomma, verkar densamma

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41. 9

ofta godtyckligt. Uttages en mera avsevärd del av de behövliga skattebeloppen

å denna väg, skulle de vagnar, som kördes i yrkesmässig trafik eller

eljest användes i större utsträckning, försättas i ett i förhållande till andra

automobiler gynnsamt läge. Såsom ett särskilt skäl att icke här i landet uttaga

högre skatt genom avgift å innehavet kan framhållas, att, till följd av med

klimatförhållandena sammanhängande omständigheter, möjligheten att utnyttja

fordonen är väsentligt olika inom skilda delar av landet. Härtill kommer att

med gällande uppbördsförfarande skatten å fordonen, som erlägges i sin helhet

vid ett och samma tillfälle, för de skattskyldiga kännes mera betungande än å

ringarna eller bränslet utgående avgifter. Även om det ur flera synpunkter kan

anses lämpligt och rättvist, att, vid sidan av efter andra grunder utgående

avgifter, bibehålla en skatt å fordonen, synes på ovan anförda skäl försiktighet

böra iakttagas vid skatteskalans avvägande. På grund därav och då

de ökade skattebelopp, automobilismen bör erlägga till vägväsendet, själas

lämpligare kunna uttagas genom avgifter å förbrukningsartiklar, har utskottet

ansett, att någon höjning av skatten å fordonen icke bör vidtagas.

I den av herr Lövgren väckta motionen har föreslagits bland annat, att

skatten å gummiringar måtte höjas med 150 procent. Denna skatt har såsom

i det föregående framhållits vissa företräden ur sj-npunkten av eu rättvis

skattefördelning. Emellertid utgör redan nu skatten ett i förhållande till

ringarnas eget värde avsevärt belopp. Det torde därför kunna ifrågasättas,

om ringarna tåla en så stark ökning av skattebelastningen, att ett mera betydande

belopp därigenom skulle kunna erhållas. Utskottet har därför icke

ansett sig böra biträda yrkandet om höjning av ringskatten.

En tredje väg, å vilken automobilskatten skulle kunna uttagas, vore att

med en särskild avgift belägga det för automobildriften använda bränslet.

En dylik beskattningsmetod är såtillvida tillfredsställande, som bränslet kan

betraktas såsom en god mätare av den vägförstörande verkan automobilerna

utöva, då mängden av förbrukat bränsle i regel står i direkt proportion till

den vägsträcka automobilen tillryggalagt, automobilens tjmgd samt körhastigheten.

Mot en bränsleskatt hava, då fråga om eu sådan skatt tidigare väckts,

framställts flera erinringar, framför allt, att skatten näppeligen skulle kunna

avvägas så, att icke jämväl bränsle, som användes för andra ändamål än

automobildrift, komme att drabbas av densamma. Genom att, såsom i propositionen

föreslagits, erlagd skatt komme att återbetalas i det övervägande

flertalet fall, där bensinen i större omfattning använts för annat ändamål

än motordrift, torde dock värdet av de framförda betänkligheterna betydligt

förringas. Med hänsyn härtill har utskottet ansett sig kunna förorda införandet

av en avgift å motorbränsle.

Enligt propositionen har icke annat slag av motorbränsle än bensin gjorts

till föremål för beskattning. För närvarande torde bensinen vara det enda

slag av bränsle, som i större omfattning användes för automobildrift. På

grund av de lättnader i de nuvarande villkoren för försäljning av motorsprit,

som föreslagits i propositionen nr 193 till årets riksdag samt för
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

ordats av utskottet i dess denna dag avgivna betänkande nr 40, bär emellertid

större möjlighet vunnits för, att motorspriten skall komma att mera

allmänt vinna avsättning för motordrift. I den mån så bleve förhållandet,

komme en skatt, som drabbade enbart bensinen, icke längre att utgöra en

rättvis grund för skattefördelningen. Utskottet har därför föreslagit, att

den särskilda skatten skall omfatta jämväl motorsprit samt i enlighet härmed

låtit omarbeta författningsförslaget.

Beträffande skattens belopp har utskottet föreslagit en höjning med

1 öre till 5 öre för liter. Härigenom skulle åtminstone större delen av det

skattebelopp, som beräknats skola inflyta genom en höjning av skatten å

fordonen, komma att ersättas.

Genom den föreslagna tullen å bensin erhålles den fördelen, att bensinen

kommer att behandlas såsom tullpliktig vara och förty olovlig införsel av

bensin bliva straffbar. Enligt utskottets mening föreligger icke ur annan

synpunkt skäl för införande av sådan tull. Med hänsyn härtill har utskottet

ansett tullavgiften böra begränsas till en tiondedel av den föreslagna

eller till 1 öre för 10 liter.

Ehuru på ovan anförda grunder jämväl motorspriten bör drabbas av

den särskilda skatten, synas dock flera skäl tala för att till eu början befria

spriten från skattens utgörande. På grund av den kraftiga utveckling

automobilismen tagit och säkerligen alltfort kommer att taga, är det

givetvis av stor vikt att erhålla ett inhemskt motorbränsle. Betydelsen

härav ökas därigenom, att det torde kunna ifrågasättas, om tillgången på

bensin kan för en mera avsevärd framtid täcka den år från år stegrade efterfrågan.

Man måste följaktligen räkna med, att bensinen skall komma att

fördyras. Det får därför anses förenligt med en klok ekonomi att, i den

mån så kan ske utan större uppoffringar från det allmännas sida, de redan

förefintliga sulfitfabrikerna beredas möjlighet att i större utsträckning än

hittills framställa sprit för automobildrift. Genom att denna produktion

upprätthålles och utvecklas böra ökade erfarenheter kunna vinnas rörande

spritens användbarhet för berörda ändamål, vare sig densamma användes

i förening med bensin eller enbart, samt tillfälle erhållas att åstadkomma

tekniska förbättringar beträffande spritens framställning och denaturering.

Oaktat motorspriten torde kunna tillhandahållas till ett pris icke överstigande

bensinens, synas vissa svårigheter förefinnas för denna sprit att

upptaga tävlan med bensinen. En övergång från bensin- till spritförbrukning

kan knappast väntas äga rum, för såvitt ej priset å spriten

sättes avsevärt lägre än bensinpriset. Under den tid motorspriten, ej

minst på grund av försäljningsrestriktioner, varit så gott som utestängd

från marknaden, har vidare försäljningen av bensin organiserats genom

ett väl utvecklat distributionsnät. En nödvändig förutsättning för, att

motorspriten skall kunna med framgång konkurrera med bensinen, synes

därför vara, att ett stöd gives åt sulfltspritindustrien under den tid, som

motorspriten inarbetas å marknaden. Utskottet har ansett, att ett sådant stöd

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

11

lämpligen bör lämnas i form av tillfällig befrielse från den särskilda

skatten. Av det nu anförda följer därför, att, i den mån berörda syfte

vinnes och förty förutsättningarna för den medgivna skattebefrielsen icke

längre förefinnas, densamma bör upphöra. Därest det åter skulle framgå,

att motorspriten trots dessa lättnader saknade möjlighet att upptaga tävlan

med det utländska bränslet, skulle jämväl anledning saknas att bibehålla

nämnda undantagsbestämmelse. Utskottet har på grund av det nu anförda

föreslagit, att den särskilda skatteförordningen, i vad den avser motorsprit,

skall träda i tillämpning först fem år efter det bensinskatten införts.

Genom det nu anförda har utskottet även angivit sin ståndpunkt till

de yrkanden, som framställts i motionerna I: 294 av herrar Frändén och

Nils Anton Nilsson, II: 419 av herr Sköld, II: 428 av herr förste vice talmannen

Nilson och II: 443 av herr Olofsson i Digernäs.

Beträffande den i motionen II: 442 av herr Lövgren gjorda hemställan

om förbud mot försäljning av bensin för motordrift annat än i samband

med försäljning av sprit, har utskottet på skäl, som närmare utvecklats i

dess denna dag avgivna betänkande nr 40, icke kunnat biträda detta

yrkande.

Mot de föreslagna detaljändringarna i automobilskatteförordningen har

utskottet icke funnit något att erinra.

Utskottet övergår härefter att närmare redogöra för det upprättade förslaget

till särskild skatt å bensin och motorsprit.

Då i förordningen om handel med skattefri sprit närmare angivits, vad

med motorsprit förstås, har utskottet ansett tillräckligt att hänvisa

till den i sistnämnda förordning lämnade bestämningen. Den särskilda

skatten å motorsprit torde böra erläggas av den, för vilkens räkning denaturering

sker, i samband med denatureringen. Föremål för skatten utgör’

den färdigdenaturerade varan. För den händelse i denatureringsmedlet

ingår bensin, bör restitution av erlagd bensinskatt kunna medgivas

jämlikt 3 § b).

Slutligen har utskottet föreslagit, att förordningen, i vad den avser skatt

å bensin, skall träda i kraft redan den 1 juni 1924.

Gentemot det i motionerna 1:136 av herr Johan Bernhard Johansson ocli

II: 251 av herr Gustafson i Kasenberg m. fl. framställda yrkandet om höjning

av tullen å automobiler och motorcyklar, har utskottet velat åberopa,

att bevillningsutskottet tidigare såväl vid denna som vid de senare årens

riksdagar på angivna skäl avstyrkt förslag, som avsett ändring av gällande

tullskydd, där icke tulltekniska skäl varit avgörande. Även i detta fall har

utskottet ansett, att prövning av förslag till höjning av gällande tull å automobiler

och motorcyklar bör anstå till den revision av tulltaxan, som torde

komma till stånd inom den närmaste framtiden.

Antomobilskatteförordningen.

Förordningen

om skatt å

bensin och

motorbränsle.

Motionerna

1:136 och

II: 251.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl.

Maj:ts förevarande proposition, nr 206, icke kunnat oförändrad

bifallas och med anledning av motionerna I: 294

av herrar Frändén och Nils Anton Nilsson, II: 419 av

herr Sköld och II: 443 av herr Olofsson i Digernäs, i

vad sistnämnda motion avser avslag å förslaget om förhöjd

skatt på automobiler, samt med avslag å sistnämnda

motion i övrigt ävensom å motionerna II: 428 av herr

förste vice talmannen Nilson och II: 442 av herr Lövgren,

för sin del

a) antaga ovan införda förslag till förordning om

ändring i vissa delar av förordningen den 2 juni 1922

om automobilskatt med den ändringen att 5 § erhåller

följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Kungl. Maj.ts förslag. 1

5

Skatt utgår för helt kalenderår

räknat med följande belopp:

a) för motorcykel utan bivagn med

tjugu kronor;

h) för motorcykel med bivagn med

trettio kronor;

c) för annan automobil, med ringar

av mjuk kautschuk, med dels

en grundavgift av trettiotvå kronor,

dels därutöver åtta kronor för varje

påbörjat tal av etthundra kilogram

av automobilens egen vikt vid användning

av tyngsta till automobilen

hörande karosseri; samt

d) för annan automobil, med ringar

av annat ämne än mjuk kautschuk,

med dels en grundavgift av

trettiotvå kronor, dels därutöver

femtio kronor för varje påbörjat

tal av etthundra kilogram av automobilens

egen vikt vid användning

Utskottets förslag.1

5 %.

Skatt utgår för helt kalenderår

räknat med följande belopp:

a) för motorcykel utan bivagn med

femton kronor;

b) för motorcykel med bivagn med

tjugufem kronor;

c) för annan automobil, med ringar

av mjuk kautschuk, med åtta kronor

för varje påbörjat tal av etthundra

kilogram av automobilens egen vikt

vid användning av tyngsta till automobilen

hörande karosseri; samt

d) för annan automobil,med ringar

av annat ämne än mjuk kautschuk,

med femtio kronor för varje påbörjat

tal av etthundra kilogram av

automobilens egen vikt vid användning

av tyngsta till automobilen

hörande karosseri.

1 Vid återgivande av förslagen hava de delar, som hava olika lydelse, kursiverats. Spärrad

kursiv angiver, att kursiveringen är avsedd att bibehållas i författningen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41. 13

Kung!. Mai ds förslag. Utskottets förslag.

av tyngsta till automobilen hörande

karosseri.

Om frihet i vissa fall från grundavgift,

som avses i c) och d), för

automobiler, som tillhöra i det allmännas

tjänst anställda personer

och av dessa begagnas huvudsakligen

i tjänsteärenden, förordnar

Konungen.

b) antaga nedan införda, såsom utskottets förslag betecknade

förslag till förordning om särskild skatt å bensin

och motorsprit:

Kungl. Maj ds förslagd

Förordning om särskild skatt ä

bensin.

Härigenom förordnas som följer:

1 §.

För bensin, som till riket införes

och för vilken icke enligt särskilda

bestämmelser tullfrihet åtnjutes, skall

i den ordning nedan stadgas erläggas

särskild skatt av 4 öre för liter.

Med bensin förstås i denna för

ordning mineraloljor, vilka enligt

gällande tulltaxa hänföras till petroleumbensin

och gasolin.

2 §.

Särskild skatt å bensin skall samtidigt

med tullen till tullverket erläggas.

Om betalningsanstånd, ställande

av säkerhet samt påföljd för fördröjd

eller utebliven betalning gäller be- 1

Utskottets förslagd

Förordning om särskild skatt å

bensin och motorsprit.

Härigenom förord nas som följer:

1 $.

För bensin, .som till riket införes

och för vilken icke enligt särskilda

bestämmelser tullfrihet åtnjutes.samt

för motorsprit skall i den ordning

nedan stadgas erläggas särskild skatt

av 5 öre för liter.

I denna förordning förstås med

bensin mineraloljor, vilka enligt

gällande tulltaxa hänföras till petroleumbensin

eller gasolin; samt med

motor sprit sådan sprit, som enligt

gällande förordning angående

handel med skattefri sprit är att

anse såsom motorsprit.

2 §.

1 mom. Särskild skatt å bensin

skall samtidigt med tullen till tullverket

erläggas.

Om betalningsanstånd, ställande

av säkerhet samt påföljd för fördröjd

eller utebliven betalning gäl
-

1 Se noten å sid. 12.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

Kungl. Maj.ts förslag.

träffande skatt, som i denna förordning

avses, vad rörande tullavgifter

finnes stadgat.

3 §.

Restitution av särskild skatt å

bensin må åtnjutas:

a) för bensin, som i oförändrat

skick till myckenhet av minst femhundra

liter på en gång återutföres

till utrikes ort eller svensk frihamn;

samt

b) för bensin, som med eller utan

tillsats av annat ämne användes för

annat tekniskt ändanål än motordrift.

Utskottets förslag.

ler beträffande särskild skatt å bensin

vad rörande tullavgifter finnes

stadgat.

2 mom. Särskild skatt å motorsprit

skall erläggas av den, för vilkens

räkning denaturering sker.

Inbetalning av skatten skall verkställas

genom insättning å statsverkets

giroräkning i riksbanken

för statskontorets räkning.

3 §.

Restitution av skatt, som i denna

förordning avses, må åtnjutas:

a) för bensin eller motorsprit,

som i oförändrat skick till myckenhet

av minst femhundra liter på en

gång utföres till utrikes ort eller

svensk frihamn; samt

b) för bensin som med eller utan

tillsats av annat ämne användes för

annat tekniskt ändamål än motordrift.

4 %.

Restitution enligt 3 § b) må tillgodokomma allenast den, som erhållit förhandstillstånd

att åtnjuta sådan förmån.

Meddelande av tillstånd, som nu är sagt, ankommer på Kungl. Maj:t, som

jämväl bestämmer de närmare villkoren för tillståndets åtnjutande. Tillstånd

må icke meddelas annan än den, som är känd såsom redbar och i övrigt

prövas lämplig.

5 §.

Fråga om restitution av erlagt skattebelopp prövas av generaltullstyrelsen.

Därest restitution medgivits, skall styrelsen av medel, som influtit genom

särskild skatt å bensin, till vederbörande utbetala vad som sålunda skall

restitueras.

6 %.

De närmare bestämmelser angående

utgörande av särskild skatt å

bensin samt angående restitution

av erlagd skatt, som utöver vad i

6 §.

De närmare bestämmelser, som

erfordras för tillämpning av denna

förordning, meddelas av Konungen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

15

Kungl. Maj ds förslag. Utskottets förslag,

denna förordning föreskrives må

finnas erforderliga, meddelas av

Konungen.

7 §.

Angående fördelning av influten skatt är särskilt stadgat.

Denna förordning träder i kraft Denna förordning träder i kraft,

den 1 juli 1924. i vad densamma avser särskild

skatt å bensin, den 1 juni 1924

samt, i vad den avser särskild skatt

å motorsprit, den 1 juli 1929.

c) besluta, att rubriken 1099 i gällande tulltaxa skall

från och med den 1 juni 1924 erhålla följande ändrade

lydelse:

Mineraloljor, nativa eller råa

ävensom renade:

1099

petroleumbensin och gaso- lin ....................................

1099 Vä

andra slag, såsom lysoljor

och smörjoljor; ävensom

paraffin, rå eller renad,

jodvax (ozokerit) samt

ceresin................................

Kvantitet

för tullberäkningen
-

10 lit.

Tullsats

Kronor öre

— Öl

fria

d) förklara, att vad i § 4 h) i förordningen den 9

juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för inkommande varor är

stadgat i fråga om tullfrihet för skeppsförnödenheter från

och med den 1 juni 1924 icke skall hava avseende å till

tulltaxerubriken 1099 hänförlig vara, då den medföres

å farkost såsom driftmateriel för denna;

e) besluta, att från och med den 1 juni 1924 tullfrihet

må åtnjutas för sådan vara, då den till riket medföres

å fortskaffningsmedel såsom driftmateriel för detta, dock

endast för den myckenhet, som vederbörande tullmyndighet

prövar icke överstiga behovet under resan;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

f) besluta, att vid restitution jämlikt 3 § i förordningen

om särskild skatt å bensin av sådan skatt tillika skall

restitueras den å bensinen belöpande tull;

2) att motionerna I: 136 av herr Johan Bernhard

Johansson och 11:251 av herr Gustafson i Kasenberg

m. fl. icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 9 maj 1924.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, friherre Fleming'', Gustaf Nilsson, Antonsson, Örne, Rune, Bärg,

Boman, Pers, Jönsson i Boa, Johansson i Kullersta, Olsson i Rarnsta, Sköld,

Lithander, Olsson i Golvasta, Lövgren. Johansson i Hornsberg, Alexander Nilsson,

Björklund och Olsson i Gävle.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

17

Reservationer:

vid punkten 1) i utskottets hemställan:

1) av herr Rune, som med anledning av herr Lövgrens motion yrkat,

att- skatten å gummiringar måtte höjas till två kronor 50 öre per kilogram;

vid punkten 1) 1>)—I) i utskottets hemställan:

2) av herrar Röing och Olsson i Ramsta, vilka anfört:

»Gällande bestämmelser rörande beskattning av automobilväsendet infördes

år 1922 och trädde i kraft den 1 januari 1923. Enligt tillgängliga

uppgifter hava under nästlidet år de å automobilismen utgående skatterna

inbringat omkring 6,600,000 kronor, och de i propositionen föreslagna

skattehöjningarna beräknas komma att inbringa ett årligt belopp av

5,500,000 kronor. Ett bifall till propositionen skulle därför innebära, att

automobilväsendet komme att belastas med en skatt, överstigande 12,000,000

kronor för år. Då automobilväsendet utgör ett av våra viktigaste transportmedel

skulle en dylik höjning komma att i hög grad betunga produktionen

inom såväl jordbruket som industrien ävensom handeln.

Såsom en särskild erinran mot den föreslagna bensinskatten vilja vi

framhålla, att densamma drabbar endast importerat motorbränsle och

följaktligen kommer att verka såsom ett tullskydd för den inhemska produktionen

av sådant bränsle. Det kan icke anses följdriktigt, att, då

under de senare åren riksdagen avslagit samtliga de förslag, som avsett

ändring i gällande tullskydd, där icke tulltekniska skäl varit avgörande,

genom en särskild skatt samt tull å bensin åvägabringa ett tullskydd för

en särskild industri. Åven i detta fall hava vi ansett, att prövning av

förslag om tullskydd bör anstå till den revision av tulltaxan, som torde

komma till stånd inom den närmaste framtiden.

Slutligen hava vi av skäl, som närmare angivits i motionen II: 428 av

herr förste vice talmannen Nilson, ansett det vara oriktigt, att de å automobilismen

utgående skatterna komma vägväsendet direkt till godo samt

att de icke passera budgeten.

På grund av vad sålunda anförts hava vi inom utskottet yrkat, att utskottet

skulle hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av motionerna II: 428

av herr förste vice talmannen Nilsson och II: 443 av

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 7 sand. 27 höft. (Nr 41.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

herr Olofsson i Digernäs avslå såväl Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 206, i vad‘ den avser särskild

skatt och tull å bensin, som ock motionerna I: 294

av herrar Frändén och Nils Anton Nilsson, II: 419 av

herr Sköld och II: 442 av herr Lövgren»;

3) av herrar Bärg och Lövgren, vilka anfört:

»Uti motion nr 442 i andra kammaren har förslagits, i syfte att erhålla

användning för all inom landet producerad sulfitsprit, tvångsblandning

av sprit och bensin som motorbränsle och avslag på Kungl. Maj:ts förslag

om skatt och tull på bensin, samt vidare i syfte att erhålla medel till

vägarnas förbättring en höjning av den å automobilgummiringar utgående

skatten med 150 procent.

Det har emellertid visat sig under utskottsbehandlingen av denna sak,

att sympatierna för en lösning efter dessa linjer varit mycket små. Nu

är det naturligen icke möjligt för enskilda medlemmar av utskottet att

utarbeta de förordningar, som äro nödvändiga vid ett bifall till de i motionen

gjorda yrkandena, och vi se oss därföre nödsakade att avstå från

yrkande om bifall till motionen. Men då vi icke kunna finna det riktigt

att genom en skatt på bensin uttaga medel till vägarnas underhåll, då ju

därigenom även andra motorägare, vilka icke använda vägarna, skulle

drabbas av en ekonomisk pålaga, hemställa vi

att riksdagen ville avslå Kungl. Maj:ts proposition»;

vid punkten 1) b) i utskottets hemställan:

4) av herrar Orna och Björklund, vilka yrkat, att bestämmelsen om

ikraftträdandet av förordningen om särskild skatt å bensin och motorsprit

skall erhålla följande lydelse:

»Denna förordning träder i kraft den 1 juni 1924.»

vid punkten 2) i utskottets hemställan:

5) av herr Lithander, som yrkat bifall till motionerna 1:136 av herr

Johan Bernhard Johansson och 11:251 av herr Gustafson i Kasenberg

m. fl.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1924:167 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 2 juni 1922 om auto s. 5 i texten