Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående skatteutjämning för synnerligt skattetyngda städer m. m.

1924-03-28 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1924:31, Utlåtande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående skatteutjämning för synnerligt skattetyngda städer m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr "tl.

1

Nr 31.

Ankom till riksdagens kansli den 28 mars 1924 kl. 1 e. in.

Utlåtande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t

angående skatteutjämning för synnerligt skattetyngda städer

m. m.

(3:e avd).

I eu inom andra kammaren av herr R. Wagnsson in. fl. väckt motion, nr 49,

vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har hemställts,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära en skyndsam utredning

rörande möjligheten för synnerligt skattetyngda städer att komma i

åtnjutande av skatteutjämning samt att vid understöds bestämmande hänsyn

måtte tagas till det totala kommunala skattetrycket.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»Vid 1917 års riksdag beslutades med anledning av en kungl. proposition

att för 1918 å extra stat ställa ett förslagsanslag å 600,000 kronor till Kungl.

Maj ds disposition, att efter närmare angivna grunder utbetalas till synnerligen

skattetyngda landskommuner, vars sammanlagda kommunal-, landstings-

och vägskatt uppginge till minst 10 kronor per 100 kronors inkomst.

Motsvarande anslag beviljades de närmast därefter följande riksdagarna.

Riksdagen godkände 1921 ett förslag till förordning angående understöd

åt synnerligen skattetyngda landskommuner. Städerna ställdes också då

utanför möjlighet att erhålla bidrag, oaktat 25 procent av den progressiva

kommunalskatten, utjämningsandelen, användes till utjämning av skattetrycket

olika kommuner emellan. Också de mest skattetyngda stadskommunerna

få alltså bidraga till skattelindring åt landskommuner, av vilka

somliga ha det finansiellt bättre ställt än dessa städer.

Att skattetrycket vilar hårt på ett stort antal städer torde framgå av

nedanstående uppgifter angående kommunalutskylderna 1923. Den efter

stadsnamnet förekommande siffran anger summan av kommunalskatt_och

landstingsskatt.

Oskarshamn

14.50

Ludvika ..........

... 11.40

Motala...........

.... 10.7O

Avesta................

13.90

Eskilstuna

.. 11.30

Boden ............

.... 10.66

Södertälje ........

13.70

Västervik ......

... 11.28

Ystad ............

... 10.6 3

Huskvarna

13.2 5

Värnamo..........

... 11.23

Vimmerby ....

.... 10.56

Kristinehamn...

. 12.30

Torshälla.........

... 11,20

Vetlanda........

.... 10.6O

Lysekil..............

12.25

Uddevalla

... 11.19

Arboga............

.... 10.5O

Köping

O

©

r

Jönköping .....

... 11.00

Luleå ............

.... 10.46

Tidaholm

11.90

Sala.................

... 11.00

Skänninge ....

.... 10.45

Nyköping

. 11.68

Strömstad

... 10.95

Haparanda ....

.... 10.41

Västerås ...........

. 11.50

Nässjö .............

... 10.90

Norrtälje........

.... 10.30

Söderhamn .......

. 11.50

Hudiksvall.....

... 10.89

Tranås............

.... 10.30

Trosa ..............

. 11.5 0

Landskrona.....

... 10.88

Kalmar

10.15

Katrineholm ...

. 11.5 0

Söderköping

... 10.79

Mariefred

.... 10.05

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 0 samt.

24 höft.

(Nr 31.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

- Statsutskottets utlåtande Nr 31.

()\anslående siffroi torde ge en bild av de ekonomiska svårigheter, som

ett stort antal städer för närvarande ha att brottas med. Skattetrycket

vilar ofta kardare pa de i dessa städer skattskyldiga än på i synnerligt

skattetyngda landskommuner bosatta. Genom det nuvarande taxeringsförfarande

bli arbetare och löntagare beskattade för hela sin inkomst i högre

grad än andra skattskyldiga. Det torde ej vara ovanligt, att eu banvakt,

en smaskolläiaiinna, en telefonarbetare, en lantarbetare eller en hantverkare

i landskommuner beskattas hårdare än välmående hemmansägare.

För de mest skattetyngda städerna måste det framstå som ett önskemål,

att även de erhålla möjlighet att bli delaktiga i skatteutjämningen. De

medel, som användas i detta syfte, utdebiteras till väsentlig del i städer.

Att da utan vidare hindra alla städer från att få bidrag av dessa medel

''näste för städerna framstå som eu orättvisa.

Skall emellertid ett beslut om synnerligen hart skattetyngda stadskommuners

möjlighet att få bidrag av skatteutjämningsmedel bli av någon

praktisk betydelse, måste grunderna för utbetalande av dylika understöd

ändras. De gällande bestämmelserna stipulera, att kommun för att kunna

erhålla understöd måste under det löpande året för kyrko-, folkskole- och

fattigvårdsärenden lägst utdebitera 5.50 kronor för ett hundra kronors inkomst.

Att pa detta sätt särskilja inom den kommunala förvaltningen grenar,

som tillgodose statsändamål, från övrig kommunal verksamhet torde icke

vara motiverat. Städernas utgifter för rättsväsen, polisskydd och sundhetsvasen

tillgodose statsändamål och i lika hög grad är detta fallet med de

utgifter, städerna måste ikläda sig för sociala ändamål såsom arbetslöshetens

bekämpande, vidare sjukvård, renhållning, brandväsen, stadens reglering

och andra för det allmänna hälsotillståndet i samhället vitala förvaltningsgrenar.

\ ad som för övrigt de senaste åren i stor utsträckning bidragit till att

lika skattetrycket i vissa städer, är den stora arbetslösheten. Dess bekämpande

har både direkt och indirekt vållat dessa städer ekonomiska svårigheter.

Dels har arbetslöshetens bekämpande framtvingat stora kommunala

anslag, dels ha skatterestantierna vuxit.

Vid 1921 års riksdag motionerade i andra kammaren herrar Viktor Larsson,

A. J. Bärg, Jakob Pettersson och W. Kant om sådana ändringar i det

då framlagda författningsförslaget, att understöd måtte kunna utgå till alla

slag av primärkommuner samt att vid understöds bestämmande hänsyn måtte

tagas endast till det totala kommunala skattetrycket. I motiveringen till

denna motion, till vilken vi be att få hänvisa, utvecklas utöver vad jag ovan

framhållit en rad skal, som tala för en dylik reform. Statsutskottet avstyrkte

motionen med motivering, att ett beslut i föreslagen riktning måste föregås

av eu allsidig och ingående utredning.

Denna utredning har emellertid ännu icke kommit till stånd. För de mest

skattetyngda städerna är det alltjämt lika önskvärt, att dessa erhålla möjlighet

att bli delaktiga i skattentjämningen.»

I det vid propositionen nr 202 med förslag till förordning angående

understöd av skatteutjämningsmedel åt synnerligt skattetyngda landskommuner

fogade statsrådsprotokollet över finansärenden den 18 mars 1921

anförde föredragande departementschefen i fråga om skatteutjämning i

städerna, bland annat, att med hänsyn till den ökade betydelse, som skatte
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr Hl.

8

utjämningen erhölle genom den kommunala progressivskattens användande

i viss utsträckning för dylikt ändamål, och då även städernas invånare

betalade utjämningsandel av kommunal progressivskatt, spörsmålet, huruvida

städerna fortfarande borde vara undantagna från understödsrätten,

framträdde med en viss styrka. Vad som emellertid framförallt karaktäriserade

det kommunala livet i våra städer, vore den mångsidiga verksamhet,

som bedreves av städerna genom deras s. k. affärsdrivande verk m. m.

och vars resultat avspeglades i budgeterna och följaktligen även i den kommunala

beskattningen. Som följd härav ställde sig ock frågan om understöd

i skatteutjämningsväg rätt annorlunda för städerna än för landskommunerna.

Huruvida eller på vad sätt dylik anordning skulle kunna

tillämpas jämväl för städernas del, syntes departementschefen icke kunna

bedömas utan särskild, omfattande utredning och syntes det för den skull

departementschefen lämpligast, att användandet av skatteutjämningsprincipen

åtminstone tillsvidare begränsades till landskommunerna.

Såsom i motionen framhålles och enligt vad utskottet för övrigt under

hand inhämtat, har nyssberörda utredning ännu icke kommit till stånd.

Att så sker snarast möjligt, synes emellertid utskottet, i likhet med

motionärerna önskvärt. Utan att taga ställning till frågan huruvida och

under vilka förutsättningar städerna må tillerkännas skatteutjämning,

får utskottet sålunda hemställa,

att riksdagen må i anledning av herr Wagnssons

m. fl. ifrågavarande motion i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta snarast möjligt

verkställa utredning rörande möjligheten för synnerligt

skattetyngda städer att komma i åtnjutande av skatteutjämning.

Stockholm den 28 mars 1924.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, H. I<. Lamm, C. P. V. Nilsson i Gränebo,

J. G. Walles, E. A. Hallin, J. Jeansson, C. I. Asplund, A. R. Rootlx, I. Bergman i Tännäs,

P. A. Bergström och S. E. Andersson i Hägelåkra;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund, O. H:son Waldén, P. Nilsson

i Bonarp, C. R. Jansson i Falun, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp,

Jönsson i Revinge. J. D. Norman, O. Nilsson i Örebro, O. Osberg och O. Andersson i Höör.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 31.

Reservation

av herr 0. Olsson i Kullenbergstorp, vilken ansett, att utskottets motivering

bort hava följande lydelse:

»I det--— landskommunerna.

Såsom i — — — önskvärt. Utan att taga ställning till frågan, huruvida

städerna må tillerkännas skatteutjämning, får utskottet, som dock anser,

att städerna i varje fall icke böra komma i åtnjutande av skatteutjämning

efter andra principer än som enligt gällande bestämmelser för närvarande

tillkommer landskommunerna, sålunda hemställa,»

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1924:93 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående skatteutjämning för synnerligt skattetyngda städer m. m. s. 14 i texten