Bankoutskottets utlåtande Nr 9
1924-02-26 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1924:9, Bankoutskottets utlåtande Nr 9
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 9.
3
Nr 9.
Ankom till riksdagens kansli den 26 tebruari 1924 kl. 2 e. in.
Utlåtande, i anledning av vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln,
innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.
Bankoutskottet får härigenom avgiva utlåtande över nedannämnda till
utskottet hänvisade framställningar rörande elfte huvudtiteln.
A. Militära pensionsväsendet.
1:°) I eu till riksdagen den 1 februari 1924 avlåten proposition nr 31 Ang.
har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av stats- p-ns‘°^äft
rådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen ^mannen''
medgiva, att förre båtsmannen vid Norrlands 2:a kompani Jonas Olof J- 0 mlss0H
Nilsson Rahm må tilldelas pension, såsom hade han tjänat kronan tjugo
år från tjugo års ålder, att utgå från och med den 1 december 1923.
Av statsrådsprotokollet framgår, att Eahm, som är född den 8 september
1855, avskedats ur krigstjänsten den 14 november 1890 efter en tjänstetid
av 18 år 9 månader ävensom att han numera är på grund av ålderdomssvaghet
oförmögen att genom arbete försörja sig.
I fråga om utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.
Med hänsyn till tidigare av riksdagen i liknande fall fattade beslut har
utskottet funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet får
sålunda hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition.
2:o) I en inom andra kammaren av herr Holmgren väckt motion nr 8 Ang.
har hemställts, »att riksdagen ville medgiva, att förre båtsmannen vid ^rr^båts
Blekinge första båtskompani Carl Otto Jonsson Jemn må tilldelas pen- mannen
sion, såsom hade han tjänat kronan tjugo år från tjugo års ålder.» ^ ® Jonston
Av motionen med därvid fogade bilagor inhämtas, att Jemn, som är
född den 9 april 1849, den 22 mars 1886 erhållit avsked från båtsmanstjänsten
efter att hava tjänstgjort 14 år 6 månader samt att han, som är
nästan blind, numera icke kan bidraga till sitt uppehälle.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.
4
Bankcmtskottets utlåtande Nr 9.
Utskottet.
Ang.
dels årliga
understöd åt
förre vaktkonstaplar
na
F. Johanssons
och J. A. S.
Eosells änkor,
dels ock tilläggspension
åt förre vahtkonstapeln
F.
0. F. Larsson.
Av utredningen i ärendet framgår, att Jemn, då han vid 36 års ålder
erhöll begärt avsked ur krigstjänsten, tjänat under en tid av 14 år 6
månader. Jemn har sålunda icke uppfyllt de för erhållande av pension
stadgade villkoren att hava tjänstgjort tjugo år från tjugo års ålder. Riksdagen
har visserligen i åtskilliga fall, där ömmande omständigheter förelegat,
medgivit beredande av pension åt båtsmän, vilka på grund av för
kort tjänstetid icke varit därtill berättigade. Den kortaste tjänstetid, för
vilken pension sålunda beviljats, har emellertid uppgått till mer än 18 år,
och i flera fall, där tjänstetiden avsevärt överstigit den i förevarande
motion åberopade, har riksdagen, oaktat bevekande omständigheter förelegat,
avslagit gjorda framställningar om pension. Ett bifall till motionärens
hemställan skulle vid sådant förhållande vara ägnat att medföra
betänkliga konsekvenser, och har utskottet på grund härav funnit sig höra
avstyrka bifall till motionen.
Utskottet hemställer alltså,
att förevarande motion II: 8 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
!>. Allmänna indragningsstaten.
I. Ang. justitiedepartementet.
3:o) I eu till riksdagen avlåten, den 12 januari 1924 dagtecknad proposition
nr 8 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen medgiva, dels att en var av förre vaktkonstapeln
Frans Johanssons änka Amalia Johansson, född Kristiansdottter, och förre
vaktkonstapeln Johan August Svensson Rosells änka Johanna Ulrika
Rosell, född Wiklund, må, under sin återstående livstid, så länge hon förbliver
i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära
ett årligt understöd av 240 kronor, änkan Johansson från och med den 1
november 1923 och änkan Rosell från och med den 1 juli 1923, dels ock
att förre vaktkonstapeln Frans Oscar Fredrik Larsson må, räknat från
och med den 1 augusti 1923, under sin återstående livstid från allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig tilläggspension till så stort belopp,
att densamma, jämte till honom författningsenligt utgående avkortad pension,
uppgår till 1,200 kronor för år räknat.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och får sålunda hemställa,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition.
Bankoutskottets utlåtande Nr it.
5
4:o) L eu inom andra kammaren väckt motion nr 265 har herr Olsson
i Broberg, med instämmande i motionens syfte av fyra utav kammarens
övriga ledamöter, hemställt, »att riksdagen ville medgiva, att fånggevaldigeränkan
Sofia Bergendahl, född Edström, må, så länge hon förbliver
i sitt nuvarande änkestånd, från och med den 1 januari 1924 å allmänna
indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av 240 kronor.»
Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen.
Riksdagen har vid flera föregående tillfällen beviljat understöd av statsmedel
åt efterlämnade änkor efter avlidna vaktkonstaplar och med dem
jämförliga befattningshavare i fångvårdens tjänst, vilka icke varit delägare
i civilstatens änke- och pupillkassa. På grund härav vill utskottet
förorda, att sådant understöd beredes även änkan Bergendahl; och torde
understödet, såsom tillförne i liknande fall skett, böra bestämmas till det
i motionen föreslagna beloppet 240 kronor årligen.
Med åberopande av vad nu anförts och i överensstämmelse med vad
utskottet under nästföregående punkt tillstyrkt, får utskottet hemställa,
att riksdagen, med bifall till förevarande motion II:
265, må medgiva, att avlidne fånggevaldigern P. A.
Bergendahls änka Sofia Bergendahl, född Edström, må
från och med den 1 januari 1924 under sin återstående
livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd,
från allmänna indragningsstaten uppbära ett
årligt understöd av tvåhundrafyrtio kronor.
II. Ang. försvarsdepartementet.
5:o) Med biträdande av vad Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 25
januari 1924 avlåten proposition nr 27 under punkterna l:o—7:o föreslagit
och med hänvisning till den i sagda proposition lämnade utredningen i
förevarande ärenden får utskottet, under erinran jämväl om av riksdagen
tidigare fattade beslut i liknande fall, hemställa,
att riksdagen må medgiva,
a) att förre skräddarmästaren vid Skånska husarregementets
intendenturverkstäder Olof Svensson må från
och med månaden näst efter den, då han upphör att
arbeta för regementets räkning, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
pension av åttahundra kronor;
b) att förre skomakeriföreståndaren vid Södermanlands
regementes intendenturverkstäder Karl Emil Löfgren
må från och med den 1 juni 1923 under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära
Ang.
understöd åt
fån g gevaldiger
änkun
Sofin Bergenduhl,
född Edst)
öm.
Utskottet.
Ang.
pensionering
av vissa i
lånt försvarets
tjänst anställda
eller
föi ut anställda
personer.
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 9.
Ang.
pension åt
regementspastorn
A. 5
Dehlgren.
en årlig pension till så stort belopp, att pensionen
jämte vad av honom åtnjutes från Vadstena krigsmanshuskassa
uppgår till sammanlagt åttahundra kronor;
c) att förre skomakarmästaren vid Norrlands artilleriregementes
intendenturverkstäder Carl August Pettersson
må från och med den 1 januari 1924 under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig pension av åttahundra kronor;
d) att förre arbetaren vid Bodens fästningsbyggnad
Anders Edlund må från och med den 1 januari 1924
under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av fyrahundrafemtio
kronor;
e) att envar av tygarbetarna vid Karlsborgs tygstation
Karl Johan Holm och Frans August Gustavsson
Lans må från och med månaden näst efter den, varunder
han entledigas från sin anställning vid tygstationen,
under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära årlig pension, Holm med så
stort belopp, att pensionen jämte vad till honom må
utgå från Vadstena krigsmanshuskassa uppgår till sammanlagt
sjuhundra kronor, och Lans med femhundrafemtio
kronor;
f) att förra tvätterskan vid Svea artilleriregemente
Lovisa Fredrika Magnusson, född Jansdotter, må från
och med den 1 oktober 1923 under sin återstående livstid
å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig
pension av femhundra kronor; samt
g) att förre arbetaren vid Karlsborgs fästningsbyggnad
Claes Linus Johansson må från och med den 1
december 1923 under sin återstående livstid å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension av sexhundra
kronor.
6:o) I en till riksdagen avlåten, den 1 februari 1924 dagtecknad proposition
nr 30 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen medgiva, att regementspastorn, bataljonspredikanten vid
flottans station i Stockholm Alfred Teodor Dehlgren må från och med
månaden näst efter den, varunder han erhåller avsked från sin befattning
såsom bataljonspredikant, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension av 1,410 kronor, dock utan rätt att
därå åtnjuta pensionstillägg enligt kungörelsen den 15 juni 1922 angående
Bankoutfikottcts utlåtande Nr it.
7
pensionstillägg åt vissa f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer.
Av åberopade statsrådsprotokollet inhämtas, att Dehlgren, som är född
den 14 november 1842 och den 1 mars 1878 tillträtt befattningen som
bataljonspredikant vid flottans station i Stockholm, i denna egenskap uppbär
avlöning enligt stat med 1,410 kronor för år ävensom att Dehlgren,
som är delägare i flottans pensionskassa endast vad angår gratial till änka
och barn, själv icke är berättigad till pension från kassan. Enligt vad
direktionen över flottans pensionskassa i avgivet utlåtande anfört, skulle
Dehlgren, därest gällande grunder för pensionering av flottans befäl och
underbefäl med vederlikar varit å honom tillämpliga, i sammanlagd pension
och fyllnadspension kommit i åtnjutande av 1,128 kronor årligen, utgörande
80 procent av den till honom utgående avlöningen, 1,410 kronor.
Under hänvisning till att emeritilön för extraordinarie präst enligt lagen
om emeritilöner för präster den 9 december 1910 utgjorde 1,500 kronor
har emellertid, med hänsyn till Dehlgrens långa tjänstetid och ringa avlöning,
föreslagits, att pensionen måtte bestämmas till samma belopp som
avlöningen, eller 1,410 kronor, dock utan rätt för Dehlgren att därå åtnjuta
pensionstillägg enligt kungörelsen den 15 juni 1922.
Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.
Enligt vad utskottet inhämtat, uppbär Dehlgren i egenskap av f. d.
predikant vid allmänna barnhuset pension från barnhuset till belopp av
1,400 kronor per år förutom pensions- och dyrtidstillägg enligt de för f. d.
befattningshavare i statens tjänst gällande grunder. Vid sådant förhållande
har utskottet ansett den för Dehlgren nu ifrågasatta pensionen böra
reduceras till det belopp, som, enligt vad ovan anförts, skulle hava tillkommit
honom, därest gällande grunder för pensionering av flottans befäl
och underbefäl med vederlikar varit å honom tillämpliga, eller 1,128 kronor
för år. Detta belopp synes lämpligen böra avrundas till 1,130 kronor.
Utskottet får sålunda hemställa,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition, må medgiva, att regementspastorn,
bataljonspredikanten vid flottans station i Stockholm
Alfred Teodor Dehlgren må från och med månaden
näst efter den, varunder han erhåller avsked från sin
befattning såsom bataljonspredikant, under sin återstående
livstid å allmänna indragningsstaten uppbära
en årlig pension av ettusenetthundratrettio kronor, dock
utan rätt att därå åtnjuta pensionstillägg enligt kungörelsen
den 15 juni 1922 angående pensiontillägg åt
vissa f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl.
pensionärer.
Utskottet.
8
Bankoutskottets utlåtande Nr 9.
Ang. 7;o) I en inom andra kammaren av herrar Björklund och Borggren väckt
pension åt motion nr -^2 har hemställts, att riksdagen måtte bevilja avlidne sergeanten
e. s. t hör na i reserven Evald Sigurd Thörns änka och två minderåriga barn årliga penniinderåriga
sioner, änkan med trehundra kronor och vartdera av barnen med etthundra
barn. kronor, intill det fyllt aderton år.
Beträffande motiveringen för denna hemställan får utskottet hänvisa till
motionen.
Av utredningen i ärendet inhämtas, att Thörn, som var född den 7 november
1886, den 1 januari 1904 antagits till volontär vid södra skånska infanteriregementet
och den 18 oktober 1911 inträtt i regementets reserv, i vilken
reserv han den 30 december 1915 förordnats till sergeant, att han, efter
att under åren 1912, 1913 och 1915 hava fullgjort tillfälliga kommenderingar
såsom instruktör vid militärövningar vid allmänt läroverk, den
1 oktober 1916 förordnats att vara rullföringsbiträde i rullföringsområdet
nr 13, vilken anställning han efter förnyat förordnande innehaft till sin
död den 20 mars 1923 samt att han efterlämnat änka, född den 21 oktober
1893, och två söner, födda respektive den 30 maj 1918 och den 4 februari
1921.
utskottet. Såsom av det ovan anförda framgår har Thörn, efter att omkring 6 år
haft anställning såsom volontär, under en tid av endast ungefär 61/, år
tjänstgjort i en befattning, vilken icke för honom skulle hava medfört
rätt till tjänstepension. Under sådana förhållanden och då hans efterlämnade
änka, vilken endast är 30 år gammal, såvitt handlingarna i ärendet
utvisa är fullt arbetsför, har utskottet ansett pension eller understöd av
statsmedel i förevarande fall icke böra ifrågakomma. Utskottet får sålunda
avstyrka bifall till motionen.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att förevarande motion 11:162 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
III. Ang. ecklesiastikdepartementet.
Ang. 8:o) I eu inom andra kammaren av herr Magnusson i Kalmar jämte
9eUer ärligt tvä av kammarens övriga ledamöter väckt motion nr 48 har hemställts,
understöd åt »att riksdagen må besluta tillerkänna förre trädgårdsskötaren vid folk^år
dl skötaren skoleseminariet i Kalmar, Gustaf Adolf Karlsson, en gratifikation av tre
G. a. Karta- tusen kronor eller, om det anses lämpligare, ett årligt understöd av 300
s0”- kronor, att utgå under hans återstående livstid från och med år 1924.»
Till stöd för detta yrkande har i motionen anförts, bland annat, att befattningen
såsom lärare i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminariet i Kalmar
intill början av höstterminen 1920 upprätthållits på det sätt, att den
teoretiska undervisningen handhafts av därtill särskilt förordnad lärare,
Bankoutskottets utlåtande Nr .9.
9
medan för seminarieträdgårdens skötsel och vård en särskild trädgårdsskötare
varit anställd. 1 enlighet med denna anordning hade trädgårdsskötaren
Karlsson från och med mars månad 1899 till och med augusti
månad 1920 haft ansvaret för trädgårdens skötsel och härför uppburit
två tredjedelar av den för ifrågavarande lärarbefattning anslagna lönen,
varjämte han under tiden från och med höstterminen 1913 till och med
höstterminen 1920 mot särskild ersättning jämväl handhaft en del av
ledningen utav seminarieelevernas arbete i trädgården. Sedan berörda
anordning med ingången av höstterminen 1920 upphört och lärarbefattningen
från och med den 1 januari 1921 blivit med ordinarie innehavare
besatt, hade Karlsson tillsvidare fått behålla sin anställning som trädgårdsskötare
med avlöning ur seminariets egen kassa, men hade han, då
den ordinarie läraren i trädgårdsskötsel kunnat själv övertaga trädgårdens
skötsel och vård, från och med den 1 november 1921 entledigats från anställningen.
Då Karlsson sålunda genom ändrade förhållanden i fråga
om seminariets trädgårdslärartjänst utan eget förvållande blivit uppsagd
från den tjänst, som han under 23 års tid innehaft, syntes det motionärerna
rimligt, att staten tillerkände honom skälig ersättning för hans
mistade anställning.
I motionen har vidare upplysts, att Karlsson, förutom kontant ersättning,
alltsedan augusti månad 1909 åtnjutit fri bostad jämte bränsle och
lyse. Av ett vid motionen fogat åldersbetyg framgår, att Karlsson är
född den 2 januari 1876.
Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen
med därvid fogade bilagor.
Enligt vad utskottet inhämtat, gjorde rektorn vid ifrågavarande seminarium
efter anhållan av trädgårdsskötaren Karlsson i juli 1922 hos
Kungl. Maj:t framställning om beredande av ersättning åt Karlsson utav
statsmedel för hans förlust av dittillsvarande anställning vid seminariet.
I avgivet utlåtande över denna framställning hemställde skolöverstyrelsen,
att Karlsson måtte tillerkännas antingen en gratifikation av 5,000 kronor
eller ett årligt understöd till belopp av 400 kronor, över ansökningen
avgavs utlåtande jämväl av statskontoret, som därvid anförde bland
annat, att beredande åt Karlsson av årlig pension endast syntes kunna
hava ifrågakomma i det fall, att han på grund av ålder eller sjukdom
varit urståndsatt att försörja sig. Några dylika omständigheter förelåge
dock ej, såvitt handlingarna utvisade, beträffande Karlsson, som endast
uppnått en ålder av 46 levnadsår. Även ifråga om den alternativa framställningen
om gratifikation åt Karlsson måste statskontoret hysa betänkligheter,
då några särskilt ömmande omständigheter ej syntes föreligga.
Att lämna gratifikation enbart av den anledning att vederbörande
måst frånträda en låt vara mångårig anställning i statens tjänst syntes i
dessa tider, då frågan om inskränkning av den statsanställda personalen
Bihang till riksdagens protokoll 7924. tf sand. 8—10 höft. (Nr 8—10.) 2
Utskottet
10
Bankoutskottets utlåtande Nr 9.
stode på dagordningen, kunna medföra konsekvenser av betydlig räckvidd.
Med hänsyn till vad sålunda anförts hemställde statskontoret att den
föreliggande framställningen icke måtte föranleda någon Kungl. Maj:ts
åtgärd. Detta blev ock vid ärendets föredragning den 27 januari 1923
Kungl. Maj:ts beslut.
Då sålunda frågan om beredande av understöd åt Karlsson redan varit
föremål för Kungl. Majt:s prövning, och då några nya omständigheter av
beskaffenhet att böra föranleda ett frångående av den ståndpunkt, Kungl.
Maj:t intagit i denna fråga, icke av motionärerna blivit anförda, får utskottet,
som delar den av statskontoret i ärendet uttalade uppfattningen,
avstyrka bifall till motionen.
Utskottet hemställer sålunda,
att förevarande motion II: 48 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Ang.
årliqt understöd
åt förre
ar bets förmannen
vid
lotsverkets
byggnadsarbeten
B.
Eiiksson.
IV. Ang. handelsdepartementet.
9:o) I en till riksdagen avlåten, den 19 januari 1924 dagtecknad proposition
nr 17 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att förre arbetsförmannen
vid lotsverkets byggnadsarbeten Bernhard Eriksson må från
och med den 1 juli 1924 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten
uppbära ett årligt understöd av trehundra kronor.
Till stöd för denna framställning har åberopats propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för ovan angivna dag,
till vilket utskottet tillåter sig hänvisa.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och får sålunda hemställa,
att Kungl. Maj-.ts ifrågavarande proposition må av
riksdagen bifallas.
Stockholm den 26 februari 1924.
På bankoutskottets vägnar:
BERNH. ERIKSSON.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1924:108 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna. a1 i texten