Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under femte huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till dyrtidshjälp åt distriktssköterskor och distriktsbarnmorskor jämte i ämnet väckta motioner.

1924-05-27 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1924:113, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under femte huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till dyrtidshjälp åt distriktssköterskor och distriktsbarnmorskor jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 113.

3

Nr 113.

Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1924 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts under femte huvudtiteln av

statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag

till dyrtidshjälp åt distriktssköterskor och distriktsbarnmorskor

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

Uti den till riksdagen den 2 januari 1924 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1924—1925 har

Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln (punkterna 83 och 85 i det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet över socialärenden samma dag) föreslagit

riksdagen att för sagda budgetår anvisa dels för beredande av

dyrtidshjälp åt distriktssköterskor i enlighet med av departementschefen i

statsrådsprotokollet förordade grunder ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor,

dels ock för beredande av dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor och vissa

av kommun fast anställda barnmorskor, likaledes i enlighet med av departementschefen

i statsrådsprotokollet förordade grunder, ett extra förslagsanslag

av 150,000 kronor.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa till sid.

178—180 i nämnda statsrådsprotokoll.

För beredande av dyrtidfehjälp åt distriktssköterskor har riksdagen anvisat

för vartdera av åren 1920 och 1921 ett förslagsanslag av 100,000 kronor

samt för år 1922 ett — med hänsyn till den ringa belastningen under föregående

år — till 10,000 kronor nedsatt förslagsanslag. För samma ändamål

har för budgetåret 1923—1924 anvisats ett förslagsanslag av 10,000 kronor.

För vart och ett av åren 1920 och 1921 hava till beredande av dyrtidshjälp

åt distriktsbarnmorskor och vissa av kommun fast anställda barnmorskor

förslagsanslag beviljats å respektive 400,000 kronor och 370,000

kronor. För år 1922 samt för budgetåret 1923—1924 har riksdagen ävenledes

beviljat dylika anslag, vartdera å 370,000 kronor.

Nu gällande föreskrifter rörande villkoren för åtnjutande av ifrågavarande

dyrtidshjälp återfinnas i särskilda kungörelser av den 8 juni 1923 (sv. förf.- saml. nr 207 och 211).

Enligt dessa bestämmelser utgår dyrtidshjälp av statsmedel med det belopp,

varmed den inkomst — dyrtidshjälp av statsmedel ej inberäknad —

som distriktssköterska respektive barnmorska åtnjutit under år 1922, under
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 113.

stiger 1,500 kronor, dock i intet fall med högre belopp än 200 kronor. Från

åtnjutande av dyrtidshjälp undantages, bland andra, sådan distriktssköterska

eller barnmorska, som under år 1922 haft inkomst, dyrtidshjälp av statsmedel

ej inberäknad, av 1,500 kronor eller därutöver.

Enligt Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag skulle den ändring i grunderna

för dyrtidshjälpens utgående vidtagas, att gränsen för inaximiinkomsten

skulle sänkas till 1,200 kronor och dyrtidshjälpens maximibelopp nedsättas

till 150 kronor.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft två likalydande motioner, väckta den ena inom första

kammaren (nr 62) av fröken K. Hesselgren och herr A. Petrén och den

andra inom andra kammaren (nr 118) av fru A. Östlund m. fl., vari hemställts,

att riksdagen måtte

dels besluta, att nu gällande grunder för dyrtidslijälps utgående åt distriktssköterskor

och åt distriktsbarnmorskor bli tillämpliga även under nästa budgetår,

dels ock för nästa budgetår anvisa till beredande av dyrtidshjälp ''åt

distriktssköterskor ett extra förslagsanslag å 10,000 kronor och till beredande

av dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor ett extra förslagsanslag å 300,000

kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»I årets statsverksproposition föreslås, att hittills gällande grunder för

dyrtidshjälp åt distriktssköterskor och distriktsbarnmorskor måtte ändras

därhän, att dyrtidshjälpens maximibelopp sänkes från hittillsvarande högst

200 kronor till högst 150 kronor, och att från åtnjutande av dyrtidshjälpen

undantages sådan distriktssköterska eller barnmorska, som under år 1923

haft inkomst, dyrtidshjälp av statsmedel ej inberäknad, av 1,200 kronor

eller därutöver, medan maximigränsen i fråga för närvarande är 1,500 kronor.

Vid äskandet av anslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1924—

1925 hade medicinalstyrelsen emellertid anfört, att styrelsen icke i någotdera

fallet kunde förorda en sänkning av inkomstgränsen eller av gällande

maximum för dyrtidshjälpen, då det här gällde att hjälpa de i ekonomiskt

hänseende svagast ställda bland ifrågavarande befattningshavare.

Undertecknade ansluta sig till denna medicinalstyrelsens uppfattning och

vilja särskilt framhålla, att denna s. k. dyrtidshjälp icke är att likställa med

vanligt dyrtidstillägg, som utgår oberoende av inkomsten, utan tillkommit

som en hjälp åt de barnmorskor, vilkas inkomster utöver lönen äro relativt

obetydliga. Erinras må även att uti den proposition angående ny barnmorskelag,

som förelädes 1920 års riksdag, var lönen till distriktsbarnmorska

upptagen till 1,000 kronor, men sänktes av riksdagen till 800 kronor

på hemställan av andra lagutskottet, som emellertid samtidigt uttalade sig

för att, så länge dyrtiden varade, av statsmedel skulle i form av krigstidshjälp

tillskjutas ett belopp, motsvarande skillnaden mellan nämnda båda

summor. Emellertid kom sådan krigstidshjälp (sedermera kallad dyrtidstillägg)

ingalunda alla distriktsbarnmorskor till del. I den kungl. propositionen

i frågan, som förelädes 1920 års riksdag, föreslogs sålunda, att krigs
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 113.

5

tidshjälp skulle utgå endast till barnmorska, som under föregående år ej

hatt inkomst av 1,800 kronor eller därutöver, krigstidshjälp av statsmedel

ej inräknad, och med belopp, varmed inkomsten under föregående är understigit

1,800 kronor, dock i intet fall högre än 200 kronor. Icke ens i denna

omfattning kom emellertid krigstidshjälpen åt barnmorskorna att utgå, i

det att riksdagen, på statsutskottets hemställan, beslöt att den inkomstgräns,

inom vilken krigstidstillägg linge utgå, skulle sättas så lågt som till 1,500

kronor. Att för dessa i ekonomiskt avseende sämst ställda barnmorskor nu

minska dyrtidshjälpen synes oss så mycket mindre påkallat, som efter densammas

fastställande till nuvarande belopp, barnmorskornas utbildningstid

blivit avsevärt förlängd.

Vad åter beträffar dyrtidshjälpen till distrikssköterskorna, torde ej vara

anledning att densamma utgår efter andra grunder än dyrtidshjälpen till

distriktsbarnmorskorna.»

Såsom ovan nämnts, innebär Kungl. Maj:ts förevarande förslag den

ändring i grunderna för dyrtidshjälps utgående till distriktssköterskor

och distriktsbarnmorskor samt vissa av kommun fast anställda barnmorskor,

att gränsen för maximiinkomsten skulle sänkas från 1,500 till 1,200

kronor och dyrtidshjälpens maximibelopp nedsättas från 200 till 150

kronor. Till stöd för förslaget har anförts, att ifrågavarande anslag vore

av beskaffenhet att böra avvecklas i mån av dyrtidens minskning och

samtidigt därmed skeende stegring av penningvärdet. Till en dylik avveckling

har emellertid utskottet ansett tiden ännu icke vara inne. Under

erinran att riksdagen numera beslutat, att de av 1923 års riksdag antagna

grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

skola för nästkommande budgetår bibehållas oförändrade, får utskottet

sålunda förorda, att någon ändring av grunderna för dyrtidshjälpen till

distriktssköterskor och de barnmorskor, varom fråga är, nu icke vidtages.

Vid bifall till utskottets förslag torde nu förevarande anslag böra upptagas

till de belopp, som av medicinalstyrelsen föreslagits och motionsvis

ifrågasatts. Anslaget för dyrtidshjälp åt distriktssköterskor torde alltså

böra bestämmas till 10,000 kronor och anslaget för dylik hjälp åt distriktsbarnmorskor

till 300,000 kronor.

Utskottet får sålunda hemställa,

Utskottets

yttrande.

att riksdagen må i anledning av Kungl. Mäj:ts förevarande

förslag och med bifall till fröken Hesselgrens

och herr Petréns samt fru Östlunds m. fl. ovanberörda

motioner (1: 62 och II: 118) för budgetåret 1924—1925

anvisa

a) för beredande av dyrtidshjälp åt distriktssköterskor

ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor, att utgå

enligt nu gällande grunder; samt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 113.

b) för beredande av dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor

och vissa av kommun fast anställda barnmorskor

ett extra förslagsanslag av 300,000 kronor,

likaledes att utgå enligt grunder, som nu gälla.

Stockholm den 27 maj 1924.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtande nr 112.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1924:258 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts under femte huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till dyrtidshjäl s. 1 i texten